Issuu on Google+

En tidning från Moderata Ungdomsförbundet

#2 2013

Politik Karin Enström

Jobbspecial Feminist, javisst?

MERA MUF #mufsommar

Distriktet

Skaraborg

Blått nummer 2 2013

1


Blått

En helt grymt bra tidning från Moderata Ungdomsförbundet

Innehåll #2 2013 Tema makt 6

muf och makten

9

Hur stor makt har skaparna av Minecraft?

Blått filosoferar på sidan 10.

Vad är makt?

10

Perspektiv på makt: Från Gustav vasa till justin bieber

12 Mediernas makt Vilken roll har medierna i en valrörelse?

13

Jobbpecial: Läs Ashkan Safaees råd till den blivande entreprenören på sidan 24-25!

Politik 18

Blått möter Karin enström

20 Jobb & tillväxt, en rapport

Härskarteknik?

15

23 Vägen till första jobbet

Harvey Milk: Politiken är ett medel, inte ett mål

28 Feminist, javisst?

29

Tankar kring en bättre värld

Utgivare Moderata Ungdomsförbundet Ansvarig utgivare Erik Bengtzboe

erik.bengtzboe@moderat.se Adress Blått / Moderata Ungdomsförbundet Box 2080 103 12 Stockholm Chefredaktör & grafisk form Elvira Hellsten elvira.hellsten@moderat.se Skribenter i detta nummer David lindén, Emma Angetun, olof kollinius, mattias hallberg, malin sahlén, dan ishaq, ewelina andersson, oskar kindberg, susanna vesterlund, sara chermiti, andreas strandberg, Oliver Rosengren, julia persson, Louise Stenberg, gustaf reinfeldt, jeanette widén, fredrik hultman, linnéa Hamnrefors, Andréa ström, Erik Bengtzboe, Harvey Milk med flera. Utkommer Fyra gånger per år Tryckeri V-Tab Prenumerationsärenden jonas.loveus@moderat.se Annonsering blatt@muf.se Omslaget MUF:s makt. Foto Jonas Loveus.

2 Blått nummer 2 2013

:s Få kläm på MUF nj pa m ka ar m m so på sidan 36.

OMSD G N U PAKET SVER TILL

borg är fullt MUF Skara a ch kreativ av idéer o är det m to u ss e D mufare. istrikt! numrets D triktet på is d m Läs o -41! sidorna 40

IGES

ALLA

UNG

DOM

AR

Gräset är alltid grönare med MSU, säger dessa fyra. Stäm mer det? Kolla in MSU Pages på sidorna 43-45.


Egenmakt och jobb – det hör ihop

Jag träffade några kompisar hemma i Luleå, vi hade inte setts på länge.Vi bowlade, hade kul, pratade om allt och ingenting. Och så ställde jag frågan: Vad är makt? Damn you Elvira, party pooper. Majoriteten menade att det handlade om att få någon annan att göra någonting. Oftast mot den personens vilja. Det skavde lite. Är det verkligen definitionen av makt? Temat för det här numret är makt och det är många mufare som

Mera MUF 32

Muf timeline

33

MUF Sverige

34

#mufsommar

36

Kampanj: Ett riktigt ungdomspaket!

38

fem värvartips för #mufsommar

40

distriktet: MUF Skaraborg

42

Muf i Media

43

MSU Pages

46

#mufswenews

47

MST Pages

50

Erik: En glass för idéerna om frihet, öppenhet & tolerans

51

På gång & kontakt

bidrar med sin definition. Oavsett om det första du tänker på är att makt innebär att någon bestämmer över någon annan så är de flesta mufare överens om en sak. Så mycket makt som möjligt, över sig själv, ska ligga hos varje människa. Makten över vad vi ska bli, vem vi ska vara och hur vi ska bli det vi vill. Att själv kunna välja skola. Att på lika villkor kunna få ett jobb oavsett om efternamnet låter svenskt eller kurdiskt. Att själv välja vem man ska dela sitt liv med. På många punkter har vi kommit långt i Sverige, vi bor i ett av världens friaste länder. Men trots att vi är lika inför lagen så har vi normer som begränsar. Det där som inte går att ta på, men som har makt över oss alla.

Vi skriver övervägande positivt om makt i tidningen du håller i. Det är lätt att landa i att offentlig, officiell makt innebär möjligheten att genomföra våra idéer. För precis så är det ju. Med fler mufare på förtroendeuppdrag runt om i landet, och i Europa, kan varje människas makt över sig själv fortsätta att öka. Ändå kan jag inte släppa tanken på att vi påverkas av precis allt runtikring oss, värderingar och fördomar är bara exempel. Det är mycket snack om jobb i det här numret. Inte tillräckligt, det är omöjligt att fundera tillräckligt på hur fler unga ska få ett jobb att gå till. Det där första jobbet som är så viktigt och det lika viktiga jobb nummer två och nummer tre... Inte bara för självständigheten och allt det där vi brukar prata om, utan för att vi ska få större makt över oss själva. Inte bara ekonomiskt. Genom att vi blir en del av allt fler sammanhang och skaffar oss nya erfarenheter formar och omformar vi våra egna värderingar.Vi lägger våra nya erfarenheter till allt vi har med oss hemifrån och från klassrummet. På så sätt ökar möjligheterna för att vi hittar oss själva och kommer fram till vad vi tror på. Och när vi vet det, då har vi makten över oss själva.

Tillsammans har vi också makten att motverka fördomar och negativa mönster. Där måste vi måste hjälpas åt. Peppa varandra att våga göra något som känns läskigt, nytt, normbrytande. Kanske är det din eller din kompis grej att göra som Ashkan på sidorna 24-25 som sa upp sig från sitt jobb för att yoga och driva företag.

Jag hoppas att du har gillar det här numret av Blått och att du har en sjukt bra sommar var du än är, vem du än är och vart du än ska. Makten är din!

Elvira Hellsten chefredaktör elvira.hellsten@moderat.se 0730-48 43 41

Blått nummer 2 2013

3


tema /makt

bilden

mailbox:///Users/elvira/Library/Thunderbird/Profiles/0rtt02sc.default/Mail/mail.elvirahellsten.se/Inbox?num ber=1610941586&part=1.2&type=image/jpeg&filename=S%20Memo_04.jpg

Illustration: Emma Angetun

Makt

Få människor har ansetts symbolisera makt lika mycket som den f.d. brittiska premiärministern Margaret Thatcher som avled tidigare i år. Under sin tid som ledare för det brittiska Torypartiet gav hon upphov till verbet handväskad med betydelsen “att få en utskällning”. Som premiärminister 1979-1990 populariserade hon kvinnliga power dressar av det franska märket Givenchy, bruket av filofax och hon bar nästan alltid pärlhalsband och pärlörhängen. Text: David Lindén

4 Blått nummer 2 2013


Tema

tema / makt

T K A M

Makt är för många ett läskigt ord. Inte minst för våra, folkets, egna företrädare. De har inte makt säger de, de har förtroende. Men makten då? Den som det står i grundlagen utgår från folket, vem tar ansvar för den? Vem kan vi granska, ifrågasätta och ställa krav på om ingen vill kännas vid den? Margaret Thatcher blev under sin tid som Storbritanniens premiärminister en maktsymbol, vars attribut blev symboler för makt – sida vid sida med de kostymer och till och med peruker som genom tiderna fått symbolisera och där med skapat makt eller illusionen av den. Vi i MUF vet att makten inte sitter i kläderna. En power dress kan aldrig väga upp mot en riktigt bra idé. Och för att genomföra vår fantastiska idéer behöver vi makt som vi får genom att vara proffsiga, målmedvetna och relevanta. En stor del av vår makt ligger i att vi är just relevanta för unga människor. Svårare än så är det inte. Hej ni där uppe, fråga MUF om ni vill ha lösningar på era politiska problem för unga. Det är därför vi behöver minst 800 mufare på förtroendeuppdrag runt om i landet. Våra idéer är fantastiska, men vi behöver makt att genomföra dem för att faktiskt göra skillnad. Makt är möjligheten att genomföra våra idéer.

Blått nummer 2 2013

5


tema /makt

“Man går med i MUF för att man tycker att skolmaten är kass. Sedan hamnar man i skolnämnden och kan påverka var vi köper mat och vem som ska tillaga den och var. Snacka om makt!”

Alexandra Westman, 23, är

förbundstyrelseledamot, ansvarig för Unga Förtroendevalda och jobbar som politisk sekreterare i Uppsala län. Hon gillar glass och att läsa böcker, bara de inte är deckare eller töntiga.

Alexandra ger ett exempel på möjligheten att förändra. På riktigt.

”Vi måste våga lite mer. Jag tror att många tänker ”Varför skulle nån lyssna på mig? De kanske bara tycker att jag är ung och dum?” Det är inte så, när vi unga tar för oss är det snarare många som blir imponerade." Anna om att våga ta för sig av makten.

“Det spelar ingen roll hur bra en politisk idé är om jag inte har möjligheten att genomföra den, det vill säga makt." Oliver om varför han tycker att makt är vackert.

“Vi lever faktiskt i en demokrati. I grundlagen så står det att all offentlig makt utgår ifrån folket." Hanif om formell makt.

6 Blått nummer 2 2013

Anna Gustbée, 21, är distriktsordförande för MUF Kronoberg. Hon pluggar till lärare, jobbar på förskola och sitter i gymnasienämnden i Växjö. Dessutom gillar hon att resa och umgås med vänner.

Oliver Rosengren, 21, är redaktör för #mufswenews i Blått och twittrar extremt mycket om sin vardag som politisk sekreterare i Kronobergs län, pol. kand-student, kommunpolitiskt aktiv och nu turnéansvarig för #mufsommar-turnén. Han twittrar också om att äta libanesiskt tillsammans med vänner.

Hanif Bali, 26, är

riksdagsledamot, egen företagare och gamer från Solna. Favoritspelet är Sim City. Kul att leka borgmästare.


tema / makt

MUF och makten På vilket sätt är makt en bra grej? Vad är makt och vad ska vi ha den till? Hur mycket makt har MUF och vem bestämmer vad du ska äta till middag? Text och illustration: Elvira Hellsten

Det är fredag eftermiddag klockan fyra och vi stryker runt i maktens korridorer. Det är nästan kusligt tyst i riksdagshuset i Stockholm. Heltäckningsmattorna gör att man inte ens hör sina egna steg och väggarna äter upp varje ord. Märklig känsla. Vad är det egentligen som händer innanför de här väggarna till vardags innan makten packat ihop sig och åkt hem till sig? En riksdagsledamot, Hanif Bali, är kvar och kanske kan avslöja något. Precis som Alexandra Westman, Anna Gustbée och Oliver Rosengren är han här just precis nu för att prata makt med Blått. Vi slår oss ner i rätt så mäktiga fåtöljer precis utanför kammaren där riksdagsledamöterna trycker på sina ja- och nejknappar under omröstningarna. Det här kan sluta precis hur som helst.

Vad tänkte ni när jag ringde er och frågade om ni ville träffas för att prata om makt? Alexandra Man är ju engagerad i MUF för att man vill att politiker ska ha mindre makt över människor. Det är ett tudelat begrepp. Ska vi ha ett samtal om något vi vill minska? Anna Makt låter lite galet. Men det beror ju på hur man använder begreppet. Oliver Precis som jag sa på telefon så tycker jag att makt i grunden är nånting vackert. Det är vackert för att våra idéer är så pass bra att det vore en skam mot dem om vi inte gjorde allt vi kunde för att de skulle bli verklighet. Målet är ju att göra idéerna verkliga och då måste vi först vinna makten. Hanif Jag tänkte på fördelningen av makt. Det är något konstant, det finns alltid lika mycket makt i världen. Sedan handlar det om fördelningen, vem ska ha hur mycket? Vi utgår från att vi vill minska politikernas makt, men en viss del av maktkakan är kvar hos politikerna. Då är snarare frågan: vilka politiker ska besitta majoriteten av den makten? Och bland olika riksdagsledamöter, ur mitt perspektiv, så har varje enskild olika mycket makt. En ledamot som medialt bara syns i sin lokala bygd har inte lika mycket makt över dagordningen som den som alltid blir publicerad i DN eller är bästa polare med gruppledaren. Vi sitter visserligen i vad vi kallar för maktens korridorer, men makt utövas ju på många ställen utanför riksdagshuset, både formellt och informellt. Vilka möjligheter finns för mufare på olika förtroendeuppdrag runt om i landet? Alexandra Egentligen finns det hur stora möjligheter som helst. Lokala frågor är ofta de som berör mest och där kan man verkligen påverka.Vilken skola man går i, hur den ser ut, hur mycket av ens sommarjobbspengar som går till skatt... Men, man kan ha ett formellt inflytande men om du inte har politiska idéer, stöttning och kunskapen bakom så har du inte så mycket makt i realiteten.

Hanif Genom att sitta i en nämnd eller fullmäktige kan du ju senare bli kommunalråd och då kan du genomföra riktigt många av dina idéer. Alexandra Men man har ju inte politiska uppdrag bara för att bli kommunalråd. Man engagerar ju sig utifrån ett politiskt problem, det kan va så enkelt att man går med i MUF för att man tycker att skolmaten är kass. Sedan hamnar man i skolnämnden och kan påverka var man köper mat och vem som ska tillaga den och var. Snacka om makt! Hanif Jo, men jag tycker att fler mufare bör vara strategiska, inte bara nöja sig med att fixa skolmaten. MUF behöver också sina vänner i höga maktpositioner. Det är inte fel att sträva efter det. Om vi bortser från alla de förtroendeuppdrag som vi mufare kan ha efter 2014, vilken makt har MUF att påverka på andra sätt? Anna Man kan påverka väldigt mycket som MUF-förening eller distrikt. Det handlar om att ha en bra förankring lokalt genom att ha många medlemmar, inte minst i förhållande till partiet där man bor. Man kan påverka partiet genom motioner och politiska förslag. Sedan handlar det också om att knyta kontakter, visa att MUF är seriösa, synas på mötena. Genom att få människor att lyssna på en kan man få stor inofficiell makt. Partiet är heller inte enda arenan, man kan få makt på skolorna om man har bra MSU-föreningar och inflytande på universitetet genom MST-föreningen. Hanif MUF Katrineholm är ett riktigt bra exempel på hur en MUF-förening skaffat sig trovärdighet och därigenom inflytande och makt. Där anordnar man läxläsning för nyanlända. Det är ett sätt att nyttja MUF:s varumärke som är starkt, göra något gott och genom det också få inflytande. Nu blir mufarna i Katrineholm tillfrågade kring skolpolitiska frågor och hur man ska göra utbildningen för nyanlända bättre. Så bygger man också makt. MUF är också generellt ett starkt varumärke med hög trovärdighet och det måste vi bli bättre på att nyttja.

Blått nummer 2 2013

7


tema /makt

Så MUF har en automatisk maktställning i samhället? Alexandra Ja, men MUF är ju ingenting utan medlemmarna. Makten i MUF existerar bara tack vare medlemmarna.

kanske inte handlar om att driva igenom MUF:s politik, men jag har använt mig av redskapen som jag lärt mig i MUF till att påverka runtikring mig – till exempel till att förlänga tiderna i min tvättstuga.

Anna Vi måste våga lite mer. Jag tror att många tänker ”Varför skulle nån lyssna på mig? De kanske bara tycker att jag är ung och dum?” Det är inte så, när vi unga tar för oss är det snarare många som blir imponerade. Klart vi ska vara ödmjuka, så att vi inte missbrukar vår makt, men vi måste också tuffa till oss.

Tror ni att vi kan sammanfatta vad vi pratat om? Formell makt och informell makt? Förtroendeuppdrag, twitter och Hanifs tvättstuga?

Alexandra Att inte använda makten är också det att missbruka den. Vi mufare skulle behöva bli bättre på att utvärdera vilka maktkanaler vi har och sen se till att använda dem. Det spelar ingen roll att vi har folk i riksdagen om vi inte ser till att de tycker nånting eller påverkar eller har kontakter med andra människor. Det är ingen idé att vi har 800 förtroendevalda om vi inte bygger på det med någon form av politik, att vi tycker något och att vi tuffar till oss, att vi har åsikter.

Anna Ja, det är ju ändå den formella makten man vill nå med det mesta, för att kunna ändra på saker i samhället. Det är ju svårt att gå runt den formella makten.

Om vi tänker utanför bollen, vilka alternativa maktkanaler har vi? Oliver Sociala medier är en kanal som kan användas för att sätta agendan. Där kan vi lyfta frågor genom att man själv väljer sin kommunikation och vad man ska föra fram. Sociala medier är perfekt för bildsättning och på det sättet en opinionsmakt där vi kan påverka andra och styra en fråga åt rätt håll. Jag älskar sociala medier också ur ett ideologiskt perspektiv. Twitter är en liberal utopi som tar tag i maktstegen och trycker ihop den. Som 18-årig nybörjad twittrare berättade jag för mormor att jag twittrat till en minister som svarade mig en sen fredagskväll, hon kunde inte ta till sig det. För min mormor fanns det inte på kartan. Hanif Jag tänker att du via sociala medier som twitter kan påverka journalister, men det är väldigt sällan du påverkar väljare. De flesta på twitter tillhör isolerade grupper som sport, politik, och mode. Där finns nästan inga ”vanliga människor”. Anna Det börjar bli vanligare. Bland unga människor utan isolerade intressen så växer twitter. Alexandra Instagram har dubbelt så många användare som twitter och har funnits hälften så länge. Där kan vi synas, men där handlar det också om att inte isolera sig. Det finns en väldigt stor risk för det och samma gäller facebook. Ska vi påverka där så kan vi inte bara vara kompisar med varandra. Hanif Vi ska heller inte glömma de maktkanaler som till exempel finns i skolan. Som elev har man en stor makt men det gäller att veta hur man ska använda dem. Genom att vara engagerad i MUF lär man sig att använda verktygen. Jag satt i min skolas caféutskott och vi gjorde först ingenting. Men när jag aktiverade mig i MUF och gick på utbildningar och satt i styrelser lärde jag mig att använda den makt vi hade. Vi fick igenom att vi skulle renovera hela fiket, för jag hade lärt mig att motivera varför. Alla ställen där det finns makt tillgänglig

8 Blått nummer 2 2013

Oliver Vi har pratat om all makts koppling till den formella makten och varför det är viktigt.

Hanif Vi lever faktiskt i en demokrati. I grundlagen så står det att all offentlig makt utgår ifrån folket. Alexandra Det vore tråkigt om vi skulle konstatera att den informella makten är större än den formella, det vore förödande eftersom vi vill ha någon slags transparens och insyn där makt utövas. Människor som har makt måste kunna ifrågasättas. Kan vi enas kring att makt är något gott eller ont? Oliver Jag tycker fortfarande att makten är vackert... Anna Ja, gör man något bra med makten så är den något bra. Alexandra En diktator har jäkligt mycket makt men det är ju inte bra! Oliver Jo, makten i sig är fortfarande vacker. I det fallet är ju makten tagen för att göra ont. Men makten i sig är fortfarande i sig något vackert, eftersom den handlar om möjligheten till genomförande. Det spelar ingen roll hur bra en politisk idé är om jag inte har möjligheten att genomföra den, det vill säga makt. Alexandra Nej, det beror på vem som har den! Om jag har makten att bestämma vad jag ska äta till middag så är det en god makt. Om Anna har makten att bestämma vad jag ska äta till middag så är det en ond makt. Att vårt samtal om makt kunde sluta hur som helst visar sig vara helt sant. Samtalet övergår till en intensiv diskussion om Alexandras middag. Vem är det egentligen som bestämmer vad Alexandra ska äta till middag? Hade hon haft någonting annat på tallriken om inte EU:s jordbruksstöd inte varit lika omfattande? Makt finns i fler dimensioner än vi möjligt kunnat diskutera på en enda timme. Huruvida makten i sig är något vackert och gott eller inte kan Hanif, Anna, Oliver och Alexandra inte enas om, men en sak står klart. Bara genom att se till att vi har makt har vi möjligheten att förverkliga våra idéer, som i grund och botten strävar efter att ge makten tillbaka till varje människa. Till dig, din mamma och din lillebror. Till farmor, bästa vännen och tjejen i kassan på ICA.


tema / makt

? t k a m r ä d Va Enligt Svenska Akademiens ordbok har makt inte mindre än fjorton olika betydelser. Fast Blått nöjer sig inte med dem utan ställde frågan på twitter. Vad är makt, #mufswe? @alexandraivanow Makt för mig är att leva sitt liv efter eget huvud, för att förverkliga sina egna drömmar och livsmål.

@carroopsahl

Makt är ett redskap som hjälper oss förändra, utveckla och förbättra. Möjligheten att påverka sitt eget liv eller kanske till och med ett helt land!

@jonasgrafstrom

Att få andra att göra saker man vill de ska göra utan att behöva säga åt dem att göra det.

@rasmustornblom

Makt är något all borde få mer av när det kommer till att bestämma över sitt eget liv. Och mindre av när det kommer till att bestämma över andras.

@fredrikschulte

Som frihetlig definierar jag makt som möjligheten att med hot om våld utöva tvång mot andra, vilket därför bara staten bör kunna göra för att upprätthålla lagar.

@RebazSanar

Makt är möjligheten att bestämma ett beslut helt enkelt. Eller hur? :)

@mesteman @idadrougge

Folket är makt!

@gsundqvist

Överskattat. Jag tror att för många människor drivs av makt och att de lyckligaste människorna på jorden har lite makt och mycket frihet.

Möjligheten att påverka! Både andra men också över sitt eget liv.

@Ishak_Sara

Makt är ett formellt redskap som används för att styra & påverka samhällen!

@markuskonow Att påverka!

@manslinge

@Elin_sundsvall

Makt har en negativ klang hos många men jag anser att ur ett individperspektiv är makt = frihet att utforma sitt eget liv.

Det är med makt vi omvandlar våra visioner och idéer till verklighet.

Blått nummer 2 2013

9


tema /makt

Hur stor makt har man när man utvecklat ett datorspel som människor över hela världen gillar? Minecraft, ni vet, datorspelet som sålts i 10 miljoner kopior och spelas av barn och vuxna över hela världen. Det som fått lärare att släppa in datorspelandet på lektionerna och lära ut gravitations-lära till eleverna genom spelet som kan beskrivas som en virtuell legovärld. Spelets utvecklare heter Markus Persson (nickname Notch) och Jens Bergensten (nickname Mojang). I april hamnade de två svenska killarna på det amerikanska nyhetsmagasinet TIME:s lista över världens 100 mest inflytelserika 2013. Att personerna bakom ett datorspel anses ha mest makt att påverka just nu är inget revolutionerande. Vilka är det egentligen som påverkar oss dagligen? Politiker bygger upp ramar för samhället vi lever i och H&M påverkar oss genom reklam vid busshållplatsen. Det vi ägnar våra dagar och kvällar åt påverkar oss, och därigenom hjärnorna bakom. Tack för så väl Minecraft som tankeställaren, Notch och Mojang. Och grattis till titeln.

Perspektiv på makt Från Gustav Vasa till Justin Bieber Makt är förmågan att kunna påverka. I dagens samhälle är det många som påverkar oss: statsminister Fredrik Reinfeldt, Kinneviks vd Cristina Stenbeck och popstjärnan Justin Bieber, vars Sverigekonserter fick tusentals tonårstjejer att vallfärda till Stockholm. Ordet makt andas förtryck, tvång och manipulation. Många av våra politiker anser sig inte ha makt utan betonar istället att de har ett förtroende från väljarna – att utöva makt. Däremot gillar de att anklaga sina motståndare för använda ett maktspråk och vara makthungriga. Har svensk makt och svensk maktutövning alltid sett likadan ut? Frågan kan bara besvaras om man börjar från början. Den förste som beskrev makt utan att blanda in religion var den italienske diplomaten Niccolò Machiavelli som 1513 skrev boken Fursten. Boken som idag ingår i kurslitteraturen på Handelshögskolan i Stockholm är unik – den beskriver både hur en härskare ska tillskansa sig makt och behålla den med alla till buds stående medel. Bokens instruktioner och råd kan ses som ondskefulla. Machiavelli skriver bland annat att ”de grymheter är väl använda som genomförs i ett slag då man är tvungen att säkra sin ställning och sedan inte fortsätter utan åtföljs av största möjliga förmåner för invånarna”. Det är bokstavligen en instruktion till en 1500-talsfurste för hur man ska säkra makten när man just fått den: Om du behöver döda någon så gör det så snabbt som möjligt och sen kan du belöna de som stöttat dig. Men tänker man ett steg längre kan samma mening ses som en uppmaning till en modern makthavare att med en gång ta tag i problemet så att man därefter kan koncentrera sig på lösningar. På Machiavellis tid handlade det om att döda alla sina rivaler, på vår tid kan det handla om att driva igenom nödvändiga men impopulära reformer. Det är inte populärt när det händer, men händer det tidigt behöver det inte i fortsättningen belasta Fursten eller poli-

10 Blått nummer 2 2013

tikern. Enligt egen utsago läste Göran Persson Fursten ett antal gånger och det skulle inte vara förvånande om Fredrik Reinfeldt också läst den. Den förste i Sverige att följa Machiavellis råd var Gustav Vasa, som valdes till kung 1523 efter att Sverige brutit sig ur en union med Danmark. Länge har han setts som den svenska ”landsfadern” eftersom vi sedan dess varit en självständig nationalstat. Som kung strävade han ständigt efter att legitimera sin position och slog brutalt ned varje tecken på uppror och ifrågasättande. Gustav Vasa lyckades väl med att befästa sin egen makt och efter hans död blev Sverige ett arv och inte valkungadöme. Vi lever än idag i hans skugga, då regeringen har en upphöjd position och monarken är Sveriges statschef. I dag anser vi att Gustav Vasas maktutövning var brutal. Men han belönade de som stödde honom, precis som Machiavelli rekommenderade i Fursten. I dag lever vi till skillnad från på Gustav Vasas tid i en demokrati, så ingen av våra makthavare har total makt över våra liv. Men likt Gustav Vasa måste de också göra skäl för makten, för annars röstas de bort. Förr i tiden betydde det uppror. Modern maktutövning skiljer sig från sina historiska föregångare i att ingen anses ha självklar makt. Men precis som historiens kungar måste dagens makthavare med jämna mellanrum bekräfta för oss vanliga dödliga att de förtjänar makten. Kungen måste klippa band, Fredrik Reinfeldt måste bli omvald och Justin Bieber måste producera musik åt sina fans. Makt som i förmågan att få andra att göra det du vill finns inte längre.

David Lindén historiker


tema / makt

Makt i skolan Tillsammans kan vi påverka maktförhållandena Jag gillar måndagar. De är mina bästa dagar. Då, efter dagens slit, får jag nämligen krypa upp i min blommiga fåtölj och se de senaste avsnitten av Game of Thrones1 och Borgen2. Två serier som handlar om makt. I min favoritscen ur Game of Thrones säger karaktären Little finger3 till den onda änkedrottningen att ”information är makt”. Drottningen låter då en livvakt sätta en kniv mot Little fingers hals och konstaterar sedan iskallt att ”makt är makt”. Så är det också i skolan: makt är makt. Även om lärare och rektorer inte alltid demonstrerar sin stora makt över eleverna så finns det onekligen ett tydligt maktförhållande där lärarna står över eleverna. Via till exempel betygsättning har de makten att på en sekund krossa både framtidsdrömmar och ambitioner. Men lärarna och rektorerna skiljer sig på ett viktigt sätt från drottningen i Game of Thrones. Deras makt kommer nämligen från vårt demokratiska system. Ett system som bygger på allmänna val, representativ demokrati, lagar och rättsäkerhet. Detta är dock något som många ”vuxna”4 i skolan inte riktigt förstår. De anser sig ofta ha makt över eleverna som sträcker sig bortom lagens ramar. De hämtar kraft från idén om att vuxna automatiskt får bestämma över ungdomar - in loco parentis5. Alltså att alla vuxna har rätt att agera som om de vore alla minderårigas föräldrar.

Så är det dock inte i Sverige. Det finns ingenting som säger att en myndig person har någon särskild makt över omyndiga och när lärare i skolan går över sina befogenheter är det fråga om rent och skärt maktmissbruk. Det är naturligtvis inte bara omyndiga elever som drabbas utan lärarnas makt råder över alla elever. Jag har själv blivit utsatt för detta. Min studierektor gick in och censurerade våra supporterflaggor som vi skulle ha på elevkårens fotbollsmatch mot rivalskolorna. Ingen vågade säga emot eftersom då riskerades reprimander och detta var precis innan slutbetygen skulle sättas. Ett typexempel på maktmissbruk som i det här fallet dessutom var brott mot yttrandefriheten som står med i vår grundlag. Därför är det viktigt att elever vara vaksam mot lärare som använder sig av obefogad makt. Det bästa sättet att göra det på är att gå samman och organisera sig i en elevkår. För tillsammans kan man påverka maktförhållandena i skolan. Skolan blir inte bara roligare när eleverna får mer att säga till om och större självständighet, det leder också till bättre undervisning. Relationen mellan elever och lärare ska bygga på ömsesidig respekt och förståelse för varandras roller. Det ska inte vara en diktatorisk ordning där lärarnas kniv är pressad mot elevernas strupe.

Mattias Hallberg ordförande Sveriges Elevkårer

1 Fantasy-serie av HBO i medeltidsmiljö med mycket sex, våld och intriger 2 Hyllad dansk serie om livet i och omkring Danmarks riksdag och regeringen 3 Förmögen bordellägare och kungens rådgivare 4 Jag skriver ”vuxna” för att många elever i gymnasiet också är vuxna 5 Ungefär ”i föräldrarnas ställe”

Efterlysning! Med makt följer ett enormt ansvar. Blått efterlyser en person med en rejäl portion makt som vill svara på frågan: Hur för man en ansvarsfull politik? Vad ska man tänka på när man fattar beslut som påverkar andra? Mejla blatt@muf.se

insikt? Blått nummer 2 2013 11


tema / makt

Anders Pihlblad är journalist och författare som jobbar som politisk reporter på TV 4. Hej där! Anders Pihlblad, politisk reporter på TV4.

Mäktig?

Foto: Rickard Kilström/ Natur & Kultur

Hur stor makt har medierna i samhället?

Anders Självklart är det så att medierna har makt.

Det är genom medierna de flesta bildar sig en uppfattning om olika ämnen. Och det finns otaliga exempel på hur beslut ändrats efter att något ärende granskats i medierna. Ibland känns det fånigt när representanter för medierna hävdar att medier inte skulle ha makt.

Stora skandaler och affärer kan självklart påverka valutgången. Reportaget om valstugorna i SVT 2002 är ett sådant exempel. Det bidrog till Moderaternas usla resultat men jag är övertygad om att raset hade blivit stort i vilket fall. De moderater som hävdar något annat vet inte vad de pratar om… Jag skriver en del om det som hände inom Moderaterna efter valet 2002 i boken ”Ett partis fall och uppgång – berättelsen om de nya Moderaterna”.

Vad har medierna för roll i en valrörelse och för dess utgång?

Du har skrivit boken "Drevet går" där du beskriver hur mediedrev fungerar. Var går gränsen mellan demokratisk granskning och brist på ansvar som följer med mediernas makt?

Anders Medierna har alltid samma roll – att gran-

Anders Vi ska vara stolta över att redaktionerna

ska och ifrågasätta makthavarna. Jag tror inte att det är möjligt med millimeterrättvisa när det gäller hur stort utrymme varje parti får i enskilda medier under en valrörelse, men det är viktigt att sträva efter att hela tiden berätta om de olika politiska alternativen som finns. I tider då de sociala medierna växer tror jag att vi som arbetar med traditionella medier får en allt viktigare roll, bland annat genom vår hårdare faktakoll – det finns väldigt många lösa rykten i de sociala medierna om politiska frågor och enskilda politiker. Vi i de traditionella medierna ska självständigt berätta hur den sittande regeringen skött sig, hur oppositionspartiernas alternativ ser ut och syna de personer som söker väljarnas förtroende.

12 Blått nummer 2 2013

satsar resurser på grävande journalistik och att vi har reportrar som granskar. Jag skriver så här i sammanfattningen av Drevet går: ”Problemet är inte den granskande journalistiken. Problemet är det som händer när alla redaktioner följer det som avslöjats, när kritiskt tänkande journalister slutar tänka själva och bara blir en del av ett drev.”

Hur mycket makt har du? Anders Jag har förstås inflytande eftersom jag

kommenterar politik i TV4 Nyhetsmorgon och är politisk reporter på ett stort nyhetsprogram, TV4Nyheterna. Och vi är egentligen en ganska liten grupp reportrar som bevakar rikspolitiken i Sverige.


tema / makt

Blått har hört talas om härskartekniker, den fula vägen till makt-som-i-att-ha-makten-över-någon-annan och slår en signal till retorikkonsulten Elaine Eksvärd som skrivit boken “Härskarteknik”. Vad är en härskarteknik? Elaine Det är när någon förtrycker någon metvetet eller omedvetet, oftast omedvetet.

Vilka härskartekniker är viktigast för oss som håller på med politik att hålla koll på? Elaine Alla är viktiga. Vanlig är stereotypmetoden som är att förenkla någon efter utseende. Att man tror att någon kan eller inte kan efter utseende.

Hur hanterar man situationen om man märker att man blir utsatt för härskarteknik i en debatt? Elaine Att inte härska tillbaka, ha fokus på dina egna budskap. Var nyfiken och fråga “När du säger så här, hur tänker du då?”

Vilka härskartekniker är vanliga inom politiken? Elaine Något som är väldigt vanligt är "jag har träffat en"-argument, som att politikerna tävlar om vem som har mest erfarenhet och närhet till folket. Även en överpedagogisk ton som att Fredrik Reinfeldt många gånger pratar till folk som om de vore fem år. Personangrepp är också väldigt vanligt inom politiken.

I din bok skriver du om härskare genom genusfiltret, härskar män och kvinnor olika? Elaine Nej, men det finns tendenser, kvinnor kan vara mer subtila medan mäns kan vara mer uppenbara.

Komplimangmetoden Precis som den heter så är denna härskarteknik centrerad till komplimanger, härskaren övertalar personer att göra saker som de kanske inte vill eller behöver göra genom att överösa dem med komplimanger.

Uteslutningsmetoden En härskarteknik som handlar om att osynliggöra någon i en konversation och försöka utesluta den, till exempel genom att inte uppmärksamma vad personen säger, bjuda in till konversationen eller uppmärksamma personen överhuvudtaget.

Stereotypmetoden Härskaren placerar in dig i ett stereotypiskt fack och utgår från att det är sanningen. Härskartekniken är uppbyggd på fördomar.

Det är du som ska ha makten över dig själv.

Ibland kan man känna sig snuvad på den makten, utan att egentligen kunna peka ut varför. Genom att genomskåda härskartekniker kan du återta makten över dig själv och sopa banan i klassrummet, på mötet eller på jobbet.

Hierarkimetoden Detta är en härskarteknik som väljer mellan-, under-, eller överläget för att trycka ned andra. Överallt finns olika hierarkier, arbetsplats, vänskapskrets, familj, samhälle och nya sammanhang. Den som blir härskad över argumenterar inte emot härskaren på grund av hiearkin.

Text: Emma Angetun Foto: Jesper Anhede

Tidsmetoden Är ålder bara en siffra? I denna härskarteknik är det inte det. Härskaren utgår ifrån att din ålder är ett bevis på hur mycket erfarenhet du har. Härskaren drar slutsatser och målar upp en hel bild om dig bara av de knappa orden "20 år och politiker". Det kan ju inte vara möjligt.

Projiceringsmetoden En härskarteknik som används genom att skuldbelägga andra, att man till exempel får skulden för det man klagat på. Härskaren tror sig ofta vara allvetande och vrider allt du klagar på till att det är ditt fel eller ditt problem.

Blått nummer 2 2013 13


tema / makt

“Det enklaste knepet för att få makt och inflytande i den politiska världen?

Ha en åsikt.” Harvey Milk

14 Blått nummer 2 2013


tema / makt

Politiken är ett medel, inte ett mål Makt är ett spännande ord. Särskilt ordets alla olika betydelser som ibland i MUF har uppfattas som något fult, smutsigt och sossigt. Samtidigt är ju alla ni som läser krönikan sugna på någon form av makt. Vänder det sig i magen nu? Kalla det inflytande då. Det är ju därför vi har engagerat oss. Makt över sitt eget liv. Inflytandet att förändra skolan. Självförtroendet som ger dig makten att vara dig själv. Som Batman och Bohman brukar säga, med mycket makt kommer också mycket ansvar. Fast Gösta sa det lite annorlunda. Sedan är det väl också det som är pudelns kärna, ansvaret. Vad ska du göra av ditt inflytande om du kommer in distriktsstyrelsen, förbundsstyrelsen eller kommunfullmäktige? Det är ju upp till dig själv om du vill smyga i skuggan eller leda politiken för att förbättra för fler. Vissa är bättre på verksamhet medan andra i grunden har missuppfattat ett makthungrigt MUF:s mission. Här behöver vi som ser politiken som ett medel övertyga de som har det som mål om att byta karriär. Nu ska jag avslöja det enklaste knepet att få makt och inflytande i den politiska världen. Ha en åsikt. Det finns så många som tyst sitter och väntar på sin tur i rampljuset. Det är bara att tränga sig före de där andra människorna genom att ställa sig i talarstolen och tycka något politiskt. Ställ svåra frågor och kom gärna på komplicerade svar. Livet inte är en partipamflett och en bra idé har ingen teckengräns. Har du ingen talarstol med stor publik i närheten, så finns det alltid internet.  

En politisk och djupt ideologisk fråga som jag själv håller närmast hjärtat är behovet av ökad egenmakt. Det är en fråga som genomsyrar allt och är viktig av princip. Bristen på egenmakt tar sig i uttryck i små saker som tv-licens och systembolagsmonopol men det är bara symptomet på den statssubventionerade kollektivism som fortfarande präglar vårt samhälle i för stor utsträckning. Där friheten är ersatt med förmynderi och där ansvar är bortvalt till förmån för stödhjul och bilbälte. Min tes är att om du vill lyckas att få inflytande och makt i ett politiskt parti behöver man politiska åsikter, inte bara vänner. Och glöm inte bort att unna dig att snegla bak och le till de som fortfarande sitter kvar och väntar på sin tur när du svingar ordförandeklubban.  Nä, nu måste jag sluta stryka oss maktkåta mufare medhårs. Alla krönikörer av vikt försöker desperat snegla in i framtiden och skulle jag själv försöka skulle jag vilja nagelskåda oss själva en aning. Efter att ha besökt flera MUF-utbildningar på sistone har jag blivit allt mer övertygad om att den där utdragna diskussionen i Moderaterna mellan liberaler och konservativa snart är passé.  Sannolikt inte för att liberalerna har förtjänat att vinna utan för att de som egentligen borde företräda individen, familjen och ekonomin mot staten snarare har reducerats till dogmatiska försvarare av monarkin, polisen och överheten. Inte för att jag själv går runt och spontansörjer Burkes bortgång men sannolikt kommer Nya Moderaternas nästa metamorfos gå mot än mer ekonomisk och social liberalism än en återgång till de fornsmå 15,2-procentsdagarna. Harvey Milk

Harvey Milk

Krönika

Blått nummer 2 2013 15


politik / intro

bilden

6000 nya heltidsjobb

Efter att restaurangmomsen sänktes 1 januari 2012 så skapades 6000 nya heltidsjobb på bara ett halvår. 19 procent fler jobb inom restaurangbranschen har anmälts till Arbetsförmedlingen. Läs mer om jobb, tillväxt och entreprenörskap i Blåtts jobbspecial på sidorna 18 till 23.

16 Blått nummer 2 2013


politik / intro

k i t i l o P Vi pratar om... (eller med)

Kapten Karin

Försvarsministern om försvarsreformen, GMU och oppositionen.

Jobbspecial Läs

om MUF:s arbetsgrupps förslag till fler jobb. Tips för jobbsökande och tweets från mufare om allra första jobbet.

Entreprenörskap Måste man vara crazy för att vara entreprenör? Blått frågar Ashkan Safaee, entreprenör och yogaexpert.

Blått nummer 2 2013 17


politik / försvarspolitik

Att ta sig igenom Försvarsdepartementets säkerhetskontroller är inte helt enkelt. Väl inne ska jag få träffa Karin Enström, tjänstledig kapten inom amfibiekåren och försvarsminister. Med ett genuint engagemang för mänskliga rättigheter och en lång bakgrund inom så väl försvaret som MUF och Moderaterna tillhör hon världens fem procent kvinnliga ministrar med försvars- och utrikesposter. En dörr öppnas och in kommer Karin med ett varmt leende. Att en före detta mufare bär det ansvar som följer en försvarsminister känns tryggt. Text: Olof Kollinius Illustration: Elvira Hellsten

18 Blått nummer 2 2013


politik / försvarspolitik

Först och främst vill jag tacka för att du tog dig tid att träffas och att du tog dig en paus från att sköta Sveriges försvar! Vill du först av allt berätta lite om dig själv? Karin Var ska jag börja? Jag kommer från Mälardalen och jag började engagera mig i MUF och MSU på högstadiet och det satte igång på allvar när jag gick i gymnasiet. Då började jag engagera mig i viktiga frågor som fria skolval och möjligheten att få större inflytande över sitt eget liv. Efter gymnasiet sökte jag frivillig militärutbildning eftersom jag ville göra något annorlunda och utmanande efter skolan. Dessutom har jag alltid varit positivt inställd till försvaret så det var en bra kombination. Jag blev antagen, gjorde värnplikten på KA1 på Rindö utanför Vaxholm och fortsatte på den banan. Sedan dess har jag haft ett ben i politiken och ett ben i Försvarsmakten. Idag bor jag i Vaxholm, jag har tre barn och är gift med en officer. Jag har inte lämnat Försvarsmakten. Sedan 1998 är jag tjänstledig, då blev jag invald i Riksdagen. Jag har fortfarande ett jobb på AMF 1 som väntar på mig. Det är bra att ha ett riktigt jobb i grund och botten. Du har verkligen ett stort ansvar att axla. Vilka är de viktigaste frågorna ni arbetar med nu och hur ser det ut framöver? Karin För det första arbetar vi med att stärka samhällets robusthet och förmåga att hantera kriser. Ofta hamnar den viktiga frågan i skymundan. Det handlar om att kunna möta IT-hot, oljeutsläpp, effekter av naturkatastrofer, översvämningar, stormar och bränder. Det handlar om saker som berör människor mest i deras vardag, oavsett var man bor. För det andra genomför vi försvarsreformen. Den är grundläggande, vi är mitt inne i den och den är omfattande och det tar tid att förändra en stor organisation som Försvarsmakten. Men vi är en bra bit på väg. Slutligen handlar det om att förbereda ett nytt försvarspolitiskt inriktningsbeslut som ska gälla efter år 2015 och framåt. Det handlar om det långsiktiga perspektivet, hur vi ska se på vår omvärld i framtiden och vilka konsekvenser vår omvärld får på en svensk försvars- och säkerhetspolitik. Därför har vi tillsatt en försvarsberedning som stödjer regeringen med att göra omvärldsbedömningar. Försvarsberedningen består av representanter från samtliga partier. Det är viktigt att ha en bred politisk förankring för att kunna möta förändringar i vår omvärld, särskilt då försvaret tar lång tid att förändra. Vilka specifika utmaningar kommer du lägga mycket tid på de kommande månaderna? Karin En utmaning är att genomföra försvarsreformen, inte minst på personalförsörjningsområdet. Vi fokuserar på att det ska fungera, kort- och långsiktigt. Dels har Försvarsmakten ett uppdrag att redovisa hur de arbetar, men vi har också gett uppdrag till Totalförsvarets forsknings institut (FOI). De ska studera hur Försvarsmakten och rekryteringsmyndigheten har lagt upp sitt arbete med personalförsörjning. Det ska bli lättare för intresse-

rade att lyckas klara sin Grundläggande militärutbildning (GMU). Jag är absolut beredd att stärka anslagen, vilket vi kommer slåss för under budgetförhandlingarna för att kunna säkerställa att vi genomför försvarsreformen. Det har verkligen hänt mycket i försvaret de senaste åren. Vad skulle du säga att du är mest stolt över, och vad tycker du kunde ha genomförts bättre? Karin Jag är mycket stolt över de internationella insatserna Sverige bidrar till. Jag hade själv möjligheten att i maj besöka både den civila och militära insatsen som Sverige bidrar med i Mali. Där fick jag på plats uttrycka min uppskattning till de kvinnor och män som valt att delta. Målet med insatsen är att de maliska myndigheterna själva ska stå för landets säkerhet och där fyller det internationella samfundet med Sveriges bidrag en viktig funktion. Det är en del i den svenska traditionen att solidariskt ta ansvar för internationell fred och säkerhet. Ett viktigt arbete är att behålla personal genom att arbetsvillkoren inom Försvarsmakten blir mer attraktiva. Men vi ska komma ihåg att vi är mitt uppe i en försvarsreform.Vi måste vara ödmjuka inför att reformer tar tid att genomföra och innan alla delar av den nya personalförsöjningsorganisationen är på plats. Där måste både den politiska ledningen och Försvarsmakten vara beredda på att göra förändringar när vi i efterhand drar lärdomar av reformarbetet. Vilka tror du egentligen blir de viktigaste frågorna för försvaret inför valet 2014? Karin Det är svårt att gissa. Det bästa vore om frågan handlar kring vilka som har det mest trovärdiga regeringsalternativet inom försvarsområdet. Hela vårt budskap handlar om att alliansregeringen på allvar kan visa att vi tar ansvar även under tuffa tider. Vi är på väg att stärka vår försvarsförmåga och vi gör det med ett ekonomiskt ansvar. Vi värnar både försvarsförmågan och skattebetalarnas pengar. Vilka är de största skiljelinjerna mellan Alliansregeringen och oppositionen? Karin Oppositionen är helt splittrad. Med Socialdemokraterna har vi en grundläggande samsyn om nödvändigheten att genomföra reformen. Sedan har vi olika syn på de säkerhetspolitiska samarbetena. Exempelvis är Socialdemokraterna negativa till ett NATO-medlemskap. Moderaterna vill se ett NATO-medlemskap, men det krävs ett brett stöd i riksdagen för att genomföra en sådan stor förändring. Det svårt att jämföra oss med oppositionen eftersom de inte har egna förslag. Har du något ytterligare du skulle vilja säga till Blåtts läsare? Karin Ja! Man ska vara nyfiken på försvaret. Jag rekommenderar att söka till GMU och jag hoppas att MUF kan hjälpa till med det, att förklara hur man gör. Det finns många sätt att komma in i försvaret och hur mycket tid och engagemang man vill lägga ned. Hur man än väljer att engagera sig är det en erfarenhet värd att ha med sig resten av livet.

Blått nummer 2 2013 19


politik / jobbspecial

Utrikes födda

Långtidsarbetslösa

JOBB & TILLVÄXT Utanförskapet är mer än avsaknad av lön, det är även avsaknad av samhällsdelaktighet, arbetsgemenskap och ofta självkänsla. MUF:s arbetsgrupp för jobb och tillväxt har identifierat att framför allt är det mer svårt än avsaknad lön, utan även av samhällsdelaktighet, arbetsgemenskap ochenkelt ofta självkänsla. Vi har identifierat treUtanförskapet grupper har att fåavett jobb. Det avsaknad här är en rapport, men utformad på ett så sätt som att framför allt tre grupper har det svårt att få ett jobb. För att spara din tid har vi utformat rapporten på ett så enkelt sätt möjligt, så att du ska ha tid över för att värva, spela TV-spel eller kanske nattvandra. Nu har du den som möjligt, så att dui sin ska helhet ha tid atti ditt värva, spela exemplar TV-spel ellerav kanske nattvandra. även egna Blått, som vi hoppas att du ger bort till brorsan eller lånar ut till en kompis när du läst färdigt. (Hey, varför får de inte hem en egen? Berätta om våra idéer för jobb och Ungdomsförbundets arbetsgrupp för jobboch & tillväxt består av Benjamin Dousa, Jessica Häggroth, Anton Oskarsson, Evelina Kogsta seModerata till att de också vill vara med och sprida utveckla MUF:s idéer.) och Daniel Jahnson.Vi började arbetet med ingångsvärdet att vi inte är några förstå-oss-påare. Detta är våra egna åsikter och inget som står för Moderata Ungdomsförbundet och ger inte heller en helhetsbild av vår samlade politik, utan se det som några inspel som vi tror är viktiga för att minska utanförskapet.

Arbetsförmedlingen fungerar dåligt.

För svårt att kombinera barn med SFI och jobb. Reformera föräldraförsäkringen så den ger stöd för att lära sig svenska och ta sig in på arbetsmarknaden utan att cementera i utanförskap genom för starkt retroaktivt stöd.

Konkurrensutsätt AF och inför en matchningspeng baserat på om arbetssökande får jobb.

Dåliga språkkunskaper Avskaffa SFI och inför Svenska För Yrksesgrupper - SFY. Svenskundervisningen ska organiseras per yrke för att maximera de nyinkomnas chanser till jobb.

Ungdomar

Få bostäder där jobb finns.

Jobbspecial Jobbspecial

Svårt att få in foten på arbetsmarknaden.

Fri hyressättning vid nyproduktion.

Lärlingsprovanställning – En ny anställningsform som kostar mindre och kombinerar jobb med utbildning.

Harmonisering av kommunala normer.

Jobbspecial Jobbspecial

20 Blått nummer 2 2013

Jobbspecial Jobbspecial

Jobbspecial Jobbspecial

Jobbspecial Jobbspecial

Jobbspecial Jobbspecial

Jo


obbspecial

politik / jobbspecial

Moderata Ungdomsförbundets arbetsgrupp för jobb och tillväxt, som skrivit denna rapport, består av Benjamin Dousa, Jessica Häggroth, Anton Oskarsson, Evelina Kogsta och Daniel Jahnson. – Vi började arbetet med ingångsvärdet att vi inte är några förstå-oss-påare. Detta är våra egna åsikter och inget som står för Moderata Ungdomsförbundet och ger inte heller en helhetsbild av vår samlade politik. Se det som några inspel som vi tror är viktiga för att minska utanförskapet, säger Benjamin Dousa, ordförande för MUF:s arbetsgrupp för jobb och tillväxt.

Lösningar

Fastlåsning i krångliga bidrags-system som gör det olönsamt att jobba.

Gör det möjligt att fortsätta få en del av försörjningsstödet även när man börjar jobba.

Slopa små specialbidrag som barnbidrag och bostadsbidrag och slå ihop dem med försörjningsstödet.

Koppla tydligare krav på jobbsökning för att få försörjningsstöd.

ARBETSMARKNADEN

Utmaningar

Lång startsträcka för att ta sig in på arbetsmarknaden. SFY/SFI ska kombineras med jobb eller praktik. Ny anställningsform – SFY-anställning – som kombineras med SFY-studier. Fri lönesättning som kompenseras med ett rejält grundavdrag.

Matchning mellan skola och jobb funkar dåligt. Kvalitetspeng istället för skolpeng. Baseras på förutsättningarna, om utbildningen leder till jobb och resultat på nationella prov. Entreprenörskap och praktik i all utbildning för att koppla skolan med verkligheten.

Jobbspecial

Jobbspecial Jobbspecial

Jobbspecial Jobbspecial

Jobbspecial Jobbspecial

Jobbspecial Jobbspecial

Blått nummer 2 2013 21

Jobb


politik / jobbspecial

Malin Sahlén, nationalekonom & författare:

Fler enkla jobb behövs! Det krävs enorm styrka för att bli någon annan än den man är. Barn med föräldrar som har hamnat snett i tillvaron har en lång vandring framför sig för att inte hamna på samma väg som mamma och pappa. För hur vi än önskar att världen såg ut och fungerade, är det ett faktum att människors framtid påverkas starkt av hur man har det tidigt i livet. De som växer upp under trygga och stabila förhållanden, blir i regel trygga och stabila människor som vuxna. De som i unga år är omgivna av kaos och motgångar, har det svårare än andra att skapa ordning och nå framgångar när de blir äldre.

“Ett jobb skapar nya vägar i livet, andra än de ens bakgrund har stakat ut.”

Just därför är arbetsmarknaden för unga ett så oerhört viktigt politiskt område. Jobb gör att människor kan försörja sig själva. På en arbetsplats träffar man vuxna människor som man kan se upp till. Man lär sig att ta ansvar och utvecklar sig själv i förhållande till andra. Ett jobb skapar kort och gott nya vägar i livet, andra än de ens bakgrund har stakat ut. Det är också därför det är så oerhört allvarligt att så många unga människor går utan arbete i Sverige. Inte därför att de inte vill jobba, utan för att de inte hittar någon som vill anställa dem. Under våren var nästan 180 000 unga mellan 15 och 24 år arbetslösa. Det är mer än fyra gånger fler än det totala antalet medlemmar i Sveriges samtliga politiska ungdomsförbund. Denna arbetslöshet drabbar inte vem som helst. Den slår särskilt hårt mot just de unga som bär på en social ryggsäck. De som hade det jobbigt hemma. De som inte lyckades i skolan. De som saknar kontakter och nätverk. De som försöker hitta en annan väg i livet än den som stakats ut av deras bakgrund. De som bär på en tung social ryggsäck har allra mest att vinna på att det är enkelt att hitta jobb. Jobb som inte nödvändigtvis kräver att man har examen från ett universitet eller fem års erfarenhet från andra arbeten. Men i svensk politik låter det ofta som att dessa människor inte finns, och att enklare jobb inte behövs.

dem. Av påstådd omtanke om de unga har de lägsta lönerna höjts mer och mer – med följden att enklare jobb försvunnit för att de blivit för dyra. För att fler ska kunna gå på högskola och universitet har kraven höjts på gymnasiet – med resultatet att fler misslyckats eller hoppat av. För att ge unga arbetslivserfarenhet har man lottat ut sommarjobb i kommunerna – men struntat i åtgärder som skapar riktiga jobb. Lagen om anställningsskydd skulle göra det tryggt för de som har jobb, men gjorde det istället riskfyllt, och därmed dyrt, att anställa en oprövad förmåga. Detta har dessutom lett till att rätt kontakter är extremt viktigt för den som vill komma in och lyckas på arbetsmarknaden. Faktum är att undersökningar visar att Sverige är det EU-land där det betyder allra mest att ha rätt kontakter – särskilt för de som inte har de bästa betygen eller den mest ordnade bakgrunden. Och kontakter skaffar man sig just genom att börja jobba – inte på Komvux eller på Arbetsförmedlingens motivationskurser. Kommer inte fler enkla jobb med lite lägre löner bara leda till att många unga fastnar i ekonomiska och sociala problem, om än med lön istället för akassa eller socialbidrag? Med all sannolikhet är svaret nej. Även om man till en början jobbar för en relativt låg lön har vägen framåt öppnat sig. Den statistik som finns visar att lönen snabbt blir högre för de som tjänar relativt dåligt – sex av tio lämnar den lägsta lönegruppen inom ett år, och efter sex år har nio av tio tagit sig vidare. Lagerjobbet eller försäljartjänsten leder vidare till nya möjligheter. Det här vet politikerna. De vet att ingångslönerna ofta är för höga, att lagen om anställningsskydd gör att många företagare bara vågar anställa unga på vikariat och korttidsjobb, att det finns människor som inte vill ha och inte klarar fler år i skolbänken.

Jobbspecial Jobbspecial

22 Blått nummer 2 2013

Jobbspecial Jobbspecial

Källa: rod.se

Men att förändra är svårt och sällan populärt. Det utmanar stora och starka intressen. Det innebär jobbiga skriverier i tidningarna, svåra tv-debatter och risken för att man förlorar nästa val. Men om man vinner makten utan att använda den till något – vad ska man då ha den till? Malin Sahlén

I stället för att sänka trösklarna till arbetsmarknaden har politikens främsta svar varit att blunda för dem som inte klarar att klättra över

Jobbspecial Jobbspecial

!

Arbetsförmedlingens prognos: Sysselsättningen ökar med 68 000 personer på två år. Det skapas många nya jobb och Arbetsförmedlingen förutspår att ungdomsarbetslösheten kommer att minska under 2014.

Malin Sahlén har skrivit boken Ungdomsarbetslöshet – när ska muren rivas?. Blått gillar den. Jobbspecial Jobbspecial

Jobbspecial Jobbspecial

Jobbspecial Jobbspecial

Jo


!

Andelen unga som varken jobbar eller pluggar har minskat. 2006 var det 9,3 % som varken jobbade eller pluggade, 2012 gällde det 7,8 %.

Källa: Eurostat

politik / jobbspecial

Vägen till första jobbet Första jobbet. Hur får man det? Det sägs att sju av tio får jobb via kontakter. Kontakter får man visserligen genom att jobba, men bara för att man har lite eller ingen arbetslivserfarenhet är det inte kört. Medan MUF jobbar politiskt för fler jobb för unga har vi tipsen på hur du kan öka dina möjligheter för att kliva ut på arbetsmarknaden.

Visa framfötterna – våga fråga

Många jobb annonseras aldrig ut och bara genom att våga fråga en arbetsgivare om de behöver personal kan göra att du faktiskt får jobb. Det kräver lite mod men i många fall är det effektivt att bara fråga rätt ut om företaget behöver din hjälp. Det är heller inte fel att skriva ett mejl eller göra ett besök på arbetsplatser du vill jobba på – det visar att du finns och att du är villig att anstränga dig för att få jobbet.

Använd nätverk och kontakter på rätt sätt

Även om du är ny på arbetsmarknaden har du med största sannolikhet ett större kontaktnät än du tror. Människor runt omkring dig befinner sig i massor av olika sammanhang där du själv inte är med och kan vara din väg till jobb. Ju fler personer som vet om att du söker jobb desto större är dina chanser att faktiskt hitta ett. Berätta för din omgivning att du söker jobb och se det som ett enkelt sätt att marknadsföra dig själv som jobbsökande.Våga tala om vad du är intresserad av att jobba med för vänner, bekanta och släktingar. Kanske är din kompis mamma din framtida chef?

!

Ungdomsarbetslösheten var i mars i år 26,6 % av arbetskraften. Räknar man bort de 93 000 heltidsstuderande blir den 11,6 %.

Källa: rod.se

obbspecial

Vilket var ditt första jobb?

Lär dig om dina styrkor och lyft fram dem

Fundera över vad som är extra bra med dig och vad du faktiskt gör bättre än andra. Även om du inte jobbat finns det mängder av sammanhang där du fått pröva vad du kan och inte. Lyft fram dina bra egenskaper och styrkor när du skriver din ansökan. Formulera dig gärna så tydligt att arbetsgivaren själv slipper tänka ut kopplingen mellan styrkan och arbetet. Om du till exempel är väldigt strukturerad så skriv gärna vad du tror att det kan leda till för bra saker på arbetsplatsen. Genom att tydliggöra kopplingen mellan vad du kan och vad företaget gör ökar du dina chanser att sticka ut från andra sökanden samtidigt som det visar att du tänkt till och lagt tid på din ansökan är villig att anstränga dig för att få jobbet.

Så skriver du ett CV

För att göra ett CV räcker det att på ett A4 samla namn, adress, personnummer och dina eventuella tidigare jobb. Kanske har du arbetat extra, praktiserat eller sommarjobbat ett par dagar någonstans. Använd engagemang i skolan, en extra intressant kurs, UF-företagande, att du passat dina kusiner regelbundet eller att du idrottar. Allt som kan påvisa att du kan ta ansvar och vill engagera dig är positivt. Skriv ett kort personligt brev utformat för det jobb du söker – en halv A4 räcker. Använd dig där av styrketipset ovan och beskriv varför just du skulle göra ett bra arbete hos dem.

@bengtzboe

Blått frågade mufare på twitter och facebook.

@Isabellaviktor

@sofietyllstrom

Var 16 år när jag fick första jobbet, jobbar nu på samma äldreboende, mår otroligt bra av att jobba med det! Väldigt viktigt jobb där även jag är viktig.

@bruhner

Reklamutdelare! Jag var nog 13. Mycket ansvar och lärorikt. Bra & tidig fot in i arbetslivet :)

@issalindahl

Jobbar på mitt första jobb just nu, ett lekland för barn. Trivs superbra och har hur kul som helst. Är 17 år.

Jobbspecial

@Carl Göransson

För att få de bästa tipsen bad Blått om hjälp från Workmint, ett rekryteringsföretag som drivs av ett gäng unga människor som är experter på att hitta jobb till både nya och mer erfarna på arbetsmarknaden. Hos workmint.se kan du också ladda upp ditt CV i en CV-databas. Att söka jobb via CVdatabaser och jobbförmedlare på internet är ett bra komplement till Arbetsförmedlingen och att fråga, fråga, fråga.

Servitris på restaurang (jobbar fortfarande där). Fantastiskt, det får mig att må superbra! Fick det till viss del via kontakter. Min pappa kände ägarna men jag tog första kontakten med dem själv.

Dräng på gård, målade mest plankor & hjälpte till med andra småsaker. Fick genom kontakter.

@Magda Lukaszewicz Delade ut "Mitt i Jär-

fälla" när jag var 13 år. Jag ska inte glorifiera känslan av att springa runt i mörka trapphus på vintern efter skolan, men det var en viktig erfarenhet som sedan ledde vidare till nästa jobb.

Jobbade på en plantskola med att packa granar i säckar. Var runt 13-14 år gammal. Slitigt som tusan och varmt. Var tvungen att jobba i galonkläder även när det var 25-30 grader för annars stack man sig på granarna. Testade att jobba i t-shirt en gång Jobbspecial Jobbspecial Jobbspecial Jobbspecial J och kom hem alldeles röd över hela kroppen.

Blått nummer 2 2013 23


politik / jobbspecial

Ashkan kliver upp tidigt varje morgon för att yoga och äta långfrukost. Det är viktigare att må bra än att jobba från klockan sex på morgonen till ett på natten, entreprenörskap behöver verkligen inte se ut så som många tror, menar han.

Entreprenören

:

Ashkan Safaee

”Våga

satsa

våga

testa

våga

chansa en

Av: Elvira Hellst

Där jobb inte kommer på posten gör sällan drömjobbet det heller. Men det finns alternativ till att vänta på att det en dag ska dyka upp: att våga prova sin dröm och skapa sitt eget jobb. Att vara entreprenör handlar om att våga. Våga prova men också våga ta risker. Men måste man vara crazy för att entreprenör? – Nej, du måste vara passionerad. Det är som kärlek, om du verkligen älskar någon så spelar det ju ingen roll – du måste ju bara säga det till den personen, eller hur? Samma sak är det med entreprenörskap – om du verkligen måste förverkliga en idé, då spelar det ingen roll vad som är i vägen, du bara måste göra det. Om det är galet vet jag inte, för mig är det passionerat, säger Ashkan Safaee som driver företaget Unleash. För ett och ett halvt år sedan bröt han sig loss från sin dåvarande anställning, efter att han jobbat inom flera företag där han upplevde att de anställda snarare sågs som brickor i ett spel. Det var ett spel om så hög produktion som möjligt, så snart som möjligt, snarare än att tänka långsiktigt och se människor som människor. Nu vill han bidra till

24 Blått nummer 2 2013

att utveckla ett näringsliv som lyckas kombinera mening och resultat. Unleash är ett konsultbolag som hjälper sina kunder att utveckla företag som människor älskar, så väl kundernas kunder som anställda och de runtikring. Nu har Ashkan äntligen hittat sin grej, och det märks. Passion, kanske det kallas. – Entreprenörskap handlar om att ta reda på vad det är du egentligen vill göra och göra mer av det. Det finns jättemånga som kommer ha åsikter om vad du ska göra, tycka och tänka men strunta i dem. Gör det som känns meningsfullt och kul! Ashkan vill understryka att entreprenörskap inte behöver inte handla om att starta ett företag och tjäna massor av pengar. – Två av de coolaste entreprenörerna jag känner är Julia Mjörnstedt och Hanna Wekell som bildade den ideella organisationen Ung Cancer, som finns till för unga människor som drabbats av cancer. De tog tag i ett samhällsproblem, att det inte fanns en mötesplats för unga med cancer, och håller nu på att lösa det. För mig är det entreprenörskap, säger Ashkan. Blått har fått kontakt med Ashkan genom Young Entreprenours of Sweden, ett nätverk som vill inspirera, utveckla och koppla samman unga entreprenörer. De vill också uppmuntra och hjälpa fler unga människor att våga testa. Bara


politik / jobbspecial tre procent av alla företagare Sverige är under 30 år. – Vi är nyfikna på unga entreprenörer runt om i Sverige och vi vet att det kan vara svårt att komma igång. Just nu tittar vi på vad man kan göra för att göra det enklare för fler. Vi jobbar också för en ökad mångfald bland entreprenörer. Ashkan menar att det behövs fler entreprenörer utanför storstäderna och många fler tjejer. Var tredje företagare under 30 år är kvinna och var femte är född utomlands eller har föräldrar som är det, visar statistik från Tillväxtverket. Det finns gott om utrymme för förbättring, men positivt är att mångfalden bland unga företagare är större än bland företagare över 30 år. Det visar på en positiv utveckling. – Jag tror att det finns en extremt stor drivkraft i områden där det finns ett stort utanförskap. Människor vill, men jag tror att det dels saknas förebilder och att barriären för att komma igång som entreprenör ofta är mycket större. Där finns sällan den förälder som med sin egen erfarenhet kan hjälpa en att komma igång. Och bor du i ett område där hyrorna höjs så att dina föräldrar inte kan betala längre, då tror jag inte det första du tänker på är att du ska starta ett bolag. Strukturen och tryggheten runtikring dig måste finnas för att du ska våga ta steget. Där har vi något att jobba på, säger Ashkan som växte upp i Härnösand, som han beskriver som litet, lugnt och tryggt. Det var här han gick i skolan, drev UF-företag och fick sitt första jobb, som servitör på familjens restaurang. Familjen kom till Sverige från Iran när Ashkan var fyra år och att bygga upp ett nytt liv i ett nytt land gjorde att han aldrig helt kände tryggheten omkring sig. – Att som min pappa flytta från ett land där du har ett byggbolag med 800 anställda till att komma till Sverige och diska var en lång resa. För mig har allt alltid varit föränderligt. Ibland dröjer Ashkan länge med svaren, tänker efter, men när han får frågan om varför han valt att bli entreprenör svarar han blixtsnabbt. – Pappa var företagsbyggare, min mamma var rebell. På

sjuttiotalet i Iran satt min mamma fängslad för sina politiska åsikter, att människor ska ha rätt att säga vad de tycker, inte bli förföljda och inte fängslade för att de inte håller med regimen. Jag har alltid växt upp med en väldigt stark tro på att det jag gör ska göra skillnad. Och att du ska göra det du tror på, annars kan du lika gärna skippa det. En fråga som Ashkan funderar länge på är frågan om han tror att alla kan bli entreprenörer. – Filosofen inom mig säger att alla absolut kan bli entreprenörer, men många människor måste gå igenom en process för att släppa rädslan för att inte vara tillräcklig, inte göra rätt. Man måste våga satsa och chansa. Jag tror att alla har i sig, men många har byggt upp en fasad och det finns strukturer som säger att man inte ska våga. Men man måste också vara sann mot sig själv, är man inte tillräckligt passionerad så kommer det inte att vara kul att vara entreprenör, säger han. I hela sitt liv har Ashkan varit rädd för att inte vara tillräcklig, men nu orkar han inte vara rädd längre. Ända sedan han drev ett UF-företag på gymnasiet har han haft idéer om att starta företag, men det tog åtta år innan han tog steget. – Jag tänkte: Vem är jag att starta företag? Tänk om det inte går bra för mig. Man behöver nåt eller någon som knuffar en över gränsen. Jag hade väldigt fina vänner som knuffade mig. Som nittonåring drev Askan och hans kompisar ett UFföretag som skapade event. Det var kul, utmanande och de lärde sig massor. Han menar att gymnasiekursen Ung Företagsamhet är bland det bästa som finns i skolan. – Jag tror genuint på att introducera entreprenörskap tidigt för människor. Men det menar jag inte hetsen att bygga fantastiska bolag utan att lära sig att våga prova sina idéer och komma igång med saker och ting. Förläng och öka insatserna på ungt entreprenörskap tidigare, för att inte göra tröskeln så hög. Och så har vi den där rädslan för att misslyckas och tanken att om jag startar något så måste det vara fantastiskt. Det måste inte alls vara fantastiskt. Det kan vara kul och meningsfullt och det kan räcka.

Ashkans tips till dig som vill bli entreprenör 1. Tänk! Fundera på vad du tycker är kul, vad du verkligen brinner för.

2. Våga involvera andra. Håll inte din idé hemlig, berätta om din idé för människor

i din omgivning och bolla med människor som tänker annorlunda. Du kan ge en halvdålig idé till en grym entreprenör och det blir fantastiskt. Och du kan ta en skitbra idé och ge till en halvdan entreprenör som bara sitter och tänker och inte gör nånting och det blir ingenting. Våga testa! Vad är det värsta som kan hända..? … och ett till: ”Ha tillit. Det kommer när det kommer, det blir skitbra.”

3. Det räcker inte med idén, du behöver börja göra saker.

asiet. . n m y g a p g a t e r ö mna f F* U t t e it e sannolikhet att ha iv r gr lä d t en m oc so pr r 20 e , n re so Per bli egenföretaga äna 12 promer troligtvis att tj högre sannolikhet att kom har 20 procent het att bli chef och ik ol nn sa re ör st t en i arbetslöshet, 44 proc drivit UF-företag. tut te in m so er on rs pe cent mer än Ratio Forskningsinsti retagsamhet“ Källa: fö *“UF“ betyder “Ung

Blått nummer 2 2013 25


politik / aktuellt

. . . t r ö h r a h Blått Lönegapet Ur boken “Att spräcka glastaken” av Nima Sandaj: Runtom världen skapas stora möjligheter för kvinnor i karriären. Kvinnors globala inkomster är snart tio gånger så höga som Indiens BNP. I USA och Storbritannien har karriärinriktade unga kvinnor under de senaste åren inte bara spräckt glastaken, utan också gått om männen i inkomst.

Sverige och övriga Norden har länge varit världens mest attitydsmässigt jämställda länder. I vissa avseenden har vi nu blivit omsprungna av omvärlden. I Lettland utgör kvinnor 34 procent av företagarna som har mer än en anställd, jämfört med knappt 22 procent i Sverige. En studie visar att andelen höga kvinnliga chefer i Lettland är nästan tre gånger så hög som i Sverige.

Men, när karriärkvinnorna börjar bilda familj så hamnar de efter männen. År 2021 kan unga heltidsarbetande kvinnor i Stockholms län förväntas ha kommit ikapp männen i inkomst. I hela riket dröjer det tills 2035. I Sverige har åtminstone en grupp kvinnor, nämligen 18-åringar, tagit igen hela könsgapet till männen.

@Carlbildt

SMS!

Almedalen Är du en av de mufare som har svårt att hålla sig borta från Almedalen, politikens eget Hultsfred? I Almedalen samlas politiker och samhällsintresserade för aktivitetet och seminarier. Om du är på plats och vill hålla koll på vad MUF anordnar och vilka andra aktiviteter som kan vara intressanta för dig som mufare, anmäl dig för att få våra Almedals-sms!

muf.se/sms

Att jag ringt @SRRingP1 verkar vara en större story i svenska media än hela utvecklingen i Afrika.

Hiss

offrade Blått vill hissa alla nattvandrare som Sverige hela i om runt på gatorna nattsömnen för att röra sig ute et av slut i t ppe pplo by-u Hus e under de oroliga nätterna som följd natt att alla de som fortsätter maj. Självklart vill vi dubbelhissa re stör en a skap och göra skillnad vandra regelbundet. Det går att en! natt i trygghet för fler. Ses

Det blev ett himla liv när Carl Bildt ringde till det folkliga “Ring P1” för att förklara sin hållning i det internationella arbetet mot kärnvapen. Många menar att han på så sätt undvek de mer pålästa reportrarna på Ekot, Carl Bildts pressekreterare menar att han bara kände för att ringa. Dessutom är det ju viktigt att vara folklig. Och det är ju Calle!

Diss

övervaka mänBlått dissar USA. Att avlyssna och k motiverar ett boo face och l mej , sms niskor på rutin via telefonsamtal, America till Nordväst-Korea. namnbyte från United States of ha tillbaka sin dystopi-saga. Det är George Orwell ringde just och ville hemma. övervakningsprojekt PRISM hör möjligtvis i en thriller som USA:s

Extrahiss

Edward Snowden. sidan 50 för på nika Läs Erik Bengtzboes krö motivering.

26 Blått nummer 2 2013


politik / aktuellt

Bli medlem! Hittat Blått på bib-

pis? lioteket eller lånat den av en kom ta näs a bar inte Bli medlem! Du får vlåbre i hem kt nummer av Blått dire et för dan, du bidrar också till mer frih 50 725 till M fler. Smsa MUF MEDLE . dlem /me och gå därefter in på muf.se år. helt Det kostar bara 40 kr för ett

liv P räddar ctrl+ i Michigan e ar läk r ha en 3D-skrivare Förra året anlände fler än 3 500 barn till Sverige utan sin mamma eller pappa. Var tredje ungdom upplever inte att deras skola jobbar för att få alla elever att trivas, oavsett var man kommer ifrån och var fjärde säger att de vet någon som är utanför för att de kommer från ett annat land. Detta visar en attitydundersökning bland 12-16-åringar gjord av YouGov. Undersökningen visar också att en majoritet av de unga har en positiv inställning till invandring, men det mer än en femtedel är negativa till att låta flyktingar stanna. Antimobbningsorganisationen Friends och FN:s flyktingorgan UNHCR ligger bakom kunskapsprojektet “Hej Sverige” som finns för att jobba med att förändra ungdomars negativa attityder, öka förståelsen för olikheter och motverka fördomar och utanförskap.

Vill du byta namn till Svensson, Lindgren eller Lundin? Snart är det fritt fram.

Nu finns förslag på en ny, radikal namnlag där namnskyddet för de efternamn som fler än 2000 personer i Sverige heter. Det handlar om 470 olika efternamn och tanken är att öka varje enskild persons valfrihet. Man menar att det kan få integrationspolitiska betydelser då ett svenkklingande namn sägs ge dubbelt så stor chans att bli kallad till arbetsintervju jämfört med ett utländskt efternamn. Blått önskar att ingen någonsin ska behöva byta namn till Svensson för att passa in och kunna få ett jobb, men applåderar för alla lagändringar som ökar individens frihet.

Tack vare Då spädpå ett nyfött barn. kunnat rädda livet att kollapsa örsväggar var nära barnets svaga luftr a barnets liv. b insats för att rädd behövdes en snab att skapa bioperimenterat med Två läkare som ex en skena för a implantat ritade logiskt nedbrytbar 3D-skrih skrev ut det på en barnets luftrör – oc beskrivs idag t lilla barnet heter, vare. Kaiba, som de teknik! unge. Blått älskar ny som en ganska frisk

En barnvisa

Populär barnvisa so

m lärs ut på musik

lektionerna i Nordk orea:

“Våra fiender är de amerikansk a hundarna Som försöker ta över vårt foster land. Med vapen som jag tillverkar för eg en hand Ska jag skjuta de m. PANG, PANG, PA NG.” Melodi okänd. Källan är boken “Inget att avundas - vardagsl Nordkorea” av jou iv i rnalisten Barbara De mick. Genom inter med nordkoreane vjuer r som flytt landet för Sydkorea berät taren om den alldele tar förfats vanliga vardagen i världens mest stä ngda land. Läs den! Fäng slande.

Andelen världsmedborgare som lever i extrem fattigdom har minskat från 43 % 1990 till 21 % 2010. Källa: The Economist

Bubblaren

Valen närmar sig och det är dags att ladda. Första juli är det 440 dagar kvar till kommun-, landstings- och riksdagsval 2014 den 14 september och bara 326 dagar kvar till Europaparlamentsvalet 22-25 maj nästa år. Det kan låta stressande, men tillsammans har vi mufare ungefär 93 888 000 timmar på oss att påverka valresultet i det första valet. Nu kör vi!

Blått nummer 2 2013 27


politik / feminist?

? t s is v a j , t is in m Fe Andreas Strandberg, mufare & jämställdist:

Susanna Vesterlund, mufare & feminist: “Jag är feminist och moderat och för mig handlar jämställdhet om att såväl kvinnor som män ska ha rätt att vara sin egen person. I dag styr förväntningar och stereotyper hur vi ska vara och bete oss som personer och till stor del beror detta på det kön vi föds med. Jag vill alltid bli bemött, berömd och bedömd som den individ jag är och inte som en del av ett kollektiv. Feminism handlar inte om att vi ska bekämpa kön där alla tjejer i framtiden måste sluta bära rosa och leka med barbiedockor, utan det handlar om att tjejer inte ska förväntas göra det och vice versa för killar. Din identitet är inte ditt kön. Dina möjligheter ska inte begränsas utifrån vad du har eller saknar mellan benen. Jag tror att Sverige som land har alla förutsättningar att jobba för ett jämställt samhälle där kön inte begränsar dina drömmar och möjligheter i livet. Möjligheter ska ges efter dina enskilda förmågor och egenskaper och därför är det en självklarhet att titulera mig själv som feminist.”

“Att tjejer och killar ska ha samma förutsättningar i samhället är det få som är emot. Trots denna allmänna uppfattning, finns det otaliga områden där förhållandena mellan män och kvinnor väger mer åt männens håll. Med statistik kan man fortfarande enkelt visa att tjejer ofta får lägre lön än killar för exakt samma jobb. Könet blir en större del av personen än individen och dess kunskaper själv. Det är definitivt en bit kvar till målet att alla ska ha precis samma förutsättningar och endast bedömas efter vad de själva gör och för att nå dit måste det finnas en bred och öppen debatt om jämställdhet, där alla får utrymme att komma med sina åsikter. Enligt mig måste vi prata mer om jämställdhet och mindre om feminism. Inte för att det inte är rätt, men för att det är viktigt att vi fokuserar på just jämställdheten, och inte att göra det bättre för ett kön. Det i många fall oftast tjejer som får det sämre på grund av sitt kön, men därför kan vi inte vinkla en hel debatt till att bara tjejer far illa. Risken är att feminism i Sverige blir synonymt med vad några debattörer tycker och de är knappast representativa för kvinnors åsikter generellt. Dagens debatt måste breddas och handla mer om jämställdheten mellan individer än om feminism och manshat som det ofta kan bli.”

Sara Chermiti, mufare & moderat: Oskar Kindberg, mufare & feminist: “Dagligen uppfattar jag strukturella problem där människor behandlas olika beroende på vilket kön en råkat födas med. Jag vill förändra problem som att kvinnor ständigt objektifieras i media och ofta bedöms efter utseende istället för prestation. Jag vill förändra att kvinnor fortfarande diskrimineras i arbetslivet genom att få lägre lön än män för lika arbete och utbildning. Jag ser problem i att jag dagligen hamnar i en hierarki över mina kvinnliga vänner och kollegor bara för att jag är man. Jag möts ofta av tron om att feminism är en vänsterfråga, jag tycker att det är viktigt att slå hål på den myten eftersom feminism är en utpräglad humanistisk fråga som bör vara en naturlig del av all politik och kan anpassas efter ideologi. Till exempel har vi liberaler haft en av kvinnokampens största förkämpar, Fredrika Bremer. Att vara för jämställdhet är synonymt med att vara feminist, genom att säga att jag är feminist visar jag att jag att jag står för kvinnors jämställdhet med männen oavsett hur draget i smutsen ett ord är. Jag gömmer inte min åsikt bakom en eufemism som “jämställdist”. För att vara feminist behöver man inte personligen ha känt ett förtryck från patriarkatet. Det handlar om att uppfatta det, ta avstånd från det och jobba för allas jämställdhet och jämlikhet.”

28 Blått nummer 2 2013

“Människans rättigheter oavsett kön, ålder eller etnisk bakgrund har länge varit en fråga jag brunnit för sedan jag var liten. Varför ska en ung tjej kallad Fatima i Iran bli skjuten i huvudet av vuxna män bara för att hon står upp för sina egna rättigheter som ung kvinna? Varför ska någon bli gasad i ansiktet på väg till skolan för viljan att skaffa sig en utbildning? Dessa frågor får mig att undra vad jämställdhet är och varför man inte kämpar hårdare för tjejer och killar. För det går just åt båda hållen, det finns orättvisor i hur både kvinnor och män blir behandlade. Det är viktigt att omfamna båda och inte hitta en bov och ett offer, sluta hitta fel i varandras olikheter och börja acceptera varandra oss för vem vi är. Vi alla är unika och är värda att få vara olika. Många skulle nog anse att jag är feminist baserat på mitt engagemang för jämställdhet, men det är ingenting jag kallar mig. Jag har inget emot de som kallar sig feminister. Det är ett sätt att visa att man står upp för jämställdhet, kvinnans rättigheter och att man ser de orättvisor som faktiskt finns.Men jag tror på alla människor och vill se till alla orättvisor. Jämställdhet går åt båda hållen och det är viktigt att komma ihåg det. Jag är moderat och det är det enda jag vill kalla mig. ”Feminism” har fått en negativ klang och klassas ofta som tillhörande vänstern. Kanske är det därför många tar avstånd från att kalla sig feminist, eller att de precis som jag inte känner ett behov att kalla sig något alls utan låter endast mina åsikter att tala. Oavsett så har alla rätten till att uttrycka sig hur man vill och kalla sig vad man vill. Det är det som är det fantastiska med frihet. En frihet alla människor är värdiga till. “


politik / globalt

Tankar kring

en bättre värld Om två korta år löper FN:s åtta millenniemål ut. Målen antogs under FN:s toppmöte i New York år 2000 och mäts över perioden 1990–2015. Under denna period ska bland annat hungern i världen halveras, alla barn ska gå i grundskolan och jämställdheten mellan kvinnor och män ska öka. Då dessa mål snart löper ut tillsatte FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon en panel av framstående politiker, bland andra Sveriges biståndsminister Gunilla Carlsson, som ska utvärdera millenniemålen samt komma med förslag till nya utvecklingsmål. Ewelina Andersson, Olof Kollinius och Jacob Lundberg har på uppdrag av MUF:s internationella kommitté tagit fram en rapport om var fokus borde ligga när de nya utvecklingsmålen utformas. I rapporten tas viktiga frågor upp, som urbanisering och varför ekonomisk tillväxt är ett måste för att lyfta människor ur fattigdom. – En stor del av vår fokus ligger på ekonomisk tillväxt

och tron på individen. En stark ekonomisk tillväxt och en välfungerande marknadsekonomi är bästa medlet för bättre hälsa och utbildning, säger Jacob Lundberg. Utöver ekonomisk tillväxt behandlar rapporten bland annat jämställdhet, mänskliga rättigheter och kvalité i skolan. – De förra målen kring jämställdhet var inte riktigt lika framgångsrika som vi hade önskat. Det är mycket viktigt att vi låter människor få vara egna individer, oavsett religion, sexuell läggning eller kön och hårdare krav på medlemsländerna bör ställas, säger medförfattaren Ewelina Andersson som även är medlem i MUF:s internationella kommitté. När det kommer till utbildning handlade de förra

målen mest om att så många som möjligt ska börja skolan, vilket resulterar i att kvalitén brister i många länder. – Stora framsteg har gjorts mot utbildningsmålet och de flesta barn världen över går i skolan. Kvalitén är dock ofta oroväckande låg och tillgången till skolmaterial och skolbyggnader är närmast minimal på vissa ställen i världen. Det är något som måste ändras på. Ett framgångsrikt land kräver en välutbildad befolkning, och då måste utbildningen generera något mer än bara statistik på att utbildning faktiskt finns, fortsätter Ewelina.

Millenniemålsgruppens rapport lanserades den

2 maj på MUF:s Centrala Kansli. Det var en stor skara människor som var med när rapporten redovisades samt överlämnades till Gunilla Carlsson. Sveriges biståndsminister tog emot rapporten och uttryckte uppskattning över den tid som laget ner på rapporten, samt vikten av att ungdomar i allt större utsträckning engagerar sig i globala frågor. – Viktiga frågor som demokrati och mänskliga rättigheter måste fortsätta stå högt på utvecklingsagendan hos både de unga och de äldre. Alla människor, oavsett bakgrund, ska ges lika förutsättningar att delta i beslutande processer. Länder måste ha starkare och rättvisare rättsystem, fria från korruption. Vi värnar om ökad transparens och insyn i beslutande organ för att få ett mer öppet och inkluderande samhälle, säger Olof Kollinius. Avslutningsvis vill trion tillägga att man vid frågor och tankar gärna får kontakta dem samt sprida rapporten som just nu representerar som en del av MUFs utrikespolitik.

Förslagen till nya millenniemål Fattigdom och hunger Dubblera BNP per capita Utrota extrem fattigdom Utrota hunger Allmän tillgång till elektricitet Alla ska ha rent vatten Hälsa Utrota globala sjukdomar Högre medellivslängd

Utbildning Alla ska få en dräglig grundskoleutbildning Alla ska kunna läsa och skriva Demokrati och mänskliga rättigheter Avskaffa dödsstraffet Allas lika förutsättningar för delaktighet i beslutandeprocesser Alla länder ska vara demokratiska

Miljö Minska partikelmängden i stadsluften med två tredjedelar Hållbara utsläpp av koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider Jämställdhet och HBT-rättigheter Alla länder ska förbjuda våldtäkt inom äktenskapet Inget land ska förbjuda homosexualitet Hälften av alla länder ska legalisera homoäktenskap Alla länder ska förbjuda barnäktenskap

Rapporten finns att ladda ner på MUF.se Blått nummer 2 2013 29


mera muf / intro

bilden

Första dagen ! på Dreamhack

#mufsommar

Direkt från Hultsfredsfestivalen har MUF:s sommarturné hunnit till Dreamhack i Jönköping när det här numret av Blått går i tryck. Hittills, på bara två veckor, har turnén värvat 323 (!) personer. 110 av dem valde att gå med i MUF under första dagen av Dreamhack, inspirerade och värvade av det här gänget, som vill sänka momsen på spel. När du läser tidningen har turnégänget troligtvis nått Skåne. Håll koll under taggen #mufsommar på twitter och instagram! 30 Blått nummer 2 2013


mera muf / intro

..

Nu är det sommar, sol och.

F U M Mera #mufsommar #värvaalla

MSt Pages

Jonas Jesslén berättar om vårens kårval i Karlstad.

MSU Pages

Frida Schill Örne är en av MSU:s framtidspiloter.

#värvaalla Caroline Jarbratt berättar hur.

Distriktet

, roliga

Det här är duktiga, kreativa

MUF Skaraborg.

Blått nummer 2 2013 31


mera muf / timeline

muf timeline

11 april, värvardag. 572 nya medlemmar på en enda dag! Bästa nyvärvardistriktet Kalmar fick priset tacos med Björn Olsson från förbundsstyrelsen och värvning och laserdome med förbundsordförande Erik Bengtzboe. Kul!

Vecka 18-21, all over the place. Både MSU och MST håller igång med hela FEM kampanjveckor. Massor av nya medlemmar och massor av glada värvare som fått tillfälle att sprida MUF:s idéer.

22 april, Stockholm och muf.se: MUF och arbetsgruppen för jobb och tillväxt anordnar en temadag med fokus på utanförskapet. Det är startskottet för en serie arrangemang för att uppmärksamma problematiken med utanförskapet i Sverige.

11 maj, Stockholm: Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström berättar varför hon tycker att MUF behöver fler kandidater till förtroendeuppdrag. “Kandidera för att fler unga ska rösta på Moderaterna!” säger hon. Då gör vi det.

#mufsommar

20 maj, Centrala Kansliet: MUF får en ny politisk sekreterare. Säg hej till Kristina Mach! Hon beskriver sig själv som en glad, initiativtagande, frihetsälskande miljövän som du kan nå via sociala medier och telefon om du har en fantastisk politisk idé, vill starta ett kul projekt eller bara prata. Twitter: @kristinamach, telefon: 0763 – 92 35 75.

32 Blått nummer 2 2013

29 maj, hela Sverige: Sommarens värvarmaterial kommer från tryckeriet till alla #sommarhjältar som är sugna på att värva i snygga festivalarmband. Nu kör vi! #mufsommar


mera muf / Sverige

MUF Sverige Vad händer i din del av landet? Mejla blatt@muf.se och berätta!

lmar ka i l u K & t l l ä n S : “I slulän, berättar

r, MUF Kalmar sökte Isabella Vikto e i länet, där vi be vi kampanjvecka ut ed

kväll m tet av maj hade 19/5 hade vi taco en D n. am sh ar sk O en 22/5 var bland annat yrelsen. På onsdag st ds un rb fö n frå press, vi hade Björn Olsson ll min första klass hö jag h oc n am en spelade vi i Oskarsh ningen och på kväll tid ns am sh ar sk O örande. Den intervju med boe, förbundsordf tz ng Be ik Er ed m snäll. Därvi Lasergame ra viktigast: att vara all är m so t de vi e Pubrundan 28/5 så gjord l alla som deltog på til r lle pi kis ba ut man besöker för delade vi a ta studenten, då sk m so de r fö ar (event i Kalm barna).” de populäraste pu

MUF Katrineholm fixar läxhjälpen

d Är du intressera gor frå lla ne tio na av inter m de a er och vill diskut n hela frå ga un a dr med an marsonvärlden?Jarl Hjal ar regeldn or an n lse fte sti nser. Läs bundet konfere på sö mer och an k en.se els tift ns so ar lm hja

Diskussioner om frihet & demokrati

Internationellt I början av maj deltog vi på Jarl Hjalmarson Spring School i Nynäshamn. Det är en konferens för unga, liberala politiker där deltagarna denna gång kom från Sverige, Vitryssland, Azerbaijan, Georgien och Moldavien. Konferensen, som leddes av Nigel Ashford vid Institute for Humane Studies, innehöll talarpass av Dr. Ashford, externa föreläsare, workshops och diskussioner. Ämnena rörde frihet, ideologi, demokrati och marknadsekonomi. Diskussionerna, som modererades av Dr. Ashford, var livliga, intressanta och konstruktiva. Det starkaste minnet från konferensen var dock att höra berättelser av deltagarna från Azerbaijan och Vitryssland; att få höra om bristen på frihet och demokrati som råder i deras länder. Det är situationer man är medveten om och läser om i media men när personer som lever med det varje dag beskriver hur det verkligen är, det är först då man förstår. Gustaf Reinfeldt, Jeanette Widén, Fredrik Hultman

Läxhjälp Tillsammans med Somaliska föreningen läser mufarna i Katrineholm läxor med nyanlända ungdomar. – Det var en medlem i Moderaterna, Ismael, som också är aktiv i Somaliska föreningen som frågade om vi ville vara med och göra detta. Först var vi lite tveksamma i och med att vi alla har väldigt mycket att göra. Men efter att vi varit där och läst läxor så känns det bra och roligt varje gång. Det ger verkligen massor av energi, berättar Ebba Månsson, ordförande MUF Katrineholm. Mufarna började med läxhjälpen i våras och satsar på att fortsätta till hösten. Det är roligt att hjälpa ungdomarna att lära sig svenska och själva lär de sig massor på kuppen. – Det är egentligen väldigt enkelt att starta läxhjälp. Gå till ett bibliotek och hör efter, sedan är det bara att sätta upp affischer! Det finns ju också mycket annat man kan göra. Kontakta till exempel en lokal idrottsförening och fråga om ni kan samarbeta på något sätt!

På läxhjälpens sommaravslutning samlades cirka 70 barn, ungdomar, mufare, moderater och föräldrar. Ebba Månsson lånade somalisk outfit.

Blått nummer 2 2013 33


#värvaalla

r a m m o s f #mu är värvar alla, det

! a d r ä v r e é d i våra Vi i Moderata Ungdomsförbundet har idéerna för att förändra, förnya och förbättra. Idéerna som skulle göra vardagen, Sverige och världen till en bättre plats. Idéerna som kan ta Nya Moderaterna till ytterligare en valseger. Våra idéer är så bra och så viktiga att vi har ett ansvar att se till att de blir verklighet. Något annat skulle vara att göra dem orätt. För att vi ska kunna göra våra idéer till verklighet måste vi bli fler som kan påverka och sprida dem. Ska vi lyckas med det behöver vi fortsätta värva alla. Om vi vill möta unga måste vi vara där unga är. Under terminerna är det enkelt, då ser vi helt enkelt till att vara på skolor och universitet. På somrarna är det inte lika enkelt, men ännu roligare! Tillsammans med er som är engagerade i distrikten ser sommarturnén till att vi fortsätter vara där unga är. Det innebär att vi åker på festivaler,

hänger på stränder och besöker konserter och stadsfester runt om i Sverige. De som motarbetar friheten tar inte sommarlov, därför kan inte Moderata Ungdomsförbundet göra det heller. Sommarturnén kommer göra mycket, men den dagliga verksamheten måste bedrivas ute i distrikten. Turnén har hittills värvat 101 medlemmar och ska nu åka till Hultsfredsfestivalen och Dreamhack. Jag och alla de sommarhjältar som sökt och blivit antagna till turnén utmanar er på värvartävling i juni och juli! Att förändra Sverige, förnya vår politik och förbättra vardagen driver mig i mitt engagemang varje dag, därför är jag gränslöst taggad på att fortsätta värva alla tillsammans med er! Oliver Rosengren Sommaransvarig

Vill du också vara en #sommarhjälte? Kontakta Oliver och följ med på #mufsommar-turnén eller styr upp #mufsommar hemma i ditt distrikt! Du når Oliver på oliver.rosengren@moderat.se eller 0733-72 32 76

34 Blått nummer 2 2013


#värvaalla

@bruhner

@olive

rrosen

gren @joh

nwein

erha

ll

@mufswe

@mufsw

e

@beng

tzboe

@mufsommar

mar

@mufsom

r a m m o s f ufsommar ##m u mufsommar

@kentp

ersson

@mu

fswe

@ensam

gabbi

@k

en

tpe

rss

on

@li

nd

#värvaalla

Caroline Jarbratt, ledamot i MSU:s rikskommitté och värvarproffs, hur ska vi göra för att värva alla i sommar? – Viktigt är att vi fortsätter värva! Skolorna stänger och med det är kampanjförbuden från trötta rektorer som bortblåsta. Men nu måste vi visa att vi faktsikt är roligare än sommarlovet, genom att övertyga mer, uppmärksamma fler och värva alla. Hurdå? – Övertyga mer gör vi genom att vara relevanta. För att vara relevant för personen du vill värva måste du svara på två frågor: vem och var är personen? En gamer på Dreamhack är troligtvis rätt person att prata med om att dataspel också borde gå under kulturmoms. Gänget på stranden som inte lyckats få något sommarjobb är helt rätt att diskutera sänkt

istp

ete

r

on

tperss

@ken

“Övertyga mer, uppmärksamma fler och värva alla!”

qv

lam

vina

@ed

arbetsgivaravgift för unga med. Vi måste också fråga oss hur vi får uppmärksamhet. Har vi redan fångat intresse innan vi börjar prata kommer fler vilja stanna kvar och prata med oss. Tänk Kreativt, Unikt, Lokalt. Så kommer vi garanterat lyckas med att uppmärksamma fler. Räcker det? – Nej, vi måste också berätta för personen vi vill värva varför hen ska gå med i MUF just precis nu. Det räcker inte med att säga att vi har de bästa idéerna, vi måste tala om hur medlemskapet direkt påverkar hens vardag.Vi vet att ett medlemskap är ett steg till att göra det enklare att få sommarjobb, ett medlemskap är lika med roliga aktiviteter och vänner, ett medlemskap är ett slag för tolerans.Varje bra samtal leder till en värvning – vet vi varför ett medlemskap förbättrar alla olika unga människors vardag kommer vi också att värva alla.

#mufswe Blått nummer 2 2013 35


#värvaalla

#mufsommar Det här är sommarens värvarmaterial!

Ett riktigt ungdomspaket! Moderata Ungdomsförbundet tycker att alla unga som kan och vill jobba också ska ha ett jobb att gå till, därför jobbar vi på jobben genom vårt nya ungdomspaket.

MS DO T UNGPAKE

Vill göra: Ännu lönsammare att jobba med fler jobbskatteavdrag* Fler praktikplatser på gymnasiet och högskolan – utbildningen kommer närmare jobben* Bättre sommarkurser på högskolan – så unga kan snabba på utbildningen* Fler ska få agera arbetsförmedlare – ungdomsspecialiserade förmedlingar* Gör de första 500 000 kr du tjänar skattefria – så det blir mer lönsamt för unga att jobba* Slopa fribeloppet helt på studielånen – sluta straffa dem som jobbar extra* Har gjort: Halverat skatten när man anställer unga** Höjt fribeloppet** Halverat restaurangmomsen** Gjort reglerna enklare för att anställa – så fler unga kan få sommarjobb** Infört lärlingsutbildningar och fler praktikplatser** Infört jobbskatteavdrag som gjort det mer lönsamt att jobba – människor med normala inkomster har fått en hel månadslön extra**

* Kan bara bli verklighet vid moderat valseger 2014 ** Hotas om vänsterpartierna vinner valet

36 Blått nummer 2 2013

TIL

V L S

ER

IG

ES

TILL

TIL

V L S

ER

IG

ES

AL

LA

UN

GD

OM

SVE

RIG

AR

S M O D G N U PAKET TILL

SVER

LA

UN

GD

OM

AR

SDOM T UNG PAKE

MS DO T UNGPAKE

NG LA U L A IGES

AL

DOM

AR

LL ES A

NG A U

DOM

AR


#värvaalla

Här är det #mufsommar! Håll koll på #mufsommarturnén och häng på när turnén kommer till dig. Missa inte Sommarvärvardagen den 28 juni. ÖVERALLT!

Vill du veta mer om turnén? Följ taggen #mufsommar på twitter och instagram. Kontakta sommaransvarige Oliver Rosengren direkt på twitter (@oliverrosengren), 0733-723276 eller oliver.rosengren@moderat.se.

Blått nummer 2 2013 37


#värvaalla

Skånes #sommarhjälte Dan Ishaq delar med sig av sina bästa värvartips för sommaren:

Fem värvartips för #mufsommar 1. Värva på stranden

En varm dag med strålande solsken och klarblå himmel beger du dig mot stranden. Du trivs och ser fram emot en härlig dag med sol och bad. Nere på stranden möter du dina kompisar, som i sin tur har med sig sina vänner, syskon eller släkt. Här finns goda möjligheter till nyvärvning. Om nu alla redan är medlemmar går det alltid att värva andra på stranden som kanske spelar volleyboll eller kastar frisbee! Våga fråga, våga “störa” och värva ALLA!

2. Åk med på #mufsommar-turné

Det bästa med sommarlovet är att vara ledig, men det näst bästa är att åka med på sommarkampanjturné.Vill du skratta, ha roligt och vara med på häftiga evenemang under din ledighet bör du ta chansen och åka med på turnén. Denna fantastiska turné besöker allt ifrån Dreamhack i Jönköping till Gotland och Öland! Kolla din kalender, kontakta Oliver Rosengren och åk iväg på en av Sveriges roligaste turnéer! (Du hittar turnéplanen på förra uppslaget.)

Sommarhjältarnas #sommarhjälte Hultsfred, Dreamhack, Skåne, Linköping, Bråvalla, Ö-turné, Håkantour, Storsjöyran, Pride. Så ser Ebba Månssons sommar ut. Hon är den mufare som ska vara med på #mufsommarturnén allra flest dagar och ser allra mest fram emot Dreamhack, Bråvalla och Öturnén.

3. Arrangera en stadskampanj

Samla ihop ett gäng medlemmar i MUF, ta på er kampanjtröjor, ta med ballonger, tutor, flaggor eller vad ni nu vill och arrangera en stadskampanj! Det går att cykla, promenera, jogga eller varför inte trampa trampbåt? Här gäller det att ta vara på den fantasi som finns inom er och ha så roligt som möjligt!

4. Värva på det lokala evenemanget

Under sommaren arrangeras mängder med sociala tillställningar, stora som små, runt om i landet. Undersök vilka evenemang som lockar många unga människor och planera in en kampanjdag. Under sådana evenemang händer det mycket, många är på plats och pulsen är hög. Det gäller att utnyttja dessa tillfällen och vara ute och prata med unga, dela ut information och även värva nya medlemmar till Sveriges största och bästa ungdomsförbund.

5. Arrangera en lokal kampanjturné i ditt distrikt

Det andra tipset för sommarvärvning är #mufsommar-turnén. En turné kan även bli verklighet lokalt. Inför detta krävs självklart planering. Dock finns det säkert duktiga och talangfulla värvare i ditt distrikt som kan hjälpa dig med planeringen. Om engagemanget och viljan till en lokal kampanjturné finns, gör det! Att spendera tid med goda vänner under sommaren kan vara det bästa som finns, tänk då på vad det kan bli om ni kampanjar och värvar samtidigt!

Ebba Månsson in action på Dreamhack, där turnén värvade 110 personer på bara första dagen! 38 Blått nummer 2 2013


Moderaterna behöver fler unga företrädare. Fler mufare behövs överallt där politiska beslut tas. I kommun, landsting, region, riksdag och Europaparlament. Kandidera du också! Så här gör du för att kandidera 2014:

“Vi som unga har en helt annan kunskap i och med att vi är just unga – och den kunskapen är viktig!”

1. Ring första bästa partiaktiva moderat du känner redan i dag. Berätta att du vill vara med och påverka och att du därför vill kandidera till valet/valen 2014. Fråga hur du går till väga! Känner du ingen aktiv moderat där du bor? Ring då den som är partiföreningsordförande, partiombudsman eller gruppledare/kommunalråd i din kommun där du bor. 2. Ring din distriktsordförande och berätta samma sak igen. Fråga också om det finns flera MUFare som ska kandidera och vad som kommer ske för att ni ska få lära er mer om hur och vad ni kan göra för att hamna högt upp på valsedeln. Du hittar numret till din distriktsordförande på sidan 51. 3. Gå med i MUF:s facebookgrupp för alla som är intresserade av att kandidera i valen 2014.

facebook.com/groups/ungkandidat


D mera muf / distriktet

istriktet

I varje nummer av Blått hälsar vi på ett av Moderata Ungdomsförbundets 25 distrikt. Låt oss presentera:

MUF Skaraborg!

MUF Skaraborg är det lilla distriktet med stort hjärta där alla får plats. – Forstätter vi att växa i samma takt som vi gjort hittills så har vi en helt grymt bra framtid, säger 1:e vice ordförande Rasmus Möller. Distriktet satsar stort på att engagera nya medlemmar och menar att knepet är att blanda politik och aktiviteter där man ”bara” har kul tillsammans och lär känna varandra. – Att värva nya medlemmar är inte det svåra, det som är klurigt är hur man får dem att vilja engagera sig och så småningom leda egna initiativ i distriktet. Vi varvar

40 Blått nummer 2 2013

debattkvällar med kubb, bowling och grillning. Om man blir bra kompisar och känner sig trygg i MUF Skaraborg så blir det lättare att engagera sig i det politiska arbetet, säger Rasmus. En fotbollsmatch mellan MUF och Moderaterna står på agendan, likaså grillkväll. Skaraborg har inga typiska sommarevenemang så som festivaler, så i sommar satsar distriktet mycket krut på att hålla igång aktiviteterna för medlemmarna. – Våra medlemmar tar med vänner och på så sätt får vi nya medlemmar. Det kan vara lätt att glömma att värva sina kompisar, men det är ju enklaste sättet att värva!

I slutet av sommaren, 24 augusti, ska MUF Skaraborg ha halvårsstämma. I Mariestad ska distriktets medlemmar träffas för att behandla politiska motioner och träna på att debattera. – Vi vill öppna upp oss för de nya med-


mera muf / distriktet

lemmarna så att de vågar ta steget till att jobba politiskt och säga vad de tycker, säger Sandra Magnusson som är vice ordförande för MUF Mariestad. Halvårsstämman ligger precis rätt i tid för den som vill ha träning på motionsbehandling och debatt innan det är dags att åka på arbetsstämman 30 augusti – 1 september (sista anmälningsdag är 21 juli). MUF Mariestad tänker ha riktigt kul i sommar. Föreningens fikakvällar på ett av stans caféer har rykte om sig att ha vilda diskussioner. – Vi satsar på att ha aktiviteter varannan vecka. Dessutom blir det en hel del kampanjer för att värva ännu fler nya medlemmar, säger Sandra.

MUF Mariestads vice ordförande Sandra Magnusson. Vice distriktsordförande Rasmus Möller.

I Skara har den lokala MUF-föreningen provat på ett nytt och kreativt sätt. MUF Skaras ordförande Emma Ophus berättar: - Vi kallar det för kreativ kampanj och hade fyra tallrikar med var sin skylt på ett bord. På skyltarna stod det ”skola”, ”vård”, ”kultur” och ”försvar” och eleverna fick rösta på de två alternativ som de tyckte var vitkigast. Skolan vann! Det gjorde att elever blev nyfikna på vad som hände vid bordet och det var lättare att få kontakt med eleverna när de fick berätta om sina värderingar först, istället för att vi började med att ge dem ett papper med våra värderingar. Det var lätt att få igång samtal med eleverna kring politik på det här sättet och många samtal ledde till värvningar. Vi värvade 14 personer på två timmar! Emma ser fram emot att testa nya metoder för att få unga Skarabor att dela med sig av sina åsikter till MUF Skara.

– Vi ska vara det första distriktet med 100 procent av förra årets medlemssiffror, säger Rasmus. När då? – Första augusti! Säker? – Ja! Då skriver vi det... – Gör det! Jag lovar.

Kreativ kampa

nj i Skara.

Ophus förcka och Emma Kajsa Danielsba h retorik. s, diskussion oc bereder muffin Text: Elvira Hellsten

Blått nummer 2 2013 41


mera muf / media

muf i media

Erik Bengtzboe i Aftonbladets Tv-program PARTIPROGRAMMET, 2013-05-09

“Men det är inte någon lightversion av dagens politik som behövs i framtiden. Hade dagens socialdemokrater fått styra tidigare hade vi kanske haft Alvedon på Coop, men inte på Ica. Fri radio och TV – men bara på helgerna. Fritt skolval – men bara vartannat år. Den som är i otakt med samtiden kan aldrig forma framtiden.” Rasmus Törnblom, 1:e vice förbundsordförande, Dala-Demokraten m. fl. 2013-04-29

“Den resa alliansregeringen slagit in på, som gjort så att fler människor kan bestämma mer över sitt liv och sin ekonomi och där jobben blir fler är långt ifrån över. Med ett till jobbskatteavdrag kan det bli lite roligare att deklarera och lite enklare för oss unga att komma in på arbetsmarknaden. Sveriges unga förtjänar ett till jobbskatteavdrag, Anders Borg.” Erik Bengtzboe, förbundsordförande, i Expressen, 2013-05-02

“Men tidigare under dagen hade många visat intresse för MUF och deras politik, tycker de. – Vi har redan fått några nya medlemmar. Det är kul när man märker att det finns ett sånt intresse, tycker Måns Linge, distriktsordförande för MUF Kalmar. – Det är många som är nyfikna och vill diskutera hur man kan förbättra situationen för unga. Många är oroliga för att inte komma in på arbetsmarknaden. Sen blir det också mycket prat om skolan också, eftersom vi är just här, säger Erik Bengtzboe, förbundsordförande Moderata Ungdomsförbundet.“ Måns Linge, distriktsordförande MUF Kalmar och Erik Bengtzboe, förbundsordförande, OskarshamnsTidningen, 2013-05-23

“Erik Bengtzboe, ordförande för Moderata Ungdomsförbundet, är också en av dem som kritiserar antalet ledamöter i riksdagen. – Det kanske finns för många riksdagsledamöter och man kanske inte ska ha utskottssammanträden varje vecka, även om det arbetet är väldigt viktigt.” Erik Bengtzboe, förbundsordförande, i Aftonbladet, 2013-05-09

“Genom sänkta kostnader för att anställa ungdomar, en halverad restaurangmoms och satsningar på en skola som leder till jobb skapar Alliansen möjligheter för fler ungdomar att få jobb. Mot detta står Socialdemokraterna som menar att ungdomsarbetslösheten bäst möts genom oklara besked och höjda skatter. Hur skapar det fler jobb för unga här i Katrineholm?” Erik Bengtzboe, Förbundsordförande MUF och Anna Kinberg Batra, gruppledare och ordförande riksdagens finansutskott i Katrineholms-Kuriren 2013-05-29

42 Blått nummer 2 2013


MSU Pages är Moderat Skolungdoms sidor i Blått. Moderat Skolungdom är ett nätverk inom Moderata Ungdomsförbundet. Redaktör och skribent: Julia Persson

I

MSU:s framtidspiloter tar ansvar för skolpolitiken

Den svenska skolan är i många avseenden väldigt bra. Något så självklart som att alla barn och ungdomar har rätt till en utbildning är i själva verket helt fantastiskt. Men vi ska inte fastna där. På lika många sätt, om inte fler, som skolan är värd att hylla finns det enorma brister som vi måste konfrontera. Mobbing och psykisk ohälsa drabbar allt fler. En aktuell undersökning från SCB visar att en dryg fjärdedel av de elever som börjar på gymnasiet inte fullföljer sin utbildning med fullständiga betyg. Jag är övertygad om att det till stor del grundar sig i att elever idag mår allt sämre.

Som det ser ut i dag på arbetsmarknaden så är ungdomar utan gymnasieexamen i stort sett chanslösa i kampen om ett arbete, och i samma stund som man väljer att avbryta sina gymnasiestudier styr man mot ett liv i arbetslöshet och utanförskap. Trots att ungdomar i allmänhet är medvetna om konsekvenserna, väljer alltså var fjärde person att ta risken. De elever som väljer att slutföra sina studier saknar även dem värdefull kunskap den dag de går ut skolan. 2009 kom en rapport från Högskoleverket som menade att universitetslärarna ansåg att förkunskaperna hos studenter var bristfälliga. Bland annat menade man att studenterna i många fall hade bekymmer med att uttrycka sig skriftligt, även mattekunskaperna var det illa ställt med.

Dessa få exempel gör det påtagligt att psykisk ohälsa, bristande koppling mellan skola och arbetsmarknad och låga kunskapsnivåer är stora problem i dag. Dessutom kan vi se att dessa tre problem på flera sätt hör ihop och påverkar varandra. Moderat Skolungdom tar ansvar för problematiken och har tagit sig an utmaningarna. Vi står inför några häftiga utmaningar men naturligtvis, självfallet och givetvis kommer vi att anta dem alla! Detta genom att starta projektet ”Framtidspiloterna” med Mattias Askerson i spetsen, där man tillsatt tre arbetsgrupper som fokuserar på en utmaning vardera – Psykisk ohälsa, Utbildning ska leda till arbete och Höja kunskapsnivåerna.

Vi ska hitta lösningarna! Mattias Askerson, MSU:s rikskommitté, vad har du som ansvarig för projektet för mål och visioner om resultatet? – Mitt mål med de tre arbetsgrupperna är dels att de ska hitta lösningar på de största utmaningarna i svensk skola, dels att driva på den politiska diskussionen i Moderat Skolungdom.Vi ska visa att det är i MSU som idéerna för framtidens skola föds. Hur tänker ni att ni ska uppnå dessa mål? Hur arbetar ni? – Arbetsgrupperna har ett tydligt mål, att hitta svar på svenska skolans största utmaningar. Utifrån utmaningarna ska grupperna arbeta med fakta och forskning på respektive område och utifrån det forma möjliga och genomförbara lösningar. Grupperna kommer i slutändan släppa varsin rapport med åtgärder och lösningar de har kommit fram till skulle möta utmaningen de utgått från. För att rapporterna ska bli mer som levande dokument och vara underlag för distriktens politiska produktion ska vi försöka släppa intressanta delar under arbetets gång. Det kan handla om mediala utspel som endast berör en del av rapporten, eller en så kallad testballong där vi testar en utvald, ny idé både internt och externt. Har ni kommit igång och fått några gensomslag än? – Vi drog igång den 25 maj med en heldag med planering, brainstorming och faktainsamlande. Grupperna är fortfarande i stadiet där fakta hämtas och prioriteras, men när vi har nya politiska förslag så kommer de givetvis spridas. Missa inte det!

MSU pages

msu pages

Blått nummer 2 2013 43


msu pages

MSU:S framtidspiloter Du träffar dem här!

Frida Schill Örne Förening? Kungsbacka MUF där jag är ledamot i styrelsen. Jag är ordförande för MSU Elof Lindälv. Arbetsgrupp? Psykisk ohälsa. Varför just den arbetsgruppen? Jag tycker att psykisk ohälsa är ett stort problem för dagens ungdomar och som drabbar dem resten av livet. Jag vill hjälpa till att förhindra detta.

Hur långt har ni kommit i ert arbete? Vi har gemensamt smalnat av ämnet eftersom det är så stort.Vi gör nu egen research på ämnena vi gemensamt valt och ska ha telefonmöte kommande veckorna. Vad ser du mest fram emot denna sommar? Jag ser mest fram emot att få åka på min första kampanjturné och en solsemester med min bästis. Samt att äta massa glass!

Kajsa Danielsbacka Förening? – Jag är medlem och aktiv i MUF Skövde och MSU ansvarig i Skaraborg. Sitter i distriktsstyrelsen. Arbetsgrupp? – Utbildning ska leda till arbete.

Varför just den arbetsgruppen? – Jag valde skola till jobb-gruppen för att det är en fråga jag brinner för och tycker är intressant. Jobben är MUF:s viktigate fråga, att skolan blir mer kopplad till arbetsmarknaden är en väldigt viktig del i jobbfrågan.

Hur långt har ni kommit i ert arbete?

Zebulon Carlander Förening? – Sitter i styrelsen i MUF Linköping och i distriktsstyrelsen i MUF Östergötland. Och så är jag programansvarig hos Utrikespolitiska Studentföreningen vid Linköpings Universitet. Arbetsgrupp? – Höja kunskapsnivån.

Varför just den arbetsgruppen?

– Jag valde arbetsgruppen för att det är en fråga jag sedan tidigare är engagerad i och har tidigare vetskap om

– Vi har börjat med att problemformulera, för att få en tydlig bild innan vi letar lösningar, det underlättar massor. Sedan har vi även börjat göra lite research på statistik, rapporter på ämnet etc.Vi har även skapat en hashtag på twitter, man får hemskt gärna twittra sin idé om hur vi stärker kopplingen skola-jobb och använda #skolatilljobb!  Vad jag kan tillföra gruppen är ett annat perspektiv. Jag bor i en by med 7000 personer och pendlar varje dag en timme till skolan, vilket många andra från min by gör eftersom det inte finns gymnasium i lilla Karlsborg. Detta är ju inte exlusivt för Västgötaslätten utan är återkommande scenario vi ser. Lösningarna vi kommer fram till måste även omfatta de elever som har en sådan vardag.

– Trots att vi bara hade uppstartsmötet för någon vecka sen har vi kommit mycket långt och redan lyckats identifiera flera problem och även lösningar! Jag fokuserar särskilt på frågor som berör matematikdidaktik, utbildning, i grundskolan och dels gymnasiet.

– I sommar ser jag fram emot massor av sol, bad, glass och värvning. Jag ska jobba i sommar men självklart ska jag med på sommarturnén, då kommer jag hänga i MUF:s tält på Bråvalla, är jättetaggad!

– Mer än att samarbeta med mina grymt duktiga kolleger i arbetsgruppen har jag stora förhoppningar på Almedalsveckan där jag kommer att vara som representant för MUF Linköping.

Vad ser du fram emot mest i sommar?

44 Blått nummer 2 2013

Hur långt har ni kommit i ert arbete?

Vad ser du fram emot mest denna sommar?


msu pages

EU-turnén i Skåne för att värva alla! #värvaalla

RK har sitt första möte och låter idéerna flöda #brainies

Gräset är gröna re med MSU, m ycket grönare än vad det är med MST till och med! #the msutour

Snör på dig värvarskorna!

F

ylld av förväntan sitter jag här och filar på min första upplaga av MSU-pages, och inledningsvis vill jag passa på att säga hej och tacka för förtroendet och för mitt nya spännande uppdrag. Jag heter Julia Persson och är 18 år gammal. (Snart 19, men förnekar detta för att tysta både det faktum att jag inte vet vad jag ska göra efter studenten och ångesten det medför). Ursprungligen kommer jag från Simrishamn, en liten ort på Österlen i sydöstra Skåne. I Simrishamn sitter jag idag som ersättare i Barn- och utbildningsnämnden, ett fantastiskt roligt och framförallt otroligt givande uppdrag som jag rekommenderar er alla att ta om ni får chansen. Dock inte nödvändigtvis i Simrishamn, förstås. Förutom mitt förtroendeuppdrag i kommunen är jag ordförande för Ystad/Österlen MUF, en liten förening som jag håller närmre hjärtat än pretty much allt annat. Jag är dessutom ledamot i Skånes MSU-kommitté. Utöver mitt politiska engagemang spenderar jag i princip varje vaken timme i stallet. Jag har två egna hästar, två pojkar som troligtvis är det enda som konkurrerar med min förening om platsen närmast hjärtat. De senaste tre åren har jag läst Naturvetenskap - Hippologi på Polhemskolan i Lund och bott på

internat tillsammans med tjugo hästtjejer i en liten by som heter Flyinge. En oerhört intressant erfarenhet! När denna upplaga av Blått går i tryck har jag avslutat det kapitlet av mitt liv för att ta mig an nya utmaningar. I skrivande stund håller jag dock ett krampaktigt tag om slutspurten av min gymnasietid, närmare bestämt är klockan 06.08 och jag tar studenten om tre timmar och femtiotvå minuter. Nog om mig. I det här numret har vi fördjupat oss i projektet ”Framtidspiloterna” som Rikskommitténs Mattias Askersson leder föredömligt. Har du några synpunkter på detta nummer, önskemål inför nästa eller bara är sugen på att komma till Skåne på en kaffe? Tveka inte att höra av dig! Slutligen vill jag uppmana er alla att snöra på er era absolut bästa värvarskor och kasta er in i det mäktiga loppet sommarkampanjen, ingen insats är för liten (eller för stor)! Julia Persson Redaktör MSu Pages julia.persson@moderat.se 0761-99 50 16

@annjuliaviola Julia på twitter: pe Instagram: @jullee

Blått nummer 2 2013 45


#mufswenews Håll full koll på MUF s egna genom MUF: nto o rk twitte e sw uf @m

s w e n e w s f u m # #mufsommar goes

I sommar finns MUF som vanligt överallt där unga människor finns. På stan, på jobbet, på festivalen, på stranden... och på nätet förstås. Twittrandet under taggen #mufswe tystnar aldrig, men kompletteras i sommar av taggenW som ni omöjligt kan ha missat oavsett om ni har twitter eller inte: #mufsommar!

“#mufsommar har precis värvat 100 medlemmar på 4 dagar!! #mufswe” @antehero

“Möts av beskedet att #mufsommar har värvat 10 nya medlemmar i Ronneby, min dag kan knappast bli bättre nu!” @RebeckaNilsson

“Min första tweet någonsin tillägnas givetvis #mufsommar. Detta kommer att bli bästa sommaren någonsin! #mufswe” @DahlinAgnes

“700 000 medmänniskor födda utanför Sverige går till jobbet varje dag. Hur skulle samhället se ut om de inte gjorde det? #svpol” @EngstrmHillevi

“Missa inte: Biståndsministern & @nya_ moderaterna:s vice partiordförande @CarlssonSwe finns nu på Twitter.” @assarsson

“Finns många jobb i Norrland. Hur kan vi lokalt i Sthlm matcha människor till jobben? Vi måste uppmuntra rörlighet.” @edvinalam

“Att åka med på MUFs sommarturné är det roligaste du kan göra! MISSA INTE CHANSEN! #sommarvärva #mufsommar” @MSUsodermanland

“Skönt att Wywallet tar bort kravet på registrering. Nu ska vi värva alla i sommar. #mufsommar #mufswe” @DushicaRKS

“Ska lätt gå med i “@EricsMUF och sonOlivia MSU! Hur går jag Gå in på till väga? #hjälp” muf.se och klicka dig @EricssonOlivia

““Vi har gett ett tydligt besked: vi kommer återkomma med besked” Jämtin på frågan om vem S vill regera med. Glasklart. #agenda #svpol”

“Regeringen har tagit ansvar för ekonomin, gjort omfattande reformer för skolan och tagit ansvar för den fortsatta kunskapslinjen. #svpol” “Jag är bestämd i min åsikt när det kommer till att eleverna är de som bäst vet vad de vill läsa.Valfriheten är viktig. #svtforum” “Ohly: “Friskoleflummet”. Ohly tror att han är bäst lämpad till att bestämma vart ungdomar ska genomföra sin utbildning. #svtforum” “200 000 fler är i jobb, 200 000 färre i utanförskap sen 2006. -Reinfeldt #pldebatt” “Moderaterna vill sänka trösklarna för ungdomar att ta sig in på arbetsmarknaden. Socialdemokraterna vill bygga murar. #pldebatt #svpol” @jhaggroth

@JMalmqvist

“Vi tar inte sommarlov från värvning eller sociala medier! Följ #mufsommar på twitter. Ses där och i festivalvimlet!”

vidare till bli medlem!”

@AnnaGustbee

46 Blått nummer 2 2013

Partiledardebattmarathon!

@Oliverrosengren, Redaktör #mufswenews


mst pages

Glad sommar! S

ådär ja! Ännu ett nummer av Blått är skickat till din brevlåda. I MST-pages den här gången skrivs det om vad som har hänt under våren. De politiska arbetsgrupperna som arbetar på för fullt, kårvalen som gått av stapeln och MSTs nya satsning ”Spring Camp”. Dessutom kan du läsa om MSTs sommarspecial: En avslappnande sommarläsning till dig som njuter av sommaren i hängmattan.Vill du bidra? Hör av dig till louise.stenberg@moderat.se. Trevlig läsning! Louise Stenberg, Redaktör MST Pages louise.stenberg@moderat.se 0734-24 99 14

MST pages

MST Pages är Moderata Studenters sidor i Blått. Moderata Studenter är Moderata Ungdomsförbundet studentnätverk.

arbetsgrupper för ny MST-politik Moderata Studenter planerade att tillsätta två arbetsgrupper för att arbeta med morgondagens lösningar till dagens problem. Med många intresserade blev det hela tre arbetsgrupper! Vad de sysslar med kan du läsa här.

Jesper Sandström, ordförande i arbetsgruppen Högskola: “Vi

Marie Dahlén,

Högskola

Jesper Sandström Vinh Dang Emma Lundh sson Denice Sigvard

arbetar med att utveckla Moderata Studenters högskolepolitik. Inom detta område har vi valt att fokusera på kvaliteten på sommarkurser samt förutsättningar för och möjliga konsekvenser av ett treterminssystem. Detta eftersom en ökad effektivitet i utbildningen, en möjlighet att slippa flera månaders uppehåll per år, är önskvärt såväl för studenter som ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Ju snabbare studenter kan bli färdiga, desto fortare kan de komma ut i arbetslivet och bidra med sina kunskaper. Detta är fokus på vår första rapport, och vi siktar på att även hinna med en rapport kring den generella utbildningskvaliteten på svenska universitet. Det viktigaste för varenda student är naturligtvis at få en så bra och relevant utbildning som möjligt. Jesper Sandström heter jag. Jag har studerat språk, sociologi och juridik vid Luleå Tekniska Universitet. Jag brinner för att göra det svenska utbildningsväsendet bättre, roligare och modernare.”

Ida Enfeldt, ordförande i

arbetsgruppen Hälsa: “Vi består utav fyra drivna studenter med ett extra intresse för hur vi skall bygga upp den bästa politiken för att skapa bättre förutsättningar inom svensk vård. En människas hälsa är grunden för hela hennes livssituation. Vilken vård en person får tillgång till är i många fall avgörande för liv eller död. En fungerande vård är nyckeln till ett fungerande samhälle. Just nu arbetar vi med frågan om vinster i välfärden. Det är en fråga med stor komplexitet och många utmaningar. Vi arbetar för tillfället med att kartlägga effekterna av vinst i välfärden. Vi tar fram en rapport om det. Mitt namn är Ida Enfeldt, jag är distriktsstyrelseledamot i MUF Göteborg. Jag är 19 år gammal och läser andra terminen på juristprogrammet, Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet.”  

ordförande i arbetsgruppen jämställdhet:

“Jämställdhet är ett hett ämne i samhällsdebatten. Vi vill visa att Moderata Studenter också kan ta plats i denna. Vi anser att alla mår bättre av en jämlik och jämställd gemenskap. I dag finns det skillnader i hur grupper i samhället behandlas och vilka möjligheter de har att skapa inflytande i sitt liv. Vi bollar idéer och funderar på olika lösningar, bland annat kvotering, föräldraförsäkringen och om hur lagen om valfrihet kan främja kvinnligt företagande. Vi planerar två rapporter: En som tar upp jämställdhet i samhället som stort och en som riktar in sig på jämställdhet inom högre utbildning. Det kommer bli roligt att se resultaten. Jag heter Marie Dahlén och är ordförande för arbetsgruppen. Tillvardags studerar jag sven- Jämställdhet ska på Uppsala universitet. Marie Dahlén Tidigare har jag studerat Patrik Olsson retorik och statsvetenskap. Simon Olow Jag har min bakgrund i MST Linnéa Ekman Södertörn.”

Hälsa

Ida Enfeldt Adam Clason Nihadou Sissoho Fredrik Wallner

Blått nummer 2 2013 47


mst pages

Kårval! Carl Göransson, riksstyrelsens

kårvalsansvarige: “Allt fler MST-föreningar

runt om i landet väljer att engagera sig i kårval. Ett kårval är ett lokalt val där en studentkårs medlemmar ges möjlighet att rösta på de partier de vill ska styra studentkåren det kommandet året. Valen går olika till beroende vilken högskola man befinner sig på. En del har partisystem där olika partier ställer upp medan andra tillämpar sektionsval där man röstar direkt på enskilda kandidater. Vad alla val har gemensamt är att det är ett utmärkt tillfälle för er som lokalförening att driva valrörelse och påverka hur ert campus utvecklas.“

Under våren har flera lärosäten landet runt haft kårval. Men vad är det egentligen? Här finner du några rutinerade kårvalskampanjares egna ord!

Jonas Jesslén, ordförande MST Karlstad, Vad hade ni för förväntningar på kårvalet?

– Att vi skulle slå oss in mer i kåren. Vi bestämde oss för att driva frågor vi faktiskt kunde fixa om vi fick mandat. Vi fokuserade på frågor som är jordnära och som är möjliga att få igenom i en annars röd kår.

Gjorde ni någon skillnad på vanliga kampanjer och kårvalskampanjen?

– Ja, vi mailade alla medlemmar och hetsade på facebook och twitter. Vi tryckte egna tröjor, affischer och visitkort. Dessutom fick vi bra uppbackning från riksstyrelsen. Dessutom tryckte vi ett eget kampanjmaterial inför kårvalet.

vad roligt, gav det någon extra respons?

Victor Sjödin, ordförande

MST Umeå, vad var era förväntningar på kårvalet?

– Vi ville fortsätta sitta i kårstyrelsen och genom det kunna påverka det studentfackliga arbetet.

Gjorde ni något annorlunda från vanliga kampanjer?

– Vi fokuserade på lokala och organisationsfrågor inom kåren, främst att avskaffa det listvalssystem som Umeå studentkår använder i dag.

gav det någon respons?

– Ja det gjorde det. Vi märkte att flera var uppmärksamma på att det var kårval och människor som annars kanske inte är intresserade av politik, var nyfikna. Många nya som undrade hur vi stod i olika frågor. Det var roligt att se. Vi fick ett uppsving i medlemsvärvningen under den tiden också.

Hur blev utfallet?

– Vi fick fler röster än senaste kårvalet och vår vice ordförande Oskar Johansson fick ett mandat i kårstyrelsen vilket är riktigt roligt. Liberala Studenter fick också ett mandat, vilket vi egentligen suktade efter, men vi samarbetar bra så det är okej ändå.

– Vi märkte att det var uppskattat att någon lyfte det mer långsiktiga frågorna för kåren och inte bara diskutera sakpolitiska frågor på nationell nivå, speciellt då i princip alla kårpartier är de politiska ungdomsförbunden. Vi framstod som ett alternativ som folk kunde relatera till.

Hur blev utfallet tillslut?

– Vi klarade av att fortsätta sitta kvar i kårfullmäktige! Med våra fyra mandat sitter vi inte i majoritet men vi hoppas kunna påverka vår skola ändå!

Ordföranden har ordet

N

u är det sommar och en hel termin har redan hunnit passera. Stora mängder medlemmar har värvats samtidigt som flera föreningar har bedrivit lyckade kårval. Två nya föreningar har startats upp, MST Försvarshögskolan och MST Östersund, vilket innebär att våra idéer kan spridas till ännu fler studenter. Alla nya medlemmar är ett kvitto på att Moderata Studenter behövs och att vi värvar röster till Nya Moderaterna. Studenterna är en viktig grupp som ställer höga krav på dagens partier. De vill ha raka svar på hur de ska få ett jobb när de tar examen

48 Blått nummer 2 2013

och vad vi gör för att det ska löna sig att ha en utbildning. Jag är otroligt stolt över alla medlemmar runt om i Sverige som ger svar på dessa frågor varje dag. Alla medlemmar som berättar om jobbskatteavdraget och fribeloppstaket. Alla ni som tar er tid att tala om klimatförändringar och ökad globalisering. Det är med er hjälp Moderata Studenter kommer vara med och vinna valet. Tack! Andréa Ström, ordförande Moderata Studenter


mst pages

Om kommunikation och psykisk ohälsa på Spring Camp På Clarion Hotel i Jönköping anordnades för första gången Spring Camp, en nationell utbildningshelg för MST. Den pågick i två dagar med ett fullspäckat schema med både föreläsare och workshops. Första dagen hade temat ”svenska socialförsäkringssystem” med Finn Bengtsson (M) och ”kommunikation” med Göran Pettersson (M). Andra dagen var temat psykisk ohälsa och retorik, med föreläsare Marina Andersson från BRIS och Peter Johnsson (M). Helgens syfte var att locka till diskussion och belysa framtidens utmaningar i studentföreningarna, men självklart också att ge Moderata Studenter från alla Sveriges hörn möjlighet att träffa och lära känna varandra. Det håller Andrea Ivarsson och Matilda Pulls från Stockholm med om. De är nya i MST och åkte på Spring Camp för att träffa nya vänner och för att lära sig lite mer om Mo-deraternas politik.

Marina Andersson från BRIS föreläste på Spring Camp.

Marina Andersson från BRIS föreläste om psykisk ohälsa på söndagen blev väldigt glad när hon hörde att Spring Camp var intresserade av just BRIS som föreläsare, men samtidigt förvånad då BRIS oftast föreläser för lärare, och inte unga. ”Jag tycker föreläsningen gick toppen och MST var en jättebra och engagerad publik.” Linnéa Ekblad, ansvarig för Spring Camp, är efter över en månad av ”mycket jobb och lite sömn” väldigt nöjd med resultatet. ”Allt har gått bra! Föreläsarna var superduktiga.” Engagemang tar energi, och när sista dagen är över är det en trött, men nöjd, grupp studenter som beger sig hem. LinnÉa Hamrefors

MST:s sommarspecial! Nu är sommaren här. Det soliga vädret, uteserveringarna och bara ben (om än fortfarande bleka) har börjat titta fram. Sen det där med tentor och uppsatser också. Äntligen har vi studenter också fått njuta av sommarvärmen. Då ”send”-knappen trycktes för sista inlämningsuppgiften kanske du var lättad och även frågande inför vad den långa sommarledigheten ska fyllas med.  Vi har lösningen! I sommar kommer MSTs sommarspecial ut! En nätbilaga som du kan läsa på stranden eller i hängmattan.  Kanske dyker en artikel skriven av just dig upp.Vill du skriva någonting så är det bara att höra av sig till Louise på louise.stenberg@moderat.se.  Simma lugnt!

Gruppdiskussion.

Ställning #MSThundra:

52

besök hittills! Till hösten kör vi 48 till!

Numrets nde! a r ö df r o

Sebastian Helin, Ordförande MST GBG. Vad är det bästa med din förening? – Att MST Gbg är den ideologiska och politiska drivkraften i distriktet vilket visar sig genom att det är vi som bland annat levererar motioner till stämmor. Sen är det massa goa gubbar! Vad är på gång i föreningen? – ”#MSTgbg-lyssnar” är vår nya satsning där vi vill göra lite mognare kampanjer genom att lyssna in och visa att vi bryr oss. På så sätt kan vi finna personer som stöttar våra idéer men som annars inte identifierar sig som moderater. Det har hittills funkat bra!

Blått nummer 2 2013 49


mera muf / förbundsordföranden

m o a rn e é id r fö s s la g n E

s n ra le to & t e h n e p p ö frihet, Erik De flesta av oss som tror på en idé och är villiga

att slåss för den tvingas från tid till annan att göra uppoffringar. För många Mufare är det kanske någon pojk- eller flickvän som fått stå tillbaka eller en annan i familjen som kanske inte riktigt alltid håller med när det diskuteras runt middagsbordet. Kanske har några av oss genom tiderna offrat både ett eller två betyg för att hinna vara ute och kampanja mer, värva fler och sprida våra idéer till fler. Det är uppoffringar som vi kanske inte ens ser som uppoffringar, för vi gör dem ju så gärna. Det är så kul i MUF. Det är så viktigt det man gör. Det ger ju så mycket för oss alla som delar idéer om frihet, om öppenhet och om tolerans när vi får slåss för allas rätt till en utbildning på egna villkor och för möjligheten att kunna tjäna en egen lön.

Edward Snowden heter en kille som härom veckan gjort enorma uppoffringar för idéer om just frihet, öppenhet och tolerans. Snowden är killen som skvallrade på NSA, National Security Agency, i USAs olagliga, eller åtminstone väldigt skumma övervakning av vanliga människors mail, mobilsamtal, SMS, Facebook-konton och så vidare. NSA har, med den amerikanska statens goda medgivande, i största hemlighet tvingat stora företag som Google, Apple, Facebook och mobiloperatörer att utelämna personlig information från privatpersoners konton och telefoner i massiv skala. PRISM ska projektet ha kallats och låter nästan som en kombo av Orwells 1984 och den där riktigt skrämmande maskinen de bygger i Batman för att övervaka allas telefoner. NSA har alltså i hemlighet massavlyssnat människor för att hoppas kunna snappa upp något, helt utan att människor har varit medvetna om att varje SMS, mobilsamtal och Facebook-meddelande har övervakats av någon annan. Allt detta har skett i största hemlighet. Ingen har kunnat demonstrera. Ingen har kunnat ställa sin president eller någon annan politiker till svars.

Så här får det inte gå till i en demokrati. Det tycker i varje fall inte MUF, och det tyckte inte heller Edward

Snowden som jobbade för NSA men som bestämde sig för att avslöja det för världen och vad det är som händer, och sedan lämna det upp till oss andra att själva ta ställning till om vi tycker det är bra eller inte. Att mass-avlyssna människor skapar en ofattbar integritetskränkning när inte ens innehållet i ett SMS kan vara privat mellan två personer. Att det dessutom sker i hemlighet bakom ryggen på allt vad demokrati heter gör bara saken ännu värre. Att det är staten som gör det, och därmed via skatt tvingar de som avlyssnas att betala för att övervakas, gör det direkt perverst.

Detta nummer av Blått har handlat om makt. Makt är ett ord som verkar göra att många drar öronen åt sig. Politik, inflytande, förtroende och ansvar handlar ju om att utöva makt, ändå är det få som vill erkänna att de har just makt. Alla har vi makt, åtminstone över oss själva. Somliga har avsevärt mycket mer makt än så. Och vem som har makt är faktiskt viktigt i en demokrati. Inte för att det är coolt eller statusfyllt eller ger mer inflytande, utan för att den som har makt också ska kunna ställas till svar för vad hen gjort med den makten, med våra lagar och våra pengar. PRISM är ett exempel på när staten tagit sig alldeles för stor makt på bekostnad av sin egen befolkning. Den svenska IB-affären (Googla det, handlar om hur svenska staten under 70-talet olagligt spionerade på och åsiktsregistrerade människor.) är ytterligare ett lite närmre exempel för oss i Sverige. Då måste de som är ansvariga kunna ställas till svars för hur man brukat, eller i detta fall, missbrukat sin makt. Så, när vi offrar den där glassen för att istället ge oss ut i #mufsommar, på festivaler, på stranden eller på stan för att värva fler medlemmar till våra idéer, kom ihåg att det vi alla tillsammans gör är viktigt.Varje person som värvas kan göra skillnad för en friare, öppnare och tolerantare värld. Och om du någonsin tvekar på att en person kan göra skillnad, fråga Edward Snowden. Erik Bengtzboe, förbundsordförande erik.bengtzboe@moderat.se

50 Blått nummer 2 2013


mera muf / kom ihåg

På gång

Pride!

Häng med på sommarens största, roligaste, i Moderata Ungdomsförbundet gladaste och viktigaste arrangemang, Prideparaden! Den Almedalen Om du är på plats under tredje augusti klockan Almedalsveckan i juli och vill hålla koll på vad åtta öppnar Centrala MUF anordnar och vilka andra aktiviteter som Kansliet i Stockholm för kan vara intressanta för dig som mufare, anmäl plakat- och kroppsmåldig för att få våra Almedals-sms! muf.se/sms ning före paraden. Läs mer på MUF:s facebooksida! MUF:s Arbetsstämma 2013 får du inte missa! Läs mer på baksidan av Blått.

Vilka aktiviteter är på gång? Gilla Moder-

ata Ungdomsförbundet på facebook. Leta också reda på din förenings eller ditt distrikts facebooksida för att uppdatera dig om det senaste.

facebook.com/mufswe

kontakt

Vill du engagera dig?

Kontakta din distriktsordförande

rebecka.nilsson@moderat.se Blekinge Rebecka Nilsson 0725-315771 Bohuslän Sofie Bichler 0707-259282 sofie.bichler@modert.se Dalarna Andreas Strandberg 0707-773418 andreas.strandberg@moderat.se Gotland Arvid Andersson 0725-311255 arvid.andersson@moderat.se Gävleborg William Elofsson 0705-951 686 william.elofsson@moderat.se Göteborg Victor Löfving 0706-962798 victor.lofving@moderat.se Halland Sara Cedergren 0763-443131 sara.cedergren@moderat.se Jämtland Johannes Lundström 0738-303235 johannes.lundstrom@moderat.se Jönköping Johan Bjenning 0704-710989 johan.bjenning@moderat.se Kalmar Måns Linge 0706-314937 mans.linge@moderat.se Kronoberg Anna Gustbée 0704-926240 anna.gustbee@moderat.se Norra Älvsborg Anton Oskarsson 0761-288159 anton.oskarsson@moderat.se Norrbotten Albin Zettervall 0738-421613 albin.zetterwall@moderat.se Skaraborg Rebecca Berling 0730-599853 rebecca.berling@moderat.se Skåne Louise Meijer 0709-500654 louise.meijer@moderat.se Stockholm Jessica Rosencrantz 0702-021577 jessica.rosencrantz@moderat.se Södermanland Fredrik Gustafsson 0762-068021 fredrik.gustafsson@moderat.se Södra Älvsborg Oliver Öberg 076-1620826 oliver.oberg@moderat.se Uppsala Sara Hägerström 0708-504307 sara.hagerstrom@moderat.se Värmland Artur Hulu 0705-799255 artur.hulu@moderat.se Västerbotten Terese Andersson 0708-404 677 terese.andersson@moderat.se Västernorrland Simon Danielsson 0730-630916 simon.danielsson@moderat.se Västmanland William Jonsson 0762-500053 william.jonsson@moderat.se Örebro Jimmy Bucher 0736-678087 jimmy.bucher@moderat.se Östergötland Carl Magnus Bruhner 0738-103026 carlmagnus.bruhner@moderat.se

KONTAKTA DIN DISTRIKTSOMBUDSMAN GÖTEBORG & BOHUSLÄN Carl-Johan Lerjefors Skåne Matilda Brondin Stockholm Magdalena Schröder Fritz Lenaárd Östergötland Gabriella Landerholm

0735-004389 0702-740702 0736-828052 073-686 56 56 073-660 13 21

carl-johan.lerjefors@moderat.se matilda.brondin@moderat.se magdalena.schröder@moderat.se fritz.lenaard@moderat.se gabriella.landerholm@moderat.se

Blått nummer 2 2013 51


Arbetsstämman 2013 Vad gör du den 30 augusti och 1 september? Vi har det bästa förslaget: Moderata Ungdomsförbundets Arbetsstämma 2013. Alla medlemmar i MUF är välkomna till Scandic Gävle Väst i Gävle för sista chansen innan valet att forma MUFs politiska väg framåt. Sista anmälningsdag är söndag den 21 juli. Läs mer och anmäl dig på: muf.se/nu


Blått nr 2 2013