Issuu on Google+

B IODLING T REDJE

RA MEN

U TRUSTNIN G Studiehandledning och kursplan för grundläggande biodling Yngelrum 1


Förord Att bli med bin är ett stort och viktigt steg som man tar. Har man väl tagit det steget så öppnar sig en helt värld av intressanta upptäckter. Att bli med bin är det första av många steg som kommer att tas. Det kommer att följas av många intressanta steg i din nya karriär. Efter att du gått igenom de fem ramarna i den första utbildningslådan och påbörjat nästa låda så kan du kalla dig BIODLARE. Det är stort, du behövs, naturen behöver dig. Det är tack vare pollineringen som naturens frukter kan utvecklas och ge god avkastning. Karl von Linné lär ha sagt att endast Svenska bin pollinerar svenska blommor. Tänk att dina bin kommer att pollinera din trakts blommor. Kanske känner du dig nöjd med några kupor i din trädgård. Du får världens bästa honung, den från din egen trädgård som dina bin gjort av nektar från dina blommor och dina fruktträd. Kanske känner du dig inspirerad och nyfiken på fler steg. Då finns den tredje utbildningslådan klar att öppna. Parallellt med dessa utbildningspaket inom biodling så finns en särskild utbildningskupa med allmänna ämnen som kan tas när som helst. Det kan vara kurser i biprodukter som salva, tvål, kupsnickeri, mjödtillverkning osv. Det viktiga är att första steget tas, och det har du nu gjort.

Välkommen. Vi behöver dig, naturen behöver dig. Utrustning I detta avsnitt är tanken att deltagarna ska få lära sig lite mer om de olika utrustningar och modeller som finns. Här är det nu dags att lära sig att spika och tråda ramar och smälta in vaxmellanväggar. Visa och beskriv principen för de olika fodrare som finns.

Utbildningspaketet för grundläggande biodling Yngelrum 1 består av fem ramar med olika teman. Målet är att förse nya biodlare med grundläggande teoretiska kunskaper om biskötsel de första åren. Du bör komplettera dina kunskaper med en praktiskt inriktad kurs enligt materialet i ”Mina första sommar som biodlare” De 5 ramarna i utbildningslådan är utformade som nybörjarkurser. Alla ramarna skall vara avklarade innan ramarna i yngelrum två tas.

Blå rutor är information till cirkelledaren.

De fem ramarna är     

2

Handhavande av ett bisamhälle. Handhavande av ett bisamhälle. Praktisk del Utrustning Livet i ett bisamhälle Bihälsa, bisjukdomar och kvalster


Grundläggande biodling. Yngelrum 1. ram 3 Kursplan Krav Inga förkunskaper krävs

Utrustning Mål Att förse nya biodlare med grundläggande kunskaper om biskötsel de första åren. Kunskaperna ska vara mätbara och inspirera till mer kunskapsinhämtande. Krav Inga förkunskaper krävs Deltagaren ska få bekanta sig med:  De viktigaste delarna i en bikupa.  De mått som bildar bigångar i kupan.  Tekniken att spika ihop en ram och sätta in en mellanvägg.  Varför man använder vaxmellanväggar.  Metoder att fästa vaxmellanvägg i ramarna.  Metoder att hålla rätt avstånd mellan ramarna.  Vilken grundutrustning som bör finnas.  De olika kupmodeller som vanligen förkommer i Sverige  Fördelar resp. nackdelar med de olika modellerna.  De olika typer av fodrare som används.  Olika ramformat

Utrustning att ha under cirkeln:            

Material för att spika och tråda en ram. Vaxmellanväggar och batteriladdare el dylikt En komplett kupa om möjligt Ramar av de vanligaste formaten, både av plast och trä om möjligt Olika fodrare att demonstrera. Häftet ”Min första sommar som biodlare” Ett urval av böcker som cirkelledaren vill rekommendera som sidoläsning Boken om biodling (SBR) Bin till nytta och nöje (Carl Otto Mattson, Johan Lang) Slöja, ovarall och handskar Kupkniv, kaktång och rökpust. Skötselkort 3


Arbetskläder och redskap

Litteraturhänvisning

Boken om biodling: Biodlarens arbetskläder Sid 20 Efter hand som du lär känna dina bin så kommer du att

Bin till nytta och nöje Sid 68-69

anpassa dina arbetskläder både efter säsong och efter dina bins temperament. Till att börja med är det dock viktigt att du använder dig av den skyddsutrustning som finns. Du ska ju nu bekanta dig med bina och då är det viktigt att du känner dig trygg i hanteringen. Viktigt för både dig och dina bin. Overall Till att börja med har vi overallen som bör vara av ljust tyg. Traditionellt så är bioverallen vit men det finns nu i en mängd kulörer. Det viktiga är att de är ljusa färger. Mörka kläder påverkar bina negativt och retar lätt upp dem. Slöja En bität slöja är synonymt med biodling. Många overaller har en slöja som ingår i skyddsplagget och är integrerad i systemet. Ibland har man en separat overall och en lös slöja. Här hittar du snart vilken modell du själv känner dig bekväm med. Ofta förekommer det att man har två olika skyddsplagg. På våren och sommaren kanske ett lättare plagg som jacka eller anorak med slöja. På hösten när draget upphört och bimassan är på topp vill man kanske dra igen lite bättre. Då kommer overallen fram. Vilket du använder spelar mindre roll. Det viktiga är att du använder det och känner dig bekväm med det. Rökpusten Rök är det bästa medlet att påverka bina med. Här är det rökpusten som kommer till användning. Den kommer att tillsammans med kupkniven att bli ditt viktigaste verktyg. Vårda den väl och den kommer att bli din följeslagare under många år. Pusten är försedd med en bälg med vilken man blåser in luft i bränslekammaren. Bränslet kan ska vara organiskt material och kan vara torv, kutterspån, löv, barr, kottar och dylikt.       

Innan man öppnar kupan för undersökning, bör man ha rökpusten tänd. Börja med att ge en lätt puff vid flusteröppningen Lätta lite på en täckbräda eller vik bort lite täckplast om det är det din kupa är försedd med och blås ner lite rök i kupan. Lägg tillbaks täckbrädan eller plasten och vänta någon minut. Bina kommer nu att fylla sina magar med honung och är fullt fokuserade på det. Nu kan du lyfta bort täckbrädorna eller plasten. Ge en pust rök över ramarna men bara så mycket att de går undan. För att undvika att klämma några bin när man hanterar lådor så ger man en liten pust så går det undan och inga bin kläms i onödan. Arbeta lugnt och utan häftiga rörelser.

Kupkniv Ett oumbärligt verktyg för biodlaren är kupkniven. Den finn i ett flertal utförande och även här kommer du att hitta din favorit. Skaffa gärna flera stycken för om du tappar bort den är det svårt att ersätta med något annat. Den används till att bräcka isär lådorna, lossa ramar och täckbrädor, skrapa bort kittvax och till mycket mer. Biborste Även biborsten hör till de oumbärliga verktygen. Den har sin plats i benfickan på overallen intill kupkniven. Används till att borsta ramarna fria från bin eller i allmänhet när vi vill flytta på bin. Hanteringen blir med bina mycket skonsam för bina när borsten används rätt. 4


Bikupan

Litteraturhänvisning

Skydd för väder och vind.

Boken om biodling: I naturligt tillstånd använder bina de skrymslen och håligheter som står tillbuds. Bina har därför Sid 19 en stor förmåga att anpassa sig vad beträffar material, form och storlek på bostaden. Detta hindra dock inte att bina har en bestämd uppfattning om hur en drömbostad ska se ut och vara utrustad. Biodlaren har också önskemål om hur en bikupa ska vara konstruerad för att tillgodose krav på rimlig arbetsmiljö och rationell hantering.

Bin till nytta och nöje Sid 70—73

Ramkupa Det finns flera typer av bikupor men den vanligaste är ramkupan. Här använder vi oss av ramar som namnet anger. Det ger en rationell hantering och erbjuder bina en skyddad bostad. Ramkupor finns både som uppstaplingskupa och som trågkupa.

tak

skattlådor vaxmellanv

ägg

s

pärrg Olika modeller. aller Utb I Sverige förekommer det många olika modeller av bikuygg d va por. Många använder den gamla traditionella kupan med xka m ka elru den så kallade Lundgrens lösbotten. Den händige kan g n Y tillverka sin egen bikupa med ledning av Alexander Lundgrens utmärkta bok ”Kupsnickaren” . Tyvärr finns Bo tte den inte längre i nytryck men kan finnas på bokantikvarin ster at. Flu En modell som på senare tid vunnit stor uppskattning är kuporna av hård cellplast som på bilden intill. De finns att få tag på av flera fabrikat och är ett klart ekonomiskt och praktiskt alternativ. Livslängden på dessa är dock inte lika lång som på den traditionella träkupan som med Uppstaplingskupa i genomskärning. rätt omvårdnad kan stå sig många tiotals år.

Spärrgaller För att inte drottningen ska gå upp i skattlådan där vi vill att enbart honungen ska förvaras använder vi spärrgaller. Arbetsbina som är betydligt mindre än drottningen och drönarna, kan obehindrat passera genom gallret. Drottningen med sin tjockare bakkropp hindras att passera upp. Viktiga mått Det som gör hanteringen rationell i bikuporna är just att ramarna är rörliga och för att undvika att bina bygger fast dessa måste vi förhålla oss till vissa viktiga mått. Avstånd på 7—8 mm lämnar bina orört medan utrymmen på 11 mm eller mer bygger de igen med vaxceller. Springor på 5 mm eller mindre tätar de igen med kittvax. Det gör att vi måste säkerställa att alla mått mellan ramen och lådväggen och avståndet mellan Boken om biodling: ramarna alltid är ca 8 mm. För att kunna hålla rätt avstånd Sid 19 mellan ramarna används speciella avståndsstift. En ramtyp, Hoffmanram, är konstruerad så att den har en bredare del på ramens kortsida vilken gör att rätt avstånd hålls. Det finns även speciella rambärarlister där urtag gjorts för ramarna och de hålls därigenom på rätt avstånd.

Bin till nytta och nöje Sid 77

Vaxmellanvägg För att vi ska få raka och fina vaxkakor i ramarna så sätter vi fast en präglad tunn vaxskiva som kallas vaxmellanvägg. Dessa smältes fast i ramens metalltrådar med hjälpa av ström från t.ex. en batteriladdare.

5


Litteraturhänvisning Min första sommar som biodlare: sid 30—31

Foderanordningar Fodrare Vilken typ av fodrare som används är helt upp till den enskilde biodlaren. Man kan i grova drag säga att det finns fyra typer av fodrare och bina accepterar alla. Det finns dock en del saker man bör beakta med de olika metoderna. Foderlådan Den modell som används mer och mer av biodlare i Sverige är foderlådan. Det är som namnet anger en låda som ställs på yngelrummet och

Vakuumfodrare En praktisk metod för vinterfodring vakuumfodrare. Det är en hink med tätslutande lock. En liten yta av locket är perforerat vilket gör att när hinken vänds upp och ner bildas det vakuum i hinken när bina suger ut fodret genom perforeringen. De upp och nervända hinken ställs direkt på en skiva försedd med ett hål, över yngelrummet. Viktigt att tänka på med denna metod är att ge fodret i god tid innan nattkylan slår till. Eftersom låg temperatur på fodret gör att bina får svårt att suga ut det genom perforeringen.

Foderballong Den traditionella foderanordningen är foderballongen. Den har används genom alla tider som rationell biodling bedrivits. Den används fortfarande av många biodlare och fungerar lika bra i dag som på Alexander Lundgrens tid. Den består av en behållare (ballong) som ställs upp och ner på en tillhörande foderkopp som är nersänkt i en täckbräda. Fördelarna med denna metod är att man aldrig behöver öppna kupan under utfodringen. Nackdelen är att ballongerna rymmer lite foder vilket gör att det blir flera besök i bigården innan allt foder givits.

6


Fodret

Litteraturhänvisning Bin till nytta och nöje Sid 73

Vinterfodret Vi tillverkar fodret genom att lösa upp vanligt strösocker med vatten. Till vinterfoder blandar vi en 60-procentig lösning. Till drivfodring på våren och sommaren använder vi en 50-procentig lösning eftersom vi då vill ha en högre andel vatten Det finns även färdigt foder att köpa i hinkar försedda med perforerade lock. Hinken kan då användas direkt som vakuumfodrare.

Blandningstabell Kg socker

Liter vatten

2,0 4,0 8,0 10,0

1,3 2,7 5,4 6,7

Repetera och diskutera      

Vad används spärrgallret till? Vilka mått är viktiga i bikupan? Varför ska dessa mått hållas? Vilka typer av foderanordningar finns det? Vilka är fördelarna respektive nackdelarna med de olika utfodringsmetoderna? Varför används vaxmellanväggar?

7


14-1

SBR:s utbildningskupa består av tre utbildningssteg som biodlaren bör ha tillgodogjort sig innan fördjupnings och breddningskurserna påbörjas. De första tre stegen benämns Yngelrum 1—3. För att deltagaren ska få ut det mesta av sin studiecirkel bör dessa tas i nummerordning.

Delfinansierat av EU

Foton och bilder som används kommer från Preben Kristiansen Lotta Fabricius Kristiansen Janne Mårtensson KOMPIS bildspelet Susanne Fabricius Ida Burström Victor Rickardsson Trond Gjessing Olle Boman Boken om biodling © SBR / O. Boman och P. Lilja 8


Yngelrum 1 tredje ramen