Issuu on Google+

Nr 1 2014

TEMA

UTBILDNING

intervju: Tomas Tobé

Carl Göransson om studiecheckar och fribelopp

BILDER FRÅN DISTRIKTSSTÄMMAN 2014

Filip Solsjö om PISA och goda värderingar


redaktÖren

Siri Steijer

Skolan, skolan.... Ingen har väl missat Sveriges placering i PISAundersökningen. Från landets alla hörn steg ett vrål av frustration och ilska. Vad i *** håller politikerna på med? De sa ju att de skulle bli bra och så blev det såhär... Hur många föräldrar gick inte hem den kvällen, tittade på sina barn där de satt böjda över läxorna och tänkte att: nog märks det att skolan är dålig. Du kan ju ingenting, lill(a)e vän! Det var nog inte särskilt många faktiskt. Undersökningar visar nämligen att de festa föräldrar är nöjda med den skola deras egna barn går i och tycker att den kunskapsnivå deras egna barn ligger på är vad man kan förvänta sig för deras ålder. Desto fer föräldrar är däremot missnöjda med alla andra skolor och de är oroliga för alla andras barn. Detta efersom de hört att det ska vara dåligt. ”Men PISA-undersökningen visa ju faktiskt att svensk skola är dålig”, kanske någon av er tänker nu. Nog har vi en hel del att arbete med, men som Filip Solsjö skriver i detta nummer av Forum, så är frågan om svensk skolas kvalitet väsentligt mer komplicerad än den ger sken av att vara. Och den svenska skolan har också tydliga förtjänster. Jag har förvisso aldrig varit en stor

2

beundrare av elevdemokrati, då min erfarenhet är att den främst ger rättshaverister möjlighet att utvecklas tidigt. Dock verkar det som att vi i Sverige har lyckats nära kunskaper som kreativitet, ledaregenskaper och diskussionsvilja på ett exceptionellt sätt. Möjligheten beror detta på att eleverna får vara med och bestämma i klassrummen. Sett till folkmängd är Sverige ett av världens innovationstätaste länder och enligt OECD är Malmö, Stockholm och Göteborg några av de patenttätaste städerna i världen. Svenska Dagbladet skrev 5/2 2014 om hur länderna i öst, som toppade PISAundersökningen, sneglar på Sverige för att kunna ta efer detta. De vill också skapa en mer avslappnad relation mellan elever och lärare. Enligt en lärare från Singapore som intervjuas i artikeln, vill de exempelvis lära sig hur man skapar en miljö i klassrummet, där läraren kan prata med eleverna om mobbning. Sett ur det perspektivet verkar vi alltså ha en ganska bra skola i Sverige. Naturligtvis har vi många saker att arbete med. Som Tomas Tobé säger i Marie Dahléns intervju med honom i detta nummer av Forum, så måste vi återupprätta en kunskapsskola med tydliga mål. SIRI STEIJER

siri.steijer@gmail.com


forum

4 1 0 2 1 r e m num

innehåll

vi som gör Forum Siri Steijer Chefredaktör 25 år och bor på Södermalm. Arbetar i Statsrådsberedningen.

Liliy Engfeldt Skribent/fotograf Är 17 år och bor utanför Norrtälje. Går andra året på sam/media, Danderyds Gymnasium.

Christopher Hamrén Skribent 28 år gammal och bor i Uppsala. Jobbar på Socialdepartementet åt socialförsäkringsminister Ulf Kristersson. Sitter i Muf Stockholms distriktsstyrelse.

Erik Persson Konceptutvecklare, 27 år. Arbetar som Vice VD på Kontakta. Lång bakgrund i MUF som bl.a. riksordförande för Moderata Studenter.

Ansvarig utgivare: Jessica Rosencrantz Redaktör: Siri Steijer Telefon: 073-630 89 22 E-post: siri.steijer@gmail.com Webb: www.mufstockholm.se/forum

Marie Dahlén Skribent 25 år och bor i Järfälla. praktiserar på Hallvarsson & Halvarsson

om forum

Layout/sättning: Siri Steijer Grundlayout/koncept: Elvira Hellsten Omslagsbild: Sofa Widegren Tryckeri: V-Tab Vimmerby Upplaga: 3 000

Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm Stora Nygatan 30 103 12 Stockholm mufstockholm@moderat.se www.mufstockholm.se

3


diStriktSordfÖranden har ordet

jessica rosencrantz Vi har de bästa idéerna för jobben, för skolan och för Sverige.

Så bring it on. Det är trist att plugga, kan man ofa höra i samtal med svenska ungdomar. Inte lika trist som att inte kunna få ett jobb, är den självklara repliken. Hur vi skapar fer jobb för unga är den stora frågan 2014. Skolan spelar en nyckelroll. Kan vi inte få upp kunskapsresultaten har vi på förhand gjort livet betydligt tufare för den unga generationen. Vi måste tillbaka till pluggskolan. För ett par år sedan besökte jag Sydkorea som toppar många skolrankingar. Där kan vi prata om pluggskola. Barn sätts från tidig ålder i skolbänken och när skoldagen går mot sitt slut fortsätter de festa på någon privat läroinstitution där de läser in läxor och pluggar extra.

Ungdomsarbetslösheten är en av vår tids stora utmaningar. Om fer unga ska få in den där foten på arbetsmarknaden är det hög tid att återintroducera pluggskolan.

Ingen vill att svenska elever ska tillbringa dygnets alla timmar i skolbänken. Det är både omänskligt och dödar viktiga kvaliteter som kreativitet och förmågan att ”tänka utanför boxen”. Men de senaste 4


decenniernas fumskola under socialdemokratiskt styre har inte varit bra för ungas kunskapsresultat. Nu står striden om vem som kan återupprätta kunskapslinjen i svensk skola. Vi tävlar i en hård internationell konkurrens där andra länder springer ifrån oss i kunskapsmätningar. Jobb och tillväxt är beroende av att fer skafar sig en god utbildning, får jobb och bidrar till välfärden genom skatt. Ungdomsarbetslösheten är en av vår tids stora utmaningar. Om fer unga ska få in den där foten på arbetsmarknaden är det hög tid att återintroducera pluggskolan. Om detta må ni berätta, allihop. 2014 har börjat, valåret är här, valrörelsen har börjat. Vi har de bästa idéerna för jobben, för skolan och för Sverige. Bring it on.

jessica.rosencrantz@moderat.se

Foto: Jonna Tomasson

5


kalender

Onsdagsfka

Varje onsdag kl 16.30 på MUF Stockholms lokal vid Robert Almströmsgatan 2. Nya spännande talare varje gång och alltid gott fka!

Återvärvning Varje måndag till torsdag kl 18.00 på MUF Stockholms lokal hela februari och mars månad. Vi ringer upp de medlemmar som ännu inte betalat sin medlemsavgift för 2014 och påminner dem om varför de behövs i MUF! Vi bjuder på pizza och fka!

MUF Stockholms valupptakt

...till Europaparlamentsvalet 2 maj - stor kick off inför valrörelsen! Här får du träffa våra prioriterade kandidater från Stockholm, mingla med medlemmar och tagga igång valåret 2014 på riktigt.

SummerCamp 13-15 juni

SummerCamp är årets roligaste helg där politik blandas med bad, minigolf, fotboll och många nya vänner. I år är det på SummarCamp vi laddar om våra batterier tillsammans inför höstens valrörelse.

6


Vi återupprättar en kunskapsskola med tydliga mål

text:

Marie dahlÉn

Nya Moderaternas mål med svensk skola är att alla oavsett bakgrund ska få en bra skolgång och start i livet. För att uppnå detta måste man fortsätta att satsa på att höja kunskapsresultaten. Här ser Nya Moderaterna flera stora utmaningar. Tomas Tobé är ordförande för utbildningsutskottet och menar att många debattörer ägnar mycket tid åt att svartmåla svensk skola. Det fnns mycket som är bra med våra skolor. Lärartätheten är en av de högsta i världen, fer elever än tidigare går ut med godkänt i samtliga ämnen och föräldrarnas förtroende för skolan ökar. Men det fnns utmaningar: det behövs mer stöd till vissa elever, läraryrkets status måste stärkas och undervisningstiden i svensk skola måste utökas. – Sverige ligger under OECD-genomsnittet vad gäller lärarledda undervisningstimmar. Det är inte rimligt att elever i Sverige ska lära sig samma saker som elever i andra länder, men på kortare tid, säger Tobé. Det rapporteras om att få vill bli lärare. Yrket har låg status, men det fnns förslag på hur statusen kan höjas: – Det ska bli lite svårare att bli antagen till lärarutbildningen, men samtidigt ska det löna sig att bli lärare med hjälp av karriärtjänster, säger han. Under Alliansens tid har det hänt en hel del saker på utbildningsområdet. I dag har vi bland annat en ny skollag, nya läroplaner och ett nytt betygsystem. Tobé tycker att det är viktigt att

påminna om varför dessa reformer har genomförts. – Skälet är att den tidigare Socialdemokratiska regeringen hade nedmonterat kunskapsfokuset i skolan. 2006 hade svenska elevers resultat fallit konstant under nästan 12 år, men Socialdemokraterna saknade förslag och handlingskraf att göra något. När Alliansen vann valet 2006 påbörjades fera stora utredningar i syfe att återupprätta en kunskapsskola med tydliga mål och bättre uppföljning. Resultaten av detta kom på plats under 2011 och 2012, alltså samma år som PISA 2012 genomfördes. – När resultaten av denna kunskapsmätning kom i höstas stod det klart att den gamla socialdemokratiska skolan dömts ut för sista gången, säger Tobé. Reformerna som Alliansregeringen genomfört följs upp och Nya Moderaterna är öppna för att göra omvärderingar där det behövs. Under den senaste tiden har det varit en debatt om huruvida skolan ska förstatligas eller inte. Nya Moderaterna anser det inte vara aktuellt med stora organisationsförändringar i skolan, utan fokus måste vara på de åtgärder som kan ge efekt direkt. – Nya Moderaterna prioriterar de åtgärder som har störst efekt för att vända de sjunkande kunskapsresultaten. Forskning och beprövad erfarenhet visar att tidigare och mer stöd, mer lärarledd undervisningstid och skickligare lärare höjer elevernas resultat mest, säger Tomas Tobé. 7


Lärarna, politiken och förslagen Skickliga lärare rankas högt i forskning om vad som bidrar till att elever når skolans kunskapsmål. Det är inte överraskande. Alla som går i skolan kan säkert känna igen sig i hur de bästa lärarna kan bli bland det bästa med skolan. Alla vi som har gått i skolan har säkert också egna minnen av inspirerande lärare. Vi minns dem för att vi kommer ihåg vilken skillnad de gjorde. Jag tänker på några av de bästa lärarna jag haf. De gjorde lektionerna levande. Engagemanget smittade av sig och ämnena blev spännande. De fck mig att anstränga mig lite mer och göra lite till. Kort sagt: de motiverade mig. Här fnns troligen en förklaring till sambandet mellan skickliga lärare och uppnådda kunskapsmål. Motivation är en förutsättning för att kunna fördjupa sig i – och förstå – en kemisk reaktion, en matematisk ekvation eller en skönlitterär text. Därför är lärarna avgörande. De kan ämnet och har förmågan att förmedla den kunskapen. Vad kan politiken göra för att stödja lärarna? Jag tror att minst två faktorer är helt avgörande: låt lärare vara lärare och öka möjligheterna att utvecklas i yrket. Sedan Alliansen fck väljarnas förtroende 2006 har vi genomfört de största utbildningsreformerna sedan allmän skolgång 1842. Det handlar om ny lärarutbildning och återinförd speciallärarutbildning, mer av kompetensutveckling, fer karriärvägar och högre löner, för att nämna ett par exempel. Men vi behöver göra mer. Vi behöver mer av lärarledd undervisning och mindre av administrativt pappersarbete. Stockholm och fera andra kommuner arbetar för att underlätta detta. Ju fer timmar som lärarna kan ägna sig åt undervisning desto bättre. Nya moderaterna vill också att fer elever ska kunna få hjälp av speciallärare. De fyller en viktig roll för de elever som behöver dem. 8

Vi behöver fortsatt fer karriärvägar för lärare. Stockholms stad kommer vid årsskifet 20142015 att ha över 700 förstelärare – tjänster som ger upp till 5000 kronor mer i månaden. De tjänsterna går i första hand till de skolor som har störst utmaningar. Vi fortsätter även med våra lärarcoacher – där lärare hjälper kollegor runt om i staden att bli ännu bättre. Samtidigt som karriärtjänsterna innebär högre löner ligger Stockholms stads generella lönenivåer högre än rikssnittet. Stadens senaste löneavtal innebär ytterligare steg mot högre lärarlöner. I takt med att elevantalet ökar i Stockholm blir det också ännu viktigare att ta tillvara på erfarna lärare. Därför vill vi förenkla för de lärare som vill fortsätta med att arbeta efer sin pensionsålder. Det här är ett par av våra förslag framåt. Det fnns fer och vi tror att de kan göra skillnad, för att vi är säkra på att lärare gör skillnad.

MARKUS NORDSTRÖM GRUPPLEDARE FÖR NYA MODERATERNA STOCKHOLMS STADS UTBILDNINGSNÄMND


Goda värderingar är inte självklara De senaste 14 åren har OECD genomfört internationella jämförelser av femtonåringars kunskapsnivåer. Sedan den första PISA-mätningen som publicerades 2000 har svenska elevers resultat fallit inom samtliga av de tre bedömda ämnesområdena: läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Enligt Skolverkets egna mätningar inleddes detta kunskapsfall redan i början av 1990-talet. Det fnns invändningar mot PISA, PIRLS och TIMSS som representativa mätverktyg av elevers kunskapsnivåer. Bland annat riktas kritik mot provens förmåga att spegla elevers förståelse av kunskaper som är nödvändiga för att klara sig i dagens samhälle, som exempelvis kreativitet, entreprenörskap, självständigt tänkande och så vidare. Kritiken är i viss mån befogad och naturligtvis bör de som utformar testen sträva efer att få dessa att innefatta mått som är relevanta. Annars förlorar mätningarna snabbt sin legitimitet. Samtidigt är utvärderingar och mätningar ett ofrånkomligt inslag för att höja en verksamhets kvalitet. Med kvalitet avses resultat, alltså skillnaden mellan det utställda målet och vad som levereras. Det riktas kritik mot att organisationen av svensk välfärd (skola, vård och omsorg) har genomgått ett skife de senaste trettio åren från så kallad regelstyrning till målstyrning, även kallad New Public Management. I korthet menar kritikerna att samhällsmedborgare har blivit kunder och välfärden har kommodiferats – att marknadslogiken inte fungerar för vissa tjänster. Kritiken har visst fog: När ”beställare” av välfärd, t.ex. kommuner, inte har kompetens att skriva tillräckligt specifka avtal med entreprenörer, till

exempel vårdgivare, och inte heller följer upp att avtalen som har skrivits faktiskt verkställs då uppstår kriser och kvällstidningarna skriver om skandalerna. Ni känner säkert igen debatten. Den återkommer med jämna mellanrum när en privatdriven verksamhet inom välfärden missköter sig. Det kommer att fortsätta att hända och varje gång det händer kommer de som försvarar ett system med en mångfald av aktörer hållas ansvariga för ett specifkt företags misskötsel. Snabbt därefer kommer krav på stora systemförändringar som till exempel kommunalt veto och förbud mot vinst för företag inom välfärden. Det är inte vår uppgif att försvara ett företag som missköter sig. Det får företagets ledning göra. Vi kommer aldrig att vinna en politisk diskussion vars utgångspunkt är en ”Caremaskandal”. Vår uppgif är att försvara det system som utvärderar verksamhet inom välfärden efer kvalitet och sorterar bort dem som inte håller sina avtal. Det gäller ofentliga så väl som privat driva verksamheter. Begreppet ”kvalitet” demokratiserades och populariserades när Sverige fck fer utförare inom välfärden. Plötsligt fanns det en annan skola än den kommunala att gå till och jämföra med och 9


Levererar svensk skola de resultat som vi förväntar oss i dag? Frågan är väsentligt mer komplicerad än den ger sken av. samtliga medborgare gavs rätten att själva bestämma vad de värderade som viktigt. Låt oss då återgå till PISA och svensk skola. Levererar svensk skola de resultat som vi förväntar oss idag? Frågan är väsentligt mer komplicerad än den ger sken av. Det fnns många uppställda mål för skolan. För formens skull kan en bred kategorisering göras över tre fält: bildning, utbildning för arbetsmarknaden samt utbildning för högre studier. Det breda ”avtalet” (eller samhällskontraktet) som ”tecknats” mellan medborgare och stat/ kommun är enkelt sett beskattning i utbyte mot utbildning. En del skulle hävda att ett avgifsbaserat system är att föredra framför ett skattefnansierat sådant. Detta rimmar dock illa med idén om vårt gemensamma ansvar för varandra och att ge alla likvärdiga möjligheter. Samhällskontraktet är i högsta grad ett levande dokument i vilket förväntningar ständigt omprövas för att refektera de dominerande åsikterna för dagen (tidsandan). En rad faktorer samverkar konstant för att ändra ”kontraktet”: de är bland annat forskning, händelser, värderingar och attityder. Vi har ett ansvar att påverka ”kontraktet” för att det ska refektera våra värderingar och åsikter. Detta är politikens kärna. Detta avgör föredelningen/prioriteringen av våra gemensamma resurser. Nya Moderaterna och Alliansens idé om hur ”kontraktet” mellan medborgare och stat/kommun avseende utbildning ska se ut kan formuleras utifrån de tre ovanstående kategorierna. Samtliga tre är viktiga, men här 10

avgränsar vi oss till uppdraget om bildning. Ett samhälles grundvalar utgörs av vissa väldefnierade rättigheter. Bildning handlar inte enbart om kunskapen om dessa rättigheter utan även utövandet av dem. Varje ny generation av barn som börjar årskurs ett påbörjar en fostring i de värderingar som bär den moderna civilisationen. Vår förväntan är att de precis som vi ska få kunskaper om hur och varför samhället fungerar för att de i sin tur ska ta ansvar för att nästa generation får samma kunskap. ”Kontraktet” spänner över generationerna. Det fria meningsutbytet är ett av de viktigaste momenten inom utbildning. Genom att bryta åsikter mot varandra prövas ständigt ”sanningar” och skapar utrymme för nya idéer. Skolan är således i högsta grad ett frihetsprojekt där varje elev lär sig att utöva sin rätt att ifrågasätta sin omgivning för att komma till ny insikt om vad som begränsar honom eller henne i sitt eget självförverkligande. Åsiktsfriheten är därmed en grundläggande förutsättning för goda värderingar. Dessa är inte på något sätt självklara och det samhälle som begränsar människors möjligheter att ifrågasätta och utvärdera är mindre fritt både principiellt och materiellt. Idén om att själv få pröva olika alternativ mot varandra föds hos varje generation i en skola som värnar det fria meningsutbytet. Samma generation kommer att kräva rätten att få välja skola, vård och omsorg utifrån utvärderingar (som t.ex. PISA). Bildning är därmed en förutsättning, inte enbart för konversationerna under kristallkronorna, utan även för det moderna samhällets existens. FILIP SOLSJÖ MEDLEM I MUF


Högskolevalet en allt mer strategisk investering Snart är det dags för närmare 400 000 personer att göra sitt högskoleval inför höstterminen 2014. För många är detta ett av de viktigaste val de kommer att göra i livet. Det handlar nämligen inte längre om att bara välja högskoleutbildning. Högskolevalet är en högst strategisk investering. Det pågår nämligen ett skife. Från att värdet på en utbildning har berott på typ av examen och var den utfärdas, går vi allt mer mot att värdet bedöms utifrån vad utbildningen möjliggör för jobb efer examen. Utvecklingen är en naturlig följd av att allt fer är högskoleutbildade, och att vi ser ökande problem med matchningen på arbetsmarknaden, både i Sverige och internationellt. För att göra ett strategiskt val krävs därför att fer aspekter kring utbildningen tas hänsyn till än bara de traditionella. En utbredd uppfattning är till exempel att det inte spelar någon roll vad du har för högskoleutbildning, bara du har en. Den uppfattningen gäller inte längre. Olika utbildningar håller olika hög kvalitet, och är olika krävande. Det vet också arbetsgivarna om. En lyckad utbildningsinvestering kräver därför medvetna val, en efektiv studietid och god samverkan mellan utbildning och arbetsliv. Ett medvetet val kräver också målsättningar. En efektiv studietid handlar om hur utbildningstiden förvaltas. Högskoleutbildade etablerar

sig sent på arbetsmarknaden, vid 29 års ålder - vilket är högst i OECD. Det beror dels på att man i Sverige börjar studera senare, men också för att den faktiska studietiden ofa är längre än den avsedda. En termins extra studier eller ytterligare högskolepoäng behöver dock inte öka möjligheten till ett jobb. Vissa studier pekar till och med på motsatt efekt. Samverkan mellan utbildning och arbetsliv är den kanske viktigaste faktorn. Forskning och alumnstudier visar att utbildningar som har ett strategiskt och systematiskt samarbete med arbetslivet ger studenter högre kvalitet och relevans i utbildningen, högre motivation, högre användbarhet och ökad benägenhet till entreprenörskap. Svenskt Näringslivs etableringsstudier har återkommande visat att examinerade studenter från samverkande utbildningar får mer kvalifcerade jobb, snabbare efer examen, med högre ingångslön. När man ska välja utbildning bör man alltså titta extra noga på hur dess samverkan med arbetslivet ser ut. Och självklart ska studier vara roligt. Men det man tycker är roligt blir man ofa bra på, och det man blir bra på tycker man ofa är roligt. Så det strategiska valet är förhoppningsvis också det entusiasmerande. MIKAELA ALMERUD SVENSKT NÄRINGSLIV 11


12


Carl Göransson om den högre utbildningen:

Jag förespråkar ett system med studiecheckar. Efer att PISA-undersökningen släpptes i slutet av det förra året kom skoldebatten att bli högst aktuell. Frågan om varför kvaliteten sjunker i den svenska grundskolan har troligtvis diskuterats på varje debattsida i hela landet. Svaren har varit många och fera lösningar har levererats, en del mer realistiska än andra. Många har landat i att något måste göras men vad är oklart. Moderaterna betonar att mer fokus måste läggas på kunskap och tidigt stöd, en slutsats som ter sig rimlig. Debatten kring den högre utbildningen, det vill säga högskolor och universitet, har den senaste tiden fått stå tillbaka till förmån för diskussionen om grundskolan. Det är rimligt i och med att krisen som den obligatoriska delen av svensk utbildningsväsende möter nog måste bedömas som större än de problem som fnns på högskolor och universitet. Med det sagt, vår högre utbildning är långt ifrån problemfri. Även om fera svenska universitet gång på gång rankas högt i internationella mätningar har även högskolan sina problem. Det fnns fera moderata idéer kring hur man kommer till bukt med dagens utmaningar. Att lista dem i en artikel av den här längden låter sig inte göras enkelt då mitt utrymme inte räcker till, men jag ska göra ett försök att lyfa några av dem. Att utbilda sig i Sverige i dag är helt skattefnansierat, och bör i min mening så förbli. Dock följer problem med att en utbildning upplevs som kostnadsfri för studenten. Att läsa kurser som egentligen inte intresserar en för

att klara sommarmånaderna är nog inte jag ensam om att ha gjort. Vissa kurser, i folkmun benämnda fumkurser, kan ofa ha ett relativt icke-akademiskt innehåll. Det är inte orimligt att ställa sig frågan om varför vi gemensamt genom skatten ska betala för kurser som ’Chic lit’ och ’Harry Potter och hans världar’. Dagens resursfördelningssystem i högskolan lägger stor tyngd vid kvantitet, och mindre vid kvalitet. Genom att högskolan erhåller en del av ersättning baserat på antalet registrerade studenter och den andra på hur många som klarar sina kurser skapas incitament för enkla kurser med populistiska anslag. Resursfördelningssystemet skulle i högre grad behöva fokusera på kvalitet. Genom att stoppa in nyckeltal som beskriver till exempel studenters etablering på arbetsmarknaden och hur studenterna upplever sina utbildningar skulle utbildningsgivarna tvingas bli mer uppmärksammade på innehållet i kurserna och programmen. För att få den enskilda studenten att tänka till en gång till innan den bestämmer sig att söka en kurs förespråkar jag ett system med studiecheckar. Systemet skulle i korthet gå fungera som så att det ofentliga ger alla svenska medborgare sex års högre utbildning kostnadsfritt, då motsvarande 360 högskolepoäng. Det räcker för att nå en mastersexamen inom ett ämne, samtidigt som utrymme fnns att ändra sig om man börjat läsa en utbildning som känns fel. Finns det fortfarande ett starkt intresse av att studera efer de 360 högskolepoängen bör studenten i min mening fnansiera det själv. 13


Tjänar du för mycket så blir du återbetalningsskyldig, en tråkig upplevelse enligt de många studenter som hamnat i den situationen.

Centralt i den moderata idén är Arbetslinjen och bör i min mening så vara även i högskolan. Ett hinder för studenter som vill jobba vid sidan av studierna är det så kallade fribeloppet. Fribeloppet styr hur mycket du får jobba samtidigt som du uppbär studiemedel. Tjänar du för mycket så blir du återbetalningsskyldig, en tråkig upplevelse enligt de många studenter som hamnat i den situationen. Ofa förespråkas att det helt ska avskafas, en lösning jag inte tror är klok. Istället bör det bara omfatta bidragsdelen av studiemedlet, men inte lånedelen. Skulle inte bidraget begränsas skulle en jämförelse med medborgarlön inte kännas allt för avlägsen.

de tagit examen tack vare att de varit studentmedarbetare. Utöver det upplever många att det blir lättare att knyta ihop det teoretiska på utbildningen med det praktiska när man får utöva det parallellt. För företagen innebär systemet en ökad rekryteringsbas för framtida medarbetare, något som inte alltid är lätt att hitta. Den svenska högre utbildningen står inför en ny omvärld där vi blir allt mer internationella. Jag tror det fnns fer idéer än de som jag listar ovan, men man måste börja någonstans. De skulle bidra till en högskola i världsklass CARL GÖRANSSON

I Danmark har studentmedarbetarmodellen lett till att fera läser sin utbildning snabbare och gör det med högre betyg samtidigt som studenterna blivit bättre matchade mot arbetsmarknaden. Ett studentmedarbetarskap innebär att ett företag anställer en student för att jobba cirka tio till femton timmar i veckan för att avlasta de egna medarbetarna. Studenten jobbar för ungefär två tredjedelar av den lön som den skulle fått med en examen. Att vara studentmedarbetare är inte jämförbart med att vara praktikant eller trainee. En praktikant jobbar oavlönat medan en trainee redan tagit examen och jobbar heltid i företaget. Fördelarna med systemet är många, både för den enskilde studenten och för företaget som anställer. I Danmark, där systemet redan är väl etablerat visar statistik att så många som 30 procent av studenterna fått sina första jobb innan 14


I dag är kårerna beroende av lärosätenas goda vilja för att kunna bedriva verksamhet.... text:

Marie dahlÉn

Erik Arroy har en bakgrund i S-studenter handlar det om förutsättningar för att studera, och är i dag ordförande för Sveriges förenade att må bra och att leva ett gott liv. Detta är studentkårer. Föreningens medlemskårer inte minst viktigt för att studenter ska kunna företräder 275 000 studenter på landets högsprestera. kolor. I dag är de med och driver den högskole- Den tufa bostadsmarknaden drabbar studenter politiska agendan. idag, men också socialförsäkringssystemet som – Det är tydligt att vi har i många avseenden helt eller delvis genomslag med det vi säger exkluderar studenter. och man vänder sig till oss – Det är få studenter Studentinfytandet från högskolesektorn. Men som vet vad de ska göra har på många sätt vi har också en nära dialog när de är sjuka. Systemet med de politiska partierna, lidit på grund av är så pass snårig att det till och med utbildningsutskottet och vara svårt för oss som jobbar avskaffandet av kan utbildningsdepartementet, heltid med det att hålla tungan rätt i vilket är kul. Det tyder på att kårobligatoriet. mun. vi uppfattas som en viktig Något som debatteras är högskolors part för de här frågorna, säger Erik Arroy. och utbildningars kvalité. Erik Arroy menar att Studentinfytande är en kärnfråga som SFS fel parter har tolkningsföreträde när det gäller driver och det utgör grunden för medlemsatt defniera vad god utbildningskvalité är. kårernas verksamheter. Det som är centralt – Vi tycker att studenterna är de som först och i den frågan i dag, menar Arroy, är konfrämst äger rätten att defniera utbildningssekvenserna för kårerna nu när kårobligatoriet kvalité. Det är vi som genomför utbildningen, är avskafat. säger Erik Arroy. – Det är helt avgörande att man från politiskt Vidare menar han att den allvarligaste kvalitetsbristen i högre utbildning är högskolepedahåll ser över konsekvenserna av reformen. Vi gogiken. Erik Arroy anser att ingen annan än driver inte en linje som går ut på att återinföra SFS betonar vikten av hur kunskap lärs ut och kårobligatoriet. Men vi kräver att man utväratt den har en fast förankring i det vi vet om derar reformen, vilket också är brukligt när det studenters lärande. kommer till andra reformer som genomförs. – Vi har helt andra lärandemål i högre utErik Arroy menar att studentinfytandet på många sätt har lidit på grund av avskafandet av bildning, än i andra typer av utbildningar, och detta fodrar också annan typ av pedagogik. kårobligatoriet. Detta beror främst på att Det kräver ett förhållningssätt som nästan helt kårerna i dag är beroende av lärosätenas goda saknas i Sverige. vilja för att kunna bedriva verksamhet. Detta I den kommande valrörelsen tyder mycket på gäller både organisatoriskt och ekonomiskt. att utbildning kommer att vara en viktig fråga. SFS lyfer också fram att studenter ska ha rätt Erik Arroy hoppas att även högre utbildning till social och ekonomisk trygghet precis som kommer att hamna i fokus, men tycker att de alla andra medborgare. politiska partierna är för passiva. Däremot ser – Det fnns en attityd i debatten att en student han ljust på SFS framtid och att föreningen fortska bo i en skokartong och äta grus, för det farande har krafen att driva frågorna framåt. gjorde man minsann på min tid. I grunden


Varje onsdag bjuder MSU i Stockholm på fka, politisk diskussion och spännande talare. Alla medlemmar är välkomna och det är bara att dyka upp! Tid: 16.30 Plats: Muf Stockholms lokal, Robert Almströmsgatan 2 Ta tunnelbanans gröna linje till St. Eriksplan eller pendeltåg till Karlberg stn.

Varmt välkommen! Frågor? Tveka inte att kontakta Emma Jogić på 0704929627

16


Bilder från Muf Stockholms distriktsstämma 2014

Helgen den 31 januari - 1 februari hölls Muf Stockholms distriktsstämma på Norra Real i Stockholm. Stämman la grunden för Muf Stockholms valarbete genom att anta inriktningspropositioner inom områdena arbetsmarknad, skola, högskola, EU och vision Stockholm. Av de 34 motioner som skickats in av medlemmar hann majoriteten behandlas och stämman beslutade bland annat att ställa sig positiv till sjukförsäkringspeng, enhetlig moms och fri migration som långsiktig vision. Därutöver valdes en ny distriktsstyrelse och MSU-kommitté för året. Stämman avslutades med en bankett på lördag kväll. BILDER: SOFIA WIDEGREN & LILIY ENGFELDT


18


19


20


Nya Distriktsstyrelsen Distriktsordförande: Jessica Rosencrantz (omval) Övergripande ansvarig, 26 år 1:a vice distriktsordförande: Sofa Fölster (omval) Valledare, 22 år 2:a vice distriktsordförande: Delmon Hafo (ny position) Ansvarig för föreningar, 21 år Arin Karapet (omval) Ansvarig för telemarketing, 25 år Helena Walentowicz (omval) Ansvarig för utbildningar, 19 år Christopher Hamrén (omval) Ansvarig för debatthandledning, 28 år Andrea Ström (nyval) Ansvarig för alumni och aktivering, 23 år Felix Andersson (ny position) Ansvarig för kampanjutveckling, 19 år Sarah Roos (omval) Ansvarig för Moderata studenter, 23 år Jennie Lindqvist (nyval) Ansvarig för Internationella kommittén, 28 år 21


Nya MSU-kommittén

Ordförande Emma Jogic, 19 år, övergripande ansvar

Ledamöter:

Vice Ordförande Amanda Broberg, 15 år, kampanjansvarig tillsammans med Oliver

Oliver Rykatkin, 18 år, kampanjansvarig tillsammans med Amanda

Erik Jonsson, 17 år, ansvarig för Onsdagsfkor

John Baciu, 17 år, ansvarig för MSU-råd (MSU-föreningar)

Carl Baker, 17 år, ansvarig för politisk produktion


KRÖNIKA

CHRISTOPHER HAMRÉN:

Skolan utgör ett färdmedel mot framtiden Vägen till framgång och personlig utveckling kan ta sig många olika uttryck. Inte sällan hör man det berättas om män och kvinnor som uppnått stor personlig framgång trots att fattiga uppväxtvillkor och andra förhindrande omständigheter stått i deras väg. Ofa har det varit någon specifk omständighet som möjliggjort dessa klassresor, som försett dem med ett redskap med vilket de genom envisa och outtröttliga ansträngningar förmått lyfa sig över de snäva ramar och gränser som de genom ödets nyck har tvingats förhålla sig till.

är i själva verket väldigt enkelt. Det handlar om att skolan i den utsträckning och omfattning det är möjligt ska tillvarata enskilda elevers potential. Hjälp och stöd ska erbjudas till den som behöver det, och tillgång till mer avancerad utbildning ska erbjudas de som uppvisar särskild begåvning och talang. Skolan ska erbjuda alla människor samma möjligheter att tillvarata sina egna möjligheter. Den sentensen får aldrig strykas bort från skolans uppdragsförteckning. Vilket politiker av alla kulörer måste skriva under på.

Utbildning och kunskap utgör för många denna specifka omständighet. Genom skolan kan barn och ungdomar från materiellt och ekonomiskt utsatta hem i vilka möjligheterna till läsande och lärande är små, om inte obefntliga, få tillgång till samma böcker och samma kunskap som barn och ungdomar från mer välbeställda familjer där det fnns en tradition av att tillgodogöra sig lärdom genom studier. På en och samma plats, under samma tak, under överinseende av samma personer, med tillgång till samma hjälpmedel, samma redskap, kan pojkar och fickor, unga män och unga kvinnor från vitt skilda omständigheter mötas i en anda av förhoppningar och möjligheter. Skolan utgör ett färdmedel mot framtiden till vilket alla har tillträde oavsett bakgrund, kön eller etnicitet. Däri består skolans stora uppgif – rivandet av barriärer, murar och klyfor. Det åligger samtida såväl som blivande makthavare att vårda denna tradition med respekt och vördnad.

Ty enbart en skola som ser varje individ är en rättvis skola.

Jämlikhetstanken som ligger till grund för skolarbetet får emellertid aldrig tillåtas skymma det faktum att människor är olika, att människor har olika talanger, begåvningar och förståndsgåvor. Den får i sin jämlikhetssträvan aldrig göra det till sin uppgif att radera ut ojämlikheter. Det kan tyckas paradoxalt, men 23


Jessica Rosencrantz, distriktsordförande jessica.rosencrantz@moderat.se 070-202 15 77

Emma Jogić, ordförande MSU-kommitéen emma.jogić@moderat.se 0704929627

Magdalena Schröder, ombudsman magdalena@schroder@moderat.se 073-682 80 52

Sofa Kacim, ordförande MUF 20+ sofa.kacim@moderat.se 076-712 55 19

Lokalföreningar Botkyrka: Mattias Franzén Danderyd: Assajie Wijekoon Ekerö: Alexandra Ahlbom Haninge: Marin Tomic Huddinge: Niclas Holst Järfälla: Nihadou Sissoho Kungsholmen: Klaus Aarnio Lidingö: Klara Lindström Sydväst: Amanda Broberg Nacka: Filip Wiljander Norrmalm: Mikael Lind Nynäshamn: Jakob Gejerfeldt Roslagen: Hamed Abassi Salem: Delmon Hafo Sigtuna: Sofa Ivarsson Sollentuna: Henrik Ulfarsson Solna: Gustaf Reinfeldt Sundbyberg: Ina Djurestål Södermalm: Savo Sevic Söderort: André Nilsson Södertälje: Alexander Rosenberg Tyresö: Li Bjrök Täby: Carl Henrik Svenson Vallentuna: Zarah Sjökvist Värmdö: Nils Annink Väsby: Michelle Khan Västerort: Jennyfer Valgelata Östermalm: Louise Stenberg Österåker: Josefn Radonné

mattias.franzen@moderat.se assajie.wijekoon@moderat.se alexia.ahlbom@gmail.com marin.tomic@moderat.se niclas.holst@moderat.se nihadou.sissoho@moderat.se klaus.aarnio@moderat.se klara.lindström@moderat.se amanda.broberg@moderat.se flip.wiljander@moderat.se mikael.lind@moderat.se gejerfeldt.jakob@gmail.com hemed.abassi@moderat.se delmon.hafo@moderat.se sofa.ivarsson@moderat.se henrik.ulfarsson@moderat.se gustaf.reinfeldt@moderat.se ina.djurestal@moderat.se savo.sevic@moderat.se andensnest@hotmail.com alexander.rosenberg@moderat.se li.bjork@moderat.se carlhenrik.svenson@moderat.se zarah.sjokvist@moderat.se nils.annink@hotmail.com michee786@hotmail.com jennyfer.valgelata@moderat.se louise.stenberg@moderat.se josefn.radonne@moderat.se

070-854 55 95 072-306 13 08 070-454 53 09 070-092 79 84 070-840 57 65 077-585 12 45 073-046 56 70 073-080 81 72 072-233 13 35 070-485 63 70 073-075 85 65 076-236 03 09 070-417 54 91 070-730 60 33 072-234 36 85 073-075 97 45

sofa.widegren@moderat.se beatrice.helmersson@moderat.se helen_broman@hotmail.com sebastian.ridderskans@moderat.se antonia.jaksic@moderat.se

073-656 78 87 076- 846 85 53 073-552 67 35 073-714 89 43 070-843 83 46

076-552 84 72 076-008 49 77 073- 580 18 29 076-645 66 82 076-249 75 19 073-621 59 15 070-713 23 86 073-901 08 43 073-968 86 30 073-621 20 02 073-424 99 14 070-111 19 77

Moderata Studenter MST Stockholms län: Sofa Widegren Södertrön: Beatrice Helmerssom Handelshögskolan: Helen Broman KTH: Sebastian Ridderskans Stockholms universitet: Antonia Jaksic

bli medlem! Vill du ha nästa nummer av Forum? Bli medlem – snabbt och enkelt!

1. SMS:a muf medlem till 72550. Det kostar 40 kronor. 2. Besök www.muf.se/medlem och fyll i personuppgifer 3. Ange koden du får i svars-SMS


Forum magazine 2014 01