Page 1

Go?ingeord omslag:Layout 1

07-10-12

12.31

Sida 1

Birger I Ohlsson

Allt fler dialektord försvinner ur det levande ordförrådet och blir verbala

isbn 978-91-89336-37-7

Bokpro

Göingeord

antikviteter som få begriper innebörden av. Men dialekterna är viktiga kulturbärare – inte bara intressanta för språkforskare. De speglar folklig kultur och folkligt tänkande. De ger en bild av vardagsliv och fest, och av folktro. När ett ord försvinner, och blir obegripligt, går en bit gammal kultur förlorad. Innebörden i många av de ord som presenteras här har skiftat från trakt till trakt, likaså uttalet. En del ord har haft en begränsad spridning, andra har varit allmänt förekommande. En viktig källa till urvalet i denna bok har varit de läsarkontakter författaren fått via krönikan ”Bjärtoner” i tidningen Norra Skåne.

Birger I Ohlsson

Göingeord


Birger I Ohlsson

Gรถingeord

Bokpro


Utgiven med stöd av Snapphanebygdens Sparbank

Bokpro Box 63 280 20 Bjärnum 0451-211 10 www.bokpro.se

© Birger I Ohlsson och Bokpro 2007 Omslag: Rikard Arvidsson Omslagsfoto: Bjärlången, © Rikard Arvidsson Illustrationer: Stefan Thor Sättning: Bokpro Tryck: Bulls Graphics, Halmstad, 2007 isbn 978-91-89336-37-7


Varför en bok om Göingeord? ”Ännu hörs det mustiga göingemålet talas i stugorna.” Så heter det i resebroschyren Skåne Nordost som utkom hösten 2004. Frågan är om påståendet är sant. Kanske med viss reservation, för ännu är det väl i några delar av de båda Göingehäraderna som man mera allmänt hör någon av de gamla göingska dialekterna. Frågan är bara hur länge, för det är få i den nu aktiva åldern som har förståelse för de gamla ordens betydelse. Allt fler dialektord försvinner ur det levande ordförrådet, blir verbala antikviteter som få begriper innebörden av. Men dialekterna är viktiga kulturbärare. De rymmer inte bara stoff som är intressant för språkforskare. De speglar en folklig kultur och ett genuint folkligt tänkande. De ger en bild av vardagsliv och fest, av folktro och människors tänkande om detta liv och det hinsides. När ett ord försvinner och blir obegripligt är det därför en bit gammal kultur som går förlorad. Innebörden i många av de ord som presenteras här har skiftat från trakt till trakt, likaså uttalet. En del ord har haft en begränsad spridning, andra har varit allmänt förekommande. Det är förklaringen till att en del ord kanske är obekanta för somliga läsare. En viktig källa till urvalet i denna bok har varit de läsarkontakter författaren fått via krönikan ”Bjärtoner” i tidningen Norra Skåne. För alla dessa trevliga uppslag och samtal tackar jag varmt. Bjärnum våren 2007 Birger I Ohlsson

5


Innehåll Mad o ticket Göingska orstäv om mad Göingska mathistorier Klär, lasa, pjälta I köked I bagestuan Bagevänt Orstäv om brö o bagane I tvättastuan Naur vi hade stortvätt Grisaslait Naur vi slajtade Julaor I byen Pau bonnagauren Naur vi hade tåskan Göingska orstäv Kröppen Fölk Talesätt om folk Ti’sor Talesätt om tid Vär o vinn Talesätt om väder och vind Varktöj Ortöj om varktöj Fulanamn Ortöj om fula Smaudjur

9 18 19 20 23 28 32 35 36 39 42 46 50 52 54 66 69 73 76 79 80 84 85 88 89 91 92 95 97 7


Ortöj om smaudjur Urter o trai Sjugdoma Skällsor, mögor Skrock Orstäv om skrock Den loje Orstäv om ”den loje” Fraugeor Orstäv om fraugeor Göingska adjektiv Göingska ”göreor” Göingska rim o ramsor Skola i Göinge Nödaramsor Fargor

100 101 107 110 113 115 116 118 119 121 122 127 135 137 140 142

Studie- och samtalsuppgifter

143

Räled vär

172

Efterskrift

174

Alfabetisk ordlista

175

8


Mad o ticket Mat och sådant Madadais – matdags Naur dä va madadais ringde di i vällingaklockan. När det var matdags ringde de i vällingklockan. Brö – bröd Mor brugade baga baude grovtbrö o saitebrö haur uga. Mor brukade baka både grovtbröd och siktebröd var vecka. Smörmad – smörgås Han sad o aud pau en smörmad mä spegefläsk. Han satt och åt på en smörgås med rökt fläsk. Fettamad – flottgås, brödskiva med isterflott Paugen hade fettamada mä se i skolan. Pojken hade flottgåsar med sig i skolan. Risengröd – risgrynsgröt ”Ja önskar öd varenda gösselkarra i Skaune va föll me risengröd o ja hade en baut te o aida mä!” ”Jag önskar att varenda gödselplurr i Skåne var full med risgrynsgröt och att jag hade en båt att äta med!” (Sagt av skånsk grötglad dräng.) Havragröd – havregrynsgröt Havragröd aud vi harenda mören te frokost naur ja va liden. Havregrynsgröt åt vi varenda morgon till frukost när jag var liten. 9


Bottegröd – gröt på botter dvs gråärter (timoärter) Särskilt populär i Röke med omnejd. Kokades med potatis, mosades och åts med lättrökt kokt fläsk. Till detta dracks ”drickablänning”, en blandning av mjölk och svagdricka. Griftagröd – mannagrynsgröt Griftagröd brugte di ha mä se naur di gick pau begravning o da va däför di kalla den griftagröd. ”Griftgröt” brukade de ha med sig när de gick på begravning och det var därför de kallade den för ”griftgröt”. Bigött – bigott, kalvsylta eller sylta gjord på restprodukter som blivit över vid slakten Sömma lagade bigött bara pau kalaköd men många to saunt som ble över naur di hade slaitad en gris ella ett faur. Somliga lagade bigott bara på kalvkött men många tog sånt som blev över när de hade slaktat en gris eller ett får. Aiggakaga – äggakaka ”Ja’ har lagat så många goa aiggakagor udan ett endaste aigg” sa den fattiga Johanna när de rika fruarna skröt om hur många ägg de hade i sin äggakaka. Faur i kaul – får i kål, rätt med fårkött och vitkål Faur i kaul kogade di pau höstana naur di hade slaitad faur o skördad vitkaulen. Får i kål kokade de på höstarna när de hade slaktat får och skördat vitkålen. Rodajocka – gryta med kålrötter, fläsk med mera Han hade aided sau med rodajocka sau han tyade inte arbeda. Han hade ätit så mycket ”rodajocka” så han orkade inte arbeta. 10


Kackelonsapäror – kakelugnspotatis, kokt potatis med skal som lades på spisen och stektes, skalades sen och åts ofta med salt sill eller stekt fläsk Kackelonsapäror stekte mor pau spisen iblann te kvällsmad. Kakelugnspotatis stekte mor på spisen ibland till kvällsmat. Päregröd – potatismos, ofta med en smörhåla i mitten Fick vi päregröd te kvällsmad dau ble vi mätta o glaa. Fick vi potatismos till kvällsmat då blev vi mätta och glada. ”Ha päregröd i håsorna” sa man skämtsamt när långstrumporna hasade ner. Det kunde också betyda att någon gick söligt. Pärekorv – korv där man blandat kokt potatis i köttsmeten. Vanligt under andra världskriget. Päregille – fest efter potatisplockningen. Kallades också för päredunt. Pau päregilled fick vi sau meen mad vi tyade aida. På päregillet fick vi så mycket mat vi orkade äta. Moljebrö – brödskivor som blöttes i mjölk och stektes i stekpannan Moljebrö stekte tant Anna naur bröet började ble torrt o haurt. Moljebröd stekte tant Anna när brödet började bli torrt och hårt. Slajtemad – slaktmat, färskmaten man fick efter att ha slaktat Bonnaglöttana brugade ha slaitemad mä se te läraren. Barnen från bondgårdarna brukade ha slaktmat med sig till läraren. 11


Sul – kött, härav sulafad – köttfat Tvesula – ha dubbelt pålägg på smörgås Ska du tväsula pau da vised o ha baude ost o fläsk pau bröed? Ska du ”tvesovla” på det viset och ha både ost och fläsk på brödet? Spegefläsk – fläsk som först saltades och sedan röktes Gögagaled spegefläsk var fläsk som efter saltning fick lufttorka från april då man slaktat vårslakten tills göken gol i maj. Det blev grönaktigt och ansågs särskilt nyttigt att äta en skiva av på morgonen. Hösaost – pressylta, gjordes på kindfläsket på grisen. Fick form av en ost. Hösaost o röbetor skolle far öllti ha naur vi hade slaitad. Pressylta och rödbetor skulle far alltid ha när vi hade slaktat. Fillebonk – filbunke, filmjölk. Vanligt som efterrätt eller en lätt måltid. ”Fillebonken den flödar högt på dalar o höjd o lammungen gödas och björnen han biss.” (Göingsk ramsa) Brösöppa – brödsoppa, efterrätt som lagades på torrt grovt bröd som kokades i vatten, reddes av och åts, ofta tillsatt med saft I gaur hade vi brösöppa te ätterätt för mor hade sau med gammalt brö hon ville göra au mä. I går hade vi brödsoppa till efterrätt för mor hade så mycket gammalt bröd hon ville bli av med. Drickasyba – drickasoppa. Bitar av torrt vitt bröd lades i svagdricka. Reddes av och kokades upp. Åts som efterrätt.

12


Kaladåns – kalvdans, efterrätt lagad på råmjölk, den första mjölken efter kalvning. Kallades också för raumilkakaga – råmjölkskaka eller kälost. Frutasöppa – fruktsoppa, soppa kokt på torkad frukt. Ansågs vara milt laxerande och gavs därför till exempel till barnsängskvinnor. Aiblasöppa – äppelsoppa Traipäresöppa – päronsoppa Tunn sådan soppa kallades ironiskt svältihjälsöppa Ainglamad – änglamat, populär efterrätt som lagades på skorpor eller kaksmulor som blöttes upp i mjölk. Därefter tillsattes lingonsylt och vispgrädde. Aiggpodding – brylépudding, efterättspudding gjord på många ägg Sömma sönder fick vi aiggpodding te ätterätt. Somliga söndagar fick vi brylépudding till efterrätt. Rögröd – saftkräm Rögröd mä milk älla flöde da va lent o gött o aida. Saftkräm med mjölk eller grädde det var lent och gott att äta. Drickablänning – blandning av mjölk och svagdricka Drickablänning tyckte en doil om o ha te maden. Drickablandning tyckte en del om att ha till maten.

13


Sönalöcka – sonlycka, det sista på kaffekannan eller brännvinsflaskan. Det ansågs att den som fick det sista snart skulle få en son. Nu faur du sönalöckan Anners, ha tror du Nilla sier om da? Nu får du sonlyckan Anders, vad tror du Nilla säjer om det? Daver, davramål – förmiddagsmål. Åts ute på fältet till exempel när man höstade. Daver aud vi ve klockan nie pau förmiddan. Daver (Dagvard) åt vi klockan nio på förmiddagen. Meaftan – eftermiddagsmål, kvällsmål. Från Marie Bebådelsedag 25 mars skulle detta mål serveras eftersom arbetstiden nu blev längre då vårarbetet började. Luad sill – salt sill som sveptes in i tidningsapper. Paketet doppades sen i vatten och lades på glöden i brasan. Sillen togs sen ut och åts med potatis. 14


Sillasö – soppa kokt på färsk sill, potatis, kryddor och avredd med mjölk Sillasö va lätt o laga o da va räled gött. Sillasoppa var lätt att laga och det var mycket gott. Luad aul – ål stekt i ugn (på särskild järnställning kallad luejärn) Luad aul hade di pau aulagilled o Jöns aud sau han ble stinn. Luad ål hade de på ålagillet och Jöns åt så han blev tvärmätt. Aulasöppa – ålsoppa Da bästa far visste va aulasöppa, da ville han öllti ha pau höstana. Det bästa far visste var ålsoppa, det ville han ha på höstarna. Grönkaulsöppa – soppa kokt på grönkål, ofta på ett fläskben till exempel en ”spegeskånk” dvs benet från en rökt skinka. Grönkaulssöppa töckte vi inte om. Vi kallade da för paddesegel. Grönkålssoppa tyckte vi inte om. Vi kallade det för paddrom. Ködbölla – köttbullar Ködbölla hade vi öllti te midda om sönderna. Köttbullar hade vi alltid till middag om söndagarna. Fettakrus – krus med isterflott Dä va fed go gröd sa Larmen naur han aud mä ske au fettakrused. Det var fet god gröt, sa Larmen, när han åt med sked ur kruset med flott. (Larmen var ett byoriginal.) Päreplättar – potatisplättar, potatisbullar Päreplätta aud vi mä krösen te iblann te meaftan. Potatisplättar åt vi med lingon till ibland som kvällsmat. 15


Guss klara vann – Guds klara vatten Kaffed hon bjöd pau va som Guss klara vann. Kaffet hon bjöd på var som Guds klara vatten (alltså mycket svagt). Guss gövor – Guds gåvor Mor sa öd vi skolle hushaulla mä Gussgövor. Mor sa att vi skulle hushålla med Guds gåvor. Pjässa – äggröra, åts med kokt potatis eller annat tilltugg Hönsaglött mä stolpapäror – kyckling med pommes frittes Di hitta pau sau meed konsted nu för tien som da här mä hönsaglött mä stolpapäror. De hittar på så mycket konstigt nu för tiden som det här med kyckling med pommes frites. Grevapäror – ”grevapotatis” Naur di hade smält istran stekte di grevapäror au fettagrevana som ble över. När de hade smält istran stekte de ”grevapotatis” av flottgrevarna som blev över. Mallen – det mjuka i brödet Da mjuga som va inge i brökagan kallade di för mallen. Det mjuka som var inne i brödkakan kallade de för mallen. Sybesmad – det som åts med sked Söppa o saunt som di aud mä ske kallade di gamla för sybesmad. Soppa och sånt som man åt med sked kallade de gamla för ”sybesmad.

16


Rabbemos – rotmos Rabbemos konne mor göra naur vi hade kaulrabbor. Rotmos kunde mor göra när vi hade kålrot. Sluring – soppa kokt på fläskspad, gryn o mjölk Vi fick bara sluring te midda för mor hade inte ti o laga nöd annad. Vi fick bara sluring till middag för mor hade inte tid att laga något annat. Bärma – bottensats Da som va i bönnen pau drickaflaskan kallade dom för bärma. Det som var i botten på drickaflaskan kallade de för bärma. Bugafylle – bukfyllnad Mad som en inte ble mätt pau sa man va bugafylle. Mat som man inte blev mätt på sa man var bukfyllnad. Aiblakaga – äppelkaka Aiblakaga o vispegrädde hade vi te ätterätt naur da va kalas. Äppelkaka och vispgrädde hade vi till efterrätt när det var kalas. Klöftingar – päron eller äpplen som skars i bitar och torkades Mor hade klöftingar i en påse pau vinnen. Mor hade klyftingar i en påse på vinden.

17


Göingska orstäv om mad Göingska ordspråk om mat Smaugen ä oliga, däför bler öll mad aiden. Smaken är olika, därför blir all mat äten. Maden ä hala föan. Maten är halva födan. En ska aida bott huevark o svälta bott mavaplaugor. Man ska äta bort huvudvärk och svälta bort magplågor. Ja fick inte sau meed som vann te katten. Jag fick inte så mycket som vatten till katten.

18


Göingska mathistorier Julagilled Johan pau Backen, han som di kallade för Törespersakalsajohan va pau julagille hos naboen. Han sto framme ve madabored o där va en ryseli hob mä go mad. Där va hösaost o grisatassa, där va pölsa baude kokt o stekt o rögad o där va ködbölla, som va dä goaste Johan visste. Naur han skolle ta för se au ködböllarna va där en ködbölle som ryllade nar frau faded o nar pau gåled. Den ryllade änna bott te dören o där sad katten. Ätte ködböllen kom Johan mä gaffelen i näven. Han skreg sau höjt han konne: –Tröj pau böllen for hondan sau inte katten tar den goa ködböllen for me!

Julagillet Johan på Backen, han som de kallade för Törespersakalsajohan var på julagille hos grannen. Han stod framme vid matbordet och där fanns en väldig massa god mat. Där var pressylta och grisfötter, där var korv både kokt, stekt och rökt och där var köttbullar som var det godaste Johan visste. När han skulle ta för sig av köttbullarna var där en köttbulle som rullade ner från fatet och ner på golvet. Den rullade ända bort till dörren och där satt katten. Efter köttbullen kom Johan med gaffeln i handen. Han skrek så högt han kunde: –Trampa på bullen för hundan så inte katten tar den goda köttbullen för mej!

19


Klär, lasa, pjälta Kläder Bysor – byxor Han hade ett stort hål pau bysorna mitt där bag. Han hade ett stort hål på byxorna mitt i baken. Byselomma – byxficka Paugen hade byselommorna fölla mä spig och bröde. Pojken hade byxfickorna fulla med spik och bråte. Bysesela – byxhängslen Byseselana hade snott se bag pau ryggen pau hanom. Byxhängslena hade snott sig bak på ryggen på honom. Bugajor – livrem Han va sau tjock sau bugajoren räckte inte om hanom. Han var så tjock att livremmen räckte inte om honom. Onnebysor – underbyxor, kalsonger Onnebysorna hade kasad nar om ännen pau gobben. Kalsongerna hade kasat ner om ändan på gubben. Håsor – strumpor Naur vi va glötta hade vi himmastickade långa håsor. När vi var barn hade vi hemstickade långa strumpor. Håsebaun – strumpeband Håsebaunen sad fast i livsticket o di knäppte en fast håsorna mä. 20


Strumpebanden satt fast i livstycket och de knäppte man fast strumporna med. Knäppa – kjol, kjortel Lina hade en skinnknäppa som hon dro opp o vispa aiggakaga i. Lina hade en skinnkjol som hon drog upp och vispade äggakaka i. Höstasärk – skördesärk Fruntimmerna brugte ha vida höstasärka naur di höll pau mä ruen. Kvinnorna brukade ha vita skördesärkar när de höll på med rågen. Häraschal – axelschal Hon hade en grann häraschal hon fautt au fästemannen. Hon hade en fin axelschal hon fått av fästmannen. Nöttasärk – nattlinne Hon kom ud i bara nöttasärken o öppnade. Hon kom ut i bara nattlinnet och öppnade. Nävalase – grov handduk att torka händerna på i köket Nävalasen va sau mögi och räli sau mor slaingde den. Den grova handduken var så smutsig och otäck så mor kastade den. Fodalase – torkduk för fötterna Naur en hade tvättad föderna torrade en dom pau fodalasen. När man hade tvättat fötterna torkade man dem på ”fodalasen”. Sockasko – morgontoffel, innesko Hon ble sau galen sau hon to sockaskoen o kasta pau gobben. Hon blev så arg att hon tog morgontoffeln och kastade på gubben. 21


Hailkappetöfflor – tofflor med hälkappa Hailkappetöfflor var bra for di fick en inte jor i. Hälkappetofflor var bra för de fick man inte jord i. Hövdapuda – huvudkudde Ja va sau trätt sau naur ja la hueded pau hövdapudan sau sömnade ja. Jag var så trött att när jag lade huvudet på huvudkudden så somnade jag. Håsespeda – strumpsticka Ja hittar inte min håsespeda sau ja kan inte göra mar på håsan. Jag hittar inte min strumpsticka så jag kan inte sticka mer på strumpan. Stöppesvåmp – stoppsvamp En stöppesvåmp va au trai o da hade di naur di skulle stöppa håsor. En stoppsvamp var av trä och den hade de när de skulle stoppa strumpor. Bödelappa – lappar för lagning Karsti hade satt en bödelapp i ännen pau Svensa bysor. Kerstin hade satt en lapp i ändan på Svens byxor.

22


I köked I köket Madabor – matbord Naur vi sad ve madabored brukte mor sia: Aid o lä maden tösta monnen! När vi satt vid matbordet brukade mor säga: Ät och låt maten tysta munnen! Milkabringare – mjölktillbringare Draingen slaingde ud milkabringaren genom vinnuad. Drängen slängde ut mjölkbringaren genom fönstret. Karale – tallrikar, skålar, förvaringskärl, porslin Stuekarale – finporslin Di hade dugad mä stuekaraled bara för öd prästen skolle komma. De hade dukat med finporslinet bara för att prästen skulle komma. Karahylla – tallrikshylla, porslinshylla Du glor som en karahyllekatt. Du glor som en katt på en porslinshylla. Karaklud – disktrasa Mormor hade ett par gamla onnebysor te karaklud. Mormor hade ett par gamla underbyxor till disktrasa. Skrälle – skålar, tallrikar, fat

23


Kattaskrälle – matskål till katten Han snåblade över kattaskrälled o slo se. Han snubblade över kattskålen och slog sig. Torrelase – diskhandduk Ja hittar inte torrelasen sau ja kan inte torra disken. Jag hittar inte diskhandduken så jag kan inte torka disken. Vannspann – hink för vatten som bars in från brunnen Haing ösan pau vannspannen, gribba! Häng ösan på vattenspannen, flicka! Diskebal – diskbalja Han tvättade föderna i diskebalen den möghonnen. Han tvättade fötterna i diskbaljen den smutsgrisen.

24


Slabbaspann, grisaspann – hink för diskvatten som hälldes till grisarna. Tömmespann – spann för skurvatten som hälldes på gödselhögen eller i trädgården. Slaing inte kaffesompen i grisaspannen, den ska va i tömmespannen. Släng inte kaffesumpen i grisaspannen, den ska vara i tömmespannen. Oun – ugn, järnspis Han sto o värmde ännen ve ounen. Han stod och värmde ändan vid spisen. Ounbaink – ugnsbänk, långbänk i köket Naur ja va liden hade vi en ounbaink i köked ve madabored. När jag var liten hade vi en ugnsbänk i köket vid matbordet. Päregryda – potatisgryta Päregrydan fyllade mor haurannan kväll mä päror som hon kokte te voss te kvällsmad. Potatisgrytan fyllde mor varannan kväll med potatis som hon kokte till oss till kvällsmat. Stegejärn – stekpanna Stegejärned va föllt mä stekta päror o stekt fläsk. Stekpannan var full med stekt potatis och stekt fläsk. Spisaspeda – spiskrok Vi rodade mä spisaspedan i åskan ätte paingen. Vi rotade med spiskroken i askan efter pengen.

25


Grydesmed – grytsot Han to grydesmed o strög i ansplytet. Han tog grytsot och strök i ansiktet. Bränneslauda – vedlår Han sad oppe pau låged pau bränneslaudan o ville inte gau nar. Han satt uppe på locket till vedlåren och ville inte gå ner. Kölne – ved, bränsle Vi fick bära in kölne i köked haurenda kväll pau vinteren för o konna kölna. Vi fick bära in ved varenda kväll på vintern för att kunna elda. Åskespann – hink för aska Han tömde åskespannen i haven för da skolle ble som gössel för joren. Han tömde askspannen i trädgården för det skulle bli som gödsel för jorden. Spiskammare – skafferi I spiskammaren satte mor ing maden som ble över naur vi hade aided. I skafferiet satte mor in maten som blev över när vi ätit. Bröjungen – brödkniven Bröjungen va inte där naur mor skolle skära brö. Brödkniven fanns inte där när mor skulle skära bröd. Bissen – förskärarkniven Aita de för bissen sau du inte skär de för den ä nyslibad! Akta dej för förskärarkniven så du inte skär dej för den är nyslipad! 26


Kaffekäl – kaffekittel, kaffepanna Hon satte pau kaffekälen sau snart han kom o hälsa pau henne. Hon satte på kaffepannan så snart han kom och hälsade på henne. Pumpekaffe – kaffe kokt på glaspumpa, rund glasflaska med lång hals Det finns inged goare kaffe än pumpekaffe, sa Nilla. Dörsla – durkslag, typ av sil Naur mor hade kokt blomkaulen hällde hon den i ett dörsla. När mor hade kokt blomkålen hällde hon den i ett durkslag. Bränneskör – vedkorg Bränneskören hade vi naur vi skolle ta ing kölne. Vedkorgen hade vi när vi skulle hämta in ved. Sumpapotta – krus som man hällde kaffesump i Naur hon stack ner fingrana i sumpapottan hitta hon tännspederna. När hon stack ner fingrarna i kruset med sump hittade hon tändstickorna. Kolafad – kolfat, även använt till potatis Vi hade ett kolafad som mor brugade hälla opp pärorna i.

27


I bagestuan Bagetru – baktråg Bagetrued sto opp pau vinnen naur vi inte bagade. Baktråget stod uppe på vinden när vi inte bakade. Mojl – mjöl Mojled hade far malt au vaur egen sä. Mjölet hade far malt av vår egen säd. Rumojl – rågmjöl Rumojl launade vi för da vaiste ingen ru pau vaur lerjor. Rågmjöl lånade vi för det växte ingen råg på vår lerjord. Vedemojl – vetemjöl Vedemojl hade mor naur hon bagade vedebrö. Vetemjöl hade mor när hon bakade vetebröd. Saitemojl – siktemjöl Naur vi skolle baga saitebrö fick vi köba saitemojl. När vi skulle baka siktebröd fick vi köpa siktemjöl. Hävelse – jäst Mor skickade paugen te boen för han skolle köba för tie öre hävelse. Mor skickade pojken till affären för han skulle köpa för tio öre jäst. Jistring – vetelängd Om man inte gad o baga bölla konne en göra en jistring i ställed au dejen. 28


Om man inte gitte baka bullar kunde man göra en jistring i stället av degen. Pysekaga – tillplattad kaka av rågbröd Au dä sista au dejen gjorde di en liden kaga som di kallade för pysekaga. Av det sista av degen gjorde de en liten kaka som de kallade för pysekaka. Fastelångsbölla – fastlagsbullar Fastelångsböllana fyllade di mä mandelmassa o vispegrädde. Fastlagsbullarna fyllde de med mandelsmassa och vispgrädde. Smaubrö – småbröd Smaubrö eller som vi sa ”fina kagor” bakte vi naur dä va nön som fyllade aur. Småbröd eller som vi sa ”fina kakor” bakade vi när det var någon som fyllde år. Peberkagor – pepparkakor Di sier öd dom som aider många peberkagor bler snälla. De säjer att de som äter många pepparkakor blir snälla. Formakagor – mandelmusslor Formakagor bakte di förr i varlden i bagaronen pau ättevärmen. Mandelmusslor bakade de förr i världen på eftervärmen. Spedekaga – spettkaka Spedekagebagerskan hade bagad en spedekaga pau tvau tju aigg. Spettkaksbagerskan hade bakat en spettkaka på två tjog ägg.

29


Taurta – tårta Pau gilled hade di en stor taurta mä jorgobba pau. På kalaset hade de en stor tårta med jordgubbar på. Fettaringar – flottyrringar Te jul bruga öllti mor koga fettaringar som hon ryllade i socker. Till jul brukade alltid mor koka flottyrringar som hon rullade i socker. Spritskrånsa – spritskransar Naur mor gjorde spritskrånsa bruga hon mala smeten i kydkvärnen. När mor gjorde spritskransar brukade hon mala degen i köttkvarnen. Brösmålor – brödsmulor Brösmålorna sobade vi ihob o la i grisaspannen. Brödsmulorna sopade vi ihop och lade i grisspannen. Bagaron – bakugn Bagaronen hade vi ude i brygghused men åndra hade den inge i köked. Bakugnen hade vi ute i brygghuset men andra hade den inne i köket. Håjdebränne, håjderis – ved och ris att elda i bakugnen med Vi brukte o samla ihob öllt möjled ris te håjdebränne. Vi brukade samla i hop allt möjligt ris till bakugnsbränsle. Onraga – ugnsraka Onragan hade vi ligganes övanpau bagaronen. Ugnsrakan hade vi liggande ovanpå bakugnen. 30


Onkaust – ugnskvast Onkausten va nöna feregroina som sad fast i en järnstage mä laint träskaft. Ugnskvasten var några furugrenar som satt fast i en järnten med långt träskaft. Onkaustavann – vatten att doppa ugnkvasten i Ryslet tynt o dauled kaffe kallade di gamle för onkaustavann. Rysligt tunt och dåligt kaffe kallade de gamle för ugnskvastvatten. Gresla – brödspade, grissla Greslan satte di brökagan pau o skjussade ing den i onen. Grisslan satte de brödkakan på och skjutsade in den i ugnen. Skrabekaga – skrapekaka Dä sista i bagetrued gjore mor te en skrabekaga. Det sista i baktråget gjorde mor till en skrapekaka.

31


Bagevänt Naur mor skolle baga hänta hon allra fåst nar bagetruet frau vinnen. Da va stort som en baut o vi glötta ville iblann launa da o ro i naur da hade rainad meed sau vanned sto opp i vångana. Men da fick vi inte. – Hor skolle da soi ud, sa mor. Dau möga ni ju nar da o sin kan vi ju inte baga brö i da lainger. Nä da lauter ni ble. O dau lydde vi forstaus for anners hade vi kanske fautt pryl. Skolle mor baga grovbrö satte hon i daj pau kvällen ingan. Hon hade rumojl som hon blännade mä värmtvann o rörde ihop te en daj. Sin la hon en dug över da o sau fick da stau te nästa da. Men i lide au dajen hade hon rört ud hävelsen i kvällen ingan. Den hade hon köpt i boen o ja minns öd itt halt hekto au den köstade autta öre, da va dau pau nittanhondrafortitaled. Pau kvällen hade mor rört i hob jäst o lide mojl o vann o nu rörde hon ud da i dajen. Sin fick da jäsa te framöd ättemiddan. Dau slo mor opp dajen o gjorde brökagor au den. Hon älte bröed o slo da i bored o formade kagorna sau di ble stora o ronna o granna. En liden platt kaga gjorde hon mä. Den kallade hon för pysekaga o den skolle vi aida alrra fost. Naur mor bagade däringe hade far ildat bagaronen där ude i bagestuan. Han hade kanske tänt fyr mä den gamle julagranen ella mä fulanegen som han hade sat opp pau julaftan o nu va tom. Sin ildade han mä risbuntor o knipplabränne tess da va alldeles hitt i onen. Dau började han raga ud ölla glörna. Där va liasom ett åskehål naranför onlockan som glörna o åskan fallt nar i. Han ragade mä onragan, sin sobade han mä onkausten. Da va ett par feregroina han bunned fast i en järnögla som sad på ett långt traiskaft. Titt o tätt 32


fick han doppa onkausten i en spann mä vann for anners hade den bronned opp. Vanned ble svart o räled för haur gång han doppade kausten. Sin kom kagorna ud frau köked. Far to dom o satte dom pau greslan som di kallade bröspaen för. Dau o dau tittade mor ing i onen o sau om kagorna va färia. Naur hon sau öd di va lagom bagade to di ud dom mä greslan. Ja minns öd da lutade sau gött au da nya bröet naur di skar opp da. Nytt värmt brö mä smör som smälte minns ja va blan da bästa ja visste naur ja va liden paug.

Bakvänt När mor skulle baka hämtade hon allra först ner baktråget från vinden. Det var stort som en båt och vi barn ville ibland låna det till att ro i, när det hade regnat mycket så vattnet stod upp i åkrarna. Men det fick vi inte. – Hur skulle det se ut, sa mor. Då smutsar ni ju ner det och sedan kan vi ju inte baka bröd i det längre. Nej, det låter ni bli! Och då lydde vi förstås för annars hade vi kanske fått stryk. Skulle mor baka grovt bröd satte hon i deg på kvällen innan. Hon hade rågmjöl som hon blandade med varmt vatten och rörde ihop till en deg. Sen lade hon en duk över och så fick det stå till nästa dag. Men lite av degen hade hon rört ut jästen i kvällen innan. Den hade hon köpt i boden och jag minns att ett halvt hekto kostade åtta öre, det var då på 1940-talet. På kvällen hade det mor rört ihop jäst och mjöl och vatten, och nu rörde hon ut det i degen. 33


Sen fick den jäsa till framemot eftermiddagen. Då slog mor upp degen och gjorde brödkakor av den. Hon ältade brödet och slog det i bordet och formade kakorna så de blev stora och runda och vackra. En liten platt kaka gjorde hon också. Den kallade hon för pysekaka och den skulle man äta allra först. När mor bakade därinne hade far eldat bakugnen där ute i bakstugan. Han hade kanske tänt eld med den gamla julgranen eller med fågelkärven som han hade satt upp på julafton och nu var tom. Sen eldade han med risbuntar och grova grenar tills det var alldeles hett i ugnen. Då började han raka ut alla glöderna. Det var likasom ett askhål nedanför ugnsluckan som askan och glöderna föll ner i. Han rakade med ugnsrakan sen sopade han med ugnskvasten. Det var ett par furukvistar han bundit fast i en järnögla som satt på ett långt träskaft. Titt och tätt fick han doppa ugnskvasten i en spann med vatten för annars hade den brunnit upp.Vattnet blev svart och fult för var gång han doppade kvasten Sen kom kakorna ut från köket. Far tog dem och satte dem på gresslan som vi kallade brödspaden för. Då och då tittade mor in i ugnen och såg om kakorna var färdiga. När hon såg att de var lagom bakade tog dom ut dem med gresslan. Jag minns att det luktade så gott av det nya brödet när de skar upp det. Nytt varmt bröd med smör som smälte minns jag var bland det bästa jag visste när jag var liten pojke.

34


Go?ingeord omslag:Layout 1

07-10-12

12.31

Sida 1

Birger I Ohlsson

Allt fler dialektord försvinner ur det levande ordförrådet och blir verbala

isbn 978-91-89336-37-7

Bokpro

Göingeord

antikviteter som få begriper innebörden av. Men dialekterna är viktiga kulturbärare – inte bara intressanta för språkforskare. De speglar folklig kultur och folkligt tänkande. De ger en bild av vardagsliv och fest, och av folktro. När ett ord försvinner, och blir obegripligt, går en bit gammal kultur förlorad. Innebörden i många av de ord som presenteras här har skiftat från trakt till trakt, likaså uttalet. En del ord har haft en begränsad spridning, andra har varit allmänt förekommande. En viktig källa till urvalet i denna bok har varit de läsarkontakter författaren fått via krönikan ”Bjärtoner” i tidningen Norra Skåne.

Birger I Ohlsson

Göingeord

birger go?inge OK.qxd:birger go?inge lay  

Brö – bröd Mor brugade baga baude grovtbrö o saitebrö haur uga. Mor brukade baka både grovtbröd och siktebröd var vecka. Risengröd – risgry...

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you