Page 1

MOTDRAG nr 3 2012

en tidning från ungdomens nykterhetsförbund

elina om att vara anhörig vårpiffa din lokal UNF:are då och nu

Clara ryter till

bloggaren fegar inte i alkoholfrågan

åsikten: ”Visst, jag stör mig på alkohol, det erkänner jag ...” LEDARE: ”Xxxxx”


hej!

Om Motdrag:

5

Motdrag har funnits i drygt 30 år. Vi lyfter fram frågor som har med nykterhet, demokrati och folkrörelse att göra.

”vi är oerhört  stolta över resultatet”

19

F

år jag lov att presentera en omgjord, 31-årig snygging, med intelligent innehåll! Jag pratar inte om mig själv utan syftar så klart på Motdrag och dess nya form. Efter att Motdrag sett likadan ut i nästan tio år tyckte vi att det var dags att göra om formen på tidningen och resultatet håller du i din hand.

12

Vi har lyssnat på er läsare och fokusgrupper för att höra vilken tidning ni vill ha. Många har uttryckt en önskan om att det ska bli lättare att hitta i tidningen. Genom tydliga vinjetter hoppas vi att du som läsare finner det du söker. Genom att ha fasta avdelningar som ”medlemmen” och ”vår förening” hoppas vi kunna ge en tydligare bild av vad som händer runt om i landet. Givetvis kommer vi som tidigare att fortsätta att bevaka stort och smått som händer både inom och utanför UNF.

Vi är hemskt stolta över resultatet av omgörningen,

nu vill vi veta vad du tycker. Hör av dig! Vi har ju dessutom en åsiktssida som du som läsare kan skicka in stora och små funderingar till. Kanske har du en dikt i byråladan som behöver få läsas eller en hiss eller diss av något. Tveka inte att skicka in! Dessutom får du en biocheck om ditt bidrag publiceras.

9

14 4 10 12 14 19 20 22

Felicia Hedström redaktör felicia@unf.se

MOTDRAG

ges ut av Ungdomens Nykterhetsförbund, www.unf.se

Redaktör och ansvarig utgivare Felicia Hedström E-post motdrag@unf.se Telefon 08-672 60 66 Postadress Box 12825, 112 97 Stockholm Adressändring 08-672 60 38 Prenumeration Vill du ändra adress eller ha ett eget ex av Motdrag? Mejla prenumeration@unf.se. Tidningen

2 MOTDRAG 3/2012

kostar 80 kronor/år för ickemedlemmar. Grafisk form Sara Bergfors och Lena Fredriksson / Oktavilla Layout Sara Svensson Omslagsfoto Underbara Clara Tryck V-TAB Vimmerby ISSN 0280-3348 TS-kontrollerad upplaga 10 500 ex (2010)

Redaktionen ansvarar inte för insänt ej beställt material. Redaktionskommitté Mimmi Anterot, Amanda Ylipää, Gabriella Franzén, Elina Sundström och Linn Heiel Ekeborg Taltidning Motdrag finns också som taltidning. Kontakta redaktionen. Hen Motdrag använder ibland könsneutrala hen istället för han eller hon.

Nyheter Trivselgerillan Mötet Reportaget Vår förening Åsikter UNF-aktuellt

Det här är UNF: Ungdomens Nykterhetsförbund, UNF, är Sveriges främsta ungdomsorganisation som arbetar för en helnykter livsstil. Vi finns i ca 125 föreningar över hela landet och i verksamheten finns så skilda saker som teater, discon, studiecirklar och kaféer. Vi är partipolitiskt och religiöst obundna, men vi agerar politiskt. Vi

låter politikerna veta vad vi tycker i frågor som är viktiga för oss. Vi skriver insändare och gör ölköpskontroller för att se om butikerna säljer alkohol till minderåriga. En stor del av vår verksamhet bygger på demokrati och internationellt arbete. Medlem i UNF kan alla mellan 13 och 25 år vara, och just nu är vi ungefär 7 400 stycken.


?

frågan Fler unga nykterister …

vilken är er största utmaning i distriktet

Under de senaste tio åren har alkoholdrickandet bland unga sjunkit och under de senaste åren har det också skett en minskning bland vuxna. En annan tydlig trend är att antalet personer som helt avstår från alkohol ökar. I åldern 15-16 år avstår 41 procent av killarna och 37 procent av tjejerna.

Fredrik Sjöström, 17, styrelseledamot i föreningen Vi har din dotter, Västerbotten: – Vår största utmaning är att värva nya medlemmar och att få alla våra medlemmar engagerade, vilket är ganska svårt i ett så till ytan stort distrikt.

… men knarket ökar ändå Dödsfallen på grund av narkotika sjönk under de första åren på 2000-talet, men har efter 2006 återigen ökat och ligger i dag på cirka 320 dödsfall för män och 100 för kvinnor. Det finns även tecken på att narkotikaanvändandet ökar bland ungdomar i årskurs 9.

Linn Winnerstam, 17, ordförande i UNF Offensiv, Örebro: – De största utmaningarna för oss i Örebro är att engagera de medlemmar vi redan har, värva nya medlemmar och få i gång verksamheten på riktigt.

mindre spexsprit Förra året var det så stökigt kring gymnasie­spexen i Lund att chefen för Stadsteatern, Erland Ståhlberg, fick nog och ställde ultimatumet: ”Går inte alkoholkonsumtionen ner, får ni inte ha era spex i Stadsteatern”. Lösningen blev att införa en alkoholpolicy och sätta in vakter. Om arrangörerna inte sköter sig kan de gå miste om det bidrag på 20 000 kronor per spex som kommunen delar ut. Källa: Sydsvenskan

Nathalie Gustavsson, 18, distriktsstudieledare, Västernorrland: – Vi har haft svårt att marknadsföra både UNF och våra aktiviteter, det måste vi bli bättre på.

Foto: felicia hedström

Granqvist Foto: Linnea

Lappar gav kosing I förra Motdrag skrev vi om projektet ”En krona lappen” som skulle samla in pengar till förmån för de 385 000 barn i Sverige som lever i en risk- eller missbruksmiljö. Genom att sälja lappar för en krona styck och sedan sätta upp dessa i Nordstan, Göteborg, hoppades de få in pengar. Daniel Alfredsson, en av projektledarna, är nöjd med resultatet. – Det gick över förväntan! Vi fick in över 10 000 kr och vi är nöjda med projektet, säger han. Pengarna kommer att gå till ”Nätverket de glömda barnen”.

Simon Olsson, 23, distriktsordförande, Kalmar: – Att få bra kamratskap i distriktet. Att skapa en öppen gemenskap där det är lätt för nya att ta sig in. Viktoria Green, 14, distriktsstyrelseledamot, Blekinge: – Vi är ett litet distrikt, en av våra största utmaningar är att få verksamheten i Blekinge att rulla på. ulrika jansson

gabriella franzén



3/2012 MOTDRAG 3


nyheter filmvinnare på UNF-besök i Sverige

resa till Sverige. Vad tycker du om Sverige? – Fantastiskt, den här resan är en av de största upplevelserna i mitt liv. Även om maten är ganska konstig och knappt smakar något alls. Vad handlar din film om? – Hur människor som dricker och inte ifrågasätter alkoholreklam blir alkoholindustrins marionetter. Hur lång tid tog den att göra? – Det är andra gången jag gör en animerad film så jag var tvungen att lära mig allt från grunden. Det tog väl ungefär 300 timmar att göra filmen som är 45 sekunder lång! Vad gör du i vanliga fall? – Då jobbar jag med en internationell filmfestival på Sri Lanka som har riktat in sig på buddistisk film. Vill du kika på filmen så finns den på: korta.nu/adicvinnare

”unf har lärt mig allt” Elin Lundgren fd UNF:are och riksdagsledamot för Socialdemo­ kraterna.

4 MOTDRAG 3/2012

Foto: istock photo

Pathum Asanga.

Varje år har UNF:s samarbetsorganisation på Sri Lanka, ADIC, en tävling om bästa kortfilm. Årets segrare, Pathum Asanga, vann en

Kommuner struntar i festivalfyllan Våldsbrotten ökar

Kommuner struntar i alkohollagen och tillåter alkoholförsäljning trots att det ökar antalet våldsbrott på musikfestivalerna. Det visar en undersökning från P1programmet Kaliber. Stora musikfestivaler runt om i Sverige har gett tillstånd för företag att sälja alkohol inne på festivalområdena, trots att deras egna kommunala handläggare har varit emot beslutet. I P1programmet Kaliber intervjuas

alkoholhandläggare Ove Karlsson om Hultsfredfestivalens tillstånd. – Kommunalrådet beslutade att göra tvärtmot vad jag som handläggare hade föreslagit. Jag kan ju bara misstänka att man vill gå arrangören till mötes, säger Ove Karlsson.

Kaliber säger att många

orter är positiva till att ordna festivaler och att det är mycket pengar involverade. Bland annat gjorde Sweden Rock festival i Sölvesborg en vinst på 25 mil-

joner kronor förra året, något som antagligen varit möjligt på grund av att de får sälja öl, cider och vin på hela festivalområdet. Baksidan av att kommunerna släpper lös alkoholtillstånden är att antalet våldsbrott ökar. Bara på Peace & Love i Borlänge rapporterades 30 fall av misshandel och 13 fall av sexualbrott förra året. – Vi vet ju att många berusade och framförallt unga människor ofta leder till våldsbrott, säger Borlängepolisen Thomas Hellgren. felicia hedström

Kokain får hjärnan att åldras i förtid Brittiska forskare vid Cambridge University har funnit att kokainmissbrukares hjärnor åldras dubbelt så fort som hos icke användare. Forskarna menar att hjärnan ”bokstavligen ruttnar bort”.

Med hjälp av magnetkamera såg de att en missbrukares hjärna minskar med drygt tre milliliter i volym, dubbelt så mycket som hos kontrollgruppen. – Våra fynd visar på samma kognitiva brister hos en medelålders kokainmissbrukare som hos en gam-

mal människa, säger studiens ledare Karen Ersche. Tidigare forskning visar att kokainmissbruk leder till nedsatt hjärtfunktion, med för tidig död som följd och att hjärnans naturliga belöningssystem sätts ur funktion. Källa: Drugnews


nyheter

I Sveriges tre storstäder har andelen som använt cannabis länge legat över riksgenomsnittet. De senaste åren har det även skett en ökning av cannabis­ användandet och det är också den vanligast förekommande narkotikan bland unga. Mer än var femte elev på gymnasiet säger att de någon gång har använt cannabis.

Tillgången på cannabis är större än på länge. Öresundsbron och närheten till övriga Europa gör Skåne och Malmö till särskilt utsatta platser. Var femte gymnasielev i Malmö har testat hasch eller marijuana, och var tjugonde använder cannabis ibland eller regelbundet. Enligt Tullverket har den

småskaliga smugglingen av cannabis återkommit efter att ha varit försvunnen under ett antal år. Ungdomar åker framför allt

Vanliga påståenden för och emot cannabis:

”Cannabis är okej för det är naturligt”. Flugsvamp är också ”naturligt”, men inget att rekommendera. Trots att cannabis är ”naturligt” riskerar särskilt unga att få en nedsätt ning i de tankepro cesser som behövs för att mogna, lära in och kunna dra

Ursäkta, du har nåt i pannan!

över Öresundsbron och handlar. De senaste fyra åren har Tullverkets cannabisbeslag tredubblats i Skåne och länet står för 90 procent av alla cannabisbeslag i landet. Målet för "Trestad 2"

korrekta slutsatser. ”Alkohol är en farlig men laglig drog därför borde vi också tillåta cannabis”. Varför införa ytterligare en drog när alkoholen redan ställer till med mycket bekymmer? ”Cannabis borde få användas som medicin”. Forskning om cannabis som läkemedel pågår. Upptäckterna är än så länge få. Syntetiska varianter tillåts i flera länder, men att tillåta cannabis i nuvarande form skulle

är att minska användningen av cannabis bland ungdomar under 25 år. Städerna ska arbeta med förebyggande arbete, tidiga insatser, vård och behandling. felicia hedström

ge allt för många bieffekter för att kunna räknas som en medicin. ”De som röker cannabis blir ’snällare’ under ruset än de som dricker alkohol”. Det är svårt att avgöra vilket drog­ användande som är värst för omgivningen, men vanliga bi­effekter av cannabis är ångest, olust, panikkänslor och förföljelsemani, speciellt bland nybörjaranvändare. Källa: CAN, Cannabisforskaren Thomas Lundqvist i Motdrag nr 5/11.

Mindre än 40 procent av landets kommuner är godkända utelivskommuner för unga, enligt en undersökning från UNF. Söderhamn ligger i topp med 4.7 poäng av 5 möjliga, sämsta kommunen samlade bara ihop 0.9 poäng. Bara 53 av de svarande 139 kommunerna fick godkänt med 3 poäng eller mer. – Våra kriterier är grundläggande, som att kommunerna ska ge unga möjligheter till inflytande över politiken som rör deras fritid och att fritidsgårdarna ska vara öppna på kväller och helger. Tyvärr verkar det spela stor roll var unga växer upp för vilken fritid de får, säger Linda Engström, ordförande i UNF. UNF driver projektet ”Ett bra uteliv” för att hitta lösningar som kan minska ungas alkoholdrickande. Tidigare undersökningar från UNF visar att tristess är en stor orsak till att unga väljer att dricka.

Foto: istock photo

Fler unga använder cannabis och nu storsatsar regeringen och storstäderna Göteborg, Malmö och Stockholm på att minska användandet. Projektet kallas ”Trestad 2”.

Foto: felicia hedström

Storsatsning mot cannabis bland unga

Kommunerna dåliga på bra uteliv

Knarkturister till holland stoppas

I många år har turister vallfärdat till Amsterdam och Nederländerna för att testa deras berömda Coffee shops. Där har de helt lagligt kunnat köpa cannabis. Nu har regeringen i landet tröttnat på drogturisterna och beslutat att stänga ute utländska besökare från Coffee shops. Förhoppningarna är att det ska leda till mindre oro och bråk, som varit ett av problemen med drogkaféerna och man hoppas också kunna ge Nederländerna en mer hälsosam profil utåt.



3/2012 MOTDRAG 5


nyheter

Victor

Alexandra

Jasiu

Tokdans i Polen! Prat, flams och tokdans på torget mötte UNF i Blekinge när de drog till sin vänförening i Polen. UNF:aren Rebecca Ågren skriver själv om resan. En extremt solig dag i slutet av mars var det äntligen dags. UNF Blekinge åkte ner till södra Polen för att hälsa på kompisarna i vår vänförening i den före detta gruvstaden Bytom. Arbetslöshet, dålig luft och missbruk är problem som den här provinsen brottats med länge. På grund av detta har IOGT-NTO-rörelsen i vårt distrikt anordnat läger på kursgården Aspan varje sommar. Barn från familjer där det finns problem kommer till Sverige under två veckor för att busa, bada, paddla kanot och leka. Vi UNF:are hjäl6 MOTDRAG 3/2012

Alkohol i Polen

Det är 18-årsgräns för att köpa alkohol i Polen. Polackerna dricker i snitt tio liter ren alkohol per person och år. Svenskarna dricker i snitt 9,3 liter ren alkohol per person och år.

per till på lägren som ledare, kökspersonal och – framför allt – vi skaffar oss nya vänner bland de polska ungdomsledarna. När lägren är slut håller vi kontakt och bara längtar till nästa läger.

Den här gången kunde vi inte vänta,

så vi sökte pengar, beställde flygbiljetter och lämnade Sverige. Det hanns med både laserdome, gott käk, lite

Foto: rebecca ågren

shopping, tokdans mitt i stan på natten, besök hos tatueraren och såklart en massa prat, flams, kramar och skratt. De tre dagarna vi spenderade med våra saknade vänner var helt enkelt underbara!

Min vän Maciek anser att det finns två generatio-

ner i Polen, födda före eller efter 1989, och han tycker att den senare kategorin är mer liberalt inställd till exempelvis abort och homosexuella. Alkoholnormen är däremot fortfarande väldigt stark. Kontrasten mellan det alkoholrestriktiva Sverige och Polen är väldigt tydlig. Det räcker med att gå in på närmaste Statoil-mack för att se skillnaden. På mackarna finns hela väggar med alkohol och det säljs öl och vodka i närbutiken runt hörnet. Jag insåg snabbt att det inte skulle gå särskilt bra att få tag i en alkofri öl på restaurangen där vi åt. Här skulle verkligen UNF:s kampanj ”Ett bra uteliv” behövas! Nästa resa får det bli ölköpskontroll undertecknad UNF Blekinge! rebecca ågren


fixa själv

Pimpa din lokal Här kommer tips och trix på hur du enkelt och billigt kan göra om i din föreningslokal. Sök upp närmaste loppis för nu ska det fyndas! tips malin larsson foto daniel jansson

Personlig UNF-hylla med foton Lådhylla

Fototavla

Gör din egen hylla med hjälp av konsoler och en gammal trälåda. Köp billiga konsoler på exempelvis IKEA, dessa kan du måla i vilken färg du vill. Mät ut var på väggen du vill ha hyllan med hjälp av ett vattenpass, borra upp konsolerna på väggen och borra fast lådan i dem.

Gamla ramar kan du göra om till häftiga fototavlor. Spänn fast ett tyg på baksidan av ramen, med hjälp av häftpistol. Linda snöre eller band runt ramen och fäst på baksidan med tejp. Häng upp foton och bilder med klädnypor. Enkelt att byta ut bilderna när du tröttnat på dom!

Framkalla föreningsbilder och sätt fast med klädnypor.

Måla konsolerna i valfri färg. dan Skruva fast dem i lå och i väggen.



Forts på 3/2012 MOTDRAG nästa 7uppslag


Forts från förra uppslaget

Här kan du fynda!

På en loppis kan du hitta massor av saker som går att använda när du vill förnya din föreningslokal eller hemma hos dig. Här är det billigt att handla och om du har lite fantasi och kan tänka dig att pyssla lite kan du hitta unika saker och inspiration här. Ta med en stor väska och sätt igång att fynda!

Anslagstavla

Gör egna UNF-tavlor

Canvastavla

Fotoramar

Fäst tyg med häftpistol på en canvas. Det kan bli en schysst anslagstavla eller bara en färgklick i rummet. Du kan också göra som med fototavlan: linda snöre runt och häng upp fina bilder.

Häfta fast tyget!

Loppisfynda billiga ramar i olika stilar och färger. Framkalla foton, rama in och sätt upp på en vägg. Snyggt, enkelt och billigt! På nätet kan du enkelt ladda upp och framkalla dina bilder, till exempel på crimson.se.

Hångelhörna?

Nya väggar

Myshörna

Tapetsera

Det är enkelt att fixa en hörna i lokalen där det finns plats för gos. Med några sköna kuddar och sittpuffar kan du fixa en myshörna perfekt att hänga i. Med en schysst matta på golvet höjer du mysfaktorn i förenings­ lokalen lite till.

8 MOTDRAG 3/2012

Ett kul och lite större projekt är att tapetsera om. Det kan räcka med att sätta upp tapetvåder på en vägg. Billiga tapetseringsgrejer hittar du på byggvaruhus. Ta hjälp av någon som tapetserat förr eller välj det lite enklare alternativet att måla en vägg.

pet En snygg ta abbt! förändrar sn


fixa själv sök pengar för att snygga till din föreningslokal! Vivi Lovelock på Våra gårdar hjälper dem som tröttnat på tråkiga föreningslokaler. För den som är sugen på att ungdomsanpassa lokalen finns det pengar att söka.

Ljuset i mörkret Ljushylla

Gör egna ljuslyktor av gamla glas, burkar, skålar och muggar. Knyt fina band runt burkar eller måla snygga mönster. Återigen är loppisen det bästa stället att fynda på.

Själva hyllan är en tavellist och köpt på IKEA. Den är perfekt att ställa ljus, tavlor eller foton på. Bjud in till en föreningsträff där ni kan pyssla och fixa fina grejer till er lokal!

Musiknostalgi Vinylskivor

Med gamla vinylskivor kan du fixa en häftig vägg­dekoration. Sätt fast fodralet med en klämma som du hänger upp på en spik på väggen. Fyll en hel vägg eller sätt bara upp några stycken. Vinylskivor kan du köpa billigt på loppis, eller kanske du kan hitta några undangömda på vinden?

Förändra med tyg Tyger

Med tyg kan du förändra rummet totalt. Häng upp snygga gardiner i fönstren eller varför inte hänga tyg mot en vägg, som ett draperi. En loppis är det perfekta stället att hitta tyger i alla mönster och färger.

Statliga Boverket har avsatt pengar för att ungdomsanpassa lokaler. Pengarna går att söka via Våra gårdar, som har hand om nykterhetsrörelsens samlingsplatser. Alla föreningar som äger en allmän samlingslokal eller hyr en lokal (i minst fem år) har Vivi möjlighet att söka pengarna. Lovelock. – Jag åker runt i landet och hjälper föreningar som vill utveckla sin verksamhet. Ibland är det unga som vill ha hjälp och ibland är det de som äger lokalerna som vill ha dit unga, säger Vivi Lovelock. Hon tycker att det är viktigt att UNF:arna har koll på att de kan använda henne för att förbättra sina lokaler. – Det kan vara enkla saker som att se till att lokalen passar att sova över i eller fixa kodlås så att det inte bara är en som kan låsa upp och släppa in, säger Vivi. Många gånger är det vuxenförbundet, IOGT-NTO som har hand om UNF:arnas lokaler. Något som kan vara jobbigt i de fall de vuxna och de unga har olika syn på hur lokalerna ska användas. Vivi jobbar hårt för att hitta lösningar så att UNF:arna och IOGT-NTO:arna kan samsas. – Ibland kan UNF:arna få bättre lokaler bara genom att erbjuda sina tjänster i utbyte, säger Vivi. Flera orter i Sverige har redan fått del av pengarna. I Hedemora byggdes en skejtpark utanför lokalen, Umeå skaffade en projektor och filmduk och UNF:arna fick eget rum. I Skarpnäck byggde de ett ungdomshus med café och kök och fick 630 000 kronor för projektet. Felicia hedström

Så får ni en bättre lokal: 1. Kontakta den som har ansvar för fastigheten och berätta vad ni

har för behov. Ni kanske vill ha kodlås, måla om eller kunna mörklägga för att titta på film. 2. Berätta att det finns pengar att söka via Våra gårdar. 3. Kontakta vivi-anne.b.lovelock@iogt.se. Hon kan hjälpa till med att söka pengar, kontakta fastighetsägaren, leta lokal eller se till att ni får ett eget UNF-rum i den lokal ni redan har.

i Nordengården fixat Göteborg har källaren till konsert- och replokal.

Foto: David Johnsson



3/2012 MOTDRAG 9


reportage

Träd

Trivselgerillan krigar för att unga ska få vara med och påverka sin skola och fritid. Det är UNF Jönköping som dragit igång projektet som gett flera nystartade UNF-föreningar.

Calle

text och foto felicia hedström

Trivselgerillan I

ett soligt klassrum på Alfred Dalinskolan slängs dörrarna upp och in släntrar en fnissig högstadieklass för att sjunka ned i bänkarna. Det viskas och tisslas för framme vid tavlan står inte den vanliga läraren, hon har precis lämnat klassrummet genom att skrika: ”Nu när Trivselgerillan kommer på besök måste ni HÅLLA TYST”! En något missvisande uppmaning eftersom informatörerna Hampus Blom och Josefine Carlsson är där för att få eleverna att prata och komma med idéer. – Det finns vissa som påstår att unga inte gör något och nu ska ni bevisa att de har fel, säger Josefine som sedan frågar klassen vad de gillar att göra på fritiden. 
”Festa”, ”träna”,” spela på datorn”, ”träffa kompisar” och ”plugga” är några av svaren.

Just tråkigt plugg är något som Trivselgerillan vill motverka genom att få eleverna att själva komma med förslag på hur de ska få en roligare fritid och skola. Det kan vara allt från att försöka få skolan att bygga en skejtpark till att ordna skidresor i en förening, eller varför inte få till en rejäl sovmorgon mitt i skolveckan. Tidigare gerillor har fixat filmvisningar, LAN och myskvällar bland annat. 
Hampus och Josefine delar in eleverna i smågrupper. Varje grupp får utse en representant som ska åka på ledarutbildning veckan efter. Där kommer de att få lära sig hur de kan jobba som gerillor, bilda UNF-förening, eller hur de påverkar skolan och kommunen. Det är också först då som de får lite bättre koll på vad UNF sysslar med genom att lära sig mer om alkohol, andra droger och kamratstöd. 


”Jag vill ändra på saker här i skolan”

När de en stund senare får frågan

om det händer något kul i skolan är svaret unisont: ”Nej!”. 10 MOTDRAG 3/2012

Lenita Christiansson, 15 år, sitter i en av de fnis-

sigaste grupperna i klassrummet. Hon och de andra lyssnar uppmärksamt, men har lite svårt att förstå vad Trivselgerillan är för något. Trots det bestämmer hon sig ändå för att skriva upp sig på ledarutbildningen. 
 – Jag vill åka, så att jag kan ändra på saker här i skolan, säger Lenita. Några som redan gått gerillautbildningen är UNFföreningen TG-klanen. De har samlats för en fika i

Josefine

och Ham pus

UNF:s lokaler i Jönköping.
 – På ett halvår har vi hunnit starta en förening, ordnat tre LAN och fixat en skidresa för åtta personer, säger Samuel Neij. TG-klanen har en stabil verksamhet och träffas två gånger i veckan. Alla medlemmar har bra koll på hur man driver en förening eftersom de vid starten lade upp träffarna som en studiecirkel. På så sätt skrapade de också ihop studiecirkelpengar till sitt


rande Samuel är ordfö i TG-klanen

n

bi Al

Målet: Fler engagerade medlemmar

Edvin

John

Diskussion i skolan

Jim Gustafsson har varit med sedan starten 2011. Han har tidigare jobbat på UNF och Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet, Jim NBV. Gustafsson. – UNF har länge saknat ett heltäckande skolmaterial. Konsulenterna ute i landet har krav på sig att starta nya föreningar, men utan material är det ibland svårt att komma in på skolorna, säger Jim på frågan varför Trivselgerillan startades.

Jönköpings distrikt ville också

utveckla en skolmetod för att redan från början få fram fler föreningar med engagerade medlemmar. Att gå ut och massvärva gav många medlemmar för stunden, men få engagerade medlemmar i slutändan. – Genom att göra på det här viset har vi fokus på att få unga engagerade, men också att få fram starka föreningar, istället för jättemånga oengagerade medlemmar, säger Jim.

Han beskriver Trivselgerillan som

första LAN. Calle Johansson är osäker på om föreningen hade funnits om det var UNF och inte Trivselgerillan som hade varit ute och värvat. – Jag har varit med i UNF förut, men då blev jag värvad och sedan visste jag inte vad jag skulle göra. Med Trivselgerillan var det enklare för då var det vi själva som kom på saker som vi ville göra, sen bildade vi en förening, säger Calle.

Trivselgerillans mål 1. Det ska vara kul att gå till skolan. 2. Alla ska känna sig delaktiga. 3. Alla ska ha en meningsfull fritid. Värt att veta:

Det är inget krav att vara UNF-medlem för att starta en gerilla. Sedan 2011 har det startats 30 grupper. Tre UNF-föreningar har bildats och elva gerillagrupper är för närvarande igång.

ett förebyggande projekt där tanken är att unga som känner att de klarar av att påverka sin skola, sin omgivning och sin fritid också klarar sig från trubbel. Eget engagemang och personligt ställningstagande är oerhört viktigt för ungdomars motståndskraft.

Trivselgerillan har genom Arvsfonden fått ungefär 1,3 miljoner kronor. Det mesta av pengarna går i dag till löner. Förutom UNF-distriktets egna satsningar får projektet också stöd av NBV som hjälper till med utbildning och lokaler. 

3/2012 MOTDRAG 11


mötet

Väldigt känd bloggare

Clara äl skar att baka Namn: Clara Lidström. Ålder: 26 år. Aktuell: Bloggare som hörs och och hemmafix. Övrigt: syns i P1 och på SVT:s Go’ Under en månad besöke kväll. I höst kommer hen r cirka 250 000 besöka nes bok med inredning, re www.underbaraclara pyssel s.com Det är den 8:e stö rsta privatbloggen i Sve rige.

12 MOTDRAG 3/2012


Alkoholfri superblogg underbara claras blogg lockar en kvarts miljon människor varje månad. När hon skriver om alkohol slår kommentarerna i taket. text  felicia hedström foto  clara lidström Varför började du blogga?

– Jag startade bloggen 2006. Jag har alltid skrivit dagbok och dessutom gillat att prova kläder i olika kombinationer, men jag saknade att kunna dela det med andra. Jag läste flera andra bloggar och tänkte att kan de så kan jag också. Vad ger bloggen dig i dag?

– Det roligaste med bloggen är att få en omedelbar reaktion på det jag skriver. Vissa läsare har också varit med sedan 2006 och de har blivit mina vänner.

om jag lägger ut det. Jag är nog mer försiktig i dag än i början och har lärt mig att skriva om jobbiga saker i efterhand så att jag inte är mitt uppe i det när jag publicerar inlägget. Du är nykterist, hur kommer det sig?

”Hjälp jag vill inte förlora några celler!”

Hur är det att vara bloggkändis och att så många fått del av ditt liv under många år?

– Det är ju ett speciellt sorts kändisskap, jag har själv följt bloggare i många år och om man träffar dem i verkliga livet kan det kännas lustigt, man vet ju så mycket om dem. Ångrar du saker som du lägger ut på bloggen?

– Ibland ångrar jag formuleringar och ju mer jag bloggar desto mer inser jag vad som kommer kännas för privat

– Jag har aldrig druckit. Jag vet att all forskning visar att ANT-undervisningen inte är effektiv om man vill få unga att skippa alkohol, men det funkade på mig. När jag fick höra att man förlorar hjärnceller av alkohol tänkte jag: Hjälp, jag vill inte förlora några celler! Var det bara det som gjorde att du inte ville dricka?

– Nej, jag växte också upp i en skyddad miljö och hade inga behov att göra revolt. På gymnasiet blev jag kristen och då blev mitt beslut att inte dricka mer som en solidarisk handling istället för ett rent personligt ställningstagande. Sedan så gillar jag att sticka ut och vara annorlunda så jag har inget emot när folk undrar varför jag inte dricker. I ett blogginlägg undrar du varför de flesta håller med om att rökning är farligt, men inte kan erkänna att samma sak gäller för alkohol. Då fick du trehundra kommentarer, vad säger folk?

– Ja, gud vad många som tycker till! Hälften är själva nykterister som blir glada att jag skriver om ämnet, andra hälften blir sura och tycker att jag moraliserar över en privat fråga. Men det är ju därför jag

skriver om alkohol, det är ingen privat fråga, det påverkar många fler än den som dricker. Varför tycker du att det är viktigt att prata om alkohol i bloggen?

– Det finns inte så många kända profiler som vågar stå för att de är nykterister, det tycker jag är fegt. Vi måste prata om alkohol! Bloggare, särskilt kvinnliga, har stora krav på sig att vara förebilder. Hur känner du inför det?

– Jag är gärna förebild på de områden som jag kan. Man kan inte välja om man är offentlig, antingen är man det eller inte. Jag har många läsare och kan jag få dem att tänka till så blir jag glad. Det finns så många andra som förhärligar alkohol. Se bara på Malou efter 10, där ska det drickas champagne titt som tätt och varje gång du slår upp en tidning skålas det i alkohol, det äcklar mig och känns konstlat, som att vi leker kontinentala med hjälp av alkoholen.

Claras bästa bloggtips 1. Kommentera andra bloggar så hittar

folk tillbaka till din blogg. 2. Blogga ofta, minst en gång om dagen. 3. Använd mycket bilder.



3/2012 MOTDRAG 13


Sven och Jarkko – medlemmar i samma organisation men med 50 års mellanrum. Möt två generationers organiserade nykterister. text Elinor Ahlqvist foto Pontus Johansson

UNF genom tiderna F rån fundamentalist till tönt, till föredöme – synen på nykterister har vandrat fram och tillbaka. Efter femtionio år som aktiv nykterist ångrar Sven Hallbert, 67 år, ingenting. – Med ett kort perspektiv på bara några år tänker man att det inte händer någonting. Men ser man det ur ett längre perspektiv så händer det oerhört mycket.

Jarkko Tauriainen, 23 år, är ordfö-

rande i UNF Bohusläns lokalförening. – Det som är ”farligt” med nykterism är ju att det ifrågasätter ens eget och andras handlande. Sånt är ju alltid ganska provocerande, många går snabbt i försvarsställning. Nykterhetsrörelsen kanske var mer revolutionär förr men enligt Sven gör UNF idag mer aktioner än de någonsin gjorde. – Jag skulle nog ha trivts bra i nykterhetsrörelsen för hundra år sedan, säger Jarkko. Samtidigt skrattar han och medger att han är lite romantiserande om den politiska kamp som fördes då. Förutom att vara ordförande är han aktiv i gruppen Göteborg straight edge, som är en mindre formell och lite radikalare grupp av UNF. Jarkko tar av

14 MOTDRAG 3/2012

sig sin luvtröja och visar en vit t-shirt med svart text; GBG SXE. – Nykterhetsrörelsen och andra folkrörelser har ju varit väldigt viktiga som demokratiskola, man gav människor verktyg att ta makten över sin egen tillvaro på väldigt konkreta sätt, säger han. I dag menar Jarkko att UNF kanske mer spelar den breda rollen i nykterhetsrörelsen medan mindre undergrupper, som gbg sxe, får vara mer radikala och ha olika specialintressen, som hard core-musik, eller att göra mer offensiva aktioner. Trots det är han kritisk till att många bara ser drogfrihet när de läser till exempel IOGT-NTO:s grundstadgar. – Medmänsklighet och den internationella solidariteten kommer egentligen långt före drogfriheten.

Jarkkos politiska bana började i trettonårsål-

dern på kulturhuset i Jönköping. Där började han umgås med äldre organiserade nykterister och det var aldrig något problem att inte dricka. Båda föräldrarna är barn till missbrukare, och andra släktingars problem med spriten påverkade också beslutet. Nykterhetskampen hakar i andra sociala engagemang och politiska frågor för Jarkko, som bland annat också är aktiv i den fackliga rörelsen. - För mig är det självklart att leva som jag lär. Precis som att jag inte kan stå för att äta kött kan jag inte dricka när jag ser hur alkohol och andra droger är ett hot mot samhällsutveckling och demokrati. På salongsbordet har Sven burit in högar med papper och material från ett liv i nykterhet. Jarkko

Så här såg UNF-Sven ut!

Forts på nästa uppslag


reportage Här står Sven och vilar sig lite

Med hjälp av sin tröja visar Jarkko att han är aktiv i gruppen "Göteborg straight edge".

Sprit i Sverige

1922 genomfördes en folkomröstning om ett totalförbud mot rusdrycker. 49 procent röstade för förslaget! Motboken avskaffades 1955. Det var ett system där staten ransonerade och kontrollerade hur mycket alkohol varje invånare fick köpa. 1953 konsumerade svenskarna 248 miljoner liter alkoholhaltiga drycker per år (nästan fyra liter ren alkohol per person). I dag dricker svenskarna ca 500 miljoner liter alkohol per år ( drygt nio liter ren alkohol per person). Alkoholkostnaden för samhället är omdiskuterad och svårberäknad. Den senaste studien hävdar 50 miljarder medan andra menar att kostnaden är upp till 150 miljarder (inklusive intäkts- och arbetsbortfall).



3/2012 MOTDRAG 15


reportage ”UNF hade väl mer politisk kämparglöd förr?”

”Nä, UNF gör fler aktioner nu än någonsin tidigare!"

Forts från förra uppslaget tittar på en liten trälåda med inskriptionen IOGT och säger att han aldrig ångrat sitt beslut att vara nykter. Till exempel har drogfriheten gett fördelar i arbetslivet, där han räknas som en stabil och förtroendeingivande medarbetare. Mycket tack vare att Jarkko är nykter.

Ibland möter han han ändå nega-

tiva reaktioner på grund av beslutet att vara nykter – därför umgås han nästan bara i drogfria sammanhang. – Antingen känner sig personer ifrågasatta genom mitt sätt att vara eller så säger de att de aldrig skulle kunna gör samma sak. Jag blir så trött på den 16 MOTDRAG 3/2012

Nykterister i Sverige

IOGT kom till Sverige 1879 och spred sig snabbt över landet. UNF bildades 1970, då IOGT och NTO slogs ihop och blev vuxenförbundet IOGT-NTO. UNF har i dag drygt 7 400 medlemmar, IOGT-NTO har drygt 30 000 medlemmar. De senaste åtta åren ökar antalet personer som inte dricker alkohol alls i Sverige. Ökningen märks särskilt bland unga. I åldern 16-29 år har var femte person inte druckit alls det senaste året.

sortens resonemang. Det går att gå andra vägar än att snurra på i samma ekorrhjul som andra. Allting är inte

statiskt, tillsammans kan vi påverka vartåt det barkar.

Året var 1953. En vanlig dag knackade en kille på

huset där Sven Hallbert bodde som nioåring, för att berätta om IOGT. Tja, varför inte, tänkte Sven, och gick med i ungdomslogen tillsammans med sin bror. Redan samma kväll följde de med på ett möte och var fast. Väl hemma igen konstaterade en förvånad pappa att sönerna blivit medlemmar i samma förbund som han själv i fyrtio år varit med i. Att Sven vuxit upp i ett alkoholfritt hem tror han kanske spelade in, men det var inget de pratade om hemma. Det var snarast en självklarhet. – På den tiden hade en tredjedel av regeringen rötter i nykterhetsrörelsen, säger Sven. När han berättade för omgivningen att han gått


UNF:are kunde se ut så här på 70-talet

UNF:are på hard corespelning nowadays

med i IOGT fick han först inga särskilda reaktioner. Han har aldrig ångrat beslutet, även om han fått en del gliringar genom åren. – Det bästa med att vara organiserad nykterist är det stora nätverket man får. I stora delar av världen kan jag få en soffa att sova på.

När nioårige Sven skulle vara med på sin första

medlemsupptagning var åldergränsen tio år, så han fick istället uppgiften att hålla vakt så att ingen obehörig kom in. Sextiosjuårige Sven tar av sig sina läsglasögon, plirar lite okynnigt med ögonen och skrattar. – Jag var odräglig, tjuvöppnade dörren hela tiden för att se vad som hände där inne. Jag var ganska nyfiken. Nästa gång hade han åldern inne och fick vara med på ritualen. På femtiotalet hade IOGT fortfarande mer av ordensformerna kvar. Man följde ritualer som

var mycket förenklade jämfört med dem som fanns i slutet på artonhundratalet, men med en fastställd mötesordning. Tjänstemännen hade bestämda platser i rummet och olika uppgifter enligt ritualen. För att visa att alla var jämställda hade alla likadana halsdukar (regalier). Ordensformerna togs bort inför sammanslagningen med NTO i slutet på sextiotalet.

Han berättar att att det var ett

väldigt tryck på evenemangen, på de nyktra danserna brukade det komma flera hundra personer. När han var som mest aktiv var de ett trettiotal ungdomar som sågs på olika IOGT-aktiviteter

som logemöten, teater- och ungdomsgrupp, flera dagar i veckan. – Vi blandade den sociala och politiska verksamheten. Målet var framför­allt att skapa alkoholfria miljöer. Under sjuttiotalet var han ett tag orolig att UNF blev mer av en elitverksamhet som bara fokuserade på den politiska kampen, snarare än den sociala biten. – Det har normaliserats igen i dag, nu har vi mer en blandning med både den sociala biten och de politiska kampfrågorna, säger han – Man måste ha roligt också, annars håller det inte i längden. 

3/2012 MOTDRAG 17


medlemmen

Elina skriver om att vara anhörig

Skriv till motdrag@unf.se att du vill vinna Elinas bok!

Elina Sundström engagerar sig för att göra skillnad. Av samma orsak har hon skrivit en bok om att vara anhörig. text och foto felicia hedström

 E

lina är nervös. Om knappt två timmar ska hon till Akademibokhandeln i Stockholm och presentera sin nysläppta bok ”Jag är också viktig”. Boken handlar om att vara barn och anhörig till en familjemedlem med sjukdom eller funktionshinder. Elina har intervjuat och samlat in berättelser. Allt från tjejen som berättar om hur det är att växa upp med en förälder som missbrukar alkohol till systern som har en utvecklingsstörd bror. – Jag hoppas att unga anhöriga ska kunna läsa boken och känna sig mindre ensamma. Jag hoppas också att de som jobbar med barn får en inblick i hur det kan kännas som anhörig, säger Elina.

Hon har själv erfarenhet av det hon skriver om.

När hon var fem år var hennes mamma med om en bilolycka som gjorde henne förlamad från bröstet och nedåt. – Jag satte omedvetet upp regler för mig själv, som att jag inte fick bli arg på mamma eftersom det var synd om henne. När jag flyttade hemifrån för några år sedan började jag fundera kring allt det som jag hade upplevt. Då kom jag på att jag skulle skriva en bok så

18 MOTDRAG 3/2012

att unga anhöriga skulle veta att de inte var ensamma om sina känslor, säger Elina.

Sagt och gjort, för tre år sedan satte

hon igång med att skriva på boken som släpptes för några veckor sedan. Det är svårt att förstå att Elina pluggar heltid samtidigt som hon skriver böcker (hon gav ut en bok 2009 också!) och engagerar sig i flera organisationer. – Jag har varit aktiv som ideell sedan

Namn: Elina Sundström. Ålder: 20. Aktuell: Har skrivit boken ”Jag är också viktig”. Övrigt: Pluggar till vetenskapsjournalist, är ayurvedisk massageterapeut,och författare. Har sedan 2006 varit engagerad i 10 olika föreningar.

Elina på indiskt ayurvedacenter

jag var 14 år. Det började med att jag fick höra om klimatförändringarna på naturvetenskapen i skolan och ville göra något. Jag gick med i Svenska FNförbundet och fick åka på klimatkongress, på den vägen är det, säger Elina.

Hon gick med i UNF 2008 efter att

ha träffat dåvarande förbundsordförande Robert Damberg i Almedalen på Gotland och blivit övertygad. Det första hon gjorde i UNF var att åka till Kambodja och strax därefter gick hon med i Motdragskommittén. – Av alla mina organisationer så identifierar jag mig ändå starkast som en UNF:are, säger Elina. Hur gick det då med det nervösa framträdandet på Akademibokhandeln? – Det gick bra! Jag blev alldeles rörd och glad över de som kom och sa så mycket fint, skriver Elina i ett mejl dagen efter.


vår förening Autentiska kläder är viktigt när man återskapar historia

UNF M1

”Vi återskapar soldaters liv”  B

li inte rädd om du mitt inne i Smålands mörka skogar tror dig skymta amerikanska soldater. Mest troligt är det den nystartade UNF-föreningen M1 som har en av sina re-enactment-träffar. Deras specialitet är nämligen att återskapa amerikanska soldaters liv under andra världskriget. En typisk föreningsträff består i att de åker ut i skogen, gör upp eld, sätter upp ett militärläger och gräver en latringrop. – I bland skjuter vi plastkulor med airsoft på varandra också, men vi mixar skjutandet med rollspel, säger ordförande Johan Hallström.

Trots föreningens inriktning på krig är det inte själva dödandet som fascinerar. – Jag är pacifist och målet är att utbilda oss själva och andra i vad som hände under andra världskriget och hur det kunde hända, säger Johan. M1 har sedan de började träffas 2009 haft förbud mot alkohol under sina träffar. – Eftersom vi ändå inte drack kom vi på att vi kunde gå med i UNF, alla gillade idén, säger Johan. Just nu satsar de på att köpa in en Dodge weapons carrier, en lätt lastbil som användes under andra världskriget. De har fått pengar från UNF:s ”Pengar att söka” och hoppas kunna renovera lastbilen för att sedan åka runt med den på olika träffar och värva fler.

Fordonspatrull

UNF M1 blev en förening för fyra månader sedan, men träffades redan 2009. Deras inriktning är re-enactment, eller historiskt återskapande som det heter på svenska. De har tagit namnet M1 eftersom amerikanska försvaret använde sig av beteckningen när de märkte kläder, vapen och material under andra världskriget. Trots att de bara funnits en kort period har de redan hunnit med att visa upp sin förening på Jönköpings distriktårsmöte. Förutom att återskapa krig håller de i studiecirklar för att lära sig mer om de historiska händelser som de rollspelar kring. Föreningen med tre ord: Spännande, historisk, framåt. Snittålder: 19 ½ år. Antal medlemmar: 5. Så ofta träffas M1: Två gånger i månaden. Bästa föreningsfikat: Päronbiskvi och kaffe. Så välkomnar M1 en ny medlem: Grillparty! Så värvar M1: Genom vänner och genom att visa upp oss i vår nya Dodge.

Hallström Kontakt: Johan com lobbyflood@gmail. fm1 un u/ .n Bilder: korta

Det här är Hillerstorp

Skyttegravsgrä

vning

Tips för att återskapa en historisk händelse 1. Läs på om det som hände. 2. Fixa en träff och se till att ha någon-

stans att bo under träffen. 3. Ta hjälp av många då blir det lättare.

En tätort i Gnosjö kommun i Jönköpings län med knappt 1 800 invånare. Här finns mataffär, bank, bibliotek, hotell, restaurang, bensinmack, pizzeria och ett gatukök. UNF M1:s ordförande väljer att beskriva Hillerstorp som en ”håla utan dess like”, men samhällsföreningen i Hillerstorp lyfter gärna fram bygdens stoltheter istället: Vilda västernparken High Chaparral och nationalparken Store mosse.

felicia hedström



3/2012 MOTDRAG 19


åsikter

Hör av dig! motdrag@unf.se

Göteborg förtjänar mindre fylla! Just nu pågår en debatt i Göteborgs kommunfullmäktige om att begränsa krogarnas alkoholserveringstider vid fredags- och helgkvällar. Det vore mycket klokt om Göteborg kunde få sänkta serveringstider på sina krogar. Alltför länge har staden dragits med våld och fylla i spritens spår när festprissarna går över gränsen och häller i sig mer än de klarar av. Egentligen borde alla serveringstillstånd i kommunen begränsas till klockan 24.00 alla dagar och krogarna borde promota alkoholfria alternativ mer. Kanske kan detta vara något för modiga politiker som vägrar billigt röstfiske kring göteborgarnas alkoholkonsumtion?

Robert Zackrisson, Vänersborg

dikt

Skidor

"Galen distriktstyrelsesa mling på Tollare i Stockh olm! Borde inte norrlänningar vara bra på åka skidor?!”

Rekreation en liten oskyldig substans kan göra livet till en dans varför förneka den glädje man kan få av att röka lite då och då syntetisk glädje, känns den bra om man känner den varenda dag? det är den enda man kan känna av att en liten brun bit bränna men det som man i dimman ser gör att man ej vill tänka mer kanske skönt att tappa minnet fast det sker på bekostnad av hela sinnet

the d

Tack!

”Jag vill bara tacka för att ni finns, tack vare UNF och Motdrag känner jag mig mindre ensam som nykterist!” s

Fyra lyckliga sanningar Lyckliga är vi som kan dansa nyktra på var fest. För vår lyckokänsla är genuin. Lyckliga är vi som inte behöver ringa efter en taxi eller ta bussen hem. För vi kan med lätt samvete ta vår egen bil. Lyckliga är vi som vaknar nästa dag utan ångest och glömska. För vi minns bara glädjen och kärleken vi fick. Lyckliga är vi som inte behöver alkohol för att bli oss själva. För det är vi hela tiden.

Gabriella Franzén

Sara Stenman

”att vara nykterist är som att vara kär”

V

i har alla fått dem, FRÅGORNA. De som kommer när någon hör att man valt att inte dricka. Då gäller det att tänka på vad man säger. För snart två år sedan blev jag aktiv i Lund, och det var då det började rassla till i frågelådan för mig. I början svarade jag kanske inte så trevligt tillbaka. Det blev en hel del sura svar och djupa suckar från mig. Många frågor vi UNF:are får är inte trevliga, och de flesta svaren kan jag tycka borde vara självklara för personen som frågar, för att inte tala om att personer ibland frågar när man är på sämsta tänkbara humör. Men vi borde ändå försöka svara vänligt, för allt är inte självklart för alla. De två vanligaste frågorna jag brukar få är ”Ser du ner på mig för att jag dricker?” och ”Tänker du vara nykterist för evigt?”. Självklart, för mig, så ser jag inte ner på folk som väljer att 20 MOTDRAG 3/2012

klunka sprit varje helg. Visst, jag stör mig på alkohol, det erkänner jag. Men oftast glömmer jag bort att det finns någon som helst skillnad mellan mig och mina klasskamrater, och då är det svårt att se ner på någon. Angående den andra frågan: Att vara nykterist är som att vara kär. Ibland håller det hela livet ut, ibland gör det inte det. Fast det blir roligare med UNF. Jag vet, dessa frågor kan vara väldigt irriterande, men de är inte självklara för alla. Så ett förslag är att nästa träff du har med din lokala förening tänker ni ut bra svar på dessa frågor. Ett automatiskt svarsystem, som du kan koppla in när du inte känner för att vara en pedagogisk människa. För glöm inte att oavsett vad vi väljer att ha i glaset, så undrar alla över något.

Linnea Nybogård

Unf:are, 17 år från Lund, spelar volleyboll och är sekreterare i UNF-förening, med i UNF sedan 2009.

Förresten: I dag försöker jag svara på konstiga frågor om varför jag är nykterist enligt Fake Frees filosofi. Läs mer på www.fakefree.se

Foto: linda engström

Alla publicerade bidrag får en biobiljett. Insändare kan kortas.


tips

Utmana i Turf!

Turf är som ett datorspel fast på riktigt. Genom att besöka speciella platser, zoner, i din stad plockar du poäng. Tävla själv eller utmana några kompisar. text sara lundell foto felicia hedström

Vad behövs?

En Androidtelefon (snart finns Turf till Iphone också) med GPS, appen Turf och ett telefonabonnemang med datatrafik.

Hur gör man? 1. Ladda ner appen via www.turfgame.com eller Google Play. 2. Starta appen och följ instruktionerna. Kom ihåg att aktivera telefonens GPS.

3. Du ska nu se dig själv på kartan som en grön figur, om inte får du gå utomhus för mottagning.

4. Gå till valfri röd eller gul zon och stanna innanför zonen tills den röda eller gula stapeln blivit helt grön, tar cirka 45 sekunder. Då får du ett meddelande om att zonen har blivit tagen. Zonen kan vara temporärt blockerad av andra spelare, då är det som ett streck över och om du trycker på den står det “blocked timer” och en nedräkning. 5. Zonen är din tills någon tar den från dig. Skynda till nästa zon! 6. Få några kompisar att börja spela och tävla om mest poäng. 7. En omgång är fyra eller fem veckor och börjar en söndag i slutet eller början av en månad.

Turfappe n pekar ut vi zoner du lka ta och vilka git som återstår att ta.

Hur lång tid tar det?

Vill du ta alla zoner i hela stan kan det ta alltifrån en timme till hela dagen, beroende på var du bor. Ju fler zoner du tar, desto mer poäng får du. I topplistan kan du se hur du ligger till jämfört med alla andra i regionen, Sverige och världen.

bok Eld

Mats Strandberg och Sara Bergmark Nu kommer uppföljaren till fantasysuccén Cirkeln. Vi träffar de utvalda tjejerna som med sin häxkraft ska rädda världen. Det är inte lätt när samtidigt hela skolan tas över av en sekt styrd av

skiva Kent

demoner. Boken ifrågasätter om det "goda" och det "onda" verkligen existerar och lyckas samtidigt sätta fingret på samtidsfenomen, som övertron på tankens kraft. Gabriella franzén

Jag är inte rädd för mörkret Kent har släppt ett nytt album och de kan konsten att ge fansen vad de vill ha. Hitlåten 999 har alla typiska kent­element med vemodiga och nostalgiska textfraser ovanpå en innerlig och upprepande melodi. Man får känslan av att låten kan hålla på för evigt. Foto: Thomas Ökvist

Mimmi Anterot



3/2012 MOTDRAG 21


PÅ GÅNG I UNF

LINDA TYCKER Fest för alla? En fest är för många en möjlighet att bryta vardagstrisstesen, släppa kontrollen och skapa en känsla av bekymmerslöshet. På festen finns utrymme att krypa ur skalet av normer kring kön och sexualitet som begränsar många i vardagen. Festen har enorm potential att förändra samhället, just för att vi utmanar normerna samtidigt som många glömmer eller ignorerar allt det vi lärt oss om jämställdhet. Detta märks framförallt i hur folk beter sig och detta har jag nyligen skrivit en c-uppsats om. Både de som dricker alkoholfritt och de som dricker alkohol får ta del av de normer som skapas på festen. Det är först och främst själva festsammanhanget som gör att deltagarna utmanar normgränserna. Inte det faktum att vissa dricker alkohol. Min studie visar att festen ger oanade möjligheter att provocera normerna och testa gränserna. Parallellt med detta går jämställdheten bakåt. Den som går för långt riskerar straff i form av att bli kallad bög eller hora. Den normskridande personen kan också bli utslängd eller utfryst. Det är samtidigt vanligt att kvinnor och män går in i typiskt könsstereotypa roller under festen. Tjejerna dukar fram maten och killarna hämtar löv till midsommarstången. På dansgolvet blir tjejerna tafsade på (egentligen ska hon ju bara vara tacksam över att hon var snygg nog att tas på) medan killar förväntas bjuda och vara aktiva. Många ”snedsteg” som händer under festen bortförklaras genom att skylla på alkoholen, en ursäkt som många accepterar. Men forskning visar att alkohol inte gör folk kåta, sociala eller aggressiva. Det är förväntningarna på alkoholens effekter som gör att folk slåss, snackar och raggar. Det betyder att fulla ges ologiska fördelar och slipper ställas till svars för övertramp. Eftersom festen ofta syftar till att slippa vardagstristessen tror vi att festen är undantaget från normer och kampen för ett bättre samhälle. Men alla arenor är viktiga i kampen för ett jämställt och nyktert samhälle så kanske är det just på festen vi ska börja. Om du och jag ser till att alkoholen inte ursäktar svinaktiga beteenden så kommer vi en bit på vägen. Om vi skulle gå för långt kan vi ju alltid skylla på att vi var placebofulla! Ps. Läs mer om UNF:s kamp för fler nyktra och trygga festplatser på: www.unf.se/brauteliv

UM

KALENDARI 22 juni

Sveriges ”sjukaste” midsommarfirande Storön i Toftasjön (Växjö) En tradition är en ursäkt för att få upprepa samma dumhet varje år. Därför firar vi än en gång midsommarafton på Storön. Det blir mat, lek, såpabandy, badande och dans (runt midsommarstång och dunk på dansbryggan). Sveriges sjukaste midsommarfirande, för endast 50 pengar (resa ingår ej). Mer koll får du på korta.nu/midsommar12

1-7 juli

Häng med till Almedalen! Visby Vill du åka på en häftig sommarvecka på Gotland och göra allt för att UNF ska synas, höras och påverka? Ta då chansen att följa med UNF till Almedalen! Det kommer kosta cirka 600 kr, då ingår resor, mat, boende, vänner och allt häftigt som händer under veckan. Anmälan är öppen till och med den 4 juni så skynda att ansöka! Vid högt söktryck kommer deltagare väljas efter erfarenhet så fyll i anmälan noga på: http://korta.nu/unfalmedalen Vid frågor kontakta Lovisa Bengtsson på : 0734-04 15 62 eller lovisa@unf.se

22 MOTDRAG 3/2012


NOTISER DISTRIKTSNYTT

NY PÅ UNF:S KANSLI

Nu kan du prenumerera på Distriktsnytt, UNF:s nyhetsbrev, som kommer ut en gång i månaden. För alla som vill få maximal koll på vad som händer i UNF. Gå in på www.unf.se/dnytt och anmäl dig!

Jobjörn Folkesson har börjat arbeta som UNF:s administrativa sekreterare.

UNF:S D-NYTT MOTDRAG FINNS SOM TALTIDNING! Varje UNF-medlem eller prenumerant har möjlighet att få Motdrag som taltidning. Mejla felicia.hedstrom@unf.se så får du nästa Motdrag på cd.

LYSSNA PÅ

MOTDRAG UNF-SHOPPEN LADDAR FÖR SOMMAR Solbrillor, fusktatueringar, fest-pins och kondomer med nya motiv! Allt man behöver för en grym sommar. Håll koll på UNF-shoppen på: www.unf.se/shoppen

21-23 21-23 sep sep

Förbundssamlingen 2012 Borås Missa inte ett fett arrangemang på UNF:s kommande kongressort! En helg full av diskussioner, många matnyttiga och intressanta pass och skönt UNF-folk! Det finns plats för 4-5 personer per distrikt och avgiften är 500 kr/person. För att delta är det inget krav att man sitter i en distriktsstyrelse men distrikten får gärna vara med och påverka vilka som åker. Läs mer på: www.unf.se/forbundssamlingen2012

Hur känns det att börja jobba för UNF? - Det känns mycket bra!

FIXA EN GRYM LOKAL! Är du intresserad av att utveckla eller skapa en ny föreningslokal? UNF erbjuder er förening ett besök på er hemort. Då går vi igenom er projektidé, kartlägger möjligheter och svårigheter och tillsammans skapar vi en projektplan för att utveckla er föreningslokal. Ni får de kunskaper som behövs och genom stöd från Våra Gårdar och UNF-förbundet gör vi er idé till verklighet. Skriv ett mejl till linda.adolfsson@unf.se och beskriv din idé. Berätta varför just er lokal behöver utvecklas. Sista ansökningsdatum är 4 juni!

Vad kommer du att jobba med? - Med en massa saker. Jag tar hand om nästan alla papper ni skickar in till kansliet, konterar fakturor, svarar i telefon, läser och svarar på info-mailen, ansvarar för kongresshandlingar och kongressprotokoll och mycket, mycket, mer. Är det någonting du ser extra mycket fram emot?

-Jag ser lite extra fram emot kongressen 2013. Men det gör en väl alltid!

HÄNG MED TILL BRYSSEL! UNF håller just nu på att starta en EU-grupp och vi vill att du ska vara med! Syftet med gruppen är att samla folk som vill bedriva drogpolitik på EU-nivå. Veckan innan midsommar kommer vi att åka till Bryssel för att delta på Brysselkontorets midsommarmingel, koordinera vårt EU- arbete och träffa makthavare. Vi letar efter dig som gillar utmaningar och har ett stort politiskt intresse både för drogpolitik och EU. Om du vill vara med i EU-gruppen hör av dig till alinaanderberg@hotmail.com.

5-7 okt

AR

UNF GILL

Söderhamns kommun

Med betyget 4,7 på en femgradig skala blev Söderhamn bäst i klassen när det gäller ungas uteliv, enligt en undersökning av UNF. På www.unf.se/brauteliv/kommunranking kan du ta reda på hur det gick för din kommun!

Specialisten Socialt Kramfors UNF Västernorrland bjuder in till kurs om UNF:s kamratstödsarbete och inkludering. På kursen pratar vi bland annat om att leva i en familj där det finns missbruk eller som på annat vis är dysfunktionell, mobbning, rätten att vara den man är, självskadebeteende, sexualitet och respekt samt hur vi kan få alla att känna sig inkluderade i UNF-verksamheten. Kursen kostar 150 kr, då ingår allt (resa upp till 500 kr, mat, boende) och anmälan sker till: kamilla@unf.se Vid frågor kontakta Kamilla Andersson på: kamilla@unf.se 0733 – 83 83 21

www.unf.se/kalendarium  3/2012

MOTDRAG

23


B-POSTTIDNING MOTDRAG, Box 12825, 112 97 Stockholm

FÖREBYGGS-

HÖJDAREN! 19-21 oktober 9-10 november 14-16 december

Bli inspiratör! Nu är det dags att söka UNF:s kurs Förebyggshöjdaren. Du som deltar får möjligheten att bli expert på metoder för medlemsökning och få verktyg för att sprida värvningsmetoder och inspirera andra! Vi kommer att träffas under tre helger, då ska vi bland annat gå igenom hur man värvar och ser till att få bra uppföljande verksamhet. Vi kommer ha ideologiska diskussioner om varför man organiserar sig och blir medlem i UNF. Du som deltagare kommer även få lära dig hur du slipar din retorik och blir en bra föreläsare. Annat som vi kommer att ta upp är tankesmedjan Fake Frees metoder, pedagogiska trick och hur föreningar och medlemmar själva kan vidareutbilda sig. Mellan kurstillfällena kommer du få uppdrag att lösa som vi sedan diskuterar när vi träffas.

Läs mer på www.unf.se/fh2012 24 MOTDRAG 3/2012

Profile for Motdrag

Motdrag nr 3  

Medlemstidningen Motdrag ges ut av UNF, Ungdomens nykterhetsförbund.

Motdrag nr 3  

Medlemstidningen Motdrag ges ut av UNF, Ungdomens nykterhetsförbund.

Profile for motdrag
Advertisement