Page 1

B IODLING F EMTE

RAM EN

B IHÄLS A , B ISJUKDO M AR

OC H

KVAL STE R Studiehandledning och kursplan för grundläggande biodling Yngelrum 1


Förord Att bli med bin är ett stort och viktigt steg som man tar. Har man väl tagit det steget så öppnar sig en helt värld av intressanta upptäckter. Att bli med bin är det första av många steg som kommer att tas. Det kommer att följas av många intressanta steg i din nya karriär. Efter att du gått igenom de fem ramarna i den första utbildningslådan och påbörjat nästa låda så kan du kalla dig BIODLARE. Det är stort, du behövs, naturen behöver dig. Det är tack vare pollineringen som naturens frukter kan utvecklas och ge god avkastning. Karl von Linné lär ha sagt att endast Svenska bin pollinerar svenska blommor. Tänk att dina bin kommer att pollinera din trakts blommor. Kanske känner du dig nöjd med några kupor i din trädgård. Du får världens bästa honung, den från din egen trädgård som dina bin gjort av nektar från dina blommor och dina fruktträd. Kanske känner du dig inspirerad och nyfiken på fler steg. Då finns den tredje utbildningslådan klar att öppna. Parallellt med dessa utbildningspaket inom biodling så finns en särskild utbildningskupa med allmänna ämnen som kan tas när som helst. Det kan vara kurser i biprodukter som salva, tvål, kupsnickeri, mjödtillverkning osv. Det viktiga är att första steget tas, och det har du nu gjort.

Välkommen. Vi behöver dig, naturen behöver dig. Som biodlare är vi skyldiga att känna till våra rättigheter och skyldigheter. Lagar och förordningar ändras och det är inte alltid lätt att vara uppdaterad. Visa under denna träff hur man hittar de aktuella internetsidor där Jordbruksverket publicerar detta. Bästa sätt att hålla sig uppdaterad är att själv skapa en rutin att med jämna mellanrum gå in på aktuella webbsidor. I detta avsnitt har vi valt att fokusera på de vanligast förekommande sjukdomarna. Det finns Blå rutor är information till cirkel- många fler bisjukdomar men de kommer i låda två och tre. Fördjupningar i de sjukdomar i detta ledaren. avsnitt kommer även de i låda två och tre. Som cirkelledare bedömer du själv hur djupt du vill gå i respektive rubrik. Det viktiga för en nybörjare är att lära sig symptomen på nosema, Am.yngelöta och varroa.

Texter, bilder och struktur i detta häfte baseras i stor utsträckning på KOMPIS-bildpselet.

Utbildningspaketet för grundläggande biodling Yngelrum 1 består av fem ramar med olika teman. Målet är att förse nya biodlare med grundläggande teoretiska kunskaper om biskötsel de första åren. Du bör komplettera dina kunskaper med en praktiskt inriktad kurs enligt materialet i ”Mina första sommar som biodlare” De 5 ramarna i utbildningslådan är utformade som nybörjarkurser. Alla ramarna skall vara avklarade innan ramarna i yngelrum två tas. De fem ramarna är     

2

Handhavande av ett bisamhälle. Handhavande av ett bisamhälle. Praktisk del Utrustning Livet i ett bisamhälle Bihälsa, bisjukdomar och kvalster


Grundläggande biodling. Yngelrum 1. ram 5 Kursplan Krav Inga förkunskaper krävs

Bihälsa, bisjukdomar, och kvalster Mål Att förse nya biodlare med grundläggande kunskaper om biskötsel de första åren. Kunskaperna inspirera till mer kunskapsinhämtande. Krav Inga förkunskaper krävs Deltagaren ska efter kursen kunna:  Beskriva utseendet på en frisk yngelcell  Beskriva tecknen på förekomsten av amerikanskt yngelröta resp. kalkyngel och vilka effekter det har på bisamhället.  Beskriva en metod att avgöra och bedöma förekomsten av varroa samt beskriva dess effekt på ett bisamhälle.  Känna till nosema och dess effekt på ett bisamhälle  Beskriva metoder att kontrollera mängden varroakvalster genom att använda en registrerad produkt samt en biologisk bekämpningsmetod.  Känna till anmälningsplikten om stadigvarande uppställningsplats.  Ha kunskap om Bisjukdomslagen  Veta vem man ska kontakta vid misstanke om A.m. yngelröta, trakékvalster, varroa eller förgiftning  Beskriva hur vaxkakor ska behandlas mot nosemasporer.  Vad menas med god kuphygien  Hur biodlaren upprätthåller god kuphygien

Utrustning att ha under cirkeln:       

Visa jordbruksverket internetsidor med lagar och förordningar Häftet ”Min första sommar som biodlare” Ett urval av böcker som cirkelledaren vill rekommendera som sidoläsning Boken om biodling (SBR) Bin till nytta och nöje (Carl Otto Mattson, Johan Lang) Bildserie ”biodling för nybörjare” Sjukdomar, parasiter och skadegörare i bisamhället. (Ingemar Fries och Preben Kristiansen) 3


Vad säger lagen

Litteraturhänvisning

Boken om biodling: Som biodlare har du en rad lagar som du måste känna till. Sid 173-215 Reglerna i Sverige när det gäller bin och biodling handlar om att förhindra spridning av allvarliga

Bin till nytta och nöje Sid 143-149

bisjukdomar, att förhindra att sjukdomar och smitta förs in i landet, samt att skydda bina mot skador av bekämpningsmedel. Som utgångspunkt för regelverket finns Bisjukdomslagen (1974:211) och Bisjukdomsförordningen (1974:212). Ansvarig myndighet för bisjukdomsbekämpningen är Jordbruksverket som i sina författningssamlingar reglerar hur bisjukdomsarbetet skall bedrivas. Länsstyrelserna biträder regionalt Jordbruksverket med bekämpningen. Bl.a. utser länsstyrelsen i samråd med länets biodlarföreningar bitillsynsmän, som ansvarar för bisjukdomsbekämpningen i var sitt tillsynsdistrikt. Information om biodling på Jordbruksverkets webbplats hittar du enklast via Biodlarnas hemsida adress. ”www.biodlarna.se” klicka in på ”Bin och biodling” och välj ”bihälsa”. Både biyngel och vuxna bin kan drabbas av sjukdomar och skadedjur.

Spridning Spriding av sjukdomar kan göras av biodlaren genom att man intet anande köper begagnad utrustning som bär med sig smitta. Om bin och begagnad utrustning som ramar och lådor inte kontrollerats med avseende på smitta finns det en risk.

Biodlaren själv kan överföra smitta inom den egna bigården från ett samhälle till ett annat genom att man flyttar ramar och bin mellan kuporna. Här är det viktigt att biodlaren skapar egna hygienrutiner som minimerar risken. Bina själva kan sprida smitta genom: 

Röveri. Bisamhällen som kanske är försvagade av en sjukdom blir ofta utsatt för röveri från starka och friska samhällen

Felflygning. Under våren är det särskilt vanligt att bina blir mottagna i andra kupor. Är det då bin från ett samhälle som bär på smitta så är risken stor att smittan sprids.

Vattenhämtning. Man ser ofta att bin från flera samhällen smalas vid en vattenkälla. Är det en olämplig vattenanordning och det är många bin kan avföring från de smittade bina samlas i stillastående små vattensamlingar och utgöra en risk.

Biodlarens skyldigheter Som biodlare har man en dal saker att förhålla sig till. 

Rapportera på avsedd blankett till länsstyrelsens bitillsynsansvarige var bisamhället är stadigvarande uppställt. Detta gör dels när biodlingen övertas, startas eller flyttas. Sedan ska anmälan ske vart tredje år.

Anmäla till bitillsynsman eller länsstyrelsen om misstänkt agngrepp av amerikans yngelröta, varroakvalster eller trakékvalster.

Förvaring av tomma bikupor, bivax och avfall av bivax och honung görs på sådant sätt att bin inte kommer åt det

Från bigård som är smittad av am. yngelröta får inte material eller bin föras som inte rengjorts tillfredsställand förrän bitillsynsmannen funnit att bigården är fri från smitta.

Från områden som är förklarat smittat får inte levande bin, redskap eller vax föras utan tillstånd från bitillsynsman

I övrigt följa de föreskrifter som lämnas av bitillsynsman

Känna till de regler som föreskrivs i Bisjukdomslagen och Bisjukdomsförordningen.

4


Kuphygien

Litteraturhänvisning

Om vi som biodlare stannar upp och tänker till innan vi gör våra ingrepp i bisamhället är det

Boken om biodling: ganska enkelt att förebygga smittspridning med hjälp av hygieniska åtgärder. Sid 173-215 Allmänna principer

Bin till nytta och nöje Sid 143-149

Det är viktigt att iaktta stor försiktighet och renlighet.  Innan vi förenar två samhällen måste vi förvissa oss om att bina är friska.  Redskap som använts i ett samhälle som misstänks ha smitta måste smittrenas inna det används på nytt.  Biodlaren bör tvätta händerna efter arbete i en kupa som misstänks hysa smittade bin.  Om handskar används kan engångshandskar träs ovanpå bihandskarna

Inköp  

All nyanskaffad begagnad utrustning bör noga rengöras innan den används. Honung från främmande bigård bör inte användas till bifoder.

Förvaring  

Kupor som inte används skall rengöras och stängas så att bin inte kommer in. Förvaring av slungade ramar skall förvara så att bin inte kommer åt dem.

Vaxbygge    

Förnya vaxbygget regelbundet Smält om det gamla vaxet. Använd inte samma vaxkaka längre tid än två år i yngelrummet. Utbyggda vaxkakor som misstänks vara smittförande bör smältas om till mellanväggar eller brännas.

Marken  

Håll marken runt kuporna fria från högt gräs eller annan vegetation. Håll marken ren från döda bin.

Genom att biodlaren skapar egna rutiner i sin biskötsel med tanke på hygien kan vi förebygga ohälsa.

Bisamhället    

Håll birika samhällen med unga och vitala drottningar som bättre står emot sjukdomsangrepp än små samhällen med veka drottningar. Förebygg röveri Förebygg felflygningar Skapa bra vattenanordningar med rinnande vatten.

Genom att löpande utföra egenkontroll enligt bihusesyn så är mycket vunnet för dig och dina bin. Mer information finns på biodlarnas hemsida under rubriken ”Bin och biodling” > ”bihälsa”.

5


Binas sjukdomar

Litteraturhänvisning

Boken om biodling: Bina kan drabbas av många sjukdomar. De allra flesta klarar de av själva att bli fria från. Det finns dock några allvarliga sjukdomar som vi måste vara uppmärksamma på och lära oss sympSid 173-215

Bin till nytta och nöje Sid 142-149

tomen på. Det gäller då för biodlaren att snabbt sätta in rätt motåtgärd. Vissa av åkommorna är relativt ofarliga, men många kan i hög grad försvaga eller fullständigt förstöra bisamhället. Tre sjukdomar anses vara så allvarliga att deras bekämpning regleras i lagstiftningen:

 Sjukdomar, parasiter och skadegörare  i bisamhället.  Sid 36—55

amerikansk yngelröta (Paenibacillus larvae) varroakvalster (Varroa destructor) trakékvalster (Acarapis woodi).

Amerikansk yngelröta Utbredning i Sverige Amerikansk yngelröta förekommer mer eller mindre allmänt i Götaland och Svealand. I Norrand förekommer den endast lokalt. Symptom på yngelröta Larver dör i de täckta cellerna. Cellocken sjunker in och blir mörkfärgade . De döda larverna och pupporna förvandlas till en brunfärgad massa som kan deras ut i långa trådar. ( se bild) De döda larverna och pupporna torkar ihop till en tunn, hårt fastsittande skorpa. Det döda ynglet avger en motbjudande lukt. Bekämpning Det är viktigt med god hygien för att förebygga sjukdomen. Vid misstanke om sjukdomen skall bitillsynsman tillkallas. Det smittade samhället förintas genom att ett för ändamålet lämplig kemiskt bekämpningsmedel tillsätts via flusteröppningen. Där efter bränns ramar och kakor över en grop som sedan skottas över.

Symtom på amerikansk yngelröta. Insjunkna cellock. De döda larverna blir till brunfärgad illaluktande massa

6


Binas sjukdomar

Litteraturhänvisning

Varroakvalster

Boken om biodling: Varroakvalstret finns på alla kontinenter där det Sid 173-215 odlas bin, och i Europa har bara Irland undgått dess angrepp. I Sverige påträffades varroakvalster på Gotland 1987, och på fastlandet våren 1991.

Bin till nytta och nöje Sid 29-43

Varroagaller För att upptäcka förekomsten av varroa i bisamhället kan ett varroagaller användas. Detta läggs in på kupans botten varvid döda kvalster ramlar ner genom gallret och samlas upp på en bricka. Kvalstret är synligt för blotta ögat

Sjukdomar, parasiter och skadegörare Utbredning i Sverige i bisamhället Varroakvalstret sprider sig sakta norrut genom Sverige och har nått Värmlands län samt delar av DaSid: 94—143 larna och Gävleborg. Det kommer också in österifrån, och har där nått Haparanda och delar av Övertorneås och Kalix kommuner. Sverige är indelat i zoner beroende på hur troligt det är att varroa förekommer inom området. Zon 1: smittade områden Zon 2: misstänkt smittade områden Zon 3: skyddsområde som troligen inte är smittat Bekämpning av varroakvalster Varroakvalstret är svårbekämpat, men i de flesta fall finns det möjligheter att rädda ett angripet samhälle och ge det en godtagbar produktionsförmåga. Kvalstret kan bekämpas med biotekniska åtgärder eller med kemiska medel. Det bästa resultatet uppnås om olika metoder kombineras. En bioteknisk åtgärd är utskärning av drönaryngel. Eftersom varroakvalstret hellre angriper drönaryngel än arbetaryngel kan man hålla nere kvalstertillväxten genom att skära ut drönarynglen under den tid då dessa produceras. Metoden fungerar bäst i samhällen med små eller måttliga angrepp. Myrsyra och mjölksyra används också vid varroabekämpning. MyrBekämpning av var- syra och mjölksyra förekommer naturligt i honung, och de halter som kan hittas efter en behandling ligger inom de gränser som är normala. roakvalster med En annan fördel med myrsyra är att det är det enda medel som har spärrboxmetoden. effekt på kvalstren i det täckta ynglet. Behandlingen kan kombineras med spärrbox.

Jordbruksverket

Oxalsyra används sent på säsongen efter det att de sista ynglen krupit ur sina celler. Oxalsyra

Varroabekämpning dödar nämligen inte varroa som sitter inne i en täck cell vilket myrsura gör. med ekologiska metoder. Läs vidare i de två skrifter som utges av Jordbruksverket och som rekvireras gratis. Jordbruksverket ”Bekämpning av varroakvalster med spärrboxmetoden” och ”Varroabekämpning med ekologiska metoder”. 7


Binas sjukdomar

Litteraturhänvisning Min första sommar som biodlare

Bin till nytta och nöje Sid: 142-149

Kalkyngel Kalkyngel orsakas av en mögelsvamp, Ascosphera apis, Symptomen är att larverna i de täckta cellerna blir först mjuka, senare hårda mumier. Dessa förblir vita eller färgas grågröna av mögelpulver. Motåtgärder Lindriga sjukdomsfall övervinns av bina själva utan att biodlaren behöver vidta någon åtgärd. I allvarligare fall tar man bort de angripna yngelkakorna som bränns. Kakor som inte besitts av bina tas bort och utrymmet minskas och anpassa till bimassans storlek. De borttagna ramarna ersätts med nya ramar med vaxmellanväggar eller utbyggda ramar eller med packramar om utrymmet ska minskas. Samhället ombonas väl och drottningbyte bör göras.

Boken om biodling: Sid 173-215 Nosema

Nosema orsakas av encelliga mikroorganismer som angriper tarmens slemhinnor och därigenom förkortar binas livslängd. Symptomen är borttynande samhällen på våren. Ibland kan flyförlamade bin iakttagas runt kupan. Nosemasjukan är särskilt benägen att angripa svaga samhällen. Det är därför viktigt att invintra kraftiga samhällen. Det kan vara rikligt med exkrementer inne i kupan. Det går inte att med säkerhet fastställa att det rör sig om nosemasjukan enbart på yttre symptom. För att med säkerhet förvissa sig om detta så görs det genom mikroskopisk undersökning av binas tarminnehåll eller uttömningar i kupan.

Motåtgärder Fullt effektiva metoder finns inte. Smittade kakor kan desinficeras av ättiksyraångor. Höstutfodringen bör ske i god tid. Förena inte samhällen som misstänks lida av nosema. Byt vax till rena kakor. Byt drottning

Utsot Utsot är en mycket vanlig icke smittsam sjukdom hos bina. Den uppträder på under vintern och beror på att exkrementer ansamlas i onormal stor mängd i binas ändtarm. De tvingas då tömma tarmen inne i kupan varvid bina, vaxbygge, ramar och lådväggar blir nedsmorda med binas avföring. Det kan finnas en rad orsaker till utsot. Det kan vara att bina inte kunnat komma ut och rensningsflyga på grund av sen vår. Vinterfodret kan ha innehållet stor mängd osmältbara ämnen från ljung eller bladhonung. Lider bina av nosema får det ofta utsot till följd. Samhället har då sämre utsikter att klara sig än vid okomplicerad utsot.

8


Skadedjur

Litteraturhänvisning Bin till nytta och nöje Sid: 142-149

För att kunna hålla god kuphygien är det viktigt att även hålla skadedjur borta från bina. De djur som kan vålla skada på bisamhällena är bl.a. myror, möss, vaxmott, bilus, fåglar, getingar, vildsvin och björn m.fl. Vi kommer i detta avsnitt att titta närmare på de fyra vanligaste skadedjuren.

Boken om biodling: Myror Sid 173-215 Både den röda stackmyran och den lilla svartmyran kan ställa till problem. Svartmyran bygger gärna bo i bikupans packning eller strax u8nder taket på frigolitkuporna. Den röda stackmyran tränger in i kupan för att stjäla honung. Det händer då att myrorna blir så många att samhället dukar under. Det går att hindra myrorna att få tillträde genom att bestryka kupbenen med trätjära eller ställa benen i burkar med matolja. Till vandringskupor som står på bänkar lägger man ett stycke byggplast som svagt hänger ned på alla sidor. Myrorna har då svårt att ta sig runt plasten utan att trilla ner. Vegetationen runt kupan måste hållas kortklippt så att inte myrorna hittar en väg upp på ett grässtrå eller kvist. Möss På vintern och våren händer det att mössen tar sig in i kupan för att söka både bostad och mat. Här går det att antingen sätta spärrgaller framför kupan eller minska höjden för på flusteröppningen till max 8 mm. Talgoxe Det är kanske inte rätt att benämna talgoxen som skadedjur men på vårvintern kan den ställa till med mycket oreda i bisamhället. Det är vanligt att talgoxen sitter på flustret och pickar med näbben för att locka ut bina som snabbt hamnar i fågelnäbben. Här är det bra att skydda flustret med ett finmaskigt nät. Har man fågelmatar på tomten måste de alltid vara fyllda med fågelfrö. De väljer hellre ett dukat fågelbord än att picka på flustret. Vaxmott Vaxmottet gör sällan åverkan bisamhället utan det är biodlarens förråd av utbyggda vaxkakor som är målet. Både stora och lilla vaxmottet lägger sin ägg i vaxkakorna som står i biodlarens förråd. Dess larver är mycket glupska. På ett par månader kan hela förrådet av vaxkakor vara förstörda. Bästa sättet att kontrollera vaxmott är att vinterförvara vax i utetemperatur. Vid –10 grader dör vaxmottet efter en tid. Bilus En av de mer ofarliga skadedjuren i kupan är bilusen. Den skada som kan uppstå är om antalet löss blir för stort. Arbetsbina oroas och stressas och drottningen störs så att hon inte kan sköta äggläggningen tillfredställande. Svära angrepp av billöss är dock ovanligt.

Repetera och diskutera             

Hur yttrar sig Am.yngelröta? Vad skall du gör om du misstänker Am.yngelröta? Hur yttrar sig nosemasjukan? Hur förebuggs nosema? Hur yttrar sig utsot? Hur förebygger man utsot? Hur yttrar sig varroa? Vad skall du göra om du misstänker varroa? Hur undersöks bisamhället med anledning av varroa? Ge exempel på hur varroa bekämpas med ekologiska metoder? Vilka skyldigheter har du som biodlare enligt Bisjukdomslagen? Vad gäller angående transport av bin och material från bigården enligt Bisjukdomslagen? Vilka är smittvägarna för binas sjukdomar? 9


14-1

SBR:s utbildningskupa består av tre utbildningssteg som biodlaren bör ha tillgodogjort sig innan fördjupnings och breddningskurserna påbörjas. De första tre stegen benämns Yngelrum 1—3. För att deltagaren ska få ut det mesta av sin studiecirkel bör dessa tas i nummerordning.

Delfinansierat av EU

Foton och bilder som används kommer från Preben Kristiansen Lotta Fabricius Kristiansen Janne Mårtensson KOMPIS bildspelet Susanne Fabricius Ida Burström Victor Rickardsson Trond Gjessing Olle Boman Boken om biodling © SBR / O. Boman och P. Lilja 10

Yngelrum 1 femte ramen  

Bihälsa, Bisjukdomar och kvalster

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you