Issuu on Google+


Modulen 4/2004 Utges av Teknologföreningen vid Tekniska högskolan Ansvarig utgivare Andreas Henelius Chefredaktör Johanna Hellberg

Hej på er!

Sidbrytning Johanna Hellberg

Året börjar lida mot sitt slut och det är dags att tacka för mig för det här året. Det har varit lätt att vara chefredaktör då det funnits så många underbara teknologer som bidragit med material till Modulen. Därför vill jag rikta ett stort tack till:

Redaktionen Piia Rosenberg Johanna Strömberg Henrik Mannerström Niklas von Schantz Matilda Brunnström Benny Uusitalo

redaktionen: Matilda Brunnström, Henrik Mannerström, Piia Rosenberg, Niklas von Schantz, Benny Uusitalo Andreas Henelius, som alltid hunnit granska Modulens innehåll och hitta alla små stavfel under otrolig tidspress Marcus Lindh, som generöst delat med sig av sina otaliga foton Janne Liuko, som skrivit alla ordförandespalter i god tid före deadlinen Tina Salvén Cultivator Jeanette Lindroos IK-chefen Mikael Jåfs Georg Metsalo Tjo!, chefredaktörens offer nummer ett som finns på bild i varje nummer Alex ”Skinnet” Lagerstedt Kontaktkommittén Marcus Nybergh Magnus ”Saken” Björklöf Johanna Söderholm Kristoffer Wallin Robet ”Jüppe” Jürgens Jan-Erik ”JEJE” Eklöf Fibe, Pede och Rambo Pekka Tiainen Christian Peltonen och Programkommittén Anna Jern och Peter Lindqvist Otto Kronstedt Frank Holmström och Matias Harjula Henrik Forss Susanne Salovius Hanne Strandvall och Larissa Gustafsson Jenny Vesterlund Carola Silvan Polytekarna Painotalo Casper

Fotografer Marcus “Fredag” Lindh Henrik Forss Tecknare Johanna Strömberg Otto Kronstedt Adress Otsvängen 22 02150 Esbo E-post modulen@tf.hut.fi Upplaga 1250 Tryck Painotalo Casper

Adressförändring kan göras på TF:s hemsida www.tf.hut.fi eller meddelas TF:s kanslist på adressen kanslist@tf.hut.fi

God Jul och Gott Nytt År! önskar Nanna

1


Ordförandes kloka ord

Innehåll Ledare Ordörandes kloka ord Händelsekalender VM 2005 - Var kommer TF in i bilden? IK informerar Moosen - exclusive Stavans - teknologernas nya vardagsrum Phuxarna frågar Storätartävling 24.11.2004 Abirundan 2004 LaTeX, LaTeX och mera LaTeX ! Fyra dagars arbetsvecka – utopi? Små kemister övertog Urdsgjallar för en dag En 90-årig tradition har gått i graven! Georgs kluriga uppgift JÄÄ!WÄK!

1 2 2 3 4 5 7 9 11 13 14 15 16 17 17 18

Händelsekalender 21.12 Julphest 29.1 Kårspexet

Den här gången blir min Modultext kort. Jag vaknade för en halvtimme sedan och borde nu köra iväg på repetitionsövningar som hålls i Säkylä. Efter goda ansökningar för att få uppskov på övningarna, med hänvisning till arbetet på TF, fick jag negativt beslut. Och det trots att både högskolans rektor och De Äldres Råds ordförande stött min ansökan. (Tack till Mumin för hjälpen med skrivelserna!)

19.3 TF:s årsfest

Resultatet i frågesporten 2004:

Det är nog inget fel med en helpensionsemester i skogen, men då lista med viktiga möten som jag missar på grund av repetitionsövningen är lång så är det inte lika kul.

arrangerad av KuK i samband med Urdaglöggen 1. Janne Liuko 2. Susanne Salovius 3. Cay Blomqvist

Snart träder en ny styrelse in i våra stövlar, jag önskar dem lycka till samtidigt som jag vill tacka alla som deltagit i verksamheten på TF i år!

Hedersomnämnande till Hanna Sommarström Vinnaren får en flaska punch.

God jul och gott nyt år! TF:s styrelseordförande Janne Liuko 2


VM 2005 - Var kommer TF in i bilden? Alla vet vi att Friidrotts VM år 2005 ordnas i Helsingfors. De flesta av oss vet också att idrottarna kommer att övernatta i Teknologbyn. Det, som vi alla borde veta, är att TF är inblandad i arrangemangen kring detta enorma evenemang. Liksom i arrangemangen kring Handikapp-EM, som ordnas direkt efter VM. Hon som håller i alla trådarna från TF:s sida heter Pia Kåll. Vad kommer alltså att hända på TF i augusti år 2005, VMdirektör Kåll? Pia Kåll, N:te årets fysiker, har varit vd för Täffä Ab år 2001, Ekonomichef i TF:s Styrelse år 2002, och ordförande för Täffä Ab år 2002. Dessutom friidrottar hon själv. Dessa faktorer vägde tungt då hon blev vald till VM-direktör på månadsmötet i maj tidigare i år. Att hon jobbat både med Täffä och med Dax är definitivt en fördel då hon ska koordinera TF:s VM projekt, som i stort sett går ut på att dessa två ska samarbetar. Kåll efterträdde Justus Dahlén, som hade hand om projektet ända till förra sommaren, då han ryckte in i armén. Pia tycker att projektet är intressant både ekonomiskt och sportsligt sett. Att TF skulle delta i arrangemangen kring VM blev officiellt fastslaget då september månadsmöte godkände projektet. Förberedelserna har dock varit på gång redan länge. I månadsskiftet april-maj skickades in en bespisnings offert till Försvarsmakten. TF vann offerttävlingen, vilket innebär att Försvarsmaktens säkerhetspersonal kommer att äta på TF under tävlingarna. - Kontraktet är ännu inte underskrivet, säger Pia, men vi hoppas på att få det gjort inom en nära framtid. Under Handikapp-EM är det idrottarna och deras medhjälpare som kommer att äta på TF. - Och det kontraktet är redan klappat och klart, fortsätter hon. För närvarande koordinerar Pia fem grupper som håller på och förbereder och planerar inför VM. En grupp skall ordna nattklubb åt idrottarna, en annan skall hålla terrass och en tredje ska sköta om ett Internetkafé. Den fjärde gruppen kallar sig för Urds-faktorn. De ser till att få huset i skick inför VM, och kommer bl.a. att bygga en terrass utanför Stora salen, där det hittills funnits bord och stolar ute om somrarna. Dessutom finne det en femte grupp som har hand om all PR. På deras ansvar ligger att skapa en image åt TF under tävlingarna, och att få ut information åt idrottarna om evenemangen på nationen. - Förvånansvärt många har anmält sig frivilliga att jobba för projektet. Vi torde vara en 30 - 40 personer hittills. Det skulle dock behövas mera äldre teknologer med, säger Pia.

VM-direktören på lillajulsfest. taurangverksamheten och nattklubben kommer så klart att hållas i Stora salen och i Klubben. Internetkaféet kommer att placeras i Stavans. Taket kommer att fungera som ölterrass , och den nya terrassen likaså. TF kommer att ha dörrarna öppna från klockan sex på morgonen till klockan fyra följande morgon. Där emellan finns alltså två timmar för städning. Utrymmen som ska användas kommer under vinterns, vårens och sommarens lopp att piffas upp och förvandlas till utrymmen värdiga världsstjärnor. Eller, åtminstone nästan.

De delar av huset som kommer att användas är Stora salen och Klubben, Stavans, taket och den ännu obyggda terrassen. Res

3


IK INFORMERAR I: IDROTTSHÖRNAN!! - Nu måste vi bara bestämma oss för vad vi vill göra och vad som saknas. Därefter måste vi tänka på vad vi har pengar till. Det är onödigt att köpa något som nationen inte senare kan använda sig av. Kartläggningen av problemen och behoven borde vara klar till årsskiftet. Nationshuset kommer att vara helt stängt för nationsmedlemmarna under tiden 2 – 16 augusti 2005, då VM arrangeras. Detta är en följd av att huset är innanför staketet som omger tävlingsbyn. - Ingen kommer in på TF utan officiellt passerkort. Och endast de nationsmedlemmar som jobbar på nationshuset under tävlingarna får ett dylikt passerkort, påminner Pia oss. Den 18 – 28 augusti 2005 är det Handikapp-EM. Då kommer området däremot att vara öppet, och därmed också nationsutrymmena. Däremot kommer ingen studentlunch att serveras under denna tid, men vem som helst får komma in och äta för normalt pris. - Det är Täffä, och inte Dax, som sköter restaurangverksamheten, förklarar Pia. På detta sätt får vi sälja öl på terrassen samtidigt som vi serverar mat. Dax är en studentrestaurang och har inte lov att sälja alkoholdrycker. Daxens personal kommer dock att stå för tillredningen av maten, som kommer att serveras i buffébord. Varför deltar då TF i arrangemangen kring VM och Handikapp-EM? - Vårt mål är så klart att tjäna pengar, att gå på plus. Om vi nu ska stänga huset för nationsmedlemmarna för en hel månad så får vi lov att vinna något på det, tycker Pia. Dessutom kan det vara bra PR sedan efteråt att kunna säga att det var just vår restaurang som stod för maten under VM och Handikapp-EM år 2005. Och för den enskilda nationsmedlemmen är detta ju en fantastisk möjlighet att på ett hörn delta i arrangemangen av ett av världens största idrottsevenemang. - Jag hoppas att de som är med ska ha många fina minnen och värdefulla erfarenheter kvar när tävlingarna är över, sammanfattar Pia. Intresserad att delta i projektet? Ta då kontakt med Pia Kåll, pia.kall@hut.fi!

AAAH-Tjo! Idrottsåret håller på att lida mot sitt slut och det är dags att tacka för mig. Det är dags för yngre krafter att ta vid efter julhelgerna och föra vidare budkavlen. Det har varit ett sannerligen lugnt år för IK. Deltagarantalen på mindre evenemang har gått ner medast det gläder mig att se att lagsporterna blomstrar och golfen håller på att få ett fast underlag även på TF. Dessa ord för oss med en ypperlig åsnebrygga till en kort recension över årets arrangemang... Det allt började på våren då jag först träffade min kommitté, en hop unga, hurtiga phuxar som sedan senare på våren alla skulle få sin mössa. Vi började genast med att fixa i gång en undersökning över vad TF-are vill göra ur idrottslig synpunkt. Resultatet var mer än brokigt. På våren ordnade vi megazone, väggklättring och samlänkar. De gick alla bra till, dvs. ingen stötte sig själv. På senvåren hölls en golfkurs med tanke på den kommande höstens golfmästerskap. Kursen drog många deltagare och blev en dundersuccé. Stora tack till vår egen ”pro” Rickard Kallis. Nytt för detta år var även denna idrottshörna som jag hoppas flera har haft både nytta och skoj av. På hösten ordnandes Golf-ChampinjonChips™ där häftiga strider utbröt och Harry Brunow kronades till mästare. Förutom detta kom även mailinglistan för idrottsintresserade äntligen i gång. Ifall ni inte är med ännu finns det anvisningar invid. Ett försök att hålla en ny väggklättring gjordes även men deltagarantalet var tyvärr för lågt. Kanske nästa vår!? Tack för det gångna året,

Eder IK-chief

Piia Rosenberg

4


MOOSEN – EXCLUSIVE – läses med en Champagneflaska samt en hög med raketer nära till hands Det skulle säkert glädja oss alla att få höra att en TF:are blivit vald till THS styrelseordförande. Helt teoretiskt sett alltså. Faktum är att detta inte skett på åratal. Men, min damer och herrar, nu är detta inte längre teori, utan rena rama vardagen. Nämligen, Christian Elg, bättre känd på TF som ”Moosen” eller ”Elgen”, har av THS:s delegation blivit vald till styrelsebildare för år 2005. Och, mina damer och herrar, det är dags att öppna champagneflaskorna och hålla raketerna skjutklara, för i praktiken innebär detta att Moosen kommer att vara THS styrelseordförande år 2005. Delegationen föredrog vår finlandssvenske vandapojke med rösterna 24 mot 20 för Lauri Pakkanen, samt en blank röst. Och nu, mina damer och herrar, får ni börja fira. Men vänta, läs först artikeln till slut. Det är ni skyldiga Moosen. THS politiska funktion är intressebevakning. Den värnar om studentkårens intressen på Tekniska högskolan, inom Esbo stad, på Undervisningsministeriet och i samarbete med andra studentkårer. Den tar ställning till frågor gällande bland annat studiestöd, kurser, studerandenas välmående, kollektivtrafik och tomter som studentkåren möjligen vill bruka. Dessutom sköter den om studerandenas kontakter till arbetsmarknaden via TEK. - Under mitt styrelseordförande år på TF 2001 blev jag tillfrågad att ställa upp i THS delegationsval som hölls samma år. Jag ställde upp, blev invald, och direkt viceordförande för delegationen år 2002. Så berättar Christian Elg, bättre känd som Moosen, om hur han kom med i studentkårens verksamhet. Mycket snabbt fick han erfara att THS är en helt annorlunda instans att verka för än TF. Han märkte också att tvåspråkighet än en verklig rikedom, som man bör ta vara på. Enda fram till årsskiftet är Moosen med i Teknologorkestern Humpsvakar. Där har han spelat trombon redan länge, men nu ska han alltså sluta. Men han är inte den enda Humpsvakar som kommer att sitta med i olika instansers styrelser nästa år. Till exempel i TFS 2005 finns det tre Humpsvakar, och i THS delegation även en hel hög. - Det är egentligen ganska intressant att så många av oss ska syssla med styrelsearbete. Men nej, planerat är det inte. Vi gör alla det som vi är intresserade av. Enligt Moosen själv är han en ledare som lyckas motivera andra med eget exempel. Han erkänner att han har starka åsikter om vissa saker, men påpekar att han också lyssnar

namn: Pehr Michael Christian ”Moosen” ”Elgen” Elg födelsedatum: 01.08.1978 kommer från: Vanda bor: i Otnäs familj: mamma, pappa, två storebröder, hund, flickvän avdelning / inskrivningsår / studieveckor: datateknik / 1997 / 114,5 TF – meriter: Förtjänsttecken 2003, Styrelseordförande 2001, MUP 2000, med i Humpsvakars styrelse i 3 år, Stadgekommittén2003, FanArbetsgruppen 2004, Sångledare 2000, mfl. THS – meriter: viceordförande 2004, delegationen 2002-2003, delegationens viceordförande 2002 hobbyer: spelar trombon i Humpsvakar, sång, scouting svagheter: dålig på att säga nej, lite ”yllytyshullu”, svag för god mat beundrar: personer som helhjärtat och utan baktankar är villiga att arbeta för andras bästa är bäst i världen på att: ”Veta bäst!” vägrar att: göra orättvisa beslut och beslut som går mot egna principer favorit dryck: Hennessy Paradise –konjak favorit färg: teknikröd favorit sång: Polyteknikernas marsch aktuell som: THS 2005 styrelsebildare e-mail: christian.elg@tky.hut.fi hemsida: http://www.hut.fi/u/pelg/

5


- På högskolan finns det tre sorters människor: studerande, professorer och personal. Jag hoppas att den nya rektorn kommer att ha förmågan att se dessa olika gruppers behov som en helhet, att han eller hon kommer att kunna bedöma hur olika beslut kommer att påverka dessa grupper, säger Moosen. - Dessutom bör en rektor vara en kompetent ledare som klarar av att föra högskolan framåt. - En rektor bör under inga omständigheter favorisera till exempel någon avdelning bara därför att han själv kommer därifrån. Inte heller får han ha en negativ inställning till studerande, fortsätter han.

på andras åsikter, och försöker komma fram till en lösning som passar alla. - Man får inte glömma att THS:s styrelse är en demokrati, och att det förslaget som får majoritetens understöd vinner. Om det beslutet skiljer sig från min personliga åsikt får jag lov att leva med det, konstaterar han lugnt. Till styrelsen söker han personer som är verkligt motiverade att jobba ett år i styrelsen, personer som vet vad de ger sig in på, är kompetenta och kan ta vara på tiden, och dessutom kommer överens med olika sorters människor. - Det viktigaste är nog viljan. Skolning till sin specifika uppgift får de senare, slår Moosen fast. Internt hoppas han sedan kunna skapa en verklig teamspirit bland styrelsemedlemmarna, få alla att lita på varandra. Alla måste våga säga sin åsikt. Dessutom hoppas han att medlemmarna inte ska begränsa sig till sin egen ansvarssektor, utan också visa intresse för andra områden.

Hur kommer då vi svenskspråkiga att märka att vi har en svenskspråkig ordförande för studentkåren? - Jag kommer att försöka beakta tvåspråkighet mera. Mest beror dock svenskspråkig information på den som ansvarar för kommunikationen. - Och så har ju THS inom kort nya fina svenskspråkiga internetsidor, som är helt identiska med de finskspråkiga, säger Moosen stolt. THS har ansvar för att det finns svenskspråkig intressebevakning på högskolan. I praktiken sköts denna intressebevakning av TF. - Jag är säker på att vi har gemensamma mål med TFS 2005. Personligen har jag ju bra kontakter till TF, så min och styrelsens uppgift kommer i stort sett att gå ut på att lite vägleda TFS gällande intressebevakningen. Om det finns resurser och behov kan man också tänka på till exempel nya svenska kurser.

Som målsättning för sitt styrelseordförandeår i THS har Moosen att få administrationen att fungera mera professionellt. Arbetsfördelningen är lite oklar på vissa sektorer, och det ska rättas till. Överlag vill han att arbetsmetoder slås fast, och att till exempel information om beslut som ska fattas på möten ges ut i god tid före mötet, så att alla hinner bekanta sig med det som ska behandlas. Dessutom vill han ro i hamn med de båda större projekten, VM-byn och examensförändringen, med äran i behåll. Friidrotts VM och Handikapp-EM infaller alltså i augusti 2005, och då ska alla THS:s bostäder tömmas utan undantag, och invånarna får söka tak över huvudet någon annanstans. - Vi har inga monetära möjligheter att hyra bostäder åt alla personer som måste flytta ut. Vi har inte heller någon konkret plan på vad som händer åt dem som flyger ut. Alla måste själv försöka hitta en provisorisk bostad åt sig för juli-augustimånad. THS kommer att erbjuda flytthjälp i form av flyttlådor och flyttgubbar. Alla blir tvungna att själva kartlägga sitt behov av flyttlådor. Lådorna transporteras sedan till förvar någonstans. Man har ännu inte slagit fast den slutliga förvaringsplatsen. - Lådorna kommer att vara i säkert förvar, men värdesaker lönar det sig nog inte att packa ner i dem, varnar Moosen. Om man flyttar ut redan i god tid före VM, kan det bra hända att bostaden lite ytrenoveras. Om man däremot flyttar ut helt i sista minuten kommer detta inte att ske. - Tidtabellen är mycket stram. Vi strävar dock efter att minimera allt trubbel som utflyttningen förorsakar invånarna, försäkrar Moosen de oroliga.

På Moosens hemsidor kan man läsa en hel del mera om honom än vad denna relativt korta artikel lyfter fram. Där står det bland annat att teknologkultur betyder mycket för honom. - Jo, det gör den. För mig är teknologkultur i synnerhet intelligent humor, sitskultur och teknologmusik. Retuperä är till exempel helt fantastisk på musikalisk humor! utropar han. Speciellt stolt över att vara teknolog kände Moosen sig på självständighetsdagen år 2002, då han var fanbärare för TF:s fana i fackeltåget. - Vi stod på Domkyrkans trappa och PK sjöng Polyteknikernas marsch för fanorna. Samtidigt drog ett gäng ungdomar förbi på väg till demonstrationen framför presidentens slott. De betedde sig väldigt illa, minns Moosen. - Det var en väldigt stark kontrast mellan oss och dem. Vi stod där med fanan, och de härjade bredvid oss nere på gatan. Då kände jag mig väldigt stolt över att vara teknolog, över att göra något vettigt i livet.

Även tidtabellen för examensreformen ar mycket stram. Moosen är dock optimistisk över att den kommer att bli färdig i tid. THS kommer att satsa för fullt, bland annat genom att både högskolepolitiska och utbildningspolitiska sekreteraren nästa år kommer att jobba på heltid och arbeta helhjärtat för reformen. Förutom examensförändringen kommer det också att ske andra reformer på högskolan. Bland annat kommer utbildningsprogrammet för bergsteknik att slås ihop med utbildningsprogrammet för byggnadsteknik. - Vad som händer med avdelningen för materialteknik är ännu oklart, konstaterar Moosen.

Under sitt styrelseordförandeår förväntar sig Moosen framförallt att få växa som människa, och att få lära sig mera om hur den ”stora världen” fungerar. Dessutom vill han ro i hamn med alla större projekt med hedern i behåll. Men trots ett häktiskt kommande år lovar Moosen att alltid ta sig tid för att komma och äta på TF. - Ifall det är något ni undrar över är det bara att komma och rycka i ärmen. Jag bits inte. Piia Rosenberg Johanna Hellberg förkortningar: THS = Tekniska högskolans Studentkår TFS = Teknologföreningens styrelse

En tredje stor grej som infaller nästa år är valet av rektor för Tekniska högskolan.

6


Stavans – teknologernas nya vardagsrum

Efter

Före

var kanske ändå att Stavans igen skulle bli ett socialt utrymme där nationen medlemmar kan sitta och prata, planera roliga grejer eller t.ex. bara titta på TV.

Stavans renovering börjar äntligen vara färdigt, och så småningom kan man sätta sig ner vid det nya mötesbordet, dricka några öl och tänka tillbaka på det långa projektet.

I februari tillsatte styrelsen sedan nästa arbetskommitté (StArK II), som fullbordade planen och gjorde en budget över projektet. Budgeten och planen godkändes på månadsmötet i maj och följande arbetsgrupp (StArK III) tillsattes för att utföra verkställandet, den kanske mest intressanta delen av projektet.

Stavans kabinett gjordes i tiderna för att hedra minnet av Teknologföreningens trefaldiga kurator och hedersmedlem Max Kaulbars-Staudinger. Utrymmet skulle vara ett vardagsrum för teknologen, ett rum där TF:s medlemmar gärna tillbringar sin fritid. Tråkigt nog, så har Stavans inte uppfyllt dessa kriterier på länge. Utrymmet var i många år kallt och dragigt och det användes nästan enbart som förråd, genomfart och avstjälpningsplats för fulla teknologer.

Renoveringens tidsplan var mycket ambitiös, och samtidigt mycket orealistisk. Tanken var att det nya Stavans skulle invigas redan på hösten, men det visade sig att renoveringen var knappt halvvägs då de nya phuxarna intog huset. Nåväl, renoveringen fortsatte hela hösten och nu börjar Stavans äntligen ta den form som planerades redan för ett år sedan. Det gamla mellantaket har blivit rivet och det ursprungliga betongtaket har målats tillsammans med några väggar. Vindfånget har byggts mindre, ytterväggarna har blivit isolerade och beklädda med panel som lackats i en varm färg, och ett nytt golv har blivit limmat ovanpå det gamla. Den mest påfrestande delen av renoveringen var kanske att torka det nya golvet rent från lim, något som jag tror att ingen av oss som var med vill uppleva igen… På möbelfronten har vi köpt ett mötesbord och fåtöljer tillsammans med några bord och stolar för studier. Även material för

För att råda bot på detta, tillsatte nationsmötet i oktober förra året en arbetskommitté (StArK I) som gjorde upp en projektplan över hur man kunde få liv i Stavans. Planen gick i korthet ut på att göra utrymmet varmare och att få det i mångsidig användning. Fria föreningars verksamhet skulle stödas genom att bygga förvaringsskåp och ett mötesbord skulle skaffas så att Stavans även kunde fungera som ett mötesutrymme. Studiemöjligheterna skulle förbättras genom en bättre belysning och genom att skaffa bättre bord och stolar, två datorer och en bokhylla för TF: s bibliotek. De nya borden och den nya belysningen skulle även lämpa sig för mindre fester och sitsar. Planens främsta mening

7


fria föreningars skåp har blivit köpt, men skåpen väntar ännu på att sättas upp. Vidare är alla Stavans el-dragningar fullständigt förnyade. Alla gamla ledningar till Stavans har blivit ersatta med nya, och nya lampor är köpta och kopplade. Denna del av projektet visade sig vara ganska tidskrävande, i och med att vi först måste lära oss via försök och misstag hur det egentligen skall göras… Fastän vi själva har fumlat en hel del, så kan det konstateras att det nog klåpats genom tiderna bland teknologer. Under tiden vi renoverat så har vi nämligen stött på en hel del ”intressanta” lösningar gällande vårt kära hus Urdsgjallar. T.ex. så gick värmeelementen tidigare ända upp i det gamla mellantaket så att alla avluftningsskruvar var utom räckhåll. Detta betydde att batterierna inte blivit avluftade sen mellantaket blev byggt. Dessutom så steg den lilla mängden värme som batterierna lyckade sprida rakt upp i mellantaket, där 20 centimeter isolering såg till att det säkert stannade! Inte konstigt att Stavans var så kallt tidigare.

nya saker, och dessutom kan man lära sig hur man åtminstone inte skall göra… Jag hoppas att TF:s medlemmar kommer att trivas bra och mycket i det nya Stavans!

Nu är projektet i alla fall nästan färdigt, och med facit i hand kan man säga att det framom allt annat varit mycket lärorikt. Alla som är intresserade av att bygga, renovera eller koppla kan känna sig lyckligt lottade i och med att vi har ett så bra hus som Urdsgjallar. Här finns det oändligt med möjligheter att lära sig

Frank Holmström foto: Matias Harjula och Henrik Mannerström

Efter

Före

8


Phuxarna frågar Modulen var med under höstens phuxaccademie där kommittéerna presenterar sig och sin verksamhet för phuxarna på olika punkter i en liten orientering i Urdsgjallar. På Modulens punkt, som var i anslutning till Kanslikommitténs punkt, fick phuxarna anonymt skriva en fråga till valfri TF:are. Modulens, eller rättare sagt chefredaktörens uppgift, blev därefter att ta kontakt med personerna som fått frågor och försöka få ett svar av dem. Phuxmästaren var pop bland phuxarna, han fick flest frågor så det passar bra att börja med att fråga ut honom. Phuxmästare Johan Hörhammer, varför fanns det endast 25 platser till KOFF-xqr2en? – Antagligen orkade inte KOFF-faijan hålla reda på flera fulla teknologer en fredag kväll efter sin arbetstid... Vem e din favoritphux? – Jag har nog ingen favorit, ni är alla lika...trevliga. E de bra o va phuxivator? – De e ju helt kungligt! Vad skall man göra om man varit på ett evenemang som ger phuxpoäng men glömt poänghäftet? – Be att få namnteckning av arrangörerna på någon lapp och visa den snarast möjligt till mig så skriver jag på i poänghäftet. Ifall man inte gjort det tidigare ska man rycka mig i ärmen så försöker vi fixa något...Man ska dock inte fuska med phuxpoängen, man vill ju sätta på mössa med stolthet på wappen. När man skriver mejl till phuxarna så kan man byta rad alltid emellanåt, eller? – Man kan alltid “wrap message” så blir det inte en enda rad... Men kanske jag sku kunna fundera på att använda enter knappen oftare. Skulle det vara en idé att bilda ett phuxbänd? – Kör på...bara det kommer att låta bra!

LJUSRÖD!!

dra fester där berusning inte är ett ändamål utan en sidoeffekt..., påpekade Cay. – Bra point där Cay. Men frågan är svår att svara på, antalet gånger kan variera från 0 - 4ggr/vecka. Berusningsgraden kan även variera rätt kraftigt..., kommenterade Marcus. Får man på riktigt inte kuxa phuxar? – Här har vi ett mångdimensionellt spörsmål vilket man ej riposterar trivialt så ingressionsvis kan konstateras att endast realia framläggs så att en dilettant ej trasslar in sig i utsträckningsriktningarna, vilka är ideligen vanskliga att få fattning om, liksom i supersträngteorin som är en fabulöst fantastisk teori som löser den mest enigmatiska problemet i nittonhundratalets teoretiska fysik; den matematiska inkompabiliteten för de grundläggande pelarna i allmänna relativitetsteorin och kvantfysik, med andra ord, strängteorin modifierar vår förstålse av tiden, rummet och gravitationskraften och i färskt upptäckta följder av denna modifiering har man konstaterat att tiden och rummet kan undergå remarkabla rearrangemang av dess grundstruktur och slitas i delar och därefter anknytas igen vilket är en händelse som också

Även några andra styrelsemedlemmar fick varsin fråga. Disponent Cay Blomqvist, när kommer det sängar till TF? Sofforna är obekväma att sova på. – Urdsgjallar är inget hotell. Klubbhövding Marcus Lindh, har du fixat några phuxar än? – Nej. För det första har jag flickvän och för det andra så “phuxit ei kuksia”. Styrelsen som helhet fick även svara på några frågor. Styrelseordförande Janne Liuko, hur många gånger i veckan super styrelsen? – Jag har haft TF relaterade supkeikkor 14 gånger de senaste åtta veckorna vilket ger ett medeltal på ungefär 1,555555555555555 55555555 gånger i veckan. Om det då är bra att skriva i Modulen kan man ju diskutera. – Nu ska du int blanda “supkeikkor” med representation och an-

9


torde kunna existera, efter omdömesgillt reflekterande, phuxar och phisar emellan. – Aija baija!! tillade Johan. Finns det en kommitté för nya snapssånger? – I allmänhet brukar vi välja människor, främst TF-medlemmar, till kommittéerna men finns det intresse kan vi nog bilda en kommitté för snapssånger också men då torde tyvärr gälla samma som med övriga kommittéers medlemmar; såväl gamla som nya får ställa upp. Eftersom styrelseordförande åkte iväg på repetitionsövning svarade klubbisen istället på den sista frågan till styrelsen. Klubbhövding Marcus Lindh, hur känns det nu? – Jotack. Men jag är lite törstig, har nån en öl? En del phuxar tyckte det var roligt att fråga ut sin kompis i Modulen. Rasmus Nybo, hur går det? – Har det här någonting att göra med min matte...? Vad är dina förväntningar på milin? – Mörkt, kallt och fuktigt...ungefär som min solu. VARFÖR? – ...jaaduu, de va en bra fråga... Vad gör du om kvällarna före du går och lägger dig???? – Sätter en stor gryta över huvudet och dansar rysk polka medan jag sjunger “blinka lilla stjärna” tyst för mig själv. Några övriga medlemmar väckte även frågor hos phuxarna. Saken, vad heter du egentligen? – Mitt riktiga namn är Magnus Björklöf. Alla i Humpsvakar har ju ett eget “artistnamn” och mitt är alltså Saken. Jag började i Humpsvakar efter att ha studerat endast en knapp vecka så det bidrog säkert till att jag alltid varit känd som Saken, också utanför Humpsvakar. Legenderna om ursprunget till namnet är många men sanningen må fortsätta som en välbevarad hemlighet. Otto Kronstedt, varför har du marinens blåa ylletröja på dig på XQRR? – Jag har fått tröjan som present av mina föräldrar när jag hemförlovades från Dragsvik. Jag tycker det är en attans snygg, varm och bekväm tröja som jag såg lämplig att använda till exempel på Teknologföreningens XQRR Via Baltica. Biljardör Max Söderström, hur får man tag på speldonen för biljardbordet? – För tillfället går det inte att få tag på speldonen, eftersom bilishbollarna blev stulna under en fest och reservredskapen har försvunnit under renoveringen av Stavans. Nya redskap i stället för de gamla kommer dock att införskaffas inom en snar framtid. De urgamla herrarna Jüppes och JEJEs studier och studietakt väckte också en hel del frågor bland phuxarna. Nämnas kan även att Jüppes namn inte var så lätt för phuxarna, han blev kallad såväl Jippe som Juppe. Det frågades även efter JEJE:s favoritlåt. Herrarnas svar är följande:

Phuxarna spelar Twister på PK:s punkt Högt ärade yngre vetenskapsidkare, Det hafver oss kommit till kännedom att nationens phuxar hfvisat intresse öfver tvenne herrars studieifver. Det är med sann glädje vi oss hafver noterat detta intresse riktat till tvenne nationsfarbröder från ett annat ljusare, (f)anrikare årtusende. I dessa rastlösa tider är det sannerligen upplyftande att notera att dagens ungdom intresserar sig för historiska händelser på nationen. För att inte förstöra för phuxarna den glädje man hafver att finna i, att ur arkifven framfiska historiskt betydelsefulla fakta beslöt vi i vår ålderdomliga hfvishet att hänhfvisa eder till nationens analer. Studieifvern kan kortfattat konstateras varit inte af allt för intensiv karaktär. Däremot kan konstateras att ifver för nationsverksamheten varit desto större, däraf den extensiva hfvistelsen i nationens flaggskepp Urdsgjallar. Denna hfvistelse torde dessutom lett till att tvenne herrar hafva figurerat i TF:s inventarielista. Hoppas detta ger det nya årtusendets phuxar och phisar ett adekvat svar på edra frågor och inspirerar er till djupdykningar i TF:s analer. Högaktningsfullt, Herr Eklöf Inventarie 1

Herr Jürgens Inventarie 2

P.S. Herr Eklöf önskar äfven hälsa att hans favoritlåt inte är Mozarts 6:e symfoni, även om den tillhör rätt era, utan Gräva Guld i USA är tveklöst den bästa låten i fyra promilles njutningstillstånd. I mindre muntert tillstånd är en av Chalmersspexets final-final visor högt på listan ;) Några frågor blev tyvärr obesvarade, eftersom den som frågan var riktad till inte vill svara eller för att chefredaktören helt enkelt inte kunde lista ut vem frågan riktats till. Johanna Hellberg

10


Storätartävling 24.11.2004

En tradition inom nationen har åter väckts till liv när åtta stora teknologmän samlades över en gryta spagetti och en hink sås. Under 1 timmes tid gällde det att äta så mycket att varenda liten tom skarv i magen var fylld (om man ändå vore en ko). Den tomma tallriken vägdes, fylldes med valfri mängd spaghetti och sås och så var det bara att äta. Men på riktigt, why?

1. Niklas “Nikke” von Schantz 2. N 3. Raksa 4. 190cm 5. 89kg 6. Stadig middag igår kväll, ätit nada idag men druckit mycket vatten 7. Är en äkta Storätare, som har deltagit i alla tävlingar som ordnats. 8. Sitter på MåMö men äter inte maten... 9. Äta långsamt först för att sedan slutspurta så att kroppen först senare märker att den är mätt. 10. 2,294 kg

1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10.

Namn? Årskurs? Avdelning? Längd? Vikt? Hur har du tränat inför tävlingen? Varför är du med? Vad gör du efter tävlingen? Strategi? Slutresultat? 1. Lars ”Lala” Baarman 2. 2 3. Fyssa 4. 197cm 5. 90kg 6. Ätit normalt, men har i morse ovanligtvis ätit morgonmål. 7. Det blir billigare att en gång äta så mycket man vill för 3€ istället för att ta tre portioner á 2€. 8. Deltar i MåMö och aspirerar på posten som ek-chef. 9. Det här är min första gång och det blir en träning inför nästa storätartävling. Men jag kommer att smörja in spagettin med såsen för att den ska slinka ner bättre. 10. 2,594 kg

11


1. Otto “Tage” Kronstedt 2. 3 3. Data 4. 180cm 5. 720N 6. Åt en dubbel middag igår (två pizzor + smörgåsar) och en lätt frukost (banan, morot, apelsinjuice) i morse 7. Det här är en god juttu, ett teknologiskt evenemang. 8. Deltar i MåMö för jag aspirerar på en styrelsepost, men jag tror att jag kommer att ligga på soffan en stund först. 9. Siktar på en ärevördig sistaplats, mera gentelmannastil än storätarstil. Jag siktar på att överträffa mig själv. 10. 1,474 kg

1. Johan Lillhannes 2. 1 3. Kone 4. 187,5cm 5. 105kg 6. Ätit flitigt med spagetti på TF, sovit en god natts sömn och haft lite mental psykning. 7. För att för en gångs skull äta mig mätt, de är ju så små portioner annars. 8. Gå på TeSu. 9. Börja långsamt och sedan öka tempot. 10. 1,932 kg 1. Joni Nevalainen 2. N 3. Sähkö 4. 192cm 5. 85kg 6. Grillat mycket vid Ossinlampi på sommaren men inte gjort någonting speciellt inför idag. 7. För att för en gångs skull få äta tillräckligt med spagetti. 8. Gå och köpa en ryggsäck. 9. Äta sig helt full först, låta det sjunka och sedan äta vidare. 10. 1,876 kg

1. Ray Lindberg 2. N 3. Raksa 4. 181,5cm 5. 82,5kg 6. Åt extra mycket igår kväll, laddade upp med Essotoast som morgonmål för en bra botten för magretning. 7. För att jag tycker mycket om mat och alltid har ätit mycket. Jag är här för att försvara familjeäran. 8. Håller en företagspresentation och far sedan på Rammsteinkonsert. 9. Äta snabbt stora lass. 10. 2,090 kg

1. Edvard “Edu” Fagerholm 2. 4 3. Tik 4. 189cm 5. 79kg 6. Grundade med ett lätt morgonmål och har druckit mycket vatten. 7. Var tvungen att som medlem av Storätarna vara med. 8. Beställer en perhepizza! 9. Lite samma strategi som Nikke, men tänker äta mera kött än spagetti. 10. 1,690 kg

1. Kasper Förström 2. 3 3. Sähkö 4. 192cm 5. 70kg 6. Ätit som vanligt, men har sett framemot tävlingen med en positiv inställning. 7. Kul grej. 8. Gå på Lab (labbkompisen har hotat med stryk om han somnar) 9. Äta lungt och jämnt och hålla samma tempo genom hela tävlingen. 10. 1,432 kg

Och de stormagade är: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8.

Lala Nikke Ray Johan Joni Edu Tage Kasper

2,594 kg 2,294 kg 2,090 kg 1,932 kg 1,876 kg 1,690 kg 1,474 kg 1,432 kg

Tina Salvén och Susanne Salovius

12


Abirundan 2004

WAN T E D

Årets abirundan gick av stapeln vecka 48, närmare sagt mellan 24 och 26 november. Ändamålet för resan är att åka runt till gymnasier i svenskfinland och berätta om teknikstudier. Av tradition har resan ordnats tillsammans med Kemistklubben och Datateknologerna från Kemisk-tekniska fakulteten vid ÅA. Finansieringen av rundan står Tfif, ÅA och TH för. I år var det alltså 4 ivriga teknologer, som begav sig ut i södra Finland, för att finna nya teknologer. Till min besvikelse fanns det inte en enda Otnäs-teknolog, som ville komma men mig. Det var alltså jag och tre KTF:are, Johan, Anne och Maria som var med. Min färd började redan natten till den 24:de då ett sällskap herrar kom ca 1.5 h för sent med ÄpyVänen, som skulle fungera som vår farkost. Orsaken till förseningen lär ha varit teknologisk… Men, jag kunde i alla fall börja köra mot Åbo där halvett tiden. Efter några timmars sömn kunde jag och abianerna från Åbo börja vår Abirunda 2004. Första anhalten blev Kimitoöns Gymnasium i Kimito. Vidare avverkade vi Ekenäs Gymnasium och Kyrkslätt Gymnasium, där vi fick en parkeringsbot mitt under presentationen. Det lustiga var att vi från ett fönster i gymnasiet kunde se vår bil och alltså även bevittna ner herr konstapel satte en lite böteslapp under vindrutstorkaren. Jag vill dock påpeka att vi fick boten riven, felet låg alltså inte hos oss. På kvällen avnjöt vi en trerätters middag i Stavans. Nu började vi redan känna oss mycket trötta. Vår plan var att vara riktiga teknologer och övernatta i Stavans, men vid närmare eftertanke beslöt vi oss för att fara hem till Hanna och Samuel S. Tack för att vi fick tränga oss på!

Tjo!, ansvarig utgivare 2005

Efter att igen ha sovit en lång natt begav vi oss till Mattlidens Gymnasium. Allas vår prepkursföreläsare Misha tog emot oss där. Här näst stod Gymnasiet Lärkan på programmet. Vi blev 10 minuter försenade. Det vi inte visste var att de endast reserverat 30 minuter för vår presentation, något som studiehandledare tyckte var passligt att påpeka 3 minuter innan presentationen skulle vara slut. Vi drog alltså vår 45 minuters powerpointshow på 20 min. För att undvika morgonrusningen hade vi redan tidigare bokat rum på Hotell Vanda, där nästa dags första presentation skulle hållas.

EXAMENSFEST med TFiF-ACCADEMIE för nyligen utexaminerade Lördagen 12 mars 2005 Kom och fira din examen under en festlig sits tillsammans med övriga nyligen utexaminerade diplomingenjörer och arkitekter! Före sitsen hålls en accademie, där olika TFiF-grupperingar presenterar sig.

Vår första stopp denna dag var förstås Helsinge Gymnasium. Efter detta skyndade vi oss till Sibbo. Nå, för er som inte vet, det tar inte nå länge att köra till Sibbo från Vanda. Och det är absolut inte svårt att hitta. Vi hade för första gången rejält med tid mellan presentationerna. Vi hade lite över en timme på oss att stifta bekantskap med Sibbo. Det finns i alla fall två kyrkor där. Så hann vi även ta oss en kopp kaffe på Kafé Viivi. Efter lite sightseeing var det sen dags att dra vår allra sista presentation i Sibbo Gymnasium. Där väntade en förväntansfull rektor på oss.

Examensfesten äger rum lördagen den 12 mars 2005 i TFiF-huset, Eriksgatan 2, Helsingfors. Klädseln är mörk kostym och tillställningen är avecfri. TFiF:s kansli tar emot anmälningar i februari. Ungdomsutskottet

Nu återstod bara att köra iväg till Esbo Centrum, där abianerna hoppade på nästa tåg till Åbo. Jenny Vesterlund

13


LaTeX, LaTeX och mera LaTeX ! I år har det försiggått ett stort projekt på studiesektorn som gemene nationsmedlem knappast har märkt något av. StuK (bestående av Sandra Udd, Larissa Gustafsson, Frank Holmström, Henrik ”Mankka” Mannerström, Anna Johansson, Jenny Vesterlund och undertecknad) har tillsammans med Andreas Henelius och Kurt Baarman skrivit om våra flitigt använda prepkurskompendier från Word-format till LaTeX (uttalas lah-tech). Allt började redan i januari detta år då vår kära ordförande Janne och infochef Andreas föreslog åt StuK att vi skulle kunna skriva om prepkurskompendierna om vi ville och hade tid. Orsaken till att de kommit på idén var för att de själva hade haft i uppgift förra året att sätta in nya inträdesprovsuppgifter i prepkurskompendierna, och det hade tagit dem en halv evighet i.o.m att kompendierna var skrivna i Word. Alla vi som skrivit stora dokument i Word har säkert egna erfarenheter om att programmet börjar krångla ibland. LaTeX igen skulle vara bombsäkert. Alla stycken och rubriker i kompendierna skulle se konsekventa ut, inga oregelbundna radbyten (som Word sysslar med) skulle ske och det skulle bli mycket lättare att i framtiden sätta in bara en handfull nya inträdesprovsuppgifter i kompendierna utan att resten av kompendiet skulle bli helt råddigt. Det var ju klart att StuK nappade på idén och ville utföra arbetet! Nästa steg var att bilda en så kallad LaTeX-grupp. Hela StuK var med i den och dessutom erbjöd sig Andreas, som en stor LaTeXkännare, att komma med för att hjälpa oss. Dessutom lockade vi också med Kurt Baarman i.o.m att han också var bra på detta med LaTeX. Kapitlen i kompendierna delades upp och så började arbetet. Enligt de två personerna som presenterade hela projektet åt oss

skulle det ta ca 10 timmar per man att göra sin del. Oj, oj, oj så fel de hade. Jag vågar påstå att hela gruppen sammanlagt har jobbat många hundra timmar på detta i.o.m att jag själv vet hur mycket tid jag lagt ner på omskrivandet. Det var meningen att vi på under tre månader på våren skulle skriva om alltihop så att prepkursisterna år 2004 skulle få lära sig saker och ting ur splitternya kompendier. Arbetet blev som blev färdigt i tid tack vare en mycket lång och tung vecka veckan innan kompendierna skulle gå i tryck i april. På hösten fortsatte sedan arbetet med att rätta bort alla felen som prepkursassarna hittat. Vi fick ett litet bidrag från TFiFen som bl.a. skulle täcka kopieringskostnaderna men också vara en liten belöning till gruppen. Det skulle inte ha funnits någon som helst möjlighet att göra hela arbetet utan TFiFens stöd. Tack TFiFen! Efter att arbetet slutligen blev färdigt i slutet av november hade vi en liten ”LaTeX-kaato”-fest (som det skulle kallas med nationens termer). Vi avslutade alltså projektet med att träffas en kväll och äta och dricka gott tillsammans. Vi hade det mycket roligt och jag tycker att det blev en mycket bra och trevlig avslutning på LaTeX-projektet. Bilderna ni ser är från just denna fest. Med facit i hand tror jag att alla gruppmedlemmar varit mycket nöjda med att vi utförde arbetet. I slutändan gjorde det inte så mycket fastän arbetet blev många gånger större än var det räknades med i januari. Fastän alla har haft det ganska stressigt ibland med omskrivandet så har många av LaTeX-gruppens medlemmar sagt att det ändå har varit helt jätte skoj att lära sig något nytt och samtidigt göra ett stort och nyttigt jobb för nationen. Tillsist vill jag tacka alla er som varit med och slitit för våra nya, fina, professionella och stiliga kompendier i år. Tack Sandra, Larissa, Frank, Mankka, Anna, Jenny, Andreas och Kurt för att ni varit med och arbetat så fint! Bra jobbat! Hanne Strandvall foto: Larissa Gustafsson

14


Lilla filosofihörnan Fyra dagars arbetsvecka – utopi?

kan generellt påstå att välbefinnandet under fritiden oftast är högre än välbefinnandet under arbetstiden (jmf. nedanstående graf).

”Vad är det som är viktigt i livet egentligen?” – en fråga som så gott som alla stöter på under något skede av sitt liv och något jag själv kom att tänka på då jag efter flera års stressande äntligen beslöt mig för att stanna upp en stund och se omkring.

Som svar till Industrins arbetsgivare vågar jag påstå, att det snarare skulle löna sig att förkorta arbetsveckan än att förlänga den. På grund av den intensiva arbetstakten är stressrelaterade sjukdomar idag en av de mest kostsamma för samhället. Förutom att en förkortad arbetsvecka minskar på stress, jobbar en utvilad människa förmodligen också mer effektivt, vilket i sin tur höjer på konkurrenskraften.

En vardag för dagens ideella samhällsmänniska är intressant nog uppdelad i tre delar: 8 + 8 + 8, dvs. åtta timmar arbete, åtta timmar fritid och åtta timmar sömn. En konkret del denna ekvation inte beaktar är tiden för arbetsresorna (i medeltal 1 h per dag), vilket för dem som inte har möjlighet att arbeta under sin resa subtraheras antingen från fritiden eller från sömnen. Med de ökande kraven i dagens samhälle kan man dessutom tänka sig att allt fler människor ofta känner sig så trötta efter arbetet att de inte orkar mera än slänga sig på soffan. Skall de klassa denna tid som fritid eller återhämtning från arbetet?

En säker fördel som t.ex. en fyra dagars arbetsvecka hämtar med sig är sparandet av två arbetsresor, som för en vanlig person betyder sparandet av en extra arbetstimme per vecka. Men framför allt tror jag att en kortare arbetsvecka är ett steg mot högre kumulativt välbefinnande (eller ett högre värde på integralen) för varje människa.

För cirka en månad sedan hörde jag i nyheterna på ett reportage där en representant från Industrins arbetsgivare meddelade att arbetsveckan i Finland borde förlängas för att landet skall kunna bevara sin konkurrenskraft. Konkurrenskraft är nog bra och behövs för att behålla den höga levnadsstandarden vi njuter av i vårt land. Men vad är det för idé med hög levnadsstandard ifall man aldrig hinner leva? För vissa kan själva arbetet vara en stor glädje i sig, men de flesta arbetar främst för att klara sig och är oftast glada då arbetsdagen är slut. Hellre än att sitta på jobbet skulle de gärna träffa sina kompisar, titta på tv, vara med sina barn osv. Man

Och ifall levnadsstandarden sjunker? Om teknologfilosofin stämmer och meningen med livet är att njuta av det, vore du inte då färdig att ge upp vissa saker ifall du fick leva lite istället? Niklas von Schantz

15


Små kemister övertog Urdsgjallar för en dag Det är en alldeles vanlig lördagsförmiddag i oktober, men på TF är allting inte riktigt som vanligt. Urdsgjallar har nämligen förvandlats till ett alldeles riktigt kemilaboratorium, där det utförs storartade vetenskapliga experiment. Viktiga farbröder och tanter springer omkring i vita rockar och i stora salen samlas så småningom ivriga små laboranter klädda i vita skyddsförkläden. Fönstren i stora salen är täckta och ur högtalarna kommer en mystisk musik som bidrar till en spänd och förväntansfull stämning. Det är barnens kemidag som just satt igång på TF. Först fick barnen se på en magisk kemidemonstration utförd av professor Robert och hans assistent Bianca. Professor Robert blandade vätskor och fick på det sättet fram nya olika färgers vätskor. Han gjorde även några experiment med eld. Därefter gjorde hans assistent Bianca några experiment med gaser. Genom att låta luften göra arbete lyckades hon få ett ägg att rymmas in i en flaska, som hade en för liten öppning för ägget, utan att ägget gick sönder. Det här experimentet visade sig vara det mest uppskattade av demonstrationens experiment enligt barnen. Efter uppvisningen fick barnen själva göra små laborationer på olika ställen runtomkring på Urdsgjallar, medan föräldrarna fick gå på någon tråkig rundvandring i huset. Laborationerna gick bland annat ut på att göra papper, titta i mikroskop på pyttesmå

Foto Edward Krogius mögliga melonbitar och på att blanda vätskor i olika faser. Vid laborationen där man får göra papper satt Rufus och Sebastian, båda 7 år, och väntade på att hela deras grupp skulle bli färdig. Jag passade på att ställa några frågor till dem. Skall de månne bli kemister som stora undrade jag för mig själv och frågade dem vad de skulle bli när de blir stora. – Jag skall bli paleontolog, svarade Rufus mycket bestämt. Svaret kom så snabbt och bestämt att jag helt kom av mig, dessutom hade jag aldrig hört ordet förr så jag måste be om en förklaring. Rufus förklarade att han skulle bli paleontolog eftersom han tycker jätte mycket om dinosaurier. Jag frågade pojkarna om de inte funderat på att bli kemister. Men de var inte så intresserade av det yrket, däremot tyckte de nog om att göra experiment. Sebastian berättade att han har gjort små experiment hemma, som till exempel att blanda Coca Cola, Sprite, socker och sådant. Efter laborationerna frågade jag en grupp barn vilken laboration som varit roligast. Nästan alla var överens om att det var roligast att göra fällningar, där de med hjälp av en pipett blandat en vätska med andra vätskor i olika provrör och på det sättet fått fram olika färger på vätskorna. Den här laborationen var roligast för man fick göra experimentet själv på riktigt, förklarade Jenny 7 år. Barnens kemidag började lida mot sitt slut, men först bjöds det ännu på kaka och rykande saft. Alla barnen fick också ett diplom för lyckat utförda laborationer under Barnens kemidag. Och diplomen var naturligtvis undertecknade av professor Robert. Barnens kemidag i Esbo arrangerades den 9 oktober för första gången. För arrangemangen stod TFiF: s avdelning för kemi tillsammans med utvalda delar av Programutskottet samt TF. Johanna Hellberg

16


Georgs kluriga problem

En 90-årig tradition har gått i graven! Jag hade den tvivelaktiga äran att agera som mötesordförande för det nationsmöte som gjorde det historiskt sett beklagliga beslutet att slakta vår fana från år 1914. Utan att nationen skulle ha slarvat med omhändertagandet av vår fana (=supit bort den) skulle frågan om en ny fana aldrig ha aktualiserats, det har helt enkelt inte funnits några vägande skäl för att begrava en nära 90-årig tradition.

Tisdagen den 21. december äger TF:s traditionella Julphest rum! Då gästerna anländer, lägger de varsin julklapp i den Stora Säcken och senare på kvällen kommer den Gamle Bocken och delar ut julklapparna. Han tar slumpmässigt en julklapp ur säcken och ger till första gästen, därefter tar han slumpmässigt en av de kvarvarande julklapparna och ger till nästa gäst och så vidare, tills alla gästerna fått varsin julklapp. Därvid kan det naturligtvis hända, att en eller flera gäster får tillbaka samma klapp som de själva lagt i Stora Säcken.

Jag fann det tråkigt att beslutet om att gå in för en ny design på TF:s fana i stor utsträckning baserade sig på en debatt som på MåMö fördes av endast en handfull personer. Vissa argument som framfördes under mötets gång var dessutom minst sagt besynnerliga. Att någon politruk vid ett tillfälle glatt sig över att vår fana liknar arbetarrörelsens fana, att denna kommentar lett till att enstaka nationsmedlemmar uppfattat situationen olustig, är väl inte skäl nog för att skrota vår egen fana? Det är väl trots allt inte arbetarrörelsens representanter som skall bestämma om hur vår fana skall se ut, eller? Tråkigt var även att gallupen som genomfördes gällande TF:s fana i viss mån var missvisande. Gallupen tog inte upp de argument som heraldiker Hyrsky fört fram som handlade om varför det skulle vara motiverat att bevara fanan i dess ursprungliga format. I gallupen presenterade man även felaktigt att Hyrskys alternativ skulle ha varit Fanarbetsgruppens förslag. Majoriteten av arbetsgruppens medlemmar torde ha varit för att bevara vår fana från 1914 i dess ursprungliga format.

Om vi antar att det kommer N personer till julphesten, hur stor är då sannolikheten P(N) att ingen av gästerna får tillbaka sin egen present? Vad är gränsvärdet för P(N), då N växer över alla gränser (om det överhuvudtaget finns något sådant gränsvärde)? Bakgrund: Detta är ett gammalt klassiskt problem! För att attackera det måste man känna till lite elementär sannolikhetslära, men resten är bara tillämpning av kunskaperna från grundkurserna i matematik: induktion, rekursiva talföljder, Maclaurin-utvecklingar och serielära. Man får omedelbart att P(0)=1, eftersom om det inte kommer några gäster, är sannolikheten 1 att ingen av gästerna får sin present tillbaka. Likaså ser man, att P(1)=0 och P(2)=1/2. Lite räkningar ger att P(3)=1/3, vilket väl lämpligast lämnas som övning och uppvärmning inför själva uppgiften att bestämma P(N) och därefter gränsvärdet.

Jag anser att det skulle ha varit motiverat att gå in för en ny design för vår fana endast ifall TF och dagens teknologer inte längre delar de grundläggande värderingar som tidigare generationer av TF:are stått för. Om man funnit att TF:s värderingar ändrats borde man inte ha gjort en urvattnad version av vår fana från 1914 utan en fana som tydligt skiljer sig från den historiska fanan.

Georg Metsalo

I snart ett års tid har jag begrundat fanfrågan. Jag har ännu inte funnit några övervägande skäl till att byta ut vår anrika fana mot en modernare version. Jag anser att det finns ett stort egenvärde i att bevara en symbol, en av nationens mest markanta insignier, i den form som generationer av TF:are samlats kring i snart 90års tid. Även de hjältar som vi hedrar vid självständighetsdagen har fylkats kring vår fana från 1914. Jag tycker att vi TF:are skall vara stolta över vår långa ärorika historia och vår fana, som de facto är en levande del av vår historia. Då nationen fattade beslut om att åsidosätta vår 1914-års fana handlade det tyvärr nog mer om att välja en ny logo för TF än att låta sy en ny fana. Min förhoppning är att det handlar om en lapsus, att nationen innan eller i samband med fanans 100-årsjubileum går in för att åter ta i bruk den ”enda riktiga” fanan. Här borde TF ta exempel av nationerna vid Helsingfors Universitet som nu gått in för att söka sina rötter. Enligt de uppgifter jag fått ta del av håller de som bäst på att ta i bruk sina ursprungliga fanor. De har insett att förnyelse inte är ett självändamål utan att det finns traditioner och värderingar som är värda att bevara. Jan-Erik ”JEJE” Eklöf En gång teknolog – alltid teknolog

17


JÄÄ!!

WÄK!!

1) Erik Prydz- ”Call on me” ÅÅÅHh, Härrrrre Guud en så bra låt!! Årets bästa helt klart! Till pojkarnas stora glädje rekommenderas speciellt att ladda ner den fantasifulla videon= varje gosses våta dröm om hur en aerobic-timme PÅRIKTIGT går till!! Man kan faktiskt inte sitta stilla till den här, det är en sann välsignelse för varje disco med någonsorts självkritik, och det riktigt frestar att riva på sig för små trikåer och benvärmare när man hör den, speciellt då man sett videon;)!

1) Familjen Usch (-s missklädda ungar)! Voj nöd och besvärjelse- att man skall måsta sitta och se på det där patrasket i 4 år till!! Hälsningar till dom två dumma döttrarna: VAD F*** HAR NI PÅ ER?!! Finns det för Guds skull ingen i Vita Huset som kan hjälpa dom stackars barnen?! Man sku ju kunna tänka sig att hela släkten har ett helt garde av personal trainers, stylister, dietister etc, men här kommer dom, (då ”vem e din papi?”-George skall deklarera sin seger), som pryda Hans och Greta med händerna knäppta över könsorganen, klädda som två FJOLLIGA TONÅRINGAR påväg på DISCO (=jeans-artade byxor, H&M t-skjorta och KNÄPP-kofta)!!!...grattis ärtskallar! Ni har just uppträtt inför HELA världen i etern och bevisat att ni saknar allt sinne för god smak, stil och elegans! Skamligt och sorgligt, vi beklagar hela deras existens!

2) Finska hus Trodde ni att det är en självklarhet att husen är varma, har tredubbla fönster, och att det kommer varmvatten ur kranen?! Ta nu en extra het dusch isåfall för världens alla spanjorers del också! Enkla fönster, överallt, INGET värmesystem i hälften av husen (påriktigt!)= istället används så många lösa brödrosts-artade värme-element som man ids ha, dvs. vanligen ett/lägenhet. Det kommer endast kallvatten ur kranarna, skall man ha varmvatten värms det upp via en gasbrännare och det räcker för högst två duschar... men det är skööönt när det är lika kallt inomhus som ute! Inte undra på att resten av världen har fördomar om hur okristligt kallt det är i Finland och får spratt när dom hör att det kan bli -30’C på vintern- när ingen vet om hur fina hus vi har!!

2) ”Den första kvinnan” Vad är det amerikanerna har för febless för presidentfruar, ”we love Laura”?! Följande curse tillfaller nämligen hennes plastiska grin; har nån sett en stelare människa, eller kanske hon faktiskt är en uppstoppad skyltdocka?! Tom. George själv har med sina apgrimaser ett mer intressant ansikte än hans frus halvdöa fiskmin, för att inte tala om att hon rör sig som om hon sku vara uppträdd på en flaska!

3) ”Tomtegröt” (eller risgrynsgröt) ÅÅÅåh (igen), ljuvliga julen, ÄNTLIGEN får man frossa i den där underbara härliga kanelsörjan igen!! Tänk att det bara är i norden vi förstår oss på den delikatessen- i de flesta andra delar av jordens hörn får man en portion vaniljsås med några risgryn i, (fy pyton och spyor!) ifall man gör misstaget att försöka förklara för nån att man sku vilja ha risgrynsgröt. Tacka vet jag mitt beprövade sätt (sedan jag var tillräckligt gammal för att hålla i skeden själv); ÖS kanel, massor, och socker på gröten, rör om så att allt blir en brun geggamojja, ös ÄNNU MERA kanel och socker på, hAMm, det blir inte bättre än såhär:)!

3) Bakteriefloran i magsystemet För första gången i livet inser jag hur jobbigt livet är för alla er med laktosintolerans, allergier, keliaki, diabetes etc! Det är bannefasiken ett rent helvete att hålla på och studera och analysera varenda smula man skall sätta i munnen- och låter man bli har man en totally bolistic sambakarneval i tarmsystemet!! Hur kan kroppen vara så osamarbetsvillig- som om det sku vara sån himla skillnad på vatten och vatten- men tydligen är det verkligen det...ganska ironiskt att man sitter i tapas-hemlandet och måst välja mellan att äta kokt ris eller pasta, utan nånting till(!)...hmm- kanske skruvmakaroner idag, för att twista till det hela! God Jul+Gott Nytt År(!), hälsar JOhanna från Barcelona:)

18



2004 modulen4