Page 1

Copyright Cop Copy C Co Copyright opy o op pyrrigh py riigh gh ht © © Zon Zo Z Zon on o n Rek Rekl R Re Reklambyrå Reklambyrå ekl klamb amby am a mby byyrå b rå 2 2010 2010 010 01 10 1 0


En traditionell reklambyrå med bredd som skapar kreativ reklam med strategisk spets

Oavsett i vilken bransch eller del i samhället du befinner dig i vill du vara med och påverka. Påverka din egen situation, ditt företags situation. Påverka så att just din marknad köper dina tjänster, produkter eller tankar. För att man ska lyckas krävs bland annat en sammanhållande och kreativ kommunikation. Likt lagsportvärlden är det lika viktigt inom marknadsföringens värld att hålla samman alla kommunikationsverktyg. Ett företag ställs inför olika typer av situationer varje dag. Situationer som ställer krav på att reagera eller att agera i en viss bestämd riktning. Varje företag eller organisation måste ställa sig frågan om man vill agera eller reagera. VilCopyright © Zon Reklambyrå 2010


ken väg man väljer påverkar kommunikationsplattformen. Vill man agera för långsiktig vinning ska man ta fram en kommunikationsplan som bland annat beskriver hur och när företaget ska agera i olika frågor, till vilka kostnader och till vilka målgrupper. Alla företag och alla organisationer är unika och har unika förutsättningar. Vi arbetar efter just våra kunders förutsättningar. Vi arbetar med såväl världsföretag som ideella organisationer. Oavsett storlek och bransch behöver de en sammanhållande kraft i sin kommunikation. Våra verktyg omfattar ett brett spektra; från analysmodeller och åtgärdsplaner till web och trycksaker.

I den här trycksaken har vi samlat en del av det vi varit med om att producera sedan vår start 2003. Det visar både bredden hos oss liksom bredden hos våra kunder och uppdragsgivare. Det har varit en spännande resa till idag. Vi ser fram emot vår fortsatta färd… PS Bilden ovan samt den på föregående sida är från isländska Gullfoss.

Copyright © Zon Reklambyrå 2010


Finspångs Slott/Finspong House

Våra rum/Our rooms

Välkommen till Gästflygeln, Siemens eget lilla hotell i Finspång. Här kan vi erbjuda 20 rum som är individuellt inredda efter milstolpar från Finspångs historia. Hotellet är beläget i en av flygelbyggnaderna till Finspångs Slott. På baksidan av Slottet finner du vår anrika slottspark, väl värd att ta en promenad i.

1572

Hammare & hytta Hammer & Foundry

1821

1580

Wellam De Wijk

1837

Jaquette Leijonhufvud

1600

Vallonsmederna Walloon Smiths

1856

Carl Ekman

Gästflygeln på Finspångs Slott är öppen alla dagar i veckan för företagets övernattningsgäster. Här finns 11 enkelrum, 6 dubbelrum och 3 sviter. Alla rum har dusch, TV och internetuppkoppling.

1910

1627

Louis de Geer

Birger och Fredrik Ljungström Birger and Fredrik Ljungström

1668

Finspongs Slott Finspong Castle

1913

Stal

1747

Slottsbiblioteket Castle Library

1948

Skuten

1959

Gasturbinen The Gas Turbine Brown Boveri & Cie

Vi hoppas ni får en angenämn vistelse hos oss.

Welcome to the Guest Wing, Siemens’ little hotel in Finspong, and part of the historical Finspong estate. We offer 20 rooms, all of which are furnished according to different prominent dates in the history of Finspong. We recommend a stroll in the park and gardens on the other side of Finspong House.

Engelska parken The English Gardens

1769

Aurora Taube

1916

Asea

1783

Philoloteca Finspongiensis

1969

1809

Utrikesminister af Wetterstedt Foreign Minister af Wetterstedt

1988

ABB, Asea Brown Boveri

2003

Siemens

The Guest Wing is open daily, including weekends, for company visitors. There are 11 single rooms, 6 double rooms and 3 suites. Shower, TV and internet connection are available in every room. We hope you will have an enjoyable stay with us.

En resa genom tid och rum A journey through the centuries FINSPÅNGS SLOTT

3

Finspångs Slott

1948 SKUTEN

Asea förvärvar aktiemajoriteten i STAL genom att köpa 20 procent av aktierna från Nobel-koncernen. Bröderna Ljungström träder åt sidan men fortsätter att arbeta med sina uppfinningar och återkommer längre fram till STAL. Uppfinnaren Oscar Wiberg på STAL får Ingenjörsvetenskapsakademins guldmedalj för sina turbinuppfinningar.

En av de första jetmotorerna för flygplan byggs och presenteras i Finspång. Motorn, som man döpt till ”Skuten”, överträffas efter två års intensivt utvecklingsarbete av den större och effektivare ”Dovern”. Staten backar dock slutligen ur affären eftersom billigare motorer kan produceras i England.

Asea acquired a majority stake in STAL by purchasing 20 percent of the shares from the Nobel Group. The Ljungström brothers stepped aside but continued to work on their inventions and returned to STAL later. The inventor at STAL, Oscar Wiberg was awarded the Swedish Academy of Engineering Science gold medal for his turbine inventions.

18

FINSPÅNGS SLOTT

Broschyr

1916 ASEA

One of the first jet engines for aircraft was built and unveiled at Finspong. The engine, christened the “Skuten”, was surpassed after two years intensive development work by the larger and more efficient “Dovern”. However the Swedish government eventually backed out of the project as cheaper engines could be manufactured in England.

FINSPÅNGS SLOTT

En resa genom tid och rum är en passande titel på broschyren som vi tagit fram för Siemens egna hotell i Finspång. Hotellet är beläget i en av flyglarna till Finspångs slott byggt på 1600-talet, där även företagets huvudkontor är beläget. Broschyren ger en inbjudande inblick i de 20 rummen där såväl helhet som inredningsdetaljer återges på ett hänsynsfullt sätt.

19

Copyright © Zon Reklambyrå 2010


Quality and environment Skills and experience are important factors in our industry. In an increasingly harmonised world there are standards that set guidelines for how to use our products. The Machinery Directive sets basic health and safety requirements for machinery available on the EU market. To meet the harmonised standards designed to further specify the requirements of the Machinery Directive, the manufacturer must meet the basic health and safety requirements laid down in the directive. In order to obtain CE certification, the product must meet the requirements for health, safety and the environment. A CE certification shows that the manufacturer or importer

has met the basic health, safety and environmental requirements set out in the relevant EU directives. In principle, this means that the manufacturer is responsible for any injury caused by the CE-certified product, assuming that the user has followed the instructions. Our products put safety first. The ISO 9000 series of international standards is at the heart of our management system. The ISO 9000 series helps develop the company’s methods and processes and allows

improvements to be made. We are certified according to the ISO 9001 standard. An environmental management system is a corporate system for companies and organisations that want to take an effective and structured approach to environmental issues. The standards provide a working model for continuous improvement. We are certified according to ISO 14001. Our products put safety first.

Sarlin Furnaces – a complete heat treatment supplier Sarlin Furnaces builds, develops, modernises and services equipment for the heat treatment of iron, steel, aluminium and other metals. Since the beginning in 1932 Sarlin has been known for its expertise and experience and for its close working relationship with customers. Close links with customers mean we work as partners. We can identify needs or provide information about relevant developments in the sector at an early stage. The environmental and energy aspects of our industry are examples of increasingly important issues. We make every effort to be a reliable and trustworthy supplier to our

customers and partners. It is also essential that our products help create a safe working environment for operative staff. Automated and closed processes are becoming increasingly important in meeting the demands and requirements of the market. We aim to ensure that our furnaces work smoothly year after year, without unexpected interruptions. Our long history shows that we have extensive experience with furnaces and their related processes such as metallurgy. This has provided us with

expert knowledge of both manufacture and servicing. If serviced correctly, our products can provide decades of trouble-free use. Our service department plans all maintenance to minimise production losses and disruption. We often supply solutions especially adapted to the customer’s needs. This means getting involved early on in the process. Throughout the process our project team continues to work closely with the customer’s project team. Our sales staff

The history of The Sarlin Group In the early 1930s in Finland, company founder Erik Sarlin saw a growing need in the industrial sector for new technical solutions and products. The 26-year old electrical engineer set up the company Oy Seta AB in 1932. In 1937 the company adopted the name still in use today. The firm initially supplied water cleaning filters and chlorination equipment for cleaning feed water.

The product portfolio grew, and in 1937 Sarlin started selling electric furnaces, distillation apparatuses and steam decarbonisation apparatuses. The company’s most important products were various types of submersible pumps and pumping stations. The manufacture of heat treatment furnaces started as early as 1935. The great expansion of The

also act as project managers for the products we sell. We are known in the market as a reliable supplier because our products always deliver what they promise. Our customer relationships are based on longstanding partnerships as our products last for decades. Even though the parts used in our products are generally tried and tested standard parts, the overall

product is adapted to suit individual customers. The customer should feel comfortable with the solutions that we provide. Be it modification, a new sale or a maintenance operation, every project is about meeting the customer’s needs – needs that we seek to meet through technical problem solving or by innovation. An understanding of the customer’s processes

is vital to all projects. Lack of space is sometimes a decisive factor, as are finances, environmental concerns or technical solutions. Working closely with the market and our customers is important in order to maintain a high level of service. We work hard to offer good delivery times and a high level of service.

Unrivalled theoretical and practical expertise Sarlin Group began in the early 1960s, when turnover grew twentyfold in less than two decades. With a turnover of €22 million, Sarlin Furnaces AB is currently one of three independent subsidiaries in The Sarlin Group. Sarlin Furnaces AB has manufacturing plants in Finland and Sweden and headquarters in Västerås in Sweden.

Through the decades Sarlin has acquired impressive skills and experience in metallurgy. We have expert knowledge of the production of metals and metallic material and of the various energy processes. We also aim to be on the cutting edge by developing new manufacturing methods, taking into account environmental concerns and energy use. Important areas of expertise in-

clude the handling of exhaust gases and pollution generated by the production. Energy production processes and the production of materials at high temperatures require a solid, basic understanding of the reactions involved as well as knowledge of the latest research results on power saving and environmentally friendly incineration. Here is an overview of

some of the processes involved in our production: • steam tempering • bright annealing • tough hardening • nitriding • nitrocarburising • carburising • carbonitriding • sintering • brazing

Sarlin

A leader in heat treatment

Broschyr Sarlin är marknadsledande i norden inom värmebehandlingsugnar och kringutrustning för metaller. Kvalitet, kundnytta och trygghet i alla led är kännetecknande för deras produkter och tjänster. Att ge samma kännetecknande uppfattning till mottagaren av deras företagsbroschyr har varit vår målsättning.

Copyright © Zon Reklambyrå 2010


368 sjöar ger enorma tillfällen till bad

Natur, sevärdheter och aktiviteter

de inslag i nat sätt. Vattnet är ett domineran att erbjuda. i kommunen på ett harmonisk Gammalt och nytt förenas s mystik så har Finspång mycket älskar naturens och storskogen att färdas med kanot turbilden. Så för dig som em vilket gör det möjligt och är sammanbundna i vattensyst Här ½nns 368 sjöar som ½ske, härliga bad samt rekreation ett stort utbud på fantastiskt också ges Här sträckor. långa milsvida svampskogarna. friluftsliv i de omfattande

– 12 –

Ligga i solstol eller fysiska utmaningar i en omväxlande natur

Finspång är en av Sveriges sjörikaste kommuner med sina 368 sjöar. Här har man många möjligheter att välja ut sin favoritsjö för att ta sig ett svalkande och friskt dopp. De kommunala badplatserna erbjuder välordnade badplatser med toaletter och bryggor. De finns vid sjöarna: Skiren, Lien, Älgsjön, Gron, Gäddviken (Västgöten), Hunn, Tisnaren, Annsjön, Mäseln och Bönnern.

Att vara aktiv under sin semester lockar många, från barnfamiljer till äventyrare. I Finspång får du ditt lystmäte på möjligheter till fysiska utmaningar. Den omväxlande naturen med de många sjöarna ger ett fantastiska förutsättningar för en aktiv semester. Men självklart kan du också dra fram solstolen och titta på andra som stressar runt... Det är du som avgör vad du vill göra!

De vackra sjöarna i Finspång inbjuder till rekreation med sportfiske som populär aktivitet. Här kan du fiska gädda och abborre, men även inplanterad regnbåge och öring. I sjön Tisnaren kan du också fiska kräftor. Via turistbyrån får du information om fiskevårdsområden samt var du kan köpa fiskekort.

Sportßske och kräftor

Testa unik sport – Kägelspel Kägelspelet anses vara ett av de äldsta tävlings- och sällskapsspelen i världen. Välkommen till vår nya kägelhall, här finns Kägel, Minigolf och Biljard. För öppettider och priser se vår hemsida: www.kagelhallen.se. – 13 – Välkommen!

Turistguide 2010

Här kan du paddla, fiska, vandra, spela golf och besöka en av Sveriges modernaste bad- och friskvårdsanläggningar.

Tel 0122-851 00 www.finspong.se

www.finspong.se

Finspångs kommun Broschyr, annons & skylt Att på ett tilldragande sätt marknadsföra sig är viktigt för alla kommuner. En betydelsefull marknadsföringskanal för Finspångs kommun är den årliga Turistguiden. Här presenteras smultronställen, kalendarium, historia m.m. Samtidigt är Turistguiden en kostnadseffektiv kanal för kommunens företagare att visa upp sig i. Vi står för idé, form, annonsförsäljning och -produktion samt stödaktiviteter.

Copyright © Zon Reklambyrå 2010


Syfte med Vårdprocessprogram – Demens Vårdprocessprogrammet (VPP) Demens för Västra Östergötland är framtaget på uppdrag av Länskommittén för samverkan mellan Landstinget i Östergötland och kommunerna i Östergötland (Länsslako). Syftet med VPP Demens är att ta fram gemensamma riktlinjer för utredning, vård och behandling. VPP riktar sig till de som i sin profession möter personer med demenssjukdom.

Vårdprocessprogram – Demens Västra Östergötland

Följande krav finns på ett Vårdprocessprogram: • VPP är ett dokument som ger en samlad beskrivning av hur vården av en definierad patientgrupp ska vara utformad. • VPP ska utformas i koncensus mellan de vårdgivare som är aktuella i vårdkedjan. • VPP ska innehålla beskrivning av vilka indikatorer som ska användas för att mäta resultat av vården inom det aktuella området. • VPP ska innehålla beskrivning av hur ”följsamheten” till programmet ska kunna följas upp i länsdelen. Med ”följsamhet” menas i vilken utsträckning riktlinjerna i programmet tillämpas inom de olika delarna av vården.

• VPP skall beskriva ansvarsfördelning och rutiner när det gäller kritiska övergångar mellan vårdnivåer och organisationer. Såväl ansvarsfördelning som rutiner skall vara tydligt beskrivna. (LIÖ’s riktlinjer för utformning av VPP 2005) VPP innehåller en beskrivning av hela processen och en fördjupning inom två områden som vi anser vara centrala för kvaliteten inom demensvården: 1. Få till stånd en fungerande utredningskedja som är flexibel och bred. Med detta menar vi att enheterna inom Närsjukvården i Västra Östergötland (NSV) ska samverka för att åstadkomma tidig utredning/diagnossättning/behandling. 2. Tydliggöra behovet av kompetensutveckling för personal inom kommun och landsting. Arbetsgruppen anser att arbetet med att utveckla demensvården bör fortgå i form av ett nätverk för demensvården i Västra Östergötland som följer upp och reviderar.

Majken har problem med sitt minne

Majken är 72 år, änka och har två barn Hon bor i hyreslägenhet. Sedan några år tillbaka har Majken fått tilltagande problem med sitt minne. Då hon kör bil kan det ibland hända att hon inte riktigt känner igen sig, vilket hon tidigare gjort. Det har börjat komma påminnelser kring obetalda räkningar och dottern tycker inte att mamma är lika noga med sin hygien och klädsel längre. Dessutom har hon magrat en del…

I överenskommelse med Majken och hennes dotter har vi fått möjlighet att följa med Majken. Från tiden då hennes symtom på demenssjukdom debuterar tills hon får utökat stöd av kommunen för att klara av att bo kvar hemma. Vi som arbetat med detta vårdprocessprogram är mycket tacksamma för möjligheten att vi fick följa med Majken under denna tidsperiod.

Fakta om Demens Uppskattningsvis är drygt 140 000 individer i Sverige drabbade av demens. Detta skulle motsvara ungefär 1 400 i västra Östergötland. Tidigare har det gjorts regionala uppskattningar till drygt 1 600 individer vilket skulle ungefär motsvara 140–160 nya fall varje år. Ungefär 65 % orsakas av Alzheimers demens (AD), 10 % räknas som vaskulär demens (VD), 5 % kallas frontotemporal demens (FTD). Därtill finns Lewy-body demens (LBD), demens vid Parkinsons sjukdom (PD) samt blandformer. Den vanligast förekommande bland-

formen är Alzheimers demens med cerebrovaskulär skada, särskilt i den äldre populationen. Demenssyndromet orsakas alltid av sjukdom och är inte en normal åldersförändring. I det tidiga skedet av sjukdomsutvecklingen kan det vara svårt att dra gränsen. Symptomen kan innebära svårigheter för patienten att planera, hitta, tala, förstå, ta initiativ, uppleva, visa och kontrollera känslor och i stort att tänka som förut. Den minsta gemensamma nämnaren är minnesbesvär.

Innehåll • Upptäcka • Utreda • Flödesschema • Diagnos: Behandla/Följa upp • Kommunens vård och omsorg

• Närståendestöd och Information • Förhållningssätt värdegrund • Utvecklingsområden • Litteraturhänvisning

2

3

Vårdprocessprogram – Demens Västra Östergötland

Kontaktman ser att Majken inte är som vanligt.

Majken och hennes dotter Gudrun på vårpromenad.

Dottern Gudrun och Majken på läkarbesök.

Majken är 72 år, änka och har två barn. Sedan några år tillbaka har Majken fått tilltagande problem med sitt minne. Vårdprocessprogrammet Demens för Västra Östergötland är framtaget på uppdrag av Länskommittén för samverkan mellan Landstinget i Östergötland och kommunerna i Östergötland (Länsslako). Syftet med programmet är att ta fram gemensamma riktlinjer för utredning, vård och behandling. Det riktar sig till dem som i sin profession möter personer med demenssjukdom.

Majken 72 å år r Vårdprocessprogram – Demens Västra Östergötland Broschyr & roll up

Diagnos Hembesök

Av totalt 154 000 demenssjuka i Sverige, hittas ca 7 300 i Östergötland. För att klara den framtida utmaningen med ett ökat antal demenssjuka måste landsting och kommuner förbättra strategier, strukturer och processer för denna sjukdomsgrupp. Med detta i bakhuvudet har vi tagit fram denna broschyr, med ett tillhörande komplett seminariepaket.

Copyright © Zon Reklambyrå 2010


10

BUTIK, POSTORDER & CAFÉ

Den gamla

drängstugan En gång i tiden bodde drängarna på Björke i den gamla drängstugan. Idag rymmer den stabila och pittoreska byggnaden en butik med allt vad Björke Vävstuga kan erbjuda i form av stora dukar löpare, kuddar och gardiner. Allt erbjuds i alla möjliga tänkbara färger, mönster och längder. På övervåningen finns en stor utställning som skiftar med årstiden. Där är det trevligt att gå omkring och bli inspirerad samt att få inredningstips. Att handla gediget hantverk är något man gör med alla sina sinnen. Låt händerna stryka över löpare av finaste linne och känn strukturen. Låt ögonen njuta av de vackra färgerna och mönstren som namngetts med anknytning till svensk kultur och tradition, såsom Sunnanäng, Vildanden och Svarta Maja. Intill drängstugan och butiken ligger Björkes eget café där man kan sitta och koppla av i vacker miljö innan man fortsätter sin upptäcktsfärd.

8

Det färgstarka väveriet

9

Sunnanäng

Blåklint, Förgätmigej, Gunder, Blåsippa, Förstukvist

Rabarber

Dukar: Blåklint, Servett: Elin, Gardin: Duvemåla & Vårsol

Lustgården

Sommarnöje

Östergötland

Odensnäs

Broderade handdukar

Glimt

Anton

Löpare: Stormhake, Servett: Göta, Möbeltyg: Måns

Björke Vävstuga Broschyr Björke Vävstuga har anor från 1600-talet. Här använder man sig av traditionell vävkonst i sin tillverkningen av allt från dukar till gardiner. Det färgstarka väveriet är en broschyr vi tagit fram som återspeglar både historik och aktuella produkter i levande text och uttrycksfulla bilder.

Copyright © Zon Reklambyrå 2010


När de färdiga kopparbanden sitter monterade i en kylare är tjockleken knappt 0,04 mm, dvs. något tunnare än ett hårstrå.

Smältpunkten för koppar är 1084°C medan dess kokpunkt är 2562°C.

Från utveckling till produktion Verksamheten i Finspång är unik då vi tillhandahåller hela kedjan; från utveckling till integrerad produktionsprocess. Vi har en kompakt process med ett tydligt processflöde där alla delar är integrerade sedan nya gjuteriet byggdes 1982. I vårt tekniska center anpassar och förfinar vi våra kunders produkter. Vi utför även tester och beräkningar av kylare och värmare. I vår vindtunnel kan vi simulera alla typer av kylare. I vår databas har vi information från ca 2 000 kylare vilket gör den till en av världens främsta inom området. För att erhålla en optimal produkt arbetar vi med en mängd parametrar. Det är höjd, bredd, delning (antalet toppar per tum). Sen finns också de uppskurna hålen i kopparbandet. Här kan man ställa in gradvinkeln på hålen (28 eller 32 grader, alternativen är oändliga.)

Smältverket är första steget

Vi bygger även prototyper till våra kunder då kylarkonstruktionen i fordon kan vara av olika typer; crossflow, downflow, u-flow eller backfront. Det är designen på bilen som bestämmer vilken typ av kylare som kan användas.

Råvarorna smälter i två smältugnar. Från dessa rinner smältan via en varmhållningsugn till gjutmaskinen och formas till ett band med en bredd på 360 mm och en tjocklek på 27 mm. Bandet hasplas därefter till rullar på 36 ton. I ett nedbrytningsverk reduceras tjockleken till 1 mm.

04/05

Koppar som värmeledare Metallen koppar upptäcktes och började brukas för tusentals år sedan. Fortfarande är det en av de mest betydelsefulla metallerna i människans tjänst. Den rödaktiga kopparmetallen har en klar lyster och flera värdefulla egenskaper. Den är smidbar och tänjbar och är en bra värmeledare. Som elektrisk ledare överträffas den endast av metallen silver.

Koppar Symbol Oxidationstal Densitet

Cu +1 eller +2 8,96 kg/dm3

Smältpunkt

1084°C

Kokpunkt

2562°C

Koppar är en ädel metall men har givetvis en viss korrosion. Korrosion är metallernas sätt att återgå till mineral igen dvs. mineralrikets naturliga kretslopp. Rost och patina (ärg) är exempel på mineralföreningar. Koppar är lätt att bearbeta, sammanfoga och installera och tål både kyla och värme utan att egenskaperna påverkas. Metallen åldras inte och tål högt tryck, är tätt mot såväl gaser som organiska föreningar. Den avger heller inga giftiga gaser vid brand. Kopparindustrin tar miljöfrågorna på allvar. Begrepp som återvinning och kretslopp är väletablerade. Faktiskt är mer än 80 % av all koppar som brutits fortfarande i användning! För vårt vidbekommande medför kopparens egenskaper att vi kan producera värmeväxlare och laddluftskylare som är effektivare, tar mindre plats, är hållbarare och inte minst är mer miljövänliga än konkurrerande material.

Partnership beyond metals

Luvata Broschyr Luvata är finska och betyder ”att lova” vilket visar på företagets inställning till kunder och åtaganden. Det handlar således om mer än att tillhandahålla lösningar, tjänster, komponenter och produkter i många olika metaller för tillverknings- och byggindustrin. Vi har producerat en 12 sidor lång broschyr med information om företaget, processerna och produkterna.

Copyright © Zon Reklambyrå 2010


Adlongruppen Hemsida Adlon Gruppen är ett regionalt nätverk med målsättning att via kunskapsspridning minska utbredningen av sexuellt överförda infektioner. Detta är ett aktivt arbete som kräver underhållning på ett enkelt sätt. Något vår CMS-lösning som bl.a. omfattar funktioner som nyhetsbrev, kalender m.m. bistår. www.adlongruppen.se

Copyright © Zon Reklambyrå 2010


Finspongs slott Hemsida Parallellt och helt i linje med broschyren vi producerat till Siemens egna hotell i Finspångs slott har vi också tagit fram en hemsida. Närmare 2 200 personer arbetar i Finspång med Siemens världsledande teknik kring turbintillverkning. En verksamhet som genererar resor och besökare från hela världen. Hotellet består av 20 rum som alla är individuellt inredda efter milstolpar från Finspångs historia. www.finspangsslott.se

Copyright © Zon Reklambyrå 2010


Naturbruksgymnasiet Hemsida I dagsläget finns 6 000 elever till sammanlagt 8 000 platser i länets gymnasieskolor. Att locka till sig elever är därför av stor betydelse för skolorna. En sajt som speglar skolans värld på ett attraktivt och tilldragande sätt är en del av marknadsföringen hos natur- och djurinriktade Naturbruksgymnasiet. NBG är samlingsnamnet för gymnasieskolorna Himmelstalund och Vreta. www.nbg.nu

Copyright © Zon Reklambyrå 2010


Tellogruppen Hemsida Tellogruppen är Östergötlands snabbast växande tryckeri. 2008 kunde företaget glädja sig åt att Dagens Industri utsåg dem till ett av årets Gasellföretag i Sverige. Och man fortsätter att växa, med en preliminär tillväxt på ca 20%/år. Deras förklaring är enkel. Hårt arbete, investeringar i modern teknik, en ständig utveckling av kvalitetssäkringsrutiner, högt miljömedvetande – och en bra prisnivå. Vi är glada att få vara en av deras vitala leverantörer av verktyg som underlättar deras fortsatta framgång. Med vårt CMS sökordsoptimerar man lätt sin hemsida för att hamna högt upp i Googles söklistor.

Copyright © Zon Reklambyrå 2010


San value Hemsida SANvalue grundades år 2000 i Stockholm, Sverige. Företaget startades för att hjälpa kunder att administrera en stadigt ökande mängd av data. I takt med att användningen av separata lagringsnätverk ökade och SAN (Storage Area Network) blev vanligare, växte också efterfrågan på hög kompetens inom detta område. Att fokusera på datalagring, högtillgänglighet, disaster/recovery samt att hålla en mycket hög kompetens inom dessa områden har redan från början varit SANvalue´s vision. Företagets motto är att ge sina kunder den bästa lösningen baserad på en gemensamt framtagen kravspecifikation. På det sättet skiljer sig deras strävanden inte mycket åt våra! Därför valde vår CMS-lösning.

Copyright © Zon Reklambyrå 2010


6

FÖR DIG SOM SKA VÄLJA GYMNASIEPROGRAM 2009!

7

HANDELSPROGRAMMET

FORDONSPROGRAMMET

FÖR

DIG SOM VILL ARBETA MED försäljning, inköp, reklam och mycket annat är Handelsprogrammet det rätta valet. Du får lära dig försäljningsteknik, service, marknadsföring, lite administration och hur ett företag fungerar. I årskurs 2 och 3 läser du inriktning mot handel och service. Du får då lära dig mer om detaljhandel, försäljning till företag samt hur ett företag fungerar. Du läser marknadsföring och får lära dig göra informationsmateria l. Dessutom får du lära dig om näthandel och hur man skapar en butik på nätet. Under årskurs 2 och 3 kommer du att ha mycket praktik ute hos företag som sysslar med handel och försäljning.

PÅ FORDONSPROGRAMME

T FÅR DU LÄRA DIG hur fordon fungerar, vilka effekter fordon och transporter har på miljön och hur samhället förändras beroende på vilka kommunikationer som används. Första året på fordonsprogrammet är gemensamt för alla inriktningar. Andra året kan du söka olika inriktningar: personbilsteknik, maskin- och lastbilsteknik, transport eller karosseri. På Carlsund Utbildningscentrum har vi inriktningarna personbilsteknik och transport. Vi anordnar även karosseri och lastbilsteknik. Utbildningen bedrivs i moderna lokaler där den mesta utrustningen finns att tillgå.

på köpet:

LASTBILSKÖRKORTET FÖRDOMARNA KRING FORDON OCH LASTBILAR ÄR MÅNGA. ETT EXEMPEL ÄR ATT ALLA LASTBILSCHAUFFÖRER ÄR STORA KRAFTIGA MÄN. DEN SOM SÄGER DET ÄR SANDRA PETERSSON FRÅN NYKYRKA SOM HAR SITT DRÖMYRKE KLART FÖR SIG. HON STÄMMER DEFINITIVT INTE IN PÅ DENNA FÖRDOM. – Jag går transportinriktningen under mitt sista år och vill bli lastbilschaufför, säger hon med ett leende. Jag får lastbilskörkortet på utbildningen. Både mamma och pappa kör lastbil så jag tycker det verkar vara ett bra och självständigt arbete. Förhoppningsvis kan jag pröva på att köra gods i Europa om ett par år. Idag finns det mycket jobb om nu inte bränslekostnaderna ökar alltför mycket så att andra transportvägar vinner terräng. Chaufförsyrket var tidigare betydligt tyngre, idag finns en mängd hjälpmedel som truckar med mera. Ett faktum som gör att man inte behöver vara speciellt stor eller stark. – Det är faktiskt många tjejer som fått upp ögonen för fordonssidan, menar Sandra. Idag går här femton stycken vilket är något av ett rekord.

Tips till

VALET!

En som däremot inte tänkt sig en framtid som chaufför är Ivan Maric från Motala som går i tvåan och är betydligt mer intresserad av motorcyklar. – Jag mekar mycket hemma med gamla motorcyklar, främst touringmodeller av Yamaha från 80-talet. Sen brukar jag sälja dem. Eftersom jag inte är arton ännu får farsan köra dem medan jag mekar. – Nu på sista tiden har jag gått över mer till att meka med bilar som är lite krångligare och tar lite mer tid än motorcyklar. Men det är vad jag vill göra i framtiden, bli en duktig bilmekaniker. Och ekonomiskt oberoende! Vet faktiskt inte hur arbetsmarknaden är idag, men jag kan alltid flytta någonstans. På Fordonsprogrammet finns en egen verkstad där man tar emot kunder. På så sätt blir utbildning-

SKAPA GRUNDFÖRSTÅELSE AV

10 PROGRAM

1SKOLA

Tjugosjuåriga Karin Karlsson är uppväxt med en pappa som gillade att skruva med bilar och motorer. Inte undra på att intresset smittade av sig på Karin som idag är lärare på fordonsprogrammet. – Helt självklar yrkesinriktning var det väl inte säger hon med ett skratt. Det var först när jag skaffade mig en moped som jag blev ordentligt intresserad av att skruva med motorer. Intresset medförde att hon som ensam tjej gick fordonsprogrammet på Carlsund. Efter

en väldigt verklighetsbaserad. Ivan pekar på ett par av bilarna och visar en nyare Saab och en äldre Volvo. – Just att vi tar emot alla möjliga typer av bilar som vilken verkstad som helst gör att vi lär oss både de gamla biltyperna och de nya mer datoriserade. Vad gäller det bästa med Carlsund så tycker Ivan att det är härligt att få pyssla med det han gillar mest. – Dessutom får jag umgås med klasskompisar som också delar mitt intresse, kan det bli bättre?

Hemma tyckte dom också det var bra att jag valde något som jag hade som intresse. Sandra lyfter främst fram varvandet av teori och praktik som något positivt. – Jag satsade jättemycket på pluggandet i högstadiet och fick bra betyg. Men jag tappade också lusten att fortsätta hårdplugga. Så det här passar mig perfekt. Några lärare i högstadiet tyckte att jag skulle gå naturprogrammet istället. Men jag vill gå något jag trivs med och tycker är kul. Det är ju min vilja som räknas.

Det är faktiskt många tjejer som fått upp ögonen för fordonssidan.

MOTORER

slutfört gymnasium fick Karin sommarjobb på Skobes i Motala. Sommarjobbet övergick omgående till en fast anställning där hon fick pröva det mesta hon lärt sig på Carlsund. I synnerhet elektronik och felsökning var Karins favoritområden. Efter sju år på Skobes började hon sommaren 2007 som lärare på just fordonsprogrammet. – Erfarenheten från Skobes har varit fantastisk och jag känner att jag nu som lärare kan föra över en del kunskaper till mina elever.

Utvecklingen inom fordonsindustrin går oerhört snabbt, de motorer och bilar jag undervisades på för tio år sedan finns ju knappt kvar längre. Nu är det mer elektronik och datorer. Men även om det är mycket teknik så är det viktigt att vi lyckas skapa en grundförståelse hos eleverna för hur motorer fungerar. Man måste själv kunna dra sina egna slutsatser för att man ska kunna hantera felsökningssystemen ordentligt.

Här på Carlsund har det under åren skapats några olika aktiviteter som numera är tradition. Beachfotbollsturneringen hålls på Varamons strand, där varje klass har ett lag som sedan får tampas i grupp-, kvarts-, semifinal- och finalspel. Det behövs mycket förberedelser som alla deltar i; den uppblåsbara sargen ska fixas, korven ska grillas, trevligheter ska ordnas. Turneringen går av stapeln en av de sista skoldagarna i juni. Vädrets makter brukar då vara på vår sida, så spelplatsen är oslagbar. Värmen från grillarna, dunket från musikanläggningen, kickandet från

morgondagens behov

ATT VÄLJA HANDELSPROGRAMMET GER STORA MÖJLIGHETER TILL VIDAREUTVECKLING ÄR REBECKA AXELSSON FRÅN MOTALA OCH VIKTOR ERIKSSON FRÅN FORNÅSA HELT ÖVERTYGADE OM. BÄGGE GÅR ÅRSKURS TRE. – Börjar man arbeta i en butik så finns det stora möjligheter att jobba sig till större ansvar, dessutom finns det stora chanser till vidareutveckling ute på alla arbetsplatser, menar Rebecka. En kännetecknade aktivitet för handelsprogrammet är UF, Ung Företagsamhet. En nationell verksamhet där ungdomar på främst handelsprogrammen får starta egna företag och organisera verksamheten på samma sätt som vilket företag som helst. Det ska finnas en Vd, en ekonomichef, marknadschef och säljare. Sen är ju förstås också tanken att de ska ha en affärsidé som också ger någon form av vinst. – Inledningsvis hade vi lite problem att hitta en passande verksamhet. Men vi fick till slut kontakt med en kvinna som producerade ljus med olika typer av tryck, säger Viktor. Vi gjorde inte så stor vinst men det var kul och lärorikt. Vår nisch blev att koncentrera oss på att trycka upp ljus med jul och påskmotiv. Det var lättare att sälja mer generella motiv då vi fick ner styckepriset och kunde sälja på volym istället.

– Vi tryckte upp t-shirts under varumärket ”Push-It”, säger Rebecka. Lärarna tipsade oss om vår egen innebandyturnering där vi kunde printa t-shirts till alla lag och supporters. Vi ska också trycka upp tröjor åt dem som ska jobba i skolans café. Att det blev just handelsprogrammet var lite av en slump för både Viktor och Rebecka. Men inget de ångrar idag. De trivs bra med såväl skola som lärare. Sen gillar de alla gemensamma aktiviteter som genomförs på skolan som MU-dagen och innebandyturneringar. – Jag hade kommit in på samhällsvetenskapliga linjen men jag tyckte att handels var bredare, menar Rebecka. Dessutom finns här mycket praktik vilket gör det lättare att få in en fot på arbetsmarknaden. Under praktiken har jag varit på M-blommor, Intersport och Gina Tricot. – Jag visste inte speciellt mycket om utbildningen eller Carlsund, men jag har syskon som läst här som tipsade mig. Dessutom är det en fördel att jag har möjlighet att välja kurser som passar mig,

menar Viktor. Det har också varit lätt att få extrajobb efter att jag praktiserat på Jack & Jones och Team Sportia. Mycket av arbetet på era praktikplatser har till stor del handlat om butiksförsäljning, men vad ser ni själva som en drömframtid? – Jag vill helst arbeta med kläder, gärna med försäljning. Gina Tricot är något av en drömarbetsplats, gärna som butikschef i framtiden. Mycket därför att jag själv gillar deras kläder. – Jag kan tänka mig att starta eget. Kan själv inte tänka mig stå i kassan när jag är i fyrtioårsåldern. I tvåan läser vi också en kurs i hur det är att starta eget vilket verkade lockande. Sen vill jag nog flytta till en lite större stad, trivs man inte där kan man alltid flytta tillbaka, fastslår Viktor.

Jag skulle kunna tänka mig starta eget.

Under de femton år Willy Jernberg har haft Ica Maxi i Motala har omsättningen och personalstyrkan fördubblats. Som den största affären i Motala tar man självklart mycket emot praktikanter, årligen mellan femton och tjugo. Willy sitter också med i Carlslunds programråd där han är en av skolans viktiga länkar till arbetslivet. – Det absolut viktigaste för unga som kommer till oss för praktik, extrajobb eller sommarjobb är att de har en öppen attityd och har förmågan att ta intryck. Dessutom måste man tycka att det är kul att vara bland folk, understryker Willy. Handeln är en servicebransch, för oss handlar det om att se till att kunderna blir väl mottagna samt att vi lyckas överträffa kundens förväntningar vid varje besök. Willy och hans personal har en klart utstakad vision om att de ska vara Motalas bästa arbetsplats vad gäller arbetsmiljö, trivsel och personalvård. För att lyckas med detta har man en mycket flexibel organisation med medarbetare som kan arbeta överallt. Ibland ser Willy arbetsplatsen som en form av cirkusplats där det hela tiden händer saker i form av produktprovningar och andra events. – I en butik idag är det oerhört viktigt att det hela tiden händer något. Maxi Trainee är det senaste interna utbildningsprogrammet för att vässa verksamheten. Det är åtta till tio påläggskalvar som valts ut av Willys ledningsgrupp och som omfattas av ett speciellt ledningsprogram under tre år. – Varje avdelning hos oss omsätter drygt 25-30 mkr, dvs. ungefär som ett vanligt företag. Därför är det förstås viktigt att alla avdelningsansvariga får redskap och möjligheter att utveckla verksamheten ytterligare.

15

AVBROTT I VARDAGEN BEHÖVER VI ALLA, GÄRNA ROLIGA SÅDANA.

DAGENS OCH

DÄR KUNDEN

BESTÄMMER

14

Vi har det GANSKA ROLIGT…

Elever för

Jobba sig till

STÖRRE ANSVAR

bollarna ger inspiration för hela livet, nåja dagen… ”Utmaningen”, nytillskottet bland våra traditioner, genomförs strax innan jul. Här utmanar klasslagen varandra i innebandy, softboll och basket. Det blir högtryck från start då man delar hallen så att man kan köra flera matcher samtidigt. Tidigare år har Sporthallen varit arenan för detta, men i år hoppas vi kunna använda vår egen nya, fantastiska multihall!

Det blir jämlika förhållanden då lärarna och eleverna delar på att döma matcherna. Oavsett resultat blir det allmän förbrödring i slutet då alla elever och skolpersonal får baguette och dricka som de kan tugga på medan de analyserar resultaten. I mitten av höstterminen genomförs en av de egendomligaste aktiviteterna, men kanske den mest populära, den s.k. Mu-dagen. Det är mycket klassvisa samarbetsövningar under dagen för att man

ska lära känna varandra i klassen bättre. Step-up, karaoke, tillverka allehanda föremål av trä, är bara några exempel på vad som kan förekomma under de bejublade tävlingsmomenten. Mutor brukar vara tillåtet vilket skapar extra drag. Vinnande klass vinner en ”kossa” som vandrar runt varje år. Varför blev det en kossa? Det var en Industrilärare som skapade ett pris och då blev det en ”kossa”. Och en tradition till.

FÖRÄNDRA

OCH VARA

DELAKTIG

TOM SVEDIN ÄR ELEVRÅDSORDFÖRANDE SEDAN VÅREN 2008 OCH TYCKER

DET ÄR SYND ATT INTE FLER ELEVER ENGAGERAR SIG I SKOLFRÅGORNA. Varje klass har klassråd som vidarebefordrar olika frågor till elevrådet. Varannan månad äger det sedan rum stormöte med alla klassrepresentanter där de viktigaste frågorna diskuteras för att sedan tas upp med rektorerna. – Om man vill förändra och vara delaktig i skolans utveckling ska man helt enkelt vara med. Alla borde vara intresserade av att vilja påverka. Möjligheterna med elevdemokrati har tyvärr inte uppmärksammats i tillräckligt hög grad, varken av elever eller av lärare. Men det är något jag vill förändra. En av de större frågorna elevrådet initierat är tillkomsten av elevcafeterian som nu byggs av eleverna på byggprogrammet. Men elevrådet är inblandat i allt från att göra om skolmiljön till olika arrangemang som Beachfotbollsturneringen. Samt inte minst påverkan på schemaläggningen som är en mycket stor fråga.

– Dessutom håller vi i schemaläggning av fotograferingen för skolkatalogen. Ska man arbeta i elevrådet är det viktigt att ha tålamod då det är långa processer innan man drivit igenom olika saker. Men jag tror att jag kommer att lära mig mycket genom att vara ordförande, förhoppningsvis kommer jag kunna ha nytta av det senare i arbetslivet.

Om man vill förändra och vara delaktig i skolans utveckling ska man helt enkelt vara med.

Tom går tredje året på handelsprogrammet och har som mål att bli fältsäljare. Det var något han tände till på efter att ha praktiserat på Cloetta som säljare. – Det kändes helt enkelt som min grej, det klickade till helt enkelt!

Carlsund Tidning Att dra till sig elever har blivit en fundamental del för gymnasieskolorna som idag måste profilera sig i hård konkurrens för att fylla sina utbildningsprogram. För Carlsund i Motala har vi för andra året i rad, från idé till färdig produkt, producerat en tabloidtidning som speglar skolans värld, ger information om program samt belyser den yrkesframtid som väntar.

Copyright © Zon Reklambyrå 2010


» Det som är roligt med parker är att man har möjlighet att följa med en kund i hela dess utveckling » spännande företag att nappa på konceptet. Sen följer andra efter. Egentligen handlar det om att skapa den företagsanda som finns i Gnosjö. BETRÄFFANDE GNOSJÖ så menar Gustaf att

FRISKARE BOSTÄDER

Gnosjö är Smålands Björkvik. Björkvik är Gustafs hemort samt orten där Göran Persson brukade premiärtala på vårarna. UNDER FÖRETAGARTIDEN GICK Gustaf också på

Teori + praktik + Campus | 3 HANDELSSTUDENTEN SOM HOPPADE PÅ ETT ANNAT TÅG

BIO UTE INNE 6 ren 200 Somma • 2 r e Numm

Aktivitet för 45 000 | 16

SPEL I FARTEN

Att vara entreprenör är att fylla ett behov hos marknaden. Ibland blir det en god affärsidé, ibland kan det floppa. Men det är också en av de centrala delarna i det entreprenöriella livet. Nämligen att ta risker, att våga ta språnget. För det mesta med en kalkylerad risk.

22

GUSTAF HERMELIN inledde sin yrkesbana som en sådan. Idag är Gustaf vd för det börsnoterade fastighetsbolaget Klövern som i sin tur är storägare sedan år 2006 i Norrköpings industrilandskap. I början av sjuttiotalet pluggade han i USA och upptäckte en trend med fastighetskomplex som rymde ett flertal olika typer av företag där fastighetsägaren tog en aktiv del i verksamheten. Hmm, det som funkar i USA bör funka i Sverige tänkte Gustaf. Som blivande fastighetsägare får man köpa fastigheter där man har råd. Därför fanns objekt ett i Jönåker. Där skulle han 1980 omvandla ett gammalt sågverk till ett nyföretagarcenter. Nummer två fann han i Bastuträsk 1985, en lokal på 10 000 kvm. – Egentligen handlar det om att skapa sunda, enkla och informella mötesplatser för företagare. En plats där människor kan mötas och idéer födas. För att lyckas med detta är förstås den första omöjliga ordern oerhört viktig. Det gäller att få ett

Handels, studier som han dock avbröt då företaget han drev hade växt till femton anställda. Det blev för mycket att utveckla fastigheter och driva där liggande verksamheter parallellt med att plugga. Så det blev företagande på heltid. – All business is local. Det är viktigt med en tydlig affärsidé. För oss på Klövern vill vi vara kända att alltid ha färskvara på lager. Det är förklaringen till att vi har en relativt, i förhållande till andra fastighetsbolag, låg uthyrningsgrad. Våra kunder har ofta bara 8-9 månader på sig innan de vill flytta in. Det är för kort tid att bygga nytt, men däremot hinner vi anpassa en befintlig fastighet för kundens behov.

– Kista är ett oerhört starkt namn, även om nätverksdelen inte är så utbyggd som i t.ex. Norrköping. En spännande nyhet är förstås flytten av Sollentunamässan till Kista. De har ambitionen att minska hund- & katt-delen till förmån för företag och IT. Integrerat med mässan kommer här också finnas ett hotell. – När vi etablerade oss i Mjärdevi var drygt 2/3 av fastigheterna tomma. Idag är läget mer hälsosamt, men fortfarande saknar det lite för stora området bra mötesplatser.

under 2006. Kanske kommer vi sedan stå inför dåliga tider. Så vi kommer troligen inte att köpa på oss fler fastigheter i dagsläget. I NORRKÖPING SOM ÄR den tredje största or-

ten för Klövern och Gustaf menar att man har många projekt på gång, inte minst ute vid Ingelsta och vid resecentrum. – Vi är en relativt liten organisation vilket gör oss snabbfotade. Vi är alla mycket av ”hands-on”-människor som arbetar på Klövern. ÄNDA FRÅN FÖRETAGSSTARTEN 2002 har det

varit viktigt med en lokal förankring. Och helst utanför storstaden. – Satsningen på Kista är undantaget som bekräftar regeln. Vi vill märkas, därför är det viktigt att kunna finnas i städer med en lagom storlek. Som Norrköping.

GUSTAF MENAR ATT Norrköping är unikt i

Sverige vad det gäller integration av parkverksamhet, universitet och företagsdel. Samt inte minst en vacker stadsmiljö – När vi byggt bron mellan Campus och Pronova har vi fått en viktig symbol på plats. En symbol som visar på den starka kopplingen mellan Science Parken och Universitetet. När vi sedan uppgraderat Grytkvartetet, Akademiska Hus etablerat Visualiseringscentrat och det har tillkommit lite bostäder har vi kommit en bra bit på väg att skapa en levande och vital stadsdel.

IDAG FINNS KLÖVERN på tio orter, varav Kista

är klart störst där de har 1/3 av fastighetsbeståndet och en av deras tuffaste kunder, Ericsson. Ericsson har som mål att få ner ytan per anställd till 13 kvm! Något annat som också utmärker Klövern är att de fokuserar på Science och Business Parker. Utöver Kista har man ”teknikparker” i Norrköping, Linköping, Karlstad, Uppsala och Örebro. – Det som är roligt med parker är att man har möjlighet att följa med en kund i hela dess utveckling. För oss gäller det då att kunna leverera lokaliteter som upplevs som moderna och ändamålsenliga.

SATSNINGEN PÅ SCIENCE och Business Parker

bygger på resonemanget på att det i grunden är bra ekonomi i affärerna. Genom att välja parkmiljöer kan Klövern lättare definiera sin målgrupp. – Genomgående för den här typen av företag är att de ofta står inför stora förändringar och i bästa fall en har en snabb tillväxt. Eftersom det är en relativt homogen målgrupp har de också liknande behov vilket gör att vi kan leverera en form av standardprodukter. Detta i sin tur gör detta att vi får korta ledtider. KLÖVERN HAR EN TID bakom sig med kraftig

I UPPSALA HAR MAN EN biotech-specialisering

i fd. Phizers och Pharmacias lokaler. Idag finns här drygt 1800 anställda. I Karlstad är det stort fokus på skogsnäringen. I Kista är det Ericsson som gäller.

tillväxt och 2007 och 2008 ser ut att bli de bästa åren någonsin för det unga företaget. – Men vi är medvetna om svängningarna. I Kista började det att gå bra först

Gustafs topplista FILM | Local Hero MUSIK | Allätare, även om Elton John är lite av en favorit. LÄSA | Aktuella tidskrifter av olika slag; allt från design till fastigheter. SPORT | Motor av alla slag, speciellt trial och enduro. OKÄND TALANG | Var en gång bland värl-

dens tio bästa trial-förare. FAVORIT I NORRKÖPING | Strömmen från

De Geer och uppåt.

PROSPECTS 2–2007

PROSPECTS 2–2007

23

Rörig och växande spelindustri | 12 på varandras verksamheter ur olika perspektiv. De närmaste planerna består i att skriva en affärsplan och sedan registrera företaget före sommaren.

EGEN VÄG ATT FINNA SVAR » Man måste få hjälp att titta på sin idé med en utomståendes ögon » Att starta företag innebär att förutom testa affärsidén även fråga sig om man själv är en företagartyp. EGEN är en programform som stöttar kvinnor i denna process. affärsidé inom sig under många år. En del förverkligar den relativt omgående, för de flesta stannar det kanske vid en dröm eller en lös idé. Marie Löf från Norrköping har observerat en lucka i samhället hon vill fylla. Det handlar om kostrådgivning åt gravida. – Jag disputerade 2004 inom området nutrition med fokus på barn och gravida, säger Marie. När jag sedan observerat marknaden såg jag att det inte fanns rådgivning inom nutritionsområdet.

MÅNGA BÄR EN

14

Efter kontakt med Universitetsholding där hon lade fram sin affärsidé blev hon tipsad om EGEN. EGEN vänder sig till kvinnor som vill arbeta med personlig utveckling, kreativitet och idéförädling. Något som i förlängningen ska resultera i ett eget företag. EGEN omfattar åtta halvdagsseminarier som pågår våren 2006. – Jag var lite tveksam i början. Men sedan träffade jag andra kvinnor som var i samma situation som mig. Genom dem har jag fått en mycket värdefull feed-back

Marie ser framför sig består i att bedriva forskning parallellt med sitt egenföretagande. Marie arbetar för närvarande i ett KI-projekt kring fettintag under graviditet och bröstcancerrisk senare i livet. Hon är även s.k. postdoc på Hälsouniversitetets medicinska fakultet där hon jobbar med en studie om övervikt hos barn. – Idag finns nästan ingen kostrådgivning för gravida. Min styrka är min naturvetenskapliga bakgrund och att jag kan tolka nya former av forskningsresultat. Det är främst landstingets och de privata mödravårdsklinikerna som är mina potentiella kunder. Regionalt är marknaden liten, men nationellt är den betydligt större.

DEN FRAMTID SOM

EKLÖF OCH LOGISTIKEN Stadiums nya nordenlager på 32 000 kvm i Norrköping kan ju synas vara ett uttryck för hemstadskärlek. Men enligt Ulf Eklöf, vd för Stadium, är skälet endast affärsmässigt. Man använde t.o.m. en logistikprofessor från Linköpings Universitet i sin analys. – Sen är det ju en annan sak att det känns extra bra att det visade sig att just Norrköping är den bästa placeringen för Stadiums vidbekommande. Placeringen ger en optimal varuförsörjning så att vi kan upprätthålla en fortsatt hög servicenivå men ändå ha låga lager. När sedan Ostlänken kommer igång blir det fantastiskt. Vi har redan ett tiotal personer på kontoret som pendlar varje dag mellan Stockholm och Norrköping.

PLACERINGEN AV

logistikansvarige, Pär Sandström, gästade ProNovas lunchklubb i april då de beskrev Stadiums resa; igår, idag och in i framtiden. Är det så att de lyckas med satsningen på den Eklöfska Friggeboden (som Pär kallar jätteladan) så får vi också räkna med att det blir tunt med rea-plagg i fortsättningen. Satsningen är till för att öka effektiviteten, däri ingår att sälja produkterna till fullt pris. Byggandet av Nordenlagret är en spännande satsning av Stadium som också verkställts på kort tid, från beslut till start kommer det bara att gå tolv månader när verksamheten kör igång i sommar. Det var också i fjol som Ingvar Kamprads bolag, Ikano, gick in som delägare i Stadium. – Ikano såg oss som ett företag med visioner som ville något. Med stöd av Ikano har vi kunnat öppna många dörrar, speciellt på den internationella banan. IKEA har aviserat planer på att etablera sig i Haparanda, ett beslut som vi också kommer att följa. Inom detaljhandeln är vi som flockdjur, vi etablerar oss där det finns mycket folk; oavsett om det gäller A-lägen i citykärnor eller i externetableringar i shoppingcentra.

ULF OCH HANS

Maries topplista MUSIK | Rock med folkmusikinslag,

t.ex. Waterboys. Samt jazz. TITTA | Då blir det mest brittiska

deckare. LÄSA | Det mesta från deckare till

kärleksromaner. SPORT | Gillar att spela golf. Sen tittar

jag gärna på sport, förutom boxning. Jag kan ställa klockan mitt i natten för att följa en hockeymatch. BÄST I NORRKÖPING | Pappagrappa med sin trevliga och genuina miljö och bra mat. OKÄND TALANG | Hmmm.

på min affärsidé. Något som är mycket viktigt i initialskedet. Man måste få hjälp att titta på sin idé med en utomståendes ögon.

Beställ inspiration på info@rudin.se eller ring 0150-10010 och boka ett möte.

med ett internat och har sedan fortsatt med föreläsningar kring nyföretagande, positionering och marknadsundersökningar. – En del av deltagarna hade redan startat verksamheter medan andra var i startskedet. Så det var mycket berikande att se

PROGRAMMET INLEDDES

Medlem i Sveriges Reklamförbund

PRONOVEAU 2–2006

PRONOVEAU 2–2006

15

Norrköping Science Park Tidning

PRONOVA SCIENCE PARK

MT AWARDS

Pronoveau informerar och återspeglar dynamiken inom Industrilandskapet, omfattande både Campus, Pronova Science Park och åtskilliga kunskapsföretag i Norrköping. Tidningen vänder sig till beslutsfattare inom näringsliv och politik i regionen och kommer ut med 4 nummer per år. Vi har för detta uppdrag ett helhetsåtagande och arbetar med allt från inriktning och artiklar till foto och formgivning.

Medieteknik med stjärnstatus

Copyright © Zon Reklambyrå 2010


Medborgarperspektivet

Medborgarperspektivet

Befolkningens behov är utgångspunkt för hälsooch sjukvårdens uppdrag Mål: God och förbättrad hälsa Måluppfyllelse: Målet är delvis uppfyllt

Årsredovisning 2009

I ett längre tidsperspektiv har folkhälsan i Östergötland förbättrats om man ser till medellivslängd eller återstående levnadsår vid olika åldrar. Spädbarnsdödligheten är bland den lägsta i världen, sjuklighet och dödlighet i hjärtkärlsjukdomar minskar och cancersjukdomarna ökar i lägre takt. Runt 70 procent av de vuxna östgötarna upplever sig ha en bra eller mycket bra hälsa. Östgötens hälsa och levnadsvanor följer i stort det nationella mönstret. Det går samtidigt att konstatera att de sociala hälsoskillnaderna är betydande såväl inom som mellan Östergötlands kommuner. Landstinget har liten möjlighet att påverka de socioekonomiska skillnader som ¿nns i Östergötland men måste förhålla sig till hur dessa skillnader får konsekvenser för folkhälsan.

Östgötarnas hälsa och levnadsvanor Under de senaste decennierna har hälsan hos Sveriges befolkning förbättrats, avspeglat i att medellivslängden fortsatt att öka. Resultatet varierar emellertid beroende på vilka ohälsoaspekter man studerar. I slutet av 1960-talet sågs de första tecknen på den kraftiga förbättring av tandhälsan hos barn och ungdomar som sedan fortsatt fram till idag13. Däremot har utvecklingen varit ogynnsam vad avser symtom på nedsatt psykiskt välbe¿nnande, vilka ökade kraftigt under 1990-talet, förutom bland de äldsta. Under 2000-talet tycks emellertid denna utveckling ha brutits utom bland ungdomar. Hälsa kan mätas på många olika sätt, genom att individen själv uppskattar sin hälsa eller med hjälp av olika registerinformation (medellivslängd, vårdkonsumtion, dödsorsaker etc). Självskattad hälsa kan förutse dödlighet, kronisk sjukdom och nedsatt kroppsfunktion14. Landstinget i Östergötland följer kontinuerligt befolkningens självupplevda hälsa.

Landstinget är en aktiv kraft i den folkhälsopolitiska process som pågår tillsammans med kommunerna och som skapat förväntningar på ett samlat och integrerat folkhälsoarbete i länet. Ambitionsnivån har höjts och förhoppningen är att i en nära framtid få ett genombrott inom detta mångåriga utvecklingsområde. Landstingets hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser inom sjukvården utvecklas successivt men det ¿nns fortfarande en betydande förbättringspotential. Den stora vaccinationsinsatsen mot den nya inÀuensan var framgångsrik både vad gäller genomförande och resultat och visade samtidigt att landstinget hade en god beredskap att med kort varsel hantera en oförutsedd händelse av betydande omfattning.

Figur 3

Se även relaterade Nyckelindikatorer och resultatmått på sid 83.

Drygt 70 procent av östgötarna upplever sig ha ett bra allmänt hälsotillstånd. Förutom vad gäller tandhälsa, så skattar männen sin hälsostatus bättre än kvinnorna. Några förändringar av östgötens självupplevda hälsa går inte att notera under senare år.

Andel östgötar med god hälsostatus (16–84 år) 2009 (Nationell folkhälsoenkät 2009).

13 Tandhälsans utveckling i Sverige och Östergötland under 1900-talet Rapport 2009:4 Folkhälsovetenskapligt centrum. 14 Socialstyrelsen, Folkhälsorapport 2005.

Medborgarperspektivet

Landstinget i Östergötland – Årsredovisning 2009 | 13

Ekonomiperspektivet

Ekonomiperspektivet

Landstingets samlade verksamhet Sammanställd redovisning för koncernen Förvaltningsberättelsen ska enligt kommunallagen även omfatta verksamhet som bedrivs genom kommunala koncernföretag i form av till exempel aktiebolag och stiftelser men ska även presentera av verksamhet som bedrivs på uppdrag av landstinget. I de sammanställda räkenskaperna i form av resultaträkning och balansräkning ingår endast de koncernföretag där landstinget har ett varaktigt bestämmande eller betydande inÀytande. I landstingets sammanställda räkenskaper 2009 ¿nns fem koncernföretag, Regionförbundet Östsam, AB Östgötatra¿ken, Hjälpmedelscentrum i Östergötland AB, TvNo Textilservice AB och Jöns Jacob Berzelius Clinical Research Center AB.

Resultatet efter konsolidering är 459 miljoner kronor, vilket är en påverkan på resultatet med plus 14 miljoner kronor jämfört med landstingets resultat (Se Redovisningsprinciper, sid 109). Nedan redovisas den samlade verksamheten. De ekonomiska resultaten och andra ekonomiska fakta redovisas i tabellform. Samtliga bolag och stiftelser har lämnat preliminära uppgifter. Resultaten är före konsolidering och förändring av obeskattade reserver eller förändring av andra reserver inom det egna kapitalet. Se total resultaträkning, balansräkning och kassaÀödesanalys.

Landstingets koncernföretag Nedan följer en presentation av de aktiebolag, stiftelser med mera, där landstinget har intressen. Vad gäller regionala organ beskrivs verksamheten ytterligare under avsnittet Regionförbundet Östsam/Den regionala tra¿ken, sid 73 ff. Det som ingår under detta avsnitt är mer fakta om landstinget ägarandel och det ekonomiska resultatet. I övrigt hänvisas till de olika verksamheternas årsredovisningar. HjälpmedelsCentrum i Östergötland AB Produktionsenheten Hjälpmedelscentrum i Östergötland bolagiserades den 1 januari 2005 till Hjälpmedelscentrum i Östergötland AB. Bolaget är ett helägt aktiebolag, och tillhandahåller hjälpmedel till sina kunder som består av landstinget, kommuner och brukare. Resultatet ökar med 8,3 miljoner kronor när Hjälpmedelscentrum konsolideras. AB Östgötatra¿ken Landstinget och kommunerna i länet är gemensamt länstra¿kansvariga enligt Lag (1997:734) om ansvar för viss kollektiv persontra¿k. Landstinget bildade år 1980 tillsammans med länets kommuner AB Östgötatra¿ken och bolaget har sedan juni 1981 haft till uppgift att vara huvudman för kollektivtra¿ken i Östergötlands län. Som huvudman har AB Östgötatra¿ken ansvaret för lokal och regional linjetra¿k med buss, spårvagn, tåg, viss skärgårdstra¿k och för länsfärdtjänst i Östergötland. Landstingets ägarandel uppgår till 50 procent. Landstingets ansvar för bolaget regleras i särskild lagstiftning och i de avtal som gäller mellan landstinget och länets kommuner. Landstinget och AB Östgötatra¿ken har olika periodisering i bokslutet och hänsyn har tagits till detta utifrån landstingets redovisning. Resultatet ökar med 1,8 miljoner kronor när AB Östgötatra¿ken konsolideras. Jöns Jacob Berzelius Clinical Research Center AB Den 1 januari 2003 bildades Jöns Jacob Berzelius Clinical Research Center AB (BCRC) och är ett helägt bolag. Ändamålet med bolagets verksamhet är att, i samarbete med läkemedelsindustrin och den medicintekniska industrin, utföra kliniska prövningar av nya läkemedel och medicinteknisk utrustning samt därmed förenlig verksamhet. Bolagets omsättning och resultat har svängt kraftigt under åren och landstinget har gått in med en garanti för kapitaltäckning med totalt 8 miljoner kronor varav 2 miljoner kronor under år 2009. Finanskrisen ledde till att orderingången upphörde helt under andra halvåret 2008 men återhämtade sig under 2009. Resultatet ökar med 0,6 miljoner kronor när BCRC konsolideras.

Figur 43

Landstingets samlade verksamhet 2009-12-31.

Regionförbundet Östsam Från och med år 2003 är Östsam ett kommunalförbund med utökad verksamhet. Regionförbundets övergripande uppgift är att verka för en ekonomisk, social och kulturell utveckling av Östergötland. Regionförbundet har konsoliderats utifrån röstandel, det vill säga 32,7 procent och bidrar till resultatet med 0,7 miljoner kronor.

76 | Landstinget i Östergötland – Årsredovisning 2009

2009 2008 Hjälpmedelscentrum AB Omsättning, mkr Landstingets andel, % Resultat, mkr Eget kapital, mkr* Soliditet, % Utdelning, mkr Medelantal anställda

91,8 100 11,3 45,0 57 3,0 48

93,3 100 5,7 36,7 41 0,0 48

* Inklusive justering av det egna kapitalet på grund av utdelning 2009.

AB Östgötatra¿ken Omsättning, mkr Landstingets andel, % Landstingets bidrag, mkr* Avsättning/återföring tågrevision, mkr Resultat, mkr Eget kapital, mkr Soliditet, % Medelantal anställda

971,1 939,2 50 50 254,0 224,3 0,0 -4,0 9,0 -4,9 87,6 78,6 13 15 62 53

* Landstingets bidrag avser utbetald nettokostnad och inkluderar länsfärdtjänst. Hänsyn har tagits till återbetalning efter slutlig avräkning avseende föregående år.

Jöns Jakob Berzelius Clinical Research Center AB Omsättning, mkr 19,0 29,6 Landstingets andel, % 100 100 Resultat, mkr 0,6 -3,4 Eget kapital, mkr 2,1 1,5 Soliditet, % 16 12 Medelantal anställda 14 13 Regionförbundet Östsam Omsättning, mkr 195,2 185,3 Landstingets andel, % 33 33 Landstingets bidrag till verksamhet, mkr 124,2 121,6 Resultat, mkr 2,1 0,2 Eget kapital, mkr 46,2 44,1 Soliditet, % 34 37 Medelantal anställda 77 68 Bidrag till koncernföretagen från Östsam AB Kinda kanal ALMI Företagspartner i Östergötland AB Stiftelsen Östgötamusiken Stiftelsen Östergötlands länsteater Stiftelsen Östergötlands länsmuseum

1,3 8,4 3,1 21,2 5,5

1,1 8,0 3,0 20,6 5,0

Uppgifterna från bolagen och stiftelserna är preliminära resultaten är före konsolidering och förändring av obeskattade reserver eller förändring av andra reserver inom det egna kapitalet. Landstingets eventuella bidrag avser ett allmänt bidrag och och inte betalning till olika projekt eller dylikt.

Landstinget i Östergötland – Årsredovisning 2009 | 77

Landstinget i Östergötland Årsredovisning Universitetssjukhuset i Linköping fungerar som ett nav i den högspecialiserade vården för hela den sydöstra sjukvårdsregionen. Verksamheten kan beskrivas med att det varje dag röntgas 900 patienter, föds 12 barn och lämnas 11 000 provsvar. Årsredovisningen är en kanal genom vilken man berättar detta och mycket annat. www.lio.se

Copyright © Zon Reklambyrå 2010


På hösten 1811 skedde den första begravningen på den nya griftegården. Det är väldigt länge sedan. Den första tanken på en ny begravningsplats dök upp hos landshövdingen och konteramiralen Fredrik Georg Strömfeldt samma år som franska revolutionen genomfördes 1789. Därefter förflöt många år medan förslaget förkastades och togs upp igen innan det till slut kunde bli verklighet. Linköping hade vid den här tiden bara några tusen invånare och platsen som avsattes för den nya begravningsplatsen var rena landsbygden, med betande kor och får.

Många generationer har sedan dess fötts, levt och dött i Linköping och de flesta av dessa människor har fått en plats för den sista vilan på de centrala griftegårdarna. Mycket har hänt under de två hundra år som gått sedan den allra första jordfästningen genomfördes på det som vi idag kallar Gamla griftegården. I fem etapper har begravningsplatsen utökats med nya kvarter. Byggnader har tillkommit, träd har växt sig höga och tagits ned, nya har planterats. En gammal griftegård med sina träd, murar och växter är också en Noaks ark, en skyddad plats för hotade arter. Här finns en fristad för växter, insekter, fåglar och fladdermöss. Ingenstans är kretsloppet så tydligt som på en begravningsplats, där livet och döden ger varandra näring. Därför är det viktigt att ta hand om miljön och att skapa förutsättningar för en hållbar utveckling.

Linköpings centrala griftegårdar

Vi vill uppmärksamma allt detta. Under jubileumsåret 2011 ger vi våra besökare möjlighet att upptäcka våra griftegårdar på många olika, och kanske nya, sätt. Vi vill berätta vår spännande historia och om de människor som har skapat den. Under 2011 planerar vi en rad evenemang. Här är några exempel: • Dramatiserade tidsvandringar, • Växtvandringar • Konserter • Föreläsningar med olika innehåll Givetvis kan man också välja att gå på egen hand. Griftegårdarna är alltid öppna och under jubileumsåret kommer det att finnas mycket att se och uppleva. Håll utkik i tidningen och på vår webbplats, www.svenskakyrkan.se/linkoping

1811-2011

Centrala griftegårdarna i Linköping Illustrationer och folder Centrala griftegårdarna i Linköping sjuder av liv. Så är det faktiskt. Det är inte bara de dödas vilorum, utan också en plats där man mitt i stadens brus kan finna en stunds ro. Det är en plats rik på historia som kanske mer än andra kan berätta om det liv som var. Här kan dåtid, nutid och framtid mötas. På hösten 1811 skedde den första begravningen på den nya griftegården. Den första tanken på en ny begravningsplats dök upp hos landshövdingen och konteramiralen Fredrik Georg Strömfeldt samma år som franska revolutionen genomfördes 1789. Under jubileumsåret 2011 ger vi våra besökare möjlighet att upptäcka våra griftegårdar på många olika, och kanske nya, sätt. Vi vill berätta vår spännande historia och om de människor som har skapat den. Vi har varit med och tagit fram stora delar av jubileumsmaterialet som kommer att distribueras under hela jubileumsåret.

Copyright © Zon Reklambyrå 2010


Mo Gård Bok Böcker är en viktig kanal för kunskapsspridning inom Mo Gård. I detta syfte har vi bland annat tagit fram boken ”Att anpassa miljön för personer med svåra synoch hörselskador”. Denna bok, på 60 sidor, visar med fotografier och texter på hur man bör anpassa miljön för målgruppen ifråga.

Användning av sinnen Hur personer med dövblindhet använder sina tillgängliga sinnen är individuellt. Det är mycket sällan en person aktivt kan välja de olika sinnena. Hur sinnena används i olika situationer styrs först och främst av hjärnan och är bortom vår kontroll och är helt avhängig den miljö vi befinner oss i för stunden. Man brukar dela in sinnena i två grupper. Den första gruppen är fjärrsinnena; syn, hörsel och lukt. Med hjälp av dessa sinnen kan vi upptäcka något på avstånd. Det taktila sinnet, beröring och rörelse samt smak är närsinnen som bara fungerar när något är på kroppen eller inom en armslängds avstånd. När något händer utanför kroppen måste det alltså upptäckas med hjälp av ett eller flera av våra avståndssinnen, annars kan inte händelsen registreras. På så sätt upplever helt dövblinda personer sin omgivning. Men om personen med medfödd dövblindhet har bevarat rester av något eller båda avståndssinnena är det mest sannolikt att han/hon är motiverad att röra sig och utforska omgivningen. En syn- och/eller hörselrest tillsammans med lukt/smak kommer inte att vara tillräcklig för att försäkra sig om att personen med dövblindhet uppfattar meningen och sammanhanget i en situation. Då kommer personen alltid att vara beroende av det taktila sinnet, stöttad av eventuella kvarvarande funktioner från fjärrsinnena.

10

Speciellt då nya funktioner ska etableras är känseln helt nödvändig. Annars kommer inte funktionerna att etableras på den nivå personens sinnen har potential till. De kvarvarande syn- och hörselresterna har emellertid stora begränsningar. De fungerar nästan alltid bara sporadiskt beroende på hur bra den sociala och fysiska miljön är tillrättalagd. Till exempel är personer med hörselnedsättning i behov av god akustisk miljö. Det betyder att användning av fjärrsinnena kommer att variera från situation till situation, ofta från ett ögonblick till ett annat. Därför bör det taktila sinnet användas så ofta som möjligt tillsammans med andra sinnen. Känsel, smak, lukt och eventuellt syn- eller hörselrester ger god hjälp vid orientering. Exempelvis kan en person med hörselrest utnyttja ekoljudet (reflekterande ljud) och lokalisera ett hinder eller om man närmar sig en vägg. Känseln utnyttjas på många liknande sätt för att undersöka omgivningen. Händerna används för att till exempel fastställa positioner och följa väggar. Genom fötterna får personen kännedom om underlagets beskaffenhet och förändring (asfalt, grus, gräs osv.) och kan med foten följa en linje i marknivå till exempel en gräskant. Genom solens värme mot ansiktet kan personen ta ut olika riktningar. Lukten ger viktig information både inomhus och utomhus. Inomhus är det lätt att känna igen lukten från badrum, tvättstuga eller kök. Utomhus kan det vara rosenrabatten, buskar eller doften från ett bageri.

11

Copyright © Zon Reklambyrå 2010


Mo Gård Gruppen Bok Mo Gård Gruppen gav oss även förmånen att 2007 ta fram deras jubileumsbok – ”60 år i målgruppernas tjänst”. Detta är en bok där 60 års verksamhet sammanfattas på 54 sidor i både talande bilder och upplysande text. Vi stod här för struktur och layout.

hur allt började 1938 övertog staten ansvaret för undervisningen av ”dövstumma” i Sverige och förlade då ”Statens specialskola och fortsättningsskola för dövstumma” till Gävle. Riksdagen beslöt 1942 att upprätta en ”vårdanstalt för dövstumma med komplicerat lyte”. Med komplicerat lyte avsågs i första hand svag begåvning men även till exempel en förlamad hand eller något liknande. Anstalten som skulle bestå av ett skolhem för ”bildbara sinnesslöa eller svagbegåvade dövstumma” och ett manligt samt ett kvinnligt arbetshem förlades provisoriskt till ”dövstumskolan” i Gävle i väntan på att staten skulle köpa och göra i ordning en lämplig jordbruksegendom. Det blev Mo Gård utanför Finspång i Östergötland som köptes. Flytten till Mo Gård Överflyttningen från Gävle till Mo Gård skedde i mars 1947. De som flyttade till Mo Gård var 30 skolelever, 18 pojkar och 12 flickor samt 41 skyddslingar (så benämndes de vuxna officiellt) i arbetshem, av dem var 16 män och 25 kvinnor. Den sammanlagda personalstyrkan vid starten 1947 var 21 personer och bestod av rektor, två lärarinnor, slöjdlärarinna, arbetslärare i skomakeri, trädgårdsmästare, husmor, sjuksköterska, ekonomist (vaktmästare), skrivbiträde, fem sköterskor, kokerska, sömmerska och fyra ekonomibiträden.

Start med stora problem På Mo Gård krävdes en rad åtgärder och främst var det byggnaderna som måste rustas upp och i en del fall krävdes att det byggdes helt nya. Redan vid sitt första sammanträde på valborgsmässoafton 1947 författade styrelsen en skarp skrivelse till huvudmannen Skolöverstyrelsen om att skynda på nybygget av arbetshemmet för kvinnorna samt bostäder åt rektor och trädgårdsmästare. Även vattenförsörjningen och den yttre belysningen måste åtgärdas ”läget blir fullkomligt ohållbart för anstalten om inte detta sker”. Vid detta första sammanträde beslöts också att kosten för den personal som åt i matsalen skulle kosta 1 krona och 80 öre per dag och tvätten 40 öre per kilo. Skoreparationer fick ske i skomakeriverkstaden enligt en detaljerad prislista. Att köpa mjölk i ladugården kostade 55 öre per liter.

lokaler behövdes också men kunde byggas i anslutning till rektorsbostaden. Vid denna tidpunkt arbetade styrelsen också med att närmare granska nybyggnadsbehovet i samband med att anstalten i mars 1948 skulle överta jordbruket på Mo Gård, som bland annat bestod av 68 hektar åker. Det krävdes omfattande nybyggnationer för att få till stånd ett modernt jordbruk. Stall, ladugård, ekonomibyggnader, arrendatorbyggnad och arbetarebostäder måste byggas nytt då de gamla inte gick att reparera. För att kunna driva jordbruket behövde en rättare, en ladugårdsförman, en traktorskötare och två körkarlar anställas. Under sommaren 1948 krävde styrelsen att även skogsmarken skulle stå under styrelsens ledning då jordbruket behövde en hel del underhållsvirke. Det beslutades också att fiskerätten i sjöarna Glan och Dovern skulle arrenderas ut.

Jordbruket övertas Vid ett sammanträde på hösten 1947 konstaterades att vattenförsörjningen fortfarande var osäker och besvärlig och att den provisoriska ledningen ovan jord som lagts under sommaren inte skulle fungera under vintern. En rejäl vattenbrunn måste grävas. Trädgårdsmästarbostaden var i synnerligen dåligt skick och utdömd av hälsovårdsnämnden. Familjebostad saknades för rektorn och eldaren. Expeditions-

Överbeläggning på skolhemmet Det var inte bara bekymmer med övertagandet av jordbruket utan även med det kvinnliga arbetshemmet. Det hade fått medel beviljade redan av 1946 års riksdag men byggnationen var ännu inte påbörjad. I skolhemmet, som var avsett för 45 elever, bodde därför ett 70tal skolelever och skyddslingar av båda könen, från 9 till 48 år gamla. Överbeläggningen var alltså oerhört stor och de tiotal personer som

Det var väldigt trångt i rummen och i början fanns inte ens så mycket plats att alla kunde ha en egen stol vid sängen. En liten byrålåda var allt de hade för egna privata saker.

stod i kö för att komma till Mo Gård kunde inte få plats. Dessutom konstaterade styrelsen att det var oklart om bostad skulle ordnas åt arbetsläraren i skomakeri, då han inte ingick i befattningsplanen.

”Bostäderna var dåliga men personalen samarbetade bra” Två som var med vid starten på Mo Gård 1947 och blev kvar länge i tjänst var vaktmästaren Sture Edvardsson och vårdarinnan Irene Johansson. Sture sökte arbetet som ekonomist, som det hette då, via annons. Han arbetade då vid Gusums Bruk och efter flytten till Mo Gård blev han kvar till pensioneringen 1979. Irene var kvar som vårdarinna ända fram till 1985, alltså närmare 40 år. Under de första åren var det svårt med personalbostäder. Då bodde rektor Rehndahl med familj, vaktmästare Sture Edvardson med

8 60 år i målgruppernas tjänst

familj och ytterligare tre till fyra ensamstående personer ur personalen på andra våningen i Vita Huset där dessutom expeditionen fanns. Den personal, bland annat tre vårdarinnor, kokerska, sköterska och lärare, som hade följt med i flytten från Gävle, behövde också bostäder. De blev klara först 1950. Teckenspråkscirklar av Frälsningsarmén Sture och Irene berättar om starten 1947: – De vuxna kom i mitten av mars och skoleleverna kom något senare. Alla fick flytta in i Västergården, där det fanns sovsalar med två till sex sängar i varje. Flickor och pojkar fick bo på varsin sida av korridoren. Det var noga med den moraliska övervakningen. Det var väldigt trångt i rummen och i början fanns inte ens så mycket plats att alla kunde ha en egen stol vid sängen. En liten byrålåda var allt de hade för egna privata saker.

60 år i målgruppernas tjänst

9

60 år

i målgruppernas

tjänst

60 år i sammanfattning

Utveckling och livskvalitet i ett tidsperspektiv Det statliga skol- och arbetshemmet för döva på Mo Gård öppnades 1947, med funktion som skola och vårdanstalt för ”dövstumma med komplicerat lyte”. Verksamheten riktade sig både till barn och vuxna. 1964 flyttades skoldelen till nuvarande Åsbackaskolan i Gnesta. Huvudmannaskapsreformen 1967, medförde bland annat att Landstinget i Östergötland trädde in som ny huvudman för Mo Gård, som i egenskap av specialvårdhem då kom att tillhöra omsorgerna. Under åren 1967-92 skedde stora förändringar. År 1968 kom omsorgslagen, vilken var en särlag, direkt riktad till utvecklingsstörda. Ledord som ”normalisering” och ”integrering” blev nu kännetecknande för utvecklingen. Mo Gård blev ett specialvårdhem för döva. Nästa omsorgslag kom 1986 och förordade en avveckling av vårdhem för utvecklingsstörda. Detta innebar för Mo Gårds del att verksamheten inriktades på utveckling mot

ett utbildnings- och habiliteringscenter för döva och dövblinda personer med ytterligare funktionshinder. Arbetet kom nu att bedrivas främst mot aktiva habiliteringsinsatser, korttidskurser och personalutbildning. År 1992 övergick verksamheten i aktiebolagsform, Resurscenter i Östergötland AB bildades, nuvarande Resurscenter Mo Gård. Som ett pedagogiskt komplement till Resurscenter Mo Gård startades 1992 en folkhögskoleverksamhet, vilken 1997 blev en självständig skola, Mo Gård Folkhögskola. Mo Gård Folkhögskola drivs som en ideell förening, där Stiftelsen Mo Gård och en samnordisk stiftelse, Pro Communicato Nordica (PCN) är medlemmar, vilket innebär att skolan även har en nordisk inriktning. I januari 2000 invigdes Broder Pehr i Stockholm, ett boende för personer med dövblindhet och ytterligare funktionshinder. Anläggningen

var Resurscenter Mo Gårds första etablering för gruppboende utanför Finspångs kommun och verksamheten drivs på entreprenad. Resurscenter Mo Gård ägs från och med december 2000 av Stiftelsen Mo Gård. Stiftarna är Östergötlands läns landsting, Finspångs kommun, Föreningen Sveriges Dövblinda (FSDB), Sveriges Dövas Riksförbund (SDR) och Mo Gård personalförening. Under 2003 startade Resurscenter Mo Gård gruppboendet Fenix i Enköping. En enhet för döva personer med ytterligare funktionshinder. Alla tjänster av administrativ karaktär som inte ligger inom enheternas kärnverksamhet samordnars sedan 2003 av Mo Gård Företagstjänst. Verksamheten sköter de koncerngemensamma internservicestrukturerna som exempelvis administration, IT och fastighetsförvaltning.

Verksamheten inriktades på utveckling mot ett utbildningsoch habiliteringscenter för döva och dövblinda personer med ytterligare funktionshinder.

År 2003 bildas även de två dotterbolagen Nationellt Kunskapscenter för Dövblindfrågor (Epidro) och Odigos. Nationellt Kunskapscenter för Dövblindfrågors verksamhet utgår från Stockholm och Finspång. Verksamheten baseras på ett statligt uppdrag att stödja landsting och kommuner i arbetet att bygga upp kompetens för stöd till personer med dövblindhet. Odigos erbjuder re-/habiliteringsverksamhet för målgruppen vuxna döva personer med psykiska funktionshinder och/eller social anpassningsproblematik. Odigos verksamhet finns sedan 2003 i Eskilstuna och sedan våren 2005 i Ystad. I januari 2006 övergick Skolhemsverksamheten inom Resurscenter Mo Gård i Finspångs kommun till Odigos. Skolhemsverksamheten öppnar också 2006 en enhet för flickor som under 2007 utökas och flyttar till nya bättre anpassade lokaler.

4 60 år i målgruppernas tjänst

skulle leva ett så vanligt och värdigt liv som var möjligt. En annan intention med lagen var att jobba mot integrering. Personer med utvecklingsstörning skulle bo ute i samhället – socialt integrerade. Tanken om gruppbostäder började nu växa fram. De som bodde på Mo Gård var teckenspråkiga därför samverkade vi med Sveriges Dövas Riksförbund (SDR) som förstod att dessa personer också måste integreras i de dövas värld. – När vi så småningom skrivit ut ett större antal personer började Mo Gård bestå av personer med dövhet och dövblindhet, ofta i kombination med utvecklingsstörning. Kunskapen om personer födda med dövblindhet var dålig. I slutet av 70-talet började vi arbeta för att klara upp de stora beteendestörningar som fanns bland de boende. Vi hade många personer som var utåtagerande och hade själv-

18 60 år i målgruppernas tjänst

I början av 2007 startar Resurscenter Mo Gård ett serviceboende i Sjöbo kommun i Skåne. Ett boende för främst personer med dövblindhet och ytterligare funktionshinder. Folkhögskolan utökar sin verksamhet med anpassade lokaler på Kungsholmen i Stockholm och börjar ge kurser höstterminen 2007. 2007 har Mo Gård framgångsrikt bedrivit verksamhet i 60 år. Det firas och uppmärksammas under hela året med bland annat framtagandet av denna skrift, ”öppet hus”, föreläsningar och jubileumsfest. Ett varmt tack riktas till alla som under åren bidragit till att utveckla och bygga Mo Gård av idag och för framtiden.

60 år i målgruppernas tjänst

skadande beteende. Mycket på grund av att de haft en svår situation och sällan fått chansen till en kommunikationsutveckling innan de kom till Mo Gård. Ett samarbete med landstingets psykolog Olle Wadström som var mycket skicklig på att samarbeta med Mo Gårds personal runt problematiken inleddes. Efterhand, i slutet av 70och början av 80-talet blev Mo Gård kända för att vara duktiga på att hantera just den här sortens problem. I habiliteringsarbetet användes Kyléns teorier och vi hittade bra strukturer. – Min egen roll i detta var central eftersom jag samordnade både personal och innehållsfrågor till stor del. Det var ibland ett tungt arbete. När Anders Lindgren sedan tillträdde som platschef under senare delen av 1970talet blev jag av rena hälsoskäl förordnad som behandlingssamordnare samt ansvarig för bo-

endet. Detta mer innehållsinriktade arbete passade mig perfekt eftersom det var här mitt största intresse låg. – Vi utvecklade under 70-talet det innehållsmässiga arbetet efter Kyléns teorier, vilka jag respekterade och litade på. Ett nytt sätt att tänka runt rehabilitering vaknade och vi samarbetade i team tillsammans med personer från omsorgsverksamheten. I teamet ingick bland annat läkare, psykiatriker och psykolog. Pionjäranda och framtidstro under 80-talet Mo Gård förändrades nu i snabb takt och en pionjäranda började sakta växa fram. Vi började hitta strukturer i habiliteringsarbetet och en positiv attityd rådde. – Det var fantastiskt att arbeta på Mo Gård i mitten av 80-talet. Inte mycket av institutionstänkande fanns kvar. Mo Gård låg

nu i framkant och bland personalen fanns en enorm framtidstro. Vi hade skapat oss ett stort nätverk både i Sverige och i Norden och vi åkte på studiebesök, bland annat till Norge, Danmark, Finland och Hellen Keller Center i USA. Nu fanns det mycket goda förutsättningar att bygga vidare på. Samtidigt var Mo Gård involverat i ett antal utredningar och arbetsgrupper där man diskuterade Mo Gårds varande eller inte. Per-Olof som var med i några av dessa arbetsgrupper berättar att det var tydligt att Landstinget i Östergötland och övriga landsting hade förtroende för Mo Gårds verksamhet – att de såg verksamheten som unik. Tack vare detta fick Mo Gård vara kvar. – Senare fungerade jag enbart som behandlingssamordnare vilket innebar spännande uppgifter. Jag höll ofta i alla kontakter med de personer som ville placera eller ta hem gäster. I

början av 90-talet fick jag erbjudande om att jobba på Mo Gård Kunskapscenter för Dövblindfrågor och i och med att Mo Gård bolagiserades 1992 övergick jag till att bli konsulent där. Per-Olof berättar att tiden på Mo Gård hela tiden gav honom nya kickar som gjorde att han stannade kvar ända till i slutet av 90talet. Det var då en tuff ekonomisk period på Mo Gård vilket skapade en del motsättningar bland personalen. – När jag i denna veva fick erbjudande om jobb som projektledare inom tolktjänsten tackade jag ja. Detta gjorde att jag fick möjlighet att se Mo Gård utifrån. Senare arbetade jag under ett antal år på Öronkliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping som hörselpedagog. Båda dessa arbetsuppgifter var synnerligen spännande och lärorika. Jag hade nog inga som helst avsikter att återvända till Mo

5

Gård men plötsligt dök frågan upp om jag kunde tänka mig att återvända. Givetvis visste jag ganska bra vad som hände på Mo Gård. Jag såg en positiv förändring mera till det Mo Gård jag kände igen från 80-talet. Detta bidrog till att jag 2006 tackade ja till att återigen börja som konsulent på Mo Gård Kunskapscenter. En gång Mo Gård… alltid Mo Gård!

Mo Gård förändrades nu i snabb takt och en pionjäranda började sakta växa fram. Vi började hitta strukturer i habiliteringsarbetet och en positiv attityd rådde. 60 år i målgruppernas tjänst

19

Copyright © Zon Reklambyrå 2010


Tunnelkörning!

Fortkörning!

Samåkning! enderas extra Om du kör in i någon bakifrån rekomm el för säker tjockt gummi och vattenbaserat glidmed t gäller vid och smidig passage. Obs! Sänkt hastighe

kan drabba mer Att komma för fort fram till målet förtar njutningen oerfarna trafikanter. En brådska som mån kan fördröjas för mötande trafik och som i viss med gummi.

infart.

www.projekt6.bloggsida.se

www.projekt6.bloggsida.se p6-a3-poster.indd 2

08-02-04 09.23.06

p6-a3-poster.indd 3

Använd kondom!

08-02-04 09.23.06

Använd kondom!

er som flytningar Vanligt bland ungdomar. Uppträd ofta inga symptom och sveda när man kissar men ger alls. Behandlas med antibiotika.

kroppens immunGlobalt spridd smitta. Bryter ner via medicinsk försvar och leder till aids. Kan bromsas behandling, men inte botas. vårtor som kliar och Vanligt bland ungdomar. Kan ge ing. Penslas eller svider runt könsorgan och analöppn fryses bort.

www.projekt6.bloggsida.se p6-a3-poster.indd 5

www.projekt6.bloggsida.se 08-02-04 09.23.06

p6-a3-poster.indd 6

08-02-04 09.23.06

Studentföreningen P6

r två trafikanter. Sexuell övning som oftast inbegripe den kan göra Bör idkas med försiktighet eftersom mma gummit. vem som helst snurrig nog att glö

Affischer Syftet med studentföreningen P6:s arbete är att främja den sexuella hälsan och sprida kunskap om kärlek, sex samt öka kondomanvändandet bland studenter så att spridningen av olika könssjukdomar begränsas i Sverige. Vi fick för detta ändamål, förmånen att ta fram olika typer av affischer.

www.projekt6.bloggsida.se p6-a3-poster.indd 1

08-02-04 09.23.06

Copyright © Zon Reklambyrå 2010


Finspångs skolplan 2007-2011 Utveckla entrepren örsskap

Utv e häls ckla o livs stils och fråg or

Utve indiv ckla idue l stöd lt

Utveckla lusten att lära Lusten att lära

Det individuella stödet

Vi vill utveckla lusten att lära genom:

Vi vill utveckla det individuella stödet genom att:

• dokumentation av utveckling och lärande i förskolan

• stödja barn och elever i behov av särskilt stöd tidigt

• pedagogisk utveckling i grundskolan

• anpassa stödet efter varje barns och elevs förutsättningar och behov

• goda behöriga pedagoger som förmedlar en motiverad inlärning • moderna läromedel • stimulerande lärmiljöer.

• upprätta dokumentation i form av IUP (Individuell utvecklingsplan) och åtgärdsprogram • sträva efter att undervisa alla elever tillsammans.

Utveckla profilerade senare-skolor

Hälso- och livsstilsfrågor

Entreprenörsskap

Vi vill utveckla hälso- och livsstilsfrågor genom att:

• låta entreprenörstanken genomsyra hela skolgången från förskola till vuxenutbildning

Vi vill utveckla entreprenörsskapet genom att:

• fokusera på hälsofrågor • utveckla och utöka de kulturella inslagen i verksamheten

• uppmuntra kreativitet och stödja individuella val

• utveckla samverkan med hemmen i livsstilsfrågor

• uppmuntra och stödja projekt.

Finspångs kommun Affisch & minifolder Låt

stå!

ProÀlerade senareskolor Vi vill utveckla proÀlerade senareskolor genom att: • utgå från verksamhetens kompetens och förusättning så att: • elevens valfrihet utifrån intresseområden ökar.

• utveckla samverkan med socialförvaltningen, landstinget och sjukvården.

Alla kommuner tar fram en skolplan som bl.a. redovisar mål för verksamheten. Finspångs kommun tog ett steg längre då de ville skapa förståelse för vad skolplanen är. Med detta som mål producerade vi skolplanen som fickfolder, affisch och broschyr. Ett exempel på sammanhållen och kreativ marknadsföring anpassad efter målgruppen.

ÖVERGRIPANDE MÅL

Kontakt Förvaltningschef Humanistiska förvaltningen

Krister Pettersson 0122-855 01 krister.pettersson @kommun.Ànspong.se Ordförande Humanistiska nämnden

Peter Fransson 0122-855 05 peter.fransson @kommun.Ànspong.se

Måluppfyllelse

Värdegrunden

Röda tråden i lärandet utvecklas så att:

• Alla barn och elever känner trivsel och trygghet.

• alla elever når målen i sin IUP (Individuell utvecklingsplan)

• Alla barn och elever blir sedda varje dag.

• alla elever kvaliÀcerar sig till nationellt program på gymnasiet • meritvärdet ökar generellt.

• Likabehandlingsplaner Ànns på alla enheter och är kända av alla. • Verksamheten präglas av mångfald, jämställdhet och hållbar utveckling.

Barns och elevers inÁytande och ansvar

Samverkan och samarbetet

• Barn och elever har reellt inÁytande över sitt lärande. • Barn och elever medverkar aktivt i klassråd och elevråd.

• Samverkan ska utvecklas mellan skolan och annan kommunal verksamhet.

• Barn och elever medverkar aktivt i sin skolas utveckling.

• Samverkan ska utvecklas mellan skola och näringsliv.

• Barn och elever ges utrymme att utveckla sina personliga intressen.

• En öppenhet mot omvärlden ska eftersträvas.

• Samverkan ska utvecklas mellan hem och skola.

Ledarskap och medarbetarskap • Ledarskapet ska präglas av utveckling, stimulans och uppmuntran. • Ledarskapet ska präglas av förtroende och delegation. • Ledarskapet och medarbetarskapet ska präglas av eget engagemang utifrån.

Skolplanen har sin utgångspunkt från de statliga styrdokumenten: Skollag, Skolförordnigar samt Läroplanerna för förskolan (Lpfö 98), det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) och de frivilliga skolformerna (Lpf 94).

Skolplanen har också sin utgångspunkt från Finspångs kommuns vision:

Finspång är den attraktiva kommunen i en spännande region, där vi skapar utveckling och livskvalitet genom samverkan, öppenhet och nytänkande.

Finspå ngs skolpla n 2007-2 011

samt i humanistiska nämndens verksamhetsidé:

Framtidens Finspång formar vi genom att stödja allas utveckling till självständighet, framtidstro och livslångt lärande.

Copyright © Zon Reklambyrå 2010


Hur kan vi producera energi så det räcker åt alla utan att förstöra vår jord? Siemens svar: Genom effektiv energiförsörjning. Siemens Industrial Turbomachinery AB (SIT AB) levererar kraftverk och turbiner med hög verkningsgrad och låga utsläppshalter. Vi är ca 2 200 anställda i Finspång och ca 120 i Trollhättan och omsätter ca 6 miljarder kronor per år. Vi ingår i Siemenskoncernen som är ett av världens största företag inom elektronik och elteknik och har fler än 400 000 medarbetare i över 190 länder. Total omsättning ca 72 miljarder euro. Till verksamheten i Finspång söker vi:

Projektledare/ Produktionstekniker Till produktionen Dina arbetsuppgifter Driva investerings- och förändringsprojekt. Det innebär: • anskaffning eller modernisering av avancerad produktionsutrustning. • layoutarbete för att skapa överskådliga och effektiva materialflöden. Du ansvar för projektet utifrån förundersökning, kalkylering, upphandling, installation och idrifttagning. Din profil Viktiga egenskaper hos dig är att du är drivande och har förmåga att kommunicera och motivera. Tidigare erfarenhet från projektledning är meriterande. Vi ser gärna att du är högskoleeller civilingenjör med inriktning maskinteknik eller logistik.

CNC-operatörer Till produktionen Dina arbetsuppgifter Vi söker ett antal CNC-operatörer inom följande områden: • Lätt bearbetning, t.ex. Mazak, med styrsystem Fanuc. Eller med manuell supportsvarvning. • Medeltung bearbetning; fleroperationsmaskin med Siemens styrsystem. • Tung bearbetning; rotorsvarv med styrsystem Sinumerik. Din profil Viktiga egenskaper hos dig är att vara serviceinriktad, kunna arbeta i grupp och ha en positiv inställning. Tidigare erfarenhet av styrda maskiner är meriterande. Du bör ha gått yrkesskola eller ha erfarenhet av verkstadsarbete.

Intresserad? På vår hemsida www.siemens.se/sit hittar du mer information om tjänsten/tjänsterna samt kontaktpersoner. Via hemsidan lämnar du även in din ansökan.

Energy Sector Siemens Industrial Turbomachinery AB www.siemens.se/sit

Powerful machines need powerful people Konstruktörsprogrammet Enkelt sagt är en turbin en avancerad maskin som tämjer värmeenergi till mekanisk kraft. För att tämja den energin, spara på miljön och hela tiden driva utvecklingen framåt av våra applikationer gasturbin, ångturbin och kompletta kraftanläggningar, behöver vi minst sagt kraftfulla medarbetare.

Hur kan vi producera energi så det räcker åt alla utan att förstöra vår jord? Siemens svar: Genom effektiv energiförsörjning. Siemens Industrial Turbomachinery AB (SIT AB) levererar kraftverk och turbiner med hög verkningsgrad och låga utsläppshalter. Vi är ca 2 200 anställda i Finspång och ca 120 i Trollhättan och omsätter ca 6 miljarder kronor per år. Vi ingår i Siemens-koncernen som är ett av världens största företag inom elektronik och elteknik och har fler än 400 000 medarbetare i över 190 länder. Total omsättning ca 72 miljarder euro. Till verksamheten i Trollhättan söker vi:

Nu söker vi på Siemens Industrial Turbomachinery dig som är högskoleingenjör och vill specialisera dig inom konstruktion. Har du arbetslivserfarenhet från konstruktion är detta meriterande. På www.siemens.se/sit kan du läsa mer om Konstruktörsprogrammet och lämna din ansökan. Vi vill ha din ansökan senast den 27 april.

Energy Sector

Ekonomichef Till brännkammarenheten Vi söker en drivande ekonom med goda ledaregenskaper.

Siemens Industrial Turbomachinery

Intresserad? På vår hemsida www.siemens.se/sit hittar du mer information om tjänsterna samt kontaktpersoner. Via hemsidan lämnar du även in din ansökan.

Rekryteringsannonser Turbintillverkaren Siemens Industrial Turbomachinery har ett stort behov av nyrekryteringar. Rekryteringsannonserna fungerar också som imageannonser för en av regionens största arbetsgivare. Vi har i detta ett helhetsåtagande genom att vi arbetar med allt från mediaval och copy till foto och formgivning.

Energy Sector Siemens Industrial Turbomachinery AB www.siemens.se/sit

Copyright © Zon Reklambyrå 2010


För dig som har barn, oavsett ålder, med dövhet/hörselskada i kombination med utvecklingsstörning

23-25 april 2010, Almåsa Konferens, Stockholm

Mo Gård Inbjudan Mo Gård håller årligen i utbildningar för föräldrar med barn med kommunikationshandikapp, dövhet och dövblindhet med ytterligare funktionsnedsättningar. Inför dessa utbildningar tar vi bl.a. fram inbjudningar med program och information om sammankomsten.

Program

10.30–11.00

Kaffe

11.00–12.00

Att vara syskon Cia Fält

Fredag 23 april 12.00–14.00

Lunch med tipspromenad

14.00–16.30

Årsmöte DHB flerhandikapp

Gruppdiskussioner baserade på förmiddagens innehåll. Samtalsledare i varje grupp. Välj mellan spåren: A Förskoleålder B Grundskoleålder C Gymnasieålder D Vuxen

15.00

Kaffe

Frukt och juice

19.00

Middag

13.30–14.30

Kaffe och smörgås

14.30–15.00

Välkommen Presentation av Almåsa

Föräldrautbildning

15.00–15.30

Livslinjen Unni Thorstensson

För dig som har barn, oavsett ålder, med dövhet/hörselskada i kombination med utvecklingsstörning.

15.30–16.15 16.15–16.30 16.30–17.30

Inspirerande föreläsning Lasse Eriksson

23-25 april 2010 på Almåsa Konferens i Stockholms skärgård. Du får chansen att lyssna till olika föreläsare, deltaga i olika diskussioner och umgås i en trevlig miljö. Utbildningen är kraftigt subventionerad till en kostnad av 800:-/person inklusive moms. I kostnaden ingår konferens, resa, mat och logi. Inbetalningskort sänds ut till deltagare efter konferensens genomförande. Anmälan är bindande. Sista ansökningsdag är den 18:e januari 2010. Anmälan: Susanne Lindqwist, Specialpedagogiska skolmyndigheten Box 173, 646 23 Gnesta Telefon 010-473 60 51, Fax 010-473 61 39 E-post susanne.lindqwist@spsm.se

17.30–18.00

Möte för nya föräldrar DHB flerhandikapp

19.00

Middag

Söndag 25 april 09.00–11.30

E Små steg – Stora steg Eva Ardinge & Ann Bergström G Hjälpmedel, Klara mera

10.00

Kaffe

11.30–12.00

Gemensam avslutning

12.00

Lunch

Lördag 24 april 09.00–10.00

Att lära sig förstå – En föräldraberättelse Jan Israelsson

10.00–10.30

Samtal med Christian Christian Wadén & Lena Ingman

F Samspel och kommunikation Elisabeth Ringby & Christina Lööf H Tejping Ulrika Broddstedt

Copyright © Zon Reklambyrå 2010


Vårdcentralen

Åtvidaberg

På vårdcentralen

Telefonrådgivning och tidsbeställning

Reception Anmäl dig alltid i receptionen när du kommer till vårdcentralen, även om du ska gå till laboratoriet eller till våra distriktssköterskor. Då det ibland kan bli kö är det bra att vara ute i god tid.

När du ringer till Vårdcentralen hamnar du i ett datoriserat telefonisystem (TeleQ) som ger dig en tid då vi ringer upp dig. Du knappar in eller talar in det telefonnummer du vill bli uppringd på. Vi ringer dig på angiven tid. Du kan själv ändra tiden enligt instruktioner från telefonmeddelandet.

Läkarmottagningen Våra ordinarie läkare är specialister i allmänmedicin. För att boka en telefonkontakt eller läkarbesök ring våra mottagningssköterskor.

Distriktssköterskemottagning Våra distriktssköterskor jobbar både inne på vårdcentralen med mottagning och med hemsjukvård för de patienter som har behov av det. Alla besök till distriktssköterskorna bokas via telefon. Telefon: 010-105 96 80

Laboratorium Till vårt laboratorium kan du komma utan tidsbeställning. På förmiddagarna mellan 10.00-12.00 prioriteras patienter från läkarmottagningen.

Välkommen till Vårdcentralen Åtvidaberg Öppettider: Vardagar 08.00-17.00

Hos oss möter du erfaren och kompetent vårdpersonal. Vi erbjuder vård med hög kvalitet och är måna om att du lätt kommer i kontakt med oss, per telefon, via internet eller genom att besöka oss direkt. I våra lokaler Ànns apotek, familjecentral och det är nära till sjukgymnast och arbetsterapeut.

Öppettider: Måndag-fredag 08.00-12.10, 13.10-16.00 Telefon: 010-103 54 19

På vårdcentralens egna webbsida, www.lio.se/vc/valla, Ànns utförlig och aktuell information om vårdcentralen.

Mina vårdkontakter hittar du på vår webbplats. Genom att öppna ett personligt konto kan du sedan kontakta vårdcentralen. Här kan du avboka och omboka tider, förnya recept och lämna ett meddelande.

PAH bedriver avancerad vård i patientens hem och inom kommunens särskilda boende med målet att ge patienten högsta möjliga livskvalitet. PAH består av distriktsläkare och distriktssköterska eller sjuksköterska med beredskap dygnet runt. Tillgång Ànns även till undersköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut och dietist. Vården sker ofta i samverkan med Universitetssjukhuset i Linköping och kommunens hemtjänst.

Reception

Vid allvarlig akut sjukdom eller svåra olycksfall, ring 112.

Mina vårdkontakter

Helgmottagning Distriktssköterskorna har telefontid och mottagning vid Vårdcentralen Åtvidaberg.

Primärvårdsansluten hemsjukvård (PAH)

På webbsidorna kan du boka tid för uppringning via TeleQ. Där Ànns även aktuell information från vårdcentralen.

Jourverksamhet Barnavårdscentral

Läkare

Telefontid: Vardagar 08.00-17.00 Telefon: 010-105 96 80

Till Sjukvårdsrådgivningen (1177) kan du ringa om du blir sjuk när vårdcentralen är stängd. De ger dig medicinska råd och information inom hälsa, sjukvård och tandvård. Besök gärna deras webbplats www.1177.se.

Vårdlag 5. Grebo, Värna, Björsäter och Yxnerum Mottagning: I Grebo skola efter tidsbeställning Telefontid: Vardagar 08.30-10.00 Telefon: 013-552 80

Öppettider: Vardagar 07.30-12.00, 13.00-17.00 Telefon: 010-103 58 19

När du ringer till oss svarar ett datoriserat telefonsystem (TeleQ). Du får antingen tala eller knappa in det telefonnummer du vill bli uppringd på. Av systemet får du en uppringningstid då vi ringer dig.

Vårdcentralens webbsidor

Samtliga besök ska bokas i förväg.

Till Vårdcentralen Åtvidaberg är alla välkomna – gammal som ung. Vi erbjuder trygg och säker hälso- och sjukvård med hög kvalitet. Vi har en väl fungerande hemsjukvård som gör det möjligt för svårt sjuka och gamla att vårdas i sitt hem. Vi har bred kompetens och mångårig erfarenhet. Vi vill arbeta förebyggande och stimulera till en sundare livsstil. Vi arbetar utifrån primärvårdens honnörsord – tillgänglighet, kontinuitet, primärt ansvar, närhet, helhetssyn och samverkan.

Vad vi kan hjälpa dig med på telefon är bland annat: • Medicinsk rådgivning • Tidbokning till läkare • Tidbokning för vaccination • Receptförnyelse

Du ska alltid anmäla dig i receptionen när du kommer till Vårdcentralen. Kom gärna tio minuter före ditt besök då det ibland kan vara kö i receptionen. Tänk på att ta med ditt patientkort. Kortbetalning eller faktura gäller.

När du vill kontakta oss

Rådgivning, receptförnyelse och bokning av läkartid via sjuksköterska Telefontid: Vardagar 08.00-12.00, 13.00-17.00 Telefon: 010-105 97 30

Väntetiden är 20 minuter i genomsnitt och varierar beroende på hur många som ringer. Det är nästan dubbelt så många samtal på en måndag jämfört med en torsdag.

Telefon: 010-105 96 80

Vårdlag 1. Basthagen, Djurgården, Mormorsgruvan och Viresjö Vårdlag 2. Centrala Åtvidaberg, Nygård och Villahagen Vårdlag 3. Långbrott, Sunnebo, Eksätter, Berg och Ljungsbo Vårdlag 4. Edberga, Fiskarhagen, Falerum, Gärdserum, Hannäs och Kvarnvik Mottagning: På Vårdcentralen efter tidsbeställning Telefontid: Måndag-torsdag 08.30-10.00 Telefon: 010-103 58 44

Barnavårdscentralen Hos oss kan ni rådfråga om ert barns hälsa, sjukdomar, mat och sömn. Vi har tidsbeställning för vägning, vaccination och rådgivning. Samarbete med psykolog Ànns inom barnhälsovården.

Kvällar och nätter, samt lördagar, söndagar och helger Om du blir sjuk eller skadad och behöver vård när vårdcentralen är stängd, ring Sjukvårdsrådgivningen på telefonnummer 1177. Sjukvårdsrådgivningen ger dig allmänna medicinska råd och lotsar dig rätt om du behöver uppsöka vårdcentral, jourcentral eller sjukhus. Jourcentralen Ànns i Linköping på Universitetssjukhuset, ingång 2.

Telefontid: Vardagar 08.30-09.30 Telefon: 010-105 96 80

Lördagar, söndagar och helgdagar 09.00-22.00.

Familjecentralen

E-tjänster

Familjecentralen är en mötesplats för föräldrar och barn. Verksamheten är för barn 0-5 år. Kontakta oss gärna för mer information.

På www.lio.se/vc/atvidaberg Ànns Vårdcentralen Åtvidabergs egna webbsidor. Där kan du använda e-tjänsten Mina vårdkontakter för att kontakta oss. Via ett personligt konto kan du till exempel omboka och avboka tider, förnya recept och ställa frågor.

Telefon: 013-20 69 54 Webbplats: www.linkoping.se/fcvalla

Jourcentralen är öppen: Vardagar 18.00-22.00.

Besök och telefonsamtal till läkarna ska beställas i förväg via sjuksköterskorna. Telefon: 010-105 97 30

Alla ordinarie läkare på vårdcentralen är specialister i allmänmedicin. Vi har även specialistläkare i astma/allergi, kirurgi/ urologi och infektionsjukdomar. På vårdcentralen Ànns i perioder även utbildningsläkare i allmän och specialisttjänstgöring.

Distriktssköterskor Distrikssköterskor Ànns på Vårdcentralen Åtvidaberg och distriktssköterskemottagningen i Grebo skola. Mottagning efter överenskommelse. Distriktsvården är bemannad dygnet runt för att kunna bedriva hemsjukvård. Besök sker efter överenskommelse.

BVC Åtvidaberg Barnavårdscentralen Växthuset i centrala Åtvidaberg, Torggatan 3 A. Mottagning: Efter tidsbeställning Telefontid: Vardagar 08.30-09.30 Telefon: 0120-151 57

Vi har även tillgång till dietist. Vi samarbetar med socialsekreterare, förskollärare, mödravården och Familjpsykologiskt centrum i familjecentralen Växthuset. BVC Grebo Grebo skola Mottagning: Utan tidsbeställning, tisdagar 10.00-11.00.

Övriga tider efter tidsbeställning. Telefontid: Måndag-fredag 08.30-10.00 Telefon: 013-552 80

Telefontid: Helger 10.00-11.00 Telefon: 010-103 58 44 Mottagning efter tidsbeställning.

Landstinget i Östergötland Foldrar Den 1 september 2009 infördes vårdval i Östergötland. För att landstingets vårdcentraler ska få stöd med att informera sina patienter om vårdutbud, öppettider och annan viktig patientinformation som underlättar valet av vårdcentral har vi tagit fram kommunikationsstöd till varje vårdcentral. Det har också tagits fram ett urval av foton från vårdcentraler och säsongsbundna, övergripande texter som kan användas som komplement till vårdcentralens egna budskap. Kommunikationsstödet består av tre delar: Folder med basinformation: Foldern utformning är gemensam för alla landstingets vårdcentraler och finns i tre olika färgval. Vi har varit med om att ta fram texter och foton. Uppdaterade webbsidor: Vårdcentralerna fick hjälp med att förbättra befintliga webbsidors utformning och innehåll. Man fick välja mellan tre olika varianter, beroende på den egna ambitionsnivån. Nyhetsblad: Ett nyhetsblad ger vårdcentralen möjlighet att förmedla nyheter, säsongsbunden information och information om vårdcentralen.

www.lio.se

Copyright © Zon Reklambyrå 2010


Landstinget i Östergötland

Min vårdbok

Vårdbok

– en vårdbok för barn och ungdomar

Landstinget i Östergötlands viktigaste uppgift är att ge invånarna en bra hälso- och sjukvård. Patientsäkerhetsenheten har låtit ta fram en vårdbok som används som ett hjälpmedel för unga med många vårdkontakter. Vårdboken är ett flexibelt redskap som kan anpassas efter vårdtagare och användas av hela familjen. På så sätt säkerställs vårdkvaliteten.

Evalotte Mörelius, Barnsjuksköterska, Med Dr, verksamhetsutvecklare Barn- och ungdomskliniken Linköping/Motala evalotte.morelius@lio.se

k

Tid för nästa återbesö Datum: . . . . . . . . .

................

Var: . . . . . . . . . . . . Varför: . . . . . . . . . .

....... ........

................

........

................

........

................ ................ ..

................

Datum: . . . . . . . . .

............... ................

Bakgrund Smärta

...... Så här visar jag att

................

.......

................

................

........

................

................

........

................

........

. . . . . . . . . . . . . . Tid:

Till: . . . . . . . . . . . . .

................

Var: . . . . . . . . . . . . Varför: . . . . . . . . . .

................ ................

................

Datum:

................

................

. . . . . . . . . . . . . . Tid:

Till: . . . . . . . . . . . . .

................

................

. . . . . . . Tid: . . . ................

Till: . . . . . . . . . . . . .

................

Var: . . . . . . . . . . . . Varför: . . . . . . . . . .

....

................

........

................

........

................

........

................ ................

................

................

Så här visar jag att

................

................ ................

................

........

................

........

jag inte är nöjd:

................ ................ ................ ........ ................ ................ ................ ........ Det här har jag varit med om på sjukhuset tidigare som inte var bra: så

.......

................

jag har ont:

................ ................

................ ................

Så här vill jag bli förberedd ................

.......

................

................

........

................

........

inför undersökning

................ ................

ar och provtagningar

................

:

........

................

........ ................ ................ ................ ........ Det här brukar kännas bra när jag har ont (hålla handen, medicin, massage massage,, vara ifred etc etc.): ................ ................ ................

................ ................

................

................

........

................

........

................

........

Mediciner

Patientsäkerhet Goda råd till föräldrar Fråga alltid om du har funderingar

Mina kontakter

Dina frågor är välkomna. Det är viktigt att du förstår varför ett prov skall tas eller varför en undersökning ska göras på ditt barn. Acceptera bara svar som du förstår. Ta kontakt om du och ditt barn har blivit lovad återbesökstid, undersökning eller besked om provsvar och inte fått det.

Telefonnummer

Delta aktivt i beslut

Avdelning: ............................

Vården ska ske i samråd med barn och föräldrar. Kom ihåg att ta reda på hur behandlingen ska fortsätta exempelvis när ditt barn kommer hem.

.........................

Samordnare: ............................

Lär känna medicinen

.........................

Ta reda på vad medicinen som ditt barn får heter, vad den gör för nytta, hur länge och på vilket sätt den ska tas. Fråga om biverkningar och om någon annan medicin, mat eller dryck kan påverka medicineringen negativt.

Specialistläkare: ............................

.........................

.........................

Barnsjuksköterska: ............................

Säg till om ditt barn känner smärta eller

obehag Det är viktigt att vårdpersonalen känner till barnets symtom så de kan hjälpa ditt barn på bästa sätt

.........................

Barnsköterska: ............................

.........................

BVC/skolsköterska: ............................

.........................

Habiliteringen: ............................

.........................

Hemsjukvård: ............................

.........................

Eventuella husdjur: ................ ................

................ ................

Mitt favoritdjur:

Kurator: ............................

Syfte Syftet med vårdboken är dels att den ska fungera som ett hjälpmedel för familjer med barn som har många vårdkontakter och dels som en informationskälla till personal som vårdar barnet.

Patientsäkerhet

Om mig själv

Goda råd till föräldrar

Min sjukdom

Fråga alltid om du har funderingar

Dina frågor är välkomna. Det är viktigt att du förstår varför ett prov skall tas eller varför en undersökning ska göras på ditt barn. Acceptera bara svar som du förstår. Ta kontakt om du och ditt barn har blivit lovad återbesökstid, undersökning eller besked om provsvar och inte fått det.

Delta aktivt i beslut

Vården ska ske i samråd med barn och föräldrar. Kom ihåg att ta reda på hur behandlingen ska fortsätta exempelvis när ditt barn kommer hem.

Min(a) sjukdom(ar): ........................................................ ........................................................ ........................................................ Det betyder att jag har problem med: ........................................................ ........................................................

Lär känna medicinen

Ta reda på vad medicinen som ditt barn får heter, vad den gör för nytta, hur länge och på vilket sätt den ska tas. Fråga om biverkningar och om någon annan medicin, mat eller dryck kan påverka medicineringen negativt.

........................................................

Berätta om barnets vanor och rutiner

........................................................

Om vårdpersonalen känner till barnets vanor och rutiner kan de lättare planera vården och olika vårdhandlingar så att det passar det enskilda barnet.

Mina symptom är: ........................................................

........................................................ Så här vill jag bli bemött/behandlad:

Säg till om ditt barn känner smärta eller obehag

Det är viktigt att vårdpersonalen känner till barnets symtom så de kan hjälpa ditt barn på bästa sätt

........................................................ ........................................................ Så här vill jag inte bli bemött/behandlad: ........................................................

Berätta om barnets vanor och rutiner

Om vårdpersonalen känner till barnets vanor och rutiner kan de lättare planera vården och olika vårdhandlingar så att det passar det enskilda barnet.

Barnläkare: ............................

Att vara förälder till ett barn med långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning kan medföra ökad stress (1,2,3). Långvarig sjukdom och funktionsnedsättning innebär ofta att barnet har många olika vårdkontakter, att klara av vardagen och föräldraskapet kan vara en stor utmaning för dessa föräldrar (2,4,5). Det kan vara besvärligt att komma ihåg alla sjukvårdsbesök, till vem man ska, vart man ska, när och varför. Det kan också kännas lite tjatigt att behöva svara på samma frågor om och om igen, att komma ihåg att berätta det där viktiga och att komma ihåg namnet på den där speciella personen eller det där läkemedlet som precis bytts ut. Kanske var pappa med på förra besöket och nästa gång är det mammas tur att följa med.

....................... ..

................ ................

................ ................

Det bästa jag vet: ................ ................

................ ................

Det värsta jag vet: ................ ................

................ ................

................

........

................

........

................

........

................

........

................

........

................

........

................

........

................

........

........................................................

Hur ska vårdboken användas? Vårdboken ska fyllas med information om barnet och barnets vårdkontakter. Det kan vara information kring barnets behov, tidigare erfarenheter av vården och barnets sjukdom. Vårdboken bygger på ett lösbladssystem med förtryckta påståenden som föräldrarna/ barnen/ungdomarna svarar på. Lösbladssystemet gör att familjen själva kan sätta in de blad som passar dem, och sedan byta vid behov. Det ½nns en plast½cka för recept och plats för egna teckningar eller foton.

Eventuella husdjur: ........................................................ ........................................................ Mitt favoritdjur: ........................................................

Mediciner

........................................................ Det bästa jag vet: ........................................................ ........................................................ Det värsta jag vet: ........................................................ ........................................................

Referenser

1) Goldberg, Morris, Simmons, Fowler, Levison. Chronic illness in infancy and parenting stress: a comparison of three groups of parents. Journal of Pediatric Psychology. 1990;15:347-358. 2) Raina, O’Donnell, Rosenbaum, Brehaut, Walter, Russell, Swinton, Zhu, Wood. The health and well-being of caregivers of children with cerebral palsy. Pediatrics. 2005;115:e626-636 3) Faught, Bierl, Barton, Kemp. Stress in mothers of young children with eczema. Archives of Disease in Childhood. 2007;92:683-686. 4) Meltzer & Mindell. Impact of a child’s chronic illness on maternal sleep and daytime functioning. Archives of Internal Medicine. 2006;166:1749-1755. 5) Mörelius, Lundh, Nelson. Parental stress in relation to the severity of congenital heart disease in the offspring. Pediatric Nursing 2002;28:28-31.

Copyright © Zon Reklambyrå 2010


Finspångs kommun Affisch 2006 arrangerade Finspångs kommun i samarbete med flera lokala företag ”Rocktorget” i Finspångscentrum. Till detta arrangemang fick vi i uppdrag att bl.a. ta fram affischer för att marknadsföra evenemanget, som blev en stor publikfest.

PRESENTERAS AV:

I SAMARBETE MED:

Copyright © Zon Reklambyrå 2010


2011/januari 01

02

03

04

05

06

07

08

09

10

11

12

13

14

15

16

17

lördag

söndag

måndag

tisdag

onsdag

torsdag

fredag

lördag

söndag

måndag

tisdag

onsdag

torsdag

fredag

lördag

söndag

måndag

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

tisdag

onsdag

torsdag

fredag

lördag

söndag

måndag

tisdag

onsdag

torsdag

fredag

lördag

söndag

måndag

www.zonreklam.se

2011/oktober 01

02

03

04

05

06

07

08

09

10

11

12

13

14

15

16

17

lördag

söndag

måndag

tisdag

onsdag

torsdag

fredag

lördag

söndag

måndag

tisdag

onsdag

torsdag

fredag

lördag

söndag

måndag

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

tisdag

onsdag

torsdag

fredag

lördag

söndag

måndag

tisdag

onsdag

torsdag

fredag

lördag

söndag

måndag

www.zonreklam.se

2011/december 01

02

03

04

05

06

07

08

09

10

11

12

13

14

15

16

17

torsdag

fredag

lördag

söndag

måndag

tisdag

onsdag

torsdag

fredag

lördag

söndag

måndag

tisdag

onsdag

torsdag

fredag

lördag

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

söndag

måndag

tisdag

onsdag

torsdag

fredag

lördag

söndag

måndag

tisdag

onsdag

torsdag

fredag

lördag

www.zonreklam.se

Zon Reklambyrå Almanacka Almanackan hjälper oss att både hålla koll på den tid som kommer liksom tiden som gått. Vi har genom åren valt att varje år ta fram en almanacka med skiftande formspråk. En almanacka som glatt och uppskattats av våra kunder och vänner.

Copyright © Zon Reklambyrå 2010


Det roliga med att göra el av solenergi är att det inte innebär någon miljöförstörelse. Att bidra med teknik för en bättre miljö känns väldigt bra. Cecilia Waldenfjord, Industriekonom. Projektledare för Siemens ”solprojekt”, dvs för kraftstationer med ångturbin, generator och kondensor anpassade för solenergi-anläggningar. En av 2300 anställda på Siemens Industrial Turbomachinery i Finspång.

Regional samverkan kring HIV/STI Målsättningen är att minska spridningen av sexuellt överförbara infektioner

Vad vi ska göra: • Utveckla regionalt kunskapscentrum • Genomföra gemensamma informationsinsatser • Kompetensutveckla personal från skola, vård och omsorg med Àera

Adlongruppen Siemens Industrial Turbomachinery Rollup Konferenser och seminarier för att informera om det allra senaste inom företag och bransch är ett återkommande inslag inom många verksamheter. Flera företag, såsom Siemens och Adlon Gruppen, har i marknadsförngssyfte tagit fram målgruppsanpassade rollups. Ett bra sätt att synas samt följa upp tidigare producerat material i linje med företagets profil.

Nevada Solar One Den tredje största solanläggningen i världen finns i Boulder City i USA, 4 mil sydväst om Las Vegas. Anläggningen stod klar sommaren 2007 och levererar nu el till 15 000 hushåll, det vill säga cirka 40 000 amerikaner. Hjärtat i anläggningen är en kraftstation från Siemens innehållande en 64 megawatt stark SST-700 ångturbin som tillsammans med en generator omvandlar solstrålarnas värme till miljövänlig elektricitet utan utsläpp. Placering Anläggningstyp Uteffekt Bränsle Energiproduktion Total spegelarea Antal speglar Drifttid Sparad koldioxid

Nevadaöknen, USA Termiskt solkraftverk 64 megawatt Solenergi 134 miljoner kilowattimmar / år 1,2 kvadratkilometer 219 000 Kontinuerlig drift vid sol 80 000 ton Jämfört med ett genomsnitt från befintliga energikällor

• Samordna och stödja studentverksamheten P6 vid högskolor och universitet • Utöka samarbetet mellan frivilliga organisationer och landstingets verksamheter • Kvalitetssäkra vårt arbete genom samverkan med institutionen för utbildningsvetenskap vid Linköpings Universitet

Adlon-gruppen

Copyright © Zon Reklambyrå 2010


Gardin till vårt egna kontor i Finspång

Illustration till artikel i tidningen Prospects

Illustrationer Illustration i Mo Gårds tidning Uttryck

Copyright © Zon Reklambyrå 2010


Påvisar klamydia Patienten bokar tid på mottagning för behandling och smittspårning

Mottagning

Behandlande läkare Ansvarar och svarar på frågor under processens gång. Ärendet avslutas

Ingen påvisad klamydia Ärendet avslutas automatiskt i mina vårdkontakter

Invånare

Svar i Mina vårdkontakter inom 1-3 dagar. Vid påvisad klamydia medsändes remiss

Mina vårdkontakter

Nationellt ärendehanteringssystem

Journal

Beställning av provtagningsmaterial, med säker inloggning

Illustration till ”min vårdbok”, en fylla-i-bok för barn

Underlag för provtagningsmaterial

Resultat från labbet till Mina vårdkontakter

Provtagningsmaterial

Provet skickas till labbet

Illustration för att tydliggöra en process hos Adlongruppen

Laboratorium

Illustration till ”min vårdbok”, en fylla-i-bok för barn

Illustrationer till artikel i tidningen Prospects

Copyright © Zon Reklambyrå 2010


ZON Reklambyrå AB Klostergatan 35, Box 487, 581 05 Linköping Telefon 013-12 12 50, E-post info@zonreklam.se www.zonreklam.se

Copyright Cop Co Copy C Copyright op opy o p pyyrrigh riiigh rig gh g ht © © Zo Zon Z Zon on o n Rek R Rekl Reklambyrå Reklambyrå klamby kl am a mby byyrå rå 2 2010 2010 01 010 10 10

Zon broschyr  

Presentationer av olika arbeten

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you