Page 1

ALUMNUS Maskinteknologsektionens alumnitidning - 2013

Utmaningar pรฅ Volvo Penta Fรถlj med till Bolivia!

OLOGSE KT EKN IO NT I K

N NE

MA S

EMM - Snart klara!


MA S

N NE

OLOGSE KT EKN T IO N KI

Linnéa Svanström Chefredaktör

Ina Bradley Skribent

ALUMNUS 2013

Henric Davidsson

Emilia Björe-Dahl

Ansvarig utgivare

Linnéa Svanström alumni@embassaden.liu.se

Skribent, fotograf

Tryckeri

Daniel Modig

Markus Engren

ALUMNUS ges ut med ett nummer varje år. ALUMNUS ges ut av Maskinteknologsektionens alumniutskott, i samarbete med infoutskottet.

Lisa Arpfors

Christian Fickler

Layout

Grafiker

Skribent

Skribent

Skribent

Larsson Offsettryck


3

Foro: Samuel Westergren, Wepix.

15 De första DPU-studenterna ute på arbetsmarknaden

10

17 Johanna Borgudd Maskinaren på Volvo Penta 20 Fem alumner i blickfånget Ledare

4

Innehåll

22 INUG - Ingenjörer och naturvetare utan gränser FM & MPiRE genom tiderna

6

EMMA har ordet

8

26 Baljan har fyllt 25 år!

29 Alumnivisioner Grön Sektion

9 31 Mentorsverksamheten

Vinnare av Drat i Spat 10

Intervjuer med EMM- 12 studenter

26

Matts Karlsson - 14 En av sektionens eldsjälar

ALUMNUS


4

Foto: Emilia Björe-Dahl

Ledare

V

are sig du är nybakad eller redan varm i kläderna som alumn, hoppas jag att årets upplaga av Alumnus för med sig riktigt trevlig vårläsning. En del av artiklarna väcker dina gamla minnen från studietiden till liv, men vi har även riktat blickarna mot framtiden och möjligheterna den för med sig. Jag kan inte säga annat än att året som Alumniansvarig har burit med sig glädje, nya bekantskaper och enormt mycket erfarenhet. Något jag har insett är vilken inspirationskälla ni alumner är. Jag har även insett vilken förmån jag har haft som har fått lära känna några av er lite närmare. Genom frågeformuläret ”Veckans alumn” har många av era studentikosa upptåg från förr fått nytt liv och att få läsa om vart ni hamnat efter examen har fått mig och mina studiekamrater att bli förväntansfulla inför framtiden. För att ni också ska få ta del av materialet har vi valt ut några bidrag och publicerat dem här i tidningen. Hoppas ni gillar det! Ett av alumniutskottets mål har varit att under året jobba för att utveckla kontakten mellan studenter och alumner. Studenternas kännedom om vår verksamhet är grunden för ett hållbart nätverk alumner emellan. När du har läst dig igenom detta fantastiska nummer av Alumnus och kommit till det sista uppslaget, kan du läsa mer ingående om vad alumniutskottet har genomfört detta verksamhetsår. Här kanske du även hittar inspiration till att anmäla intresse för vårt mentorskapsprogram!

ALUMNUS

Utskottets gemensamma intresse för miljö och hållbar utveckling gjorde årets tema till ett självklart val. Fokus ligger genomgående på utveckling av olika slag och i flera av artiklarna har vi valt att lyfta fram just miljön. Exempelvis kan du läsa om hur Maskinteknologsektionen blev en diplomerad Grön sektion. Årets alumnireportage handlar om Johanna Borgudd, som driver utmanande projekt på Volvo för att möta morgondagens tuffa emissionslagstiftningar. Tidningens andra större reportage tar oss med på en resa till Bolivia där vi får träffa Erika Hedberg och bekanta oss med volontärorganisationen INUG. Luta dig nu tillbaka, njut av de ljusa kvällarna och unna dig själv en avkopplande paus med Alumnus 2013. Trevlig läsning!

Linnéa Svanström Alumniansvarig 12/13


5

Ordförande har ordet

Foto: Emilia Björe-Dahl

På sektionen pågår ett kontinuerligt arbete för att fortsätta vara en grön sektion. Grön sektion är en diplomering som utfärdas av LiU med syfte att uppnå ett hållbart campus. Sektionen måste varje år uppnå ett antal miljöförbättringar för att erhålla denna diplomering och till följd av detta har Embassaden i år försetts med flergångsmaterial och styrelsens pikéer består av ekologisk bomull. Det kan tyckas vara små förbättringar men det är ett steg i rätt riktning. LiU blev 2012 rankat som det femte bästa miljöuniversitet i världen i en internationell ranking. Det är något som vi ska vara stolta över och som visar att vi är på rätt väg. Där med inte sagt att vi inte kan bli bättre!

Det krävs ett helt nytt sätt att tänka för att lösa de problem vi skapat med det gamla sättet att tänka.” Så uttryckte sig Albert Einstein i början på 1900-talet och tänk så rätt han hade redan då. Idag står mänskligheten inför en rad utmaningar som vår generation måste lösa och vi måste lösa dem snabbt. Vi behöver utveckla bränslesnålare fordon, ta fram produkter som kräver mindre material och ställa om till ett hållbart energisystem. Är du redo att anta utmaningen?

Här i Linköping är annars mycket sig likt. Märkesbacken är fortfarande lika tung att cykla upp för varje morgon, på Kårallen anordnas fortfarande Linköpings bästa fester och Baljan serverar fortfarande kopiösa mängder kaffe till trötta studenter. Men någonting ligger i luften. I skrivande stund börjar vintern sakta men säkert släppa greppet om Linköping, C-husets klassrum är inte längre lika färglösa, pedagogisk kvalitet är numera ett krav på alla som undervisar vid universitetet och en helt ny stadsdel är på gång att byggas vid Campus Valla. Och viktigast av allt, i år vann Maskinteknologsektionen både det prestigefyllda Häfvet och Draget! Allting är med andra ord precis som det ska vara. Nästan. Återigen, mänskligheten står inför en enorm utmaning, att trots en växande befolkning, ökad konsumtion och ett starkt beroende av fossila bränslen lyckas uppnå en hållbar utveckling. Det är upp till dig och mig att anta utmaningen.

Alexandra Sterne Ordförande Maskinteknologsektionen 12/13

Maskinteknologsektionen består, som du säkert vet, numera av tre program och utgör en av de allra största sektionerna på campus med sina 800 medlemmar. De första studenterna från design och produktutveckling är utexaminerade och, inom en inte alltför avlägsen framtid, så även studenter från energi – miljö – management. Jag tror och hoppas att dessa studenter, precis som du, kommer att göra skillnad ute i arbetslivet. Att varje dag jobba för att göra jorden till en lite bättre plats att leva på. Att jobba för en hållbar framtid.

ALUMNUS


6

FM & MPiRE

Från festeri, till fadderi och festeri

Namn: Michael Rylander

FM

År i FM: 89/90

Post i FM: Festmaskinist

Bästa minnet från Nolle-P som FM: Inget enskilt minne egentligen utan hela händelsen som sådan är bästa minnet. En ordentlig 3 veckors fest är ju aldrig fel.

MPiR E

03 20

Tillkom någon nyhet året du var med i FM: Nja inte direkt. 1989 var det 20 års jubileum för Maskinsektionen så vi arbetade mycket med detta evenemang. Bästa Nolleuppdrag: Det är lite svårt att hålla isär de olika nolleperioderna jag upplevt. Men jag tror att det byggdes en gigantisk skiftnyckel - imponerande. Har för mig att ölhävargänget också gjorde ett väl utfört arbete.

1989

Roligaste festen som ni anordnade: Den avslutande sittningen under nolleperioden. Denna hölls i C-huset och det var röj i alla klassrum. Chilliköret var också en minnesvärd upplevelse. I slutet av 80 talet fanns det inte så mycket förhållningsregler så bara fantasin satte gränser för vad man kunde hitta på. Vi var ett kreativt gäng.

Namn: Claes Hansen

År i MPiRE/FM: Det beror på hur man räknar. När jag gick första året så utsågs jag till Noll General och LG till Överfadder. Då fanns inte FM i någon fungerande form utan även nollephesten hamnade på mitt och LG:s bord också. Efter nollningen blev jag vald till Festmaskinist och jag drog ihop ett gäng som blev det första FM och skaffade oss en kostym som då var röda snickarbyxor och frack. Det blev mer eller mindre två år. Våren 1981-1983. Post i MPiRE/FM: Festmaskinist/sexmästare

Det galnaste som hände under ditt år som MPiRE/FM: Det var nog alla reser till Chalmers eftersom vi umgicks ofta med MAK och EKA senare även CCC. De kom på våra fester och vi åkte på deras. Någon specifik händelse har jag nog förträngt och det är förhoppningsvis preskriberat. Vi är mycket glada att det inte fanns mobiltelefon med kamera på den tiden… Bästa Bricktest: Vi tog fram brickan.

Bästa Nolleuppdrag: Bytet av Systembolagsskylten till en identisk kopia med texten Akutmottagning. Roligaste festen som ni anordnade: Det var nog införande av Tenta pub.

1

198

ALUMNUS

Namn: Stina Spange År i MPiRE: 2003

Post i MPiRE: Intendent

Bästa minnet från Nolle-P som MPiRE: Det hände så mycket roligt hela tiden. Men när vi stod och väntade på nollorna i backen första dagen var spännande och det vi hade planerat för så länge, dessutom passade generalen på att trissa upp stämningen med lite opassande skämt.

Det galnaste som hände under ditt år som MPiRE: En sak var t ex under vår gasqueologi-föreläsning när Björn blev full och körde en egen show i Colosseum där han gick runt och sa "Frys!" hela tiden och gjorde roliga situationer och trodde att ingen förstod att han var full. Han hämtade sig till slut som tur var... Bästa Bricktest: Att skrika åt den!

Bästa Nolleuppdrag: Gyckla på nollephesten.

Bästa MPiRE gyckel: Från vårt år måste jag säga "Russel" (som jag skrev :)) eller "Första gången", men annars är Kenny Bräck (fear of the dark) en klar favorit med fiolsolo.


7

Namn: Jesper Kalldin

Namn: Joakim Johansson

År i FM: 12/13

År i FM: 07/08

Post i FM: FestMaskinist

Post i FM: Öl & Sprit

Bästa minnet från Nolle-P som FM: MPiRE och deras makt över Nollan!

Bästa minnet från Nolle-P som FM: Nollans fest för faddern i München Hoben-tältet var grymt kul och galen. Sekonirkklassen har aldrig fört så mycket liv som då!

200 7

Tillkom någon nyhet året du var med i FM: Vi valde att ha LeMans på lördagen på Kårallen med Mange Schmidt. Vad jag vet så var det första gången FM hade eftersläpp med en artist. Det var episkt!

Tillkom någon nyhet året du var med i FM: Vi var först med att anordna Ölstopet och detta gjordes veckan innan UK 2008 tillsammans med våra muttrar i FM 08/09. Vi fick tanken till evenemanget eftersom vi tyckte det saknades ett arrangemang för FM på våren och dels hade vi en del pengar som behövde spenderas. Entrén blev därmed gratis och vi köpte in ölen direkt ifrån Åbro vilket gjorde att vi kunde hålla låga priser. Trots ösregn under hela dagen och kvällen så blev det en succé som förhoppningsvis kommer leva kvar i många år framöver!

Bästa FM-gyckel: Det kan vara en ny dänga som heter baksug. Roligaste festen som ni anordnade: LeMans!

Det galnaste som hände under ditt år i FM: Att lyckas vinna häfvet på Galliska! och såklart Galliska!

Det galnaste som hände under ditt år som FM: Galliska spelen i Göteborg. No comments…

2012

Roligaste festen som ni anordnade: Tackfesten för våra LeMans-jobbare, som hade 90-talstema.

Har du fortfarande kontakt med de andra i ditt års FM: Vi ses minst en gång om året, ofta på någons lantställe på sommaren.

Namn: Sebastian Andersson År i MPiRE: 2012

Post i MPiRE: General Namn: Helén "Rrrragnhild" Danielsson

2 00 7

År i MPiRE: 2007

Post i MPiRE: Intendent

Bästa minnet från Nolle-P som MPiRE: Patetdagen, Ljumskoxen och alla Sten B-skämt

Tillkom någon nyhet året du var med i MPiRE: Ökad coolhetsfaktor i att bära romarhjälm

Det galnaste som hände under ditt år som MPiRE: Att cykla vilse mellan A-huset och Ryd - två gånger!

Bästa Bricktest: Kombinerat ketchup- och Mumsmumstest

2012

Bästa minnet från Nolle-P som MPiRE: Oj, det roligaste minnet är ju inte det roligaste som hänt. Det bästa måste ändå varit något random klassrumsbesök! Annat som definitivt klassar in bland de bästa är vinsterna i Häfvet och Draget! Tillkom någon nyhet året du var med i MPiRE: Vi anordnade en biokväll för Nollan och den verkade uppskattad.

Det galnaste som hände under ditt år som MPiRE: Invigningen, Sommarträffarna, annars Slasquen. Det var crazy. På tal om crazy så är även Hemliga en stark kandidat. Bästa Nollebricktest: Fruktsalladstestet Bästa MPiRE-gyckel: Livet på maskin

Bästa MPiRE-gyckel: "Skägg-låten"

Roligaste festen som ni anordnade: Vikingaphesten på Skytte-C

Har du fortfarande kontakt med de andra i ditt års MPiRE: Ja, några. En återträff vore på sin plats..!

Text: Lisa Arpfors

ALUMNUS


8

Emma har ordet Linköping, den 19 februari 2013

D

et är en ruggig februarikväll när jag sätter mig för att skriva årets artikel till alumnitidningen och jag tänker tillbaks på vad som hänt under året. Jag kommer på mig själv med att tycka att det gått med en rasande fart, men tänk vad mycket kul vi hunnit med! EMMA har under året fortsatt att växa och fått fler medlemmar, vilket vi såklart tycker är mycket roligt! I år fyller föreningen även 40 år, vilket verkligen är något extraordinärt att fira. Året har kantats av en hel del traditionsenliga och nya evenemang. Läsåret inleddes en solig och varm augustidag då EMMA höll sitt traditionsenliga tjejfika för alla nya MTS- tjejer. Det var mycket folk som dök upp och jag tror att vi alla hade lika roligt! Nolle-P flöt sedan på med Ost- och Vinkväll, mattefika och overallsförsäljning i en rasande fart. Under hösten kom så sedan EMMA´s höstmiddag som ägde rum på Nationernas Hus och som blev en fartfylld och kul kväll för alla som var där och som varade långt in på natten. Vi har även haft ett par lunchföreläsningar med bland annat Combitech och SCANIA som var mycket intressanta och inspirerande.

ALUMNUS

Höstterminen avslutades sedan med vinterpub tillsammans med PubM där det serverades värmande ärtsoppa och punsch i Gasquen, och vi kunde mätta och belåtna möta julledigheten. Nu ligger så våren framför oss och närmst inpå står EMMAs 40år jubileum som kommer firas med storslagen sektionsfest och finsittning på Brigaden den 2 mars. Där utlovas förutom god mat och förstklassig underhållning även lansering av föreningens nya logga som MTS-medlemmarna har fått tävla om att utforma. Vi i EMMA- styret ser mycket fram emot detta och hoppas att vi kommer kunna tänka tillbaks på jubileet som en fantastisk kväll. Innan året är slut ska det också hinnas med lite fler företagsevent, ”träna med EMMA”, och såklart det legendariska Stilletracet. Jag tror att denna vår inte kan bli annat än fantastisk och vi ser fram emot att välkomna den med öppna armar och fortsätta kämpa för våra medlemmars bästa! God fortsättning och varma hälsningar önskar, EMMA-Styret 12/13 Genom Matilda Andersson, BästEmma


9

Grön sektion

Ett steg mot en bättre framtid? S

edan december 2011 har Maskinteknologsektionen varit diplomerade enligt Grön sektion. Grön Sektion är ett initiativ från LiUs sida för att få sektionerna att tillsammans arbeta för ett mer hållbart Campus. På Maskinteknologsektionen är det miljöombuden Ann, Kim och Marika som ansvarar för arbetet med Grön sektion. Hur gör ni för att förbättra sektionens miljöarbete? Dels arbetar vi med vår handlingsplan, som vi inför diplomeringen varje år måste uppdatera och komma med nya förslag för att förbättra miljöarbetet på sektionen. I handlingsplanen finns det några grundkrav från LiUs sida på saker som måste finnas med, till exempel att vi ska källsortera och endast erbjuda ekologiskt kaffe. Vi deltar även på sektionens diskussionsforum några gånger per år för att få in förslag från medlemmarna hur vi skulle kunna utveckla arbetet. Det förbättringsförslag som vi la till i vår handlingsplan i den senaste diplomeringen var att införa porslinsmuggar i Embassaden som medlemmarna kan använda istället för engångsmuggar i papp. En annan viktig del i vårt arbete är att försöka sprida informationen om Grön Sektion, främst till de aktiva eftersom det är de som anordnar flest aktiviteter som kan påverka miljön. Hur har de aktiva inom sektionen förändrat sitt sätt att arbeta för att få in miljötänk i sin verksamhet? Det vi vill att de ska göra är att ha med miljön i åtanke vid varje beslut, att de gör ett medvetet val. Om de inte kan ta hänsyn till miljön vid en viss aktivitet på grund

av att det blir för dyrt, kan de försöka göra det vid nästa aktivitet. Att även tänka på att källsortera om de är tvungna att använda mindre miljövänliga material som plast till exempel är något som vi har tryckt på. Hur tror ni att sektionens medlemmar märker av att sektionen är en Grön Sektion? Vi försöker sprida information om det, bland annat på hemsidan. Sedan har även Styret Grön Sektion-loggan tryckt på sina tröjor. Men det är ändå svårt att synas, det är inte direkt någon som märker att kaffet de dricker är ekologisk. Det handlar mer om att verka i det tysta och göra saker bättre. Vilka visioner har ni inför framtiden med det forsätta arbetet med Grön Sektion? För det första att Grön Sektion blir väl implemeterat i sektionen och att exempelvis MPiRE och FM, som arrangerar större aktiviteter, får in miljötänket ordentligt i sitt arbete. Vi har även fått in en hel del förslag från medlemmarna som att vi ska hyra ut cyklar, anordna föreläsningar om miljö samt styra upp ett system för tentainsamlingar. Just nu fokuserar vi även mycket på att bygga upp det här utskottet ordentligt så att information förs vidare från år till år och att arbetat faktiskt går framåt. Det är väldigt roligt att jobba med miljöfrågor, även om man ibland kan känna sig lite tjatig.

Text och bild: Emilia Björe-Dahl

Maskinteknologsektionens miljöombud. Fr.v: Ann, Kim och Marika.

ALUMNUS


10

Vinnare av draget

Nordens största dragkampsfest Tolv segrar är vi uppe i. Maskinteknologsektionens draglag, M-power, har gjort det igen. Den senaste upplagan av Dra’t i Spa’t bjöd på det, enligt arrangörerna, längsta finaldraget i Dragets historia. I finalen höll M-power styrkan och vinnarinstinkten uppe i över fem minuter, innan I:arna drogs ned i Tinnerbäcken. Ingen kunde undgå den vibrerande spänningen och den sprudlande glädjen som följde därefter. Den var så efterlängtad: Segern 2012!

Foro: Samuel Westergren, Wepix.

Under åren har striden om förstaplatsen oftast utkämpats mellan M-sektionen och I-sektionen, men även D-sektionen, Y-sektionen och HG’s vakter har tagit hem vinsten. Flest segrar har I-sektionen samlat ihop, men den längsta vinnarsviten står M-sektionen stolt för med de fem guldåren 1989-1993. Vi hoppas att detta är början på en ny era! Text: Linnéa Svanström

dragare redo? spänn linan... stilla... DRA!

Bilder från Maskinteknologsektionen, Clubmästeriet, Samuel Westergren Wepix

ALUMNUS


11

Sektionen i siffror 27 000 studenter och 3900 anställda. I alumninätverket är cirka 19800 användare registrerade, av dessa är 4268 maskinalumner.

Vid LiU finns

800 medlemmar och omsätter cirka 2,6 miljoner kronor. Maskinteknologsektionen har

381 000 kronor i spons, och i Embassaden säljs godis & läsk för 80 000 kronor per år.

Sektionen har drygt och

Näringslivsutskottet drar in hela

200 aktiva studenter varje år,

83 000 kronor läggs på den finaste tackfesten, M-aktivas.

Sektionens senaste tillskott, EMM, har blivit mycket populärt,

och i den senaste intagningen var poängen

21,99

bland den högsta på den tekniska fakulteten.

FestMaskineriet utökade i år LeMans omsättning till drygt

400 000 kronor

Källa: Alumninätverket, Maskinteknologsektionen, LiU, VHS

ALUMNUS


12

EMM-ingenjörer - Med hållbarhet i fokus Namn: Cecilia Mårtensson Ålder: 24 år Läser: Fjärde året på Energi-Miljö-Management Inriktning: Energi

Vad fick dig att välja EMM? När jag fick höra talas om programmet kände jag att det var som gjort för mig. Jag har alltid varit fascinerad av klimatfrågan och vill hjälpa till att vända vårt konsumtionssamhälle till att bli mer hållbart. Genom att gå EMM kände jag att jag kunde uppnå detta. Jag gillade också att programmet hade en sådan bredd och gav en bra mix mellan olika ämnen. Vet du vilket typ av jobb du skulle vilja ha efter examen och vad isåfall? Jag tycker att det är svårt att säga vad jag vill jobba med efter min examen, speciellt då det inte finns några utexaminerade EMM-studenter som kan ge oss idéer på vad vi skulle kunna arbeta med. En tanke som jag har är att det skulle vara spännande att vara projektledare vid upp-byggnaden av en hållbar stadsdel eller ett hållbart industriområde och då vara ansvarig för energiutbyten mellan olika bostäder och verksamheter. Vad tror du det är som gör en EMM-ingenjör unik? En EMM-ingenjör har ett kritiskt förhållningssätt och en väldigt bred systemsyn, detta har genomsyrat nästan alla kurser som vi läst. Vi har kompetens inom många olika områden och även inom områden som är helt nya, som exempelvis industriell symbios. Vilka för- och nackdelar finns det med att vara först? Jag tycker att det är väldigt spännande att vara först. Vi läser nya kurser som är specialdesignade just för oss. Ett nytt program av vår karaktär tror jag kan vara attraktivt för arbetsgivare, vi har en bredd och är unika i Sverige. Nackdelarna har väl varit att vissa kurser inte riktigt passat oss, så vi har fått gett våra åsikter och sen har kurserna omformats så att de ska passa kommande EMM-studenter bättre.

ALUMNUS

Vad tror du att du kommer få ut av dina utlandsstudier? Det ska bli intressant att se hur ett annat land ser på det här med energi, miljö och klimat. Jag ska till Nederländerna och tror inte att deras åsikter skiljer sig mycket från Sveriges, men det återstår att se. Det ska bli kul att lära känna folk från olika länder och kulturer och även bättra på min engelska. Att få många nya vinklar och utveckla nya tankesätt under mina studier tror jag är viktigt för att utvecklas, det känns ibland som att vi på EMM tänker väldigt lika. Bästa kurs som inspirerat? En kurs som vi nyligen läst är industriell symbios. Den handlar om hur industrier kan efterlikna naturen och skapa kretslopp med spillvärme, vatten och material. Vi är de enda studenterna i Sverige som läser en kurs på det området och vi hade en väldigt engagerande och inspirerande lärare. En kurs som intresserade mig i början av min utbildning var miljöteknik. Den tar upp mycket om hur det egentligen ser ut i världen idag: att vårt konsumtionssamhälle inte kommer att hålla i längden, att vi måste göra något åt det. Det sporrade mig och gjorde att jag insåg än mer hur viktig vårt program är.


13

Namn: Filip Celander Ålder: 24 år Läser: Fjärde året på Energi-Miljö-M

anagement

Inriktning: Miljö

Vilka för-och nackdelar finns det med att vara först? Förutom att kurserna ibland känts lite snabbt ihopplockade så ser jag bara fördelar med att vara först. Det känns spännande att veta att man har en unik utbildning med sig i ryggen och jag vill bara ta examen så att jag kan sätta igång. Vilka svårigheter tror du att du kan stöta på efter examen när du ska söka jobb? Vad fick dig att välja EMM? Jag valde EMM för att jag letade efter en civilingenjörsutbildning som kombinerade miljö och ekonomi, plus att programmet var helt nystartat vilket innebär att jag skulle vara först ut med en unik utbildning. Vilken inriktning har du valt och varför? Jag har valt miljöinriktningen och lägger lite tyngd på management/ekonomi. Anledningen till att jag valde miljö framför energi var att miljö är ett helhetsbegrepp som innefattar även energi och jag vill hålla många dörrar öppna. Vet du vilket typ av jobb du skulle vilja ha efter examen och vad isåfall? Jag vill jobba inom gränsområdet miljöproblem/ fattigdom och drömmen skulle vara att få vara drivande i projekt som inte bara förbättrar miljön och minskar fattigdomen utan även går att leva på. Helst med ett eget företag. Inte helt lätt kanske men vänta bara... Vad tror du det är som gör en EMM-ingenjör unik? Det som gör EMM unikt är att det kombinerar den traditionella, ingenjörs-tekniska biten med det nödvändiga komplementet ekonomi. På så sätt hamnar man i ett tvärvetenskapligt gränsområde som gör att man förhoppningsvis kan axla fler poster och fungera i fler sammanhang än en traditionell civilingenjör.

EMM har ju inte skapat sig ett varumärke än, som t.ex maskin har, så det kan ju vara en svårighet att behöva förklara sin utbildning. Samtidigt får man då en chans att beskriva utbildningen själv, utan att arbetsgivaren har förutfattade meningar. Vilka erfarenheter har du fått av dina utlandsstudier i Spanien som du kommer ta med dig hem? Även om kurserna ger en del rent kunskapsmässigt så är det inget i förhållande till allt "det andra", perspektivet som är svårt att få ner på ens cv: hur krångligt det kan vara att skaffa internet eller en underskrift, hur annorlunda ett skolsystem kan vara och att det inte är några konstigheter när kurserna byter termin dagen innan terminsstart. Men också hur skönt det är att träffa folk från vitt skilda kulturer, knyta kontakter över hela världen och den sköna ego-boosten när du sitter på en balkong i kvällssolen med ett glas vin i handen och tänker: det här har jag fixat helt själv och det är Erasmus som betalar. Vad har varit det bästa hitills i utbildningen? Det bästa enligt mig är när kurserna handlar om det senaste inom miljö, som t.ex kursen Industriell ekologi. Väldigt inspirerande är när LiU bjuder in gästföreläsare i kurserna, som t.ex Anders Wijkman. Sen är det också lite kul med kurser som termodynamik och strömningslära, eftersom man plötsligt klarar av att räkna på massor som man innan tyckte verkade omöjligt. Eller ja, de kurserna är mest kul efter avklarad tenta..

Text och bild: Emilia Björe-Dahl

ALUMNUS


14

Matts Karlsson

En av Maskinteknologsektionens eldsjälar M

atts Karlsson tog sin civilingenjörsexamen inom maskinteknik 1989. Idag är han professor på LiU och även ordförande för Programnämnden för maskinteknik och design. Matts har alltså stor påverkan på hur utbildningsprogrammen på M-sektionen utformas för att möta framtiden. Alumnus möter upp Matts för att höra hur han ser på sin tid som student på LiU, vilket avtryck hans utbildning har gjort samt hur programmen har förändrats och vad framtiden kan tänkas bjuda på. Berätta lite om din väg från student till idag Jag började här 1984 främst eftersom datainriktning, som fanns här, lockade mig. Men jag ändrade mig och gick istället vidare med hållfasthetslära eftersom jag ville syssla med beräkningar. 1989 tog jag min examen och mitt examensarbete gjorde jag på Volvo Flygmotor, som idag heter Volvo Aero. Examensarbetet handlade om raketmotorer och därigenom fick jag upp intresset för ett nytt område, nämligen strömningslära. På Volvo kom jag även i kontakt med en person som hade stor påverkan på min fortsättning. Han frågade mig: “Vill du ägna ditt liv åt att ställa frågor eller åt att leta svaren?”. Jag ville ställa frågor och därför påbörjade jag en doktorandtjänst inom strömningslära. Mitt doktorandarbetade handlade om biologisk strömning i hjärtat. Min post doc gjorde jag på Stanford, men sedan dess har jag varit här i Linköping. Mina forskningsområden är biofluiddynamik, aerodynamik och industriell värmeöverföring. Tiden efter studierna verkar skilja sig från vad du hade tänkt dig när du började studera maskinteknik. Vad tror du det beror på? Det är Maskinstyrkan. Eftersom jag har maskinteknik i grunden har jag haft lätt för att lära mig de andra sakerna. Men jag har även haft en mängd olika människor som varit mina lärare. Till exempel när jag halkade in på medicinområdet genom biologisk strömning kom jag i kontakt med en läkare som disputerade samtidigt som jag. Därefter har jag mött många andra som har influerat mig genom åren. Vilka är de mest positiva förändringar som skett på sektionen genom åren enligt dig? M-sektionen var ju bara M på den tiden. Numera har sektionen utökats med de båda programmen DPU och EMM, som jag var med och startade. Detta har inneburit en stor skillnad då sektionen har blivit större och mycket mer professionell. Antalet tjejer på sektionen har också ökat, vilket ger lite annorlunda projektgrupper och så vidare. Detta har vi arbetat aktivt med och är något som jag är särskilt nöjd med. Något annat som också har utvecklats är de industriella verktygen som kan användas i utbildningarna. Under min studietid kom den första Macintoshdatorn och internet dök upp. Det har hänt så mycket genom åren och det är helt enkelt inte riktigt samma grej längre så det är svårt att jämföra.

ALUMNUS

Kan du berätta lite om hur du tror utbildningarna kommer att utvecklas i framtiden? Det har varit en omställningsperiod på M och vi känner att vi är framme nu. Vi har gjort om systemet till 3+2 år med kandidat- och masterexamen på alla våra program. Alla studenter i årskurs 3 ska numera genomföra ett kandidatarbete och vi introducerar fler projekt tidigt i utbildningen. DPU är färdigbyggd i och med att den första gruppen av studenter har tagit examen och vi ska nu se om mindre detaljer behöver ändras. Detta kommer även göras med EMM när de första studenterna därifrån tar sin examen. Sedan får vi se vilken input näringslivet kommer med i framtiden. Målet är att utbildningarna alltid ska vara tidsenliga och där känner vi att vi närmar oss en tillfredställande nivå.

Text: Markus Engren


15

DPU-alumn 2012, vad hände sen? Arbetar du idag inom ett område som relaterar till din utbildning?

Hur lång tid efter examen fick du jobb?

Ja: 17 Nej: 1

10

S

ommaren 2012 tog den första gruppen examen från programmet Design och Produktutveckling. Intresset på M-sektionen har såklart varit stort för att vet hur det gick för DPU-alumnerna så under december skickade Alumniutskottet ut en undersökning för att ta reda på hur det hade gått.

3 Innan

å up

2

Direkt efter

n:

ig es

2

1

< 3 månader 3 - 6 månader efter efter

Annat

10

d kd te nis äs t: k l e ht ing rsite oc ktn nive i r g n klin ni sU ec ke ping l i v t V kö ktu t: 6 Lin du o en r P m ge 2 na a n: M tio k ru nst Ludvika, 1 Ko

Var bosatte du dig efter examen?

p

h 300 300 hp Stockholm, 6

Vänersborg, 1

Göteborg, 2

Ledde ditt Ledde ditt

München, 1 till till anställning? anställning?

Ja: 5 Nej: 13

Jönköping/ Huskvarna, 2

Linköping, 5

Grafik: Daniel Modig

ALUMNUS


16

DPU-alumnen är här!

Robert Kniola om tiden efter plugget R

obert Kniola tillhör den första årgången som tog examen från civilingenjörsprogrammet design och produktutveckling. Han har idag en traineetjänst på Väderstad. Alumnus tog kontakt med Robert för att få höra hans sida av hur det är att komma ut på arbetsmarknaden som DPU:are. Grattis till jobbet! Hur gick det för dig att söka jobb? Tack, det känns väldigt bra! Jag var lite sent ute när jag väl insåg att det var en traineetjänst jag var ute efter. Det var i februari-mars och då hade exempelvis Scania och ABB redan stängt sina intagningar. Men som tur var fortfarande ansökan på BT och Väderstad öppen. Under sökperioden fick jag erbjudande om ett jobb på SAAB, men eftersom jag ville ha en traineetjänst så tackade jag nej till det. Mitt i allt hade jag dessutom bokat en resa till Kina och det började lite brinna i knutarna, jag ville ju ha ett jobb innan jag åkte. Väderstad var till slut de som var så intresserade att de var beredda på att snabba på beslutet och på den vägen var det. Kände många företag till DPU? Sammanlagt var jag på ungefär tio intervjuer och nästan varje gång fick jag förklara vad DPU innebar. Jag beskrev det som en maskinutbildning i grunden med skillnaden att den är mer projektorienterad och har bättre kontakt med arbetslivet. De flesta rekryterare jag träffade var oftast mycket intresserade av att höra mer om utbildningen för att ha det som en referens för framtida intervjuer. Vissa kunde dock fastna på första ordet “design” och hålla sig kvar vi det. Men då gällde det att vara tydlig och förklara att det handlar om mycket mer än så, vilket även är styrkan med utbildningen. Beroende på hur man väljer att inrikta sig kan DPU se ut på många olika sätt. Det blir mycket vad man gör det till. Vad arbetar du med just nu? Hur skiljer det sig från en maskinteknolog? Traineeprogrammet på Väderstad är helt nytt för i år. Därför får jag vara med och forma det, vilket öppnar upp för egna förslag och idéer. Mina grundläggande arbetsuppgifter är att lära mig CAD, svetsa samt göra korrekta ritningar. Dessa uppgifter är relativt lika en maskinares, men det som skiljer är att jag även får fördjupa mig i produktutvecklingsmetodiken där jag tittar på användargränssnittet, t.ex. inom ergonomidesign. En vanlig arbetsgång för att ta fram en komponent kan beskrivas på så vis att jag förbereder mig genom att sätta mig in i de riktlinjer som gäller för designen. Sedan börjar jag skissa och arbeta med formgivningen innan jag visar upp och diskuterar det med min chef. Därefter går jag vidare till verkstaden för att ta fram material och

ALUMNUS

välja tillverkningsmetoder. Till slut har vi en komponent som matchar riktlinjerna kring designen, som är möjlig att tillverka och som uppfyller kravspecifikationen. Därefter är det dags att starta produktionen! Just nu jobbar jag med delkomponenter och inom några år hoppas jag på att få vara med och dra de första linjerna för en ny produkt. Har du några tips du tagit med dig från den här tiden mellan studierna och jobbet? Jag vill lyfta något som en föreläsare sa till oss på den första föreläsningen i produktutveckling. Jag kanske inte reflekterade över det då, men han sa: “våga tacka nej till ert första jobberbjudande”. Jag blev som sagt tidigt erbjuden ett jobb på SAAB, men med facit i hand hade jag inte fått en lika komplett tjänst där jag är med i alla processer, som är fallet nu. Helhetsbilden är viktig för mig. Något annat som har varit viktigt för mig är resan till Kina. Det var antagligen sista gången en tre månader lång ledighet skulle vara möjlig, så jag ville ta chansen och utnyttja semestern. Det innebar också extra press på mig, eftersom jag ville ha ett jobb innan jag åkte. Därför var det skönt att det löste sig till slut. Känslan av att åka iväg på semester, och veta att jag hade ett roligt jobb när jag kom hem, var helt okej!

Text: Markus Engren


17

Johanna Borgudd

Maskinaren som utvecklar framtiden M

ed inriktningen konstruktionsteknik och produktutveckling från Maskinteknik i ryggen har Johanna Borgudd gjort karriär inom Volvo. Idag har hon rollen som produktchef på Volvo Penta där hon arbetar med att ta fram framtidens industrimotorer för att möta nya tuffa emissionslagstiftningar. Johanna Borgudd tog sin examen från Maskinteknik i Linköping 2003. Att det blev just inriktningen konstruktionsteknik och produktutveckling var, när Johanna får reflektera över det, ett ganska genomtänkt val. – Jag ville på något sätt jobba på ett företag som utvecklar produkter, det var jag ganska övertygad om. Det kändes relevant att få kunskap om hur produktframtagningsprocessen fungerar. Det var ett väldigt bra val för jag har hela tiden arbetat med fysiska produkter på ett eller annat sätt. När det var dags för exjobb föll valet naturligt på Volvo Personvagnar, där Johanna hade gjort ett projektarbete sista terminen. – Då jag hade en kontakt där blev det ett smidigt och enkelt sätt att få ett exjobb, samtidigt som jag tyckte att det kändes spännande. Det lockade även mycket med Volvo. Bilar har alltid varit en spännande och kul produkt, tycker jag. Besvikelsen blev stor då Johanna tog examen 2003 och Volvo Personvagnar, och i princip hela industrin i Göteborg, hade anställningsstopp. – Det är klart att det var en stor motgång. Efter alla år av plugg var jag sugen på att komma ut i arbetslivet och börja jobba. Så var det anställningsstopp och det fanns inga tjänster att söka, då blev det ett par månader som var lite sega. Efter att ha extrajobbat som kock och vikarierat som gymnasielärare några månader, fick Johanna till slut en tjänst som trainee på BT Products i Mjölby. – Jag kände att det var jättekul och spännande att ta det, så jag flyttade tillbaka till Linköping igen. När traineetjänsten var över blickade Johanna återigen mot Göteborg och Volvo. Men det var inte bara för Volvos skull. Under tiden hon skrev exjobbet träffade Johanna nämligen sin nuvarande man. – När jag tog tjänsten på BT så flyttade jag ifrån honom. Jag veckopendlade under den tiden, men ville tillbaka till Göteborg och då var det Volvo som lockade mest. Nu hade hon även lite mer kött på benen efter sin tranieetjänst samtidigt som arbetsmarknaden hade börjat ljusna.

– Då fick jag jobb på Volvo 3P, ett bolag som nu ingår i Volvo Group Trucks Technology. Där arbetade jag som egenskapsansvarig för tillförlitlighet inom lastvagnsutveckling under en period. Genom ett nätverk inom Volvokoncernen för anställda som hade liknande arbetsuppgifter som Johanna, fick hon en kontakt på Volvo Penta. Volvo Penta är ett mindre bolag inom Volvokoncernen med 750 anställda i Sverige, som utvecklar och tillverkar främst marinmotorer och industrimotorer. – Det var en man från Volvo Penta som skulle gå i pension. Jag hade träffat honom vid ett flertal tillfällen och han föreslog att jag skulle ta över efter honom. Johanna kände också att det skulle vara intressant att jobba på ett mindre bolag, där beslutsvägarna är kortare och mer frihet ges till individen att själv bestämma. Sagt och gjort, efter att ha funderat ett litet tag, tog Johanna chansen och bytte bolag inom Volvokoncernen. Hon började istället arbeta på Volvo Penta, i samma roll som hon hade haft på Volvo 3P. forts. på nästa sida

ALUMNUS


18

”Det är väldigt peppande att jobba med detta, eftersom det är mycket avancerad motorutveckling som leder fram till produkter i absolut världsklass.” Innan Johanna fick sin nuvarande tjänst som produktchef på Volvo Penta, hann hon även med att vara projektchef. Det innebar att hon var projektledare för utvecklingsprojekt av exempelvis en ny motor eller en ny transmission. För ungefär ett år sedan fick hon dock förfrågan från sin chef om hon inte skulle bli produktchef istället. – Efter att jag funderat på det, bestämde jag mig för att ta chansen. Den kom då och jag kände att jag ville göra det. Rollen jag har nu som produktchef är mycket mer inriktad mot själva affärsutvecklingen. Den handlar om att planera vilket erbjudande vi ska ha i framtiden, vilka produkter och tjänster vi ska utveckla och framför allt se till att de blir lönsamma. Det är en väldigt spännande och utmanande roll. Som produktchef har Johanna i huvudsak tre stora områden som hon jobbar med. Det första är att blicka framåt och planera produktportföljen baserat på hur marknaden utvecklas.

Ett annat är att beställa och initiera projekt, med andra ord att bestämma vilka projekt som ska starta och inte, samt leda förstudien för dessa. Hon arbetar även med att kontrollera måluppfyllnad i de projekt som har startat. Ibland åker hon iväg på branschmässor för att granska konkurrenter och öka förståelsen för kundernas behov. Nu senast var hon i Kina, där utvecklingen inom branschen går i mycket snabb takt. Att vara kvinna i en mansdominerad bransch är inget som har varit ett hinder för Johanna, snarare en fördel. – Det är positivt ur den aspekten att jag bidrar till mångfalden. Vi betonar ofta betydelsen av mångfald inom Volvo Penta och även inom hela Volvokoncernen, att mångfald har en positiv inverkan på företagets lönsamhet. Under studietiden upplevde Johanna att det var jämställt mellan kvinnor och män, och hon tycker att det fortsatt så under karriärens gång. – Jag har alltid blivit respekterad för mina kunskaper och min personlighet, inte för vilket kön jag tillhör. Det har heller inte varit något problem att kombinera jobb och familj. Johanna har två barn och föräldraledigheten har hon och hennes man delat lika på. – Det är väldigt uppmuntrat på Volvo och mina chefer har alltid stöttat när det gäller de bitarna. Det är mycket viktigt för Volvo att ha en sådan kultur, att de anställda kan kombinera barn och karriär. De allra flesta skaffar barn förr eller senare, så det måste fungera. Ett av de områden som Johanna arbetar med nu är att utveckla industrimotorer som ska klara nya emissionslagstiftningar som börjar gälla 2014. Att arbeta mot ett sådant tydligt mål blir både en utmaning internt och en tävling bland konkurrenterna.

ALUMNUS


19 På Volvo Penta har de valt att satsa på ett enkelt och beprövat koncept som de tror mycket på. En del konkurrenter har valt en annan väg där de kanske enklare kan nå emissionsmålen, men på bekostnad av en mer komplex produkt som kan bli dyrare och svårare att installera. – Det är väldigt peppande att jobba med detta, eftersom det är mycket avancerad motorutveckling som leder fram till produkter i absolut världsklass. Jag tror att många som jobbar med själva utvecklingen av motorn är väldigt hängivna att lyckas med sin uppgift, att komma ner till de nya extremt låga utsläppsnivåerna och samtidigt leverera önskade egenskaper som prestanda och bränsleförbrukning. Det är en stor del i det hela, att vinna den tävlingen jämfört med konkurrenterna. Inom Volvo Penta har de också ambitionen att komma ut med produkterna före lagstiftningen träder i kraft. – Vi vill komma ut med produkterna så fort vi bara kan. Det är naturligtvis en fördel för vår image, samtidigt som kunderna kan köpa de nya produkterna tidigare. Det visar att vi vill ligga i framkant och inte bara gör det absolut nödvändigaste.

Johanna berättar även att motorindustrin har ändrat riktning vad gäller utvecklingen av produkterna. Tidigare var det mer fokus på att bygga större och starkare motorer. Idag blir det alltmer viktigt att ha lätta motorer, som drar mindre bränsle. Materialval och återvinningsmöjligheter är aspekter som också är viktiga vid utvecklingen av nya produkter. Längre fram i tiden skulle Johanna vilja ha mer personalansvar och gärna arbeta som gruppchef eller avdelningschef. Men just nu vill hon fortsätta med rollen som produktchef och lära sig mer om affärsutveckling, produktplanering och företagsstrategi. – Jag blir säkert kvar på Penta många år till. Och någon gång hoppas jag få möjligheten att ta ytterligare ansvar för att kunna påverka i ännu högre utsträckning.

Text och bild: Emilia Björe-Dahl

ALUMNUS


20

Fem alumner i blickfånget I

höstas skickade Alumniutskottet ut ett litet frågeformulär till M-alumner över hela Sverige i syfte att inspirera studenterna som läser på M-sektionen. Här är ett axplock av de svar som har kommit in. Alla bidrag publiceras med jämna mellanrum på hemsidan som Veckans alumn, så gå gärna in och kika: www.embassaden.liu.se

Namn: Lars Fredriksson Arbetsplats/Befattning: Altair Engineering GmbH, Tyskland/ Director Altair ProductDesign Examensår: 1989 Utbildning: Maskinteknik/ Konstruktion och Hållfasthetslära Vilket var ditt favoritcafé på Campus? Gamla M-rummet i A-huset (innan Kårallen byggdes). Kände du dig förberedd inför arbetslivet efter att du tagit examen? När det gäller teknisk kompetens fick jag en mycket bra förberedelse på LiTH. Men idag är det även mycket viktigt för ingenjörer att ha mjuka kompetenser inom förhandling, projektledning, försäljning, etc. Möjligen är

Vilket är ditt bästa minne från tiden på universitetet? Min tid i MPiRE-07, alla grillkvällar med vännerna på Syréngatan samt att leta efter sin cykel efter kravallerna! Arbetar du idag inom det område du tänkte dig under studietiden? Ja, jag arbetar inom energibranschen med att optimera och säkerställa rätt kvalitet på utgående produkter. Jag har fått flera års erfarenhet inom kärnkraftsbranschen och det har varit väldigt lärorikt. Kände du dig förberedd inför arbetslivet efter att du tagit examen? Teorimässigt – ja. Praktiskt – nej, det blir man nog aldrig. Det första "riktiga" jobbet efter examen ger den praktiska erfarenhet man behöver och man lär sig nya saker varje dag. Ett tips är att lyssna på alla "gamla rävar" som finns på ditt företag. De sitter på massor av kunskap.

ALUMNUS

konkurrenssituationen olika i Tyskland och i Sverige. I Tyskland är framgång i karriären ofta direkt förknippad med hur man agerar som person och ju högre man strävar desto viktigare blir de mjuka kompetenserna. Berätta om ditt senaste projekt på jobbet! Vi utvecklar och använder just nu strategier för hur vikt kan sparas vid utveckling av fordon, flygplan, etc. Det handlar om att genom både den inledande konceptfasen och den senare produktutvecklingsfasen, understödja utvecklingsprocessen med viktoptimering.

Beskriv en M-ingenjör med tre ord! - Kompetent, Efterfrågad, Levnadsglad.

Namn: Helen Danielsson Arbetsplats/Befattning: Solvina AB/System & Project Engineer Examensår: 2010 Utbildning: Maskinteknik/ Energisystem och Miljöteknik

Beskriv en M-ingenjör med tre ord! - Driven, engagerad och nytänkande.


21 Namn: Markus Peltonen Arbetsplats/Befattning: Prodelox AB/Utvecklingsingenjör Examensår: 2011 Utbildning: Maskinteknik/Konstruktion och Produktutveckling Vilket är ditt bästa minne från tiden på universitetet? Utbytesåret! Vi var ett bra gäng som gjorde hela Sydostasien osäkert i två terminer. Det var inte så att UD avrådde andra svenskar från att resa dit under den tidsperioden, men vi reste mycket och hittade på hyss när vi inte pluggade stenhårt i Singapore. Arbetar du idag inom det område du tänkte dig under studietiden? Ja, jag har mitt drömjobb. Berätta om ditt senaste projekt på jobbet! Tyvärr hemligt :)

Beskriv en M-ingenjör med tre ord! - Allt-i-allo

Namn: Karl Sohlberg Arbetsplats/Befattning: Xylem Watersolutions AB/VD och Regiondirektör Examensår: 1982 Utbildning: Maskin/Konstruktionsteknik

Berätta lite om ditt senaste projekt på jobbet! De senaste projekten för mig handlar om några företagsförvärv samt om att bygga en ny koncernstruktur där vi skall slå samman ett antal olika bolag i ett antal olika länder. Vilket är ditt bästa minne från tiden på universitetet? Alla glada kamrater från studietiden som var ett fantastiskt gäng att hänga med. Sedan var det lite kul att vara med och slå en knut på en lyktstolpe… Vilka fester tyckte du bäst om under studietiden? Det var många det… Men roligast var att ansvara för den första Valborgsmässobalen där vi hyrde hela ”Frimis”. Jag trodde faktiskt att hovmästaren på Frimis skulle svimma när jag stolpade in och frågade om jag kunde hyra hela hotellet ett dygn. Det var lite stort för en student!

Beskriv en M-ingenjör med tre ord! - Allmänkunnig, Välpositionerad, Bred Arbetar du idag inom det område du tänkte dig under studietiden? Nej, det kan man inte säga. Rymd var jag helt ointresserad av, jag hade tänkt jobba inom motorsport. Rymdintresset har växt fram under karriären. Däremot jobbar jag fortfarande mycket med struktur och materialteknik, som var en del av min utbildning. Berätta om ditt senaste projekt! Jag arbetar med att utveckla nästa generations europeiska raket som ska ersätta Ariane 5. Systemstudierna ger input till teknikutvecklingen genom t.ex. kravspecifikationer och teknikutvecklingen förser systemstudierna med resultaten av respektive utvecklingsprojekt. Inom teknikutvecklingen ansvarar jag för projekten inom "Materials & Structures" där vi handlar upp utvecklingsprojekt från Europeisk rymdindustri, som utvecklar olika delkomponenter till oss.

Beskriv en M-ingenjör med tre ord! - Praktisk, realistisk, flexibel

Namn: Daniel Jaredson Arbetsplats/Befattning: ESA/Future Launchers Preparatory Programme Examensår: 1998 Utbildning: Maskinteknik/Individuell inriktning

ALUMNUS


22

INUG

Ingenjörer och naturvetare utan gränser H

allå där! INUG Linköpings ordförande

Vem är du och vad pluggar du? Jag heter Sofie Kalldin och pluggar Teknisk biologi. Vad står INUG för och vad gör ni? INUG står för Ingenjörer och Naturvetare Utan Gränser. Vi jobbar med hjälp till självhjälp genom våra olika projekt i Linköping, Bolivia och Tanzania. Hur länge har du varit engagerad? Jag har jobbat för INUG i 1 1/2 år. Jag började som medlem i Belysningsprojektet i Tanzania och eventutskottet. Sedan under våren blev jag vald till resenär och åkte tillsammans med Martin Åbom till Tanzania i somras. I år är jag föreningens ordförande, samtidigt som jag sitter med som "gammal" resenär i Belysningsprojektet. Vad händer just nu och har ni nya projekt på gång?

Sofie Kalldin.

Precis innan julen hade vi en auktion på Kårallen som gick jättebra! I vår kommer vi som tidigare år att sälja våfflor på våffeldagen. Bolivia- och belysningsprojektet jobbar nu under terminerna med att planera vad resenärerna ska uträtta i sommar på plats. After School i Ryd och Lambohov jobbar under terminerna med läxhjälp och för att inspirera eleverna till högskolestudier. Vi har faktiskt även ett nytt lokalt projekt på gång "Den reflekterande ingenjören”. Det kommer att vara en föreläsningsserie om hur vi i våra framtida jobb kan påverka livet för människor i andra länder. Vad är det roligaste med ditt jobb för INUG? Jag tycker att det är väldigt roligt att känna att jag kan vara med och påverka. Trots att jag inte är färdigutbildad så har jag något att bidra med, som leder till att andra som har det svårt får en bättre livssituation. Sedan är det även väldigt roligt att få lära känna andra som engagerat sig i INUG, som jag troligen inte hade lärt känna annars.

4

50

aktiva medlemmar har INUG Linköping

medlemsföreningar har INUG Sverige i olika städer; Linköping, Borås, Uppsala, Stockholm

28

2

procent av biståndet går till utbildning

miljarder är Sveriges totala bistånd per år Källor: inug.se & openaid.se

ALUMNUS


23

Erika Hedberg

Reseberättelse från Bolivia E

rika Hedberg tog examen från Maskinteknik med inriktning energi och miljö för snart tre år sedan. Under sin tid på LiTH var hon engagerad i INUG och var en av två studenter, som åkte på ett projekt i Bolivia under en sommar. Hur skulle du beskriva INUG? INUG är en organisation för ingenjörer, som vill göra skillnad utan att tjäna pengar på det. INUG har olika projekt, som går vidare från år till år, för att stötta och förmedla kunskap till företag och människor i mindre utvecklade länder. Vad fick dig att gå med i INUG? Framförallt var det så himla kul att det fanns en förening som INUG. Min bild av biståndsarbete var tidigare ganska snäv. Jag såg det mest som Läkare Utan Gränser eller att man skänker pengar. Plötsligt fanns det en studentorganisation där man kunde engagera sig och försöka göra skillnad.

Varför sökte du till projektet i Bolivia och hur förberedde du dig? Åkte du själv? Jag började som sagt med att gå med i gruppen för Boliviaprojektet och blev insatt i arbetet som gruppen driver. Projektet har kontakt med företag inom träbranschen, som besöks och analyseras av resenärerna. Företagsanalyserna diskuteras med arbetsgivarna och tillsammans försöker vi utveckla deras produktion och villkor. Vi försökte hålla kontakten med företag som hade deltagit tidigare och samtidigt knyta nya kontakter att jobba med under resan. Jag visste nog redan när jag sökte projektgruppen att jag även ville söka som resenär. Jag hade turen att bli utvald att åka sommaren därpå med Anna, en tjej från Industriell ekonomi. Det var skönt att inte behöva ta alla problemen själv och ha någon att diskutera med. Anna var inte engagerad i INUG sedan tidigare och projekten bygger alltså på att vem som helst på LiTH kan söka platserna.

I Linköping är INUG uppdelat i olika grupper, där varje grupp jobbar med ett projekt. Jag valde att gå med i Boliviagruppen eftersom jag var intresserad av projektet och även ville få chansen att åka ned till Bolivia och se resultatet av jobbet som gruppen gör i Linköping.

"Projekten ger chansen att komma ut ur sin bubbla och se saker på nya sätt. " Har INUG fått dig att ändra bilden av volontärarbete eller frivilliga organisationer i allmänhet? Jag hade inte varit engagerad i ideellt arbete innan INUG, så det är svårt att jämföra med annat. Jag tycker att INUG gör ett mycket bra jobb och driver bra projekt. Projekten ger chansen att komma ut ur sin bubbla och se saker på nya sätt. Jag lärde mig mycket i INUG och det är alltid intressant att möta nya kulturer. Att få komma ut på företag och tillsammans jobba för bättre effektivitet var lärorikt både för dem och för mig.

Erika med en av arbetsgivarna

Bolivia har en mycket bra lagstiftning för trädavverkning. De jobbar hållbart med detta och det är därför INUG vill vara med och stötta företag inom den branschen. När jag och Anna kom till Bolivia hade projektet pågått i tre år och det fanns kontakter med två företag, som tidigare projektgrupper jobbat med. Det ena av dem kände att de kunde gå vidare på egen hand och fortsätta utvecklas utan INUG, men det andra fortsatte vi jobba med. Vi lyckades även knyta kontakter med ett tredje företag. Det var mer utvecklat och på grund av tidsbrist hann vi inte själva jobba med dem den sommaren.

ALUMNUS


24 I början på resan var vi ute mycket hos företagen och besökte deras kontor och produktionsanläggningar. De hade ungefär 10-15 anställda och tillverkade möbler, snickerier etc. Vi samlade in fakta och bildade oss en uppfattning av hur processerna gick till och hur produktionskedjan såg ut. Det tog ganska lång tid att göra detta. Dels på grund av språkutmaningarna, men även för att livet i Bolivia inte alltid är lika effektivit som här i Sverige.

Vi försökte få cheferna att förstå sambanden mellan bra villkor och lojala arbetare, men det var inte helt lätt. Inom den frågan handlade det även om gamla vanor och okunskap. De förstod inte nödvändigtvis själva hur arbetsmiljön påverkade deras hälsa. Därför informerade vi bland annat om hälsoriskerna med exempelvis hög ljudnivå och uppmanade även cheferna att tjata på sina medarbetare om att använda skyddsutrustningen.

När det var klart och vi kände att vi hade något att gå på, satt jag och Anna tillsammans och pratade om hur vi skulle gå vidare och göra något bra av det. Vi spenderade mycket tid där vi bodde, blandat med timmar på internetcaféer, för att sammanställa allt och göra klart våra företagsanalyser. När vi fått hjälp av vår spanskalärare med språket i rapporterna, stämde vi träff med företagen igen och gick igenom analyserna. Vissa förbättringsförslag kunde de genomföra direkt utan problem, medan andra saker skulle kräva mer arbete och längre tid. De flesta av förbättringarna utgick från Lean och 5S, som enkelt betyder att effektivisera produktionen och rationalisera bort steg som inte genererar inkomst till företaget. För ett av företagen som hade låg produktion när vi var där, handlade analysen mer om att skapa marknader för restflöden inom produktionen. Tanken var att nästa års grupp skulle ha det som underlag inför framtiden. Sedan bytte projektet inriktning året efter och det blev ingen fortsättning med företagen.

"Vi upplevde säkerheten i arbetsmiljön som ett stort problem och något som företagen borde jobba mycket mer med." Annars har just uppföljningen av arbetet varit ett problem i projektet. Under mitt år försökte vi förbättra det genom att ha spansktalande studenter med i gruppen och försöka hålla mer kontakt med företagen. Det visade sig vara lättare sagt än gjort, men vi gjorde så gott vi kunde. Trots att projektet nu riktar sig mot jordbruk och utbildning, tror jag att gruppen har fortsatt nytta av vårt arbete med detta. Vad var det största problemet hos företagen? Vi upplevde säkerheten i arbetsmiljön som ett stort problem och något som företagen borde jobba mycket mer med. Men de prioriterade främst att hålla produktionskedjan vid liv. Vi och arbetsgivarna såg saker ur mycket olika synvinklar. Ett problem som cheferna pratade om var att arbetskraften försvinner efter en tid. Arbetstagarna blir upplärda och jobbar ett tag, men dyker plötsligt inte upp längre. Det är ett stort problem för produktionen och företagen.

ALUMNUS

Anna jobbar på företagsanalyserna.

Kände du under resan att du gjorde verklig skillnad? I så fall hur och inom vilket område? Projektet i Bolivia tar egentligen aldrig slut. Vi jobbade med företag som varit med tidigare år och försökte hitta nya företag att jobba med för framtida resenärer. Det handlar mer om långsiktiga planer än att göra stor skillnad på en sommar, men när vi var färdiga med vårt arbete, presenterade våra förslag och fick positiv respons på det, så kändes det faktiskt väldigt lyckat. Arbetet på hemmaplan i Linköping är också viktigt, men det var som sagt lite svårt att få till det ibland. Kommunikationen på plats är så mycket snabbare och vi fick mycket gjort på kort tid, även om vår spanska inte var den bästa. Samtidigt var det svårt att se resultat eftersom vi aldrig var med och implementerade åtgärdena vi tog upp i rapporten. Det var upp till respektive företag att göra. Så här i efterhand hade det kanske varit bättre att vara med i den processen och göra förändringarna på plats. Men det är svårt, eftersom kontakten från Sverige är begränsad och det är inte helt lätt att sätta sig in i företagens verksamhet på distans och förbereda mer än vad vi gjorde. En bra sak vi gjorde var att ta med skyddsutrustning och få företagen att tänka på arbetstagarnas förhållanden. Fabrikerna var väldigt högljudda och hade dålig luft. Vi tog med hörselkåpor och munskydd till de anställda och det är en enkel sak som gör stor skillnad. Det var också en av punkterna vi tryckte hårdast på i våra rapporter. Resan gav även mycket insikt för egen del och vi fick se allt på riktigt. Även om inte jag förändrade livet drastiskt för någon, gav det ändå en medvetenhet hos mig som jag inte hade innan. Det tycker jag också är en viktig aspekt i det hela; att bli tvungen att möta en verklighet där människorna har så mycket mindre än vad man själv har.


25 Även den bolivianska kulturen gav stort intryck. Som alltid när man är ute och reser är det stora skillnader mot hur vi lever. Bolivia är inget undantag. Hela kulturen är annorlunda där och jag försöker ta med mig det bästa från varje resa och lära mig nya saker var jag än reser. Självklart är det svårt att inte reflektera över hur bra vi har det i Sverige också. Det är nyttigt med kontraster för att lära sig att uppskatta sitt eget land. Har du några planer på fortsatt volontärjobb/ engagemang i ideella organisationer framöver?

Bolivia skiljer sig på många sätt från Sverige.

Fick du möjlighet att resa runt och se fler delar av Bolivia? Ja, jag och Anna åkte runt en del på helgerna och besökte huvudstaden La Paz och Titicacasjön. Det var kul att få se olika delar av Bolivia, även om vår bas var i Santa Cruz under våra sex veckor på plats. Varje dag var som en utflykt i sig och vi kunde vänta flera timmar i ett gathörn på personer vi stämt träff med. Helt klart en annorlunda vardag mot den vi var vana vid hemma! Vilket var det största intrycket från din resa?

Nja, jag gjorde mitt exjobb på ett företag i Bangkok, men det var mer för egen skull än för att hjälpa företaget till förändring. Sedan dess har jag inte gjort något, men självklart dyker det upp i tankarna att det skulle vara kul att åka iväg igen. Vi får se i framtiden, men jag har inget planerat just nu. Vad som än händer förde mitt engagemang i INUG mycket gott med sig. Jag är väldigt glad att jag var med i Boliviagruppen och fick chansen att göra något för människor som har helt andra förutsättningar än vad vi har.

Text: Christian Fickler Foto: Erika Hedberg

Det var en svår fråga, så många intryck… Främst var det nog uppskattningen från företagen som jag minns idag. De var glada bara över att vi var där och ville ta del av deras verklighet och dela med oss av vår erfarenhet, oberoende av vad vi kunde åstadkomma.

ALUMNUS


26

Baljan firas med pompa och ståt S

ektionscaféet som serverat studenterna på Linköpings Universitet sen 1987 firade i september 25 år av varmt kaffe och söta chokladbollar. De flesta som pluggat på Linköpings Universitet sen 1987, har med största sannolikhet någon gång under sin studietid gått till Campus Vallas egna café, Sektionscafé Baljan. Ett fik som bara växer och växer för varje år som går. Sektionscafé Baljan startades av ett gäng studenter från olika sektioner som var trötta på att brygga kaffe själva i sina sektionsrum. De lånade en kaffebryggare från en studentkorridor i Ryd, och serverade den första koppen kaffe september 1987. Tillsammans med kaffet serverades hemmagjorda chokladbollar.

Veckan drogs igång med gratis kaffe och invigningstal. Elisabeth Blom berättade hur det gick till när hon sålde Baljans första kaffe 1987. På tisdagen förvandlades Blå Havet till en lekplats för kaffesugna studenter. Det bjöds på cykeltävling, läskprovning, hinderbana, sockervadd och såklart kaffe. Onsdagen förvandlades till en prisresa bakåt i tiden, tillbaka till den första koppen kaffe. Dagen började med nuvarande priser på kaffe för att vid stängning sluta på priserna från 1987. Veckan fortsatte på torsdagen med ”Punsch till Lunsch”. Till lunch serverade Baljan ärtsoppa och punsch, som kunde avslutas med kaffedrink framemot kvällen. Jubileet avslutades lika pampigt som det startade. Baljan bjöd på tre stycken 25 meter långa tårtor för att fira de 25 år som gått.

Baljan är en fristående ideell förening vars första ordförande, Gunnar Olsson, läste på programmet Industriell Ekonomi. Idag består Baljanstyret av 17 medlemmar, varav 10 pluggar på Maskinteknologsektionen. Styrets Ordförande, Hilda Lycke, pluggar fjärde året på Design och Produktutveckling.

Hilda kan inte svara på hur hon tror Baljan kommer att se ut om ytterligare 25 år. Vi kan bara hoppas att de inte slutar sprida doften av nybryggt kaffe över campus.

Varje termin köar studenter i flera timmar för att få jobba tre halvdagar per termin. Som tack få de gratis kaffe hela terminen, en personalpresent och en uppskattad personalfest. Idag är det 120 jobbare som säljer runt 1 500 koppar kaffe varje dag.

Text: Ina Bradley

Under en hel vecka i september 2012 firades Baljans 25-årsjubileum. Tusentals ballonger i Baljans färger smyckade området och varje dag bjöd på en ny aktivitet. - Vi hade planerat för denna vecka i över ett år, berättar Hilda, och vi är alla jättenöjda med resultatet.

Extra lyxiga klägg serverades under jubileumsveckan.

ALUMNUS


27

Baljan i ballongskrud.

SÖKER MASKININGENJÖRER TILL NORGE Onsdag 17:e april kl 12.00 kommer Xact Consultance till Linköpings Universitet. Xact Consultance bjuder på lunch kl 12.15 samtidigt som vi presenterar företaget och oss själva. På kvällen bjuder vi in till AfterWork start kl 18.00 vid studentpuben HG där ni har möjlighet att ställa frågor och komma med funderingar. Om du är intresserad av att jobba i Norge som ingenjör ta med dig ditt CV eller skicka till det till: jobb@xactconsultance.com

VÄLKOMMEN! XactConsultance AS startades under 2008 med intention att bli ett av de största och mest respekterade konsultföretagen i Norge. Vår framgång och vårt goda rykte bygger på kompetens att få fram duktiga ingenjörer – rätt person på rätt plats. Vår goda renommé förenklar arbetet med att hitta intressanta uppdrag för de ingenjörer som ansluter sig till oss.

ALUMNUS


Akvedukterna i antikens Rom försåg 28 invånarna med dricksvatten från avlägsna källor. Vissa av dem används fortfarande – trots över 2 000 år på nacken.

LETAR DU FRAMTIDENS

JOBB? TA EN TITT I

BACKSPEGELN.

Vi är världsledande inom vattenteknologi och applikationsteknik. Det betyder att vi gör pumpar och system för att transportera och rena vatten. Bland våra varumärken är Flygt det mest kända i Sverige, som efter 110 år fortfarande har sin tillverkning i Småland.

Läs mer på xyleminc.com/jobbahososs

ALUMNUS

Hos oss kan du jobba inom teknikutveckling, ekonomi, IT, marknadsföring och produktion. Du kan också vidareutveckla dig genom utbildningar och att testa nya tjänster. Vi har dessutom utnämnts till den mest föräldravänliga och jämställda arbetsplatsen. Vi vill att våra medarbetare ska ha ett bra liv även utanför jobbet.


29

Vårt år och våra visioner 2012/2013 V

i i alumniutskottet är mycket nöjda med vårt år och tycker att vi har lyckats komma en bra bit på vägen mot en väl utvecklad alumniverksamhet. Här följer några kortare presentationer av vad året har bjudit på. Mentorskapsprogrammet Under detta läsår deltog tio stycken par i mentorskapsprogrammet. Vi startade upp med en kickoff i Gasquen där mentorer och adepter fick träffas och bekanta sig med varandra. Adepterna har besvarat en halvtidsutvärdering och efter denna verkar de vara mycket nöjda med sina mentorer! Tidningen Arbetet med denna tidning har genomsyrat hela utskottet och alla har haft olika ansvarsområden. Vi har velat ta tillvara på kompetenserna inom sektionen och har därför tagit hjälp av InfoUtskottet som har arbetat med layouten och de grafiska detaljerna. Vi ser att ett ökat samarbete mellan utskotten ger ett effektivare arbete och att få träffa andra aktiva på sektionen är en riktig förmån! Alumniträffar I december arrangerades en ölprovning på VilleValla Pub i Linköping. Kvällen blev mycket trevlig och vi provade allt från frukt- till champagneöl. I mitten av april anordnas en alumniträff i Stockholm med bowling. Detta är första gången alumniutskottet erbjuder en träff utanför Linköping och det ska bli spännande att se hur intresset för det är.

Veckans alumn Vi har under året velat jobba för att minska avståndet mellan studenter och alumner. Ett resultat av detta är ”Veckans alumn”, en liten intervju med någon av er där ute. Intervjuerna publiceras regelbundet på sektionens hemsida och gensvaret från både alumner och studenter har varit mycket positivt. Vill du också vara med där är du varmt välkommen att kontakta oss! Inspirationskväll Ytterligare ett initiativ vi har tagit i år är att arrangera en inspirationskväll för studenter med alumner. De tre alumnerna Tonny Nyman, Maria Weiland och Nina Kopp bjöds in till en mingelkväll där studenterna fick ta del av deras erfarenheter från arbetslivet. Kvällen var mycket uppskattad och vi hoppas att evenemanget upprepas även nästa år. Pub med Pub-M I början av april arrangerade alumniutskottet tillsammans med pubutskottet, Pub-M, en välbesökt fredagspub i Gasquen. Detta är ett perfekt tillfälle för oss att visa upp oss samt för att ge studenterna tillfälle att ställa frågor om alumniverksamheten.

Visioner och framtid V

isionen för Maskinteknologsektionens alumniutskott är att öka kontakten med er alumner.

• Vi vill erbjuda något för alla alumner och även ge er chansen att träffas och hålla kontakten med gamla vänner genom att erbjuda träffar i, men även utanför Linköping. • Vi vill också informera er om vad som händer på universitetet och ge er tillfällen att komma tillbaka och berätta om er resa ut i arbetslivet.

Överlämningen till nästa års alumniutskott är av största vikt för att möjliggöra en fortsatt välfungerande alumniverksamhet. Genom att förbättra vårt testamente och fylla det till bredden med tips och råd hoppas vi att det bli lättare för de nya att snabbt sätta sig in i arbetet som aktiv. Dagens utskottsarbete är relativt utspritt och genom att tydligare dela upp ansvarsområden skulle vi kunna åstadkomma mer med samma medel. Organisationsteori kanske blir utmaningen för nästa års alumniansvarige.

• Vi vill öka kontakten mellan studenter och alumner genom att erbjuda events och föreläsningar. Genom detta får dagens studenter en bättre inblick i vårt arbete och har större vetskap om alumniverksamheten i framtiden som alumner.

ALUMNUS


30

Ă&#x2026;ret i bilder

urtikaria design

ALUMNUS


31

Välkommen att bli M-mentor!

”Din nutid – deras framtid, din dåtid – deras nutid” Vi välkomnar Dig att delta i årets mentorprogram vid M! Som en före detta student, nu med arbetslivserfarenhet, är Du en stor tillgång som vi vill ta vara på för att stötta sistaårs-studenterna på deras väg mot ex-jobb och yrkesliv!

Upplägg på mentorsverksamheten Ett mentorsprogram pågår ett år, med en gemensam kickoff i september. Adept och mentor matchas utifrån bådas önskemål och det är sedan adeptens uppgift att ta initiativ till minst fyra träffar. Mentor och adept sätter tillsammans upp riktlinjer för relationen, där förtroende och respekt är av stor vikt. Träffarna formas tillsammans utifrån bådas förväntningar och de kan innehålla konkreta rådfrågningar om till exempel ett CV eller mer reflekterande diskussioner där en öppen dialog medför ett ömsesidigt utbyte.

Vem kan bli mentor Du, M-alumn, som har minst två års arbetslivserfarenhet som civilingenjör och som är registrerad vid LIU:s alumninätverk (www.liu.se/alumni) .

Anmäl ditt intresse På Embassadens hemsida, under mentorsverksamhet, kan du registrera ditt intresse genom att fylla i ett formulär som ligger till grund för matchningen. Observera att det endast är en intresseanmälan, i samband med uppstarten av ett mentorsprogram kommer du få en förfrågan om du vill delta kommande år. Du anmäler dig/läser mer här: http://www.embassaden.liu.se/?page_id=462 Sista anmälningsdag 30 april!

Missa inte chansen! Hälsningar Alumniutskottet

ALUMNUS


B

Porto betalt

Är du uppdaterad? Alumninätverket är en mötesplats för alla före detta studenter vid LiU. Få de senaste nyheterna och möt andra alumner vid våra träffar. Prata gamla minnen och hitta nya karriärmöjligheter. Vi håller dig uppdaterad – socialt och professionellt. Har du råd att inte vara med?

www.liu.se/alumni


Alumnus 2013  
Advertisement
Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you