Issuu on Google+

Nr 2 2014

INTERVJU

ARBA

Gustav Blix

KOKALARI - MUF Stockholms kandidat till Europaparlamentet NY TIDNING, NY REDAKTION, NY INRIKTNING

EU-SKOLAN


CHEFREDAKTÖREN

Christopher hamrÉn S upervalåret - har ni hört det för? Detta redan oerhört uttjatade begrepp som gång efter annan upprepas i medierna och av politiker av alla färger. Val till riksdag, kommun och landsting. Och Europaparlamentet. Samma år! Något som mig veterligen aldrig inträfat tidigare och inte kommer att inträfa igen på väldigt, väldigt länge. Begreppet återspeglar förväntningar på ett år präglat av en sällad skådad omfattning av politiskt kampanjande och opinionsbildning.

Ändå riskerar supervalåret att bli lite av ett antiklimax. Valet till Europaparlamentet står ju precis för dörren, i maj går svenska folket till valurnorna för första gången i år, för första gången under supervalåret. Men trots detta lyser Europadebatten med sin frånvaro. Kan någon dra sig till minnes senast Fredrik Reinfeldt uttalade sig om vad Moderaterna hoppas uppnå i Europaparlamentet under nästa mandatperiod? Eller när Löfven senast framställde ett löfte om vilka politiska förslag som Socialdemokraterna kommer att ta strid för om de vinner svenska folkets förtroende i valet i maj? Det blir ingen debatt mellan partiledarna, ingen utfrågning, ingen tv-duell. Ingenting. Inställning bland såväl politiker och media verkar vara att det där valet ändå inte spelar så stor roll. Och i det bristande intresset hos partierna framträder en ambition att snabbt få det överstökat så att all energi och fokus kan läggas på de tre valen som väntar i höst, att det är de som egentligen är av någon betydelse och att det bara är en olycklig slump att valet till Europaparlamentet råkar äga rum samma år. Det är i många avseenden en väldigt olycklig inställning. Framför allt vi moderater, som var bland de första att ta strid för att Sverige skulle gå med i den europeiska gemenskapen och som varit kanske de största anhängarna av tanken på ett gränsöverskridande 2

samarbete på kontinenten, har anledning att förebrå oss åtskilligt för att vi inte tydligare drivit en debatt om samarbetets betydelse. Många av de lagar och regler som gäller i Sverige bygger på EU-beslut, som EU-nämndens ordförande Gustav Blix påpekar i Marie Dahlens intervju med honom senare i numret. Därför vore det rimligt att i betydligt större utsträckning driva en debatt om vad samarbetet innebär för Sverige och hur vi bäst kan påverka det i en för Sverige gynnsam riktning. Precis som vi gör i alla andra val. Vilket leder oss fram till betydelsen av att rösta i valet till Europaparlamentet och att verka för en aktiv debatt om detsamma. Som den enda direktvalda institutionen är parlamentet den främsta företrädaren för EU:s medborgare, och i dess uppdrag att medverka till ny lagstiftning, övervaka den verkställande makten och fastställa budgeten, spelar det samma roll som nationella parlament. Från att till en början enbart ha spelat en rådgivande roll, har dess makt successivt stärkts genom åren. I dag utöver parlamentet infytande över nästan alla större politikområden som unionen fattar beslut om. Att ignorera dess betydelse och försöka tona ned betydelsen av valet till detsamma framstår därmed nästan som en politisk styggelse. Låt oss därför göra detta år till det supervalår det beskrivs som. Låt oss skruva upp tonläget och åstadkomma en debatt om det stundande valet värt namnet! Nu vinner valet!

vi

CHRISTOPHER HAMRÉN christopher.hamren@moderat.se


forum

4 1 0 2 2 r e numm

innehåll

4. Distriktsordförande har ordet 19. Pär Holmbäck: 20 år sedan vi 6. Arba Kokalari: Mer ordning och sade ja till Europa reda i EU för ett tryggare Stock20. Intervju: Bengt-Anders Johansholm 9. EU-skolan 14. Intervju: Gustav Blix 17. Per Stånge: EU påverkar spelreglerna för din och andras marknader

Christopher Hamrén Chefredaktör 29 år gammal och bor i Sundbyberg. Jobbar på Socialdepartementet åt socialförsäkringsminister Ulf Kristersson. Sitter i Muf Stockholms distriktsstyrelse.

son

21. Karolina Fyrek: Gränsdragnin-

gar kring kvinnokroppen – en bortglömd fråga? 22. Gül Alci: Nog med fallna drömmar

vi som gör Forum Karolina Fyrek Vice chefredaktör 26 år gammal och arbetar på Moderaternas riksdagskansli. Ordförande MUF Sundbyberg.

Marie Dahlén Skribent 25 år och bor i Järfälla. Studerar statsvetenskap vid Försvarshögskolan

Gül Alci Skribent 20 år gammal och bor i Fittja. Studerar på Södertörns högskola, Internationella migrations och etniska relationer. Jobbar som assistent och väktare. Ledamot i Muf Botkyrka.

Ansvarig utgivare: Jessica Rosencrantz Redaktör: Christopher Hamrén Telefon: 076-038 64 62 E-post: christopher.hamren@moderat.se Webb: mufstockholm.se/forum

Liliy Engfeldt Skribent/fotograf Är 17 år och bor utanför Norrtälje. Går andra året på sam/media, Danderyds Gymnasium.

om forum

Layout/sättning: Axel Krottler Grundlayout/koncept: Elvira Hellsten Omslagsbild: Andreas Alfredsson Tryckeri: V-Tab Vimmerby Upplaga: 2 200

Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm Stora Nygatan 30 103 12 Stockholm mufstockholm@moderat.se www.mufstockholm.se

3


distriktsordfÖrande

Jessica Rosencrantz “VALÅR – THE BEST A MUF: ARE CAN GET.”

N

u är den här – stunden vi har väntat på. I fyra år har vi talat om hur en valrörelse är det absolut roligaste man kan vara med om som politiskt engagerad. Och nu är vi här. Den 2 maj smäller det när Muf Stockholm har sin valupptakt inför valet till Europaparlamentet. I år är EP-valet viktigare än någonsin med ett riksdagsval som följer bara månader efter. Dessutom har vi vår alldeles egna kandidat på en sjätteplats, Arba Kokalari, att kämpa för. Om Moderaterna ökar med bara två mandat får vi in en Muf Stockholmare i Bryssel!

för dem att ta plats. Alla behövs i bygget av ett bättre Sverige, men också av ett bättre Europa. Se till att rösta men häng också med på en kampanj och engagera dig i valrörelsen. För ett valår är verkligen ”the best a MUF: are can get”.

jessica.rosencrantz@moderat.se

Viktigast av allt är det förstås att gå att rösta för att det spelar roll vilken politik som bedrivs i Bryssel. Det är samma sossar där som här. Där precis som här vill sossarna reglera, beskatta och förbjuda. Vi måste stå upp för varje människas frihet och möjlighet att förverkliga sig själv. Och för jobben och tillväxten förstås. Europas konkurrenskraft behöver förbättras, murarna mot omvärlden rivas och det gränsöverskridande samarbetet mot brottslighet och för en bättre miljö stärkas. Var och en av oss behövs. Tyvärr röstar alldeles för få i EP-valet vilket gör att den gamla dängan ”varje röst spelar roll” verkligen är sann i det här fallet. Vi kan dessutom se hur Sverigedemokraterna mobiliserar hårt för att ta sig in i parlamentet och ju färre som röstar desto lättare blir det 4

Foto: Jonna Thomasson


Kalendarium

24 april - Talarkväll med Carl Hall, miljökapitalisterna. Arrangerat av MUF Södermalm. 28 april - Talarkväll med Arba Kokalari. Arrangerat av MUF Sundbyberg. 2 maj - Valupptakt inför Europaparlamentsvalet med MUF Stockholm i Kungsträdgården. 8 maj - Lunch och jobbpolitik med Elisabeth Svantesson. Arrangerat av MST Stockholms universitet. 9 maj - Middag med 20+ 14 maj - EU-kampanj med 20+ 28 maj - AW med 20+ 5 juni - AW med 20+ 13-15 juni - MUF Stockholms SummerCamp. MUF Stockholms stora sommarutbildning. Sol, sommar och politik! Varje onsdag - Onsdagsfka på lokalen (Robert Almströmsgatan 2)

 Schema under valrÖrelSen 07.00 – 09.00 Pass 1: Morgonkampanj 09.00 – 13.00 Pass 2: Skolkampanj – gymnasieskolor, högskolor och universitet 14.00 – 18.00 Pass 3: På stankampanj eller valstuga 18.00 – 21.00 Pass 4: Kvällskampanj – webb, telemarketing och samtalskampanj 22.00 – 02.00 Pass 5: Nattafschering

Från och med den 5 maj till den 25 maj är det valrörelse i MUF Stockholm. Vi kommer kampanja varje dag och du behövs. Kolla in mufstockholm.se/kalender för att se exakt tid och plats för allt som händer.

5


- MUF Stockholms kandidat till Europaparlamentet

mer ordning och reda i eu fÖr ett tryggare StocKholm

Ö

ver en miljon jobb i Sverige är beroende av vår export till andra EUländer. Sverige är ett litet exportberoende land i Europas utkant och det europeiska samarbetet har varit en avgörande faktor för våra möjligheter att skapa jobb och välstånd. Men vi är inte de enda som gynnats av detta samarbete. Under EU:s nästan 60-åriga historia har miljoner människor i Europa lyfts från fattigdom och förtryck till välstånd och frihet. Det gynnas vi alla av och därför är EU för mig ett frihetsprojekt. Fri rörlighet, öppenhet, demokrati och mänskliga rättigheter är inget att ta för givet, utan värden jag vill arbeta hårt för att försvara och främja. Men EU måste bli mycket bättre på att använda sina resurser mer efektivt. Nära hälften av EU:s budget går till jordbruksstöd 6


som mestadels till går till rika bönder med mycket mark. Jordbrukspolitiken stoppar också chanserna för fattiga bönder i U-länder att kunna sälja sina varor till Europa. Varje månad pendlar Europaparlamentet mellan Bryssel och Strasbourg och detta kostar skattebetalarna två miljarder kronor per år. Och EU ägnar alltför mycket kraft åt att detaljstyra i människors vardag. Som att vilja förbjuda det svenska snuset eller tvinga den svenska ideella sektorn att betala moms, vilket skulle drabba idrottsrörelsen och alla andra ideella föreningar hårt ekonomiskt. Denna utveckling måste få ett stopp. EU måste sluta med slöseriet av våra resurser för att ha ork och kraft att klara av de tufa huvudsakliga utmaningarna som sträcker sig över gränserna.

Det är dags att vi får ordning och reda i EU. Ett EU som fokuserar mer på dess kärnuppgifter och arbetar för att fer människor ska leva i fria och öppna samhällen. Ett EU som jobbar kärnfullt än detaljstyrt. Ett EU som kan med större kraft göra Europa konkurrenskraftigt, lösa de gemensamma utmaningarna och motverka krafter som vill ha gränser mellan länder och mellan människor. Det är så vi skapar en tryggare vardag och en bättre framtid för oss alla. Och därför är det så viktigt att rösta i EU-valet i maj.

ARBA KOKALARI

Jag vill arbeta för att EU ägnar sin kraft där den kan göra som mest nytta: ' Bekämpa Europas brottslighet mer efektivt. Vi behöver ett bättre polissamarbete mellan EU:s länder för att våra poliser hemma i Stockholm ska bli bättre på att utreda vardagsbrott, människohandel och organiserad brottslighet. ' Stärka den fria rörligheten inom EU för att ge fer unga möjligheten att plugga och jobba i andra EU-länder. Fler bör ges chansen till utbytesstudier och praktik - vilket skulle öka ungas möjligheter att få jobb efter studierna. ' Främja EU:s öppenhet och välkomna fer länder som vill vara en del av vår gemenskap. Idag är många EU-länder emot fortsatt utvidgning, men öppenhet är och har alltid varit EU:s styrka. Det skulle gynna EU:s globala konkurrenskraft och främja demokrati och välstånd i de framtida EU-länderna.

7


8


© European Union 2014 - European Parliament

EU-SKOLAN Av Christopher Hamrén

INSTITUTIONERNA I det politiska maskineri som utgör EU:s politiska system bildar institutionerna kärnan. Det är genom dessa som politiken produceras, och maktbalansen mellan dem styr vilka politiska intressen som får störst genomslag i den emellanåt komplicerade politiska process som präglar deras samspel. EU:s institutioner färgar därmed i allra högsta grad de politiska beslut som fattas inom unionen. Ska man förstå EU:s politiska system, måste man därmed veta vilken roll de olika institutionerna spelar och lära sig om deras inbördes relation till varandra. Vilket numrets EU-skola hoppas kunna hjälpa till med.

Unionen består av sju institutioner. Av dessa sju intar fem en särställning. Nämligen: Europeiska kommissionen (kommissionen), Europaparlamentet (parlamentet), Europeiska unionens råd (ministerrådet, rådet), Europeiska Rådet och Europeiska unionens domstol (EUdomstolen, domstolen).

9


10

KOMMISSIONEN: Kommissionen, vilken består av 27 kommissionärer, en från varje medlemsstat, och av vilka alla är ansvariga för ett eller fera politikområden ungefär som en minister i en nationell regering, spelar en väldigt pådrivande roll i det europeiska samarbetet. I huvudsak har kommissionen tre uppgifter: att övervaka medlemsstaterna och se till att de efterlever EU:s lagar och regler, att implementera den gemensamma politiken och ta initiativ till ny lagstiftning. Inom den interna politiken på nästan alla områden, och på bistånds- och handelsområdena inom den externa politiken, är det bara kommissionen som har formell rätt att exklusivt framföra förslag till ny EUlagstiftning. Denna exklusivitet har kommit kommissionen att betraktas som EU:s motor. Kommissionen lägger fram och tar initiativ till nya lagförslag som parlamentet och ministerrådet sedan ska besluta om.

MINISTERRÅDET: I EU:s politiska system så är det ministerrådet - inte att förväxlas med Europeiska Rådet, som består av EU:s stats- och regeringschefer - som företräder medlemsländernas regeringar. Ministerrådet utgör EU:s högsta beslutande organ och har den främsta lagstiftande makten i EU. I rådet sitter en företrädare för varje medlemsstat på ministernivå. Rådet består av en rad konstellationer. När jordbruksfrågor avhandlas, sammanträder EU:s jordbruksministrar, när miljö står på dagordningen, EU:s miljöministrar och så vidare. Ministrarna har till uppdrag att å sina länders vägnar fatta bindande beslut för sin regeringars räkning om ny EU-lagstiftning. I de allra festa frågor måste ministerrådet komma överens med parlamentet för att en ny lag ska antas, men i ett mindre antal frågor måste parlamentet endast konsulteras.


EUROPEISKA RÅDET:

PARLAMENTET: Parlamentet är EU:s enda direktvalda institution och dess makt och infytande har successivt stärkts genom åren för att öka unionens demokratiska legitimitet. Primärt har parlamentet tre uppgifter: att övervaka den verkställande makten (kommissionen), att besluta om ny lagstiftning tillsammans med ministerrådet efter förslag av kommissionen och att besluta om EU:s budget. I alla hänseenden börjar parlamentet mer att likställas med ett typiskt nationellt parlament, även om det inte kan betraktas som jämbördigt ifråga om infytande och befogenheter i dagsläget. Det står i vilket fall klart att parlamentet har förlänats en betydligt starkare roll och att det har blivit en allt tyngre aktör bland EU:s institutioner. Vilket återigen understryker vikten av att rösta i valet till detsamma.

Europeiska rådet samlar EU:s statsoch regeringschefer och är unionens högsta beslutande organ (ministerrådet är högsta beslutande organ). Dess uppgifter är i fördragen mer difust beskrivna än EU:s andra institutioner, men handlar framför allt om att träfa avgörande kompromisser och uppgörelser om unionens fortsatta institutionella utveckling och samarbetsformer. Med andra ord: bestämma vad unionen ska ägna sig åt, under vilka former och i vilken utsträckning. Europeiska rådet har således stora möjligheter att styra samarbetets utveckling inom olika politikområden.

11


EUROPEISKA UNIONENS DOMSTOL: Europeiska Unionens domstol - eller domstolen som den ofta bara kallas - garanterar att besluten som fattas blir verklighet och att de efterlevs av medlemsstaterna. Dess funktion kan huvudsakligen delas in i två uppgifter: att tolka fördragen och EU-rätten och att döma i rättstvister mellan medlemsstater, individer och institutioner som verkar inom unionens gränser. Eftersom EU-rätten är överordnad nationell lagstiftning, spelar domstolen rollen som konstitutionell domstol, eller författningsdomstol, som det ofta kallas. Det ger den betydande infytande och historiskt sett har den varit pådrivande i integrationsprocessen. Med dess 27 domare och åtta generaladvokater utgör den en av EU:s mest betydelsefulla institutioner.

12


CHECKLISTA INFÖR EP-VALET 1. Kom på MUF Stockholms valupptakt den 2 maj. Därefter börjar valrörelsen! 2. Förtidsrösta den 7 maj. 3. Om du inte förtidsröstat. Gå och rösta på Moderaterna den 25:e maj. 4. Kryssa en kandidat, till exempel MUF Stockholms kandidat, Arba Kokalari. 5. Få dina vänner att göra detsamma.

13


u j v r e t n i Gustav Blix, Moderat riksdagsledamot, M-gruppledare i riksdagens EU-nämnd.

guStav Blix E

U-valet närmar sig med stormsteg. Den 25 maj väljs 20 ledamöter som ska representera Sverige i parlamentet under fem år. Gustav Blix menar att väljare skulle behöva inse värdet av att rösta i valet. Det är positivt att Sverige har gått med i EU, men att det fnns utmaningar. Enligt en ny undersökning från EU:s opinionsbyrå har svenskar i dag bättre kunskaper om de europeiska institutionerna än snittet i medlemsländerna. Vi har dessutom blivit mer positiva till EU-

14

samarbetet. Detta kan man bland annat se genom att EU-frågan har fått mer utrymme i den politiska debatten, även om utrymmet kunde bli större. – Slår man upp en tidning så är EU med nästan varje dag. Det handlar om eurokris, bankunion, Ukraina, transportfrågor, klimat och mycket mer, säger Gustav Blix och fortsätter:


– Samtidigt är jag väl medveten om att många klagar på EU-debatten. Jag är inte nöjd – det kunde vara klart bättre. För EU är en oerhört viktig arena för svensk demokrati och samhällsliv. Men samtidigt tycker jag nog, trots allt, att det är något bättre idag än för 10 år sen. För att väljarna ska få upp ögonen för värdet av att rösta i valet till Europaparlamentet menar Blix att det fnns två sätt som kan fungera. – För det första genom att vara tydliga med att vi denna gång verkligen väljer ett riktigt parlament som har stort infytande. Genom Lissabon-fördraget har Europaparlamentet ett tungt infytande över EU:s och därmed också Sveriges lagar och regler, säger Gustav Blix och fortsätter: – För det andra måste vi också berätta att det gör skillnad vilka som sitter där. Ska vi möta Europas utmaningar så behöver Europaparlamentet inspirerande optimister och ivriga reformister – inte fer pessimister, protektionister, extremister och socialister.

En utmaning för EU är den sviktande konkurrenskraften. Här menar Gustav Blix att ökad ekonomisk frihet är en nyckel till att stärka den. – Vi har brottats med sviktande konkurrenskraft åtminstone sedan 1970-talet. Men för att bekämpa den måste vi ge förutsättningar för att genom arbete, sparande, investeringar och innovationer skapa produkter och tjänster av värde för andra. Det gör vi bäst om vi får ökad ekonomisk frihet. På frågan: Hur ska Moderaterna vinna EUvalet, svarar Gustav Blix: – Genom att vara tydliga med vad vi tror på! Frihet, öppenhet, samarbete i ett Europa som fokuserar på rätt saker. Vi tror på ett fritt, fredligt och framgångsrikt Europa men då krävs det samarbete och en öppenhet inför omvärlden som vi nu måste ta fajten för.

MARIE DAHLÉN

Det har gått 20 år sedan Sverige röstade ja till ett medlemskap i EU. Detta har bland annat lett till fri rörlighet, en inre marknad inom EU och dessutom har vi fått verktyg som kan lösa gemensamma problem som är gränsöverskridande. – Utsläpp, brottslighet eller ekonomiska kriser respekterar inte våra gränser. Ska vi lösa dessa problem så måste vi samarbeta med andra. Sverige är ett litet land, men genom EU kan vår röst bli större, säger Gustav Blix. Samtidigt menar han att för att Sverige ska kunna göra sin röst hörd måste vi ha något att komma med. Genom kunskap, engagemang, idéer och inte minst duktiga människor kan vi göra skillnad.

15


Varje onsdag bjuder MSU Stockholm på fka, politisk diskussion och spännande talare. Alla medlemmar är välkomna och det är bara att dyka upp! Tid: 16.30 Plats: MUF Stockholms lokal, Robert Almströmsgatan 2 Ta tunnelbanans gröna linje till St. Eriksplan eller pendeltåg till Karlberg station.

Varmt välkommen!

16


eu pÅverKar Spelreglerna fÖr din och andraS marKnader

A

tt Bryssel är känt som en kittel med byråkrater som springer runt och beslutar saker i en process som verkar svår att förstå är känt för många. På samma sätt är det känt för många att det springer runt lobbyister för mer eller mindre ljusskygga intressen i staden. Att sätta fngret på anledningen varför lobbyisterna bor i staden är kanske svårare för många. Det fnns fera anledningar till varför företag, fackförbund, miljöorganisationer med fera satsar på att försöka påverka beslutsfattandet i Bryssel (samt i Luxemburg och Strasbourg för den delen) men den främsta anledningen stavas nog inre marknad. Europaparlamentets makt blev något att räkna med på allvar efter den så kallade enhetsakten då Parlamentet fck medbestämmanderätt i frågor som rör den inre marknaden – regler som defnierar på vilka villkor varor och tjänster får säljas inom EU. Den inre marknaden har också den stora efekten att den fungerar som en riktlinje för all världens marknader, eftersom många länder vill kunna handla med EU som ju är världens största ekonomi och handelsblock. När EU ingick frihandelsavtal med exempelvis Sydkorea tvingades de senare att ändra många interna regler för att kunna handla utan hinder som annars skulle upplevas som efektiva tullar. Stora internationella bolag vet därför att de regler som bestäms i EU troligtvis kommer att påverka dem även om de säljer mycket utanför EU. Reglerna rör en mycket stor massa frågor om marknaderna, allt mellan kemikalier i leksaker, förpackningar för mat, prissättning och tillstånd för att frakta naturgas samt

regler om hur privat pensionssparande får förvaltas. Häri ligger kärnan till varför det fnns så många lobbyister i EU, reglerna berör företag av många olika slag och reglerna är ofta mycket detaljerade. För att på riktigt förstå efekterna av en specifk regel för ett företags lönsamhet eller en djurarts hotade situation behövs lobbyister som ofta är specialiserade på ett särskilt område. De stora frågorna är inte lika framträdande i Europavalet men reglerna på marknaderna är tillsammans extremt viktiga för att skapa en god konkurrens så att nya företag kan bildas, nya idéer kan få se dagens ljus och nya jobb skapas. Politikernas ansvar blir att lyssna på lobbyisterna men att göra detta med kritik – den parlamentariker som förstår olika intressen och kan jämka mellan dessa ger förutsättningar för nya jobb utan att behöva spendera nästan en enda skatteeuro. (Åsikterna är Per Stånges egna)

PER STÅNGE

Per StŒnge är nationalekonom och arbetar som näringspolitisk analytiker på Företagarna. 2012-2013 jobbade han för konsultbyrån Brunswick Group i Bryssel med EU:s politik kring fnansiella tjänster, energi och IT. 17


Save the date, MUF Stockholms SummerCamp. 13 till 15 juni

18


20 År Sedan vi Sade ja till europa

D

en 13 november är det tjugo år sedan svenska folket med 52 procent för och 47 procent emot sade ja till svenskt medlemskap i Europeiska Unionen. Tjugo år, eller två decennier om man så vill. Det är knappt så jag själv, min i MUF-sammanhang relativt respektingivande ålder till trots, har några verkliga minnen från den valrörelsen. Jag minns förvisso de ”JA”-märken som satt klistrade på mången plats i min hemstad Hjo men mycket mer än så är det inte. Inte ens Carl Bildts legendariska ”nu tycker jag du ska gå och lägga dig”-kommentar till Per Gahrton minns jag från realtid, bara från Sveriges Radios rika arkiv. Märkesår inbjuder till refektion och betraktelse över den tid som fytt sedan det år som märket alluderar till. Vad har det blivit av Sveriges EU-medlemskap? Och vad väntar om hörnet? Mer än någonting annat skulle jag vilja hävda att det svenska EU-medlemskapet formellt ankrat upp Sverige som en självklar del av det vi kallar ”Väst”, vars geopolitiska betydelse på ett smärtsamt sätt aktualiserats på nytt under det senaste halvåret. Genom EU-medlemskapet gjorde vi slutgiltigt upp med den gamla socialdemokratiska föreställningen om att det skulle ha funnits någon slags tredje väg mellan kommunism och marknadsekonomi. Inte för att EUländerna då eller idag är några kapitalistiska bastioner och Mammons främste fackelförare men väl som politisk markering av vår hemhörighet och värdegemenskap. I den bemärkelsen gjorde EU-medlemskapet oss till ett normalt europeiskt land, inte längre det politiskt allestädes neutrala och isolerade landet i norr, ständigt oförmöget

att påtala kommunismens och socialismens illgärningar. I dag skriver vi 2014 och Europa ser helt annorlunda ut än vad det gjorde 1994. EU har vuxit från 12 till 28 medlemsstater. Att studera en utlandstermin eller till och med hela utbildningar på andra europeiska universitet är för många en självklarhet. Likaså att kunna åka och jobba i ett annat EU-land lite hur som helst. Och en fygbiljett till det där jobbet i London betingar inte längre hela den första månadslönen. Efter denna fantastiska utveckling ser vi dock nu i fnanskrisens spår hur mörkare krafter växer sig starka: de som säger att ”rörlighet över gränserna kan vara bra, men…”, de som försöker få oss att ”handla europeiskt” och de som menar att ”öppenheten måste ha sina gränser”. Kort sagt de som i mer eller mindre förtäckta ordalag vill vrida klockan bakåt. Att rida spjärn om denna utveckling är vår främsta utmaning inför den omedelbara framtiden, i Sverige och i Europa.

PÄR HOLMBÄCK

Pär Holmbäck, politisk rådgivare i Europaparlamentet. Arbetar hos Moderaternas toppnamn Gunnar Hökmark. 19


jordBruKet - den eviga StridSfrÅgan

B

engt-Anders Johansson är riksdagsledamot för Jönköpings län och vice ordförande i miljö- och jordbruksutskottet. Han menar att Sverige mest arbetar aktivt inom jordbrukspolitik, klimatfrågor och fskefrågor, vilka är områden EU stiftar EU lagar inom. – Utgångspunkten för allt vårt EUarbete är att skattemedlen används på mest efektivt sätt, att byråkratin skall minska och att det skall öka Sveriges och EU:s konkurrenskraft, säger Bengt-Anders Johansson. Under förra året enades EU om en ny jordbrukspolitik. Enligt Bengt-Anders Johansson har detta påverkat Sverige genom att vi nu kan anpassa det stöd för speciella förhållanden som vi har inom svenskt jordbruk, men samtidigt kommer den totala byråkratin att öka. Detta beror på de miljökrav som vävs in. Bengt-Anders Johansson säger också att det nya inom jordbrukspolitiken är: – Numera kan vi få en utjämning av stöden över hela landet. Bengt-Anders Johansson menar att alla stöd snedvrider en marknad. – De hittillsvarande stöden är dessutom orättvisa i många fall eftersom de baseras på tidigare produktion vilket innebär att två lantbrukare med exakt samma produktion och mark idag kan ha olika stöd. Med den nya jordbrukspolitiken kommer man kunna ge extra stöd till unga

20

nystartade lantbrukare. Detta behövs eftersom nyrekryteringen är svag, menar Bengt-Anders Johansson. Han tar också upp ytterligare ett område där Sverige kan ses som ett föredöme för övriga Europa. – För att förbättra för svenska bönder krävs att vi kan nå samma konkurrenssituation som våra konkurrentländer inte minst inom djurskyddsområdet. Där försöker vi höja nivån i övriga Europa till den svenska nivån, säger han. Bengt-Anders Johansson menar att EU:s infytande över jordbrukspolitiken kommer att vara kvar. Men däremot måste stöden till jordbruken fasas ut. – Stöden måste fasas ut för att nå en bättre marknadsanpassning som gör att bönderna producerar det konsumenterna vill ha och betalar för att få utan att vara beroende av politiska stödbeslut, säger Bengt-Anders Johansson.


grÄnSdragningar Kring KvinnoKroppen – en BortglÖmd frÅga?

M

ånga känner igen den där känslan av att ha befunnit sig i obekväma situationer. Känt främmande händer där man defnitivt inte vill ha dem. Blickar som klätt av en på tunnelbanan, oavsett tid på dygnet. Oförskämda förslag i väntan på bussen hem efter utekvällen. Man behöver inte blicka långt för att mötas av taskiga kvinnosyner runt om i samhället. Nyligen publicerad statistik från EU:s rättighetsbyrå visar hur Sverige ligger i topp bland EU-länder gällande fysiskt och sexuellt våld mot kvinnor, sexuella trakasserier och stalking. Någonting att vara stolta över? Knappast. Är statistiken någonting som förvånar? Nej, faktiskt inte det heller. Undersökningen pekar på det som många kvinnor får uppleva i verkligheten. Grundtanken med EU är fred och frihet, som självklart är fantastiska värden. Men när en undersökning som denna dyker upp till ytan, bör man tänka både en eller två gånger på hur det egentligen står till med jämställdheten i samhället och vad den egentligen står för. Tyvärr blir det tydligt hur många människor tar sig alltför stora friheter, friheter som inkräktar på andras kroppar och integritet.

gen av jämställdhet i Sverige och det ska vi vara stolta över. Men fnns det någonting vi måste se över, är det hur synen på kvinnor och kvinnokroppen egentligen tas i uttryck. Inte bara hur den framställs i media, utan även hur den behandlas. Ute på gatorna, på nattklubbarna, på arbetsplatserna. Bland och av andra människor. Synen på gränsdragningar gällande den kvinnliga kroppen är någonting vi inte får glömma att diskutera och vi får inte glömma att ta med oss den diskussionen till Europaparlamentet. Kvinnovåld och sexuella trakasserier är ett utbrett problem i samtliga EU-länder, däremot är det uppseendeväckande att problemet är allra störst i det land där lika värde mellan könen samtidigt står högt upp på agendan. Det bevisar endast att jämställdhet är ett område med fera olika ingångar och som ständigt kräver genomgående arbete och än mer diskussion.

KAROLINA FYREK

Vi har kommit fantastiskt långt i utvecklin21


nog med fallna drÖmmar

2

013 deltog jag på min första distriktsstämma. En färsking som var styrelseledamot i Botkyrka, inte en sekund avvek jag från de andra i styrelsen. De var min säkerhet och ”skyddsnät” som gav mig trygghet och stöd. Trygghet och stöd är viktiga medel som motverkar att individer hamnar i utanförskap eller hjälper dem att ta sig ur detta. Utanförskapet som moderater talar om, utanförskapet som Fredde vill fxa till. Ni undrar nu säkert vad utanförskapet har att göra med distriktsstämman jag var på för första gången. Som mufare vet man strukturen i stämman, motioner läggs fram, beslut tas, sen blir det massa prat. Sist men inte alltid kortast: tackfraser för förtroendet av uppdraget. Man får inte glömma bort talarstolen, de två fna talarstolarna i landstingshuset som är ganska höga. Jag är kanske lika lång som de, eller kanske inte, men oavsett längd eller vem du är hör alla vad du säger när du står däruppe. Vissa som var där och gick upp i nämnda talarstol hade en viss tendens. En tendens att uttrycka sig med en mening. Bara en enda mening som skulle få alla att förstå dem och visa sympati. En mening som kanske inte har så stor betydelse för andra, men som för mig är något som man inte ens ska skämta om. En mening som har blivit överskattad. Nämligen: ”Jag är från förorten”. Jag ville bara gå upp i talarstolen och säga att det är jag som är från förorten, 22

det är jag som har varit blattebruden som ”anstränger” sig för att prata fnt enligt mina bekanta, det är jag som har upplevt och sett gott och ont i förorten, ett samhälle som inte bara ger kunskap om utanförskap, kriminalitet eller problematik i dess olika former och skepnader, utan också ger insyn i många kulturer och nationaliteter. Det viktigaste av allt, viljan som strålar ut hos dessa personer och samhället men fel hjälp som är vid handen. Den dåliga hjälpen och hur den begränsar individens drömmar. Från läkare i hemlandet till taxi chauför i Sverige, ni kan inte förstå vilket mod och styrka de har. Som om man vore nyfödd, nytt start i ett nytt land, långt långt borta från sina nära och kära, om de är ens fortfarande vid liv. Som sagt, man får en inblick i många nationaliteter i förorten, inblick i många livsöden, drömmar och förhoppningar. Man ser snabbt potentialen och möjligheterna. Man ser tillväxtkraften som skulle kunna förverkligas med rätt hjälp, med rätt stöd, med rätt verktyg. Det får vara nog med fallna drömmar nu. Det är dags att förvandla drömmarna till verklighet!

GÜL ALCI


Christofer Fjellner Nummer 2 på Nya Moderaternas valsedel

Frihandel och öppna gränser Kamp mot slöseri och byråkrati Effektiv klimat- och miljöpolitik

“Det som är bra med EU är gratis, men det som är dåligt är hur dyrt som helst.”

Hjälp mig i kampanjen bli en del av Team Fjellner! Läs mer på fjellner.eu.

23


Jessica Rosencrantz, distriktsordförande jessica.rosencrantz@moderat.se 070-202 15 77

Emma Jogić, ordförande MSU-kommitéen emma.jogic@moderat.se 070-492 96 27

Magdalena Schröder, chefombudsman magdalena@schroder@moderat.se 073-682 80 52

Sofa Kacim, ordförande MUF 20+ sofa.kacim@moderat.se 076-712 55 19

Lokalföreningar Botkyrka: Ellen Nilsson Danderyd: Sofa Widegren Haninge: Marin Tomic Huddinge: Nicolas Holst Järfälla: Nihadou Sissoho Kungsholmen: Klaus Aarnio Lidingö: Klara Lindström Sydväst: Amanda Broberg Nacka: Filip Wiljander Norrmalm: Mikael Lind Nynäshamn: Jakob Gegerfelt Roslagen: Joanna Lewerentz Salem: Delmon Hafo Sigtuna: Sofa Ivarsson Sollentuna: Henrik Ulfvarson Solna: Gustaf Reinfeldt Sundbyberg: Karolina Fyrek Södermalm: Savo Šević Söderort: André Nilsson Södertälje: Alexander Rosenberg Tyresö: Fredrik Bergkuist Täby: Carl Henrik Svenson Vallentuna: Zarah Sjökvist Värmdö: Jasmin Farid Väsby: Michelle Khan Västerort: Jennyfer Valgelata Östermalm: Louise Stenberg Österåker: Josefn Radonné

elleenn@live.se sofa.widegren@moderat.se marin.tomic@moderat.se nicolasholst@hotmail.com nihadou.sissoho@moderat.se klaus.aarnio@moderat.se klara.lindström@moderat.se amanda.broberg@moderat.se flip.wiljander@moderat.se mikael.lind@moderat.se gegerfeltjakob@hotmail.com joanna.lewerentz@moderat.se delmon.hafo@moderat.se sofa.ivarsson@moderat.se henrik.ulfvarson@moderat.se gustaf.reinfeldt@moderat.se karolina.fyrek@moderat.se savo.sevic@moderat.se andensnest@hotmail.com alexander.rosenberg@moderat.se fergkuist@gmail.com carlhenrik.svenson@moderat.se zarah.sjokvist@moderat.se jasmin.farid@moderat.se michee786@hotmail.com jennyfer.valgelata@moderat.se louise.stenberg@moderat.se josefn.radonne@moderat.se

076-710 32 17 073-656 78 87 070-092 79 84 072-845 44 70 076-585 12 45 073-046 56 70 073-080 81 72 072-233 13 35 070-485 63 70 073-222 63 09 076-236 03 09 073-898 71 28 070-730 60 33 072-234 36 85 073-075 97 45

sofa.widegren@moderat.se beatrice.helmersson@moderat.se marcuslborg@live.com sebastian.ridderskans@moderat.se busra.kocaturk@su.se

073-656 78 87 076-846 85 53 070-355 75 74 073-714 89 43 073-761 85 00

073-614 79 50 076-008 49 77 073-580 18 29 076-645 66 82 073-687 02 42 073-621 59 15 070-713 23 86 070-483 71 84 073-968 86 30 073-621 20 02 073-424 99 14 070-111 19 77

Moderata Studenter MST Stockholms län: Sofa Widegren Södertrön: Beatrice Helmerssom Handelshögskolan: Marcus Borg KTH: Sebastian Ridderskrans Stockholms universitet: Büsra Kocaturk

bli medlem!

Vill du ha nästa nummer av Forum? Bli medlem – snabbt och enkelt!

1. SMS:a muf medlem till 72550. Det kostar 40 kronor. 2. Besök www.muf.se/medlem och fyll i personuppgifer 3. Ange koden du får i svars-SMS


Forum magazine 2014 02