Page 1

Fler unga i v채lf채rden

O


Moderata Ungdomsfรถrbundet Oktober 2013 Layout Henrik Berg

Moderata Ungdomsfรถrbundet | Stora Nygatan 30, Stockholm | info@muf.se muf.se


Dennis Wedin Caroline Opsahl Alexander Fritz Ina Djurestรฅl Gustaf Gรถthberg


Inledning Moderata ungdomsförbundets ska vara det mest relevanta ungdomsförbundet för dagens unga. Fler unga behöver upptäcka välfärdsbranschen. Den politiska debatten om välfärden har alldeles för länge missat det allra mest centrala. För att såväl välfärdens kvalitet ska öka, som människors välfärdsbehov ska kunna mötas, måste fler unga välja att arbeta inom välfärdssektorn. Statusen har under lång tid minskat för viktiga välfärdsyrken, som det i en nära framtid finns ett stort rekryteringsbehov till. Det finns för oss därför anledning att ställa en avgörande generationsfråga: Varför attraheras inte unga idag av att jobba inom välfärden? Detta är en delrapport inom arbetet för Moderata Ungdomsförbundets välfärdsarbetsgrupp, som syftar till att komma med politiska förslag för hur välfärden ska utvecklas och bli bättre. För att fler unga ska välja att arbeta inom välfärdsyrken, pekar denna delrapport sammanfattningsvis ut tre avgörande områden: Fler arbetsgivare Högre löner Bättre välfärdsutbildningar Innovation och kreativitetsmöjligheter Delrapporten pekar också ut de tre främsta hoten mot att fler unga ska välja välfärden: Kvalitetsbrister Kommunalråd Socialdemokraterna

d


Problembild Intresset för viktiga välfärdsyrken har sjunkit dramatiskt. Tittar man på välfärdens främsta yrkesgrupper, läraryrket och omsorgsyrket, är det en mycket allvarlig situation. Förr var lärarprogrammen bland de mest attraktiva utbildningarna på högskolor och universitet. År 1982 fanns det 7,5 förstahandssökande per plats på dåvarande lågstadielärarutbildningen. Höstterminen 2012 antogs 123 personer till landets lärarutbildningar med resultatet 0,1 på högskoleprovet. Antalet sökande till gymnasiets vård- och omsorgsutbildning har minskat kraftigt. En rapport framtagen av fackförbundet Kommunal visar att 18 281 behöriga elever sökte programmet 1980/1981. Bara de mest motiverade 4 838 sökandena antogs. Läsåret 2009/2010 var antalet sökanden till utbildningen enbart 3 041, men under oktober månad samma år fanns 3 404 antagna. Studieplatserna var fler än antalet förstahandssökande. Det är en mycket allvarlig utveckling som måste vändas. Sveriges Kommuner och Landsting släppte år 2011 Landsting rapporten ”Här finns Sveriges viktigaste jobb”, en rekryteringsprognos för åren 2010–2019 för välfärdssektorn. Den visade att en tredjedel av medarbetarna i välfärdssektorn, 330 000 personer, når pensionsålder fram till 2020. Samtidigt kommer andelen både äldre och unga i befolkningen att öka, vilket kommer att öka efterfrågan på välfärdstjänster. För att ersätta pensionsavgångarna och möta den ökade efterfrågan måste 420 000 nya medarbetare anställas.


Grå och stelbent välfärd avskräcker Idén att driva all välfärd i stora offentliga inrättningar kom till korta redan under 80- och 90-talet. Vare sig elever, patienter och omsorgstagare eller välfärdens medarbetare upplevde att de stora systemen kunde möta deras förväntningar på kvalitet, tillgänglighet eller egenmakt. I slutet på 80-talet drev Folkpartiet kampanjen ”Eget rum i långvården”. Det skildrar hur extrem situationen var när endast kommuner och landsting fick bedrva omsorg. Inga påverkansmöjligheter för varken människor eller medarbetare, och framförallt dålig kvalitet. Alldeles för länge var välfärden en förvaring av människor. De reformer som har gjorts sedan dess har öppnat upp för mer av egna val och dynamik. Inom äldreomsorgen är idag 14 procent av verksamheterna privata. Inom grundskolan är 16,5 procent av verksamheterna privata, och inom gymnasieskolan cirka 50 procent. Den svenska välfärdsmodellen, som bygger på gemensam finansiering och möjlighet att själv välja utförare, har ett starkt folkligt stöd. Det finns ingen efterfrågan på systemskiften vare sig från höger eller vänster. Samtidigt måste mycket mer göras för att gå ifrån den tid då den offentliga sektorn kvävde kvalitetsarbete och människors egenmakt i välfärden. Lösningen ligger i motsatsen, att uppmuntra eget inflytande och personligt ansvarstagande. Att man som medarbetare aldrig ska känna att ledningen är långt borta och inte lyssnar. Eller att man själv ska kunna utnyttja sina erfarenheter och ha möjlighet att starta en egen verksamhet. De senaste årens debatt om kvalitetsbrister i äldreomsorgen är ett exempel på något som avskräcker unga från att välja branschen. Kvalitetsarbete är därför en viktig aspekt för att även yrkets status ska öka. Är människor nöjda med välfärdens service, medföljer ökad status på välfärdsyrken. Ungdomsbarometern har på uppdrag av SKL låtit 1 500 ungdomar mellan 15 och 24 år svara på en webbenkät om jobb inom välfärden. Av dessa svarade 60 procent att man vill, eller kan tänka sig, att jobba inom välfärdssektorn.

Det pekar på att många har ett tidigt intresse för vård och skola, men också att en stor andel ändrar sig längs vägen. Välfärden upplevs inte som plats där du ska kunna växa med ansvar, där hårdare insatser kommer att löna sig genom högre lön, eller där det finns karriärvägar som gör att du ska kunna utvecklas på din arbetsplats.


Valmöjlighet och kvalitet i välfärden Unga idag lockas av kreativa arbetsmiljöer, som präglas av fritt tänkande och ansvarstagande. Många inom välfärden trivs idag bra med sina arbeten och sina arbetsplatser. Men att allt färre människor söker sig till omsorgs- och lärarutbildning pekar på att välfärden inte uppfyller ungas förväntningar på en modern arbetsplats. Det är mycket allvarligt, eftersom välfärdens service och kvalitet i allra högsta grad börjar med dess medarbetare. Upplevda brister i arbetsmiljön, oro för en lägre löneutveckling samt uppfattningen om att påverkans- och utvecklingsmöjligheter kan vara begränsade är alla faktorer som försvårar rekryteringen av nya generationer. För att statusen ska bli bättre, krävs att unga som medarbetare har möjlighet att välja mellan olika arbetsplatser och arbetsgivare. En omfattande undersökning som LO presenterade 2011 kring ungas inställning till arbete, visade att det finns generationsskillnader i synen på arbetet. Unga är mer positiva till att byta jobb och de tycker inte att det är lockande att vara kvar på samma ställe år ut och år in – något som deras föräldrar ofta eftersträvat. Dagens unga strävar alltså inte efter att få guldklocka för 25 års trogen tjänst, utan ställer höga krav på sin arbetsplats och vill ha möjlighet att lätt kunna byta arbetsgivare. Det är en viktig insikt i såväl lagstiftningsarbete som för välfärdens olika aktörer. Samtidigt är det ofrivilliga deltidsarbetet något som avskräcker människor från att välja branschen. Eftersom en majoritet av det ofrivilliga deltidsarbetet berör kvinnor är det framförallt ett allvarligt jämställdhetsproblem. Enligt Riksdagens utredningstjänst finns det drygt 26 000 personer inom skolan samt cirka 53 000 personer inom vård och omsorg som upplever att de är ofrivilligt undersysselsatta.

Den politiska debatten om välfärden har alldeles för länge begränsats till att handla om vinstmöjligheter för privata alternativ. Det är lika illa att politiskt försvara orimligt höga vinstmarginaler, som det är att förbjuda vinster. Människor ska kunna lita på att deras skattepengar går till förbättrad välfärdskvalitet. Exempelvis avknoppningar eller förändringar av ägande inom välfärden som sker till låga eller icke-marknadsmässiga priser är inte förenligt med den givna utgångspunkten att medborgarnas gemensamma resurser ska förvaltas på ett riktigt och effektivt sätt. Med skarpa regler som säkerställer att människors skattepengar först och främst går till välfärdskvalitet, är samtidigt privata alternativ en viktig del av lösningen för att modern kreativ välfärd som utvecklas och förbättras. Därför bör Moderata ungdomsförbundet verka för: Att bättre kvalitet alltid ska vara i fokus inom välfärdens verksamheter, oavsett om den är privat eller offentlig. Att lagstiftning om meddelarfrihet bör införas för all personal inom välfärden. Att kommuner och landsting tar sitt ansvar för att stoppa ofrivilligt deltidsarbete inom välfärden.


Fler vägar in till välfärdsjobb och välfärdsutbildningar Att ha möjlighet att kunna starta sin egen välfärds verksamhet är en förutsättning för att välfärden ska vara en plats som ständigt utvecklas och förbättras. En mångfald av såväl privata som offentliga verksamheter skapar bättre kvalitet och säkerställer valfrihet för såväl med arbetare som för människor. Direkt kopplat till status för ett yrke är lönenivån. Därför är det centralt att lönerna höjs för centrala yrken inom välfärden, såsom för lärare och vårdbiträden. För att en löneökning ska vara möjlig är fler arbetsgivare och privata alternativ en förutsättning.

Det är avgörande att fler tar sitt ansvar för att fler unga ska hitta till sitt första välfärdsjobb och välja välfärdsutbildningar. Många kommuner erbjuder idag unga sommarjobb eller feriejobb inom skola och äldreomsorg. Alla kommunerna bör få ett ökat ansvar att följa upp ungas upplevelse kring detta, och att exempelvis erbjuda vidareutbildning inom branschen. Såväl offentliga som privata verksamheter inom välfärden måste samtidigt ta ett större ansvar för att ta emot unga som sommarjobbare, feriearbetare på kvällar och helger eller på praktik.

Därför bör välfärdsutbildningarna erbjuda mer verktyg Därför bör Moderata Ungdomsförbundet och stöd kring hur man kan starta sin egen välfärds- verka för: verksamhet. Att lära ut entreprenörskap riktat mot Mångfald av olika aktörer inom välfärden. välfärden är ett sätt att skapa ytterligare karriärmöjligMer fokus på entreprenörskap inom välfärdsutbildningar. heter och samtidigt bidra till bättre kvalitetsarbete. Arbetsmarknadens parter har nyligen tagit ett ökat Mer extrajobb för unga inom välfärden, som följs upp ansvar för att sänka trösklarna för unga till omsorgsyrken. med möjligheter till vidareutbildning. SKL och Kommunal har enats om en ny form av utbildnings- och introduktionsanställning. Det innebär att den anställda kommer att arbeta 75 procent av tiden och i genomsnitt 25 procent av arbetstiden ska användas för handledning, utbildnings- och introduktionsinsatser. Det är också viktigt att kommunerna tar lokalt ansvar för ungdomsarbetslösheten. Ett bra exempel på en kreativ och innovativ kommun är Uddevalla. Uddevalla införde under 2012 ungdomsanställningar inom kommunens välfärdsyrken. Satsningen gav 100 ungdomar, som länge stått utanför arbetsmarknaden, möjlighet till en sexmånaders anställning tillsammans med tre månaders praktik. Kommunens tanke har varit att kombinera jobb, praktik och utbildning för att fler unga ska skapa sig erfarenheter, referenser och intresse för branschen. Många unga har genom satsningen fått sitt första välfärdsjobb. Det ger resultat och gör skillnad när kommuner lokalt tar sitt ansvar.

k


Kreativitet för bättre kvalitet Att säkerställa en hög kvalitet inom välfärden handlar om en rad olika faktorer. En viktig del är tydliga krav och effektiv tillsyn för alla verksamheter. Det garanterar att välfärden attraktivitet ökar och att fler unga överväger yrkesbranschen. Idag är reglerna för exempelvis LSS-boenden (bostäder anpassade för personer med fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar) att två olika sorters uppsökande tillsyn ska ske varje år. Dels ett planerat besök, dels ett oannonserat. För att säkerställa att människor inom skola och äldreomsorg får den service man är berättigad till, bör detta gälla även dessa verksamheter. Det är kvalitetsbrister som främst drabbar bilden av dagens offentligt finansierade verksamheter. De som missbrukar förtroendet det innebär att arbeta inom välfärden bör möta hårda konsekvenser. Det gäller för såväl personal inom verksamheterna som ansvarig arbetsgivare, oavsett offentlig eller privat. Samtidigt borde alla välfärdens arbetsgivare ha ett ansvar att uppmuntra egen innovation och kreativitet inom de befintliga arbetsplatserna. Det är personalen som ser och upplever rutinerna och som kan upptäcka förbättringspotentialen.Detta går att göra genom t.ex.ett premieringssystem. Framförallt offentliga verksamheter måste bli bättre på att uppmuntra eget initiativ från sin personal. Alliansens reform kring förstelärare är ett bra sätt att skapa ytterligare karriär- och utvecklingsmöjligheter. Det bör tas efter inom äldreomsorgen, så att fler ska få möjlighet till ytterligare ansvar följt av högre lön. Även starkare möjligheter till vidareutbildning inom specialområden kan uppmuntra ökad kunskap och fler karriärsteg. Därför bör Moderata Ungdomsförbundet verka för: Lagstiftning liknande LSS för regelbunden oannonserad tillsyn och uppföljning kring kvalitet i välfärden. Premieringssystem för ökad innovation bland personal inom välfärdsverksamheter. Fler karriärssteg genom tydligare ansvarsroller och möjlighet till specialutbildningar.


Hoten mot att fler unga ska välja välfärden Detta skulle dramatiskt försvåra för såväl offentliga som privata välfärdsaktörer att anställa unga. Tillsammans med detta vill Socialdemokraterna under Stefan Löfven dessutom avskaffa den fria etableringen inom skolan, och försämra för människors valmöjligheter. Det är inte rätt Moderaterna bör verka för motsatsen: En välfärd där nya väg att begränsa frihet och kvalitet inom välfärden – den idéer och nya människor som vill göra kvaliteten bättre, rätta medicinen är den motsatta. alltid är välkomna. Där du som medarbetare kan växa med ansvar, lätt kan byta arbetsgivare, och får en unik möjlighet att bidra till en bättre kvalitet. Dagens unga har en bild av en välfärd som är stelbent att jobba inom, där man inte utvecklas och som inte välkomnar nya idéer. Det är politikens främsta välfärdsuppgift att motverka detta.

Mot detta står främst: 1. Kvalitetsbrister Ingenting har skadat välfärdens rykte som rapporteringar om dålig undervisning och vårdskandaler, samt att människors skattepengar går till skatteparadis istället för till bättre kvalitetsarbete. Det är därför grundläggande att verka för en politik som sätter kvalitet i första rummet, motverkar skatteslöseri och skadlig skatteplanering, samt främjar seriösa arbetsgivare inom välfärden. Då får unga människor ett förtroende för välfärdsbranschen. 2. Kommunalråden Att kväva välfärdens innovation och utveckling är tyvärr många av Sveriges 290 kommunalråd väldigt bra på. Genom upphandlingar detaljstyr man ofta hur privata verksamheter ska styras. Det är bättre att öppna upp för privata alternativ genom LOV – det finns ingen anledning för kommunpolitiker att begränsa för välfärden. 3. Socialdemokraterna Socialdemokraternas politik under Stefan Löfvens ledarskap drabbar med precision unga som vill arbeta.Alliansen har sänkt kostnaderna för att anställa unga människor till historiskt låga nivåer. Den 1 januari 2014 sänks kostnaden ytterligare för unga under 23 år. Ändå vill Socialdemokraterna vrida tillbaka klockan.


[


Moderata Ungdomsfรถrbundet | Stora Nygatan 30, Stockholm | info@muf.se muf.se

Flera unga i välfärden  

En rapport från Moderata Ungdomsförbundets nationella välfärdsarbetsgrupp.

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you