Page 1

Protokoll Riksstämma 2017

Transaktion 09222115557381214502

Signerat AS, MS, EK, CN, MO, TAH


Innehรฅllsfรถrteckning

Transaktion 09222115557381214502

Signerat AS, MS, EK, CN, MO, TAH


Transaktion 09222115557381214502

Signerat AS, MS, EK, CN, MO, TAH


Transaktion 09222115557381214502

Signerat AS, MS, EK, CN, MO, TAH


Mötets ajourneringar och antal närvarande ombud

Bilagor:

§ 1 Riksstämman öppnas § 2 Val av ordförande och vice ordförande för stämman § 3 Val av sekreterare för stämman § 4 Val av två justerare tillika rösträknare

Transaktion 09222115557381214502

Signerat AS, MS, EK, CN, MO, TAH


§ 5 Upprop av ombud och fastställande av röstlängd § 6 Godkännande av kallelsen

§ 7 Fastställande av föredragningslistan

Transaktion 09222115557381214502

Signerat AS, MS, EK, CN, MO, TAH


§ 8 Uttalanden vid stämman

§ 9 Förbundsstyrelsens kassa- och verksamhetsberättelse

§ 10 Revisorernas och verksamhetsrevisorernas berättelser

Transaktion 09222115557381214502

Signerat AS, MS, EK, CN, MO, TAH


§ 11 Fastställande av balansräkning

§ 12 Fråga om ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen § 13 Val av verksamhetsrevisorer och suppleanter

§ 14 Förbundsstyrelsens förslag till verksamhetsinriktning och motioner därom

Transaktion 09222115557381214502

Signerat AS, MS, EK, CN, MO, TAH


Transaktion 09222115557381214502

Signerat AS, MS, EK, CN, MO, TAH


Transaktion 09222115557381214502

Signerat AS, MS, EK, CN, MO, TAH


Transaktion 09222115557381214502

Signerat AS, MS, EK, CN, MO, TAH


Transaktion 09222115557381214502

Signerat AS, MS, EK, CN, MO, TAH


Transaktion 09222115557381214502

Signerat AS, MS, EK, CN, MO, TAH


Transaktion 09222115557381214502

Signerat AS, MS, EK, CN, MO, TAH


Transaktion 09222115557381214502

Signerat AS, MS, EK, CN, MO, TAH


Transaktion 09222115557381214502

Signerat AS, MS, EK, CN, MO, TAH


Transaktion 09222115557381214502

Signerat AS, MS, EK, CN, MO, TAH


Transaktion 09222115557381214502

Signerat AS, MS, EK, CN, MO, TAH


Transaktion 09222115557381214502

Signerat AS, MS, EK, CN, MO, TAH


Transaktion 09222115557381214502

Signerat AS, MS, EK, CN, MO, TAH


Transaktion 09222115557381214502

Signerat AS, MS, EK, CN, MO, TAH


Transaktion 09222115557381214502

Signerat AS, MS, EK, CN, MO, TAH


Transaktion 09222115557381214502

Signerat AS, MS, EK, CN, MO, TAH


Transaktion 09222115557381214502

Signerat AS, MS, EK, CN, MO, TAH


Transaktion 09222115557381214502

Signerat AS, MS, EK, CN, MO, TAH


Transaktion 09222115557381214502

Signerat AS, MS, EK, CN, MO, TAH


Transaktion 09222115557381214502

Signerat AS, MS, EK, CN, MO, TAH


Transaktion 09222115557381214502

Signerat AS, MS, EK, CN, MO, TAH


§ 15 Övriga förslag från förbundsstyrelsen

Transaktion 09222115557381214502

Signerat AS, MS, EK, CN, MO, TAH


Transaktion 09222115557381214502

Signerat AS, MS, EK, CN, MO, TAH


Transaktion 09222115557381214502

Signerat AS, MS, EK, CN, MO, TAH


Transaktion 09222115557381214502

Signerat AS, MS, EK, CN, MO, TAH


Transaktion 09222115557381214502

Signerat AS, MS, EK, CN, MO, TAH


Transaktion 09222115557381214502

Signerat AS, MS, EK, CN, MO, TAH


§ 16 Övriga motioner och skrivelser från medlemmar och lokalavdelningar

Transaktion 09222115557381214502

Signerat AS, MS, EK, CN, MO, TAH


§ 17 Förbundsstyrelsens förslag till medlemsavgifter

§ 18 Val av ordförande, tillika ledamot, i förbundsstyrelsen

§ 19 Val av förbundsstyrelsens övriga ledamöter och suppleanter

Transaktion 09222115557381214502

Signerat AS, MS, EK, CN, MO, TAH


§ 20 Val av revisorer och suppleanter

§ 21 Val av ledamöter, suppleanter och ordförande i valberedning

§ 22 Vid stämman väckta frågor

Transaktion 09222115557381214502

Signerat AS, MS, EK, CN, MO, TAH


Protokollsanteckningar:

Transaktion 09222115557381214502

Signerat AS, MS, EK, CN, MO, TAH


Verifikat Transaktion 09222115557381214502 Dokument Protokoll riksstämma 2017 Huvuddokument 38 sidor Skickat av Djurens Rätt (DR)

Bilaga A1 - Verksamhetsberättelse 2015 Bilaga 1 27 sidor Sammanfogad med huvuddokumentet Bifogad av Djurens Rätt (DR)

Bilaga A2 - Verksamhetsberättelse 2016 Bilaga 2 25 sidor Sammanfogad med huvuddokumentet Bifogad av Djurens Rätt (DR)

Bilaga B1 - Årsredovisning 2015 m signaturer Bilaga 3 21 sidor Sammanfogad med huvuddokumentet Bifogad av Djurens Rätt (DR)

Bilaga B2 - Årsredovisning 2016 m signaturer Bilaga 4 25 sidor Sammanfogad med huvuddokumentet Bifogad av Djurens Rätt (DR)

Bilaga C - Verksamhetsrevisorernas berättelse Bilaga 5 3 sidor Sammanfogad med huvuddokumentet Bifogad av Djurens Rätt (DR)

Bilaga D - Talarstatistik för Djurens Rätts riksstämma 2017 Bilaga 6 1 sida Sammanfogad med huvuddokumentet Bifogad av Djurens Rätt (DR)

Initierare Djurens Rätt (DR) Djurens Rätt Org. nr 802002-4496 info@djurensratt.se

Signerande parter Anna Svanström (AS) Personnummer 8905020288 4nnasvanstrom@gmail.com Signerade 2017-07-31 12:05:32 CEST (+0200)

Marcus Samanni (MS) Personnummer 7901154810 marcus.samanni@gmail.com Signerade 2017-07-28 11:54:21 CEST (+0200)

Edvin Kvamme (EK) Personnummer 199206132301 edvin.kvamme@gmail.com Signerade 2017-07-27 15:06:32 CEST (+0200)

Carina Nilsson (CN) Personnummer 198808253564 carina.nilsson333@gmail.com Signerade 2017-07-27 14:44:35 CEST (+0200)

Detta verifikat är utfärdat av Scrive. Kursiverad information är säkert verifierad. Tidsstämpeln säkerställer att dokumentets äkthet går att bevisa matematiskt och oberoende av Scrive. För mer information se den dolda juridiska bilagan (använd en PDF-läsare som kan visa dolda bilagor). För er bekvämlighet tillhandahåller Scrive även en tjänst för att kontrollera dokumentets äkthet automatiskt på: https://scrive.com/verify 1/4


Verifikat Transaktion 09222115557381214502 Mia Olsson (MO) Personnummer 196810010220 mia.k.olsson@gmail.com Signerade 2017-07-27 21:06:37 CEST (+0200)

Tore Andersson Hjulman (TAH) Personnummer 8409236679 tore.idehist@gmail.com Signerade 2017-07-27 13:40:10 CEST (+0200)

Registrerade händelser 2017-07-27 13:29:30 CEST (+0200) 185.169.74.28

Redigeringen av dokumentet avslutades av Djurens Rätt (DR). Signeringsprocessen inleddes.

2017-07-27 13:29:30 CEST (+0200)

En inbjudan att signera dokumentet skickades till Anna Svanström (AS) via epost av Scrive. Inbjudan att signera dokumentet innehöll följande meddelande: Signeringen kräver BankID, kontakta Kim-Evert Olofsson (kimevert.olofsson@djurensratt.se) om du inte har BankID.

2017-07-27 13:29:30 CEST (+0200)

En inbjudan att signera dokumentet skickades till Marcus Samanni (MS) via e-post av Scrive. Inbjudan att signera dokumentet innehöll följande meddelande: Signeringen kräver BankID, kontakta Kim-Evert Olofsson (kimevert.olofsson@djurensratt.se) om du inte har BankID.

2017-07-27 13:29:30 CEST (+0200)

En inbjudan att signera dokumentet skickades till Edvin Kvamme (EK) via epost av Scrive. Inbjudan att signera dokumentet innehöll följande meddelande: Signeringen kräver BankID, kontakta Kim-Evert Olofsson (kimevert.olofsson@djurensratt.se) om du inte har BankID.

2017-07-27 13:29:30 CEST (+0200)

En inbjudan att signera dokumentet skickades till Carina Nilsson (CN) via epost av Scrive. Inbjudan att signera dokumentet innehöll följande meddelande: Signeringen kräver BankID, kontakta Kim-Evert Olofsson (kimevert.olofsson@djurensratt.se) om du inte har BankID.

2017-07-27 13:29:30 CEST (+0200)

En inbjudan att signera dokumentet skickades till Mia Olsson (MO) via e-post av Scrive. Inbjudan att signera dokumentet innehöll följande meddelande: Signeringen kräver BankID, kontakta Kim-Evert Olofsson (kimevert.olofsson@djurensratt.se) om du inte har BankID.

2017-07-27 13:29:30 CEST (+0200)

En inbjudan att signera dokumentet skickades till Tore Andersson Hjulman (TAH) via e-post av Scrive. Inbjudan att signera dokumentet innehöll följande meddelande: Signeringen kräver BankID, kontakta Kim-Evert Olofsson (kimevert.olofsson@djurensratt.se) om du inte har BankID.

2017-07-27 13:29:35 CEST (+0200)

Inbjudan att signera dokumentet levererades till Edvin Kvamme (EK) via epost.

2017-07-27 13:29:35 CEST (+0200)

Inbjudan att signera dokumentet levererades till Mia Olsson (MO) via e-post.

Detta verifikat är utfärdat av Scrive. Kursiverad information är säkert verifierad. Tidsstämpeln säkerställer att dokumentets äkthet går att bevisa matematiskt och oberoende av Scrive. För mer information se den dolda juridiska bilagan (använd en PDF-läsare som kan visa dolda bilagor). För er bekvämlighet tillhandahåller Scrive även en tjänst för att kontrollera dokumentets äkthet automatiskt på: https://scrive.com/verify 2/4


Verifikat Transaktion 09222115557381214502 2017-07-27 13:29:41 CEST (+0200)

Inbjudan att signera dokumentet levererades till Anna Svanström (AS) via epost.

2017-07-27 13:29:41 CEST (+0200)

Inbjudan att signera dokumentet levererades till Marcus Samanni (MS) via epost.

2017-07-27 13:29:41 CEST (+0200)

Inbjudan att signera dokumentet levererades till Carina Nilsson (CN) via epost.

2017-07-27 13:29:41 CEST (+0200)

Inbjudan att signera dokumentet levererades till Tore Andersson Hjulman (TAH) via e-post.

2017-07-27 13:30:04 CEST (+0200)

Dokumentet öppnades online av Tore Andersson Hjulman (TAH).

176.10.133.56

2017-07-27 13:40:10 CEST (+0200) 176.10.133.56

Dokumentet signerades av Tore Andersson Hjulman (TAH) med svenskt BankID som autentiseringsmetod. Namnet som returnerades från svenskt BankID var "Tore Andersson Hjulman".

2017-07-27 14:41:09 CEST (+0200)

Dokumentet öppnades online av Carina Nilsson (CN).

81.170.133.216

2017-07-27 14:44:35 CEST (+0200) 81.170.133.216

Dokumentet signerades av Carina Nilsson (CN) med svenskt BankID som autentiseringsmetod. Namnet som returnerades från svenskt BankID var "Eva Carina Nilsson".

2017-07-27 15:05:39 CEST (+0200)

Dokumentet öppnades online av Edvin Kvamme (EK).

77.218.251.108

2017-07-27 15:06:32 CEST (+0200) 77.218.251.108

Dokumentet signerades av Edvin Kvamme (EK) med svenskt BankID som autentiseringsmetod. Namnet som returnerades från svenskt BankID var "EDVIN KVAMME".

2017-07-27 21:03:46 CEST (+0200)

Dokumentet öppnades online av Mia Olsson (MO).

217.126.49.200

2017-07-27 21:06:37 CEST (+0200) 217.126.49.200

Dokumentet signerades av Mia Olsson (MO) med svenskt BankID som autentiseringsmetod. Namnet som returnerades från svenskt BankID var "MIA OLSSON".

2017-07-28 11:52:59 CEST (+0200)

Dokumentet öppnades online av Marcus Samanni (MS).

79.95.2.175

2017-07-28 11:54:21 CEST (+0200) 79.95.2.175

Dokumentet signerades av Marcus Samanni (MS) med svenskt BankID som autentiseringsmetod. Namnet som returnerades från svenskt BankID var "Marcus Samanni".

2017-07-31 10:16:41 CEST (+0200)

En automatisk påminnelse att signera dokumentet skickades till Anna Svanström (AS) via e-post.

2017-07-31 10:17:45 CEST (+0200)

Inbjudan att signera dokumentet levererades till Anna Svanström (AS) via epost.

Detta verifikat är utfärdat av Scrive. Kursiverad information är säkert verifierad. Tidsstämpeln säkerställer att dokumentets äkthet går att bevisa matematiskt och oberoende av Scrive. För mer information se den dolda juridiska bilagan (använd en PDF-läsare som kan visa dolda bilagor). För er bekvämlighet tillhandahåller Scrive även en tjänst för att kontrollera dokumentets äkthet automatiskt på: https://scrive.com/verify 3/4


Verifikat Transaktion 09222115557381214502 2017-07-31 12:03:57 CEST (+0200)

Dokumentet öppnades online av Anna Svanström (AS).

85.194.1.104

2017-07-31 12:05:32 CEST (+0200) 85.194.1.104

Dokumentet signerades av Anna Svanström (AS) med svenskt BankID som autentiseringsmetod. Namnet som returnerades från svenskt BankID var "ANNA ERIKSSON SVANSTRÖM".

Detta verifikat är utfärdat av Scrive. Kursiverad information är säkert verifierad. Tidsstämpeln säkerställer att dokumentets äkthet går att bevisa matematiskt och oberoende av Scrive. För mer information se den dolda juridiska bilagan (använd en PDF-läsare som kan visa dolda bilagor). För er bekvämlighet tillhandahåller Scrive även en tjänst för att kontrollera dokumentets äkthet automatiskt på: https://scrive.com/verify 4/4


Djurens Rätt Verksamhetsberättelse 2015 Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 1


Alltid på djurens sida!

Copyright: Djurens Rätt 2016 Texter: Moa Richter Hagert och Djurens Rätt Omslagsfoto: Hendrik Zeitler Fotografer: Kim-Evert Olofsson porträtt Camilla Björkbom, Fanny Listherby sida 3, Erik Lindegren sida 8, Hendrik Zeitler sida 20, Rebecka Slatter sida 35, Sara Lindquist sida 20 och 41, Erik Anderberg sida 42, Peter Nilsson, Moa Richter Hagert och Djurens Rätt

Djurens Rätt Verksamhetsberättelse 2015

Formgivning: Sofia Andersson

Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 1


Ordförande har ordet Att outtröttligt stå upp för djuren är själva kärnan i vad Djurens Rätt är, och har varit sedan bildandet 1882. Dagligen bedriver Djurens Rätt påverkansarbete gentemot riksdagspolitiker, kommunpolitiker, myndigheter, EU-politiker, EU-institutioner och företag. Dagligen opinionsbildar vi genom debattartiklar, interaktion på sociala medier, vår omfattande sommarturné och genom kampanjer som #IntePåCirkus och #AdopteraMera. Kampanjen #IntePåCirkus samlade på kort tid in över 155 000 namnunderskrifter för ett förbud mot vilda djur på cirkus. Vi har lämnat över dessa namnunderskrifter till regeringen, och vi kommer att kunna se resultatet under hösten 2016. Under det gångna året har Djurens Rätt också tvingats kämpa mot djurskyddsförsämringar, alltså istället för att kunna arbeta för att djuren ska få det bättre har vi tvingats fokusera på att de inte ska få det ännu sämre. Tyvärr behövs vi även av den anledningen.

Mot den bakgrunden är jag glad att 2015 varit ett år då intresset för vego bara tycks öka. Fler företag än någonsin släpper nya produkter och Djurens Rätt anordnade mässan Vegovision i både Umeå och Göteborg, med besöksrekord på bägge ställena.

”Under 2015 ökade medlemsantalet i Djurens Rätt från strax över 36 000 till omkring 40 000 medlemmar.” Som förbundsordförande är det fantastiskt att se att allt fler också vill vara en röst för djuren. Under 2015 ökade medlemsantalet i Djurens Rätt från strax över 36 000 till omkring 40 000 medlemmar. Vi ska göra så stor skillnad som möjligt för så många djur som möjligt. Visionen är att djur ska respekteras som individer med rätt till sina egna liv. Tillsammans är vi en stark och växande rörelse som står upp för dem som inte har någon egen röst. Tillsammans gör vi skillnad för djuren!

Det har varit fallet när kornas rätt att komma ut på bete har hotats. Det har också varit fallet när grisindustrin istället för att låta grisar få komma ut och böka och beta har velat stänga in suggor bakom galler så att de inte kan röra sig. Vi ville påtala allvaret i grisarnas situation på ett sätt som inte skulle kunna undgå någon. I kollektivtrafiken runt om i landet, i julruschen i Stockholms tunnelbana, och i alla stora dagstidningar samt på några ställen till slog vi därför till med kampanjen ”Skinkfabriken”. Det är den största reklamkampanj som Djurens Rätt någonsin har gjort och det var viktigt att visa upp grisarna som individer och beskriva trängseln och att den enda gången de ser solen är när transporten går till slakteriet.

Förbundsordförande Camilla Björkbom med hunden Sigge.

Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 1

Camilla Björkbom Förbundsordförande


Innehåll Året som gått

Året som gått

3

Årskrönika Utmärkelser Medlemsutveckling

4 6 7

Djurens Rätts huvudfrågor Djur i livsmedelsindustrin Djurförsök Djur i pälsindustrin Djurvänlig konsument

8 9 12 15 18

Opinionsbildning & politiskt arbete

21

Kampanjer Media Politisk påverkan Internationellt Djurens Rätts sommarturné Tidningen Djurens Rätt Rädda Djuren-klubben

22 25 26 28 30 32 34

Övriga sakfrågor 35 Djur som familjemedlemmar Djur som underhållning Hästfrågor Jakt

36 38 39 40

Organisation

41

Lokalorganisationer Förbundsstyrelsen Ledningsgruppen Insamling Ekonomisk översikt

42 44 45 46 47

3 Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 1


Årskrönika Under det gångna året har Djurens Rätt arbetat hårt med frågor som kornas rätt till bete, en avveckling av Sveriges minkfarmning, resurser till alternativa metoder för djurförsök och att grisar inte ska få fixeras. Många av dessa frågor fortsätter vi att arbeta med under 2016 men vi har också nått flera betydande framgångar under året. Vi har kunnat visa på ett fortsatt starkt motstånd mot minkfarmning, en stark opinion för utevistelse för hönor i äggindustrin och mot vilda djur på cirkus. Över 155 000 personer har skrivit

31 höjdpunkter för djuren under 2015 under vårt upprop för att förbjuda vilda djur på cirkus! I februari 2016 lämnades namnen över till regeringen.

Från Djurens Rätts julkalender/årskrönika för 2015 där vi uppmärksammade 31 positiva händelser för djuren.

Under julen la vi stort fokus på att uppmärksamma grisarnas situation med en omfattande reklamkampanj. Vi kan med glädje också se att 2015 har varit ett år där allt fler har fått upp ögonen för vego. Fler företag än någonsin släpper nya produkter och mässorna Vegovision som anordnades i både Umeå och Göteborg blev stora succéer.

1. Resebolag slutar med elefantridning 2. Nederländerna förbjuder pälsfarmning 3. Honduras förbjuder djur på cirkus 4. Seger för sälarna i Eu! 5. SeaWorld förbjuds föda upp späckhuggare i fångenskap 6. Svenska folket säger nej till minkfarmning 7. Turkiet förbjuder djurtester för kosmetika 8. Allt fler kommuner har köttfria dagar 9. Cirkus Maximum slutar med elefanter

Guldråttan Det havrebaserade livsmedelsföretaget Oatly AB tilldelades Guldråttan 2015 för deras orädda marknadsföring som uppmuntrar Sveriges konsumenter att välja djurvänligt. Guldråttan

10. Fåglar i Indien ges rätt att flyga fritt 11. 2015 - vegomatens år

är Sveriges finaste djurrättspris och delas sedan 1987 årligen ut av Djurens Rätt. Priset går till den eller de som har gjort en exceptionell insats för djuren under det gångna året.

12. Svenska folket säger nej till vilda djur på cirkus 13. USA:s regering avslutar djurförsök på schimpanser 14. Danmark förbjuder sexuella övergrepp på djur 15. Nya Zeeland förbjuder djurförsök för kosmetika 16. USA:s största cirkus slutar med elefanter 17. Hugo Boss slutar sälja päls 18. Norge får djurpoliser 19. 7 av 10 vill att hönor får rätt till utevistelse 20. Finlands sista delfinarium stängs 21. Vegansk hamburgare blev världens godaste 22. Malaysia antar ny djurskyddslag 23. 20 000 skriver under upprop för grisarna 24. Var femte svensk minskar på köttet på julbordet 25. 25 000 färre möss i djurförsök för Botox 26. Djurparti tar plats i Portugals parlament 27. Kikkoman slutar med djurförsök 28. Djur blir kännande varelser i Colombia 29. Joel Kinnaman tar ställning för minkarna 30. Permanent fristad för valar och delfiner 31. Klädjätten Benetton slutar med angoraull

4

5 Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 1


Utmärkelser

Medlemsutveckling

Givareguiden

Djurens Rätt kan se tillbaka på ännu ett framgångsrikt år. Målet för år 2015 var att nå upp till 38 000 medlemmar. Antalet vid årets slut landade dock på hela 39 891 medlemmar. Det är inte bara långt över årets målsättning utan innebär även att Djurens Rätts medlemsantal har ökat med 25 procent på fyra år.

För tredje året i rad får Djurens Rätt grönt ljus i samtliga kategorier i Givarguidens granskning av ideella sektorn. Med det hamnar Djurens Rätt även år 2015 på guidens Gröna lista! - Vi är mycket positiva till att det ställs höga krav på ideell sektor och att vi för tredje året i rad är med på Gröna listan visar att det är tryggt att ge till Djurens Rätt. För oss är det viktigt att våra medlemmar och gåvogivare vet att de kan lita på Djurens Rätt och på att vi gör skillnad för djuren, säger Camilla Björkbom, förbundsordförande för Djurens Rätt.

Fördelning mellan medlemskategorier 2015 4%

1%

5%

41 %

Medlemsantal 2011-2015 42 000

Organisationerna som Givarguiden granskar bedöms utifrån tre olika parametrar; demokrati, ekonomi och transparens. Givareguiden är ett verktyg från Charity Rating.

40 000 38 000

48 % 36 000

Månadsgivare Årsmedlem Rädda Djuren-klubben

34 000

Ständig medlem Familjemedlem

32 000

Årets nyhetsrum Tävlingen Årets Nyhetsrum presenterades för sjunde året i rad av Mynewsdesk, Nordens ledande plattform för digital PR. Hundratals företag och organisationer synas varje år och Djurens Rätt nominerades i kategorin Offentlig sektor & Ideella organisationer. Djurens Rätt vann kategorin i fjol och var mycket stolta över att vara nominerade även för 2015.

30 000 2011

- Nomineringen till Årets Nyhetsrum är ett kvitto på att vi når ut med våra frågor. Vi märker en ökad medvetenhet hos allmänheten i frågan om djurs rättigheter och allt fler gör sin röst hörd för djuren, säger Moa Richter Hagert, kommunikationsansvarig för Djurens Rätt.

2012

2013

2014

2015

Allt fler väljer att bli månadsgivare och betala sitt medlemskap i form av valfri gåva varje månad via autogiro. Detta är positivt då det innebär att en större andel av pengarna kan användas till det direkta djurrättsarbetet och en mindre andel till att administrera medlemsavgifter. Vid slutet av 2014 var 37 % av medlemmarna månadsgivare. Motsvarande andel vid 2015 års utgång var 41 %. I faktiska siffror innebär det att drygt 2 600 fler personer väljer att betala sitt medlemskap månadsvis och på så vis stödja arbetet för djuren så kostnadseffektivt som möjligt.

I nomineringsarbetet har Mynewsdesk synat hur företag och organisationer valt att arbeta med sina nyhetsrum på Mynewsdesk. Juryn har bland annat tittat på hur de olika funktionerna i nyhetsrummet utnyttjats, allt från relaterat material till användandet av sociala medier och bild/video samt vilka som helt enkelt lyckats bäst med att nå ut.

Rädda Djuren-klubben, som är Djurens Rätts klubb för medlemmar upp till 13 år, har växt med hela 40 % under 2015 och slutar året med 1 677 medlemmar. Även detta är långt över årets mål, 1 250 medlemmar.

Att vara månadsgivare är det mest kostnadseffektiva sättet att betala sitt medlemskap på så det är glädjande att se att den andelen av det totala medlemsantalet växer. Men oavsett hur medlemskapet betalas så är varje medlem en värdefull röst för djuren.

Antal nya medlemmar per vecka 132

140

116

120 100 80

72

60 40 20 0

2013

2014

2015

Varje vecka under 2015 valde i snitt 132 personer att bli medlemmar i Sveriges största djurrätts- och djurskyddsorganisation. Tillsammans med omkring 40 000 andra medlemmar stödjer de arbetet för en djurvänligare värld.

6

7 Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 1


Djur i livsmedelsindustrin

Djurens Rätts huvudfrågor

Det är inom livsmedelsindustrin som det största antalet djur utnyttjas av människor, och det är ett av Djurens Rätts prioriterade områden. Vår vision är en värld där djur respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv, och därför inte hålls i fångenskap, utnyttjas eller dödas för livsmedel. Djurens Rätt vill se ett avskaffande av hela den animaliska livsmedelsindustrin, samtidigt som vi arbetar för förbättringar för de djur som fortfarande utnyttjas. En viktig del i

arbetet är att jobba för bättre villkor och starkare lagligt skydd. Det gör vi genom kontakter med myndigheter och politiker, och genom opinionsbildning, informationsspridning och debatt. Djuren i livsmedelsindustrin har varit temat för en stor del av de debattartiklar som Djurens Rätt fått publicerade under året, närmare bestämt 17 st. Det var också det vanligaste temat i de övriga medieinslag där Djurens Rätt medverkade.

Bakslag och segrar för grisarna Under 2015 har Djurens Rätt lagt extra fokus på grisarna. Det har varit behövligt, då grisnäringens lobbyorganisationer har jobbat hårt för att försämra villkoren för grisarna. Genom det så kallade ”djuromsorgsprogrammet” har branschorganisationen Sveriges Grisföretagare arbetat för att det återigen ska bli lagligt att fixera suggor i Sverige, och för att grisar i köttindustrin ska få hållas ännu trängre och tas ännu tidigare från sina mammor. Djuromsorgsprogrammet och framför allt förslaget om fixering av suggor har fått mycket uppmärksamhet och välförtjänt kritik i media. Djurens Rätt anordnade en politikerdebatt i Almedalen där frågan diskuterades. Många röster har höjts mot förslaget, och när grisbranschens egna försök utvärderades visade det sig att fastlåsningen av suggor inte ledde till minskad smågrisdödlighet. De experter som Jordbruksverket anlitat för att granska studien avrådde därför från att tillåta fixering. Jordbruksverket har ännu inte tillkännagjort sitt beslut, men Djurens Rätts förhoppning är att de går på experternas rekommendation när det gäller fixeringen. Däremot finns det en risk för att förslagen om ökad trängsel och tidigare avvänjning går igenom. Djurens Rätt har kontakt med Jordbruksverket och fortsätter att debattera och bevaka frågan. Den 15 december publicerades vår debattartikel i Göteborgs-Posten med uppmaning till Jordbruksverket att slänga djuromsorgs-

8

programmet i papperskorgen. Frågan var också i fokus för årets sista nummer av medlemstidningen. Under december månad genomdrev Djurens Rätt sin största annonskampanj någonsin, även den med fokus på grisar. Mitt i julhandeln möttes människor av närbilder på grisar och uppmaningen att bli medlem i Djurens Rätt. Under årets sista dagar kunde vi också fira slutet på den obedövade kastreringen av nyfödda hangrisar, som är förbjuden i Sverige från årsskiftet 2015/2016. Grisarna måste nu ges lokalbedövning vid ingreppet. Men Djurens Rätt fortsätter arbeta för att den kirurgiska kastreringen, som trots bedövningen innebär betydande stress och smärta, ska försvinna helt.

Djurens Rätt kritiserar fixering av suggor på TV4.

9 Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 1


Släpp ut hönorna ur burarna! 50 40 30 20 10

2011

2012

2013

2014

2015

2011

2012

2013

2014

2015

2010

2009

0

Andel hönor i bur 2 500 000 2 000 000 1 500 000 1 000 000 500 000

2010

0 2009

Hönornas situation är inte bara en konsumentfråga utan också en politisk fråga, där Djurens Rätt vill ha ett lagstadgat förbud mot burar, utevistelse för alla hönor och mindre gruppstorlekar i de så kallade frigående systemen. I maj arrangerade vi tillsammans med riksdagens djurskyddsforum ett riksdagsseminarium om hönornas situation i äggindustrin. Forskare, politiker och representanter för Djurens Rätt och Svenska Ägg deltog. Vi publicerade även en debattartikel på SVT Opinion med det politiska kravet att avveckla burhållningen av hönor. I dagsläget är Vänsterpartiet och Miljöpartiet tydliga med att burhållning av hönor ska avvecklas.

Andel hönor i bur %

2008

Djurens Rätt har sedan länge arbetat för ett slut på hållandet av hönor i burar, och en minskning av försäljningen av burägg. Efter flera års kampanj för detta är det i dagsläget endast Ica, Netto och City Gross av de större dagligvarukedjorna som säljer burägg. De allra flesta Ica-butiker är helt buräggsfria, och försäljningen av burägg på Ica har decimerats de senaste åren. Vid påsk 2015 var den nere på 4 %, att jämföra med närmare 30 % när vi inledde vår kampanj 2008. Den minskade efterfrågan på burägg syns nu tydligt i att antalet hönor i burar minskar stadigt.

2008

För de som har många kor för mjölkproduktion kan bete innebära en ekonomisk och praktisk svårighet, och det har lyfts fram som en orsak till den dåliga lönsamheten i svensk mjölkproduktion. Flera debattörer har hävdat att det inte stämmer att bete försämrar lönsamheten och forskning om detta pågår på Sveriges lantbruksuniversitet. Djurens Rätt arbetar för bättre villkor för alla djur och mot alla typer av försämringar av djurskyddslagstiftningen, oavsett om det leder till ökade kostnader eller inte.

Utevistelse och bete är betydelsefullt för alla kor, både de som hålls bundna och de som lever i så kallade lösdriftsstall. Både beteendemässigt och fysiologiskt ger betet en viss möjlighet till återhämtning och paus från fabrikslivet. Det mjuka underlaget i hagen innebär en avlastning för leder och klövar, som tar mycket stryk av betonggolven i stallet. De stora ytorna tillåter spring, lek och andra sociala interaktioner som inomhusmiljön inte ger plats för. Och inte minst älskar korna att beta gräs, något som de är fysiskt och mentalt anpassade för att göra en stor del av sin tid. Den lagstadgade betesrätten, som ofta lyfts fram som unik och speciell för Sverige i internationella jämförelser, är en lågt satt miniminivå som bara kräver sex timmars utevistelse per dygn under 2-4 månader på sommaren. Det innebär totalt mindre än en tiondel av kornas liv. Djurens Rätt arbetar för en utökning av betesrätten till en större del av året och till att gälla även kalvar och tjurar.

2007

En prioriterad djurskyddsfråga för Djurens Rätt har under året varit frågan om kors rätt att komma ut på bete. Betesrätten och ”den svenska mjölk-krisen” är ett av årets mest uppmärksammade ämnen och Djurens Rätt har aktivt deltagit i debatten för att lyfta djurens perspektiv och kornas rätt till bete. Vi har agerat genom opinionsbildning och politisk påverkan genom ett flertal debattartiklar i olika medier, skrivelser till politiker och ett välbesökt seminarium under Almedalsveckan.

2007

Kampen för kors rätt till bete

7 av 10 vill ge hönor rätt till utevistelse Det finns idag en stark opinion mot att hålla hönor i bur. En opinionsundersökning som Djurens Rätt lät Demoskop göra under våren 2015 visar att 70 % av svenskarna inte tycker att det ska vara tillåtet att bedriva äggproduktion utan att hönorna får möjlighet att vistas utomhus. Undersökningen visar att motståndet är större hos den yngre målgruppen (under 30 år) och hos kvinnor. Bland kvinnorna är 77 % motståndare till äggproduktion utan utevistelse för hönorna medan siffran bland männen ligger på 64 %. Politisk tillhörighet är också en faktor. Bland de rödgröna väljarna ligger motståndet på 77 % medan det hos alliansens väljare ligger på 61 %.

Debattartikel i Göteborgs-Posten, 2015-09-16

10

Störst motstånd finns hos Miljöpartiets väljare (82 %) och lägst hos Kristdemokraternas (41 %). - Äggindustrin är i behov av genomgripande förändringar. Att djurskydd är viktigt för svenska folket kan vi också se inom handeln. Vi har en trend med allt fler matvarukedjor som slutar sälja ägg från hönor i bur då konsumenterna inte längre vill köpa burägg, säger Camilla Björkbom, förbundsordförande för Djurens Rätt. * Undersökningen genomfördes av opinionsundersökningsföretaget Demoskop under perioden 31 mars – 8 april 2015. 1 000 telefonintervjuer genomfördes med personer från 15 år och uppåt.

11 Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 1


Försöksdjurens dag 2015 • 7 djurförsök lyftes under 7 dagar • Vädjandemail skickades till landsbygdsministern

Djurens Rätts krav • Ökade anslag för alternativa metoder • Minst 10 miljoner kronor ska avsättas för att finansiera 3R-kompetenscentrum • En handlingsplan för minskning av antalet djurförsök

3R

3R står för: • Replace (ersätta djurförsök med andra metoder) • Reduce (minska antalet djur som utnyttjas)

Djurförsök

Enligt utredningen behövs det 10 miljoner kronor årligen för att finansiera 3R-kompetenscentret, vilket är samma summa som myndighetsutredningen 2011-2012 kom fram till. Regeringen anser att 3R-kompetenscentret ska finansieras via Jordbruksverkets förvaltningsanslag, vilket

Nordiska samfundet till bekämpande af det vetenskapliga djurplågeriet bildades redan den 7 oktober 1882 och är det som nu, sedan 1999, är Djurens Rätt. Djurförsök är fortfarande en av Djurens Rätts huvudfrågor. Vi arbetar för att djurförsök från politiskt håll ska ses som angelägna att avveckla och ersätta, att det ska finnas en stark opinion för att ersätta alla djurförsök och för att göra skillnad vid djurförsöksetisk prövning. Slutmålet är att alla djurförsök som inte ligger i djurindividens intresse ska avskaffas.

innebär att regeringen då inte anslår några pengar särskilt för det. Djurens Rätt är kritiskt eftersom 3R-kompetenscentret är en ny verksamhet och därför är det nödvändigt att Jordbruksverket får de pengar som behövs att kunna bedriva arbetet.

Regionala djurförsöksetiska nämnder

Varje år används i snitt omkring 1 miljon djur i djurförsök. Då är inte provfiske medräknat, vilket under 2008-2012* omfattande i genomsnitt 6 180 425 fiskar varje år. Provfiske görs för att mäta fiskebestånden i svenska vatten och definieras som djurförsök eftersom det är vetenskapliga undersökningar.

I Sverige finns det sex regionala djurförsöksetiska nämnder som har i uppdrag att utföra prövning av ansökningar om etisk prövning av djurförsök. Djurens Rätt tillfrågas om att nominera en ledamot och en suppleant till nämnderna. Alla ledamöter i nämnd har samma uppdrag, att utföra prövning enligt djurskyddslagstiftningen.

Enligt den svenska definitionen för djurförsök (1 c § djurskyddslagen) är det syftet med användningen av djuren som avgör om det definieras som djurförsök, oavsett vad djuret utsätts för. Om ett djur används i forskningssyfte räknas det som försöksdjur enligt den svenska definitionen.

• Umeå djurförsöksetiska nämnd Verksamhetsområde: Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län.

*2012 års statistik är den senaste som redovisats av Jordbruksverket.

• Uppsala djurförsöksetiska nämnd

• Refine (förfina försök i betydelsen minska lidandet)

Verksamhetsområde: Uppsala, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län.

3R används allmänt som definition för alternativ till djurförsök.

• Stockholms djurförsöksetiska nämnd Verksamhetsområde: den del av landskapet Uppland som ingår i Stockholms län.

3R-kompetenscentrum

• Linköpings djurförsöksetiska nämnd

För att alternativa metoder ska kunna ersätta djurförsök i större omfattning än idag krävs det forskning och resurser. Under 2016 ska arbetet påbörjas med att starta ett 3R-kompetenscentrum som ska främja och samordna arbetet med alternativa metoder till djurförsök.

Verksamhetsområde: Den del av landskapet Södermanland som ingår i Stockholm län, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Örebro och Gotlands län.

Som en följd av nytt EU-direktiv om djurförsök gav regeringen, i maj 2011, en myndighetsutredning i uppdrag att utarbeta förslag till hur arbetet med 3R-frågor ska bedrivas i Sverige. Enligt EU-direktivet ska medlemsstaterna se till att alternativa metoder främjas och att information om dessa metoder sprids. Djurens Rätt har länge drivit frågan om att detta ska göras genom ett 3R-center.

• Göteborgs djurförsöksetiska nämnd Verksamhetsområde: Västra Götalands och Värmlands län.

• Malmö/Lunds djurförsöksetiska nämnd Verksamhetsområde: Blekinge, Skåne och Hallands län.

Jordbruksverket fick uppdraget av regeringen i december 2014. En intern utredning tillsattes då, vilken Djurens Rätts ledamot i Nationella kommitén för djurförsöksfrågor har lämnat synpunkter till.

12

13 Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 1


Varje nämnd består av 14 ledamöter. Ordföranden och vice ordföranden är jurister. Av de tolv övriga ledamöterna är ena hälften forskare, försöksdjurstekniker eller försöksdjurspersonal, medan den andra hälften består av lekmän. Några av dessa kommer från djurskyddsorganisationer och är de posterna som Djurens Rätt har möjlighet att nominera personer till.

Djur i pälsindustrin

Djurens Rätt var kritiskt också mot att regeringen utökade tiden som en ansökan kan godkännas för från tre till fem år. Vår uppfattning är att det leder till sämre beslutsunderlag för de regionala djurförsöksetiska nämnderna, eftersom även det leder till att ansökningarna blir mer omfattande och komplexa.

I världen föds varje år miljontals djur upp och dödas enbart för sin päls. En mindre procent av de djur som blir pälsar fångas i det vilda med fällor. I Sverige finns det idag omkring 70 farmer där över en miljon minkar hålls i små gallerburar. Minkvalparna föds på våren och får bli omkring sju månader innan de gasas ihjäl och flås på sin päls. De får aldrig känna gräs under sina tassar eller känslan av att dyka ner i vatten på jakt efter föda.

2 st jurister ordförande och vice ordförande

Regional nämnd 14 ledamöter

Djurens Rätt arbetar både med politisk påverkan och opinionsbildning för att få till stånd ett politiskt beslut mot pälsdjursfarmningen i Sverige.

6 st forskare försöksdjurstekniker och försöksdjurspersonal

En avveckling kan ske antingen genom ett etiskt förbud eller genom hårdare reglering för hur minkar får hållas, som i praktiken innebär en avveckling. Att få bort produktionen är en sida av myntet, den andra är att stoppa efterfrågan på produkter med päls. Djurens Rätt arbetar med att informera allmänheten om päls samt med att påverka företag, designers och återförsäljare att sluta sälja päls. Vårt medlemskap i Fur Free Alliance hjälper oss i både den politiska påverkan och med att påverka företag. Pälsfria listan är en del av ett internationellt samarbete vid namn Fur Free Retailer Program.

6 st lekmän några nominerade från djurskyddsorganisationer

De regionala djurförsöksetiska nämnderna har haft den nuvarande sammansättningen sedan 1989. Allt arbete utförs av ideellt arbetande ledamöter (ersätts med ett arvode). Så har det varit sedan nämnderna bildades 1979 trots att djurskyddslagstiftningen har ändrats flera gånger sedan dess. Djurens Rätt menar att nämnderna inte har den kompetens som behövs för prövningen. Eftersom endast sökanden (som genomför djurförsöken) kan överklaga beslut, är det inte heller möjligt att vidta åtgärder om en regional djurförsöksetisk nämnd godkänner ett försök på bristfälligt underlag eller som kan stå i strid med djurskyddslagstiftningen.

Opinion mot pälsdjursfarmning

Djurens Rätt har under 2015 även framfört kritik mot den allmänna arbetssituationen i nämnderna och de omfattande och komplexa ansökningarna, i Nationella kommittén och till regeringen. De regionala djurförsöksetiska nämnderna behöver ha etologisk kompetens, kunskap om alternativa metoder enligt 3R och i förhållande till prövningen objektiv veterinärmedicinsk kompetens samt att nämnderna ska ha handläggarstöd.

Djurens Rätt genomför löpande opinionsundersökningar för att kartlägga allmänhetens inställning till pälsdjursfarmning. Enligt den senaste opinionsundersökningen (Djurens Rätt/ Demoskop 2015) är 8 av 10 svenskar mot minkfarmning. Motståndet mot pälsdjursfarmning är också i majoritet hos samtliga riksdagspartiers väljare.

På frågan ”Tycker du att det ska vara tillåtet att föda upp minkar i burar för pälsproduktion?” svarade 78 procent, av svenskarna nej. Opinionen mot pälsdjursfarmning ligger därmed stabil sedan den tidigare opinionsmätningen 2014. Endast 15 procent anger att de tycker att minkfarmning ska vara tillåten. De nya opinionssiffrorna släpptes i en debattartikel på SvD.se den sjunde september.

Under 2013-2015 har allt fler omfattande och komplexa ansökningar inkommit till nämnderna vilket försvårar prövningen ytterligare. Detta är främst en följd av den förra regeringens beslut om avgiften för djurförsöksetisk prövning, som tas ut per ansökan och för att ansökningar numera kan godkännas för fem år, mot tidigare tre år.

14

15 Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 1


Internationellt tryck Under våren 2015 startade djurrättsorganisationen PETA UK ett upprop mot den svenska pälsdjursindustrin. Över 30 000 personer skrev under uppropet och den svenska skådespelaren Joel Kinnaman skickade personligen ett brev till landsbygdsminister Sven-Erik Bucht om att stänga Sveriges minkfarmar. Frågan fick en hel del uppmärksamhet i media och Djurens Rätt lyfte frågan bland annat i en debattartikel i Dagens ETC.

”Det är hög tid att ge minkarna den rätt till naturligt beteende som de enligt den nuvarande djurskyddslagen har rätt till, och med detta avveckla all pälsdjursfarmning i Sverige, säger Camilla Björkbom, förbundsordförande för Djurens Rätt.” Ett antal länder i världen har avvecklat pälsdjurfarmning, däribland Storbritannien, Kroatien, Österrike, Slovenien, Tyskland, Schweiz och Bosnien-Hercegovina. I ytterligare ett antal länder pågår diskussion om avveckling och opinionen mot pälsdjursfarmning är stark även i övriga Europa.

Pälsfria fredagen 2015 Fur Free Friday är en dag som uppmärksammas av djurrättsorganisationer i hela världen sedan mitten på 80-talet efter ett initiativ i USA. Dagen infaller fredagen efter Thanksgiving och har även fått fäste i Sverige, där den kallas Pälsfria fredagen. År 2015 inföll den Pälsfria fredagen den 27 november. I juli gick modeföretaget Hugo Boss ut med att de blir pälsfria, en nyhet som fick stor internationell uppmärksamhet. Beslutet föregicks av en diskussion mellan Hugo Boss och Fur Free Alliance, där Djurens Rätt ingår.

Aktiv debatt Päls är en av Djurens Rätts mest väl debatterade frågor och även under det gångna året har pälsfrågan varit synlig i media med inte mindre än 8 debattartiklar och över 100 medieklipp (insändare inräknat).

I Sverige arrangerade Djurens Rätts lokalorganisationer flera aktiviteter i anslutning till den Pälsfria fredagen. På tio orter i landet arrangerades det olika typer av aktiviteter av ideellt aktiva medlemmar. I Enköping, Eskilstuna, Göteborg, Karlskrona och Stockholm hölls det infobord och delades ut information om pälsindustrin på stan. I Gävle och i Karlstad arrangerades ljusmanifestationer för att uppmärksamma de djur som varje år dödas i pälsindustrin i Sverige. I Gävle tändes 100 ljus där varje ljus fick symbolisera 10 000 minkar. I Lund hölls en stor demonstration med tal från Djurens Rätts vice ordförande Tina Hogevik och från ordföranden för Fur Free Alliance Joh Vinding. Även forskare, aktivister och lokala politiker höll kortare tal inför publiken som bestod av ungefär 70 personer. I Umeå arrangerades en filmvisning av dokumentären Minkfarmarna och i Kristianstad gick aktiva runt och kontrollerade de butiker som angett att de är pälsfria. Alla butiker klarade testet med bravur! Djurens Rätts sociala medier hade pälstema hela veckan för att uppmärksamma Sveriges minkar och pälsfria fredagen. På Facebook nådde vi den veckan ut till omkring 1 miljon personer om dagen. Våra bästa inlägg den veckan hade 15 400, 6 000 resp. 4 000 delningar. En av bilderna om päls på Instagram under veckan är den bild som fått tredje mest gillaklick någonsin, ytterligare ett tecken på det engagemang som finns i frågan, särskilt bland våra unga följare.

16

17 Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 1


100 % VEGANSKT Under hösten 2015 började vi arbeta mer aktivt med märkningen 100 % VEGANSKT och har anslutit fyra nya företag till listan. Arbetet med att sprida märkningen kommer att fortgå och intensifieras under 2016.

Djurvänlig konsument

eftersträvar att vara djurvänliga konsumenter. På bloggen bjuds det på recept, nyheter, näringslära, restips och mycket mer. Vegokolls läsare ökade under 2015 med 42 procent i jämförelse med fjolåret och har nu i genomsnitt strax under 24 000 unika besökare/månad.

Djur utnyttjas för att det finns en efterfrågan på djurprodukter, något som djurindustrin ser till att stimulera och underhålla genom ständig marknadsföring. Inom området djurvänlig konsument arbetar Djurens Rätt för ett samhälle där djur inte ses som varor. Vi uppmuntrar konsumenter och företag att göra djurvänliga val och att använda sig av djurfria produkter. Området djurvänlig konsument har tre huvudfokus; djurtester, livsmedel och animaliska material. Djurens Rätts långsiktiga mål är att alla djurförsök ska ersättas, att inga djur ska användas som livsmedel eller utnyttjas för att blir kläder. För att nå dit arbetar vi med att göra konsumenter mer medvetna och att göra både företag och offentliga verksamhet djurvänligare.

I maj 2015 lanserades Djurens Rätts vegobrev med syfte att skapa en återkommande kontakt

Icke djurtestat Djurens Rätts konsumentguide icke-djurtestat är en av våra mest omfattande märkningar, det är en internationell märkning som har tagits fram av ett 20-tal djurrätt-och djurskyddsorganisationer. Märkningen innebär att företag som tillverkar och/eller säljer kosmetika, hygien och rengöringsprodukter måste kunna intyga att de inte utför några djurtester i något led samt genomgå revision minst var tredje år. Idag finns det fyra svenska godkända företag på listan som totalt sett innehåller 84 företag. Under 2015 anslöts hårvårdsföretaget Maria Nila till listan.

Vegoåret Anslutna företag under 2015

Omnisym Pharma

Under 2015 såg vi ett nästintill explosionsartat intresse för veganism. Vegofrågorna fick stort utrymme i media och vi märkte av ett allt större intresse både från konsumenter och företag. Enligt en undersökning av branschorganisationen Livsmedelsföretagen rapporterades att hela 20 procent i åldersgruppen 16-39 år väljer vego i Sverige. Dagligvaruhandeln har ökat sin försäljning av frysta vegetariska alternativen med totalt 14 procent förra året, enligt en undersökning från informations- och medieföretaget Nielsen. Företagen marknadsför numera sina produkter som veganska och utbudet förbättrats inte bara i butikerna utan även på restauranger, tåg och snabbmatskedjor.

Rawchokladfabriken

Holly & Dans (Alvesta glass)

Maria Nila

För mer information besök djurensratt.se/100-procentveganskt

med vegointresserade konsumenter. Vegobrevet är ett nyhetsbrev som sammanställer alla stora nyheter inom vegovärlden, bjuder på recept och tipsar om produkter och restauranger varje månad. Intresserade har kunnat anmäla sig under Djurens Rätts sommarturné, via våra webbplatser och i samband med uppföljning av beställt gratis informationsmaterial. Vegobrevet har nu strax under 14 000 prenumeranter.

Hela listan finns på: www.djurensratt.se/icke-djurtestat

Pälsfri handel

”Vegoåret 2015 har varit fantastiskt. Livsmedelskedjorna rapporterar om ökad försäljning av vegomat, företag veganiserar sina lakto-ovo-produkter och nya veganska produkter tillkommer hela tiden. Medvetenheten både kring djurens situation och kring frågor som hälsa och klimat har ökat och vego är här för att stanna, säger Francesca Vilches, ansvarig för konsumentfrågor på Djurens Rätt.”

Pälsfri handel är ett internationellt program som startades av Fur Free Alliance där Djurens Rätt är medlem. Programmet syftar till att få företag att ta ställning mot pälsindustrin och i Sverige finns programmet genom Djurens Rätts pälsfria lista. Företagen som ansluter sig till listan skriver

på ett avtal där de intygar att de inte säljer päls enligt programmets definition. Under 2015 anslöts 12 nya företag vilket innebär att det numera är hela 133 företag anslutna till programmet i Sverige. Anslutna företag under 2015: Vagabond Store Marc O´Polo Nudie Jeans Houdini Haglöfs

Vegokoll & Vegobrevet

Ecosphere Compassion Organics Ann Sofie Back North Bend Belle Shoes Bubbelroom

Hela listan finns på djurensratt.se/palsfri-handel

Djurens Rätts blogg Vegokoll har som syfte att vara en knutpunkt för alla som är nyfikna på vego och att göra vardagen enklare för de som

18

19 Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 1


Några frågor till Sofia Säljö, en av projektledarna för Vegovision i Göteborg. Vad är den största utmaningen i arbetet med mässan tycker du? Det är att hitta en kärngrupp som vill jobba med mässan under hela året. Det är många som vill vara med på slutet och under mässdagarna men vi behöver ju vara några som planerar. Nu när vi körde andra året i Göteborg var det flera personer som var med igen och det var väldigt värdefullt.

Vegovisions segertåg Vegovision är Djurens Rätts mässa med syfte att sprida vegansk matglädje och inspirera till en djurvänlig livsstil. Vegovision har anordnats sex år i Umeå och två i Göteborg. Under 2015 genomfördes två succémässor och under 2016 gör mässan entré på Münchenbryggeriet i Stockholm, den 5-6 november. Drygt 1 500 personer besökte Vegovision i Umeå och ca 3 100 i Göteborg vilket var besöksrekord för båda mässorna.

Opinionsbildning & politiskt arbete

Vad var din personliga favorit på mässan? Volontärerna! Jag hann inte riktigt ta del av mässan som besökare men det är fantastiskt roligt att få göra såna här lite större projekt tillsammans med alla dessa härliga människor. Vi var 90 volontärer som fick hela mässan att gå runt! De flesta var från Göteborgstrakten men det var även volontärer från olika delar i landet, från Västerbotten till Skåne.

Några frågor till Daniel Marklund, en av de ansvariga för Vegovision i Umeå. Vegovision gick av stapeln i Umeå för första gången 2008, vilka är de största förändringarna genom åren? Dels är det antalet besökare som ökat med över 100 % sen mitt första år (2010). Sen har attityden mot veganskt blivit mer nyfiken från allmänhetens sida. Tidigare var det mest personer som redan var veganer som kom på mässan. De är fortfarande många, men det är även många som inte tagit beslutet att bli vego än men som är nyfikna på den livsstilen. Det är en väldigt rolig utveckling! Vad var din personliga favorit på mässan? Det var Ultuna Mejeri, jag gillar verkligen deras ostar!

20

21 Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 1


Några frågor om projektet Förändra!

Sandra Lamborn arbetar som projektledare på Djurens Rätt med föreläsningsturnén som presenterar Djurens Rätts aktivismhandbok med samma namn.

Varför har Djurens Rätt tagit fram handboken?

Djurens Rätt har tagit fram Förändra!-handboken för att erbjuda de som vill aktivera sig och göra skillnad för djuren handfasta och praktiska tips på hur en kan göra att fler vill aktivera sig för djuren och handboken gör det enklare att ta steget.

Vem ska läsa boken, tycker du?

Jag tycker att alla som är intresserade av djurrätt och effektivt förändringsarbete överlag ska läsa boken. Boken passar både erfarna djurrättare som söker nya vägar att utöva sin aktivism på, såväl som personer som är nyfikna och vill ta första steget för att aktivera sig för djuren.

Du har varit på turné nu med handboken. Vad har du fått uppleva? Framförallt har jag fått uppleva många möten med otroligt inspirerande, engagerade och duktiga djurrättare. Jag har även pratat med intresserade

Förbjud vilda djur på cirkus #IntePåCirkus

Kampanjer Djurens Rätts kampanjer är grunden i vårt utåtriktade arbete och innefattar såväl frågor vi drivit under lång tid samt blixtaktioner som ligger i fokus under ett par veckor. Under året kunde vi till exempel glädjas åt att ett förbud mot obedövad kastrering av grisar blev verkligheten (något vi arbetat med länge) och att Benetton slutade sälja angoraull (en fråga vi knappt hann börja med innan vi uppnådde vårt mål). Vi strävar mot att varje kampanj vi driver ska ha ett tydligt syfte, både för att kunna göra så stor skillnad som möjligt, men också för att kunna mäta resultatet. Vi arbetar också för att involvera och engagera så många människor som möjligt i våra kampanjer för att göra så stor skillnad för djuren som vi kan.

Cirkuslivet är ett problem för de flesta djur, men den är särskilt problematisk för vilda djur. Två tunga instanser har redan föreslagit förbud mot elefanter och sjölejon och en majoritet av svenskarna tycker inte att det ska vara tillåtet att hålla vilda djur på cirkusar. Det är dags att Sverige tar ett stort steg mot en djurvänligare cirkus! Detta var utgångspunkten när Djurens Rätt och sajten Newsner tillsammans lanserade en kampanj för ett förbud mot vilda djur på cirkus. Det blev en rekordkampanj. På bara ett dygn skrev mer än 25 000 personer under vårt upprop och Djurens Rätts webbsida slog alla tidigare besöksrekord. Under hashtagen #IntePåCirkus fortsatte kampanjen att spridas i sociala medier i rekordtakt och slutligen skrev över 150 000 personer under uppropet. Vilket gör detta till en av Djurens Rätts största namninsamlingar någonsin.

Försöksdjurens dag: 7 dagar. 7 djurförsök.

I februari 2016 lämnades namnen över till riksdagen. Inga djur hör hemma på cirkusar i ett modernt samhälle!

I samband med Försöksdjurens dag, som inföll 24 april, arrangerade vi en kampanjvecka där vi under sju dagar presenterade sju exempel på djurförsök som pågår i Sverige. Syftet var dubbelt: att öka anslagen till att utveckla alternativ till djurförsök och att öka kunskapen och kännedomen om vilka djurförsök som faktiskt förekommer i Sverige idag.

skolungdomar, nyfikna politiker och representanter från andra organisationer. Mitt intryck är att Djurens Rätts aktiva har reagerat väldigt positivt både på nya handboken och på föreläsningsturnén. Jag tror att Förändra!-projektet har fyllt en viktig funktion både som inspiration, stöd och som brobyggare mellan de lokala organisationerna och riksorganisationen.

Vad är ditt bästa tips till någon som vill förändra för djuren?

Hitta en metod du tycker är kul och som du kan utföra i din vardag! Det kan vara att prata vego med en kompis, be din lokala matbutik utöka sitt vego-sortiment eller skriva en insändare till lokaltidningen. Kom ihåg att det är de många och små handlingarna som tillsammans gör skillnad! Någonting som jag själv brukar göra är att fundera på vad det var som påverkade mig att bli aktiv för djuren. Att komma ihåg att en själv ätit kött eller använt djurprodukter ökar förståelsen för de som fortfarande gör det. På så sätt kan vi använda våra personliga erfarenheter för att hjälpa fler att ta steget till en djurvänlig livsstil!

Totalt skickades 3 300 e-postmeddelanden till landsbygdsminister Sven-Erik Bucht som en del i kampanjen och de sju inläggen delades totalt 4 700 gånger på Facebook.

Du kanske inte ser dig själv som en aktivist. Kanske kallar du dig volontär eller ideellt arbetande – eller så kallar du dig inte för något särskilt. Om du öppnar den här handboken så tror vi att du vill göra skillnad. I så fall har du hamnat helt rätt.

Mot fixeringen av grisar - stoppa kontrollprogrammet

I den här handboken hoppas vi att du ska finna inspiration till att ge dig ut för att förändra världen. Du kan se den som en verktygslåda där du kan plocka de verktyg som passar dig bäst, men du kan också få hjälp med att sätta upp konkreta mål och hitta rätt väg för förändring. Vi hoppas att du ska bli inspirerad till handling. Djuren kan inte föra sin egen talan, men du kan vara deras röst. Varje insats är viktig för att vi ska nå en förändring. Förändra! En handbok i praktisk djurrätt är Djurens Rätts nya aktivisthandbok. Den ger en introduktion till den demokratiska processen i Sverige och EU, och visar vilka vägar som finns för att förändra för djuren.

När Sveriges Grisföretagare lämnade in en ansökan till Jordbruksverket om att få sitt så kallade djuromsorgsprogram för grisar omvandlat till ett kontrollprogram reagerade Djurens Rätt med kraft. På bara drygt en vecka samlade Djurens Rätt in drygt 20 000 namnunderskrifter. Den 10 april skickades dessa in till Jordbruksverket tillsammans med en skrivelse från Djurens Rätt med vår samlade kritik mot omsorgsprogrammet.

Att göra skillnad kan känns svårt. Med denna handbok visar vi att det går. Och vi berättar hur du gör.

Grafiskt material för kampanjen #IntePåCirkus togs fram av Per Lööv. Handboken Förändra!

Än har inget definitivt besked kommit om kontrollprogrammet och Djurens Rätt kommer att fortsätta följa upp frågan under 2016.

22

23 Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 1


Media

Djurens dag och adoptionsvecka #AdopteraMera

Djurens Rätt har som mål att vara en ledande aktör i media och en expertröst i frågor som går i linje med verksamhetsinriktningen. Att nå ut i media är en viktig del i det opinionsbildande arbetet. Djurens Rätt är djurens röst i samhällsdebatten och skapar opinion för djuren i media genom att nå ut med information i våra frågor och om aktuella kampanjer.

Den 4 oktober varje år infaller Djurens dag och Djurens Rätt lyfte traditionsenligt vikten av att adoptera istället för att köpa. I år gick kampanjen under namnet Adoptera Mera - eller #AdopteraMera. Kampanjen genomfördes tillsammans med sajten Newsner och vi tog fram ett grafiskt material exklusivt för kampanjen. Kampanjen innehöll i år fyra delar. Att informera om vikten av att inte köpa utan istället adoptera via någon av de organisationer som finns i vårt omplaceringsregister. Ett upprop, som lite drygt 8 000 personer skrivit under och som omvand-

Under 2015 har Djurens Rätt medverkat i över 900 medieklipp (500 TT-notiser exkluderat) vilket är långt över målet på minst 400 klipp. lades till fysiska vykort till utvalda politiker och beslutsfattare. Möjligheten att swisha en gåva, där hälften av summan gick direkt till Chickas minnesfond, Djurens Rätts fond för akutinsatser. Samt en uppmaning till att dela vårt budskap och kampanjen på Facebook och sociala medier.

Djur i livsmedelsindustrin har varit en högt prioriterad fråga under året. Djurens Rätt har lyft djurens perspektiv i de viktiga debatterna om det så kallade kontrollprogrammet för grisar, betesrätt för kor och om resurser till djurskyddet. Flera av årets opinionsundersökningar har också släppts i samband med debattartiklar i media. Djurens Rätt har fått 52 st. debattartiklar publicerade under året, i snitt en debattartikel i veckan. Förutom huvudfrågorna så har ämnet djur som underhållning fått stort utrymme under året, till stor del på grund av en framgångsrik cirkuskampanj.

Skinkfabriken - vinterns reklamkampanj För andra året i rad avslutade vi året med en reklamkampanj, denna gång med fokus på grisar. Under namnet Skinkfabriken lyfte vi verkligheten för grisar i Sveriges djurindustrier och lyfte bland annat upp att varje gris har mindre än en Foto: Jo-Anne McArthur

De flesta grisar i livsmedelsindustrin får aldrig komma ut. Många får se solljus för första gången när det är dags att åka till slakteriet.

Hjälp oss att förändra framtiden för alla djur inom livsmedelsindustrin. Ditt stöd behövs. Tillsammans gör vi skillnad! Skänk 100 kr till vårt arbete genom att sms:a DJUR 100 till 72 901 och läs mer på djurensratt.se/skinkfabriken

kvadratmeter att röra sig på och inte ser solljus förrän det är dags att åka till slakteriet.

Starka på sociala medier

Djurens Rätt hamnade på Smampions 10 i topp-lista över vilka som var bäst på att skapa engagemang på Facebook. ”Djurens Rätt har under 2015 engagerat över 56,195 unika användare varje vecka på Facebook. Detta har Djurens Rätt lyckats med genom att populära inlägg och av alla sidor i denna topplista är man den sida som är bäst på att skapa inlägg som blir virala. ” Djurens Rätts Facebooksida har nu över 300 000 följare. Djurens Rätts Facebook-sida listades även av tidningen Metro som den 4:e största bland organisationer i Sverige! Genom aktiva medlemmar är Djurens Rätt väl synliga på lokaltidningarnas insändarsidor. Under 2015 publicerades strax under 300 insändare!

Besökarrekord för våra webbplatser

Grisarnas situation uppmärksammades under hela december och reklamkampanjen var troligen den största som Djurens Rätt någonsin gjort. Den syntes på stortavlor och affischskyltar i kollektivtrafiken i Stockholm, Göteborg, Malmö, Umeå och 20 andra orter. Liksom på banners på olika webbsidor och sociala medier samt i flera tryckta dagstidningar som den rikstäckande gratistidningen Metro och magasin som Situation Stockholm.

• djurensratt.se hade under 2015 nästan 79 000 unika besökare per månad, jämfört med ca 50 000 under 2014. • vegokoll.se ökade från 13 600 till 23 700 unika besökare per månad under 2015. • raddadjuren.se hamnade på 6 400 besökare jämfört med 4700 året innan.

Den 15 december kulminerade kampanjen med helsidesannonsering i Sveriges största dagstidningar: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Göteborgs-Posten och dagen efter även i Dagens Industri. Kampanjen genererade uppmärksamhet både i traditionella och sociala medier och 387 personer blev medlemmar via den sms-kod som syntes i annonserna. Den totala effekten av reklamsatsningen utvärderas i skrivande stund.

24

25 Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 1


Almedalen 2015

Politisk påverkan Huvudmålet för Djurens Rätts politiska arbete är att djurs rättigheter ska respekteras i lagstiftningen samt att djuren ska tillerkännas juridisk personstatus. Djurens Rätt har under 2015 lagt

Under Almedalsveckan 2015 samarrangerade Djurens Rätt och Svensk mat och miljöinformation (SMMI) en politikerdebatt om aktuella djurskyddsfrågor och ett seminarium. I politikerdebatten fanns fem av åtta riksdagspartier representerade. På seminariet, som behandlade frågan om bete för mjölkkor, medverkade Johan Beck-Friis från Sveriges Veterinärförbund, Rolf Axel Nordström från Ängavallen och riksdags-

stort fokus på att lära känna de nya riksdagsledamöterna och träffa riksdagspartiernas nya talespersoner för djurskyddsfrågor.

ledamöterna Stina Bergström (MP) och Ulf Berg (M). Båda arrangemang var fullsatta och diskussionens vågor gick höga. På plats i Almedalen genomfördes filmade intervjuer med Carl Schlyter (MP) och Sofia Arkelsten (M) och Djurens Rätts företrädare deltog i olika seminarier och mingel.

Politisk påverkan efter riksdagsvalet 2014 Ett omfattande material med relevant politiskt innehåll producerades och lämnades till politiker och tjänstemän, särskilt inom områden djuren i livsmedelsindustrin, djurförsök och minkfarmning. Djurens Rätt uppvaktade bland annat statssekreterare Elisabeth Backteman, tjänstemän på Näringsdepartementet. Miljö och Jordbruksutskottet besöktes tillsammans med bl.a. Djurskyddet Sverige.

Djurens Rätt uppvaktar Miljö- och jordbruksutskottet tillsammans med representanter från bl.a. Djurskyddet Sverige.

Nya strategier utvecklades efter riksdagsvalet 2014 för att påverka den nya rödgröna regeringen och för att förbättra dialogen med de borgerliga partierna. Djurens Rätt påbörjade ett samarbete med olika aktörer med syftet att bevaka regeringens nya livsmedelsstrategi samt för att påverka utformningen av strategin att till en högre grad inkludera djurskyddsfrågor.

brev till statsminister Stefan Löfven och konsumentminister Per Bolund angående uttalande om vikten av att minska köttkonsumtionen samt om ursprungsmärkning på kött. Flera skrivelser skickades till landsbygdsminister Sven-Erik Bucht samt till statssekreteraren Elisabeth Backteman i våra viktigaste frågor. Efter valåret 2014 skruvades förväntningarna om förbättringar för djuren upp. I regeringsförklaringen lovade statsminister Stefan Löfven att djurhållningen ska ge djur möjlighet att utföra sitt naturliga beteende och att beteendestörningar ska förebyggas. Skärpta regler för minkfarmning verkade också ligga inom räckhåll. Många av förhoppningarna vändes tyvärr till besvikelser: Införandet av 3R-centret som nämndes i regeringsförklaringen drog ut på tiden, den förväntade propositionen om en ny djurskyddslag kommer inte läggas fram förrän hösten 2016 och regeringens budgetförslag som lämnats till 2016 har visat att länsstyrelserna kommer få 30 miljoner mindre för djurskyddskontroller. Djurens Rätt har fått arbeta och argumentera mot flera försämringar för djuren i livsmedelsindustrin. Beteskravet för mjölkkor riskerar att avskaffas för att minska mjölkproduktionskostnader och fixering av suggor riskerar att blir norm i grisbranschen. Alla dessa exempel speglar en allvarlig överträdelse mot djurskyddslagens intention. Istället för att kunna fokusera på att förbättra situationen för djuren har vi i stället tvingats att arbeta intensivt för att kunna bibehålla den nuvarande djurskyddsnivån.

Flera remissyttrande om olika djurrelaterade betänkanden lämnades till regeringen. Vi skickade

26

27 Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 1


Internationellt Djurs rättigheter är en internationell fråga och djurens förhållanden i Sverige påverkas av vad som händer i andra delar av världen. Djurens Rätt bedriver internationella samarbeten för att påverka för djuren. Sveriges medlemskap i EU gör att Djurens Rätt lägger extra kraft på att påverka EU:s beslut i djurfrågor. Djurens Rätt har under året trappat upp sitt deltagande i flera av våra internationella samarbeten, inom arbetsgrupper om djurförsök, griskastrering och hästhållning i EU. Förbundsordförande Camilla Björkbom har under året varit stationerad i Bryssel och arbetat halvtid med att projektleda samarbetet ”Fur Free EU” mellan Fur Free Alliance och Eurogroup for Animals, med syfte att stärka det gemensamma politiska arbetet mot pälsdjursuppfödning. I oktober röstade EU-parlamentet för att EUbidrag inte ska kunna gå till tjurfäktning. Djurens Rätt ordnade en namninsamling som fick stöd av över 35 000 personer på bara några få

Clean up cruelty dagar. Namnlistorna skickades till de svenska EU-parlamentarikerna inför omröstningen. Innan subventionerna tas bort kommer det att krävas en ändring i den lag som reglerar EU:s gemensamma jordbrukspolitik, något som kan göras 2017.

Under sommaren släpptes ECEAE:s nya kampanj med krav på ett EU-förbud mot djurförsök på hushållsprodukter. Erfarenheterna från arbetet med förbudet mot djurtestad kosmetika kommer till stor nytta under det här arbetet.

Under året har EU-förbudet mot handel med sälprodukter varit fortsatt hotat efter att Kanada och Norge har överklagat förbudet till Världshandelsorganisationen WTO. Djurens Rätt har bedrivit politiskt påverkansarbete gentemot den svenska regeringen och EU-parlamentarikerna. Under hösten meddelades glädjande nog att förbudet ligger fast, och skärps ytterligare. WTO hade synpunkter på det undantag som fanns för produkter från skyddsjakt på sälar för att skydda fiskenäringen, vilket Sverige och Finland stred för när lagen infördes. Djurens Rätt kunde genom att begära ut statistik från Jordbruksverket visa att det bedrivits en mycket begränsad handel med sälprodukter från sådan jakt, vilket bidrog till att undantaget ströks.

Betydelsefulla internationella händelser för djuren 2015 Spaltgolv

EU-kommissionen beslutade att stoppa försöket att utse helspaltgolv till ”bästa tillgängliga teknik” för uppfödning av grisar. Nästan 4 600 personer skrev på Djurens Rätts upprop och var med och gjorde skillnad.

Botox

Efter flera års påtryckningar från Djurens Rätt och andra medlemsorganisationer i European Coalition to End Animal Experiments (ECEAE) har företaget Merz-Pharma utvecklat och fått godkännande att använda en cellbaserad metod för att testa sina Botoxprodukter. Beskedet innebär att 25 000 möss besparas mycket plågsamma djurförsök redan under 2016. Godkännandet gäller i hela EU.

Sälar

EU-parlamentet röstade om ett förslag om ändringar i lagen som förbjuder handel med sälprodukter. De ändringsförslag som hotade förbudets framtid röstades ner med stor majoritet.

Djurtester för kosmetika, vad gäller? I mars 2013 blev det förbjudet att sälja nya djurtestade kosmetika- och hygienprodukter i EU. Det har dock hittills funnits en gråzon där de nya reglerna överlappar med de krav på djurförsök som finns för vissa typer av kemikalier under den europeiska kemikalielagstiftningen REACH. Under året har EU-kommissionen, tillsammans med den europeiska kemikaliemyndigheten, klargjort vad som gäller för dessa ämnen.

får även användas som en sista utväg för att testa ett ämnes påverkan på miljön. European Coalition to End Animal Experiments (ECEAE), där Djurens Rätt ingår, är starkt kritiska till denna nya tolkning, och kommer driva frågan vidare till en högre instans i EU.

Internationella samarbeten Djurens Rätt är medlem och deltar kontinuerligt i möten med den internationella paraplyorganisationen Eurogroup for Animals och organisationer som arbetar med enskilda sakfrågor, varav de viktigaste är European Coalition to End Animal Experiments (ECEAE) och Fur Free Alliance (FFA).

För ämnen som enbart används i kosmetikaoch hygienprodukter får inte djurförsök göras för att testa deras farlighet för människor, med undantag för tester som görs för att undersöka risker för människor som exponeras för ämnena i sitt arbete (till exempel frisörer). Om ämnena däremot används till ett flertal ändamål utöver kosmetika får djurförsök göras för att testa deras säkerhet för människor, oavsett om det är yrkeseller privatpersoner som exponeras. Djurförsök

Tjurfäktning

I oktober röstade EU-parlamentet för att EU-bidrag inte ska kunna gå till tjurfäktning. Djurens Rätt ordnade en namninsamling som fick stöd av över 35 000 personer på bara några få dagar.

EUROGROUP 4ANIMALS

28

29 Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 1


Sommaren i siffror Sommarturnén 2014 slog alla rekord. Under 2015 fortsatte vi segertåget. Här kommer lite siffror från sommaren: 1 031 medlemmar välkomnades under sommaren. 84 stopp genomfördes och sammanlagt har vi varit ute på turné i 163 dagar Ungefär 100 volontärer engagerade sig ideellt under sommaren. 4 252 mailadresser samlades in till vegobrevet under turnéstoppen som efter sommaren, med de digitalt insamlade adresserna landade på hela 11 000 mottagare. 5 385 vegopaket innehållandes recept och annan vegoinspiration har delats ut, på turnéstopp och via SMS-beställningar Totalt 38 010 foldrar, informationsblad, recept och tidningar delades ut. …uppskattningsvis 100 000 människor mötte oss under sommaren!

Djurens Rätts sommarturné För många människor sker det allra första mötet med Djurens Rätt på ett av sommarturnéns turnéstopp. Sommarturnén är en kampanj och ett koncept för att skapa positiva tillfällen för djurrättsdiskussioner. Ett koncept som hittills visat sig vara mycket effektivt – och roligt! 2015 rullade vi ut på vägarna för tionde året i rad. Djurens Rätts Sommarturné är Sveriges största ideella informationssatsning. Varje sommar, sedan 2006, åker vi ut i Sverige och finns på gator och torg, mässor, marknader och festivaler. Under sommarturnén drivs vanligtvis Djurens Rätt största och huvudsakliga kampanj för året. Turnén är ett viktigt forum för medlemsvärvning. Turnén pågår under månaderna april/maj - augusti med högst koncentration under högsommarmånaderna juni, juli och augusti. Vi gör omkring 80–90 turnéstopp och når hundratusentals människor varje år. Arbetet drivs framför allt av ideella krafter och engagerar omkring 100–200 volontärer varje år!

Vegosommar Årets kampanj gick under namnet Vegosommar. Kampanjens mål var att fler ska välja vego för djurens skull och genom vegosommar gav vi verktyg, argument och pepp för människor att göra det. Med turnén åkte vi runt på festivaler, mässor och stadsfester och delade ut spännande vegopaket mot att besökarna skrev upp sig på vårt vegobrev. Vegobrevet är Djurens Rätts nyhetsbrev för vegofrågor som lanserades i maj 2015. Vegobrevet skickas ut digitalt en gång i månaden och är fyllt med nyheter från vegovärlden, recept och produkttips.

djurensratt.se/vegobrevet Som en del i kampanjen presenterades fakta om villkoren för djuren i livsmedelsindustrin idag och att en som enskild konsument kan göra skillnad för djuren genom att äta vego. Tusentals samtal har förts runtom i hela Sverige, tiotusentals vegorecept har delats ut och minst lika många har blivit inspirerade att göra fler djurvänliga val i sin vardag. Efter sommaren avslutades kampanjen, men arbetet för en djurvänlig konsumtion fortsätter i olika former året runt.

30

31 Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 1


Tidningen Djurens Rätt Tidningen Djurens Rätt är Djurens Rätts medlemstidning och har utgivits sedan 1903. Den är Nordens största tidning om djurrätt och djurskydd. Förutom alla medlemmar som får tidningen, digitalt eller i brevlådan, så har tidningen över 700 prenumeranter. Bland andra 200 bibliotek, ett 70-tal riksdagsledamöter och 28 myndigheter. Antalet mottagare har ökat under året och den har i genomsnitt haft en upplaga på 36 500 exemplar. Varje nummer har en räckvidd på 60 000 läsare (Svema 2015).

I Djurens Rätts medlemsundersökning fick tidningen betyget ”Bra” eller ”Mycket bra” av 80,3 %.

DJURENSRÄTT

- Tidningens utveckling har betytt mycket för Djurens Rätt som organisation. Den har kommit att bli en av våra viktigaste kommunikationskanaler, såväl inåt som utåt, och kombinerar förmågan att hålla sig aktuell med rörelserna i samhället och samtidigt alltid stå på djurens sida. Att den är så pass uppskattad bland läsarna är därför väldigt glädjande, säger Benny Andersson, ansvarig utgivare och verksamhetschef.

Under hösten 2015 gjordes en förändring av den grafiska formen av tidningen. Bortsett från en övergripande uppfräschning fick tidningen ett lite mindre magasinsformat och innehållet systematiserades och de olika avdelningarna tydliggjordes. Sidantalet utökades från 40-44 sidor till 48 sidor.

En tidning från Sveriges största djurrätts- och djurskyddsorganisation

Svenska supermusikern är vän av djurrätt

Grundad

RESUMÉ

1903

Sommarturnéns segertåg fortsätter

4

# 4/2015

DJURENSRÄTT En tidning från Sveriges största djurrätts- och djurskyddsorganisation

FAMILEDJUREN

Hittekatterna behöver din hjälp

Upplaga

Pris: 50 kronor

Pris: 50 kronor

JOSÉ GONZáLES

Utgåvor/år tidningen

# 3/2015

tidningen

36 500

ER

E , A d op T NT

pI

Ansvarig utgivare

Ö

Benny Andersson

E

Äventyraren som vågar möta sina rädslor (utom en)

60 000

yT

M I SV E R I G

Annelie PomPe

Läsare

Ko FIc K N

hE

Kattfamiljen räddades från misär

KI A:

T

FAmiljeDjuRen

Tidningen Djurens Rätt

K

Konsument

Recept för en god jul

FOkUS

ETT SVERIGE UTAN MJÖLKFABRIKER

Produktion

Tidningsmakarna AB FoKus

OMSORG OM GRISARNA

– DE DJURVÄNLIGA ALtERNAtIVEN föR böNDERNA

– PÅ VEMS VILLKOR? 1 DJURENS RÄTT

omslag_GRIS.indd 1

2015-11-13 09:27

omslag.indd 1

Äventyraren och vegoförespråkaren Annelie Pompe prydde omslaget på Tidningen Djurens Rätt 4/2015

32

2015-09-07 15:36

33 Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 1


Rädda Djuren-klubben i siffror för 2015

Rädda Djuren-klubben

Antal medlemmar: 1 653 Facebook-följare: 1 740 Instagramföljare: 1 430 Räddadjuren.se: 6 367 besökare/månad (medel)

Djurens Rätt tycker att det är viktigt att lära barn om djur. Därför finns Rädda Djuren-klubben som är till för alla barn upp till och med 13 år. Alla klubbmedlemmar får vår egen tidning som kommer fem gånger varje år. I tidningen får barnen lära sig om roliga, spännande och smarta djur. De får goda recept och kluriga pyssel.

Rädda Djuren-klubben ökade sitt medlemsantal med hela 40 procent under 2015 och klubben har fyrdubblats i storlek på fyra års tid.

Under 2015 har Rädda Djuren-klubben deltagit på en mängd olika evenemang och även arrangerat några egna. En del arrangemang har lokalavdelningar ordnat själva och en del har riksorganisationen ansvarat för men fått hjälp av lokalt aktiva. Mässor och den typen av arrangemang har visat sig vara väldigt fördelaktiga att vara med på då vi når ut till väldigt många. Vi delar vi ut tidningar och annat material samt värvar medlemmar till klubben. Under hösten 2015 arbetade vi fram ett nytt utseende på webben och passade även på att uppdatera allt material.

Årets bästa aktiviteter! Mars Barnmässan Karlstad Påskfest i Örebro April Uppsala Vegofest Lekdag Sundsvall Maj Barnträff Göteborg Barnfestival i Västerås Juli SM-vecka i Sundsvall (deltagarna fick springa och jämföra sin hastighet med olika djurs hastigheter) September Majornadagen fuskdamm pysseltidning + rithörna Bokmässan i Göteborg Vegovision i Umeå November Sundsvall cheerleading December Vegovision Göteborg Under 2015 har vi distribuerat Rädda Djuren-klubbens tidning till 2 800 institutioner som fritidsgårdar, sjukhus, veterinärmottagningar och barnmottagningar. I slutet av 2015 hade klubbtidningen 528 prenumeranter.

Övriga sakfrågor

34

35 Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 1


Djur som familjemedlemmar Djurens Rätt anser att djur som lever med människor ska ha status som familjemedlemmar. Under året har vi arbetat intensivt för de djur som hamnar i hemlöshet och för att lyfta adoption av djur. Vi har även arbetat för en stärkt djurskyddskontroll och skrivit ett flertal remissyttranden. Djurens Rätt bistår löpande med sakkunskap vid förfrågningar om misstänkt vanvård av djur, anmält misstänkta brott mot djur, upphittade hemlösa djur, handläggning av myndighetsärenden, juridiska ärenden med mera.

Chickas minnefond

situation. Några av de frågor vi driver på det politiska planet är:

Inom Chickas minnesfond har ekonomiskt stöd getts till djur som hamnat i trångomål vid skada och/eller sjukdom. Chickas minnesfond möjliggör för Djurens Rätt att gå in med direkt stöd i de fall där det inte finns någon som har möjlighet att fullt ut betala för sjukvårdskostnader. Via minnesfonden slår vi vakt om djurens individuella värde genom att hjälpa dem att bli friska och rädda dem undan avlivning och död.

• Obligatorisk märkning, registrering och fortplantningsbegränsning av katter. • Införande av förbud mot att överge djur. • Förbud mot så kallad ”extremavel” som medför lidande för djur. • En begränsning av vilka arter som får hållas som familjedjur. • Förbud mot stryphalsband på hundar. • Djurpoliser i alla län i landet enligt den modell som införts i Stockholm.

Under 2015 har Chickas minnesfond tagit emot 297 ansökningar fördelat på 181 katter, 120 hundar, 6 kaniner, 2 hästar och en papegoja. Av dessa har 70 katter, 47 hundar, 3 kaniner, en häst och en papegoja har fått hel- eller delvis ekonomisk hjälp med veterinärvård. Vi har prioriterat vård till hemlösa djur men även familjedjur med ägare som saknat resurser.

Djurens Rätt arbetar långsiktigt med att påverka för lagändringar som ska förbättra djurens

Hemlösa katter Djurens Rätt anser att samhället bör ta ett gemensamt ansvar för det utbredda problemet med hemlösa katter. Vi har bland annat lyft frågan genom vår årliga adoptionsvecka då vi sätter fokus på att adoptera istället för att köpa djur. Djurens Rätt förespråkar TNRM-metoden (Trap-Neuter-Return-Manage) för hemlösa

förvildade katter som inte kan adopteras in i en familj. Metoden innebär att katterna fångas in, genomgår en hälsokontroll, kastreras och vaccineras för att sedan släppas ut för att leva i sina revir. Med hjälp av volontärer får katterna tillsyn, omsorg, mat och möjlighet till boende i vinterbonade och vindskyddade katthus.

Samarbete med Kastreringsbussen och Rädda Katterna Djurens Rätt bedriver sedan 2013 ett samarbete med Kastreringsbussen. Samarbetet har blivit möjligt tack vare pengar som testamenterats till Djurens Rätt. Kastreringsbussen har under året

kastrerat flera hundra katter med Djurens Rätts hjälp. Djurens Rätt samarbetar även med föreningen Rädda Katterna som arbetar för att rädda hemlösa katter i Stockholmsområdet.

36

37 Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 1


Djur som underhållning Djurens Rätt arbetar för ett samhälle där djur inte ses som underhållning. Som det ser ut idag används djur i rad sammanhang i underhållningssyfte. De uppträder på cirkus, visas på djurparker, används i spel, tävling och reklam på olika sätt. Djur är kännande individer med egna behov och intressen. Det ligger inte i djurens intresse att transporteras eller att tvingas göra konster för människans nöjes skull. Därför arbetar vi mot alla former av utnyttjande av djur i underhållningssyfte.

Hästfrågor

Djurens Rätts fokus under verksamhetsåret har främst legat på tjurfäktning och cirkusverksamheten. Vi har även skickat en riktad skrivelse kring djur i reklamfilm till företaget i fråga. I september lämnade Djurens Rätt och gruppen Kolmårdsuppropet tillsammans också in en överklagan mot Jordbruksverkets beslut att ge Kolmården dispens för att bygga berg- och dalbanan Wildfire inom djurparkens marker.

Djurens Rätt arbetar för ett samhälle där hästar får leva ett naturligt hästliv. All hantering av hästar skall baseras på kunskap, ödmjukhet och respekt och inte genom våld eller tvång. Hästar används idag som sport- och rekreationsredskap

Rapportering från banveterinärer granskas Djurens Rätt sammanställer varje år banveterinärrapporterna för föregående år och kunde i början av 2015 konstatera att rapporteringen från trav- och galoppbanorna var sämre än någonsin. En av de skrivelser som lämnats in under året är en skrivelse till Jordbruksverket som tar upp banveterinärernas årsrapporter och dödsfallen inom trav- och galoppsporten. Djurens Rätt har även varit i kontakt med flera av landets banveterinärer gällande den bristande inrapporteringen.

Tjurfäktning Djurens Rätt arbetar för att de svenska EUparlamentarikerna skall säga nej till att via EU:s jordbruksbidrag stödja den spanska tjurfäktningsindustrin. Djurens Rätt genomförde

där andra intressen ofta överskuggar djurens. Djurens Rätt arbetar för att lyfta hästens perspektiv inom trav och galopp, ridsport, hästhandel, transporter, hästhantering och hästhållning.

med lyckat resultat under hösten en blixtaktion mot att EU-medel används för att finansiera uppfödning av tjurar för tjurfäktning.

Cirkus Djurens Rätt sammanställer varje år länsstyrelsernas besiktningsprotokoll av de kringresande cirkusar som har djur i sina shower. Detta för att kartlägga och följa upp eventuella missförhållanden och brister i djurskyddet. Djurens Rätt menar att inga djur hör hemma på cirkus och har som mål att få till ett förbud mot vilda djur på cirkus.

EU-rapport om hästars välfärd I oktober hölls en stor konferens i EU-parlamentet om hästars välfärd i EU. Konferensen bygger på slutsatserna i den nya rapporten ”Ta bort skygglapparna: Hälsa och välbefinnande hos europeiska hästdjur 2015”. Djurens Rätt har deltagit i arbetet med rapporten.

”Opinionen mot att hålla djur på cirkus har förändrats. Det gäller särskilt de vilda djuren men vi kan se att fler och fler väljer bort alla cirkusar med djur och hellre låter människor stå för underhållningen. Djur på cirkus hör inte hemma i ett modernt samhälle, säger Camilla Björkbom förbundsordförande för Djurens Rätt.” 38

- Det som är glädjande att se är att Sverige ligger mycket bra till gällande djurvälfärd och hästkunnande. Det finns dock områden att jobba med för att fortsätta ligga i framkant gällande hästvälfärd. Vi har till exempel ett växande problem när det kommer till tävlingshästar som skadas och slits ut i allt yngre åldrar, säger Adina Hargeby, en av dem som arbetar med hästfrågor inom Djurens Rätt.

39 Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 1


Jakt Djurens Rätt arbetar för ett samhälle där djur inte ses som måltavlor. I Sverige dödas årligen över en miljon djur under jakten, och därtill skadeskjuts ett okänt antal. Djurens Rätt har som mål att opinionen mot jakt ska vara stark, liksom att öka medvetenheten om lidandet som jakt

orsakar vilda djur, inklusive vattenlevande djur. Vi arbetar för att viltlevande djur ska omfattas av djurskyddslagen. Djurens Rätt har en ideell arbetsgrupp för jaktfrågor som bedriver den största delen av arbetet med jaktfrågor.

Talerätt Djurens Rätt arbetar för att djurskyddsorganisationer ska tillerkännas talerätt i frågor som avgörs med stöd av jaktlagstiftningen. Arbetet här har under 2015 påbörjats och kommer under 2016 intensifieras. Bland annat arbetar Djurens Rätt med frågan som ett längre projektarbete och politiskt lobbyarbete är centralt. Under november skickade vi, till näringsdepartementet,

in våra ”synpunkter till överprövning av beslut om skyddsjakt och licensjakt för vissa rovdjur” gällande talerätt. Under hösten 2015 har vi även börjat arbeta med frågan om en djurbalk under vilken jaktlagstiftningen ska inordnas.

Överklagan och skrivelser I juli överklagade Djurens Rätt Naturvårdsverkets beslut om typgodkännande av fälla för mullvad. Vi begärde att förvaltningsrätten upphäver Naturvårdsverkets beslut om typgodkännande av fångstredskapet Talpiridmoletrap och återförvisade ärendet för förnyad handläggning. Skälet för överklagan var att de tester som utförts visar att fångade mullvadar utsätts för onödigt lidande i strid med 27 § jaktlagen (1987:289). Djurens Rätt ansågs dock inte ha talerätt i frågan vilket ytterligare betonar vikten av att arbeta med frågan om talerätt för djurskyddsorganisationer. I februari 2015 lämnades en skrivelse tillsammans med Djurskyddet Sverige som till landsbygdsminister Sven-Erik Bucht och klimat- och miljöminister Åsa Romson angående inrättandet av en vargkommitté. Vi svarade även på remiss i ämnet ”underlag för genomförande av EU-förordning om invasiva främmande arter”.

Organisationen Fenomenet poängjakt uppmärksammas av SVT i mars 2015.

40

41 Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 1


Lokalorganisationer Djurens Rätt är en organisation uppbyggd enligt klassisk folkrörelsemodell med lokalorganisationer som bas. Genom lokalorganisationerna – lokalavdelningar, kontaktpersoner och ungdomsgrupper finns vi representerade över hela landet. Tack vare personer som engagerar sig ideellt får Djurens Rätt en lokal förankring och möjligheten att nå många fler människor med vårt budskap. Lokalorganisationerna planerar och genomför egna aktiviteter såsom att arrangera föredrag och utställningar, skriva insändare, kontakta lokala politiker i sin kommun, stå med informationsbord på stan och bjuda på vegansk mat. Vår bas av lokalt aktiva är också ovärderliga i de arrangemang som anordnas av riksorganisationen, till exempel sommarturnén. De lokalt aktiva får stöd på olika sätt.

Lokalavdelningar

21 lokalavdelningar i 35 kommuner

men aktiva kan även få stöd direkt från olika delar av organisationen. Exempelvis genom besök av personer från förbundsstyrelsen eller riksorganisationen som håller föredrag om våra sakfrågor, hjälp med material från expeditionen, lokal medlemsinformation från medlemsservice med mera. Våra lokalorganisationer knyts också närmare riksorganisationen genom att aktiva deltar på riksstämmor, rikskonferenser, kickoffer och utbildningar. Gräsrotsarbetet inom Djurens Rätt är nyckeln till att nå vårt mål - en värld där djur respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv.

3 frågor till Camilla Bergvall, ordförande Djurens Rätt Lund

Kiruna

Kontaktpersoner

25 stycken kontaktpersoner i 41 kommuner Överkalix

Boden-Luleå Malå

Hur länge har du varit aktiv i Djurens Rätt Lund?

I december 2015 fanns Djurens Rätt representerade med 48 lokalorganisationer i 76 kommuner.

Umeå Östersund

Jag har varit ordförande i ett år nu, innan dess har jag varit aktiv i Djurens Rätt HelsingborgHöganäs i ytterligare några år.

Kan du berätta om någon aktivitet som din avdelning har genomfört under 2015?

Den huvudsakliga kontaktpunkten är via de ansvariga för lokal verksamhet i aktuell region, Sundsvall-Timrå Hudiksvall Mora-Orsa

Bollnäs Falun

Arvika

Gävle-Sandviken

VästeråsHallstahammarSurahammar

Uppsala-Knivsta Järfälla

Karlstad-Hammarö Trollhättan-Vänersborg

Nyköping

Örebro

Sigtuna-Upplands Väsby Stockholm Södertälje-Nykvarn Eskilstuna

Motala-Vadstena

Norrköping-Söderköping Borås Skaraborg Göteborg

Linköping-Kinda-Åtvidaberg

Jönköping

Halmstad-Falkenberg

Hultsfred Växjö Kalmar

HelsingborgHöganäs Lund

Marie Persson, ordförande för Djurens Rätt Malmö, pratar på Djurens Rätts grundutbildning i Skåne.

Lomma Malmö

42

Båstad-Ängelholm Hässleholm Ronneby-Karlshamn Kristianstad

Ystad -Skurup

Karlskrona

Gotland

Vi arrangerade en grundutbildning för personer i Skåne som ville bli aktiva i Djurens Rätt. Utbildningen hölls under tre heldagar under hösten och vi fick nästan femtio anmälningar, vilket var jättekul. Flera av lokalavdelningarna i Skåne har fått nya aktiva till följd av utbildningen. Vi avslutade alltihop med en stor manifestation för de en miljon minkar som föds upp och dödas för sin päls varje år.

Vad är ditt bästa tips till någon som vill engagera sig lokalt?

Att fokusera på frågor som intresserar dig och använda dina unika kunskaper och egenskaper i djurrättsarbetet. I Djurens Rätt Lund har vi till exempel en aktiv som är grafisk designer, så hon gör alla våra flyers och affischer. Sen har vi bland annat också en som är programmerare, en som är fotograf och en som är jättekunnig om fåglar. Dessa kunskaper försöker vi använda på bästa sätt i vår avdelning.

43 Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 1


Förbundsstyrelsens arbete under året Till Djurens Rätts förbundsstyrelse väljs en förbundsordförande och åtta ytterligare ledamöter, samt tre suppleanter. Förbundsstyrelsen har haft sex möten under året varav fem helgmöten på Stockholmskontoret och ett telefonmöte. Till riksstämman i Göteborg i maj lade förbundsstyrelsen fram förslag till ny fyraårig verksamhetsinriktning för 2015 till 2019. Den nya verksamhetsinriktningen bygger på att Djurens Rätts resurser ska användas där de gör mest skillnad för flest djur. Ett starkare fokus läggs därmed på huvudområdena djuren i livsmedelsindustrin, djurförsök, djuren i pälsindustrin och djurvänlig konsument.

Ledningsgruppens arbete under året

den nya visionen tog förbundsstyrelsen också fram en ny paroll som lyder: Djurens Rätt - Alltid på djurens sida. Värdeorden engagemang, professionalism, kunskap och medkänsla ska vara vägledande för Djurens Rätt som organisation och har tagits fram av förbundsstyrelsen i samarbete med aktiva medlemmar.

Djurens Rätt har en ledningsgrupp som utgörs av anställd personal som leder och samordnar det dagliga arbetet inom Djurens Rätt utifrån de riktlinjer som riksstämman och förbundsstyrelsen fasställt. Under 2015 har ledningsgruppen fokuserat på att ta fram och vidareutveckla övergripande rutiner. Etablerandet av vårt nya kontor i Stockholm har varit en viktig arbetsuppgift, liksom samordning av kampanjer, arrangerande av riksstämma, rekrytering av ny personal och framtagande av informationsmaterial, samt Djurens Rätts systematiska arbetsmiljöarbete.

Förbundsstyrelsen har under andra halvan av året inlett ett mer omfattande arbete med uppföljning och utvärdering av Djurens Rätts strategi och verksamhet för att fortsätta att utveckla Djurens Rätt som den starka organisation som djuren behöver.

Flytten av vårt Stockholmskontor till Hornsgatan 123 har inneburit fler förbättringar än vad som fanns med i kalkylen. Primärt är det mer funktionella och mer lättillgängliga lokaler, dessutom till en lägre kostnad än tidigare lokal. - Djurens Rätt är en öppen, utåtriktad organisation och det nya läget för Stockholmskontoret speglar just detta. Vi har under 2015 haft fler besökare och fler volontärer än de föregående tio åren sammantaget, säger Sara-Maria Westerlund, chef administration och ekonomi.

Administrativa rutiner har effektiviserats under året, där flera moment har digitaliserats, vilket sparar arbetstid och kontorsutrymme. I linje med detta har en upphandling av ett nytt medlemssystem har genomförts, liksom av ett nytt telefonisystem. Båda upphandlingarna förväntas även innebära avsevärt lägre kostnader för organisationens administrativa bassystem.

Förbundsstyrelsens förslag till ny vision för Djurens Rätt antogs på riksstämman. Den nya visionen lyder: För en värld där djur respekteras som individer med rätt till sina egna liv. Utifrån

Under året som gått har ledningsgruppen utgjorts av:

Benny Andersson verksamhetschef Den styrelse som valdes på riksstämman i maj 2015

44

Maria Kaller chef politisk påverkan och sakfrågor

Peter Nilsson chef utåtriktat arbete

Sara-Maria Westerlund chef administration och ekonomi

45 Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 1


Testamenten är en stor del av Djurens Rätts insamlade medel.

Liv Linder, ansvarig på Djurens Rätt berättar om hur arbetet går till.

Hur jobbar Djurens Rätt med testamenten? Djurens Rätt arbetar för att fler ska känna till att det är varmt välkommet att testamentera till organisationen. Vi försöker nå ut både till medlemmar och personer som inte är det.

Insamling

Ekonomisk översikt

Djurens Rätt är beroende av frivilligt stöd för att kunna hjälpa djuren. Det är alltså alla medlemmar och gåvogivare som är Djurens Rätt och dess verksamhet. Det är medlemsavgifter, arv och andra typer av gåvor som gör att Djurens Rätt kan vara en stark röst för djuren.

Medlemsantalet i organisationen har fortsatt att öka, liksom andelen medlemmar som väljer att bli månadsgivare. Verksamheten är i princip helt beroende av frivilligt stöd; medlemsavgifter, gåvor och arv står för merparten av intäkterna under året.

Djurens Rätt har ett 90-konto vilket betyder att organisationen kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll. För att få ha ett 90-konto så krävs bland annat att minst 75 % av varje års intäkter går till den direkta verksamheten under samma år. Djurens Rätt är också medlem i Frivilligorganisationernas Insamlingsråd (FRII), som samlar många av de stora ideella hjälporganisationerna i Sverige. Vi tillämpar FRII:s kvalitetskod för vår verksamhet. Kvalitetskoden sträcker sig längre än de krav som ställs för att ha ett 90-konto. Bland annat ställer FRII krav på att varje medlemsorganisation årligen ska upprätta en effektrapport som redovisar för givare, allmänhet och andra intressenter vilken nytta organisationen gör. Externa revisorer granskar och intygar att organisationen följer FRII:s kvalitetskod. Djurens Rätt granskas också varje år av Givarguiden – ett oberoende granskningsverktyg som drivs av organisationen Charity rating. Guiden bedömer organisationer genom att titta på demokratisk struktur, ekonomisk redovisning och transparens gentemot givare. Djurens Rätt har fått grönt ljus, det vill säga bästa betyg, i alla Givarguidens granskningar.

Intäkter från arv är fortsatt betydande. Totalt uppgick arvsintäkterna under året till 8 321tkr. Arv är svåra att prognosticera vilket vissa år kan få stor inverkan på organisationens resultat och nyckeltal.

Intäkter under 2015 Försäljning och övriga intäkter

Hur stor skillnad gör testamentesgåvorna för djuren?

Djurens Rätt är beroende av de testamentesgåvor vi får in. Under 2014 utgjorde testamentesgåvor hela 39 % av intäkterna – utan dem skulle verksamheten självklart se helt annorlunda ut.

Camilla Bergvall, Lund

Att vara medlem i Djurens Rätt är för mig helt självklart då djuren inte kan prata för sig och de behöver vår hjälp med det. Djuren blir på så många olika sätt utsatta för lidande som vi kan vara med och förhindra. Yvonne Hjulström, Västerås

Medlemsavgifter

Jag är medlem i Djurens Rätt för att ge en röst till de som aldrig kan tala för sig själva – djuren. Jag vill med mitt medlemskap visa att alla individer har ett värde och ska respekteras.

Arv

Fia Kamlund, Helsingborg

Hur går jag till väga om jag vill testamentera till Djuren Rätt? Det går utmärkt att höra av sig till Djurens Rätt för att få vårt informationsmaterial om att testamentera. Men för den som vill går det också bra att själv ta reda på vad som krävs för att skriva ett testamente eller ta kontakt med en jurist för att få hjälp. Det är viktigt att tänka på att ta med Djurens Rätts organisationsnummer i testamentet, så att det inte kan uppstå några oklarheter.

Jag är medlem i Djurens Rätt för att djuren inte kan föra sin egen talan. Jag vill bidra genom att vara deras röst!

Insamlade medel

Hit går pengarna

Djurens Rätt vill växa i en ansvarstagande takt och har de senaste tre åren löpande skalat upp verksamheten. 2015 års nyckeltal för ändamålet respektive administration och insamling uppfyller de krav som ställs av Svensk Insamlingskontroll.

Djurens Rätt arbetar på flera plan. Vi arbetar opinionsbildande gentemot allmänheten och har mycket kontakt med företag för att inspirera och uppmana till djurvänligare förhållningssätt. Vi vill göra det lättare för konsumenter att göra djurvänliga val. En stor del av vårt arbete består också av politisk påverkan – dels genom direktkontakt med politiker och dels genom olika referensgrupper hos myndigheter. Mycket av Djurens Rätts arbete utförs av ideellt aktiva runt om i landet, men vi har även anställd personal. De pengar som Djurens Rätt får in går till hela verksamheten. De finansierar allt – från tryckt material och opinionsundersökningar till kampanjer och löner. De möjliggör för organisationen att vara ute och prata direkt med tiotusentals människor, upprätthålla en hög närvaro i sociala medier, arrangera seminarier riktade till politiker och andra beslutsfattare, delta i stora internationella samarbeten och mycket, mycket mer. Medlemsavgifter, arv och alla andra typer av gåvor är helt enkelt det som möjliggör hela Djurens Rätts verksamhet.

Ekonomisk översikt & nyckeltal

2015

Antal medlemmar 39 891 Medlemsintäkter 6 818 tkr Arv, gåvor och bidrag 19 200 tkr Överskott från verksamheten -1 293 tkr Ändamålskostnader/totala intäkter 84% Adm.kostnader (inkl insamlingskostnader)/totala intäkter 15% Insamlingskostnader/Medel från allmänheten 5%

46

Jag står på djurens sida och vill att de respekteras och därmed få leva och må bra under hela sina liv. Med min och våra röster kan vi tillsammans göra skillnad för djuren. Ida Trönnhagen, Hudiksvall

2014 36 684 6 770 tkr 20 083 tkr 4 400 tkr 64 % 16% 5%

Jag är medlem i Djurens Rätt för att föra djurens talan och för att visa hur djuren behandlas för att människor ska få bland annat kött, mjölk och päls. Ami Niglöv, Karlskrona

47 Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 1


För en värld där djur respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv.

Djurens Rätt Box 17132 104 62 Stockholm

Transaktion 09222115557381214502

08-555 914 00 info@djurensratt.se www.djurensratt.se

Bilaga 1


Verksamhetsberättelse 2016 Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 2


Alltid på djurens sida!

Copyright: Djurens Rätt 2017 Texter: Djurens Rätt Omslagsfoto: Djurens Rätt Fotografer: Kim-Evert Olofsson porträtt Camilla Björkbom, Fanny Listherby sida 3, Erik Lindegren sida 8, Hendrik Zeitler sida 20, Rebecka Slatter sida 35, Sara Lindquist sida 20 och 41, Erik Anderberg sida 42, Peter Nilsson, Moa Richter Hagert och Djurens Rätt

Verksamhetsberättelse 2016

Formgivning: Sofia Andersson

Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 2


Ordförande har ordet

Förbundsordförande Camilla Björkbom.

När jag skriver det här har Djurens Rätt ökat i medlemsantal för femte året i rad. Vi är nära 42 500 personer som valt att stå på djurens sida genom att bli medlemmar i Sveriges inte bara största utan också snabbast växande djurrättsoch djurskyddsorganisation. Det är medlemmarna som är själva ryggraden i Djurens Rätt. Det är alla medlemmar tillsammans som ger Djurens Rätt möjligheten att förändra. Vi är en kraft i samhället att räkna med. Det handlar inte om hur mycket pengar var och en ger. Det handlar om att vara många som står på djurens sida. Det handlar om att vara många som bryr sig och som tycker att djur inte får behandlas hur som helst. Vår styrka fi nns i antalet. Tack för att du gör så att Djurens Rätt kan vara en röst åt dem som ingen har. Hundratals medlemmar väljer dessutom att engagera sig i någon av Djurens Rätts omkring 30 lokalorganisationer som jobbar med informationsspridning, kampanjar lokalt, skriver insändare, medborgarförslag och påverkar kommunpolitiken.

Djurens Rätt är en av Sveriges främsta experter på djurförsök. Syftet när Djurens Rätt bildandes 1882 var också att avskaffa djurförsöken. Under 2016 uppnådde vi ett mycket viktigt steg på vägen för att inga djur ska utsättas för djurförsök. Regeringen gav det kompetenscenter för alternativ till djurförsök som ska inrättas i Sverige den avgörande fi nansieringen. Det var en stor framgång för vårt arbete. Det gör att arbetet för alternativ till djurförsök har möjlighet att bli framgångsrikt och att vi har slutet för djurförsöken inom synhåll. En sak som gör mig hoppfull inför framtiden är att vi nu når och engagerar unga på ett sätt som vi aldrig tidigare kunnat göra i Djurens Rätts snart 135-åriga historia. Vi vill ge unga en känsla för djuren och väcka engagemang. Därför är det roligt att veta att Djurens Rätts konto på Instagram, där vi har i huvudsak unga följare, rankats som ett av de tio bästa kontona bland svenska företag och organisationer. Det slutar inte där, Djurens Rätts konto imponerar dessutom genom att vara det konto som engagerar följarna i högst grad under 2016.

”Allt det som Djurens Rätt åstadkommit under 2016 och som du kan läsa om i den här årsrapporten är tack vare dig som är medlem.” Bilderna från djurtransporter i Europa lämnar inte någon oberörd. En av Djurens Rätts uppgifter är att föra fram medlemmarnas åsikter till de politiska makthavarnas dörr. En sådan uppgift under året var att träffa regeringen och säkerställa att Sverige krävde agerande av EU-kommissionen mot långa djurtransporter, vilket Sverige gjorde och fick med sig andra länder. Djurens Rätt trycker på makthavare. Vi granskar, påpekar problem och presenterar lösningar. Vi bedriver opinionsarbete och påverkar lagstiftning. Vi kontaktar företag och coachar dem i deras arbete med djuretik. Vi inspirerar konsumenter att göra djurvänliga val.

Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 2

Att engagera och förändra ska vi fortsätta att göra. Ett varmt tack till dig som stödjer vårt arbete och tillsammans med oss skapar en stark röst för djuren. Tillsammans gör vi skillnad för djuren!

Camilla Björkbom Förbundsordförande


Innehåll Ett år för djuren Året i bilder Medlemsutveckling

Djurens Rätts huvudfrågor Djuren i livsmedelsindustrin Djurförsök Djuren i pälsindustrin Djurvänlig konsument

Opinionsbildning & politiskt arbete Kampanjer Media Politisk påverkan Internationellt påverkansarbete Djurens Rätts sommarturné Tidningen Djurens Rätt Rädda Djuren-klubben

Övriga sakfrågor Djur som underhållning Djur som familjemedlemmar

Organisation Lokalorganisationer Förbundsstyrelsens arbete under året Ledningsgruppens arbete under året Insamling Ekonomisk översikt

3 4 6

7 8 10 12 14

18 19 23 25 27 28 30 32

33 34 35

37 38 40 41 42 43

Ett år för djuren 3

Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 2


1. Året 2016 startar med att obedövad kastrering av grisar blir förbjudet från och med den 1 januari, en fråga som Djurens Rätt arbetat länge för.

Året i bilder

7

1

8. Frågan om undermåliga djurtransporter hamnar på agendan i Sverige efter nya avslöjande bilder. Djurens Rätt tar plats i debatten och bildar opinion genom kampanjen #StopTheTrucks.

2. Den 16 februari 2016 lämnade Djurens Rätt och nyhetssajten Newsner över 155 319 namnunderskrifter till regeringen för ett förbud mot vilda djur på cirkus. Det är den största namninsamlingen hittills i Djurens Rätts historia.

3

3. Sverige når peak meat? Siffror från Jordbruksverket visar på en minskad köttförbrukning under det första kvartalet 2016. Senare under året kommer årets kommunranking som visar att över 50 % av Sveriges kommuner har infört en köttfri dag. 4. Sveriges kommuner slopar fjädrarna! Det hela börjar med en kampanj av Djurens Rätt Lund som får kommunen att välja bort fjädrar från fåglar. Frågan får stor uppmärksamhet och till slut har minst 11 av Sveriges kommuner valt bort fjädrarna.

7. Sommarturnén åker ut för elfte sommaren i rad och gör succé under parollen ”Alltid på djurens sida”, läs mer om turnén på sidan 28.

2

9. En stor seger ros i land när 3R-kompetenscentrum för alternativa metoder för djurförsök äntligen får tillräcklig finansiering i regeringens budget. Läs mer om det kommande 3R-centret på sidan 10.

8 9

10. Djurens Rätt lanserar kokboken ”Helt enkelt veganskt” i samband med årets bokmässa i Göteborg.

4 5

10

12. Djurens Rätt lyfter grisarnas situation i skinkfabriken lagom till jul. Reklamkampanjen syns bland annat i lokaltrafiken i Stockholm, Göteborg och Malmö.

5. Djurens Rätts rikskonferens går av stapeln den 14-15 maj på Münchenbryggeriet i Stockholm. 6. Guldråttan, Sveriges finaste djurrättspris, tilldelas Gotlands Djurfristad för arbetet med att ta emot och omplacera avlivningshotade, vanvårdade och övergivna lantbruksdjur.

11. Djurens Rätts mässa för djurvänliga val – Vegovision anordnas för första gången i Stockholm den 5-6 november. Omkring 100 volontärer gör mässan möjlig och Vegovision sätter besöksrekord med över 4 500 besökare.

12 6

11

4

5 Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 2


Medlemsutveckling Djurens Rätt fortsätter att öka medlemsmässigt. Målsättningen var att ha 42 500 medlemmar vid 2016 års utgång. Vi nådde inte riktigt ända fram och landade slutligen på 42 478 medlemmar, vilket innebär en nettoökning på närmare 2 600 medlemmar jämfört med 2015. Totalt sett har Djurens Rätts medlemsantal ökat med 33 % under de senaste fem åren. Detta är resultatet av ett målinriktat och aktivt arbete med att integrera medlemsrekrytering i Djurens Rätts totala verksamhet. Av medlemmarna är hela 43 % månadsgivare, det vill säga 18 389 medlemmar som betalar sitt medlemskap månadsvis via autogiro. Månads-

givande medlemskap är ett väldigt kostnadseffektivt sätt att vara medlem, då en så liten andel som möjligt av medlemsavgiften går till administration och mer resurser kan gå till det direkta arbetet för djuren. Rädda Djuren-klubben, Djurens Rätts klubb för medlemmar upp till och med 13 år, har på två år mer än fördubblat sitt medlemsantal. Från 1 201 medlemmar vid slutet av 2014 till 2 420 vid 2016 års utgång. Rädda Djuren-klubben finns för att ge barn kunskap om, och empati för, djur. Alla medlemmar får klubbens egen medlemstidning Klubbnytt som utkommer med fem nummer per år.

Mötesplatser för medlemskap Nya medlemmar kommer i kontakt med oss på flera olika sätt. Ett vanligt sätt är att starta medlemskap direkt via djurensratt.se, men vi har under året även haft många fysiska mötesplatser som ger möjlighet för medlemskap. Bland annat ägde den 11:e upplagan av Djurens Rätts sommarturné rum, då över 1 000 nya medlemmar värvades på festivaler, marknader, torg och platser som Almedalen. Under hösten bidrog vårt deltagande på Bokmässan i Göteborg samt Stockholmspremiären av Djurens Rätts egen mässa Vegovision till att många nya medlemmar välkomnades.

Medlemsantal 2012-2016

42 478

42 000 39 891

40 000 38 000 36 684 36 000 34 000 32 000

33 376 32 171 2012

2013

2014

2015

2016

Fördelning mellan medlemskategorier 2016 Att ge bort ett medlemskap till någon annan blir också alltmer populärt. Inför julen 2016 var det över 900 personer som valde att ge bort ett medlemskap i Djurens Rätt eller Rädda Djuren-klubben – en julklapp som gör skillnad!

1%

Djurens Rätts huvudfrågor

6% Månadsgivare Årsbetalande Ständiga medlemmar Rädda Djuren-klubben 43 %

50 %

6

7 Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 2


Djuren i livsmedelsindustrin På ett år dödas omkring 100 miljoner landdjur i den svenska livsmedelsindustrin. Djurens Rätts långsiktiga mål är ett avskaffande av hela den animaliska livsmedelsindustrin, samtidigt arbetar vi här och nu för att driva på för förbättringar för de djur som fortfarande utnyttjas. Det är inom livsmedelsindustrin som det största antalet djur utnyttjas av människor, och det är ett av

Allt fler tar avstånd från burhållning av hönor

Djurens Rätts prioriterade områden. En viktig del i det strategiska arbetet för djuren är att höja djurs status och arbeta för bättre villkor och starkare lagligt skydd för djuren. Det gör vi genom kontakter med myndigheter, politiker och företag, samt genom opinionsbildning, informationsspridning och debatt.

Allt fler tar ställning för hönorna och skippar buräggen. Det är en mycket positiv utveckling och något Djurens Rätt har arbetat för under lång tid. Andelen och antalet hönor som hålls i burar i den svenska äggindustrin fortsätter att minska. Nu är siffran nere i 15 % motsvarande 1,2 miljoner hönor, i burar. När Djurens Rätt år 2008 startade kampanjen för en buräggsfri handel var motsvarande siffra 40 % och 2,3 miljoner hönor i bur. Fem svenska kedjor har helt plockat bort buräggen ur sitt sortiment – Hemköp, Willys, PrisXtra, Coop och Lidl. Senast i raden är Netto som i december gav ett förhandsbesked om att de kommer fasa ut buräggen helt redan under 2017.

Nya betesregler för kor Under året har Djurens Rätt fortsatt att arbeta för kornas och de andra nötdjurens rätt till bete. Jordbruksverket föreslog och beslutade under våren ändrade föreskrifter om när och hur nötdjur ska hållas på bete. Syftet med ändringarna var enligt Jordbruksverket att göra reglerna mer flexibla och att det skulle bli enklare att hålla

Djurskyddsproblemen fi nns också i de frigående systemen så för Djurens Rätt är det viktigt att, parallellt med arbetet mot burhållning, lyfta och verka för positiva förändringar för hönorna som inte hålls i bur. Alla hönor borde ha rätt till utevistelse och antalet hönor som måste samsas i de burfria systemen måste bli färre. Även internationellt händer det mycket på buräggsfronten. Djurens Rätt är med i det globala nätverket Open Wing Alliance som verkar för en handel fri från burägg. Samarbetet har varit mycket framgångsrikt. Ett exempel på det är att Lidl har tagit ett globalt grepp i frågan och i en ny policy slagit fast att alla ägg och alla produkter under det egna varumärket skall vara fria från ägg från burhöns. Compass Group som bland annat levererar måltidsservice till den offentliga sektorn och har verksamhet i 50 länder, meddelade i september 2016 att buräggen i deras verksamhet i Sverige kommer vara helt utfasade innan 2016 års slut och år 2025 i de andra länderna. I Sverige levererar Compass Group mer än 50 000 matportioner varje dag till restauranger, sjukhus, skolor och konferenser. Andra företag som genom dialog med Open Wing Alliance antagit nya policys mot burägg under 2016 är Sodexo, Rema 1000, InterContinental Hotels Group, Aldi Sud, Aldi Nord och Elior Group.

Neddragningar till djurskyddskontrollen togs tillbaka I budgetpropositionen för 2016, som presenterades i augusti 2015, avvisade regeringen neddragningar i budget med 30 miljoner kronor till länsstyrelsernas och Jordbruksverkets djurskyddskontrollarbete. Det var ett mycket negativt besked och Djurens Rätt befarade att det redan då mycket ansträngda

Djurens Rätt har fortsatt bevaka vad som händer med grisbranschens ansökan från mars 2015 till Jordbruksverket, om att få sitt förslag till kontrollprogram, även kallat ”djuromsorgsprogram”, godkänt. Enligt det ursprungliga förslaget skulle det, om det godkänns, bli tillåtet att till exempel fixera suggor rutinmässigt tiden kring grisningen, att ta smågrisarna från sina mammor ännu tidigare och att hålla grisarna ännu trängre än vad som är tillåtet idag. Jordbruksverket har varken godkänt eller avslagit ansökan än, de avvaktar kompletteringar till ansökan, från branschorganisationen Sveriges Grisföretagare. Inför julen fokuserade vi särskilt på grisarna genom en annonskampanj, med uppmaning till att beställa vårt inspirationsmagasin om gröna alternativ till kött på julbordet. Vi skrev och fick flertalet debattartiklar publicerade om grisarnas situation och vad som måste göras.

Foto: Jo-Anne McArthur

korna på bete. Djurens Rätt, precis som flera andra remissinstanser, var mycket kritiska till förslaget att minimiantalet av dagar som djuren ska hållas på bete (och inte bara utomhus) skulle minskas. Jordbruksverket lyssnade på kritiken och drog tillbaka sitt förslag på den punkten, vilket är positivt. Kravet på journalföring över när djuren hållits inne av olika anledningar under betesperioden, har dock tagits bort. Likaså listan över tillåtna anledningar att hålla korna inne. Det är istället nu helt och hållet upp till djurhållaren att avgöra vilka dagar korna ska hållas inomhus. Djurens Rätt ser med oro på de nya reglerna, som kommer bidra till att det i praktiken blir mycket svårt för länsstyrelserna att kontrollera att korna får vara på bete enligt bestämmelserna. Vi kommer fortsätta att arbeta för en utökad betesrätt för korna och för att den ska gälla även kalvarna och tjurarna.

Fortsatt fokus på grisarnas situation

2 560 450 GRISAR!

läget på flera länsstyrelser skulle få allvarliga konsekvenser. Vi arbetade, med positivt resultat, för att neddragningen inte skulle genomföras. Med glädje tog vi i april 2016 emot beskedet om att regeringen ger tillbaka de sedan tidigare indragna 30 miljoner kronorna.

Varje år dödas drygt 2,5 miljoner grisar i Sverige. Få vet hur det verkligen ser ut i ”skinkfabriken”. Vi vet att många av grisarna får se solljus för första gången när det är dags att åka till slakteriet och att de under sitt korta liv har haft mindre än en kvadratmeter att röra sig på. Sms:a ordet DJUR till 71 120 för att få hem vårt KOSTNADSFRIA inspirationsmagasin om alternativ till kött på julbordet. Läs mer om oss på DJURENSRATT.SE/GRIS där du även kan bli medlem.

8

9 Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 2


3R-centrets planerade arbetsuppgifter: • Verkställande organ till Jordbruksverkets Nationella kommitté för skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål, som alla EU-medlemsländer ska ha enligt EU-direktiv 2010/63. • Rådgivande och stödjande till de regionala djurförsöksetiska nämnderna. • Vara en kommunikationscentral som samlar in, bearbetar och sprider kunskap om alternativa metoder enligt 3R.

Djurförsök

Kompetenscentrum för 3R-frågor

Djurens Rätt arbetar för att djurförsök ska ersättas och för att det ska fi nnas en stark opinion för det. År 2014 användes i Sverige, enligt Jordbruksverkets statistik, 699 088 djur i försök och 4 240 465 fiskar i provfiske. 2014 års statistik har ändrats i några avseenden jämfört med tidigare års statistik, för att redovisningen ska vara enligt EU:s försöksdjursdirektiv. Antalet djur räknas nu efter att de använts i försök. Tidigare räknades antalet djur som försök börjats på visst år.

Djurens Rätt har i flera år arbetat för att det ska bildas ett kompetenscentrum för 3R-frågor (3R står för Reduce, Refi ne, Replace) och att det ska fi nansieras fullt ut. Regeringen föreslog att det ska bildas ett kompetenscentrum för 3R-frågor och att det ska fi nansieras via Jordbruksverkets ordinarie budget, alltså inte några särskilda pengar för 3R-centret. Riksdagen fattade beslut om detta i februari 2014.

2008-2012 användes i genomsnitt en miljon djur i försök och 6 180 425 fiskar varje år i provfiske. Jordbruksverket har inte redovisat någon statistik för 2013. Det är inte möjligt att bedöma om statistiken för 2014 innebär att antalet djur som används i djurförsök håller på att minska, därför att statistikunderlaget inte är jämförbart med tidigare år och därför att statistiken tidigare år skiftat mycket olika år beroende på vilka försök som börjats visst år. Det behövs flera års statistik för en sådan bedömning.

Djurens Rätts arbete för bildande och finansiering år för år Djurens Rätt föreslog i remissyttrande till regeringen i september 2011 att det i Sverige ska bildas ett 3R-center med uppgift att främja användning av och att sprida information om 3R.

• I samarbete med sex berörda myndigheter arbeta fram förslag på 3R-strategier och hur dessa kan sammanställas och analyseras.

Vid ett möte i slutet av 2011 med regeringens utredare föreslog Djurens Rätt att det ska inrättas ett 3R-center. Utredningen föreslog sedan i rapport till regeringen att det ska inrättas ett 3R-center. Arbetet fortsatte mellan 2012-2014 med möten och remissyttranden för att förmå regeringen att avsätta särskilda medel för fi nansiering av 3R-centret.

• Samverka med djurskyddsorganen, som alla som håller på med djurförsök ska ha enligt EU-direktiv 2010/63. Djurskyddsorganen ska informera personalen om och ge råd om tillämpningen av 3R. • Delaktig i beslut om fördelning av forskningsmedel för utveckling av alternativa metoder, sprida information om projekten samt återkommande utvärdera forskningsstödet.

Beslutet om fi nansiering av 3R-centret har sedan ändrats. Regeringen har i budgeten för 2017 avsatt 15 miljoner kronor för fi nansiering av 3R-centret och samma summa i ytterligare tre år. Kompetenscentrum för 3R-frågor ska främja och samordna arbetet med alternativa metoder enligt 3R. Det ska inte på egen hand arbeta med att utveckla alternativa metoder.

I samband med Försöksdjurens dag den 24 april 2015 uppmanade vi till att skicka mejl till landsbygdsminister Sven-Erik Bucht med uppmaning att fi nansiera 3R-centret med minst 10 miljoner kronor årligen. 3 829 personer skickade på kort tid mejlet till landsbygdsministern.

Debatt i Göteborgs-Posten 2016-05-18.

Djurens Rätt uppvaktade ansvarig minister i april 2015 för att diskutera aktuella djurskyddsfrågor. Då framfördes att regeringen bör ge minst 10 miljoner kronor i anslag för fi nansiering av kompetenscentrum för 3R-frågor. Djurens Rätts riksstämma 2015 antog den 16 maj ett uttalande som uppmanar regeringen att finansiera 3R-centret med 10 miljoner kronor.

10

I maj 2016 skickade Djurens Rätt en skrivelse till ansvarig minister Sven-Erik Bucht i vilken det konstaterades att det i regeringens vårbudget saknas fi nansiering av det 3R-kompetenscentrum som ska startas. Det framhölls att det är mycket angeläget att regeringen avsätter de pengar som behövs för 3R-centret. Några månader senare, i september, skickade Djurens Rätt ännu en skrivelse till ministern för att påminna att det var angeläget att ge anslag för att fi nansiera 3R-centret. Regeringen valde sedan att i budgeten för 2017 ge 15 miljoner kronor till finansiering av 3R-centret och samma summa i ytterligare tre år.

”Djurens Rätt har under många år arbetat för att det ska bildas ett kompetenscentrum för 3R-frågor och att detta ska finansieras fullt ut av regeringen – redan 2011 i ett remissyttranden till regeringen föreslog vi att ett 3R-center skulle inrättas. Att centret nu finns och har fått nödvändig finansiering är en stor framgång i arbetet för att ersätta djurförsöken.” Staffan Persson sakkunnig i djurförsöksfrågor, Djurens Rätt

11 Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 2


Djuren i pälsindustrin Pälsindustrin innebär att djur föds upp och dödas enbart för att människor vill klä sig i deras pälsar. I Sverige dödas varje år cirka en miljon minkar enbart för sin päls. Dessutom hålls ett mindre antal kaniner främst för pälsproduktion. Djuren hålls i små burar och deras levnadsvillkor

Sammanställning av inspektioner

skiljer sig mycket från det liv de är anpassade för. För Djurens Rätt är det prioriterat att arbeta för att pälsdjursfarmningen i Sverige ska avvecklas och att samtidigt få färre att välja pälsplagg och produkter med pälsdetaljer i butikerna.

Det blir allt svårare att få insyn i svensk pälsindustri. Länsstyrelserna i Skåne och Blekinge begränsade under 2016 tillgången till sina inspektionsprotokoll, trots att dessa är allmänna handlingar. I de protokoll som tillgängliggjorts redovisas dock omfattande brister. Varje år sammanställer Djurens Rätt länsstyrelsernas protokoll från inspektioner av svenska minkfarmer. Detta görs för att skapa en helhetsbild av hur minkarnas levnadsförhållanden ser ut. Sammanställningen har dock fått lida på grund av en sämre tillgång till de offentliga handlingarna. Länsstyrelsen i Skåne ville inte delge några protokoll och Länsstyrelsen i Blekinge suddade ut alla brister som hittats vid inspektionerna. Djurens Rätt har drivit detta vidare till högre rättslig instans. Efter överklagan fick Djurens

Politisk påverkan Under året har frågan om pälsdjursfarmningens vara eller icke vara inte funnits på riksdagens eller regeringens agenda. Djurens Rätt har haft möten med politiker och deltagit vid politiska sammankomster för att förändra detta, men fortsatta insatser kommer att krävas för att åter sätta frågan på dagordningen. Djurens Rätt

har arbetat för att en utfasning av Sveriges minkfarmning ska fi nnas med i förslaget till ny djurskyddslagstiftning. Regeringen har skjutit upp förslaget om ny djurskyddslag till 2017 och det är i nuläget oklart om minkarna kommer att fi nnas med där och vad förslaget i så fall kommer att innebära.

2016­10­26

Brister på Blekinges minkfarmer suddades ut ­ Sydöstran

Rätt till slut tillgång till protokollen från Skåne, men bristerna i Blekinge förblev mörkade. Trots svårigheterna har Djurens Rätt sammanställt den information som kunnat fås fram från inspektionerna för år 2015. Totalt genomfördes 22 inspektioner på landets drygt 75 minkfarmer. Vid 13 av dessa gjordes anmärkningar på brister i djurhållningen, detta trots att över hälften av inspektionerna var föranmälda. Länsstyrelserna hittade vid inspektionerna döda djur som inte plockats bort, sjuka djur som borde avlivats och i ett fall upptäcktes en mink som fastnat mellan burarna. Dessutom fanns flera brister som gällde att etolog inte besökt farmen, 2016­11­07 Få kontroller på minkgårdar ­ P4 Blekinge | Sveriges Radio vilket är ett lagkrav, och andra brister i djurhållBlekinge ningen gällande berikning, strö och vattentillgång. Start

P4 program A­Ö

Tablå

Låtlistor

Arkiv

Om…

Tipsa!

Få kontroller på minkgårdar Publicerat kl 05.00

"Borde inte få vara så i ett modernt land"

Internationellt samarbete Djurens Rätt är medlemmar i koalitionen Fur Free Alliance (FFA) tillsammans med organisationer från hela världen som arbetar mot pälsindustrin. Under året har vi deltagit på två

(2:30 min) SÖLVESBORG 12 minuter sedan, uppdaterad 5 minuter sedan

stora sammankomster och däremellan arbetat med olika projekt tillsammans med andra medlemsorganisationer i FFA.

Pälsfria fredagen 2016

Minkar hålls i burar som ska vara godkända av Jordbruksverket. Foto: André Kvist/SR

TEXT SARAH RÄTZER

Varje år uppmärksammas den Pälsfria fredagen världen över. År 2016 inföll dagen den 25 november. Djurens Rätts lokalavdelningar arrangerade aktiviteter över hela landet i samband med denna dag. Alltifrån flygbladsutdelningar, filmvisningar,

diplomutdelningar till pälsfria butiker och manifestationer hölls landet över. Aktiviteter arrangerades bland annat i Malmö, Gävle, Luleå, Stockholm, Eskilstuna, Helsingborg, Göteborg, Kristianstad, Sundsvall, Linköping och Karlskrona.

Varje årSydöstran, sammanställer organisationen rätt allaminkfarmer länsstyrelsers 2016-10-26, Brister på Djurens Blekinges protokoll från inspektioner på Sveriges minkfarmar. Detta för att få en helhetsbild suddades ut. av hur minkarnas levnadsförhållanden ser ut. Men i år hade alla brister som upptäckts på Blekinges minkfarmar suddats ut när Djurens rätt begärde ut protokollen.

I år har endast en minkgård inspekterats av Länsstyrelsen i Blekinge. Detta står i skarp kontrast till förra årets inspektioner.

2016-11-07, P4 Blekinge Sveriges Radio, Få kontroller på minkgårdar.

– Det har aldrig varit några problem tidigare så man blir ju onekligen nyfiken på vad som döljs i det här och om de försöker mörka något. Det är ganska långa utläggningar också, ibland flera sidor, så man blir ju orolig, säger Camilla Bergvall, ansvarig för pälsfrågor på Djurens rätt. De protokoll som organisationen har fått ut från andra länsstyrelser i Sverige visar på flera brister, på över hälften av farmerna. Bland annat hittades två döda minkar som inte hade plockats bort, flera sjuka och http://www.sydostran.se/solvesborg/brister­pa­blekinges­minkfarmer­suddades­ut/

1/4

12

13 Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 2

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=105&artikel=6556345


Pälsfri handel

Djurens Rätt har som mål att uppmuntra minst 40 företag att bli pälsfria under en fyraårsperiod (2015-2019) samt att göra vår pälsfria lista mer etablerad bland konsumenter. Pälsfria listan är ett internationellt program som Djurens Rätt initierat inom Fur Free Alliance, en global paraplyorganisation som arbetar för pälsdjuren. Fur Free Retailer Program eller pälsfria listan intygar att företagen som ansluter sig inte arbetar, eller kommer att arbeta, med päls enligt en specifik definition. Samtidigt som allt fler företag blir pälsfria arbetar Djurens Rätt med att få dessa företag att förutom päls, även utesluta annat animaliskt material ur sortimentet. Totalt finns det idag 140 företag anslutna till pälsfria listan tillgängliga i Sverige. Du hittar hela listan på www. djurensratt.se/palsfri-handel.

Djurvänlig konsument

Icke djurtestat

Utöver det som sker i livsmedelsindustrin utnyttjas djur i en rad olika branscher. Det gäller allt från animaliskt material för kläder och skor, till djurförsök för kosmetika eller hushållsprodukter. Trots att alternativen blir fler och bättre finns det fortfarande en efterfrågan bland oss konsumenter på djurprodukter. Djurens Rätt har ett eget arbetsområde dedikerat till djurvänlig konsumtion där organisationen arbetar för att uppmuntra både konsumenter och företag att göra djurvänligare val. Djur är inte varor.

När det kommer till djurtester för kosmetika eller hushållsprodukter arbetar Djurens Rätt både politiskt och genom opinionsbildning. Under verksamhetsperioden 2015-2019 är Djurens Rätts mål att minst fem företag ska ansluta till Humane Cosmetics Standard eller Humane Household Products Standard, mer känd som Leaping Bunny. Märkningen är framtagen av ett 20-tal djurrätts- och djurskyddsorganisationer runt om i världen och är den mest omfattande märkningen. Det framkom under året att en av de ledande branschorganisationerna under lång tid gått ut till företagmed budskapet om att Leaping Bunny-märkningen inte följer EU-lagstiftningen. Att så inte är fallet klarlades i samtal med branschorganisationen, med stöd av ansvarig myndighet. Diskussioner har även förts med flera intresserade företag under 2016. Totalt finns det 87 företag anslutna som är tillgängliga i Sverige.

Under verksamhetsåret 2016 har Djurens Rätt flyttat fram positionerna på flera fronter, främst kunde vi se en fortsatt stark ökning av veganska alternativ på marknaden. Både restaurang, hotell och cafékedjor har under året breddat sitt utbud av veganska alternativ. Flera modeföretag blev pälsfria och frågor om tillgången på icke djurtestade produkter är fortfarande några av de mest frekventa konsumentfrågor som inkommer till Djurens Rätt.

Päls och annat animaliskt material

Veganism

När det gäller päls arbetar Djurens Rätt både nationellt och internationellt. Ett av de huvudsakliga målen är att skapa och bibehålla en stark opinion mot pälsdjursfarmning i Sverige, något organisationen arbetar med både gentemot konsumenter och politiker.

Under 2016 har tretton nya företag anslutit sig till listan • • • • • • • • • • • • •

A-to-B Accent Acquo of Sweden Boozt Colour Wear Fogenstads Herrekipering & Högtidskläder Hope Sthlm Humana Second Hand Outnorth AB Rizzo Smiletop Thrive Conscious Fashion Vanilla Home

Maten vi konsumerar påverkar ett stort antal djur och genom att fler väljer en animaliefri kost kan många djur besparas lidande i livsmedelsindustrin. Djurens Rätt främjar konsumtionen av veganskt mat och har som målsättning att inspirera fler konsumenter att testa det gröna köket. Ett verktyg är Djurens Rätts inspirationsmagasin Välj Vego! som minst 20 000 personer ska beställa under verksamhetsperioden 20152019. Under 2016 har närmare 9 000 personer (8 998) beställt ett inspirationsmagasin antingen via sms eller via Djurens Rätts hemsida.

Under 2016 genomförde Djurens Rätt en granskning av pälshandeln som avslöjade hur vanligt det är med felaktig märkning av pälsprodukter. Päls och andra djurmaterial förekommer frekvent som detaljer på kläder och andra produkter och går då ofta många konsumenter förbi. För att underlätta för konsumenterna fi nns en regel inom EU som säger att alla plagg med mindre än 20 % djurmaterial ska ha märkningen ”Contains non-textile parts of animal origin”. Djurens Rätts granskning har visat att märkningen inte är tillförlitlig, 36 av 63 plagg (57 %) som undersöktes i granskningen var fel- eller helt omärkta (av alla produkter Djurens Rätt testade så var inga av produkterna från företag på pälsfria listan felmärkta). Projektet där Djurens Rätt deltar som den svenska parten är en del av ”EU fur labelling project” som genomförs inom Fur Free Alliance. En fullständig rapport från projektet kommer att släppas under början av 2017.

100 % VEGANSKT

100 % VEGANSKT är Djurens Rätt egen märkning, och Sveriges första veganska märkning. Syftet med denna är att underlätta för konsumenter att hitta animaliefria produkter. Under 2016 har Djurens Rätt arbetat aktivt med märkningen vilket lett till en stor ökning av antalet företag som velat märka sina produkter.

Under 2016 har tolv nya företag anslutit • • • • • • • • • • • •

GSD AB Karamellkungen/Parrots Limera Octean Proteinlabbet Rosenserien Rydbergs Simris Alg The Plant *Ultuna mejeri Vegan schmegan Vegan soul train

Sedan tidigare är även följande företag anslutna • • • •

Ahlström Factory Fry’s Veggi Vegomagasinet

*I slutet av 2016 avslutade Ultuna Mejeri sin produktion.

Djurens Rätt driver vegoportalen Vegokoll.se, vars syfte är att vara en knutpunkt för alla som har ett intresse för vego och djurvänlig konsumtion. Djurens Rätt har även ett särskilt nyhetsbrev, Vegobrevet, inriktat på vegofrågor. Vegobrevet som startade sommaren 2015 har i dagsläget redan närmare 20 000 prenumeranter. Utöver detta har vi även arrangerat mässan Vegovision, vilket du kan läsa mer om på nästa sida i denna verksamhetsberättelse.

14

15 Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 2


Vegovision 2016 Vegovision är Djurens Rätts mässa för djurvänliga val och har sedan flera år tillbaka arrangerats i Umeå och Göteborg, med 1 500 respektive 3 100 besökare under 2015 års mässor. 2016 var det dags för premiär i Stockholm och Vegovision hölls den 5-6 november på Münchenbryggeriet. Omkring 4 500 personer besökte mässan vilket gjorde den till den största sedan starten i Umeå 2008. Yolanda Bohm och Kristoffer Appelquist var konferencierer och profiler som Lars Frölander, Kitty Störby Jutbring och Patrik Baboumian gästade på de olika scenerna. Vegovision bjöd på allt från panelsamtal om träning till föredrag om djurvänligt mode, hur du lyckas med bakning och vegankostens hälsofördelar. Besökarna kunde ta del av 50 programpunkter på de olika scenerna. Ambitionen var att ha en bra bredd på programmet, både vad gäller inbjudna gäster och ämnen, för att alla besökare skulle kunna hitta något som passade dem. Rädda Djuren-klubben fanns på plats med pyssel och annat kul för våra yngre besökare. Ett av målen för mässan var att locka besökare som inte var veganer och detta gick över förväntan. Besöksenkäten visade att 56 % av besökarna inte redan åt veganskt. Djurens Rätt började bokningen av utställare redan i början av året. Med tidigare mässor under hösten/vintern i bagaget fanns en god grund att stå på och en etablerad relation till flera av utställarna. I utställarmontrarna tog framgångsrika aktörer på den veganska marknaden plats. ICA, Oumph, Parrots, Fry´s, Oatly och många fler dukade upp med smakprover av de populäraste och senaste produkterna. Majoriteten av utställarna erbjöd olika livsmedel och ungefär en tredjedel var företag som erbjöd andra livsstilsrelaterade produkter som skor och hygienartiklar. Några exempel är Green Laces, som sålde skor och andra skinnfria produkter och Paul Mitchell och Kissed by Eco som erbjöd kosmetika och hygienprodukter. Mässan var helt fullbokad med 47 utställare på plats.

Tack till våra sponsorer 2016. Kändiskocken Maximillian Lundin från The Plant skötte restaurangen och Delivore, Goodstores nya vego-café och deli, dukade upp en buffé med bakverk i caféet. Två av Stockholms bästa foodtrucks, Vegan Schmegan och Vegan Soul Train, stod i mässhallen. Omkring hundra volontärer från Djurens Rätt såg till att Vegovision blev den succé den blev! Volontärerna gjorde allt från att städa och hålla ordning i lokalen, värva medlemmar, se till att tekniken fungerade på scenerna, hjälpa besökare, pyssla med barn i Rädda Djuren-klubbens rum till att göra mackor och koka kaffe. Djurens Rätt vill rikta ett stort tack till mässans alla eldsjälar. Tillsammans gör vi skillnad! En viktig del av Vegovision är att det är ett fantastiskt bra tillfälle för nya personer att upptäcka Djurens Rätt som organisation. En stor del av besökarna är inte medlemmar sedan innan men många blir det på plats på mässan. Medlemmar i Djurens Rätt har fri entré till alla Vegovision-mässor. Detta gäller även alla som väljer att bli medlemmar på plats, vilket många valde att bli.

Vegovision 2017 Under 2017 kommer Vegovision att arrangeras på hela tre ställen i landet. Den 1-2 april på Folkets hus i Göteborg, den 6 maj på Universum i Umeå och den 4-5 november på Münchenbryggeriet i Stockholm. Alla medlemmar, nya som gamla har gratis inträde på alla mässorna.

Citat från recensioner på Vegovisions sida på Facebook: ”Bra utställare och bra lokal. Riktigt bra föreläsare och suveränt käk! Bästa vegomässan jag har varit på.” Martin Ahlquist ”Suveränt! Varierat och bra utbud samt bra priser! Trevligt för barnen i pysselrummet med mycket engagerad personal! Vi kommer garanterat varje år!” Tina Erixon

16

17 Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 2


Kampanjer Under 2016 har Djurens Rätt drivit ett flertal olika kampanjer, några som en del i ett arbete som pågått under flera år, andra inom nyare områden där det funnits möjlighet att påverka. Kampanjerna är den röda tråden i Djurens Rätts utåtriktade arbete under året och målet är ibland att nå ett omedelbart konkret resultat, andra gånger är kampanjen en punktinsats i en fråga

som pågått, och kommer att pågå, under lång tid. Våra mål är ambitiösa och innebär stora förändringar för miljontals djur, men vägen dit kan vara lång. Därför är det viktigt att hålla fast vid våra kampanjer och fortsätta trycket på organisationer, företag, myndigheter och beslutsfattare – även om det tar 1, 10 eller 100 år innan vi når fram.

#StopTheTrucks Djurens Rätt har i decennier arbetat mot de långa djurtransporterna runt om i Europa och lanserade den 11 april kampanjen #StopTheTrucks tillsammans med 22 andra djurrättsoch djurskyddsorganisationer runt om i Europa. Kraven i kampanjen är en revision av EU:s lagstiftning för djurtransporter, krafttag mot den höga dödligheten under transport samt ett stopp för exporten av levande djur. Dessa krav har också ett starkt stöd hos svenska folket. Enligt en opinionsundersökning genomförd under 2016 ställer sig 86 % av svenskarna bakom kravet på åtgärder som minskar antalet djur som dör i samband med djurtransporter och 61 % vill se ett stopp för exporten av levande djur från Sverige till andra länder. Djurtransporter var också temat under ett av Djurens Rätts seminarier under Almedalsveckan, där professor Uno Wennergren från Linköpings Universitet och en panel med riksdagspolitiker och branschföreträdare deltog. I oktober träffade vi Näringsdepartementet för att diskutera frågan och efter mötet stod det klart att landsbygdsminister Sven-Erik Bucht lyfte frågan under ett ministermöte i Bryssel senare under året.

Opinionsbildning & politiskt arbete

Till vänster: Djurens Rätts bidrag i Dagens Nyheters Reklamcupen, införd under Almedalsveckan. Till Höger: Möte på Näringsdepartementet, seminarium i Amledalen, kampanjbanner.

18

19 Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 2


Vilda djur på cirkus Den 16 februari lämnade Djurens Rätt, tillsammans med nyhetssajten Newsner, över en namninsamling till riksdagen mot vilda djur på cirkus i Sverige. 155 139 personer hade skrivit under namninsamlingen, vilket gjorde den till den största i Djurens Rätts 134-åriga historia, Maja Brännvall, politiskt sakkunnig på Näringsdepartementet tog emot namnen. I juli kunde Djurens Rätt presentera en ny opinionsundersökning som visade att 76 procent av svenska folket tycker att vilda djur på cirkus bör förbjudas, en ökning med åtta procentenheter på bara ett år.

Protasslistan – ett upprop mot djurförsök

Djurens Rätts förhoppning var att ett förbud mot vilda djur på cirkus – något som två tunga instanser, Sveriges Veterinärförbund och den expertgrupp som år 2011 tog fram förslag till ny djurskyddslag, redan föreslagit – skulle fi nnas med i förslaget till ny djurskyddslag, men då fförslaget till ny lag under 2016 sköts på framtiden uppmanade vi regeringen att bryta ut förslaget om de vilda djuren på cirkus och genomföra det omgående.

I samband med Försöksdjurens dag i april lanserade Djurens Rätt, tillsammans med European Coalition to End Animal Experiments, en kampanj mot djurförsök. På kampanjsidan protasslistan.se möts besökaren av en film där djur uttrycker sina protester mot djurförsök och både människor och andra djur uppmanas sätta ner foten eller tassen för att få stopp på lidandet som djurförsöken orsakar. Vid årsskiftet 2015-2016 hade kampanjens svenska namninsamling, genom Djurens Rätt fått in 15 230 underskrifter. Bland de försök som utförs i Sverige under 2016, och som blivit godkända av de djurförsöksetiska nämnderna, fi nns exempel som att djur utsätts för nätdroger och rökning, matas med plastpartiklar och får blodprover tagna i ögonhålan upprepade gånger.

Frihet för delfinerna På sin hemsida skriver ett stort svenskt resebolag att nöjesparken Loro Parque på Teneriffa ”bjuder på flera olika shower i världsklass med späckhuggare, delfi ner och sjölejon”. Ric O’Barry, den tidigare delfi ntränaren som nu istället gått över till att kämpa för deras frihet, kallar istället föreställningen för det mest tragiska som han har sett. Detta blev ingången till en kampanj för delfi nernas frihet. Under slutet av 2016 lanserade Djurens Rätt en kampanj för de delfi ner och späckhuggare som används som underhållning. Vi kontaktade samtliga större resebyråer och frågade om deras inställning till delfi narier – kartläggningen och påverkansarbetet fortsätter och kommer att presenteras vidare under 2017. Flera av resebyråerna har redan sagt nej till elefantridning av etiska skäl, nu är det dags att också säga nej till delfi narier för vad de utsätter djuren för. Detsamma gäller förstås Kolmården, Sveriges enda delfi narium. Djurens Rätt inledde under slutet av 2016 en dialog med djurparken om sitt delfi narium.

Projektet Förändra! Inom Djurens Rätts projekt Förändra! har vi hittills tagit fram en handbok och åkt på föreläsningsturné och nu går projektet in i sin tredje fas. Projektledare är Ellie Gustafsson.

Berätta, vad går den här delen av projektet ut på? Syftet med den tredje delen av projektet är att göra aktivism mer lättillgängligt. Vi vill nå ut i de kanaler som unga befinner sig i, därför producerar vi en serie av podcasts och filmer i Youtube-format. Materialet kommer baseras på handboken, ett kapitel i boken motsvarar ett avsnitt i filmformat och ett avsnitt i podden. Avsnitten kommer vara peppiga, inspirerande och lärorika. I kombination med arbetet med att ta fram film- och podcastmaterial har vi samlat omkring 20 ungdomar från hela landet med ett intresse för djurrätt. Det är tillsammans med deltagarna vi tar fram vårt webbaserade material. Utöver materialet skriver vi insändare och medborgarförslag, gör filmer om veganism och pratar aktivism på sociala medier. Vi anordnar träffar där alla deltagare i projektet samlas. Där lär vi oss massor om praktiskt djurrättsarbete genom föreläsningar och workshops och genom att byta erfarenheter och kunskap med varandra.

Samtal med politikern Jens Holm (V), överlämning av namninsamling, demonstration på Mynttorget för de vilda djuren på cirkus.

20

21 Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 2


Vad hoppas du ska bli effekten av det här arbetet? Min förhoppning är att de som redan är aktivister kan kolla på filmerna och lyssna på poddarna och känna att de har fått ny kunskap för att bli ännu bättre aktiva. Jag hoppas också att vi kan nå ut till personer som kanske inte tidigare har organiserat sig. Kort sagt: många ska känna att de fått verktygen för att genomföra ett vettigt och effektivt förändringsarbete. Dessutom försöker vi hjälpa till att skapa en vi-känsla bland oss unga i organisationen. Om unga syns och ges möjlighet att påverka ger det oss möjlighet att nå ut till just den gruppen. Jag tror att det är många just unga som håller med oss om våra frågor, och min förhoppning är att det här projektet ska kan få dem att i ännu större utsträckning känna att de har en naturlig plats i Djurens Rätt.

Vad är ditt bästa tips till den som vill förändra för djuren?

Media

Påskfjädrar Djurens Rätts kartläggning inför påsken 2016 visade att i princip alla påskfjädrar som säljs på den svenska marknaden kommer från fåglar, vanligtvis från kalkoner som fötts upp i köttindustrin i USA. Djurens Rätts lokalavdelning i Lund lanserade kampanjen ”Pynta djurvänligt, Lunds kommun” som uppmanade kommunen att välja bort påskfjädrar från djur – vilket de också gjorde. Beskedet från Lunds kommun den 6 mars blev startskottet för en intensiv debatt om fjädrarnas vara eller icke-vara och totalt tog 11 kommuner i Sverige beslutet att skippa fjädrarna och pynta djurvänligt under 2016.

Att nå ut i media, både traditionella och sociala medier, är avgörande för Djurens Rätts möjligheter att skapa opinion och nå ut till allmänhet och beslutsfattare. Genom de sociala medierna har Djurens Rätt som en av Sveriges största aktörer

inom området stor kraft att engagera och mobilisera djurvänner. Detta sker i olika kampanjer och sakfrågor och genom de traditionella medierna ger vi tyngd åt djurfrågorna i samhället.

Traditionella medier Djurens Rätt har som mål att vara en ledande aktör i media och en expertröst i frågor som går i linje med organisationens verksamhetsinriktning. Djurens Rätt bidrar med sin kompetens i djurfrågor och agerar aktivt med att ge djuren en röst i samhällsdebatten.

Fortsatt julstress i Skinkfabriken Ofta när vi ser reklam som rör livsmedelsindustrin möts vi av glada friska djur på en äng där solen skiner, året om. Vad många fortfarande inte vet är att de flesta av grisarna får se solljus för första gången när det är dags att åka till slakteriet. Detta ville Djurens Rätt ändra på i årets reklamkampanj, där vi likt fjolåret, satte fokus på grisarnas situation. Reklamkampanjen syntes i lokaltrafi ken i Stockholm, Göteborg och Malmö, samt online, i tryckt reklam och som gratisvykort.

Under 2016 medverkade Djurens Rätt i totalt 470 medieklipp i traditionella medier. Av dessa var cirka 130 stycken intervjuer eller artiklar

där Djurens Rätts talespersoner fick komma till tals och hela 60 publiceringar var egna debattartiklar. Under 2016 har det alltså i genomsnitt publicerats mer än en debattartikel i veckan från Djurens Rätt. Utöver detta kommer över 150 publiceringar av insändare som medlemmar i Djurens Rätt skrivit som representanter för organisationen.

Några av de krav Djurens Rätt ställer är att alla grisar ska ha tillgång till utevistelse med möjligheter att böka och beta och att de grisar som hålls inomhus ska ges ordentligt med strö så att både beteende och komfortbehov tillgodoses så långt det är möjligt.

Jag tror mycket på kollektiv förändring. Hitta en gemenskap du trivs i och gör skillnad tillsammans. Ypperligt är ju lokalorganisationer, men det kan också vara på sociala medier eller syjuntan på onsdagar. För ett långsiktigt engagemang tror jag att det är viktigt att en själv också blir stärkt. Och: peppa varandra! Det gör så otroligt mycket att känna sig sedd och uppskattad. Var den personen för andra.

Djurens Rätt pratar om djurtransporter i SVT:s Gomorron Sverige och Rapport den 2 augusti.

2 560 450 GRISAR!

Många av grisarna får se solljus för första gången när det är dags att åka till slakteriet och under sitt korta liv har de haft mindre än en kvadratmeter att röra sig på. Sms:a ordet DJUR till 72 120 för att få hem

n Bidra inte till lidandet för hemlösa katter

Skaffa katt är ett stort ansvar Delta i debatten skicka ditt bidrag till debatt@dt.se

DEBATT Under våren och somma-

ren föds tusentals kattungar runt om i landet. En del av dem har ett hem, åtminstone för de första veckorna, men en stor del föds av förvildade tamkatter. Det finns uppskattningsvis 100 000 hemlösa katter i Sverige och utan åtgärder riskerar de att bli många fler. Som privatperson finns det några enkla saker du kan tänka på för att undvika att fler katter hamnar i hemlöshet.

vårt KOSTNADSFRIA inspirationsmagasin om gröna alternativ till kött på julbordet. Läs mer om oss på DJURENSRATT.SE/GRIS där du även Foto: Jo-Anne McArthur

En opinionsundersökning som visar att 3 av 4 svenskar är för ett förbud mot vilda djur på cirkus publicerades på tidningen Metros debattsida den 3 juli. Dagen efter uppmärksammades siffrorna under ett seminarium på Almedalsveckan.

kan bli medlem.

Torget | 3

DT fredag 10 juni 2016

På Djurens dag 4/10 tog djurrätt plats på tidningen Metros första sida med både en debattartikel om att välja vego samt ett reportage om djurs rättigheter.

Varje år dödas drygt 2,5 miljoner grisar i Sverige.

Fjädrarna väljs bort i Lunds kommun efter en kampanj av Djurens Rätt Lund. Detta blir startskottet för en intensiv debatt om fjädrar under påsken 2016.

Begreppet sommarkatt används fortfarande ofta, det vill säga att människor skaffar en katt över sommaren och gör sig av med katten till hösten. Men faktum är att hemlösa katter finns året om och innebär ett stort lidande för katterna. Till hösten, när vädret slår om och blir kallare, blir de hemlösa katternas situation mer

utsatt. Katthemmen fylls av hemlösa katter som behöver komma in i värmen och få en kärleksfull familj. För vissa av de hemlösa katterna som föds i det vilda och hunnit bli alltför skygga är katthem och adoption inte ett alternativ. Det bästa för dem är att släppas tillbaka och hållas under uppsikt av engagerade människor. Den här metoden kallas TNR-M, vilket står för trap, neuter, return och manage, eller fånga in, kastrera, återbörda och sköta om. Den här metoden minskar beståndet av hemlösa katter på ett etiskt riktigt sätt.

Hemlösa djur är resultatet

av bristande respekt hos människor för djuren och trots att det är ett brott mot djurskyddslagen att medvetet överge djur så förekommer det att oönskade djur helt enkelt dumpas av människor som inte längre vill ta hand om dem. Genom att id-märka, registrera och kastrera din katt kan du enkelt undvika

En lösspringande okastrerad katt kan ge upphov till en snabbt växande kattkoloni där smittor, inavel och svält orsakar lidande.

Camilla Björkbom. att ännu fler katter föds till ett liv i hemlöshet. Det blir också lättare att hitta din katt om den skulle springa bort.

En lösspringande okastre-

rad katt kan ge upphov till en snabbt växande katt-

FOTO: Signe Hellgren

koloni där smittor, inavel och svält orsakar lidande. Många hemlösa katter och kattungar dör, men en hel del överlever och får ungar – som i sin tur får ungar. En okastrerad katthona kan få upp till 120 ungar under sin livstid.

Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 2

någon av alla de hemlösa katter som finns. För varje katt som köps hos en uppfödare finns det en hemlös katt på ett katthem som får fortsätta att vänta på ett tryggt hem.

Camilla Björkbom

Förbundsordförande Djurens Rätt

Kräv bevakning vid flyktingboenden Ett hån mot Hemlösa katters situation uppmärksammamiljövänner n Nu har det hänt igen! Brand i fastighet tänkt för flyktingbarn i Insjön. Återigen får vi läsa och höra om bränder i tilltänkta boenden för olika typer av flyktingar, eller boenden för missbrukare av olika slag. Boenden som av olika anledningar väcker ilska eller irritation hos en del personer med svarta tankar.

blir i alla fall lika illa. Blir kostnaderna mindre då fastigheterna bränns ned?

des i ett flertal debattartiklar under sommaren 2016. Här i Dalarnas Tidningar. Varför kan inte beslutsfat-

tare i dessa ärenden lära av andras misstag? Så snart det andas om att något sådant boende skall planeras måste bevakning av aktuell fastighet direkt sättas in. Diarier hos kommunerna vad gäller bygglovsansök-

Försäkringsbolagen borde

Ur DT den 7 juni. ningar bevakas också med säkerhet av vissa illasinnade personer, vars enda syfte är att förhindra tillkomsten av tänkta boenden för dessa grupper.

Det blir för dyrt kanske beslutsfattarna säger. Om det beror på naivitet eller missriktad snålhet att ingen bevakning sätts in, spelar ingen roll, resultatet

agera kraftfullare mot upplåtare av dessa fastigheter och omedelbart när det blir känt att fastigheten avses användas för dessa ändamål, villkora bevakning. Beslutsfattarna utan personligt ansvar drabbas kanske ekonomiskt själva som kommuninnevånare, eller möjligen som försäkringstagare i aktuellt försäkringsbolag, genom höjda premier. Någonstans ska notan betalas. Hur svårt kan det vara?

Tony Åkerlund

”Det är inte sant! Inte Insjön, snälla inte mitt Insjön.”

22

Vi som skaffar en katt har ett stort ansvar. Jag har adopterat mina tre katter från katthem i stället för att köpa från uppfödare. Vill du utöka din familj med en katt så rekommenderar jag att du gör just detta och öppnar ditt hem för

Leksand Natten mot nationaldagen omkring klockan 04.00 kom larmet att före detta Åhls Barnakademi, blivande hem för ensamkommande, brann. Jag vaknar till total besvikelse. I skrivande stund håller släckningen på för fullt. Det mullrar ute av släckningsarbetet och röklukten har tagit sig in i mitt sovrum. Inte här! Lund, Eskilstuna, Upplands Väsby, Munkedal, så fruktansvärt! Inte Insjön, snälla inte mitt In-

sjön. Inte våra grannar. Inte mitt dagis. Det som känts så avlägset känns nu väldigt nära. Usch, vad arg jag blir!

Tanken slog oss förstås (tyvärr) redan när man började renovera; ”Det får inte brinna ner”. Det gör så ont att se röken sippra ut genom fönstren, genom ventilationen och under taket på byggnaden där man spenderade varje skoldag i fyra år. Jag har så många fina minnen från tiden där, jag

hade varit ledsen om det brunnit ner även om omständigheterna varit annorlunda. Nu är det ju dock så att det är någon människa som med allra största sannolikhet tänt på huset och jag kan inte ens nästan förstå hur man tänker. Inget argument är starkt nog för att genomföra en sådan här sak, inget! Förstår man inte att det var unga människor som skulle bo där? Ungdomar med drömmar och pla-

ner för sitt liv där krig och flykt inte var inräknade. Ungdomar som vi var förväntansfulla över att ta emot på bästa sätt här i Insjön. Vi ville ju att de skulle känna sig välkomna. Vad ska de känna nu?

Vad ska vi göra för att sätta

stopp för det här? Vad ska hända för att någon ska reagera? De mörka krafterna kan inte bara få fortsätta lyckas!

Alice

MaLung Årets stora miljöting arrangeras i år i av Malung-Sälens kommun. I höst väntas hundratals miljöintresserade ungdomar till centralorten Malung. – Jätteroligt att vi får hit detta arrangemang. Det kommer att ge de unga och även oss i kommunen mycket, säger kommunalrådet Kurt Podgorski (S) Ett rent hån mot oss som värnar om miljön, vårt arv och kommande generationer. Ett privat bolag tillåts bygga en flygplats med köpcentrum på ett område som är klassat som riksintresse. Vi som bor här utnyttjar området för jakt, fiske och naturupplevelser. Planområdet ligger inom området Transtrandsfjällen, som är av riksintresse för turism

och friluftsliv enligt Miljöbalken. Handelscentrum kommer att minska möjligheterna för dem som driver affärer i Sälens by att överleva, vilket kommer att drabba de som betalar skatt och driver företag.

Det kommer att drabba alla. Kurt Podgorski, du har raserat vår ekonomi. Nu är du på väg att rasera allt som gör att vi har en chans att få folk att flytta hit. Du borde tänka efter och försöka förstå. Du kanske behöver anlita en konsult som kan förklara orsak och verkan för dig innan du fördärvar allt. Skrämmande. På vilket sätt ska allt det här gynna oss som bor i kommunen?

Skogsmulle

Bestört över branden Leksand Det är med bestörtning man ser att leksingar tänder på hem för ensamkommande flyktingbarn. Vi som bor här tycker ju att vi bor på världens finaste plats. Leksingen är ju i sitt kynne en öppen och generös natur. Vi har i generationer välkomnat människor från

världens alla hörn, ja till och med ishockeyspelare som inte är födda här. Nu har någon eller några tänt på ett hus för att ”skydda oss” ifrån vadå? Jag tror och hoppas på att vi leksingar håller oss för goda för att tända på hus, vi har så mycket annat att tända på.

Leksingen

23


Facebook Djurens Rätt hade 361 734 följare på Facebook, vid utgången av 2016, vilket gör sidan till den fjärde största bland samtliga organisationer i Sverige. I den senaste mätningen över engagemang på Facebook från Smampion så hamnade Djurens Rätt på plats nummer 9 av topp 10 i Sverige, efter en rad stora tv-bolag och nyhetssajter som Aftonbladet och TV4. Året innan låg vi på plats nummer 10, så engagemangsgraden har stärkts under 2016.

Instagram På Instagram, en kanal som växt i stor omfattning under 2016, har Djurens Rätt snart en miljon visningar i veckan och mer än 56 000 följare.

Twitter På Twitter passerades precis innan årsskiftet 7 500 följare.

www.djurensratt.se Djurens Rätts webbsidor fortsatte under 2016 att slå besöksrekord. Under 2016 hade webbplatsen djurensatt.se första gången mer än en miljon unika besökare under ett år, med ett snitt på 95 399 unika besökare per månad. En helt ny webbsida lanserades också under hösten 2016.

Vegokoll Vegoportalen Vegokoll.se ökade sitt snitt per månad med 62 % – från 23 666 unika besökare per månad under 2015 till 38 351 unika besökare per månad under 2016.

Politisk påverkan

Sociala medier

Djurens Rätt arbetar politiskt för att påverka politiker och beslutfattare med målet att djurs rättigheter ska respekteras i lagstiftningen. Under 2016 har Djurens Rätt lagt stort fokus på att påverka politiker både lokalt såväl som på riksdagsnivå. Viktiga insatser har varit att delta

Djurens Rätt har under 2016 fortsatt att vara starka i sociala medier och är bland de främsta organisationerna i Sverige på området. I våra prioriterade sociala medier – Facebook, Instagram och Twitter – publiceras omkring tre inlägg om dagen, vilket utslaget över ett år blir drygt 3 000 inlägg. Som ett exempel på Djurens Rätts kraft i sociala medier kan nämnas att Djurens Rätt genom i huvudsak sin Facebooksida samlade in över 30 000 namnunderskrifter för ett förbud mot tjurfäktning i Spanien på mindre än två veckor. Att Djurens Rätt fortsätter vara framgångsrika visades också i analysföretagets Smampions mätningar under året. I den senaste mätningen över svenska företag och organisationer på Instagram var Djurens Rätt bäst i Sverige på engagemangsgrad bland sina följare. Så här skriver Smampion:

direkt på flera av riksdagspartiernas partikongresser samt genom att försöka påverka den kommande djurskyddslagen. Vi vill utveckla och förbättra lagstiftningen inom djurskydds- och djurrättsområdet för att öka skyddet för djuren.

Lokal politik påverkar djuren Inom många djurskyddsfrågor som Djurens Rätt arbetar med fi nns det stor potential att påverka på den lokalpolitiska nivån. Under 2016 satsades det därför på att träffa och påverka lokala politiker, främst genom partikongresser och olika kommundagar. Detta resulterade i många intressanta samtal och kontakter som utvidgade

”Högst upp på listan finner vi Djurens Rätt som åter igen har en otrolig hög engagemangsgrad på inte mindre än 201 %, imponerade stort! För andra ideella organisationer så kan Djurens Rätt vara en bra inspirationskälla för hur man kan lyfta agendan, på ett bra sätt i sociala medier.” Det var också genom sociala medier som Djurens Rätt vann en omröstning och fick ta emot 150 000 kronor från mobilföretaget Vimla. Djurens Rätt fick överlägset flest röster när Vimla lät sina användare tycka till om vilken organisation som skulle få ta emot en gåva från företaget. Gåvan lämnades över av Vimlas VD på mässan Vegovision i november.

Djurens Rätts politiska nätverk. Senare under året skickades en enkätundersökning till samtliga svenska kommuner för att kartlägga hur kommunerna ställer sig i frågor som bland annat rör offentlig upphandling, vegomat inom offentlig sektor och djur på cirkus. Resultatet kommer att offentliggöras under första kvartalet 2017.

Politiska segrar för djuren Det viktigaste politiska beslutet för djuren under 2016 var utan tvekan den statliga fi nansieringen av 3R-centret, ett kompetenscentrum som kommer förstärka djurskyddet för försöksdjuren. Slutpunkten för många års politiskt påverkansarbete kom 1/1 2016, då förbudet mot obedövad kastrering av griskultingar trädde i kraft.

”Vi är duktiga på att skapa interaktion med våra följare och det är en av nycklarna till framgång. Vi som modererar sidan försöker att alltid svara på frågor och kommentarer som kommer in.”

Djurens Rätt har fortsatt driva på regeringen för att införa ett förbud mot vilda djur på cirkus. Efter den framgångsrika kampanjen #IntePåCirkus lämnades bland annat en namninsamling med över 155 000 underskrifter till regeringen.

Peter Nilsson kampanjsamordnare, Djurens Rätt

hösten 2016 nåddes vi av beskedet att den nya propositionen återigen skjutits på framtiden, förslaget till ny djurskyddslag väntas nu komma tidigast under hösten 2017. En annan viktig fråga under året var arbetet med regeringens nya livsmedelsstrategi, där Djurens Rätt har arbetat för att det ska tas större hänsyn till djuren. Flera remissyttranden och skrivelser gällande olika djurrelaterade betänkanden har lämnats till regeringen. Djurens Rätt har bland annat skickat brev till konsumentminister Per Bolund och miljöminister Karolina Skog där vi uppmanade regeringen att genomföra en statlig utredning gällande hur köttkonsumtionen ska halveras till 2030. Denna fråga kommer vi att fortsätta driva i flera forum under 2017.

En stor fråga under flera år, och så även under det gångna året har varit att påverka för djurens bästa gällande den nya djurskyddslagen. Under

24

25 Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 2


Internationellt påverkansarbete

Almedalsveckan 2016 Under Almedalsveckan hade Djurens Rätt för första gången en egen utställningsplats i form av ett kampanjtält utanför Högskolan på Cramérgatan. Detta gav oss möjlighet till en ökad synlighet under veckan, intressanta samtal med hundratals besökare och flera nya medlemmar.

Inte minst i sociala medier märktes det under veckan att engagemanget för veganism och djurfrågor är på uppgång och där bidrog inte minst Djurens Rätts arbete via sociala medier till att lyfta det en nivå. Djurens Rätts företrädare deltog i flera olika seminarier och mingel för att ytterligare lyfta det ökade engagemanget.

Djurs rättigheter behöver lyftas fram i alla världens länder. Djurens Rätt samarbetar därför med djurrättsorganisationer runt om i världen. Genom lobbying och gemensamma kampanjer kan vi arbeta för att påverka lagstiftningen och påskynda förbättringar i djurfrågor som är oberoende av i vilket land djuren befi nner sig.

Två evenemang arrangerades på plats. Det ena var ett seminarium, tillsammans med Djurskyddet Sverige, som handlade om utnyttjandet av vilda djur på cirkus. I samband med detta släppte vi färska opinionssiffror i tidningen Metro.

För en buräggsfri värld

Det andra var en föreläsning om problematiken kring djurtransporter där professor Uno Wennergren från Linköpings Universitet talade. Efter föreläsningen anordnades en debatt mellan riksdagsledamöterna Isak From (S), Åsa Coenraads (M), Håkan Svenneling (V) och Lars Axel Nordell (KD) samt representanter från branschen.

Ett av Djurens Rätts nyare samarbeten är den globala koalitionen Open Wing Alliance. Genom detta har vi fortsatt vårt arbete för en handel fri från ägg från hönor i bur, på global nivå. Djurens Rätt och Open Wing Alliance har under året påverkat en rad stora globala företag som exempelvis Sodexo, Compass Group, Rema, Aldi och InterContinental Hotels Group att införa en buräggsfri policy.

Ny djurskyddslag: en lag för djuren?

Seminarier för djuren

Med anledning av den uppskjutna propositionen gällande ny djurskyddslag arrangerade Djurens Rätt, den 12 oktober, ett seminarium i riksdagen. Seminariet i riksdagen arrangerades i samarbete med bland andra Jens Holm (V), Sofia Arkelsten (M), båda från riksdagens djurskyddsforum (flankerar på bilden Djurens Rätts Bethania Malmberg).

Inom det internationella arbetet har Djurens Rätt deltagit i djurrättsliga seminarier och konferenser. Vid juridiska fakultet vid universitetet i Oslo, Norge: ”Et politi for dyrene? Dyrepoliti og politiarbeid med kriminalitet mot dyr i nordiske land” med presentationen ”Fighting Crimes Against Animals in Nordic Countries”. På konferensen ordnad av EGALS (Educational Group for Animal Law Studies) vid universitetet i Strasbourg, Frankrike deltog vi med presentationen ”Justification of Animal Slaughter?”. Dessutom har Djurens Rätt hållit en föreläsning vid Åbo Universitet, Finland om djurens rättsliga status för Åbo Akademiska Djurrättsförening.

Uppslutningen var mycket god och bland åhörarna fanns riksdagsledamöter samt flera företrädare från olika branschorganisationer och djurorganisationer. Professor emeritus Bo Algers höll seminariets huvudpresentation och redogjorde för hur viktigt det är för djur att få utlopp för sina naturliga beteenden.

26

Djurtransporterna på agendan Transport och slakt av djur som används i livsmedelsindustrin är ett exempel på en fråga som i allt högre grad är ett internationellt arbetsområde. Under året har Djurens Rätt drivit en kampanj mot Europas djurtransporter där vi kräver en revision av EU:s lagstiftning för djurtransporter, krafttag mot den höga dödligheten under transport och ett stopp för exporten av levande djur. Kampanjen #StopTheTrucks har bara i Sverige samlat in närmare 60 000 underskrifter under 2016. Genom nätverket Eurogroup for Animals (E4A), kommer kampanjen att fortsätta drivas till slutet av mars 2017. Djurens Rätt har också uppmanat branschen och den svenska regeringen att agera i djurtransportfrågan. Tillsammans med veterinären Alexander Rabitsch från Österrike lyfte Djurens Rätt frågan på ett möte med Näringsdepartementet under hösten. Efter mötet tog landsbygdsminister SvenErik Bucht frågan vidare på ett EU-ministermöte i Bryssel. En revision av lagstiftningen understöddes av sammanlagt sju länder och förslaget om effektivisering av tillämpningen och kontrollen av bestämmelserna understöddes av fem länder.

En tass för försöksdjuren I försöksdjursfrågan har Djurens Rätt samarbetat med European Coalition to End Animal Experiments (ECEAE) och Eurogroup for Animals. Koalitionen drev under året en opinionsbildande kampanj under namnet Pet Petition eller Protasslistan som kampanjen hette i Sverige. Vid sidan av kampanjen har Djurens Rätt skrivit en nationell rapport för ECEAE, ”The Time Is Now”, som ska bli en del av en internationell rapport.

27 Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 2


Djurens Rätts sommarturné Varje sommar sedan 2006 åker Djurens Rätts sommarturné ut i Sverige och fi nns på gator och torg, mässor, marknader och festivaler. Sommarturnén pågår varje år från maj till augusti, med högst fokus runt högsommarmånaderna juni, juli och augusti. Djurens Rätt besöker de flesta av de stora festivalerna och flera andra platser runt om i Sommarsverige. Turnén drivs framför allt av ideella krafter och engagerar omkring 100 volontärer varje år!

Turnéstopp som arrangerades av Djurens Rätts riksorganisation

Fördelning av utedagar/månad 5%

skapa positiva tillfällen för djurrättsdiskussioner. Ett koncept som hittills visat sig vara mycket effektivt – och roligt!

10 %

Sommarturné-kickoff 22 maj, Stockholm

45 % 25 %

Förutom att diskutera och sprida information om Djurens Rätts verksamhet, välkomna nya medlemmar och engagera många volontärer är sommarturnén även ett viktigt forum för att möta existerande medlemmar runtom i hela landet samt träffa och utveckla kontakten med Djurens Rätts lokalorganisationer.

Maj Juni Juli Augusti September

West Pride 8-12 juni, Göteborg Bråvalla Festival 30 juni-2 juli, Norrköping

36 %

För väldigt många människor sker det allra första mötet med Djurens Rätt på ett av sommarturnéns stopp. Sommarturnén är ett koncept för att

Picknickfestivalen 6 juni, Göteborg

Kirunafestivalen 30 juni-2 juli, Kiruna

Fördelning av utdelat material Almedalsveckan 4-6 juli, Visby

707 2 778 2 101

Alltid på djurens sida! Under 2016 genomförde Djurens Rätt sin elfte sommarturné. Sommarturné har genom åren haft en kampanj med ett speciellt fokus, exempelvis kampanjer mot burägg och djurtransporter. I år genomfördes inte en kampanj med fokus på en specifi k fråga, utan snarare på att generellt informera och belysa allmänheten om alla Djurens Rätts verksamhetsområden under parollen ”Alltid på djurens sida!”.

Tidningar Recept Organisation Sakfrågor Övrigt

har delats ut och hos minst lika många har inspirerats att ta steget mot en djurvänligare vardag. Sommarturnén genomförs endast under några få månader under året, men arbetet för en värld där djur respekteras fortsätter.

Trästockfestivalen 22-23 juli, Skellefteå Stockholm Pride 25-30 juli, Stockholm

1 020 4 987

Emmabodafestivalen 25-30 juli, Emmaboda Storsjöyran 29-30 juli, Östersund

Ett grundkit med aktiviteter har använts på alla turnéstopp och har anpassats efter målgrupp och typ av evenemang. Det har bland annat samlats in namn till Protass-listan och kampanjen #StopTheTrucks. Förutom klassiska namninsamlingar har det även genomförts frågesporter och satsats på att samla in namn till Djurens Rätts Vegobrev. För att även locka besökare till vårt turnétält eller monter har vi delat ut gnuggistatueringar, ett perfekt sätt att starta ett givande samtal på! Tusentals möten och samtal har förts runtom i sommarsverige, tiotusentals foldrar med vegorecept och information om djurens villkor

Peace & Love 7-9 juli, Borlänge

Urkult 4-6 augusti, Näsåker

”Djurens Rätts sommarturné är Sveriges förmodligen största ideella informationssatsning. För många människor sker det allra första mötet med Djurens Rätt på ett av sommarturnéns stopp.” Hannah Matkala Nylander ansvarig för Sommarturnén, Djurens Rätt

Mer än 100 volontärer möjliggjorde 2016 års sommarturné för djuren. Här på LundaPride.

28

Way out West 11-13 augusti, Göteborg Kulturkalas 16-18 augusti, Göteborgs Popaganda 26-27 augusti, Stockholm

29 Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 2


Tidningen Djurens Rätt Tidningen Djurens Rätt är Djurens Rätts medlemstidning som utgivits sedan 1903. Den har under 2016 utkommit med fyra stycken 48sidiga nummer. Varje nummer har haft ett särskilt tema, ett så kallat fokus, och dessa har rört bland annat tuppkycklingarnas situation i äggindustrin, långa djurtransporter och hur olika former av grisuppfödning ser ut. Varje nummer har dessutom innehållit en lite längre intervju med en aktuell person, som har ett engagemang för djuren. Här kan särskilt nämnas den prisbelönade modedesignern Ann-Sofie Back och en av Sverige mest kända komiker, Kristoffer Appelquist. Båda framstående inom sina respektive arbetsområden – och mycket djurrättsengagerade.

Varje nummer har en räckvidd på minst 60 000 personer (Svema 2015) och i likhet med Djurens Rätts kommunikation i sociala medier ska tidningen inspirera till att mottagarna ska vilja göra skillnad för djuren. Ett led i detta arbete är att uppmuntra till olika blixtaktioner, bland annat inkluderades en affisch i nummer 3/2016, som uppmärksammade kampanjen #StopTheTrucks. Den kunde enkelt tas loss och sättas upp på till exempel allmänna anslagstavlor.

Det är inte bara alla Djurens Rätts medlemmar som får tidningen, den skickas även ut till mer än 700 prenumeranter. Drygt 200 bibliotek, ett 70-tal riksdagsledamöter, hundratalet företag som är anslutna till något av Djurens Rätts olika företagssamarbeten, samt 28 myndigheter. Liksom de senaste åren har antalet mottagare av tidningen ökat under 2016, inte minst till följd av den positiva medlemsinströmningen. Tidningen har haft en genomsnittsupplaga på 39 500 exemplar. Årets sista nummer trycktes i hela 41 000 exemplar. Detta är en ökning med 3 000 exemplar/nummer jämfört med föregående år.

”Tidningen Djurens Rätt har en bred läsekrets och många har troget läst tidningen i flera decennier. Relevans och engagemang är några av de viktigaste nyckelorden när tidningen ska sättas samman. Att hitta balansen är inte helt enkelt alla gånger och det är något som vi får förhålla oss till på ett ödmjukt sätt.”

intervjuades Isabella Lundgren, en av Sveriges mest prisade jazzartister om sitt engagemang för djuren. Dessutom satte vi fokus på Djurens Rätts outtröttliga kamp mot plågsamma djurtransporter.

I nummer 4/2016 intervjuades Patrik Baboumian, en av världens mest kända kraftsportare som krossar mången fördom; äter veganskt för djurens skull och stark nog att välta bilar.

Benny Andersson ansvarig utgivare och verksamhetschef

30

31 Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 2


Rädda Djuren-klubben i siffror (2016) Antal medlemmar: 2 420 Instagram-följare: 2 438 Facebook-följare: 1 777 Räddadjuren.se: 4 984 besökare/månad

Rädda Djuren-klubben Rädda Djuren-klubben är Djurens Rätts juniorklubb för alla barn upp till och med 13 år. Djurens Rätt tycker att det är viktigt att lära barn om djur och huvudmålet är att ge dem ett djuretiskt förhållningssätt. Empati är en förmåga som behöver träning och Rädda Djuren-klubbens material hjälper barn att utveckla sin medkänsla för alla levande varelser. Vi tror att kunskap och intresse leder till respekt och medkänsla. Därför fi nns Rädda Djuren-klubben.

Övriga sakfrågor

Årets bästa aktiviteter! Mars Barnmässan i Karlstad Maj Västerås barnfestival September Bokmässan i Göteborg Vegfest Västerås November Vegovision i Stockholm

Alla klubbmedlemmar får Rädda Djuren-klubbens egen tidning – Rädda Djuren Klubbnytt – där barnen får lära sig om roliga, spännande och smarta djur. De får också goda recept och kluriga pyssel bland annat. Tidningen Rädda Djuren Klubbnytt utkommer fem gånger per år och har under 2016 haft en upplaga på i genomsnitt 4 800 exemplar. Tidningen har också utökats från 16 till 20 sidor under året. Under 2016 distribuerades Rädda Djuren Klubbnytt till över 1 000 institutioner som fritidsgårdar, sjukhus, veterinärmottagningar och barnmottagningar. I slutet av 2016 hade tidningen 613 prenumeranter, däribland många bibliotek, skolor och andra barnverksamheter. Under 2016 har Rädda Djuren-klubben deltagit på en rad olika evenemang, varav flera med hjälp av Djurens Rätts lokalavdelningar runtom i landet. På mässor och liknande evenemang informerar vi om klubben, delar ut tidningar och annat material samt värvar medlemmar. För andra året i rad hade Rädda Djuren-klubben en egen monter på Bokmässan i Göteborg och fick där över hundra nya medlemmar till klubben. Vi har också medverkat på ett antal olika barnmässor bland annat och utvecklat klubbens deltagande på Vegovision med ett eget program med aktiviteter för barn och deras föräldrar. Under 2016 har medlemsantalet i klubben stigit med hela 46 % och klubben hade i slutet av året 2 420 medlemmar.

32

33 Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 2


Djur som underhållning Djurens Rätt arbetar för ett samhälle där djur inte ses som underhållning – till skillnad från idag då djur uppträder på cirkus, visas på djurparker, används i spel, tävling och reklam på olika sätt. Det ligger inte i djurens intresse att transporteras eller tvingas uppträda, göra konster eller prestera resultat för människans skull.

Delfinarier

Djurens Rätt arbetar bland annat för ett förbud mot vilda djur på cirkus och för att stoppa EU-medel från att användas för att finansiera uppfödning av tjurar för tjurfäktning. Vi arbetar också för att påverka resebranschen och upplysa allmänheten om hur det går att resa djurvänligt.

Havslevande däggdjur som valar, tumlare och delfiner uppvisar en hög grad av självmedvetenhet och intelligens. Begränsade utrymmen och otillräcklig stimulans på delfinarier kan till exempel leda till stress och stereotypa beteenden. Flera svenska resebyråer har tagit djurvänliga steg och stärkt sitt interna arbete för en djurvänlig turism, bland annat genom att tydligt ta avstånd från aktiviteter som elefantridning. Djurens Rätt inledde under året ett arbete för att även marina parker, med de delfiner och späckhuggare som utnyttjas där, ska inkluderas som steg i det djurvänliga arbetet.

Tjurfäktning Tjurfäktning är en fråga som försätter att engagera. Under 2015 röstade EU-parlamentet för att EU:s jordbruksbidrag inte längre skulle kunna användas för att stödja den spanska tjurfäktningsindustrin, men tyvärr stoppades initiativet av EUkommissionen. Möjlighet att stoppa subventionerna kommer under 2017 då en översyn av CAP, EU:s gemensamma jordbrukspolitik, ska göras.

I september samlade vi på mindre än två veckor in mer än 30 000 namnunderskrifter som ett stöd till den stora demonstration mot tjurfäktning som arrangerades i Madrid lördagen 10 september. Våra namnunderskrifter och ett brev skickades till Spaniens ambassadör i Sverige, och vi skrev bland annat att stödet för ett förbud är stort i Sverige.

Djur som familjemedlemmar

Cirkus Djurens Rätt sammanställer varje år länsstyrelserna besiktningsprotokoll från de kringresande cirkusar som använder djur i sina föreställningar. Detta för att kartlägga och följa upp eventuell brister i djurskyddet. I år kunde vi se ett trendbrott i kartläggningen då inga elefanter längre används på cirkusar i Sverige. Men det krävs en fortfarande en lagändring för att göra trendbrottet permanent.

I Sverige finns endast ett delfinarium, det på Kolmårdens djurpark. Djurens Rätt träffade under året Kolmården för ett möte, och vi kommer att fortsätta dialogen. Mot slutet av året fick vi en bra förebild för hur en förändring skulle kunna gå till då Barcelona Zoo beslutade att upphöra med sitt delfinarium och att utreda möjligheten att de sex delfiner som finns där flyttas till ett marint reservat. Vi delade ett upprop som uppmanade djurparken i Barcelona att stänga delfinariet i våra sociala medier. Många svenska skrev under och bidrog på så sätt till det positiva beslutet.

Under 2016 kunde vi lämna över en namninsamling mot vilda djur på cirkus – den största i Djurens Rätts historia – till regeringen och se hur allt fler svenskar är för ett förbud. Under 2017 kommer vi fortsätta arbetet för att förbudet ska bli verklighet i samband med att den reviderade djurskyddslagen presenteras, om inte tidigare.

Djurens Rätt arbetar för att djur som lever med människor ska ha status som familjemedlemmar. Ett viktigt arbete när det kommer till familjedjuren är att lyfta de hemlösa djurens situation. Detta gör Djurens Rätt genom en rad åtgärder som en årlig adoptionsvecka, samarbete med organisationer som till exempel Kastreringsbussen och föreningen Rädda Katterna samt att aktivt delta i debatten kring djurens situation.

Under 2016 har Djurens Rätt stått för finansiering av TNR-arbete, vilket gjort att föreningen Rädda Katterna kunnat rädda 19 katter på Adelsö utanför Stockholm. Några av dem har kunnat omplaceras med hjälp av katthemmet Kattstallet, några har hittat tillbaka till sina gamla hem och några har blivit TNR-katter. På liknande sätt har Kastreringsbussen under året hämtat in och kastrerat drygt 50 katter.

Djurens Rätt arbetar för att begränsa den utseendefixade aveln för familjedjur. För katter arbetar vi för att en obligatorisk ID-märkning och registrering av katter ska blir krav i den nya djurskyddslagen.

Ett fall som Djurens Rätt uppmärksammat och som berört många under verksamhetsåret är fallet med katten Maja. När matte åkte in på sjukhus svalt Maja ihjäl på grund av sekretessbestämmelser, som gjorde att hemtjänsten inte låste upp dörren till deras bostad. Tillsammans med Svenska Kattskyddsförbundet lyfte Djurens Rätt behovet av en ”Lex Maja” - sekretessbrytande bestämmelser för personal inom vård och hemtjänst. Detta uppmärksammades redan i förslaget till ny djurskyddslag 2011.

För hemlösa katter som inte kan adopteras in i en familj försperåkar Djurens Rätt TNR-metoden (Trap-Neuter-Return) som innebär att katter fångas in, kastreras, vaccineras och sedan släpps tillbaka i sina revir. I ett samarbete med dokumentärfilmsregissören Anna Asplund har Djurens Rätt under hösten spelat in en kortfilm för att belysa hemlösa katters situation.

Djurens Rätt menar att inga djur hör hemma på cirkus, och har som nuvarande mål att få till ett förbud mot vilda djur på cirkus. Cirkusens verksamhet bygger på att den befinner sig på resande fot, och på att djuren gör konster för publiken. Båda dessa faktorer kan bidra till problem för djuren, särskilt de vilda djuren. Representanter från Newsner (tv) och Djurens Rätt (th) lämnar över namnen till Maja Brännvall på Näringsdepartementet.

34

35 Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 2


Djur i juridiken Idag går det att köpa djur precis som det går att köpa en bil eller en tv och juridiskt behandlas djur som objekt och/eller som egendom. Läroämnet ”Djurrätt” är ett nytt och internationellt rättsområde i utveckling och ”Djur i juridiken” är ett relativt nytt arbetsområde för Djurens Rätt där vi fokuserar på att informera allmänhet och skapa en djupare förståelse för djurs juridiska status.

Det långsiktiga målet för arbetet är att djur ska ses som subjekt inför lag och att djurs rättigheter ska konkretiseras i lagstiftningen. Djurens Rätt har lämnat synpunkter på en ändring av formuleringen kring djurs rättsliga status till det kommande förslaget till ny djurskyddslag.

Jakt För Djurens Rätt är det alltid det enskilda djuret som står i centrum och vi arbetar för att den enda jakten som ska vara acceptabel är den som genomförs för enskilda djurindividers skull (barmhärtighetsjakt). Djurens Rätt vill att de vilda djuren ska omfattas av djurskyddslagstiftningen och att samhällsresurser måste avsättas för att utveckla andra former för populationsreglering.

allmänna uppdrag har även lyfts i debattartiklar under året. Tillsammans med Djurskyddet Sverige har Djurens Rätt bland annat debatterat för att ansvaret för viltvården bör flyttas till Naturvårdsverket. En intresseorganisation som jägareförbundet, som har ett uttalat särintresse i jaktfrågor bör inte ha ett myndighetsliknande uppdrag som i dag.

Jaktfrågan lyfts med tematiska inlägg på Djurens Rätts sociala medier. Jakt och jägareförbundets

Hästfrågor Genom arbetet inom Eurogroup for Animals har vi lyft frågan om att få till stånd specifik lagstiftning gällande hästar och åsnor. Detta är viktigt inte minst på grund av att hästar och åsnor används inom många samhällssektorer och att livsförhållandena dem emellan kan skilja sig åt dramatiskt. Fokus har legat på att få fram förslag på nya djurskyddsregler till EU-parlamentet. Under hösten togs ett sådant förslag fram, som kommer att behandlas under 2017.

Under året har inlägg gjorts via Djurens Rätts sociala medier som kritiserat bland annat spödrivning av travhästar. Detta gjordes även i en debattartikel där det belystes att kuskar bötfällts närmare 1 000 gånger under ett år för brott mot de regler som finns i dagsläget.

Organisation

36

37 Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 2


Lokalorganisationer Det ideella engagemanget är en av Djurens Rätts grundpelare och är nyckeln till att nå vårt mål – en värld där djur respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv. Det är våra ideellt aktiva som gör att Djurens Rätt får en lokal förankring, uppmärksammar och engagerar fler i våra frågor. Djurens Rätt är en demokratisk organisation uppbyggd enligt klassisk folkrörelsemodell, där lokalorganisationerna finns som bas. Lokalorganisationer är ett samlingsnamn för lokalavdelningar (grupp med styrelse och ekonomi) och kontaktpersoner (enskilt aktiva eller i en mindre grupp). Dessa fi nns representerade över hela landet och samlar den aktuella kommunens medlemmar. Lokalorganisationerna planerar och genomför aktiviteter på egen hand eller tillsammans med riksorganisationen. Det kan vara allt ifrån att skriva insändare, prata med lokala politiker, arrangera matlagningskurser eller vegomatutdelning i butiker. Det anordnas föreläsningar, skolbesök, informationsbord och utställningar såväl som klassiska flygbladsutdelningar. Lokalorganisationerna samarbetar med riksorganisationen på

Några av de aktiviteter som Djurens Rätts lokalorganisationer har genomfört under 2016

I december 2016 fanns Djurens Rätt representerade med 42 lokalorganisationer i 71 kommuner

många olika sätt, bland annat genom vår stora djurvänliga mässa – Vegovision. Men också genom sommarturnén och våra olika kampanjer under året.

Lokalavdelningar

Överkalix

20 lokalavdelningar i 33 kommuner

De lokalt aktiva får stöd på olika sätt. Den huvudsakliga kontaktpunkten är via de ansvariga för lokal verksamhet, men aktiva kan även få stöd direkt från andra delar av organisationen. Våra lokalorganisationer knyts närmare varandra och riksorganisationen genom att aktivt delta på riksstämmor, rikskonferenser, kickoffer och utbildningar.

Boden-Luleå

Kontaktpersoner

22 stycken kontaktpersoner i 38 kommuner

Malå

Umeå

Djurens Rätt Karlstad-Hammarö deltog på Barnmässan i maj med Rädda Djuren-klubben. De värvade närmare 50 medlemmar och delade ut massor av gratismaterial till besökare. Djurens Rätt Karlskrona deltog i Prideparaden.

Sundsvall-Timrå Hudiksvall Mora-Orsa

Aktiva på föreläsning under Djurens Rätts rikskonferens 2016.

Gävle-Sandviken

Vansbro VästeråsHallstahammarSurahammar

Enköping

Trollhättan-Vänersborg

för de som är helt nya. Regionträffarna som under 2016 arrangerades i Falun och Göteborg kommer att fortsätta arrangeras på olika platser runt om i landet, både på platser där det redan fi nns lokalorganisationer, men även där det finns intresse bland medlemmar att starta upp.

Uppsala-Knivsta Sigtuna-Upplands Väsby

Karlstad-Hammarö

Regionträffar Ett viktigt nytt forum för vidareutbildning och samordning av aktiva är de regionträffar vi haft under året. Tanken är att träffarna ska vara en plats att möta andra som redan är eller vill bli aktiva och som bor i sin region. Deltagarna ska få med sig ny kunskap, inspiration och motivation till fortsatt arbete eller vara en start

I februari lanserade Djurens Rätt Lund en kampanj för att få kommunen att välja bort fjädrar i påskpynt. Denna kampanj spred sig även till andra kommuner och lokalorganisationer, bl.a. Västerås och Luleå.

Stockholm Nyköping

Örebro

Södertälje-Nykvarn

Djurens Rätt Luleå-Boden deltog samma månad på Pamojafestivalen i Kiruna och samtalade med ett stort antal besökare om våra frågor. Aktiva i Östersund anordnade träffar där temat djurrätt diskuterades. Aktivistgruppen i Uppsala anordnade grillknytis i juni.

Eskilstuna

Motala-Vadstena

Norrköping-Söderköping Vårgårda

Borås Skaraborg

Göteborg

Linköping-Kinda-Åtvidaberg Oskarshamn

Jönköping

Halmstad-Falkenberg

Växjö

Djurens Rätt Växjö anordnade en vegoföreläsning med Mattias Kristiansson.

Kalmar HelsingborgHöganäs Lund Lomma Malmö

38

Båstad-Ängelholm Hässleholm Kristianstad

Ystad -Skurup

Gotland

Djurens Rätt Malmö anordnade i oktober en studiecirkel i djurrätt.

Karlskrona

Djurens Rätt Örebro anordnade en julfest med ett stort antal utställare och föreläsningar.

39 Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 2


En lokalavdelnings arbete

Intervju med Annica Wingqvist från Djurens Rätt Karlstad – Hammarö

Vad har ni jobbat med i Karlstad-Hammarö under 2016? Vi genomförde bl.a. ett arrangemang där vi i anslutning till Djurens Rätts Vegomaj bjöd på vegansk mat i centrala Karlstad. Annars har vi medverkat vid två olika mässor, Liv & Hälsamässan och Barnmässan samt deltagit i Värmland Pride.

Vilket eller vilka aktiviteter har varit roligast att genomföra?

Förbundsstyrelsens arbete under året

Ledningsgruppens arbete under året

Till Djurens Rätts förbundsstyrelse väljs en förbundsordförande och åtta ytterligare ledamöter, samt tre suppleanter. Förbundsstyrelsen har haft sju möten under året varav fem heldagsmöten och två telefonmöten.

Djurens Rätt har en ledningsgrupp som utgörs av anställd personal som leder och samordnar det dagliga arbetet inom Djurens Rätt utifrån de riktlinjer som riksstämman och förbundsstyrelsen fastställt. Under 2016 arrangerades en rikskonferens med flera internationella föreläsare, där Cowspiracy-regissören Kip Andersen var det stora dragplåstret. Ledningsgruppen har också genomfört en flytt av Göteborgskontoret, samordnat kampanjer och framtagande av informationsmaterial, digitaliserat fakturahanteringen, rekryterat ny personal och ansvarat för Djurens Rätts systematiska arbetsmiljöarbete.

Förbundsstyrelsen har genomfört en omfattande utvärdering och uppföljning av Djurens Rätts mål och strategi för åren 2011 till 2019. Strategiarbetet utgår från visionen. Utifrån visionen formuleras långsiktiga huvudmål. De långsiktiga huvudmålen bryts ner i riktningsmål som i sin tur delas in i mer kortsiktiga delmål.

Vi i Karlstad-Hammarö uppskattar att genomföra arrangemang där en i anslutning till djurrättsdiskussionerna bjuder på vegansk mat, vilket till största delen genererar positiv feedback.

Utvärdering av tidigare satta mål och analys av omvärldsfaktorer och inre faktorer har lett fram till att förbundsstyrelsen reviderat en del av Djurens Rätts mål. Den grundliga översynen ledde även fram till att förbundsstyrelsen uppdaterat Djurens Rätts strategiplan samt målgruppsbeskrivning.

Vad är ditt/ert bästa tips till någon som vill engagera sig lokalt?

Organisationsinternt utvecklingsarbete har bedrivits inom ramen för projektet ”Tillsammans gör vi skillnad” i syfte att stärka gemenskap och genomslagskraft för både riksorganisationen och de lokalt aktiva i Djurens Rätts lokalorganisationer.

Sök upp din lokalorganisation alternativt försök dra igång något själv, och se till att ni får till regelbundna träffar med innehåll, för då kan en få mycket uträttat lokalt. Vi i Karlstad-Hammarö har ett upplägg där vi varje termin ordnar studiecirklar, där vi träffas varannan vecka, i samarbete med NBV. Temat för studiecirklarna är t.ex. Praktisk djurrätt, där vi kan planera för kommande aktiviteter. Kombinera gärna träffarna med vegansk matlagning/fika, populärt för att locka fler.

Med en positiv medlemsutveckling, goda verksamhetsresultat och bra genomslag i såväl sociala som mer traditionella medier har det varit nödvändigt att utveckla organisationsstrukturen. Detta görs inte minst för att möta de ökade förväntningarna Djurens Rätt har när det kommer till att göra skillnad för djuren. Med detta som riktmärke har flera stora projekt genomförts under året, där implementeringen av ett nytt medlemssystem (CRM) och en genomgripande förändring av vår webbplats

Det har varit ett år under vilket förbundsstyrelsen har kunnat blicka mycket framåt, och utveckla organisationen. Ett arbete som i allra högsta grad kommer att fortsätta under 2017 då Djurens Rätt ska fortsätta att växa och utveckla verksamheten, inte minst gällande stödet till de lokalt aktiva inom organisationen.

(www.djurensratt.se) var de som utmärkte sig mest. Ändamålsenligheten har också setts över och en organisationsförändring genomfördes under andra halvan av 2016, där bland annat stora delar av projektorganisationen inlemmades permanent. Det berörde främst de som arbetar med Vegovision-mässorna och med uppföljning av intressenter via telefon. Djurens Rätts kontor i Göteborg har flyttats under året. Lokalerna på Andra Långgatan 34 är större, mer funktionella och ger möjligheter för lokalavdelningen att utveckla sin verksamhet. De nya lokalerna har också inneburit att fler volontärer har kunnat vara involverade i riksorganisationens arbete, till exempel under årets julkampanj. – Det har varit ett mycket intensivt år för Djurens Rätt. Både med det som synts utåt, som vår sommarturné, vår mässa Vegovision och våra kampanjer, men också med många av de bakomliggande systemen. Effektiva stödsystem och rutiner gör att mer kraft kan ägnas åt arbetet för djuren, säger Benny Andersson, verksamhetschef för Djurens Rätt.

Har ni några planer inför 2017?

Under 2017 ska vi återigen medverka vid Barnmässan i Karlstad och vi planerar också för nya tillfällen att bjuda på det veganska köket. Fokus kommer överlag att vara på aktivism.

Ledningsgruppen Benny Andersson – verksamhetschef Sara-Maria Westerlund – administration och ekonomi Moa Ranum – företagssamarbeten och insamling Peter Nilsson – utåtriktat arbete

Förbundsstyrelsen har möte.

40

41 Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 2


Ekonomisk översikt

Insamling Djurens Rätt är beroende av frivilligt stöd för att kunna hjälpa djuren. Det är alla medlemsavgifter, arv och andra typer av gåvor som gör att Djurens Rätt kan vara en stark röst för djuren. Djurens Rätt har ett 90-konto, vilket innebär att organisationen granskas av Svensk Insamlingskontroll genom årliga kontroller. För att få ha ett 90-konto krävs bland annat att minst 75 % av varje års intäkter går till den direkta verksamheten under samma år. Djurens Rätt är också medlem i Frivilligorganisationernas Insamlingsråd (FRII), som samlar många av de stora ideella hjälporganisationerna i Sverige. FRII:s kvalitetskod, som vi tillämpar, sträcker sig längre än de krav som ställs för att ha ett 90-konto. Bland annat ställer FRII krav på att varje medlemsorganisation årligen ska upprätta

en effektrapport. Rapportens syfte är att givare, allmänheten och andra intressenter ska kunna se vilken nytta organisationen gör. Kravet innebär också att en extern revisor granskar och intygar att organisationen följer FRII:s kvalitetskod.

Medlemsantalet i organisationen har fortsatt att öka, liksom andelen medlemmar som väljer att bli månadsgivare. Verksamheten är i princip helt beroende av frivilligt stöd; medlemsavgifter, gåvor och arv står för merparten av intäkterna under året.

Djurens Rätt har som mål att fortsätta att växa som organisation. Detta har skett i en stadig och samtidigt ansvarsfull takt de senaste fem åren. 2016 års nyckeltal för ändamålet respektive administration och insamling uppfyller de krav som ställs av Svensk Insamlingskontroll.

Intäkter från arv är fortsatt betydande. Totalt uppgick arvsintäkterna under året till 9 273 tkr. Arv är svåra att prognosticera vilket vissa år kan få stor inverkan på organisationens resultat och nyckeltal.

Djurens Rätt granskas också varje år av Givarguiden – ett oberoende granskningsverktyg som drivs av organisationen Charity Rating. Guiden bedömer organisationer genom att titta på deras demokratiska struktur, ekonomiska redovisning samt hur transparenta de är gentemot givarna. Djurens Rätt har fått grönt ljust, det vill säga högsta betyg, i alla Givarguidens granskningar.

Intäkter under 2016 Försäljning, bidrag och övriga intäkter Medlemsavgifter Arv

Insamling under 2016 Djurens Rätts verksamhet bygger till en ansenlig del på testamenterade gåvor. Under året har intresset för att testamentera till Djurens Rätt ökat. Vi är enormt tacksamma och stolta över det stora förtroende som detta är tecken på. Fler testamenten betyder mycket för vårt arbete och innebär en ökad trygghet inför framtiden. Insamlade medel

Djurens Rätt fick under 2016 betydligt fler gåvor, via de gåvobrev som vi skickar ut, än vi fått tidigare år. Jämfört med 2015 är ökningen 15 %. 2016 avslutades med en stor insamling i samarbete med videobloggaren Therése Lindgren. Hennes följare samlade tillsammans in över en halv miljon kronor till Djurens Rätt. En fantastisk julklapp som kommer att stärka arbetet för djuren.

Ekonomisk översikt & nyckeltal

Antal medlemmar Medlemsintäkter Arv, gåvor och bidrag Överskott från verksamheten Ändamålskostnader/totala intäkter Adm.kostnader (inkl insamlingskostnader)/totala intäkter Insamlingskostnader/Medel från allmänheten

Videobloggaren Therése Lindgren

42

2016

2015

42 478 7 834 tkr 23 871 tkr 1 693 tkr

39 891 6 818 tkr 19 200 tkr -1 293 tkr

79 % 11 % 5%

84 % 15 % 4%

43 Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 2


Djurens Rätt bildades 1882 och är Sveriges största djurrätts- och djurskyddsorganisation. Vi arbetar under parollen ”Alltid på djurens sida”. De prioriterade arbetsområdena är djur som utnyttjas i djurförsöksindustrin, pälsindustrin, livsmedelsindustrin och djurvänlig konsumentupplysning.

Djurens Rätt Box 17132 104 62 Stockholm

Transaktion 09222115557381214502

08-555 914 00 info@djurensratt.se www.djurensratt.se

Bilaga 2


Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 3


Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 3


Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 3


Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 3


Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 3


Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 3


Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 3


Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 3


Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 3


Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 3


Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 3


Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 3


Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 3


Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 3


Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 3


Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 3


Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 3


Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 3


Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 3


Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 3


Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 3


Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 4


Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 4


Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 4


Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 4


Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 4


Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 4


Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 4


Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 4


Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 4


Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 4


Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 4


Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 4


Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 4


Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 4


Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 4


Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 4


Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 4


Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 4


Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 4


Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 4


Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 4


Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 4


Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 4


Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 4


Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 4


Rapport från verksamhetsrevisorerna

Verksamhetsrevisorernas granskning

   

Styrning, ledning och kontroll

Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 5


Uppföljning och måluppfyllelse av riksstämmobeslut

Förbättringsförslag

Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 5


UtlĂĽtande

Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 5


Talarstatistik för Djurens Rätts riksstämma 2017

Transaktion 09222115557381214502

Bilaga 6

Protokoll riksstämma 2017