Page 1

Miljökonsekvensbeskrivning Samrådshandling 2019-11-19

MKB för planprogram för i huvudsak bostäder i Djurkälla, Kärsby och Bromma, Motala kommun.

2019-11-19


2019-11-19

Medverkande Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB:n) har upprättats av Vatten- och Samhällsteknik AB genom Catarina Lund i samarbete med Samhällsbyggnadsförvaltningen, enheten för fysisk planering, Motala kommun, som också är uppdragsgivare för arbetet.

Granskning

Namn

Datum

Catarina Lund

2019-11-19

Granskad internt

Slutprodukt godkänd Revidering


2019-11-19

Innehållsförteckning INLEDNING ....................................................................................................................... 1 Planprogrammets bakgrund .................................................................................................. 1 Planprogrammets syfte .......................................................................................................... 1 Markägoförhållanden ............................................................................................................ 1 Läget .................................................................................................................................... 1 Miljökonsekvensbeskrivningens bakgrund och syfte ............................................................. 3 Befintlig markanvändning ..................................................................................................... 6 Planprogram.......................................................................................................................... 7

ALTERNATIV .................................................................................................................... 16 Nollalternativ ....................................................................................................................... 16 Alternativ exploatering ........................................................................................................ 17

FÖRUTSÄTTNINGAR, KONSEKVENSER OCH BEDÖMNING ......................................... 18 Riksintressen och planer ...................................................................................................... 18 Naturmiljö ........................................................................................................................... 23 Kulturmiljö .......................................................................................................................... 37 Rekreation och friluftsliv ..................................................................................................... 45 Landskapsbild ...................................................................................................................... 50 Ianspråktagande av jordbruksmark ..................................................................................... 55 Vattenmiljö .......................................................................................................................... 58 Hälsa och säkerhet .............................................................................................................. 63 Miljökvalitetsmål ................................................................................................................. 73 Miljökvalitetsnormer ........................................................................................................... 80

SAMMANFATTNING OCH SAMLAD BEDÖMNING.......................................................... 84 REFERENSER .................................................................................................................... 90

i


2019-11-19

Inledning Planprogrammets bakgrund Programområdet består främst av områden för fritidsbebyggelse men även av öppna odlingslandskap och större gårdar. Karaktären av sommarstugeområde håller dock på att förändras i takt med att fler och fler väljer att bosätta sig permanent i områdena. Detta vill Motala kommun ta vara på i takt med att Motala stad växer och behöver göra det utåt. Programområdet har potential att utvecklas till attraktiva bostadsområden för fler permanentbostäder och visst serviceutbud samtidigt som närheten till vattnet och naturen värnas om och samtidigt utvecklas i sann Motala-anda som Östergötlands sjöstad.

Planprogrammets syfte Programmets syfte är i korthet att utreda förutsättningarna samt sätta ramarna för framtida tätortsutbyggnad av Motala i Bromma, Kärsby och Djurkälla. Planprogrammet ska utgöra underlag samt vara vägledande för fortsatt detaljplanering av nya bostäder och befintlig fritidsbebyggelse i samband med utbyggnad av vatten och spillvatten. Programmet ska även ge förslag på skydd av miljöer, förvaltning av allmän platsmark och hur den tekniska försörjningen ska organiseras i området.

Markägoförhållanden Området har till största delen privata fastighetsägare men E-luxområdet (del av Bråstorp 1:50) ägs av kommunen. De större fastigheterna är Bromma gård (Bromma 2:1) och Kärsby gård (Kärsby 1:7).

Läget Programområdet är beläget i Motala stads nordvästra del och innefattar stora delar av fastigheterna Bromma, Kärsby och Djurkälla. Området avgränsas i söder av Varamon, i öster av riksväg 50, i norr av Djurkällaplatån, i väster av de öppna markerna vid Djurkälla och i sydväst av Vättern. I nordväst innefattas en zon utefter Lemundavägen.

1


2019-11-19

Figur 1

2

Översiktskarta som visar planprogrammets läge i Motala kommun.


2019-11-19

Miljökonsekvensbeskrivningens bakgrund och syfte Enligt 6 kap 3 § miljöbalken ska det göras en miljöbedömning av en plan eller ett program om dess genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Inom ramen för miljöbedömningen ska det upprättas en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Samhällsbyggnadsförvaltningen, Motala kommun har tagit fram en behovsbedömning/undersökning för planprogrammet (2019-04-08). Den samlade bedömningen är att planprogrammet varaktigt påverkar gestaltningsbilden och jordbruksmarken inom området samtidigt som de mest värdefulla områdena bevaras och stärks. Eventuellt kan riksintressen och Natura 2000 påverkas vid ny bebyggelse samtidigt som kommunen i och med planprogrammet vill minska dagens befintliga miljöpåverkan i området. Ökade transporter, kommunikationer och service är att förvänta, vilket kan ge en miljöpåverkan. Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter och miljöhänsyn i utarbetandet av programmet för att främja hållbar utveckling. MKB:n är även en del i processen att värdera olika studerade alternativ och en grund för utformningen av det slutliga planförslaget. Avgränsning av MKB Syftet med miljökonsekvensbeskrivningen är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter det planerade detaljplaneprogrammet kan medföra på: • • •

Människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, Hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, Annan hushållning med material, råvaror och energi.

Vidare är syftet att ge en samlad bedömning gällande människors hälsa och miljö samt att redogöra för åtgärder som ger en minskad miljöpåverkan. MKB:ns detaljeringsgrad styrs av programmets innehåll och detaljeringsgrad. Det planerade programområdet befinner sig i anslutning till Vättern som utgör ett riksintresse enligt kap 3 och kap 4 miljöbalken. Vättern omfattas även av Natura 2000, samt utgör en dricksvattentäkt. Kärsbyåns mynning omfattas också av Natura 2000. Det aktuella planområdet omfattas av strandskydd från Vättern och Kärsbyån, flera fornlämningar, lämningar och utpekade möjliga objekt i vissa delar av planområdet. Det finns en småbåtshamn inom programområdet som eventuellt kan byggas ut alternativt att en till byggs inom området. Det finns värdefulla naturmiljöer vid bland annat olika skogsområden, vid Kärsbyån, Vätterns strand och område 6. Inom området löper riksväg 50 som är transportled för farligt gods. Området består av mycket jordbruksmark och skogsmark. Jordbruksmarken 3


2019-11-19

kommer att exploateras utifrån planprogrammets förslag och fastighetsägarnas intresse, vilket förändrar landskapsbilden. Planprogramsförslaget kan innebära konsekvenser för bland annat riksintressen, Natura 2000 och vattendrag, landskapsbilden, trafikförsörjning, jordbruksmark och dagvattenhantering. MKB:n föreslås begränsats utifrån platsens förutsättningar, planens syfte och de miljö- och riskfrågor som har identifierats. Avgränsningen föreslås i huvudsak omfatta följande frågor: • • • • • • •

Landskapsbild Naturmiljö Kulturmiljö Rekreation och friluftsliv Jordbruksmark som naturresurs Vattenmiljö Hälsa och säkerhet

Motiveringen till avgränsningen till ovanstående punkter är att dessa miljöaspekter bedöms vara relevanta med hänsyn till platsens förutsättningar och den planerade exploateringen. Utöver föreslagen avgränsning för miljöaspekter föreslås MKB:n också behandla hur genomförandet av programmet inverkar på relevanta miljökvalitetsmål och miljökvalitetsnormer samt en avstämning mot bland annat riksintressen och skyddade områden enligt 7 kap miljöbalken. I den samlade bedömningen redovisas också eventuella kumulativa effekter och målkonflikter, som kan följa vid ett genomförande av planprogrammets förslag tillsammans med andra pågående eller planerade ändringar av mark- och vattenanvändning. För varje sakområde görs följande bedömning i den samlade bedömningen: • •

Graden av miljökonsekvens Konsekvensens geografiska omfattning

Graden av konsekvens och konsekvensens geografiska omfattning markeras med färg enligt följande skala där exempelvis grönt betyder små konsekvenser eller mindre/lokal betydelse.

4


2019-11-19

Grad av konsekvens för miljöaspekt Mycket stora konsekvenser

Stora konsekvenser

Måttliga konsekvenser

Små konsekvenser

Positiva konsekvenser

Konsekvensens geografiska omfattning Nationell påverkan

Regional betydelse

Kommunal betydelse

Mindre/lokal betydelse

Tidsmässig avgränsning Framtagandet av miljökonsekvensbeskrivningen och planprogrammet sker parallellt. Miljökonsekvensbeskrivningen och planprogrammet kan därför behöva kompletteras/justeras vartefter det fortsatta arbetet med planprogrammet fortskrider. Detaljeringsgrad vid bedömning Huruvida miljökonsekvenserna vid ett genomförande av planprogrammet är betydande är till viss del en tolkningsfråga, eftersom olika genomföranden är tänkbara inom planprogrammets ramar. Geografisk avgränsning Ett genomförande av programförslaget kan medföra konsekvenser inte endast inom avgränsningen av planprogrammets yta utan även utanför och MKB:n omfattar även dessa konsekvenser i förekommande fall. Redovisning av alternativ Ett nollalternativ beskrivs kortfattat. Bedömning av konsekvenser för det så kallade nollalternativet speglar den troliga utvecklingen om planprogrammet inte antas. Utöver ett nollalternativ nämns också det alternativ till exploateringsområde som tidigare diskuterats inom kommunen. Tillstånd och anmälningsplikt enligt MB Vattenverksamhet Anläggande av bryggor kan vara tillstånds eller anmälningspliktigt enligt miljöbalken. Om en brygga anläggs på högst 3 000 m2 bottenyta, behöver inte tillstånd för vattenverksamhet sökas, utan en anmälan enligt 19 § i förordningen om vattenverksamhet (SFS 1998:1388) ska göras.

5


2019-11-19

Befintlig markanvändning Befintlig markanvändning inom programområdet kan i huvudsak delas in i följande fyra kategorier som redovisas i figuren nedan. • • • •

Figur 2

6

Bostadsbebyggelse Gårdar och ridhus Jordbruksmark Naturmark

Schematisk markanvändning inom programområdet idag.


2019-11-19

Planprogram Ny bebyggelse föreslås inom flera delområden av programområdet. Enstaka kompletterande bebyggelse kan ske inom de tidigare i huvudsak bebyggda områdena, om så är lämpligt utifrån platsens förutsättningar. En mångfald i bebyggelsen eftersträvas med en blandning av villkor, radhus och kedjehus. Öppenhet gentemot ett fåtal flerbostadshus inom programområdet ska finas där intresse och platsens karaktär tillåter. Vid exploatering ska hänsyn tas till skyddsvärda kultur- och naturmiljöer och landskapsbild. Uppskattat antal bostäder är 150–300 villor. En ny förskola kan, om underlag finns, lokaliseras inom programområdet och då förslagsvis inom område 5 och/eller område 3. Kommunalt VA kommer att anläggas i stora delar av programområdet. Biltrafik är det primära sättet att ta sig till programområdet idag via Varamoområdet, avfarten vid Bromma gård eller korsningen med Lemundavägen. Detta fungerar för bebyggelse i Bromma och Djurkälla, men för tillkommande bebyggelse i Kärsby behöver en ny trafikplats anläggas med avfart från riksvägen. I och med detta är en tanke att inte mata mer trafik förbi ridanläggningen i delområde 8, utan istället dra tillfartsvägen till de södra delområdena via en ny trafikplats söder om Kärsbyån utmed riksväg 50. Se vidare i planprogrammet och under respektive kapitel nedan.

Figur 3

Planprogramkarta.

7


2019-11-19

Sammanfattningsvis planeras följande för respektive område: Område 1 Bromma • • • • • • • •

Omvandling till permanent bebyggelse. Kommunalt huvudmannaskap på vägar. Kommunalt vatten och spillvatten. Möjligheter att utreda förutsättningarna för eventuellt fler och större byggrätter i detaljplan. Restriktioner närmast Vättern och tillgängliggörande av strandzonen för allmänheten. Stranden längs med Vättern bör utvecklas som rekreationsstråk i Varamons förlängning. Befintliga grönstråk viktiga för dagvattenhanteringen och områdets karaktär. Förbättrade trafiklösningar och fler trafikslag.

Område 2 Strandzonen och Kärsbyåns dalgång • • • • • • • • • • •

8

Utveckla och stärka de värden som finns på platsen såsom natur- och kulturvärden. Området är en viktig del i programområdets landskapsbild. Vattendragen ska tillgängliggöras för allmänheten och vara den del av programområdets karaktär och attraktivitet. Gående och cyklister bör vara i fokus i området. Kärsbyåns dalgång bör skyddas som natur- och rekreationsområde. Inrättande av naturreservat kan eventuellt aktualiseras på lång sikt. Ingen ny bebyggelse bör tillkomma i området då det bland annat är strandskydd, Natura 2000-område, vattenskyddsområde, allergener och potentiell föroreningsrisk. Restriktioner kring ökad byggrätt bör råda inom detta område. Befintlig bebyggelse bör vara med i närliggande detaljplaner och få kommunala vägar. Befintlig bebyggelse närmast Vättern bör få kommunalt vatten och spillvatten. Stranden längs med Vättern bör utvecklas som rekreationsstråk i Varamons förlängning. Dagvattenanläggningar och gång- och cykelbro kan tillkomma inom området för att minska föroreningsrisken på vattendragen samt möjliggöra en gång- och cykelväg mellan Motala och Nykyrka. Förändring i trafikmatning till området.


2019-11-19

Område 3 Området längs riksväg 50 • • • • • •

Område för trafikmatning, eventuella bullerskyddsområde och skyddszon för farligt gods. Nya trafiklösningsalternativ över riksväg 50 för flera trafikslag. Gång- och cykelväg mellan Motala och Nykyrka som leds vidare till bostadsområden inom programområdet. Skapa en första entré till Motala som förses med exempelvis servicefunktioner, hållplats för kollektivtrafik och pendlarparkering. Skapa trafiklösningar som knyts samman med norra Motala stad och riksväg 34 i en förlängning. Eventuellt en förskola och eventuellt även mark för verksamheter eller bostadsändamål.

Område 4 Bromma gård och Bromma gård syd • • • • • •

Bromma gård behålls intakt och förblir en del av kommunens kulturarv. Ingen ny bebyggelse bör tillåtas på Bromma gård mer än kompletterande bebyggelse. Hänsyn ska tas till områdets kulturvärden, landskapsbild med mera vid utredning om enstaka småskalig bebyggelse är möjligt i Bromma gård syd. Samråd bör ske med personer med byggnadsantikvarisk kompetens och landskapsarkitekter vid eventuell exploatering av området så att landskapsbilden inte påverkas nämnvärt. Nya trafiklösningar gör att bland annat infarten till Bromma gård kan komma att stängas i framtiden. Hänsyn tas till bland annat buller, riksväg 50 och dess trafik med farligt gods.

Område 5 Bromma gård nord (a) och Kärsbyån syd (b) • • • • • • • •

Exploatering inom området där bebyggelse blandas med inslag av grönstråk och dagvattenhantering. Kommunalt huvudmannaskap för vägar. Kommunalt vatten och spillvatten. För område 5a krävs hänsynsavstånd till Bromma gård med småskalig bebyggelse. Exploatering som knyter an till områdets kulturhistoria. För område 5b är en större exploatering möjlig med blandad bebyggelse. Samråd bör ske med personer med byggnadsantikvarisk kompetens och landskapsarkitekter vid exploatering av framförallt område 5a. Strandskyddet för Vättern och Kärsbyån värnas om. 9


2019-11-19

• • • • • •

Nya trafiklösningar som ändrar tillfarten till området och befintliga fastigheter. Lokalisering av förskola i närheten av område 6, Bromma skog. Hänsyn tas till bland annat områdets värden, hästverksamheten, befintliga fastigheter och riksväg 50 och dess trafik med farligt gods. Möjligheten till småskalig service eller livsmedelsförsäljning kan studeras vidare allteftersom tätortsutbyggnad sker. Befintliga bostäder i anslutning till delområdet bör vara med i kommande detaljplaner. Föroreningsrisken och spridningsrisken från de två potentiella objekten får utredas vidare i detaljplan.

Område 6 Bromma skog •

• •

• • • • • •

10

Området stärks som rekreationsområde när nya trafiklösningar och parkering för besöksnäring finns i anslutning till området. Utveckling av områdets viktiga roll som bärare av ett grönt kulturarv och skapare av attraktivitet och mervärde för hela programområdet samt Motala stads nordvästra delar. Området utvecklas till stadsnära grönområde i enlighet med nationella riktlinjer. Utifrån områdets internationella betydelse som värdekärna och ädellövskog bör området på sikt göras till naturreservat. Genom naturreservatet nyttjas de befintliga värden som finns och friluftslivet främjas ännu mer. Friluftsanordningar anordnas för att gynna besöksnäringen och friluftslivet som till exempel vandringsstigar, toaletter och omklädningsrum. Friluftsanläggningar bör om möjligt anläggas i de befintliga stugorna i Bromma skog för att bevara delar av områdets karaktär och historia. Stranden längs med Vättern bör utvecklas som rekreationsstråk i Varamons förlängning. På lång sikt skulle en kommunal badplats kunna vara eftersträvansvärd i området när parkering och trafikmatning är anlagda. Genom att området förblir ett natur- och strövområde för allmänheten följs dagvattenutredningens rekommendationer. Likaså följs den visuella analysen och naturvärdesinventeringens bedömning. Vätterns alla värden ska värnas om samt delområdets betydelse för hela Motala. Planprogrammets förslag följer riksintressenas krav och den lagstiftning som finns.


2019-11-19

Figur 4

Enkel tidstypisk sportstuga inom det så kallade E-luxområdet.

Område 7 Kärsbyån nord • • • • • • • • • •

Exploatering inom området där bebyggelse blandas med inslag av grönstråk och dagvattenhantering. Kommunalt huvudmannaskap för vägar. Kommunalt vatten och spillvatten. Hänsyn tas till hästverksamhet, ridvägar, befintliga fastigheter och övriga värden inom området. Strandskyddet för Vättern och Kärsbyån värnas om. Nya trafiklösningar ändrar trafikmatningen i området och befintliga fastigheter. Möjligheten till småskalig service eller livsmedelsförsäljning kan studeras vidare inom området allteftersom tätortsutbyggnad sker. Graden av påverkan på landskapsbilden beror på exploateringsgraden och bebyggelsens utformning, vilket får studeras vidare i detaljplanearbetet. Befintliga bostäder i anslutning till området bör vara med i kommande detaljplaner. Föroreningsrisken och spridningsrisken från de två potentiella objekten får utredas vidare i detaljplan.

11


2019-11-19

Figur 5

Exploateringsområdet inom område 7 till vänster och ridklubben vid Kärsby till höger.

Område 8 Kärsby gård och omgivande hästverksamhet • • • • • •

Hästverksamheterna ges möjlighet att vara kvar. Kärsby gård samt miljön och byggnaderna runtomkring den hålls intakt. Viss komplettering till befintlig bebyggelse och hästverksamheten samt ekonomibyggnader kan vara lämpliga om hänsyn tas till verksamheter och natur- och kulturvärden. Minskad trafikmatning inom området och ökad tillgänglighet för gångoch cykeltrafikanter genom nya trafiklösningar. Hänsyn tas till bland annat Kärsbyåns strandskydd och avstånd till riksväg 50 och dess trafik med farligt gods. Möjligheter ges till ridvägar runt delområdet och vidare norrut inom anknytande delområden.

Område 9 Djurkälla och Kärsby norra • • •

12

Omvandlingsområde till permanent bebyggelse. Kommunalt huvudmannaskap för vägar. Kommunalt vatten och spillvatten.


2019-11-19

• • • • • • • • • •

Figur 6

Möjligheten att utreda förutsättningarna för eventuellt fler och större byggrätter i detaljplan. Ny blandad bebyggelse på jordbruksmarken i nordvästra delen av området. Utformning med hänsyn till bland annat landskapsbilden väster om delområdet. Graden av påverkan på landskapsbilden vid exploatering på jordbruksmark beror på exploateringsgraden och bebyggelsens utformning, vilket bör studeras vidare i detaljplanearbetet. Samråd bör ske med personer med byggnadsantikvarisk kompetens och landskapsarkitekter vid exploatering av jordbruksmarken. Stranden längs med Vättern bör utvecklas som rekreationsstråk i Varamons förlängning. Befintliga grönstråk är viktiga för dagvattenhanteringen och områdets karaktär. Dagvattenhantering säkras i detaljplan. Förbättrade trafiklösningar och fler trafikslag inom och i anslutning till delområdet. Befintliga bostäder i anslutning till området bör vara med i kommande detaljplaner. Restriktioner närmast Vättern och tillgängliggörande av strandzonen för allmänheten. Hänsyn tas till områdets värden, ridvägar, samt närheten till hästverksamhet och Lemundavägen.

Sommarstugeområde vid Vättern i Djurkälla.

13


2019-11-19

Område 10 Nybygget • • • • • • • • •

Exploatering inom området där en varierad bebyggelse blandas med inslag av grönstråk och dagvattenhantering. Kommunalt huvudmannaskap för vägar. Kommunalt vatten och spillvatten. Grönstråket mellan Vättern och Djurkällaplatån behålls. Möjlighet till gång- och cykelväg samt ridvägar bör ges inom grönstråket. Nya trafiklösningar som ändrar tillfarten till området och befintliga fastigheter. Gång- och cykelvägen mellan Motala och Nykyrka passerar inom området. Hänsyn tas till bland annat områdets värden, buller och farligt gods, samt närheten till hästverksamheter och befintliga fastigheter. Ökad tillgänglighet och information om Djurkällaplatån genom besöksentré, parkering och så vidare. Utreda möjligheten för en småskalig anläggning för besöksnäring längs med Lemundavägen för att främja friluftslivet sommartid.

Område 11 Längs med Lemundavägens västra del • • • • • •

14

Ökad tillgänglighet och information om Djurkällaplatån genom besöksentré, parkering och så vidare. I enlighet med översiktsplanen, kulturmiljöprogrammet och den visuella analysen säkerställs de värden som finns söder om Lemundavägen. Söder om Lemundavägen är bebyggelse såsom mindre kompletteringar, bostäder för jordbrukets behov, som ersättning för befintliga, samt för att möjliggöra generationsboende endast möjligt. Förutsättningarna för enstaka bebyggelse norr om Lemundavägen får utredas i detaljplan. Exploatering ska blandas med inslag av grönstråk till Djurkällaplatån. Utreda möjligheten för småskalig anläggning för besöksnäring längs med Lemundavägen för att främja friluftslivet sommartid. Enskilda VA-lösningar förespråkas i området längs med Lemundavägen. Om förutsättningarna längs med Lemundavägen förändras bör VA-frågan ses över.


2019-11-19

Inom planprogrammets område redovisas elva olika exploateringsområden. Områdena redovisas i nedanstående figur.

Figur 7

Exploateringsområden inom programområdet.

15


2019-11-19

Alternativ Nollalternativ Nollalternativet innebär den sannolika utvecklingen av området om det aktuella planprogramförslaget inte antas och realiseras. Nollalternativet innebär att området i närtid inte kommer att exploateras utan den pågående markanvändningen med jordbruk och skogsbruk fortsätter, vilket är positivt för livsmedelsförsörjningen och skogsbruket. Även landskapsbilden i området blir oförändrad. Nollalternativet är i viss mån positivt för naturmiljön i närområdet eftersom det inte medför en ökning av antalet besökare till värdefull natur, med risk för ökat slitage och eventuellt störning av djurlivet. Planförslaget är mer positivt än nollalternativet om man ser till chanserna att värdefull natur skyddas på sikt. Förslaget till planprogram bedöms som både positivt och negativt för rekreation och friluftsliv jämfört med nollalternativet. Positivt är att ett ökat underlag kan medföra förbättringar vad gäller exempelvis grönstråk, gångstigar och lekplatser. Negativt är att en ökad exploatering medför sämre tillgång till befintliga grönområden inom området för de som redan bor inom området. Nollalternativet är positivt för kulturmiljön eftersom eventuella berörda fornlämningar kan behållas och kulturlandskapet vid Djurkälla, Kärsby och Bromma behålls intakt. Nollalternativet är positivt för påverkan på vattenmiljön genom att dagvattenmängderna inte ökar men negativt genom att tillförseln av gödande ämnen fortsätter när jorden brukas och jorden gödslas. Nollalternativet är negativt om det innebär att kommunalt VA inte byggs ut inom området. Planprogrammet bedöms som mer positivt än nollalternativet med hänsyn till att underlaget för kollektivtrafik och närservice samt skola/förskola ökar.

16


2019-11-19

Alternativ exploatering Planprogrammet innebär att Bromma skog sparas vilket är positivt ur naturmiljösynpunkt. I gällande översiktsplan finns området med som ett exploateringsområde för bostäder, vilket är olämpligt med tanke på att området har högsta naturvärde. Enligt kommunen har det förekommit och förekommer fortfarande diskussioner om huruvida en exploatering inom området är möjlig. Med hänsyn till områdets höga naturvärden (naturvärdesklass 1), framtidsområde för ek, rekreationsintresset samt riksintresset enligt 4 kapitlet miljöbalken Vättern med öar och strandområden, bedöms det inte vara möjligt att exploatera området. Området har högsta naturvärde med ett mycket stort antal naturvårdsarter varav flera är rödlistade samt många biotopkvalitéer som även finns i stor omfattning. Häckande rödlistade fåglar som exempelvis mindre hackspett och spillkråka är skyddade av Art- och habitatdirektivet och ihåliga träd är skyddade enligt Artskyddsförordningen på grund av att dessa träd med stor sannolikhet hyser fridlysta arter. Se vidare i Tjänsteutlåtande angående exploatering av Bråstorp 1:50 – Lövskog vid Bromma 2018-12-12 från kommunens ekologer Fia Sundin och Staffan Carlsson. En exploatering skulle även strida mot kommunens egna uttalade ambitioner enligt kommunens naturvårdsprogram och grönstrukturanalys. Enligt grönstrukturanalysen utgör området en viktig spridningslänk för ädellövträdsnätverket och är en del i Motala stads grönstrukturstrategi. Se vidare i planprogrammet där en eventuell exploatering analyseras med hänsyn till områdets värden och betydelse. En exploatering av området bedöms leda till en betydande miljöpåverkan med stora eller mycket stora konsekvenser av regional, kommunal och lokal betydelse.

17


2019-11-19

Förutsättningar, konsekvenser och bedömning Riksintressen och planer Planprogrammet redovisar planeringsunderlag som exempelvis riksintressen och planer som geografiskt sett berör området som planprogrammet omfattar. I efterföljande avsnitt redovisas endast de planeringsunderlag som bedömts som relevanta för konsekvensbedömningen. Riksintressen Turism och rörligt friluftsliv enligt 4 kap miljöbalken Planprogrammet ligger delvis inom området ”Vättern med öar och strandområden” som är ett utpekat område av riksintresse för turism och rörligt friluftsliv enligt 4 kap 2 § miljöbalken. Riksintresseområdet är med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i området, i sin helhet av riksintresse. Exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får komma till stånd endast om det inte möter något hinder enligt 2-8 §§ och det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden. Bestämmelserna utgör inte hinder för utvecklingen av befintliga tätorter eller av det lokala näringslivet. Bedömning Den föreslagna exploateringen bedöms inte påtagligt skada riksintresseområdets natur- och kulturvärden. Natura 2000, 4 kap miljöbalken Vättern är Natura 2000-område enligt fågeldirektivet och habitatdirektivet. Om en verksamhet påverkar ett Natura 2000-område på ett betydande sätt krävs tillstånd enligt 7 kap. 28 a§ MB. Enligt 7 kap. 28 b § MB får tillstånd enligt 7 kap. 28a § lämnas endast om verksamheten eller åtgärden ensam eller tillsammans med andra pågående eller planerade verksamheter eller åtgärder inte kan skada den livsmiljö eller de livsmiljöer i området som avses att skydda eller medför att den art eller de arter som avses att skyddas utsätts för en störning som på ett betydande sätt kan försvåra bevarandet i området av arten eller arterna. Bedömning Den föreslagna exploateringen bedöms inte påverka Natura 2000-området Vättern på ett betydande sätt. Naturvård enligt 3 kap miljöbalken Vättern är ett riksintresse för naturvård enligt 3 kap miljöbalken. Se vidare under Naturmiljö nedan. Djurkällaplatån är riksintresse för naturvård enligt 3 kap miljöbalken och är en av de mest kända och största isälvavlagringarna i länet. Större delen av platån är idag 18


2019-11-19

ett friluftsområde. På stora delar av platån bedrivs ett modernt skogsbruk men inom området finns också några nyckelbiotoper. Området är också lämpligt för studier av olika naturtyper och skogsbruk. Bedömning Den föreslagna exploateringen bedöms inte påverka riksintresset Vättern eller Djurkällaplatån på ett betydande sätt. Yrkesfiske enligt 3 kap miljöbalken Vättern är ett riksintresse för yrkesfiske enligt 3 kap miljöbalken. Bedömning Den föreslagna exploateringen bedöms inte påverka riksintresset Vättern på ett betydande sätt. Kommunikationer enligt 3 kap miljöbalken Riksväg 50 öster om programområdet är riksintresse för kommunikationer. Även järnvägen till Motala är riksintresse. Bedömning Den föreslagna exploateringen bedöms inte påverka riksintressen för kommunikation på ett betydande sätt. Totalförsvar enligt 3 kap miljöbalken Området omfattas av riksintresse gällande stoppområde höga objekt samt influensområde luftrum. Riksintresset gäller Malmens flottiljflygplats i Linköping och Karlsborgs flygplats. Inom stoppområde tillåts inga höga objekt. Bedömning Den föreslagna exploateringen bedöms inte påverka riksintresset för totalförsvaret.

19


2019-11-19

Strandskydd Strandskyddet syftar enligt miljöbalkens 7 kapitel till att trygga allmänhetens tillgång till strandområden samt att bevara goda livsvillkor för växt- och djurlivet på land och i vatten. När en ny detaljplan upprättas återinträder strandskyddet automatiskt och behöver därmed upphävas igen för att detaljplanen ska kunna genomföras. Det generella strandskyddet omfattar 100 meter på land och i vatten. Enligt beslut från Länsstyrelsen i Östergötlands län 2014-11-24, gäller strandskydd 100 meter inom området vid upphävande av gällande detaljplaner inom området. I Vättern finns ett utökat strandskydd på 300 meter.

Figur 8

Befintligt strandskydd i anslutning till programområdet.

En kommun får enligt plan- och bygglagen upphäva strandskyddet i en detaljplan om det finns särskilda skäl för det enligt miljöbalken 7 kap. 18 c-d §§. Som särskilda skäl vid prövningen av en fråga om upphävande av eller dispens från strandskyddet får man beakta endast om det område som upphävandet eller dispensen avser 1. redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften, 2. genom en väg, järnväg, bebyggelse, verksamhet eller annan exploatering är väl avskilt från området närmast strandlinjen, 3. behövs för en anläggning som för sin funktion måste ligga vid vattnet och behovet inte kan tillgodoses utanför området, 20


2019-11-19

4. behövs för att utvidga en pågående verksamhet och utvidgningen inte kan genomföras utanför området, 5. behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området, eller 6. behöver tas i anspråk för att tillgodose ett annat mycket angeläget intresse. Intresset av att ta området i anspråk på ett sätt som avses med planen ska då väga tyngre än strandskyddsintresset. Enligt 7 kap. 18 f § miljöbalken ska ett beslut om att upphäva strandskyddet i en detaljplan inte omfatta ett område som behövs för att mellan strandlinjen och byggnaderna säkerställa fri passage. Det är inte tillåtet att upphäva strandskyddet, eller ge dispens från strandskyddet, för den del av det strandskyddade området som behövs för att allmänheten ska kunna passera mellan strandlinjen och de planerade byggnaderna eller anläggningarna. Avsikten med den fria passagen är att strandskyddets syften ska kunna tillgodoses inom denna del av stranden. Kravet på fri passage gäller dock inte om byggnaderna eller anläggningarna för sin funktion måste ligga vid vattnet. Utbyggnad enligt planprogrammet Följande framtida åtgärder planeras inom strandskyddat område: • • • •

Utbyggnad av befintlig småbåtshamn och/eller en ytterligare hamn. Förbättring av befintliga vägar längs med Kärsbyån. Dagvattenanläggning Ny gång- och cykelbro över Kärsbyån.

Bedömning Planerade åtgärder inom strandskyddat område kan kräva ett upphävande av strandskydd inom framtida detaljplan alternativt strandskyddsdispens. De planerade åtgärderna bedöms vara motiverade enligt följande särskilda skäl: 3. behövs för en anläggning som för sin funktion måste ligga vid vattnet och behovet inte kan tillgodoses utanför området (småbåtshamn, bryggor och bro). 5. behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området (förbättring av vägar, dagvattenanläggning).

21


2019-11-19

Översiktsplan Gällande översiktsplan är ÖP 06 Motala möter framtiden, antagen 2006. Arbetet med at ta fram en ny översiktsplan för Motala kommun pågår. För vissa delar inom programområdet anges följande i översiktsplanen som kan vara av intresse. Djurkälla I sluttningen norr om Lemundavägen tillåts enstaka nya tomtplatser i enlighet med översiktsplanen allmänna riktlinjer för landsbygden. Söder om Lemundavägen tillåts endast bostäder för jordbrukets behov, som ersättning för befintliga och för att möjliggöra generationsboende. Kärsby Utökad byggrätt för befintlig fritidsbebyggelse i strandzonen kompletterad med ny småhusbebyggelse. E-luxområdet vid Bromma Strandzonen bör hållas fri från bebyggelse, ny småhusbebyggelse ovan denna. Bedömning gällande överensstämmelse med översiktsplanen Förslaget till detaljplaner bedöms i huvudsak vara förenlig med översiktsplanenen. Se vidare i planprogrammet om översiktsplanen. Idéprogram för Varamobaden Ett idéprogram finns för Varamobaden från 2009. Programmet omfattar området kring Varamobaden söder om planprogrammet som gränsar till Bromma. Enligt idéprogrammets idékarta föreslås en förstärkt länk från Varamobaden mot Djurkälla. Bedömning Förslagen till detaljplan bedöms påverka idéprogrammets intentioner positivt genom att fler boende i Djurkälla, Kärsby och Bromma ger ett ökat underlag för genomförande av förbättringar för Varamobaden samt gång- och cykelvägar mellan Djurkälla och Varamobaden. Gällande detaljplaner Större delen av programområdet saknar detaljplan. Befintliga gällande detaljplaner listas i planprogrammet, se denna handling.

22


2019-11-19

Naturmiljö Värdefull natur inom eller i närheten av programområdet beskrivs i Naturvårdsprogrammet för Motala kommun, se vidare längre ner under Naturvårdsprogram. Områdena i naturvårdsprogrammet finns med i naturvärdesinventeringen. En del av naturen har skydd som Natura 2000-område eller är utpekat som riksintresse eller nyckelbiotop. Dessutom finns länsstyrelsens inventering av ekar och ekområden samt så kallade värdekärnor för gräsmark, ädellöv och limniska värden. En grönstrukturanalys finns för kommunen, se Rekreation och friluftsliv. I figuren nedan redovisas den utpekade värdefulla naturen och längre ner redovisas bland annat naturvärdesinventering och bedömning av konsekvenserna för natur inom programområdet.

Figur 9

Utpekad värdefull natur inom och i närheten av programområdet.

23


2019-11-19

Natura 2000-område enligt fågel- och habitatdirektivet Vättern är Natura 2000-område enligt fågel och habitatdirektivet. Natura 2000 innebär att alla EU-länder ska vidta åtgärder för att naturtyper och arter i nätverket ska ha så kallad gynnsam bevarandestatus. Det innebär att de ska finnas kvar långsiktigt. Målsättningen för naturtyperna är lika för hela Vättern. Samtliga mål innebär på något sätt ett kallt, klart, näringsfattigt och välbuffrat vatten. Vid den senaste undersökningen bedömdes bevarandestatusen för naturtyperna vara gynnsam men det saknas tillfredsställande underlag för att bedöma statusen och trenderna. För fåglar i artdirektivet och de typiska fågelarterna bedöms bevarandestatusen som gynnsam för samtliga arter utom två. Samtliga arter har stabil eller ökande trend utom silvertärna som uppvisar försämrad trend. För fiskar i artdirektivet och de typiska fiskarterna bedöms bevarandestatusen som gynnsam för samtliga arter utom två (röding och harr) som bedöms ha ej gynnsam status och vars trender dessutom bedöms vara osäkra. Samtliga övriga trender bedöms vara minst stabila. Bedömning Exploatering av strandområden och mänsklig tillförsel av humusämnen, partiklar, näringsämnen eller miljöfarliga ämnen anges som ett exempel på hot mot Vätterns status. För bevarandeåtgärder anges att generellt bör bevarandet huvudsakligen kunna ske genom grundskyddet i form av strandskydd, prövnings- och hänsynsregler. Bland specifika bevarandeåtgärderna nämns bland annat att naturliga omgivningar bör eftersträvas och lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) bör tillämpas där så är möjligt vid all ny-/ombyggnation. Förslaget till exploatering innebär att ökade mängder föroreningar tillförs Vättern genom att nya områden hårdgörs vilket leder till en ökad dagvattenavrinning till Vättern. Förslaget möjliggör samtidigt att befintliga fritidshus ansluts till det kommunala avloppsreningsverket vilket innebär att enskilda avlopp kan bytas mot kommunala anslutningar vilket är positivt och minskar utsläppen av näringsämnen till Vättern genom att reningen är mer effektiv i reningsverket. Se även om Natura 2000 och strandskydd under Riksintressen och planer ovan.

24


2019-11-19

Figur 10

Detalj över Natura 2000-området vid Kärsbyåns mynning.

Vättern - riksintresse för naturvård 3 kap miljöbalken. Vättern är en sjö som ligger i en förkastning. Sjön har förstklassig vattenkvalitet och intressant fauna, som utgör en utomordentligt värdefull och skyddsvärd naturmiljö. Vättern är välkänd för sitt klara och rena vatten samt vätternrödingen. Sjön utnyttjas både som dricksvattentäkt och som recipient för avloppsvatten. Vättern är ett mycket fint exempel på sjö anlagd i gravsänka. Sjöbäckenet har uppstått genom förkastningsrörelser i berggrunden för ungefär 280 miljoner år sedan. Bildningssättet har skapat en mycket djup sjö. Siktdjupet är ca 12 m. Vätterns fina vattenkvalitet tillsammans med det mycket kalla vattnet har skapat förutsättningar för en krävande fauna. I sjön finns minst 28 fiskarter. Mest känd är vätternrödingen. Öring, sik, siklöja och harr är andra laxfiskar, vilka liksom rödingen har stora krav på vattenmiljön. Abborre, gädda och lake trivs också i sjön. I faunan ingår ett antal s k glacialmarina relikter. Till dessa räknas röding, siklöja, nors och hornsimpa samt fem arter kräftdjur och en fiskparasit. Naturvärdena kommer att bestå om området undantas från ingrepp som till exempel föroreningsutsläpp. Bedömning Bedömningen är densamma som för Natura 2000-området Vättern, se ovan.

25


2019-11-19

Naturvårdsprogram Följande biologiska/geologiska objekt finns inom programområdet. Samtliga objekt finns med i naturvärdesinventeringen utom allé vid Djurkälla, som är borttagen. Objekten i naturvårdsprogrammet berörs inte av något exploateringsområde. Objekt i naturvårdsprogrammet Allé vid Bromma gård Allé vid Djurkälla Östergård Allé vid Djurkälla Allé vid Kärsby gård Djurkällaplatån med dess geologi Gammalt hästbete vid riksväg 50 Hagmark vid Djurkälla Kärsbyån mellan riksväg 50 och Kärsby kvarn Kärsbyåns utlopp i Vättern Lövskog vid Bråstorp Lövskog vid Bromma

Figur 11

26

Intresse lokalt lokalt lokalt lokalt riksintresse, regionalt intresse lokalt intresse lokalt intresse kommunalt intresse

Naturvärdesobjekt 10 37 30 36 18 32 21

regionalt intresse lokalt intresse Regionalt intresse

20 6 12

Kärsbyåns nedre del nära utloppet.


2019-11-19

Grön infrastruktur Grön infrastruktur ger en förenklad bild av hur naturens funktioner och kvalitéer fördelar sig i landskapet. I länsstyrelsens arbete med grön infrastruktur finns tre nivåer för täthet av kvalitéer för djur och växter i landskapet som beskrivs med begrepp som värdeelement, värdekärna och värdetrakt. Inom programområdet har Länsstyrelsen i Östergötlands län bland annat redovisat värdekärnor, värdenätverk och värdetrakt för gräsmark, ädellöv, ek samt för limniska värden. Värdekärnor är sammanhängande naturområden som har höga naturvärden med avseende på befintliga naturtillstånd. Värdenätverk är ett nätverk av värdekärnor med lämpliga livsmiljöer för en viss art eller artgrupp, vilka bildar länkar genom överlappande spridningszoner. Värdekärnor och framtidsområden för ek redovisas i figur 9 ovan.

Figur 12

Värdekärnor för gräsmark och ädellöv.

27


2019-11-19

Figur 13

28

Värdekärnor och värdetrakt för limniska värden.


2019-11-19

Naturvärdesinventering En naturvärdesinventering har gjorts inom föreslaget planprogram, Naturvärdesinventering i Bromma-Kärsby-Djurkälla (våren 2018), Staffan Carlsson, Hilda-Linn Berglund, och Fia Sundin, Motala kommun. Naturvärdesinventeringen har utförts enligt bedömningsgrunder svensk standard ftSS199000: 2014. Följande delar har ingått: NVI fältnivå, detaljeringsgrad medel, tillägg naturvärdesklass samt generellt biotopskydd. Följande naturvärdesklasser har använts: Naturvärdesklass 1:

högst naturvärde: störst positiv betydelse för biologisk mångfald.

Naturvärdesklass 1 omfattar geografiska områden som har högt biotopvärde samt högt artvärde. Detta innebär kontinuerlig ekologisk funktion som livsmiljö för ett stort antal naturvårdsarter eller flera rödlistade arter eller enstaka hotade arter. Flera biotopkvaliteter i stor omfattning ska finnas på platsen. Utgörs området av en hotad Natura-2000 naturtyp blir biotopvärdet högt. Förekomst av arter och ekologiska förutsättningar kan inte bli avsevärt bättre med svenska förhållanden som referens. Naturvärdesklass 2:

högt naturvärde: stor betydelse för biologisk mångfald.

Naturvärdesklass 2 omfattar geografiska områden som har påtagligt till högt biotopvärde samt artvärde. Detta innebär kontinuerlig ekologisk funktion som livsmiljö för flera naturvårdsarter eller enstaka rödlistad art eller är mycket artrikare än omgivande landskap. Flera biotopkvaliteter ska finnas på platsen. Utgörs området av en Natura-2000 naturtyp (ej hotad) blir biotopvärdet påtagligt. Naturvärdesklass 3:

påtagligt naturvärde: påtaglig positiv betydelse för biologisk mångfald.

Naturvärdesklass 3 omfattar geografiska områden med viss till påtagligt biotopvärde och artvärde. Området ska ha förutsättningar för att upprätthålla en kontinuerlig ekologisk funktion som livsmiljö för naturvårdsarter eller enstaka rödlistade arter eller vara artrikare än omgivande landskap. Enstaka biotopkvaliteter ska finnas på platsen. Naturvärdesklass 4:

visst naturvärde: viss positiv betydelse för biologisk mångfald.

Naturvärdesklass 4 omfattar geografiska områden med visst biotopvärde och visst artvärde. Området har en viss betydelse för biologisk mångfald genom att hysa enstaka naturvårdsarter och /eller enstaka biotopkvaliteter.

29


2019-11-19

Inventeringen ska kartlägga och beskriva befintliga naturvårdsarter. Med naturvårdsarter menas skyddade arter, rödlistade arter (NT), hotade arter (VU, EN, CR), typiska arter, ansvarsarter, signalarter och indikatorarter. Inventeringen ska även kartlägga befintlighet av skyddsvärda områden som måste beaktas särskilt vid exploateringsarbetet. Utöver att identifiera naturvärdesobjekt har även strukturer som omfattas av det generella biotopskyddet noterats. Observera att inventeringen inte täcker in biotopkartering av eventuella vattendrag förutom eventuella redan existerande rapporter.1 I figuren nedan visas resultatet från naturvärdesinventeringen tillsammans med området för planprogram och exploateringsområden.

Figur 14

Resultat av naturvärdesinventering med programområdet samt exploateringsområden inritade. Endast klassade områden redovisas. Källa: Motala kommun.

Förkortningar som används i texten: S=Signalart, F=Fridlyst enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007:845), enligt paragraf 8. §=Nyckelart/indikatorart för värdefulla eller hävdade miljöer. Rödlistade kategorier: NT=nära hotad, VU=sårbar, EN=starkt hotad, CR=akut hotad 1

30


2019-11-19

De föreslagna exploateringsområdena påverkar klassade naturvärdesobjekt nummer 33 och eventuellt nummer 11 och 13. Nedan redovisas information om de naturvärdesobjekt som ligger inom programområdet.

Figur 15

Resultat av naturvärdesinventering med programområdet samt exploateringsområden inritade. Endast klassade områden redovisas. Källa: Motala kommun.

1. Lövskog vid Bromma – klass 3 Biotoper är lövskog och lövblandskog. Naturvårdsart: kantarellmussling (S). 6. Skog vid Bromma – klass 3 Biotoper är lövskog, bäck, frisk till fuktig lövskog. Naturvårdsarter: tibast (S), alm (CR), ask (EN), ormbär (S), svart trolldruva (S), kärrfibbla (S) och storrams (S). 9. Bromma gårdsmiljö – klass 3 Biotopen är äldre gårdsmiljö. Naturvårdarter: prästkrage (§), guldlocksmossa (S, §), lönnlav (S) och ask CR).

31


2019-11-19

10. Lönnallé in till Bromma gård – klass 3 Biotopen är allé. Naturvårdsarter: guldlocksmossa (S, §) och lönnlav (S). 11. Strandtallskog sydväst om Bromma skog – klass 4 Biotopen är gles tallskog i sandmiljö. Naturvårdsart: svinrot (§). 12. Bromma skog – klass 1 Biotopen är frisk till fuktig sekundär blandlövskog av örtrik typ. Naturvårdsarter: blodvaxskivling, (S), blåsippa (S), fjällmossa (S), gul vaxskivling (S), guldkremla (S), gulmjölkig storskål (S), hasselticka (S), kantarellmussling (S), kruskantarell (S), lindskål (S), lilanoping (S), luktvaxskivling (S), mandelriska (S), maskfingersvamp (S), mjölmusseron (NT), munkspindling (VU), ormbär (S), rostticka (S), rosenporing (NT), rävticka (S), scharlakansvaxskivling (NT, S), slöjröksvamp (VU, S), stor sotdyna (NT), storrams (S), svart trolldruva (S), vit vaxskivling (S), ängsvaxskivling (S). 13. Lövskog vid riksväg 50 – klass 4 Biotopen är sekundär lövskog. Naturvårdsarter: blanksvart trädmyra (§). Området gränsar till riksväg 50 inom område 3 och kan eventuellt beröras av en ny trafikplats. 18. Gammalt hästbete – klass 2 Biotopen är betesmark. Naturvårdsarter: svinrot (S), käringtand, grönvit nattviol (F, §), krusig ulota (S), daggkåpor (§), brudbröd (§) och ask (CR). Området gränsar till riksväg 50 inom område 3 och kan eventuellt beröras av en ny trafikplats och ny bro över Kärsbyån. 20. Kärsbyåns utlopp i Vättern – klass 2 Biotoper är lövskog, strömmande å och mynning. Naturvårdsarter: glansfläck (S), strömstare (F), kungsfiskare (VU, F), strutbräken (S), missne (S), alm (CR), lönnlav (S), lake (NT), mindre hackspett (NT), ormbär (S), storrams (S), kärrfibbla (S), hasselticka (S), svinrot (§), grönvit nattviol eller nattviol (F). 21. Kärsbyån sydväst om riksväg 50, norr om dammen Biotoper är lövskog och å. Naturvårdsarter: lake (NT), ormbär (S), grönvit nattviol eller nattviol (F), ask (EN). 26. Tallar vid Vättern – klass 4 Biotopen är gles tallskog i sandmiljö. Naturvårdsarter saknas. 29. Hästbeten vid Kärsby gård – klass 4 Biotop är betesmark. Naturvårdsart: käringtand (§).

32


2019-11-19

30. Allé vid Kärsby gård – klass 4 Biotop är allé. Naturvårdsarter saknas. 32. Öppen betesmark – klass 3 Biotop är torräng. Naturvårdsarter: bockrot (§), ängsvädd (§), stagg (§), blåsuga (§), grönvit nattviol eller nattviol (F), svinrot (§), stagg (§), smörboll (§), daggkåpa (8§). 33. Tallskog – klass 4 Biotopen är tallblandskog. Naturvårdsarter: ormbär och svinrot (§). 37. Björkallé in till Djurkälla frälseutjord Biotop är allé. Naturvårdsarter saknas.

33


2019-11-19

Bromma skog – Bråstorp 1:50 Lövskogen vid Bromma, Bromma skog (naturvärdesobjekt 12), har fått högsta naturvärde, klass 1 i naturvärdesinventeringen. Biotoper är frisk till fuktig sekundär blandlövskog av örtrik typ. Det finns ett stort antal naturvårdsarter, se naturvärdesinventeringen. Eftersom det tidigare har funnits planer på en exploatering av detta område och det finns en byggnadsplan för fritidsbebyggelse från 19602 för delar av Bromma skog, har det tagits fram ett tjänsteutlåtande av kommunekologerna, Tjänsteutlåtande angående exploatering av Bråstorp 1:50 – Lövskog vid Bromma, kommunekolog Fia Sundin och kommunekolog Staffan Carlsson, Motala kommun, 2018-12-12. Enligt utlåtandet är området inte lämpligt att exploatera då det hyser många sällsynta, fridlysta, skyddade och rödlistade arter som skulle påverkas mycket negativt av en exploatering och direkt eller på sikt dö ut. Eftersom många av skogens arter kräver en stor sammanhängande skog med tillgång på olikåldrade träd, många gamla och ihåliga träd, stora mängder död ved, fuktiga markområden och ett fuktigt mikroklimat bedöms det inte som möjligt att exploatera småområden av skogen. Detta för att fragmenteringen av skogen skulle innebära stora hot mot artvärdena samt att hela skogen har höga naturvärden.

Figur 16

Bromma skog, naturvärdesobjekt 12.

Byggnadsplan för fritidsbebyggelse vid Varamon (Bromma, Djurkälla, Kärsby) i Motala från 1960-03-26. 2

34


2019-11-19

Generellt biotopskydd Så kallat generellt biotopskydd (miljöbalken 7 kap 11 §) utgörs av vissa små biotoper som är skyddade som biotopskyddsområden i hela landet. Dessa biotoper finns i de flesta fall i jordbrukslandskapet och har minskat starkt till följd av effektiv markanvändning. De kvarvarande biotoperna utgör värdefulla livsmiljöer för växt- och djurarter i ett i övrigt påverkat landskap. Följande biotoptyper är skyddade i hela landet: • • • • • • •

Allé Källa med omgivande våtmark i jordbruksmark Odlingsröse i jordbruksmark Pilevall Småvatten och våtmark i jordbruksmark Stenmur i jordbruksmark Åkerholme

Bedömning Inventering av objekt som omfattas av det generella biotopskyddet ingår i naturvärdesinventeringen som redovisats tidigare i detta kapitel. Inom planområdena finns följande biotoper som är skyddade. • • •

Naturvärdesobjekt 10: Lönnallé in till Bromma gård. Naturvärdesobjekt 30: Allé vid Kärsby gård. Naturvärdesobjekt 37: Björkallé in till Djurkälla frälseutjord.

Utbyggnad enligt planprogrammet Vid förtätning och exploatering av ny bebyggelse anges att hänsyn bör tas till befintlig natur oavsett värdering. Karaktären av naturnära avses bevaras och ska genomsyra hela programområdet, tex genom släpp i bebyggelsen och genom att träd sparas. De naturvärden som finns avses beaktas, bevaras och ska tillföra kvaliteter till boendemiljön utan risk för att naturen skadas. Önskvärt är att eventuellt på lång sikt kunna skydda de mest värdefulla områdena som naturreservat. Två områden som angränsar mot riksväg 50 har ett visst respektive högt naturvärde. Områdena kan bli aktuella vid eventuell anläggning av ny trafikplats eller ny bro över Kärsbyån. Lokaliseringen ska ske så att minsta möjliga intrång görs på berörda naturvärden.

35


2019-11-19

Bedömning av påverkan på natur Planprogrammet tar hänsyn till värdefull natur inom programområdet och det förslås inte någon exploatering inom den mest värdefulla naturen och de allra flesta klassade naturvärdesobjekten. Den mest värdefulla naturen klass 1-området Bromma skog, Bråstorp 1:50 (naturvärdesobjekt 12), är undantagen från exploatering, vilket är mycket positivt för naturmiljön. Klass 2-området ”Kärsbyåns mynning” (naturvärdesobjekt 20) omfattas inte heller av exploatering. Detta område omfattas även till stor del av strandskyddsbestämmelser och inom området finns ett Natura 2000-område samt en nyckelbiotop. Området ingår även i den limniska gröna infrastrukturen. Klass 2-området ”Gammalt hästbete” (naturvärdesobjekt 18) berörs eventuellt av ny trafikplats och ny bro över Kärsbyån. Klass 3-områdena 1 och 6 är lövskogar inom eller i anslutning till område 1. Område 1 berörs av framtidsområde för ek. Vid eventuell förtätning inom område 1, bör hänsyn tas till behovet av närrekreation samt till eklandskapets behov av spridningskorridorer. Skyddade träd Alla träd som har rödlistade arter, håligheter eller misstänks ha håligheter är skyddade enligt artskyddsförordningen (2007:845) och får inte skadas. Fladdermöss De biotoper som finns i området i form av gamla ekar med håligheter och närhet till Vättern och Kärsbyån, gör att det kan finns sällsynta fladdermusarter inom området. I samband med detaljplanering rekommenderas fladdermusinventering inklusive en bedömning av vilken påverkan exploatering kan få för fladdermöss inom området.

36


2019-11-19

Kulturmiljö Kulturmiljöprogram Ett koncept till kulturmiljöprogram finns för Motala kommun, Kulturmiljöprogram för Motala kommun, Kommunalt intressanta kulturmiljöer, Anna Wåtz. Arbetet är pågående. I programmet redovisas kommunalt intressanta kulturmiljöer och för respektive miljö görs bland annat en värdering och rekommendationer gällande respektive kulturmiljö ges. I programmet anges Bromma gård, Djurkälla och Kärsby vara intressanta kulturmiljöer. Nedan redovisas preliminära värderingar och rekommendationer för dessa miljöer, som ligger helt eller delvis inom programområdet. Bromma gård Värdering Bromma är en av flera ensamliggande storgårdar med herrgårdskaraktär i området norr om Motala nära Vättern. Tillsammans och var för sig bildar de en kulturhistoriskt intressant miljö som visar på det välstånd som manifesterades i herrgårdslika anläggningar av det här slaget, för Brommas del strax innan sekelskiftet 1800. Ladugårdens dimensioner berättar om 1800-talets omfattande produktion inom jordbruket. Rekommendationer • Vid eventuella förändringar i miljön ska hänsyn tas till miljöns betydelsefulla karaktärsdrag, områden och objekt. • Gårdens bebyggelse bör dokumenteras. • Det öppna odlingslandskapet runt gården bevaras. • Bebyggelsen får inte rivas. • Grusvägen fram till gårdscentrum bör inte asfalteras eller breddas och dess sträckning bör värnas liksom träden i anslutning till vägen. • Varsamhetsbestämmelse/skyddsbestämmelse Djurkälla Värdering Djurkälla by visar en laga skiftad by där de flesta gårdar har flyttat ut från den gamla bytomten. Skillnaden mellan utflyttade gårdar och den gamla bytomtens mer samlade bebyggelse är tydligt avläsbar. Placeringen av gårdsbebyggelsen centralt på ägorna är ett uttryck för skiftets syfte om ett mer rationellt brukande av jorden. Backstugubebyggelsen och arbetarbostäder finns delvis kvar och de gör de sociala skillnaderna tydliga i relation till gårdarnas stora och påkostade bostadshus. Det socialhistoriska värdet förstärks ytterligare genom de närliggande herrgårdarna Lindenäs säteri och Norra Freberga men också av Bromma, Kärsby och Illersjö. Djurkälla är en ovanligt stor slättby som med sitt läge vid 37


2019-11-19

Vätternstranden och gårdarnas tydliga välbevarade uttryck för herrgårdsidealet i byggnader, alléer och trädgårdar besitter ett stort kulturhistoriskt värde. Rekommendationer • Vid eventuella förändringar i miljön ska hänsyn tas till miljöns eventuella karaktärsdrag, områden och objekt. • Grusvägar fram till gårdscentrum bör inte asfalteras eller breddas och dess sträckning bör värnas liksom träden i anslutning till vägen. • Byns bebyggelse bör dokumenteras. • Vid nybyggnation förläggs bebyggelsen i anslutning till befintlig norr om Lemundavägen samt hålls i liten skala. Söder om vägen kan i vissa fall nybyggnation tillåtas om det sker i form av generationsboende. • Inga äldre hus får rivas. • Djurkälla bör betraktas som kulturhistoriskt särskilt värdefullt bebyggelseområde enligt plan- och bygglagen (PBL 8 kap 13 §). • Planbestämmelse upprättas. Kärsby Värdering Kärsby är en av flera ensamliggande storgårdar i trakten med medeltida ursprung och ett tydligt exempel på hur man anlade en gård i nära anslutning till en å för ett större resursutnyttjande. Dammarna, fallen och spåren efter de tidigindustriella verksamheterna har ett teknikhistoriskt värde och är tydliga och avläsbara uttryck för äldre tiders användning av vattenkraften. Kärsby har även ett traditionsvärde då ån har varit en sammanhållande faktor för kraftutvinning genom kvarnanläggningar under mer än 500 år. Gårdsanläggningen är en god representant för det sena 1800-talets herrgårdsideal. Den skiljer sig från de flesta andra stora gårdar i trakten genom avsaknaden av flyglar.

38


2019-11-19

Figur 17

Kärsby gård.

Rekommendationer • Vid eventuella förändringar i miljön ska hänsyn tas till miljöns betydelsefulla karaktärsdrag, områden och objekt. • Kopplingen mellan gården och Kärsbyån som kraftkälla för tidigindustriella verksamheter ska fortsatt vara tydligt utläsbara. • Det är angeläget att alla gårdens äldre byggnadsbestånd får finnas kvar för att förståelsen för gårdens historia och funktioner inte ska gå förlorad. Det gäller inte minst de mer oansenliga byggnaderna som arbetarbostäder, brygghus, garage och avträde.

39


2019-11-19

Figur 18

Rester av kvarnen vid Kärsbyån.

Utbyggnad enligt planprogrammet Detaljplaneprogrammet avser stärka skyddet för de miljöer som ska hållas intakta. Blir detaljplanering aktuellt för de skyddsvärda kulturmiljöerna anges att byggnaderna och miljöerna i dessa delar bör beläggs med skyddsbestämmelser. Viss påverkan på miljöerna kan bli aktuellt, främst kring Bromma och Kärsby gård, detta dock utanför ett tillräckligt respektavstånd från gårdarna. Bedömning kulturmiljö Planprogrammet bedöms i huvudsak ta hänsyn till det preliminära kulturmiljöprogrammet. Djurkälla För Djurkälla anges i kulturmiljöprogrammet att nybyggnation söder om Lemundavägen endast kan tillåtas om det sker i form av generationsboende, vilket inte stämmer överens med planprogrammets förslag på exploatering av åkermarken direkt öster om Östergården inom område 9. Vid en exploatering här bör samråd ske med byggnadsantikvarisk kompetens och landskapsarkitekt. Bromma För Bromma är rekommendationen enligt kulturmiljöprogrammet att ”Det öppna odlingslandskapet runt gården bevaras”. I planprogrammet anges exploateringsområden i närheten av Bromma gård i det öppna odlingslandskapet. För område 40


2019-11-19

5a (Bromma gård nord), åkermark norr om Bromma gård, anges att det krävs hänsynsavstånd till Bromma gård med mer småskalig bebyggelse och exploatering som knyter an till områdets kulturhistoria. En större exploatering inom område 5a bedöms inte överensstämma med rekommendationerna i kulturmiljöprogrammet. Även för detta område bör samråd ske med byggnadsantikvarisk kompetens och landskapsarkitekt i det framtida detaljplanearbetet. För område 4 (Bromma gård och Bromma gård syd), anges att ingen ny bebyggelse bör tillåtas på Bromma gård mer än kompletterande bebyggelse. Hänsyn ska tas till områdets kulturvärden, landskapsbild med mera vid utredning om enstaka småskalig bebyggelse är möjlig i Bromma gård syd. Programförslaget bedöms ta tillräcklig hänsyn till Bromma gård inom område 4 med hänsyn till de rekommendationer som anges för området i programförslaget och att endast ett mindre exploateringsområde föreslås för område 4. Det föreslagna exploateringsområdet ligger i utkanten av det öppna jordbrukslandskapet och i anslutning till befintlig bebyggelse inom område 1 (Bromma). Kärsby Planprogrammet bedöms ta tillräcklig hänsyn till kulturmiljön kring Kärsby gård inklusive den kulturhistoriska miljön vid Kärsbyån men även i detta fall är det viktigt med en varsam exploatering med hänsyn till kulturmiljön. Fornlämningar Förstudie Som underlag till programarbetet finns ett kulturhistoriskt planeringsunderlag, Kulturhistoriskt planeringsunderlag, Fornlämningar och kulturmiljöer inom del av Bromma, Kärsby, Djurkälla samt Karshult, Motala kommun, Östergötland, PM RAÄ UV Öst 2008:4, Dnr 421-4185-2007. I syfte att klarlägga de kulturhistoriska förutsättningarna har kommunen beställt ett kulturhistoriskt planeringsunderlag i form av en förstudie inom programområdena. I ett senare skede kan en särskild utredning bli aktuell då specialinventering utförs inom bestämda områden. Förstudien har utförts med sikte att beskriva och värdera de stora karaktärsdragen inom områdena. Målet med förstudien är att mot bakgrund av nuvarande kunskap om områdena väga in och värdera olika fornlämningsmiljöer, samt markera områden som kan innehålla fornlämningar dolda under mark. Förstudien har mynnat ut i följande •

Inom båda programområdena finns topografiska och geologiska förutsättningar för att stenåldersboplatser kan finnas dolda under mark. Lösfynd samt stenåldersboplats i intilliggande områden är tydliga 41


2019-11-19

Figur 19

indikationer på att de sandiga sluttningarna ned mot Vättern varit gynnsamma för bosättning under stenåldern. Fastigheterna Bromma, Djurkälla och Kärsby har alla skriftliga belägg sedan medeltid och gårdsplatserna är därmed lagskyddade by- och gårdstomter. Vid Kärsbyån har flera vattenberoende verksamheter bedrivits under historisk tid, så som mjölkkvarn, såg och tegelbruk. Området utgör en intressant kulturmiljö med tidigindustriell prägel. Vid en framtida utbyggnad av bostadsområden i Kärsby bör denna kulturmiljö tas till vara och nyttjas som exempelvis rekreationsområde för boende.

Fornminnen inom och i närheten av programområdet enligt Riksantikvarieämbetets karttjänst Fornsök.

Arkeologisk utredning Som underlag till programarbetet har en arkeologisk utredning tagits fram, Nordvästra Motala detaljplaneprogram Bromma, Kärsby och Djurkälla Rapport 2018:99 Arkeologisk utredning, etapp 1 Dnr 5.1.1-00450-2018 Annika Helander Arkeologerna SHM. Utredningen har så långt möjligt fastställt antikvarisk status på de lämningar inom området som har haft oklar ålder, dvs fossil åker och torplämning. Utredningen har även resulterat i att tio presumtiva fornlämningsområden, så kallade Objekt, har lokaliserats. Objekten har utgjort särskilt gynnsamma boplatslägen under förhistorisk tid. Arkeologerna ger förslag på arkeologiska åtgärder ifall planerad markexploatering påverkar lämningar och Objekt. Det är dock alltid länsstyrelsen som fattar beslut enligt kulturmiljölagen om eventuella 42


2019-11-19

framtida åtgärder. Objekten bedöms inte ligga inom de föreslagna exploateringsområdena. Objektens lokaliseringar visas i nedanstående tre figurer från den arkeologiska utredningen.

Figur 20

Platserna för objekten 1, 2 och 9. Källa: Arkeologerna SHM.

Figur 21

Platserna för objekten 3, 6, 7 och 8. Källa: Arkeologerna SHM.

43


2019-11-19

Figur 22

Platserna för objekten 4, 5, 7, 8 och 10. Källa: Arkeologerna SHM.

Den arkeologiska utredningens åtgärdsförslag är att resultatet bör användas som redskap i den fortsatta planeringen. I de fall fornlämningar samt de utpekade objekten inte går att undvika vid markexploatering kommer de att medföra arkeologiska insatser. Arkeologerna SHM förslår nedan åtgärder som kommer att bli aktuella vid exploatering, vid till exempel bebyggelse, vägar och VA-ledningar. Det är dock alltid länsstyrelsen som beslutar om eventuella åtgärder. I de fall markexploatering planeras inom Objekt 1–10 kommer det bli aktuellt med utredning, etapp 2, i syfte att fastställa om det finns fornlämningar dolda under markytan. De lämningar som benämns övrig kulturhistorisk lämning saknar skydd enligt kulturmiljölagen. De kan däremot ha skydd genom andra lagar och förordningar, så som skogsvårdslagen, miljöbalken eller PBL. Bedömning för fornlämningar/övriga historiska lämningar Exploateringsområdena berör inte någon registrerad fornlämning eller registrerad Övrig historisk lämning. De arkeologiska utredningar som gjorts bedöms vara bra underlag för det framtida detaljplanearbetet.

44


2019-11-19

Rekreation och friluftsliv Riksintresse för turism och friluftsliv enligt 4 kap miljöbalken En stor del av programområdet ligger inom området ”Vättern med öar och strandområden” som är ett utpekat område av riksintresse för turism och rörligt friluftsliv enligt 4 kap 2 § miljöbalken. Området är med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i området, i sin helhet av riksintresse. Se under Riksintressen ovan. Strandskydd Tillgängligheten längs med strandlinjen avses inte förändras jämfört med nuläget. Se vidare under Strandskydd ovan. Viktigt område för friluftslivet Stranden längs med Varamobukten och vattenområdet i Varamobukten söder om programområdet är utpekat som viktigt område för friluftslivet enligt länsstyrelsens webbgis.

Figur 23

Vätterns strand, vy mot öster.

45


2019-11-19

Leder Vätternleden är en cykelled som går genom programområdet längs med Lemundavägen.

Figur 24

Föreslagna exploateringsområden, riksintresse för friluftslivet, viktiga områden för friluftslivet samt leder, gc-vägar och stigar inom området.

Grönstrukturanalys För det pågående arbetet med en ny översiktsplan för kommunen finns Grönstrukturanalys Motala stad, underlag för ÖP 2017, granskningshandling 2017-07-07, White, Calluna och Radar. Analysen är uppdelad i två delar där den ena delen är en ekologisk/biologisk analys av stadens grönstruktur och i den andra delen är grönområden identifierade utifrån ett rekreativt perspektiv. Parametrarna för det rekreativa perspektivet är tillgång och tillgänglighet samt upplevelsevärden. I området finns områden för ädellövträd och enskilda ädellövträd. Spridningslänkar mellan ädellövträdsnätverket redovisas, se figur 25 nedan.

46


2019-11-19

Figur 25

Ädellövträdsnätverk. Grönt=livsmiljöområden med ädellövträd. Svart linje=spridningslänk. Källa: Calluna

Grönstrukturen inom området ingår i den blå-gröna strukturen längs med Vättern och är klassad som stadsnära natur eller som stadsdelspark. Strategin för området är att den blå-gröna strukturen längs med Vätterns strand ska utvecklas.

Figur 26

Grönstruktur. Den västra 5:an visar den blågröna strukturen längs med Vättern. 3:an visar att man vill utveckla den öst-västra länken med ädellövstruktur. Källa: Calluna.

För det aktuella området finns konkreta förslag på exploatering som i vissa delar överensstämmer med planprogrammet. 47


2019-11-19

Friluftsplan och handlingsplan för friluftslivet En friluftsplan och en handlingsplan för friluftslivet i kommunen finns från 2013. Antagen av Tekniska nämnden 2013-02-21. I handlingsplanen finns beskrivningar av viktiga friluftsområden i kommunen, samt förslag på åtgärder. I handlingsplanen redovisas de två områdena Djurkällaplatån och Stränderna längs Vättern, som berör det aktuella planprogrammet. Aktuella stråk som redovisas och bör stärkas i handlingsplanen är stråken mellan Varamon och Djurkälla. Utbyggnad enligt planprogrammet Värdefull natur inom programområdet anges vara mycket viktiga för friluftslivet och tanken är att på ett varsamt sätt göra dessa mer lättillgängliga och enklare att nyttja för allmänheten med markerade och tydliga stigar i skogen och stråk parallellt med vattnet. Stranden avses göras mer lättillgänglig med tydligare släpp i bebyggelsen.

Figur 27

48

Grönstråk för planprogramområdet.


2019-11-19

Programmet föreslår olika friluftsanordningar och service på lämpliga platser som exempelvis toaletter, grillplats, vindskydd och informationstavlor om natur- och kultur. Ett rekreationscentrum i Bromma skog föreslås med vindskydd, eldstad samt eventuellt övernattningsmöjlighet. Småbåtshamnen i Bromma föreslås på sikt kunna bli aktuell för en utbyggnad och/eller om anläggandet av ytterligare en småbåtshamn.

Figur 28

Gångbro över Kärsbyån strax uppströms utloppet till höger i bilden.

Bedömning Den föreslagna exploateringen och eventuella förtätningen inom området innebär en ökning av antalet besökare till stranden och till värdefulla naturområden inom och i närheten av programområdet. Vid anläggandet av anordningar för friluftslivets behov bör risken för slitage särskilt beaktas. Förslaget bedöms som både positivt och negativt för rekreation och friluftsliv. Positivt är att fler besökare medför ett ökat underlag för en utbyggnad av service och anordningar. Förändringen kan dock uppfattas som negativt för de som i nuläget vistas inom området om karaktären förändras från ett lugnt och ostört område till ett område med många besökare.

49


2019-11-19

Landskapsbild Som underlag till programarbetet har ett tjänsteutlåtande angående den planerade exploateringens påverkan på landskapsbilden i Bromma, Kärsby och Djurkälla tagits fram av Samhällsbyggnadsförvaltningen. Utlåtandet har gjorts 2019-01-18 av landskapsarkitekt Alexandra Åberg. I tjänsteutlåtandet görs en visuell analys och en beskrivning av de landskap som präglar Bromma, Kärsby och Djurkälla samt hur landskapsbilden kan påverkas av en exploatering. Nedan återges utlåtandet i sin helhet.

Figur 29

Visuell analys över Bromma, Kärsby och Djurkälla.

Bromma, Kärsby och Djurkälla Norr om Lemundavägen reser sig Djurkällaplatån, ett massivt isälvssediment som sträcker sig över 200 m.ö.h. Stående vid Lemundavägen syns det mest som en skogsklädd brant i norr, vilken ger ett gott mikroklimat för bebyggelsen vid dess fot. Lemundavägen följer den naturliga gränsen mellan isälvsavlagringen i norr, dvs Djurkällaplatån, och de sandiga jordarna i flacka sluttningar söder om vägen. Djurkälla utgörs av flera gårdar som är strödda på åkermarken nedan platån. Vägen blir en tydlig gräns mellan geologiska förutsättningar och därmed även förutsättningarna för människor som levde av marken. På platån hittas agrara lämningar som fossila åkrar och röjningsrösen, men även rester av kolmilor och tecken på långvarigt skogs- och bergsbruk. Uppför branten från Lemundavägen hittas historiska hålvägar vilka letar sig upp från den bördiga slätten mot skogsmarkerna. Trots närheten mellan gamla torparstugor på höglandet och gårdar på slätten, har de två alltid varit åtskilda. Bebyggelsen som vilar i mötet mellan slätt och skog har inte vandrat upp för slätten mot skogen och vice versa. 50


2019-11-19

Lemundavägen vilar därmed i gränsen mellan östgötaslätten i söder och skogarna i norr. I brytpunkten hittas både modern och historisk bebyggelse, aktsamt placerad för att göra så liten inskränkning på den bördiga marken som möjligt. Söder om Lemundavägen hittas flertalet hus i ytterkanten av jordbruksmarken. Jorden är bördig av älvsediment med inslag av postglacial silt och marken väster om Östergården är fortfarande oskiftad. Starka siktlinjer löper över landskapet från hus till Vättern. Tegarna de passerar har brukats i olika konstellationer sedan medeltiden och endast mellan Östergården och Notvarpsstigen är det historiska landskapet brutet.

Figur 30

Utblick mot jordbrukslandksapet i den västra delen av planområdet. Östergården syns i fonden.

51


2019-11-19

Djurkälla får en naturlig avslutning vid skogspartiet som skiljer dem från Kärsby. Skogen fyller en viktig funktion som grön korridor mellan Vättern i söder och Djurkällaplatån i norr. Den används flitigt av ryttare och fotgängare som ett trevligt sätt att nå skogen på platån. Från Illersjön norr om riksväg 50 vid Vätterns strand rinner Kärsbyån. Ån är en av få platser på Vätterns östra sida där öring leker. Det har pågått restaureringsarbete av ån sedan 1990-talet och idag leker regelbundet ett 30-tal fiskar i dess strömmar. Den återställda ån har ett högt naturvärde och des mynning är idag att natura 2000-område. Kärsbyån sprudlar av liv och likaså har bygden gjort under lång tid. Namnet Kärsby nämns för första gången 1399 då en gård hänvisas till som Kaersbygd, eller Kärsbyggd, som vi hade sagt idag. I anslutning till ån har genom tiderna även legat en kvarn, och bygden har haft en egen tegelindustri. Blandningen av höga naturvärden, verksamheter och bebyggelsen är karaktäristiskt för Kärsbys kulturhistoria. Electrolux gamla fritidsområde ligger som en kil in i Bromma och bildar en avgränsning mot Kärsby. Övervuxna betesmarker och vattentunga sänkor bildar en skogrik på värdefulla arter och storvuxna ekar. Nedan mot Vätterns strand byter området karaktär och blir en pelarsal av ståtliga tallar med örtskikt av gräs. Området brukade ägas av Electrolux vilken grundades i Motala, och användes som ett rekreationsområde för deras personal. Idag är det öppet för alla och ett uppskattat strövområde. Mest karaktäristiskt för Bromma är annars Bromma gård. Beläget på ett krön söder om riksvägen har gården siktlinjer mot både Vättern och skogen. Bromma gård nämns redan 1390 och de omgivande markerna har brukats under hundratals år.

52


2019-11-19

Figur 31

Vy mot Bromma gård från väster.

Slutsats Den del av Djurkällaplatån som finns inom planområdet är en viktig avgränsning mellan olika former av bebyggelse och levnadsvillkor. Söder om Lemundavägen bör inte bebyggas väster om Östergården då det riskerar att bryta historiska siktlinjer och skada det kulturarv åkerlandskapet är. Skogspartiet mellan Kärsby och Djurkälla är viktigt som en grön korridor i landskapet där den används som en informell rekreationsled upp mot Djurkällaplatån. Korridoren kan bli mindre än vad den är idag men bör inte brytas. Särskild aktsamhet bör tas vid exploatering i anslutning till Kärsbyån. Allt för stora förändringar i det närliggande landskapet kan störa de rekreationsarbete som pågår och ny bebyggelse ökar föroreningstrycket på vattendrag. Vid Kärsbyån är det viktigt att strandskyddet värnas för att inte ta bort en nyckelbit av landskapsbilden. Vid en exploatering i Kärsby är det värdefullt att utforska om det går att knyta an till platsens rika kulturhistoria. Kvarter och platser hade kunnat ges namn vilka anspelar på historiska företeelser eller använder klassiska stavningar, Utöver det kan man använda en blandad bebyggelse där bostäder och service samexisterar. Electrolux gamla fritidsområde selar en viktig roll som bärare av ett grönt kulturarv och området bör inte exploateras. Likaså bör stor aktsamhet visas vid 53


2019-11-19

exploatering i anslutning till Bromma gård. Om de kvarvarande markerna blir för små är risken stor att de anses olönsamma att bruka och lämnas att växa igen. Åkermarken norr om Bromma är något mindre känslig och viss exploatering kan övervägas. En exploatering där hade inte stört siktlinjen från Bromma gård till Vättern. Utbyggnad enligt planprogrammet Djurkällalandskapet söder om Lemundavägens västra del behålls intakt, främst med hänsyn till kulturmiljövärden och värden för landskapsbilden, medan delen öster om Östergården föreslås exploateras. Norr om Lemundavägen, i sluttningen upp till Djurkällaplatån, kan viss bebyggelse bli aktuell. Inom de öppna markerna söder om Kärsbyån och runt Bromma gård ska hänsyn tas till landskapsbilden vid planering av bebyggelsen. Vyer och utblickar i landskapet ska identifieras och i så stor utsträckning som möjligt hållas fria från bebyggelse. Bedömning Planprogrammet har tagit hänsyn till ovanstående tjänsteutlåtande genom att det inte föreslås något exploateringsområde väster om Östergården och att vid exploatering väster och söder om Bromma gård (område 5a respektive område 4), ska hänsyn tas till kulturmiljön. Strandskyddet värnar miljön längs med Kärsbyån och längs med Vättern inklusive Electroluxområdet, vilket är i överensstämmande med tjänsteutlåtandet. Vid en exploatering av åkermarken inom område 9 samt inom område 4 och 5, finns risk för en stor påverkan på landskapsbilden. Eftersom planprogrammet är översiktligt, går det inte att säga hur stor påverkan blir utan i det efterföljande detaljplanearbetet är det viktigt att stor hänsyn tas genom lämplig utformning av bebyggelsen och grad av exploatering. Vid en exploatering av område 7 påverkas också landskapsbilden och även här beror graden av påverkan på exploateringsgraden och bebyggelsens utformning. För att den negativa påverkan på landskapsbilden ska bli så liten som möjligt, är det positivt om personer med bebyggelseantikvarisk kompetens och/eller landskapsarkitekt finnas med i det framtida detaljplanearbetet.

54


2019-11-19

Ianspråktagande av jordbruksmark Lagstiftning och bedömningsgrunder Brukningsvärd jordbruksmark får enligt 3 kap. 4 § miljöbalken tas i anspråk för byggande eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Exploatering av jordbruksmark i Motala Jordbruksverket har gett ut en rapport om exploatering av jordbruksmark. Av rapporten framgår att det under perioden 2011–2015 exploaterades cirka 3 000 hektar jordbruksmark i Sverige. Det främsta skälet till att exploatera jordbruksmark är att bygga bostäder. Under denna period exploaterades 46,8 ha åkermark i Motala kommun. Motala är den 8:e kommunen på listan över de kommuner i landet som exploaterade mest åkermark under denna period och 3: a efter Linköping och Mjölby (som ligger 1: a respektive 7: a i riket). Motsvarande siffror för betesmark är 1,3 ha för Motala kommun. Totalt exploaterades 0,17 % av Motalas jordbruksmark under åren 2011–2015, vilket kan jämföras med 0,13 % för Östergötland i sin helhet och 0,09 % för riket i sin helhet. Efter Halland och Blekinge är Östergötland tillsammans med Stockholm och Skåne, de län om har den högsta andelen exploaterad jordbruksmark i relation till den totala andelen jordbruksmark.

Figur 32

Jordbruksmark inom och i närheten av planprogrammet.

55


2019-11-19

Klassning av jordbruksmark inom programområdet Sveriges åkermark har klassats enligt en tiogradig skala som genomfördes 1971 av Lantbruksstyrelsen. Åkrarna klassades avseende deras ekonomiska avkastningsvärde baserat på skördestatistik från 1969 års 421 skördeskadeområden. De bästa jordarna, de med bäst förutsättningar för en hög ekonomisk avkastning, är klass 10-jordar. Jordbruksverket hänvisar till denna klassning på sin hemsida https://jordbruketisiffror.wordpress.com/2013/10/01/gradering-av-akermarkvar-finns-klass-10-jordarna/ och anger att tanken med graderingen var att den skulle vägleda kommunerna när de skulle göra avvägningar mellan användningen av marken för jordbruk och andra samhällsintressen.

Figur 33

56

Klassning av åkermark i Sverige 1971.


2019-11-19

Inom programområdet har jordbruksmarken klass 4 medan längre söder ut i kommunen är jordarna bättre och har klass 7. Utbyggnad enligt planprogrammet Planprogrammet innebär att åkermark på sikt tas i anspråk för bostadsbebyggelse vid Kärsby och Bromma gård, samt del av det nordvästra Djurkällaområdet inom delområde 9. Bedömning Förutom befintlig bebyggelse och områden med naturmark/skog, består en stor del av marken inom programområdet av jordbruksmark. Befintlig markanvändning inom de områden som föreslås exploateras med ny bebyggelse, är i huvudsak jordbruksmark. Inom programområdet föreslås i huvudsak småhus för den största delen av exploateringen, vilket inte är en yteffektiv användning av jordbruksmark. Samtidigt talar andra värden, som natur- och kulturmiljö samt landskapsbild, mot att en stor del av området får en hög exploateringsgrad. Vid exploatering inom området bör befintlig jordbruksmark som inte bebyggs sparas så att de som bor inom området kan odla på ytorna mellan byggnaderna. Jordbruksmark i direkt anslutning till programområdet som eventuellt inte kan brukas på ett rationellt sätt på grund av exploateringen, kan med fördel användas för odling av de som bor i närområdet. Exploateringen av jordbruksmark är permanent vilket innebär att marken inte kan användas för livsmedelsproduktion i framtiden. En trend med ökad efterfrågan på närproducerade livsmedel kan öka efterfrågan på tätortsnära jordbruksmark i framtiden. Jordbruksmarken har även ett ekonomiskt värde genom sin framtida avkastning som bör sättas i relation till värdet av exploateringen. Exploateringen av jordbruksmarken inom programområdet bedöms vara en betydande miljöpåverkan av måttlig grad. Jordbruksmarken inom programområdet är medelgoda och tillhör inte den bästa jordbruksmarken inom kommunen. Påverkan bedöms som kumulativ eftersom alla exploateringar på jordbruksmark sammantaget kan få en stor negativ påverkan på den framtida livsmedelsförsörjningen. Klimateffekters påverkan på jordbruksmark medför att värdet på jordbruksmark kan öka i framtiden. Motala kommun är en av de kommunerna i landet med mest exploaterad jordbruksmark under perioden 2011–2015 och andelen exploaterad jordbruksmark är högre än för Östergötland i övrigt och för riket i sin helhet. En kartläggning av kommunens jordbruksmark och dess värden, skulle utgöra ett värdefullt planeringsunderlag vid avvägningar och ställningstaganden gällande bevarande av jordbruksmark eller exploatering på jordbruksmark.

57


2019-11-19

Vattenmiljö Planområdet ligger inom SMHI:s delavrinningsområden som benämns Rinner till Vättern-Motalabukten och Mynnar i Vättern-Motalabukten. Området berör ytvattenförekomsterna Vättern-Storvättern SE646703-142522 och SE649750-145378 (Kärsbyån) samt grundvattenförekomsterna Motala Klockrike SE648851-146082 och förekomsten SE649660-145151. Vättern Vättern är Natura 2000-område enligt fågel- och habitatdirektivet. Se vidare under Riksintressen och Naturmiljö.

Figur 34

Vätterns strand vid Djurkälla mot nordväst.

Dricksvattentäkt Vätten är dricksvattentäkt. Vattenskyddsområdet går 50 meter från Vätterns strand. Även Kärsbyån, Illersjön och bäcken vid Djurkälla ingår i vattenskyddsområdet. Det finns föreskrifter (Länsstyrelsen i Östergötlands län 2014-01-30) för vattenskyddsområdet gällande dagvatten, avlopp, snöupplag, cisterner, vägunderhåll, bekämpningsmedel, transportbehållare mm.

58


2019-11-19

Kärsbyån och Illersjön Kärsbyån som avvattnar Illersjön strax utanför planområdet i nordost samt bäcken vid Djurkälla (Djurkällabäcken) är vattenskyddsområde. Kärsbyåns utlopp ingår i Natura 2000-området för Vättern. Kärsbyån har restaurerats och här finns fiskarna öring, lake, harr och nejonöga.

Figur 35

Vattenskyddsområde och föreslagna exploateringsområden.

Grundvatten Planområdet ligger på grundvattenförekomsten Motala-Klockrike (SE648851146082), som är en sedimentär bergförekomst. Planområdet ligger även delvis på grundvattenförekomsten (SE649660-145151), som är en sand och grusförekomst som överlagrar den sedimentära bergförekomsten. Se vidare under Miljökvalitetsnormer nedan.

59


2019-11-19

Dagvatten Som underlag till detaljplanearbetet och MKB:n har en dagvattenutredning tagits fram, Dagvattenutredning för planprogram Bromma, Kärsby och Djurkälla, Varamobaden, Motala kommun, Vatten och Samhällsteknik 2018-10-15, rev 181024. För avledning av dagvattnet rekommenderas tröga, öppna system i första hand. Dagvattnet ska kunna avledas med självfall för att ny exploatering ska anses lämplig i detta område. Dränvatten från husgrund ska omhändertas inom fastighetens tomtmark exempelvis i stenkista. Avseende rening är åtgärder nära källan att föredra. En samlad lösning, dit dagvatten leds, erbjuder inte bättre rening än lokalt omhändertagande av dagvatten inom tomtmark. Det är alltså eftersträvansvärt, sett till kvantitet och kvalitet, att lokala lösningar nära källan anordnas istället för större gemensamma anläggningar. Gemensamma anläggningar är främst aktuellt inom de områden där förutsättningarna för infiltration är mindre bra och där det finns ett behov av fördröjning. Lokalgator och allmän platsmark Avvattning av lokalgator måste ske via diken och infiltration. Gator bör ur ett dagvattenperspektiv förses med permeabel beläggning, till exempel grus. Om man av andra skäl väljer att asfaltera kommer flödet att öka och det blir än viktigare att se till att ha diken och eventuellt dränering. I intilliggande områden finns asfalterade gator med kantsten som avvattnas med rännstensbrunnar till perkolationsledningar. Detta kan vara en lösning i de områden där infiltrationskapaciteten är god. Parkeringar och båtupplag På dessa ytor är det särskilt viktigt att ha god dagvattenhantering för reningens skull. I figuren nedan visas en översiktlig bild med förslag till omhändertagande av dagvatten.

60


2019-11-19

Figur 36

Föreslagen dagvattenhantering, urklipp ur bilaga 5 till dagvattenutredningen.

Utbyggnad enligt planprogrammet Planprogrammets föreslagna dagvattenlösning innebär att dagvatten fördröjs innan det når Vättern för att minska föroreningarna till Vättern. Dagvattenhanteringen kommer även att behöva utredas vidare i detaljplaneskedet. Den planerade bebyggelsen ökar den hårdgjorda ytan samtidigt som vegetationen minskar. Planprogrammet anger att så mycket grönska som möjligt bör bevaras samt att nya träd planteras vid gator och att taken får vegetation.

61


2019-11-19

Bedömning Dagvattenutredningens föroreningsberäkningar visar på viss ökning av föroreningsmängder till recipienten för alla studerade ämnen utom kväve och partiklar som förväntas minska. Resultatet måste ses som mycket osäkert då det är grova antaganden gjorda och mer högupplösta beräknar måste göras i detaljplaneskedet. Ju större område som analyseras desto osäkrare är resultatet när det gäller mängder eftersom den rationella metoden inte är anpassad för stora områden. Dagvattenutredningen föreslår att mark för fördröjning av dagvatten reserveras i de framtida detaljplanerna och att andelen hårdgjord yta blir liten, särskilt i de planer där tomterna förväntas bli små. Alternativt måste gemensamhetsanläggningar för hantering av dagvatten genomföras. Vägar bör regleras så att det säkerställs att avvattning är möjlig (till exempel tillräcklig bredd med plats för diken). För ytor för parkering och/eller båtupplag bör mark reserveras för dagvattenhantering/oljeavskiljning alternativt krav ställas i planbeskrivning eller exploateringsavtal. I planarbetet måste husdränering beaktas för att detta ska kunna hanteras inom tomtmark exempelvis med en stenkista. Se vidare i dagvattenutredningen och under Miljökvalitetsnormer nedan. Påverkan på vattentäkten Sett till halterna av olika ämne är det relativt låga halter i dagvattnet som når recipienten. Om man jämför halter i dagvatten med Livsmedelsverkets gränsvärden för dricksvatten i dagvattenutredningen, är halterna lägre än gränsvärden för när dricksvatten är tjänligt för de ämnen som det finns jämförvärden för. Påverkan på badvattenkvalitet Klassificering av badvattenkvalitet utgår ifrån förekomst av bakterierna E. coli och intestinala enterokocker då dessa kan tyda på förekomst av avföring i vattnet. Störst risk för påverkan på badvattenkvalitén är bräddningar från spillvattennät till dagvattensystemet/recipienten. Risken för detta minimeras i och med att det blir kommunalt verksamhetsområde för vatten och spillvatten i samband med kommande detaljplanering. En minskning i andel enskilda avlopp är en viktig förbättring för vattenkvalitén.

62


2019-11-19

Hälsa och säkerhet Trafikbuller Riktvärden Regeringen har utfärdat ”Förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader”. Sedan 2017-07-09 gäller nya riktvärden genom Förordning 2017:359 och dessa är medtagna i utdraget nedan. För buller från spårtrafik och vägar gäller följande riktvärden: 3 § Buller från spårtrafik och vägar bör inte överskrida • •

60 dB(A) ekvivalent ljudnivå vid bostadsbyggnaders fasad, och 50 dB(A) ekvivalent ljudnivå samt 70 dB(A) maximal ljudnivå vid uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden.

För en bostad om högst 35 kvadratmeter gäller istället för vad som anges i första stycket 1 att bullret inte bör överskrida 65 dB(A) ekvivalent ljudnivå vid bostadsbyggnaders fasad. Om den ljudnivå som anges i 3 § första stycket 1 ändå överskrids bör • •

Minst hälften av bostadsrummen i en bostad vara vända mot en sida där 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid fasaden, och Minst hälften av bostadsrummen vara vända mot en sida där 70 dB(A) maximal ljudnivå inte överskrids mellan kl. 22.00 och 06.00 vid fasad.

5 § Om den ljudnivå om 70 dB(A) maximal ljudnivå som anges i 3 § första stycket 2 ändå överskrids, bör nivån dock inte överskridas med mer än 10 dB(A) maximal ljudnivå fem gånger per timme mellan kl. 06.00 och 22.00. Trafikbullerutredning En trafikbullerberäkning har utförts för planprogrammet, Trafikbullerutredning: Bromma, Kärsby och Djurkälla, Motala, 751650 rapport A, ÅF Infrastructure AB 201805-03. Enligt utredningen klaras riktvärdena för större delen av programområdet. I något fall kan genomgående planlösningar krävas för att samtliga bostäder ska få tillgång till bullerskyddad sida om högst 55 dBA ekvivalent ljudnivå, för hälften av bostadsrummen. Verkliga ljudnivåer inom programområdet kan komma att bli lägre om hänsyn tas till framtida byggnaders bullerskyddande effekt. Uteplats bör anläggas så att kravet om högst 50 dBA ekvivalent och 70 dBA maximal ljudnivå klaras, vilket i många fall betyder att uteplatsen bör planeras på bullerskyddad sida om byggnaden.

63


2019-11-19

Figur 37

Förväntad ekvivalent ljudnivå längs med Lemundavägen och riksväg 50. Källa: ÅF Infrastructure AB 2018- 05-03.

Utbyggnad enligt planprogrammet Planprogrammet anger att framtida bostadsbebyggelse inte bör placeras inom området där riktvärdet för ekvivalent ljudnivå på 60 dBA för bostadsbyggnaders fasad överskrids. Möjlighet finns att minska områdena med hög bullernivå genom bullerdämpande åtgärder som bullervall eller bullerskärm för att möjliggöra mer bebyggelse. Om högsta tillåtna ekvivalenta ljudnivå överskrids måste minst hälften av bostadsrummen placeras mot en sida där 70 dBA maximal ljudnivå vid fasad inte överskrids mellan kl. 22.00-06.00. Detta är alltså aktuellt om bostadsbyggnader ska placeras inom orange, rött eller mörkrött område i figuren ovan. (bilaga A till ÅF:s rapport). Uteplatser bör placeras på bostadshusens bullerskyddande sida, i de flesta fall på byggnadens västra sida i och med riksväg 50 placering i öster. Vad gäller hög bullernivå för befintlig bebyggelse i Bromma, finns önskemål om att sänka hastigheten på riksväg 50 från 100 km/h till 80 km/h på sträckan inom programområdet eftersom planprogrammet är en tätortsutveckling av Motala stad. 64


2019-11-19

Bedömning Inom programområdet planeras inte för någon större genomfartsgata utan endast för bostadsgator med lägre hastigheter. I samband med detaljplanearbetet kan bullerberäkningar göras vid behov och om riktvärdet på 60 dBA ekvivalent ljudnivå vid fasad riskerar att överskridas, kan bostäderna planeras så att hälften av bostadsrummen i respektive lägenhet får tillgång till en ljuddämpad sida. Transporter med farligt gods Riksväg 50 är klassad som en farligt gods-led vilket ställer krav på närligagande bebyggelse. I Sverige finns inga nationella regler eller riktlinjer för hur bebyggelse får uppföras i omedelbar närhet till transportleder för farligt gods. Däremot har ett antal länsstyrelser, dock inte Östergötland, tagit fram beslut om riktlinjer för planläggning intill vägar och järnvägar där det transporteras farligt gods. Till det här planprogrammet kommer riktlinjer enligt modell från Länsstyrelsen i Stockholm att tillämpas3. Länsstyrelsen i Stockholms län anser att riskerna ska beaktas vid framtagande av detaljplaner inom 150 meter från väg och järnväg där det transporteras farligt gods. I vilken utsträckning och på vilket sätt riskerna ska beaktas beror på hur riskbilden ser ut för det aktuella planförslaget. Enligt länsstyrelsens rekommenderade skyddsavstånd, är det normalt sett lämpligt med bostäder på ett avstånd av minst 75 meter, där det transporteras farligt gods. Om bebyggelse eller verksamhet planeras närmare riksväg 50 än 75 meter (inom zon A och B) ska en riskutredning göras. Utbyggnad enligt planprogrammet Majoriteten av bebyggelsen i planförslaget paneras utanför zon A och B. Om bebyggelse placeras närmare riksväg 50 än 75 meter (inom zon A och B) anges att en riskutredning ska göras för att se vilka åtgärder som eventuellt behöver göras.

3

Riktlinjer för planläggning intill vägar och järnvägar där det transporteras farligt gods, Länsstyrelsen i Stockholm, Fakta 2016:4.

65


2019-11-19

Figur 38

Rekommenderade skyddsavstånd mellan transportleder för farligt gods och olika typer av markanvändning. Källa: fakta 2016:4, Länsstyrelsen i Stockholms län. Avståndet mäts från den närmaste vägkanten.

Bedömning Planprogrammet möjliggör ett tillräckligt avstånd mellan ny bebyggelse/anläggningar och riksväg 50 med hänsyn till risker med transporter av farligt gods. Frågan kan hanteras i samband med detaljplanering och vid behov tas en riskutredning fram.

66


2019-11-19

Närhet till ridklubb och jordbruksverksamhet En ridklubb och lantbruk med odling och djur finns inom programområdet vilket för närliggande bostäder kan orsaka störningar. Djurhållning i allmänhet medför påverkan på omgivningen och ofta blir påverkan större ju fler djur som finns inom området. Störningen kan exempelvis bestå av bekämpningsmedelsdrift, lukt, flugor, damm, buller och skarpt ljus. Vid hästhållning tillkommer risken för spridning av allergener. Kärsby ridcenter och Nykyrka ridklubb finns tillsammans i Kärsby. Kärsby ridcenter har 40 hästar och runt anläggningen finns 21 hagar och två utomhusridbanor. Inomhus finns en ridbana. Ridstigar finns inom området. Sammanställning över gårdar med djur inom programområdet Gård

Fastighet

Djurslag

Antal djur 24 26

Bete ha

Åker ha

Skog ha

Stall Oxelgården Djurkälla Storgården 167 Djurkälla 134

Djurkälla 10:9 Djurkälla 10:23

Hästar Köttdjur

3 6

70 54

70 54

Djurkälla 10:15

Amkor/ dikor Kalvar

125

42

113

113

Ungdjur

25

17

17

60

Djurkälla 141 Stengården Kärsby Gård 10

Djurkälla 10:124

Hästar

4

Kärsby 1:7

Hästar

40

Bromma Gård 1

Bromma 2:1

Hästar

2

7

Vetenskapliga studierna har visat att höga koncentrationer av hästallergen fanns nära stall och hästhagar medan halterna var mycket låga på ett avstånd av 50 till 100 meter. I öppna landskap och i vindriktning, kan dock allergener förekomma på längre avstånd från hästgårdar. Studier visar också på att vegetation hindrar allergen från att spridas. En vägledning finns från Boverket, Vägledning för planering för och invid djurhållning, regeringsuppdrag rapport 2011:6. Vägledningen innehåller inte några rekommenderade skyddsavstånd eftersom dessa är svåra att tillämpa i praktiken. Folkhälsomyndigheten rekommenderar ett skyddsavstånd på 200 meter mellan hästverksamheter som stall, hästhagar, paddock och bebyggelse. Detta avstånd ska ses som utgångspunkt för vidare utredning i varje enskilt fall, vid planärenden eller nyproduktion av bebyggelse eller nyetablering av hästverksamheter samt vid klagomålsärenden. 67


2019-11-19

Figur 39

Nykyrka ridklubb vid Kärsby.

Utbyggnad enligt planprogrammet Föreslaget exploateringsområde inom område 9 gränsar till Östergården och dess åkermark i väster och till betesmark i öster. Föreslaget exploateringsområde inom område 7 gränsar till betesmark i väster och till ridanläggning och Kärsby gårds åkermark i öster. Exploateringsområde inom område 4 och 5 berörs av Bromma gårds verksamhet och åkermark. Planprogrammet anger att ridklubbens verksamhet inte föreslås förändras och att föreslagen exploatering ska ha ett skyddsavstånd till verksamheten. Bedömning Ett skyddsavstånd bör hållas mellan bostäder och lantbruk/jordbruksmark samt mellan bostäder och ridverksamhet/hästhagar. Skyddsavståndets lämpliga storlek beror på olika faktorer som verksamhetens art och antalet djur samt topografi, vindriktning och vegetation. Det är även viktigt att ”skyddsområdet” får en lämplig användning som passar in i landskapet.

68


2019-11-19

Förorenad mark Enligt länsstyrelsens webb-GIS finns tre platser med risk för förorenad mark inom programområdet, varav den ena är en gammal nedlagd deponi strax öster om riksväg 50, i närheten av den tänkta nya trafikplatsen. Se figuren nedan.

Figur 40

Potentiellt förorenade områden inom planprogramområdet.

Före detta handelsträdgård Mellan område 7 och Kärsbyån har det funnits en handelsträdgård på Kärsby 1:12 under åren 1965–2000. Det är möjligt att det finns rester av bekämpningsmedel i marken. Objektet har fått riskklass 2 (stor risk), men ingen platsspecifik bedömning har gjorts enligt länsstyrelsens register.

69


2019-11-19

Figur 41

En före detta handelsträdgård inom programområdet.

Kärsby kvarn Kvarn- och sågverksamhet för järn- och stålmanufaktur samt tegel- och keramiktillverkning har bedrivits på platsen i flera hundra år sedan 1300-talet fram till 1970-talet. Den samlade bedömningen enligt MIFO fas 1 är att objektet sätts i riskklass 4 (liten risk). En provtagning på del av Kärsby 1:13 där kvarnen låg, har genomförts 2012-05-25 och det upptäcktes inga föroreningar som översteg Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning. Risker i samband med andra äldre verksamheter vid Kärsby bedöms också som små. Nedlagd deponi Öster om riksväg 50, i höjd med Bromma gård (Bromma 2:1), finns en nedlagd deponi för industriavfall. Upplaget är inte riskklassat. Utbyggnad enligt planprogrammet Planprogrammet anger att vid framtida exploatering inom eller i närheten av någon av platserna krävs vidare utredningar i detaljplaneskedet. Bedömning Planprogrammet anger att kommunen eventuellt planerar för en förskola och/eller bostäder samt verksamheter inom område 3 där det finns en nedlagd deponi. Område 3 anges även vara en tänkbar plats för en ny trafikplats. Frågan kan hanteras i samband med detaljplanering. Förskola och bostäder kräver sanering av eventuella markföroreningar så att riktvärden för så kallad Känslig markanvändning klaras. 70


2019-11-19

Översvämning En översvämningskartering för skyfall finns från 2016, Översvämningskartering Motala, Sweco Enviroment AB, 2016-09-05. Nedanstående figur är gjord utifrån Swecos utredning och ingår i dagvattenutredningen.

Figur 42

Topografiskt instängda områden och ytliga avrinningsvägar. Urklipp från bilaga 2 till dagvattenutredningen.

71


2019-11-19

Bedömning Dagvattenutredningens bedömning är att nederbörden kommer att öka i framtiden och beräkningarna för flöden och fördröjningsbehov har därför gjorts med klimatfaktor. Platser med större risk för översvämning har markerats i nedanstående figur (se bilaga 2 i dagvattenutredningen). Platser som riskerar problematik med översvämning är: • • •

Låglänta samt instängda platser. Platser där bebyggelse finns nedströms planerad bebyggelse. Platser där utflödet till Vättern är obefintligt eller via ledning med begränsad kapacitet.

Förändrad nivå i Vättern Från SMHI:s klimatscenarier bedöms det inte vara någon påtaglig översvämningsrisk till följd av framtida klimateffekter i relation till Vätterns vattenstånd.

72


2019-11-19

Miljökvalitetsmål Sveriges riksdag har antagit 16 nationella miljökvalitetsmål med tillhörande preciseringar och etappmål som beskriver den kvalité och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen är vägledande för en långsiktig och hållbar samhällsutveckling. Följande områden finns det miljökvalitetsmål för. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. 15. 16.

Begränsad klimatpåverkan Frisk luft. Bara naturlig försurning. Giftfri miljö. Skyddande ozonskikt. Säker strålmiljö. Ingen övergödning. Levande sjöar och vattendrag. Grundvatten av god kvalité. Hav i balans, levande kust och skärgård. Myllrande våtmarker. Levande skogar. Ett rikt odlingslandskap. Storslagen fjällmiljö. God bebyggd miljö. Ett rikt växt- och djurliv.

I denna MKB redovisas de miljökvalitetsmål inklusive konsekvenser som bedöms relevanta för planprogrammet. Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Regional uppföljning 2018 Målet är inte möjligt att nå år 2050 med idag beslutade styrmedel. Utvecklingen i miljön är negativ. Bedömning Transporterna till och från området förväntas till stor del ske med bil, vilket i regel medför utsläpp av växthusgaser i nuläget. För att minimera påverkan kan kommun arbeta aktivt för att bilen inte ska användas vid transporter i närområdet genom exempelvis ett genomtänkt och heltäckande säkert gång- och cykelvägnät inom området och in till Motala centrum. En laddstation inom området 73


2019-11-19

underlättar för elbilanvändarna. Fjärrvärme saknas i nuläget inom området vilket är en nackdel. Kommunen bör i samband med exploatering och bygglovgivning på olika sätt främja energieffektivt byggande och användning av solceller. Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Regional uppföljning 2018 Målet är nära att nås med i dag beslutade styrmedel. Utvecklingen i miljön är i huvudsak positiv. Utsläppen av flera luftföroreningar har minskat de senaste åren. Luftkvalitén kommer förbättras fram till 2020 för att därefter förbättras ytterligare fram till 2030. Åtgärder mot luftföroreningar har en stor klimatnytta. Bedömning Miljökvalitetsnormerna för luft förväntas inte överskridas inom programområdet, se vidare under Miljökvalitetsnormer ovan. De åtgärder som är positiva för miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan, är även positiva för detta miljökvalitetsmål. Giftfri miljö Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna. Regional uppföljning 2018 Målet är inte möjligt att nå till 2020 med i dag beslutade styrmedel och det går inte att se en tydlig trend i miljön. Samtidigt upptäcks nya miljöhot och allt fler kemikalier används i samhället. Halterna av kvicksilver och bromerade flamskyddsmedel i fisk överskrider EU:s gränsvärden i Vättern precis som i övriga svenska vatten. För flera ämnen uppnås inte god kemisk status för Vättern. Det är giftiga ämnen som bland annat tungmetaller, dioxiner och PFOS. Orsaken till föroreningarna är bland annat förorenad mark som läcker gifter till yt- och grundvatten. Vad gäller kvicksilver så har tidigare atmosfärisk deposition en stor påverkan. Kvicksilver finns lagrad i skogsmark och kan läcka ut vid avverkning av skog. Föroreningar kan även nå Vättern via dagvattenavrinning. Bedömning Framtida detaljplanering kan leda till att nya markmiljöundersökningar görs inom områden där det finns risk för föroreningar, vilket kan leda till sanering av eventuella föroreningar. En marksanering är positiv för miljökvalitetsmålet. 74


2019-11-19

Avverkning av träd och ökad hårdgörning av mark medför att mer föroreningar släpps ut till Vättern. Vid rening av dagvatten och minimering av hårdgjorda ytor kan mängden föroreningar minimeras men en ökning är ofrånkomlig när naturmark exploateras. Användning av miljövänliga och resurssnåla material bör uppmuntras i samband med exploatering. Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Regional uppföljning 2018 Målet är inte möjligt att nå till 2020 med i dag beslutade styrmedel. Östergötland är hårt drabbat av övergödning och det går inte att se en tydlig förbättring i miljön. Vättern är inte övergödd men Östersjön tillförs kväve från Vättern via Motala ström. En betydande del av det kväve som når Östersjön via Motala ström kommer från luftnedfall på bland annat Vättern. Biltrafik och sjöfart är huvudsakliga källor till kväveoxidutsläpp. Bedömning Utsläpp av dagvatten från jordbruksmark och hårdgjorda ytor innebär en påverkan med bland annat gödande ämnen på mark och vatten. Gödande ämnen från dagvatten kommer till viss del indirekt från fordons utsläpp av kväveoxid. För att minimera påverkan från programområdet planeras dagvatten från hårdgjorda ytor renas. En minskning av jordbruksmarken inom området kan även innebära en minskning av näringsläckaget från dessa marker även om det i övrigt inte är positivt med en exploatering av jordbruksmark. En övergång från enskilda avlopp till kommunal anslutning innebär en effektivare rening av näringsämnen, vilket är positivt för miljökvalitetsmålet. Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Regional uppföljning 2018 Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020, med i dag beslutade styrmedel. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Effekterna av fysisk påverkan och övergödning på Östergötlands vattenmiljöer är omfattande även om inte Vättern är övergödd. Bevarande och skydd av värdefulla natur- och kulturmiljöer kopplat till sjöar och vattendrag är även viktigt. 75


2019-11-19

Östergötlands län försörjs till 70 procent av ytvatten och klimatförändringarna innebär risker för försämrad råvattenkvalitet i länets ytvattentäkter. Bedömning Vättern har en god ekologisk status men uppnår inte god kemisk status på grund av miljögifter. Vätterns vattenkvalité är avgörande för den biologiska mångfalden i sjön och dess ekosystem. En exploatering av naturmark intill sjön medför oundvikligen att mer föroreningar tillförs sjön genom ökad dagvattenavrinning. En exploatering av åkermark innebär däremot i regel det motsatta förhållandet genom att näringsläckaget då istället minskar. Ökningen av föroreningsmängden sker även om dagvattnet renas. Ökningen av föroreningsmängden är negativ för sjön i ett långsiktigt perspektiv även om halterna av förorenande ämnen är låga. Om förorenad mark saneras i samband med en exploatering är det däremot positivt genom att eventuell urlakning av markföroreningar på sikt kan minska. Det är positivt att värdefull strandnära natur sparas vid en exploatering. Grundvatten av god kvalité Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Regional uppföljning 2018 Målet kommer inte att uppnås till 2020 med i dag beslutade styrmedel. Trenden för utvecklingen i miljön är svagt positiv eftersom kunskaperna om grundvattnets kvalitet och kvantitet succesivt förbättras, samtidigt som fler insatser görs för att skydda grundvattnet. Tillståndet för länets grundvatten är generellt bra. Mätdata från de större grundvattenmagasinen, s.k. grundvattenförekomster, visar att det finns gott om bra grundvatten i länet. Generellt behöver grundvattnet beaktas mer och ges större tyngd inom bland annat samhällsplanering. Bedömning Planområdet berör två grundvattenförekomster, den ena i sedimentär berggrund och den andra i ett överliggande sand- och gruslager. Det planeras inte för några särskilt miljöstörande verksamheter inom programområdet vilket är positivt men även dagvatten från bostadsområden innehåller en del föroreningar. Rening av dagvattnet är positivt för ytvattenförekomsterna Vättern och Kärsbyån men om förorenat dagvatten infiltreras inom området kan det istället vara negativt för grundvattnet. Lokalt omhändertagande av dagvatten kan med fördel ske genom infiltration och genom att rening sker i de övre jordlagren eller i dammar. Lokalt omhändertagande genom infiltration är positivt för grundvattenbildningen.

76


2019-11-19

Levande skogar Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Regional uppföljning 2018 Skogsstyrelsen bedömer att målet inte kommer nås 2020. Arealen formellt skyddad skogsmark och frivilliga avsättningar är inte tillräckligt. Skogsbrukets miljöhänsyn behöver bli bättre. Bedömning De skogsområden som berörs av exploateringsförslaget bedöms inte ha högt eller högsta naturvärde, vilket är positivt. Samtidigt sparas de skogsområden inom programområdet som har högsta naturvärde (Bromma skog) respektive högt naturvärde (området kring Kärsbyåns nedre del), vilket är positivt. Planprogrammet tar även upp frågan om en framtida reservatsbildning för dessa områden vilket är mycket positivt. Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Regional uppföljning 2018 Målet är inte möjligt att nå till år 2020 med idag beslutade styrmedel. Utvecklingen i miljön är negativ. Jordbruksmarken växer igen och data om kulturmiljöer saknas. Jordbruksmarken har idag ingen skyddsstatus och det finns i dagsläget inga styrmedel för att kunna skydda den. Betesmarker spelar stor roll för den biologiska mångfalden i Östergötlands odlingslandskap. Särskilt det karaktäristiska eklandskapet har höga naturvärden. Bedömning Planprogrammet föreslår exploatering på åkermark vilket är negativt för miljökvalitetsmålet. Samtidigt sparas områden med betesmark, vilket är positivt för målet. Det är viktigt att gårdarnas jordbruksmark inte blir så liten att det på sikt blir olönsamt att driva gårdarna vidare. Nya bostäder som byggs i närheten av gårdarna ställer även krav på skyddszoner vad gäller exempelvis spridning av gödsel, vilket kan få till följd att de arealer som kan brukas i praktiken blir ännu mindre och istället växer igen. Om odlad mark exploateras är det lämpligt att en del av marken används för odling i exempelvis kolonilotter och trädgårdar. Exploatering av jordbruksmark påverkar även miljökvalitetsmålen God bebyggd miljö genom att kulturmiljöer påverkas och miljökvalitetsmålet Ett rikt växt och djurliv genom att den biologiska mångfalden påverkas om betesmark försvinner. 77


2019-11-19

God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Regional uppföljning 2018 Målet är inte möjligt att nå till 2020 med i dag beslutade styrmedel. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Områden med rekreationsvärden riskerar att i högre omfattning tas i anspråk vid planering och byggande. De ekosystemtjänster som grönområden tillhandahåller, exempelvis rekreation och naturvärden, buffert för ökade mängder dagvatten samt i viss mån vattenrening kan då få stå tillbaka för exploatering. För kulturvärden i bebyggd miljö är skyddet svagt. Allt färre byggnader ges ett formellt skydd och antalet rivningsförbud minskar. Värdefull jordbruksmark tas i anspråk. Viktiga frågor för en hållbar utveckling i länet är bland annat infrastruktur för laddstolpar, kollektivtrafik och gång- och cykelstråk i anslutning till kollektivtrafiken. Bedömning Planprogrammet är både positivt och negativt för miljökvalitetsmålet. Positivt är att nya och bra boendemiljöer tillkommer i närheten av Motala stad medan det kan vara negativt om värdefull marken utnyttjas ineffektivt genom att stora villatomter planeras istället för mindre ytkrävande bostäder. Förslaget är både positivt och negativt för rekreation och friluftsliv. Positivt är att ett ökat underlag kan medföra satsningar på anläggningar för friluftslivet och negativt är att området kan ändra karaktär från lugnt område till ett område med mer besökare, vilket kan vara negativt för de som använder området i nuläget. Det är positivt att naturmarken med de högsta och höga värden sparas för rekreation. Negativt är att landskapsbilden och kulturmiljöer påverkas samt att jordbruksmark exploateras.

78


2019-11-19

Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Regional uppföljning 2018 Miljömålet är inte är möjligt att nå till 2020 med i dag beslutade styrmedel. Trenden för utvecklingen i miljön är svagt negativ. Trenden är negativ för många arter, det gäller bland annat arter som lever på gamla träd, död ved och solberoende arter som lever i öppna tall- och lövskogar eller i torra betesmarker. En viktig naturtyp som håller på att försvinna är breda skogsbryn med olika blommande träd och buskar. I Östergötland finns höga biologiska värden i eklandskapet. Det är viktigt att dessa marker hävdas genom bete eller slåtter. Det är viktigt att tätortsbor har tillgång till närbelägna och biologiskt rika naturområden för vardagsaktiviteter och upplevelser. De viktigaste faktorerna som påverkar tillgången till tätortsnära natur är kommunernas planering, exploatering samt skötsel av parker och andra stadsnära naturområden. Bedömning Planprogrammet innebär att de naturområden som har högsta respektive högt naturvärde sparas vilket är positivt för miljökvalitetsmålet. Även i övrigt anger planprogrammet att stor hänsyn ska tas till natur inom området vid framtida exploatering och förtätning. Se även under Levande skogar och Ett rikt odlingslandskap ovan.

79


2019-11-19

Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt styrmedel som regleras i 5 kap. miljöbalken. Miljökvalitetsnormer finns för: • vattenförekomster • utomhusluft • fisk- och musselvatten • omgivningsbuller För detta programområde är endast miljökvalitetsnormer för vatten och luft relevant att beskriva. Miljökvalitetsnormerna för buller gäller endast för större vägar (mer än tre miljoner fordon per år), större järnvägar (mer än 30 000 tåg per år) eller för större städer (mer än 100 000 invånare) än vad som finns i närheten av programområdet och är därmed inte aktuellt. Luft (SFS 201:527) Miljökvalitetsnormer för utomhusluft syftar till att skydda människors hälsa och miljön. Det finns MKN för flera ämnen, bland annat kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid och partiklar (PM 10). Motala kommun har kontrollerat luftkvalitén i urban tätort sedan vinterhalvåret 1986/87 med olika intervall inom IVL Svenska Miljöinstitutet AB (IVL):s urbanmätning. Urbannätet bygger på ett samarbete mellan ett antal svenska kommuner och IVL. Motala är även med i Samverkansförbund för Östergötland (SLÖ) och behöver därför inte kontrollera alla parametrar genom egen mätning. År 2013 överskreds miljökvalitetsnormen vad gäller dygnsmedelvärde i gaturum och som en följd av detta gjordes en kontinuerlig mätning av partiklar PM10 i gaturum under 2014–2016. Mätningarna för 2014–2016 visade att miljökvalitetsnormerna klarades. Årsmedelvärdet för PM10 var 15,6 µg/m3 och dygnsmedelvärdet var 30 µg/m3. Gaturumsmätningarna av kväveoxid samt bensen, visade ett årsmedelvärde mindre än nedre utvärderingströskeln. Inom programområdet är det är främst trafiken som bedöms ge upphov till utsläpp av kvävedioxider (NO2), partiklar (PM) och lättflyktiga organiska ämnen (VOC). Beräkning av luftföroreningar - avgaser I MKB:n tillhörande detaljplanerna för Lalandia 2018 (söder om programområdet), gjordes beräkningar med hänsyn till den förväntade trafikökningen efter en etablering av Lalandia. Beräkningen avsåg påverkan från Badstrandsvägen med i genomsnitt 4 500 fordon per dygn. Badstrandsvägen planeras bli infart till Lalandia. Följande beräkning gjorde av partiklar, PM10 i beräkningsprogrammet 80


2019-11-19

SIMAIR4 av Motala kommun, Plan- och miljöförvaltningen, se tabell 1 nedan. Beräkningspunkterna ligger 5 meter från Badstrandsvägen. Tabell 1 Partiklar PM10

Total årsmedelhalt µg/m3 90-percentil, dygnsvärden

Beräkning av PM10 i SIMAIR. 2017

Punkt 1 7,7 11,8

MKN5

2030

Övre utv. tröskel

Undre utv. Tröskel

Punkt 2 8,1

Punkt 1 9,9

Punkt 2 10,5

40

28

20

12,5

16,9

16,9

50

35

25

Bedömning Beräkningen för Badstrandsvägen visade att förväntade halten av PM10 beräknas ligga under de nedre utvärderingströsklarna för miljökvalitetsnormerna, både vad gäller årsmedelhalten och dygnsvärdet. Eftersom trafikmängderna på gator och vägar inom det planerade programområdet förväntas bli lägre jämfört med Badstrandsvägen, förväntas miljökvalitetsnormerna klaras inom programområdet. Om det blir aktuellt med nya bostäder i närheten av Riksväg 50, bör det i samband med detaljplanering göras beräkningar av förväntade luftföroreningar intill planerade bostäder. Vatten (SFS 2004:660) EU:s vattendirektiv har införts i miljöbalken genom Förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (SFS 2004:660) och i enlighet med detta har Vattenmyndigheten beslutat om miljökvalitetsnormer, förvaltningsplaner samt åtgärdsprogram för i princip alla vattenresurser, såväl yt- som grundvatten. Miljökvalitetsnormerna formuleras för den status som bedöms kunna uppnås och vidmakthållas i vattenresursen. Det förväntas att alla verksamheter och samhällssektorer i förhållande till sina respektive belastningar medverkar till att god status kan uppnås. Detta är särskilt lämpligt att beakta i samband med framtagande av detaljplaner och program. Vättern-Storvättern Programområdet gränsar till ytvattenförekomsten Vättern-Storvättern (SE646703142522). Vattenförekomsten har 2017 klassats som ytvatten med god ekologisk status och kvalitetskravet är god ekologisk status 2021. Det är osäker om den ekologiska statusen kan behållas.6De miljöproblem som anges är miljögifter och

SIMAIR är ett SMHI:s webbaserade system som hjälper kommuner, luftvårdsförbund och andra regionala aktörer att enkelt utvärdera halterna av luftföroreningar. 5 Miljökvalitetsnorm 6 2019-06-10 Arbetsmaterial förvaltningscykel 3 2017-2021. 4

81


2019-11-19

morfologiska förändringar och kontinuitet. Påverkanskällorna anges vara reningsverk, industrier, förorenade områden, urban markanvändning, atmosfäriskt nedfall samt transport och infrastruktur. Vattenförekomsten har 2017 klassats som ytvatten som inte uppnår god kemisk ytvattenstatus. God status uppnås inte för prioriterade ämnen. Kvalitetskravet är god ytvattenstatus 2021, med undantag för kvicksilver/kvicksilverföreningar och bromerade difenyletrar som har mindre stränga krav samt tributyltennföreningar som har en tidsfrist till 2027. Det finns en risk att den kemiska statusen inte kan uppnås 2021 eller 2027. SE649750-145378 (Kärsbyån) Nedre delen av Kärsbyån rinner genom programområdet. Vattenförekomsten SE649750-145378 har kvalitetskravet god ekologisk status 2021 men har i nuläget endast måttlig ekologisk status beroende på fysisk påverkan. De miljöproblem som anges är miljögifter och morfologiska förändringar och kontinuitet. Påverkanskällorna anges vara industri, förorenade områden, deponier, jordbruk, enskilda avlopp, atmosfärisk deposition, förändring av konnektivitet genom dammar, barriärer och slussar samt förändring av morfologiskt tillstånd för jordbruk. Det finns en risk eller så är det osäker om god ekologisk status kan uppnås till 2021.7 Vattenförekomsten har 2017 klassats som ytvatten som inte uppnår god kemisk ytvattenstatus. God status uppnås inte för prioriterade ämnen. Kvalitetskravet är god ytvattenstatus 2021, med undantag för kvicksilver/kvicksilverföreningar och bromerade difenyletrar som har mindre stränga krav samt tributyltennföreningar som har en tidsfrist till 2027. Det finns en risk att den kemiska statusen inte kan uppnås 2021 eller 2027.8 Grundvattenförekomst Motala-Klockrike Programområdet ligger delvis på grundvattenförekomsten Motala-Klockrike (SE648851-146082) som är en sedimentär bergförekomst. Vattenförekomsten har 2017 klassats som grundvatten med god kemisk grundvattenstatus och god kvantitativ status och klarar därmed kvalitetskraven. Det bedöms finnas risk att statusen inte upprätthålls till 2021. Påverkanskällorna anges vara förorenad mark, industrier, jordbruk och transport och infrastruktur.9 Grundvattenförekomst Programområdet ligger delvis på grundvattenförekomsten (SE649660-145151) som är en sedimentär sand och grusförekomst. Vattenförekomsten har 2017 klassats som grundvatten med god kemisk grundvattenstatus och god kvantitativ 2019-07-03 Arbetsmaterial förvaltningscykel 3 2017-2021. 2019-07-03 Arbetsmaterial förvaltningscykel 3 2017-2021. 9 2019-07-03 Arbetsmaterial förvaltningscykel 3 2017-2021. 7 8

82


2019-11-19

status och klarar därmed kvalitetskraven. Det bedöms att det kan finnas en risk att statusen inte upprätthålls till 2021. Påverkanskällorna anges vara förorenade områden och jordbruk. 10

Figur 43

Vattenförekomster och exploateringsområden.

Bedömning Kommunalt avlopp planeras för fritidshusområdena inom programområdet. En övergång från enskilda avlopp till kommunalt avlopp är positivt för vattenförekomsterna genom att reningen i det kommunala avloppsreningsverket i regel är mer effektiv jämfört med reningen i enskilda avlopp i form av exempelvis infiltration. För att minimera påverkan från dagvatten på vattenförekomsterna bör dagvattnet från förorenade ytor renas. Andelen hårdgjorda ytor inom området bör om möjligt inte öka utan att åtgärder vidtagits i form av exempelvis fördröjning och rening. Den ökade belastningen i samband med exploateringen kommer inte kunna förändra MKN för den stora vattenförekomsten Vättern, inte ens på någon enskild kvalitetsfaktornivå. Inte heller Kärsbyåns miljökvalitetsnormer kan förväntas försämras. Trots att ingen försämring av miljökvalitetsnormerna är att förvänta är det viktigt att se till att ökningen begränsas.

10

2019-07-03 Arbetsmaterial förvaltningscykel 3 2017-2021.

83


2019-11-19

Sammanfattning och samlad bedömning Programmets syfte är att utreda förutsättningarna samt sätta ramarna för framtida tätortsutbyggnad av Motala i Bromma, Kärsby och Djurkälla. Översiktsplan Förslaget till planprogram bedöms i huvudsak vara förenligt med översiktsplanen antagen 2006. Riksintressen Vättern är Natura 2000-område, riksintresse för naturmiljön, yrkesfiske samt dricksvattentäkt. Norr om programområdet finns Djurkällaplatån som är riksintresse för naturmiljön. Riksväg 50 öster om programområdet är riksintresse för kommunikationer. Programområdet är riksintresse för turism och friluftsliv. Programförslaget bedöms påverka Vättern i någon grad med hänsyn till ökad dagvattenavrinning och minskade utsläpp från enskilda avlopp. Övriga riksintressen bedöms inte påverkas nämnvärt. Grad av konsekvens för riksintressen Mycket stora konsekvenser

Stora konsekvenser

Måttliga konsekvenser

Små konsekvenser

Positiva konsekvenser

Konsekvensens geografiska omfattning Nationell påverkan

84

Regional betydelse

Kommunal betydelse

Mindre/lokal betydelse


2019-11-19

Strandskydd Någon exploatering med bebyggelse föreslås inte inom strandskyddat område men ett antal åtgärder kan behöva göras och då kan strandskyddet behöva upphävas i de delarna i kommande detaljplan. Åtgärderna gäller utbyggnad av befintlig småbåtshamn och/eller en ytterligare hamn, eventuell förbättring av befintliga vägar längs med Kärsbyån, dagvattenanläggning och en ny gång- och cykelbro över Kärsbyån. Grad av konsekvens för strandskyddet Mycket stora konsekvenser

Stora konsekvenser

Måttliga konsekvenser

Små konsekvenser

Positiva konsekvenser

Konsekvensens geografiska omfattning Nationell påverkan

Regional betydelse

Kommunal betydelse

Mindre/lokal betydelse

Natur Planprogrammet tar hänsyn till värdefull natur inom programområdet och det förslås inte någon exploatering inom den mest värdefulla naturen. Den mest värdefulla naturen klass 1-området Bromma skog, Bråstorp 1:50 (naturvärdesobjekt 12), är undantagen från exploatering, vilket är mycket positivt för naturmiljön. Även i övrigt tar planprogrammet hänsyn till naturmiljön inom programområdet. Grad av konsekvens för naturmiljö Mycket stora konsekvenser

Stora konsekvenser

Måttliga konsekvenser

Små konsekvenser

Positiva konsekvenser

Konsekvensens geografiska omfattning Nationell påverkan

Regional betydelse

Kommunal betydelse

Mindre/lokal betydelse

85


2019-11-19

Kultur Planprogrammet bedöms i huvudsak ta hänsyn till det preliminära kulturmiljöprogrammet. Hänsyn tas till kulturmiljöerna inom området som består av gårdsmiljöer och kvarnmiljö. Exploatering föreslås dock till viss del på det öppna odlingslandskapet i närheten av gårdsmiljöerna, vilket påverkar miljön negativt. Graden av påverkan varierar med omfattning och utformning och är en fråga för kommande detaljplanering. Exploateringsområdena berör inte någon registrerad fornlämning, registrerad Övrig historisk lämning, Bromma gård eller några identifierade objekt. Grad av konsekvens för kulturmiljö. Mycket stora konsekvenser

Stora konsekvenser

Måttliga konsekvenser

Små konsekvenser

Positiva konsekvenser

Konsekvensens geografiska omfattning Nationell påverkan

Regional betydelse

Kommunal betydelse

Mindre/lokal betydelse

Rekreation och friluftsliv Den föreslagna exploateringen inom området innebär en ökning av antalet besökare till stranden och värdefulla naturområden inom och i närheten av programområdet. Vid anläggandet av anordningar för friluftslivets behov bör risken för slitage särskilt beaktas. Förslaget bedöms som både positivt och negativt för rekreation och friluftsliv. Positivt är att fler besökare medför ett ökat underlag för en utbyggnad av service och anordningar. Förändringen kan dock uppfattas som negativt för de som i nuläget vistas inom området om karaktären och förändras från ett lugnt och ostört område till ett område med många besökare. Grad av konsekvens för rekreation och friluftsliv. Mycket stora konsekvenser

Stora konsekvenser

Måttliga konsekvenser

Små konsekvenser

Positiva konsekvenser

Konsekvensens geografiska omfattning Nationell påverkan

86

Regional betydelse

Kommunal betydelse

Mindre/lokal betydelse


2019-11-19

Landskapsbild Planprogrammet har tagit hänsyn till landskapsbilden genom att det inte föreslås något exploateringsområde väster om Östergården, intill Kärsby gård och att vid exploatering öster om Bromma gård, ska hänsyn tas till kulturmiljön. Men den huvudsakliga exploateringen av nya bostäder föreslås ske på jordbruksmark i närheten av Östergården i Djurkälla samt Kärsby gård och Bromma gård, vilket påverkar landskapsbilden negativt. Hur stor påverkan blir beror på omfattningen, höjden och utformningen samt placeringen av bebyggelsen. Grad av konsekvens för landskapsbild. Mycket stora konsekvenser

Stora konsekvenser

Måttliga konsekvenser

Små konsekvenser

Positiva konsekvenser

Konsekvensens geografiska omfattning Nationell påverkan

Regional betydelse

Kommunal betydelse

Mindre/lokal betydelse

Ianspråktagande av jordbruksmark Planprogrammet innebär att åkermark tas i anspråk för bostadsbebyggelse vid Kärsby och Bromma gård, samt del av det nordvästra Djurkällaområdet inom delområde 9. Inom programområdet föreslås i huvudsak småhus för den största delen av exploateringen, vilket inte är en yteffektiv användning av jordbruksmark. Samtidigt talar andra värden, som natur- och kulturmiljö samt landskapsbild, mot att en stor del av området får en hög exploateringsgrad. Exploateringen av jordbruksmarken inom programområdet bedöms vara en betydande miljöpåverkan av måttlig grad. Jordbruksmarken inom programområdet är medelgoda och tillhör inte den bästa jordbruksmarken inom kommunen. Påverkan bedöms som kumulativ eftersom alla exploateringar på jordbruksmark sammantaget kan få en stor negativ påverkan på den framtida livsmedelsförsörjningen. Klimateffekters påverkan på jordbruksmark medför att värdet på jordbruksmark kan öka i framtiden. Grad av konsekvens för jordbruksmark. Mycket stora konsekvenser

Stora konsekvenser

Måttliga konsekvenser

Små konsekvenser

Positiva konsekvenser

Konsekvensens geografiska omfattning Nationell påverkan

Regional betydelse

Kommunal betydelse

Mindre/lokal betydelse

87


2019-11-19

Vattenmiljö Etableringen bedöms generera en högre föroreningsbelastning på Vättern från dagvattenutsläpp jämfört med nuläget, men mindre föroreningsbelastning från enskilda avlopp när kommunalt avlopp byggts ut inom programområdet. Den föreslagna förändringen bedöms inte förändra vattenförekomsternas statusklassning. För att minimera påverkan på Vättern planeras rening av dagvatten ske inom området. Grad av konsekvens för vattenmiljö. Mycket stora konsekvenser

Stora konsekvenser

Måttliga konsekvenser

Små konsekvenser

Positiva konsekvenser

Konsekvensens geografiska omfattning Nationell påverkan

Regional betydelse

Kommunal betydelse

Mindre/lokal betydelse

Hälsa och säkerhet Riktvärden för trafikbuller bedöms kunna klaras inom programområdet och tillräckligt avstånd till riksväg 50 kan hållas med hänsyn till riskerna med att det transporteras farligt gods på den vägen. Det finns gårdar och en ridklubb inom området och hänsyn till dessa verksamheter måste tas så att planerade bostäder inte berörs av oönskade störningar. Det finns några platser där det kanske finns markföroreningar inom området och ska man bygga eller i anlägga något i närheten behöver frågan utredas mer noggrant. Risk för översvämning finns i låglänta områden och detta måste beaktas i det fortsatta planeringsarbetet. Grad av konsekvens för miljömål. Mycket stora konsekvenser

Stora konsekvenser

Måttliga konsekvenser

Små konsekvenser

Positiva konsekvenser

Konsekvensens geografiska omfattning Nationell påverkan

88

Regional betydelse

Kommunal betydelse

Mindre/lokal betydelse


2019-11-19

Miljömål För de relevanta miljökvalitetsmålen bedöms planförslaget ge både positiv och negativ påverkan. För målen om Ingen övergödning och Ett rikt växt och djurliv, bedöms påverkan bli positiv. För miljökvalitetsmålen Ett rikt odlingslandskap bedöms påverkan bli negativ. För övriga berörda miljökvalitetsmål bedöms påverkan bli både positiv och negativ eller neutral. Möjligheter finns att ta ytterligare hänsyn till de aktuella miljöaspekterna i kommande detaljplanearbete. Grad av konsekvens för miljömål. Mycket stora konsekvenser

Stora konsekvenser

Måttliga konsekvenser

Små konsekvenser

Positiva konsekvenser

Konsekvensens geografiska omfattning Nationell påverkan

Regional betydelse

Kommunal betydelse

Mindre/lokal betydelse

Betydande miljöpåverkan Programförslaget bedöms orsaka betydande miljöpåverkan med avseende på landskapsbilden, kulturmiljön samt ianspråktagande av jordbruksmark, med hänsyn till ändrad markanvändning. Den betydande miljöpåverkan har bedömts som måttlig. Miljöpåverkan bedöms även ske på naturmiljön i någon mån samt Vättern med hänsyn till ökad dagvattenavrinning vilket medför en ökad belastning med föroreningar från dagvattnet trots rening. Positivt är att hänsyn tas till landskapsbilden och kulturmiljön samt att fornlämningar undviks. Att natur inklusive värdefull natur sparas är mycket positivt för biologisk mångfald och turism, rekreation och friluftsliv. Det är även positivt att kommunalt VA planeras för området, vilket minskar belastningen på Vättern och Kärsbyån.

Kalmar den 19 november 2019 Vatten och Samhällsteknik AB

Catarina Lund

89


2019-11-19

Referenser • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •

90

Bevarandeplan för Natura 2000 i Vättern, rapport 95, Vätternvårdsförbundet, Länsstyrelserna. Dagvattenutredning för planprogram Bromma, Kärsby och Djurkälla, Varamobaden, Motala kommun, Vatten och Samhällsteknik 2018-10-15, rev 181024. Exploatering av jordbruksmark 2011–2015, Rapport 2017:5, Jordbruksverket. Friluftsplan, handlingsplan för friluftslivet, tekniska förvaltningen Motala kommun 2010-03-16. Grönstrukturanalys Motala stad, underlag för ÖP 2017, granskningshandling 201707-07, White, Calluna och Radar. Idéprogram Varamobaden, White 2009-06-15. Koncept, Kulturmiljöprogram för Motala kommun, Kommunalt intressanta kulturmiljöer, Anna Wåtz. Kulturhistoriskt planeringsunderlag, Fornlämningar och kulturmiljöer inom del av Bromma, Kärsby, Djurkälla samt Karshult, Motala kommun, Östergötland, PM RAÄ UV Öst 2008:4, Dnr 421-4185-2007. Naturvårdsprogram del 1: Natur och naturvård i Motala, antaget februari 2014. Naturvårdsprogram del 2: Strategier och åtgärder 2013–2017, februari 2014. Naturvärdesinventering i Bromma-Kärsby-Djurkälla (våren 2018), Staffan Carlsson, Hilda-Linn Berglund, och Fia Sundin, Motala kommun. Nordvästra Motala detaljplaneprogram Bromma, Kärsby och Djurkälla Rapport 2018:99 Arkeologisk utredning, etapp 1 Dnr 5.1.1-00450-2018 Annika Helander Arkeologerna SHM. Planprogram Bromma, Kärsby och Djurkälla, Motala kommun, samrådshandling. Tjänsteutlåtande angående den planerade exploateringens påverkan på landskapsbilden i Bromma, Kärsby och Djurkälla, Samhällsbyggnadsförvaltningen. 2019-01-18, landskapsarkitekt Alexandra Åberg. Tjänsteutlåtande angående exploatering av Bråstorp 1:50 – Lövskog vid Bromma, kommunekolog Fia Sundin och kommunekolog Staffan Carlsson, Samhällsbyggnad Motala kommun 2018-12-12. Trafikbullerutredning: Bromma, Kärsby och Djurkälla, Motala, 751650 rapport A, ÅF Infrastructure AB 2018-05-03. Viktiga begrepp i arbete med grön infrastruktur, vägledning Naturvårdsverket 201702-16. VISS, vatteninformationssystem Sverige. www.viss.lansstyrelsen.se www.lansstyrelsen.se www.sverigesmiljomal.se Vägledning för planering för och invid djurhållning, regeringsuppdrag rapport 2011:6 ÖP 06 Motala möter framtiden, översiktsplan för Motala kommun, antagandehandling. Översiktlig gradering av åkermarken i Sverige, Kungliga Lantbruksstyrelsen 1977102-11. Översvämningskartering Motala, Sweco Enviroment AB, 2016-09-05.


2019-11-19

91

Profile for Motala kommun

Miljökonsekvensbeskrivning samråd - planprogram BKD 2019-11-19  

Miljökonsekvensbeskrivning samråd - planprogram BKD 2019-11-19  

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded