Page 1

2008

SUMMA

Anorexi

Yrittäjän arkea

När Katarina var elva år drabbades hon första gången av sjukdomen anorexi. Den gången tillfrisknade hon snabbt. När anorexin slog till för andra gången hade varken Katarina eller hennes familj en chans. På fyra veckor slutade Katarina nästan helt att äta vilket ledde fram till att hon varken drack eller åt på nästan ett år.

Eivorin mielestä on haastavaa olla yksityisyrittäjä, koska siinä työssä ei ole säännöllisiä työaikoja. Ei voi myöskään koskaan olla varma siitä, milloin joutuu ylitöihin. Kuitenkin on erittäin mukavaa kun saa tavata erilaisia ihmisiä ja itse päättää omista työpäivistä. Sivu 6

I april 2008 gav Marianne Käcko ut boken “Ta livet av mig, mamma!” i vilken hon beskriver sjukdomsförloppet ur sin egen synvinkel. Historien om Katarina är en hjärtskärande berättelse med ett lyckligt slut. Sid 14

1

Project meeting in Kokkola

In October twelve persons from six countries met in Kokkola in the first project meeting of the PERLE project to discuss how to improve the situation for students in the retail sector within the European Union. Page 3


2

2008

SUMMA

ΠREKTOR

Karleby handelsinstitut utbildar alltmer i samarbete med arbetslivet Karleby handelsinstitut utbildar yrkesproffs för arbetslivet inom företagsekonomin, IT- och frisörbranschen. Med tanke på arbetslivets behov startade vi hösten 2008 med en ny internationell merkonomutbildning inriktad på detaljhandeln. Handeln i dag blir alltmer internationell, varför undervisningen i den nya utbildningen sker på finska, svenska och engelska. Undervisningen i den internationella merkonomutbildningen sätter även fokus på företagande och på att utveckla nya metoder för inlärning av företagsamhet. Målet med inlärning i arbetet är att den studerande inhämtar en del av yrkeskompetensen som hör till examen i en autentisk arbetsmiljö med arbetsplatsens spelregler. De internationella merkonomstuderandena uppmuntras också att utföra merparten av sin inlärning i arbetet utomlands för att förkovra sina språkkunskaper och för att på plats bekanta sig med den internationella detaljhandeln och med främmande arbetskulturer. Vi vill fortsättningsvis utveckla vårt nya utbildningsprogram, men även handelsinstitutet överlag i samverkan med företagslivet. Välkommen till handelsinstitutet för att studera och skapa nätverk! Tarja Halkosaari rektor

Rektor/rehtori Tarja Halkosaari

Kokkolan kauppaopisto kouluttaa entistä enemmän yhdessä työelämän kanssa Kokkolan kauppaopisto kouluttaa tapahtuu suomeksi, ruotsiksi ja liiketalouden, tietojenkäsittelyn ja englanniksi. hiusalan ammattiosaajia työelämään. Kansainvälisen merkonomikoulutukTyöelämän tarpeita silmälläpitäen sen opetuksessa korostamme yrittäolemme syksyllä 2008 aloittaneet jyyttä ja kehitämme jatkuvasti uusia vähittäiskaupan tarpeisiin räätälöidyn yrittäjyyden opetusmenetelmiä. kansainvälisen merkonomikoulutuksen. Kaupan kansainvälistyminen on Koulutukseen liittyvän työssätätä päivää ja tämän vuoksi itse koulutus oppimisen tavoitteena on, että

God Jul och Gott Nytt År!

opiskelija oppii osan tutkintoon kuuluvasta ammattitaidosta aidoissa työympäristössä työpaikan pelisäännöin. Kansainvälisessä merkonomikoulutuksessa tavoitteena on myös suorittaa suuri osa työssäoppimisessa ulkomailla kielitaidon edistämiseksi ja kansainväliseen vähittäiskauppaan tutustuen.

Haluamme kehittää tätä koulutusohjelmaa ja koko kauppaopistoa jatkuvasti yrityksien kanssa yhteistyössä toimien. Tervetuloa Kokkolan kauppaopistoon opiskelemaan ja verkostoitumaan! Tarja Halkosaari rehtori

Hyvää Joulua ja Onnellista Uutta Vuotta!


2008

SUMMA

3

ΠINTERNATIONAL PROJECTS

Experience the Retail Sector within the European Union

Delegates from six European countries ( Finland, Denmark, Lithuania, Romania, Germany and Austria) To create a network for future use is the aim for twelve persons from six different countries. This network can be used for student exchange systems and vocational training. In October this year twelve persons from six different countries gathered in Kokkola Business Institute to get to know each other for a future cooperation. This project is called “Experience the Retail Sector within the European Union” (PERLE). Those who participate in this project are Dr. Monika Thum- Kraft

from Austria, Morten Bugge from Denmark, Mats Löf and PehrGöran Kåla from Finland, Anna Ranzinger, Margit Soll and Ansgar Stecher from Germany, Daine Rinkeviciute and Alberats Filipauskas from Lithuania, and finally Eleanor Mircea, Corina Doina Prica and Cristina Buse from Romania. The aim of this project is to create a network of people from different countries that can be used to improve the quality of the vocational educational training. The project involves visits to other schools in other countries to get more information about other

schools vocational training systems. The project lasts two years and the attendants are going to meet each other about five or six times in these two years, about three times a year. Another important goal is to learn other countries school systems and curriculum. The party also intends to investigate what kinds of needs the companies have and what they are expecting from the trainees. The teachers’ point of view is also important. The basic idea behind the project is to get to know each other, understand the differences between countries and co-operate and that is why the European Union has decided to give capital for this project. We interviewed some of the participants and asked them what they think about the project and if they like Finland. Dr. Monika Thum-Kraft, Assistant managing director at an institute for research on qualifications and training of the Austrian economy, told us that she wants to learn about cultural differences and compare the Finnish school system to the Austrian school system to be able to improve the quality of the Austrian system. Dr. Monika

Thum-Kraft tells us that she has visited Finland 25 years ago. She likes the landscape with many lakes and big forests, she also describes the Finnish people as friendly. The only negative thing is the winters when it’s dark and cold, “but I’m not here then so for me it doesn’t matter” she said. Daine Rinkeviciute is a teacher of art and design history in the Trade and Business School of Kaunas, Lithuania. She hopes to improve the situation for pupils in Lithuania, she explains that pupils in Lithuania doesn’t care about vocational training because enterprises don’t look to education when they hire people. Daine Rinkeviciute has also been in Finland before, with a couple of students a few years ago she visited Rovaniemi. She likes our school because it’s “so warm and green” she also thinks that the relation between teachers and students is much closer than in Lithuania. Morten Bugge is a teacher of Economics, Computer and marketing at Niels brock Copenhagen business college in Denmark. Morten wants to have a chance to meet other teachers and discuss ideas with them, he also

wants this project to be an opportunity for schools to arrange a good student exchange system. Morten says that Finland and Denmark are almost the same but the climate is a bit colder here in Finland, he also likes the people but he thinks it’s hard to communicate if the people from Finland doesn’t know Swedish or English. Ansgar Stecher represents Metro Group Düsseldorf, Germany. He wants to give students a chance to work abroad. Ansgar is also the only one we interviewed that isn’t a teacher. Ansgar Stecher likes Finland because “it’s so quiet. The people are not stressed as in Germany.” Last but not least is Eleanor Mircea from National economic college “Gheoghe Chitu” from Romania. She says that Romania is participating for the first time and she hopes that in the end students would have the greatest use for this project. Eleanor likes Finland and she also thinks that our school is nice. Interviews: Class U05 Jacob Nylund


4

2008

SUMMA

Œ FÖRETAGARE: AB HÅBECO OY

En aktiv och verksam företagare Innan Håkan Bertell grundade sitt eget företag arbetade han vid Oravais Hus. Han började vid Oravais Hus när det startade år 1974. Sitt eget företag Ab Håbeco Oy grundade han år 1986, men på heltid började han arbeta där först från år 1989. Till en början var det mest husplanering som gällde, men med tiden utökades det med virkesförsäljning och småstugeförsäljning, t.ex. utedass och lekstugor. Senare blev det även maskinuthyrning som kompletterades med hyvleri. Enligt Håkan Bertell kommer småstugetillverkningen att falla bort, produktionen övergår till storelement, fler projektbyggen tillkommer, exempelvis radhus. Håbeco blir mer och mer projektledare för olika projekt och det är då fråga om offentliga projekt. På frågan om Bertell har någon anställd inom företaget svarade han att han har en som är fastanställd och 1-5 tillfälliga. Hur kom det sig att du blev egen företagare? - Viljan att ha något eget, vilket jag haft ända sedan barndomen. Jag har alltid varit intresserad av att göra något med händerna, dvs. något praktiskt Det är roligt att få se att man fått någonting uträttat. Att få se resultatet av de man byggt, exempelvis radhus. Men sist och slutligen är det nog viljan att ha något eget som gjorde att jag blev egen företagare.

styra dagen som man vill. Men det som man blir väldigt förvånad över, är hur mycket extra arbete man ska göra utan att få något betalt. Många geniala lösningar på olika problem kommer nattetid. Vilka är för- och nackdelarna enligt dig med att vara egen företagare? - Fördelar: Friheten först och främst. Att utveckla nya produkter är givande och mycket intressant och sedan är även det att få investera i de olika maskinerna och maskinparken väldigt sporrande. Nackdelar: Allt pappersarbete som man måste göra, arbetsdagarna är långa och semestern blir sällan uttagen. Vad anser du att det krävs av en person för att man ska vara en bra företagare? • Viktigaste är att vara positiv • Kreativ • Inte vara rädd för utmaningar • Viktigt att man är framåtsträvande • Vara beredd på att satsa en del av fritiden på arbetet • Alltid ställa upp, hjälpa till • Inte vara nogräknad • Krävs att man hittar i alla pappersdjungler • Att familjen ställer upp, hjälper till • Korrekt • Rättvis

Hur är det att vara egen företagare?

Hur ser en vanlig arbetsdag ut för dig?

- Först och främst är det väldigt krävande att vara egen företagare, men det är roligt. Man har mycket ansvar, men det hör till. Friheten är givande, och det fordras nya utmaningar hela tiden. Ingen dag är den andra lik, utan man kan själv

- Jag börjar kl. 7.00 på morgonen och slutar en normal arbetsdag kl. 15.30. Efter det fortsätter förberedandet inför nästa dag. Oftast slutar min arbetsdag ändå inte förrän kl. 20.00 på kvällen, eftersom det är olika slags

En fin tornlekstuga för de små.

pappersarbete, som bl.a. fakturor offerter, bokföring o dylikt som drar ut på arbetstiden. För tillfället håller jag på med ett radhusbygge. Där arbetar jag nu för det mesta och gör själv de mesta av arbetet. En normal arbetsvecka är ca 75 timmar lång, där är veckosluten även inräknade. Som mest har det varit ända upp till 95 timmar i veckan. Det här arbetet förutsätter att man känner till lagar, paragrafer och byggtekniska saker. Allt skall dokumenteras med ansvar.

Vad brukar du göra för att koppla av från arbetet? På min sista fråga om vilket annat arbete Håkan Brunell kunde tänka sig om han vore “tvungen” att byta, svarade han med ett leende på läpparna: Yrkesskollärare inom byggnads, för då skulle han ha korta veckor och mycket ledighet, jämfört med vad han nu har i sitt nuvarande arbete. Daniela Tunkkari

Œ FAKTARUTA Namn: Håkan Bertell Ålder: 55 år Familj: fru, ett barn Hemort: Oravais Utbildning: byggmästare

Utebastu

Intressen: villaliv, båtliv, husvagnsliv, att spela dragspel


2008

SUMMA

5

ΠFRITID

Jakt som hobby Jakt är en ädel hobby; sedan urminnes tider har människan spårat vilt och fångat det för att få föda. I nutid jagar man också, främst för nöjets skull och för att gallra ut så att populationen på olika djur inte blir för stor på ett och samma ställe, men också för köttets skull. Mats Ahlskog är en av de många jägarna i Finland och han har sysslat med jakt i över fyra år. Nedervetilbon Mats Ahlskog är 18 år och han har jagat sedan han var 14. Orsaken till att han började med jakt är för att hans far också sysslar med jakt. Innan Mats ens hade skaffat jaktkort, följde han med sin far ut på harjakt och fattade tycke för jakten. Mats ger sig ut på jakt då det finns tid över och det finns det nog ganska ofta. Oftast beger han sig på harjakt eller på annan småviltsjakt. Till småvilt hör djur som t.ex. hare, räv, mårdhund, fasan, orre och

andra djur som man får skjuta med hagelbössa. Mats vill ändå inte räkna sig som fågeljägare även om han har fällt bl.a. gräsänder. - Jag sätter inte desto mera tid på fågeljakten, varför jag inte heller vill kalla mig fågeljägare, säger Mats bestämt. Mats har många fina jaktminnen, men det bästa jaktminnet är nog vildsvinsjakten i Estland där han fällde en vildsvinshanne med ett skott. Mats och älgjakt Senare på hösten brukar älgjakten inledas, men Mats jagar inte älgar, eftersom familjens jakthund spårar harar. Hunden skulle inte få vara tillräckligt ute och jaga harar, Mats Ahlskog med sitt vildsvinsbyte ifall Mats jagade älgar. Mats har ändå funderat på att börja någonting som gör att man vill luft då man är ute i skogen hela med älgjakt i ett senare skede. syssla med jakt. Enligt Mats är dagen, tillägger han. tjusningen i jakten hundens skall Nu när vapen och sådant är Även om man är intresserad när den har fått upp ett spår, av jakt måste det finnas men tjusningen ligger nog också på tapeten med tanke på i det när det jagade viltet blivit händelsen i Kauhajoki, så ställer fällt. jag frågan om Mats tycker att man får vapenlicens alldeles för Jakt som avkoppling lätt. - Absolut. Vapen kan lätt - Jakt är som yoga men dubbelt hamna i fel händer, säger Mats. bättre, säger Mats och flinar. Det finns säkert folk som till och Jakten ger också avkoppling, med kan missbruka en eftersom man inte känner slangbella. någon stress då man är ute i skogen, ifall man inte har satt Enligt Mats borde vapenlagen upp för stora mål åt sig att de skärpas eller så borde man är näst intill omöjliga att uppnå bättre kolla upp åt vem man kan under jakten. Dessutom får och inte kan bevilja vapenlicens. man ordentliga doser med frisk

Man bör ha goda avsikter med vapen, även när man avser att använda dem vid jakt. Ifall någon funderar på att börja jaga så hade Mats några tips för att komma underfund med ifall jakten kunde vara ens hobby. - Man kan börja med att jaga småvilt. Dessutom är det bra att följa med på jakt innan man skaffar sig ett jaktvapen, eftersom man då får lite smakprov på hur det är att jaga. Det är onödigt att köpa ett vapen och sedan inse att jakt inte är ens grej. Det leder bara till onödiga kostnader, menar Mats. Innan jag far iväg vill jag ännu veta vilka framtidsplaner Mats har med sin hobby. - Jag har funderat på att åka till Estland på kronhjortsjakt, men exakt datum kan jag inte säga, avsluter Mats. Jim Sandbacka och Marcus Österbacka


6

2008

Œ YRITTÄJÄ

SUMMA

Œ FÖRETAGARE

Pärjää hyvin kilpailusta huolimatta Eivor Plusisaaren mielestä kaupallisesta koulutuksesta on ollut hyötyä yrityksen pitämisessä. Varsinaiseksi yksityisyrittäjäksi hänet on kuitenkin opettanut vuosien tuoma kokemus. Eivor Plusisaari on yksityisyrittäjä ja omistaa Pala-Tupa nimisen kangaskaupan, jonka hän osti vuonna 1995. Sitä ennen Eivor työskenteli konttorissa, mutta halusi kokeilla jotain uutta. Eivor valitsi kangasalan koska hän pitää kankaista. Eivor Plusisaari on koulutukseltaan ylioppilasmerkonomi ja hän katsoo, että koulutuksesta on ollut hyötyä hänen nykyisessä ammatissaan. Siksi hän on suositellut myös lapsilleen kaupallista koulutusta lukion ohessa, eli suorittamaan kaksi tutkintoa rinnakkain. Eivorin mielestä on haastavaa olla yksityisyrittäjä, koska siinä työssä ei ole säännöllisiä työaikoja. Ei voi myöskään

koskaan olla varma siitä, milloin joutuu ylitöihin. Kuitenkin on erittäin mukavaa kun saa tavata erilaisia ihmisiä ja itse päättää omista työpäivistä. Eivorin mielestä huonoa yksityisyrittäjänä on se, että työviikko voi olla pitkä eikä aina etukäteen voi tietää milloin työpäivä loppuu. Lomatkin voivat joskus jäädä pitämättä. Hänen on myös huolehdittava siitä, että yritys on voitollinen. Kilpailu kangasalalla on kovaa, koska markkinoilla on monia yrityksiä, jotka myyvät samankaltaisia tuotteita. Asiakkaat tietävät mitä haluavat ja heillä on selvät mielipiteet. Muodissa juuri nyt on isokuvioiset ruskeat, punaiset, musta-valkoiset ja lilat kankaat. Eivorin omat kangassuosikit ovat luonnonmateriaalit, kuten pellava ja puuvilla. Sebastian Plusisaari

Eivor Plusisaari mittaamassa tämän päivän isokuvioista muotikangasta.

Klarar sig bra trots hård konkurrens Konkurrensen inom tygbranschen är hård för det finns många andra affärer som säljer liknande produkter. Typkunden vet vad hon vill ha och har klara åsikter. Tygmodet är stora mönster i rött, brunt, svartvitt eller lila. Eivors egna favorittyg är olika naturmaterial som linne eller bomull. Kombinationsexamen har givit Eivor Plusisaari stora fördelar inom företagandet. Dessutom har erfarenheterna hopat sig under åren som egen företagare. Eivor Plusisaari är privatföretagare och har en egen affär inom tygbranschen, den heter Pala-tupa. Hon köpte upp

affären 1995. Före det jobbade hon på ett kontor men ville pröva på något nytt. Hon valde tygbranschen av den orsaken att tyger intresserar henne. Hon hade även stor nytta av sin utbildning, studentmerkonom men på den tiden när Plusisaari studerade kunde man inte kombinera utbildningen som nu. Eivor tycker att det är utmanande att vara egen företagare på grund av de oregelbundna arbetstiderna dessutom vet man aldrig när man måste på en utryckning, men det är även givande för att man får träffa olika typer av människor samt själv bestämma över sina arbetsdagar. Det tråkiga med att vara egenföretagare är att arbets-

veckan är lång och man kanske inte alla gånger vet på förhand när den slutar, även olika lov kan utebli helt. Dessutom är man själv ansvarig för att det blir en vinst i kassan. Sebastian Plusisaari


KARLEBY HANDELSINSTITUT - KOKKOLAN KAUPPAOPISTO

Tvåspråkig merkonom Kaksikielinen merkonomi Kielitaitoiset kaupan osaajat ovat kysyttyjä alueemme työmarkkinoilla esimerkiksi kauppakeskuksissa, liikennemyymälöissä, pienmyymälöissä ja autokaupoissa. Språkkunniga handelsproffs är efterfrågade på arbetsmarknaden i regionen, t.ex. i nya och utbyggda köpcentra, trafikbutiker, småbutiker och inom bilhandeln. Mary Nynäs, Larsmo - Jag har en helt svensk bakgrund, men alltid varit intresserad av det finska språket och av kundbetjäning. Jag valde den tvåspråkiga linjen för att förbättra min finska och för att lära mig tala språket. Det är bra att inse att finskan är ett språk som man måste kunna inom företagsekonomi. Ett stort plus är att vi också har lektioner på engelska, för det behöver man “all the time” och speciellt om man vill vara i inlärning i arbetet utomlands.

Andreas Kurtén, Karleby - Jag valde Karleby handelsinstitut för att lära mig kundbetjäning och företagsverksamhet. Den tvåspråkiga klassen jag går i är en bra språkklass om man vill lära sig både finska och svenska. I framtiden siktar jag på att bli bilförsäljare och starta eget företag. Kiia Purontaka, Kokkola - Kansainvälisessä vähittäiskaupan luokassa opiskellaan suomeksi, ruotsiksi ja englanniksi. Kun osaa kieliä paremmin, menestyy myös työssä paremmin. Työssäoppimisjaksolla aion mennä vaatekauppaan, koska haaveilen somistajan ammatista sillä alalla.

GRUNDEXAMEN INOM FÖRETAGSEKONOMI, MERKONOM 120 SV gr (3 år) Utbildningsprogram inom kundbetjäning och försäljning Studierna på svenska och finska, i någon mån på engelska.

LIIKETALOUDEN PERUSTUTKINTO, MERKONOMI 120 V pk (3 v) Asiakaspalvelun ja myynnin koulutusohjelma Opinnot ruotsiksi ja suomeksi, osittain myös englanniksi.

Gemensam ansökan / yhteishaku 2–20.3.2009 www.studieval.fi - www.haenyt.fi Mera information: Studiebyrån tel. (06) 825 4311 info.handelsinstitut@kpedu.fi Lisätietoa: Opintotoimisto puh. (06) 825 4311 info.kauppaopisto@kpedu.fi

Kombistudier Du kan också välja s.k. kombistudier, vilket betyder att du kombinerar gymnasiet med handelsinstitutet och parallellt avlägger två examina, studentexamen och merkonomexamen. Pamela Kastrén, Karleby Att kombinera gymnasiet och handelsinstitutet var ett bra val. Under det sista året på kombilinjen deltog vår klass i många olika givande projekt. Vi gjorde den egna Summatidning, allt från annonsförsäljning till layout. Via det projektet lärde vi oss också hur viktigt det är att kunna samarbeta med varandra.

vi fick åka till Jönköping där vi höll en presentation om vårt eget övningsföretag och fick höra hur svenskarna i sin tur drev sitt övningsföretag.

Mitt sista år på kombilinjen var fartfylld. Jag fick möjligheten att åka till Kina och bekanta mig med finska företag som etablerat sig där. Jag fick lära mig mycket om den kinesiska kulturen, såväl Vi drev också ett övningsföretag där vi vardagskultur som arbetskultur. Resan var arbetade och gjorde alla beslut precis som i ett mycket givande och jag kommer alltid att minnas riktigt företag. Projektet var internationellt så den.

Jag utförde dessutom en del av min inlärning i arbetet utomlands, dvs. på Irland där jag praktiserade vid New Boliden, Tara Mines. Där fick jag möjligheten att förbättra mina språkkunskaper och även lära mig deras arbetsoch levnadsvanor. Jag fick uppleva och lära mig väldigt mycket under en kort period och fick även en utbildning på köpet. Kombilinjen var verkligen ett bra val.


8

2008

SUMMA

Œ HJÄRNORNA BAKOM SUMMA 2008

Övre raden: Lotta Hongell, Sara Edsvik, Daniela Tunkkari, Ida Andtbacka, Jesper Hästbacka, Jim Sandbacka, Marcus Österbacka och Sebastian Plusisaari. Nedre raden: Elin Skutnabba, Jacob Nylund och Kristoffer Timgren. Œ REDAKTION / TOIMITUS Utgivare: Karleby handelsinstitut Klass: U05 Tryckeri: Art-Print Oy Distribution: Kokkolan Jakelu Upplaga: 21000 ex Utgivningsdatum: 3.12.2008

Julkaisija: Kokkolan kauppaopisto Luokka: U05 Painopaikka: Art-Print Oy Jakelu: Kokkolan Jakelu Levikki: 21000 ex Julkaisupäivä: 3.12.2008

ΠFAKTA Karleby handelsinstitut

Kokkolan kauppaopisto

Adress: Vingesgatan 18, 67100 KARLEBY Studerande: 500 Personal: 45

Osoite: Vingenkatu 18, 67100 KOKKOLA Oppilaita: 500 Henkilökunta: 45

Studiebyrå: (06) 825 4109 info.handelsinstitut@kpedu.fi www.kpedu.fi

Opintotoimisto: (06) 825 4109 info@kauppaopisto.fi www.kpedu.fi

Stort tack till våra lärare Mats Löf och Marketta Kuorikoski som hjälpte oss med tidningen!


2008

SUMMA ΠFRITID

Högtflygande planer? Om flygplan och höga höjder intresserar dig så finns det en klubb med långa anor närmare än du tror. Karleby flygklubb har cirka hundra medlemmar och har nu verkat i över 80 år! Klubbens syfte är att ge dem som är intresserade av flygning en chans att utöva detta och att lära känna andra flygintresserade. Vid Kronoby flygfält brukar Karleby flygklubbs medlemmar samlas när vädret tillåter flygning. Säkerheten är hög och vem som helst får inte komma in på området till klubbhuset som är innanför det två och en halv meter höga stängslet som omsluter flygfältet. Det natursköna Kronoby ur fågelperspektiv. De flesta medlemmar har flygcertifikat och vissa håller på att ta det som bäst, för som medlem i klubben har man möjligheten att ta flygcertifikat. De certifikat som utbjuds är PPL- (Private Pilot License) och ultralättcertifikat. Det som har varit på tapeten senaste åren är samarbetet med Kronoby gymnasium. Man har startat en så kallad flyglinje, vilket ger studerande vid Kronoby gymnasium möjligheten att ta ultralättcertifikat som en del av kursutbudet. Detta projekt har varit positivt för klubben, genom att man får nya unga medlemmar och projektet är möjligt eftersom man redan vid 17-års ålder får ta ultralättcertifikat. En gång

om året brukar man ordna öppet hus vid flygfältet där intresserade får komma och bekanta sig lite närmare med hobbyflygning och med klubben. Förutom hobbyflygning utför klubben även brand- och spaningsflygningar, brandflygningar utförs i samarbete med andra flygklubbar i nejden. Så om flygning intresserar - ta en sväng in till regionens egen flygklubb. Jesper Hästbacka

9


10

2008

SUMMA

ΠINTERNATIONAL PROJECTS: LITHUANIA

Leonardo da Vinci Four Lithuanian teachers, Loreta Menèinskaitë, Nijolë Brusokienë, Danguole Gudiene, and Zita Dailidienë paid Kokkola a one week visit through the programme Development of teamwork skills for teachers to acquire professional knowledge and to ensure teaching quality and prestige, which is a part of a Lifelong Learning Programme. This is what the teachers from Vilnius thought about the Business school of Kokkola and the Finnish school system; - In your school you have theoretical studies first and job learning in the end, in our school we have job learning throughout the whole period of learning. We think that your system is good, maybe it’s better to have the job learning later on, so the students are more prepared for the workplace. - In Lithuania the school year begins in September and ends in June, and we have long autumn and Christmas holidays. We think you should definitely have longer holidays in Finland.

The European community programme for vocational training Leonardo da Vinci promotes European cooperation between initial and continuing vocational training institutes, higher education institutes, enterprises, industry and various organisations and levels involved in vocational training. Placements abroad are an important part of the programme.

- We really like your school building; it is so warm, in Lithuania we don’t have heated school buildings, so this is heaven for us! The building is so spacious and beautiful; we really like the colours and all the trees around the school. The atmosphere in the school is so relaxed, and it feels so safe. We haven’t seen any fights, and everyone seems to get along so well. In Lithuania we have very aggressive students, and drugs are a big problem in our schools. - In Finland every student gets a hot meal each day. We don’t have free dinner in Lithuania, but we have scholarships, so if you study very hard you can get one. It surprised us a lot that the students leave their bags outside of the dining room when

they go for lunch, and nobody touches the bags or steals anything. In our country you can’t do that, you can’t leave any of your belongings out of Loreta Menèinskaitë, Nijolë Brusokienë, Danguole your sight. Gudiene and Zita Dailidienë visited Kokkola Business - We have enjoyed our stay in Institute for a week. Finland very much; we didn’t think it would be such a big country as it is, at first we thought that Kokkola was next to Rovaniemi and Santa Claus! The nature in Finland is a lot like the nature in Lithuania, you have a lot more Birch trees, but other than that our countries resemble each other very much. We think that Finland is a very beautiful country, and we would like to visit Finland and Kokkola again. Ida Andtbacka

Œ FÖRETAGARE

Skullbacka Verkstad Skullbacka Verkstad Kb grundades år 2003. Företaget är ett kommanditbolag och koncentrerar sig mest på metallkonstruktioner och servicearbeten. Omsättningen år 2007 var ca 190 000 €.

ändå inte bygga för stort. De vill hålla sig till en liten och mysig arbetsmiljö. De har samarbete med flera stora och små företag runtom i nejden. Men även privatpersoner hör till kundkretsen. Skullbacka Verkstads specialitet är flexibilitet och yrkeskunnande. De gör metallkonstruktioner till olika byggnader; t.ex. fähus, industrihallar och bensin-

Anders Skullbacka studerade vid Yrkesskolan Optima i Jakobstad på maskin- och metallinjen. Efter flera års arbete inom branschen bestämde han sig för att starta eget. Skullbacka Verkstad Kb startades som en binäring till jordbruket på gården, Anders och pappan Christer som aktiva bolagsmän och yngre brodern Johan som tyst bolagsman. När Johan Skullbacka hade studerat färdigt, även han på samma linje som Anders, blev de partners och driver nu företaget, båda som aktiva bolagsmän. De har inga anställda och båda äger 50 % av firman. På fem år har de byggt ut en hall och köpt flera maskiner. Johan och Anders vill Skullbacka Verkstad

stationer. De inreder lastbilar till hästtransportbilar, gör olika arbeten på traktorer såsom svetsningar och lödningar. Därtill gör Skullbacka Verkstad olika lastbilspåbyggnader och diverse arbeten och svetsar även vattenjetintag som underleverans till Rolls Royce Oy Ab. Kristoffer Timgren

ΠFACTS

You can apply for a placement in a Finnish enterprise through Leonardo da Vinci if: • you are a citizen of EU or EEA (European Economic Area) country, Bulgaria, Romania or Turkey • you are undergoing initial vocational training or • you have a vocational training qualification or work experience or • you are studying or have recently completed studies in an institution of higher education Source: http://www.studyinfinland.fi/practical_training/ trainee_exhange_programmes/ leonardo_da_vinci.html


2008

SUMMA ΠSPELRECENSION: ZELDA (NINTENDO WII)

Œ SPELRECENSION: MEGAMAN MAVERICK HUNTER X (PSP) “Megaman Maverick Hunter X” är en remake av Megaman X som kom till Super Nintendo på stenåldern, men som nu har en 3dmotor istället för en 2d, vilken tar Megaman in på 2000-talet. Tack vare den nya grafiken öppnas möjligheten till fler effekter, som framför allt uppskattas av nutidens ungdomar.

Jag har recenserat det nya Zeldaspelet Twilight Princess på Nintendo Wii. För dem som inte är bekanta med Zelda, bör nämnas att spelet är ett äventyrs- och karaktärsspel. Det går kort ut på att man spelar en person som heter Link och slåss med svärd och häst och oftast har något stort uppdrag. Handlingen i det här spelet, liksom i de flesta andra Zelda-spel, går ut på att man ska rädda landskapet Hyrulle från den onde trollkarlen Ganondorf. Man börjar som en vanlig “bondpojke” Link i den lilla byn Orodon village. Man får göra lite olika små saker och mestadels lära sig knapparna för att slåss och rida. Eftersom Wii har rörelsekontroller tar det en stund innan man lär sig alla rörelser. Efter ett tag blir byns borgmästares dotter Illia bortrövad, och det är här som spelet och dess ändlösa tid av underhållning och äventyr börjar. Grafiken ser bra ut för Nintendo Wii. I det här nya spelet får man många uppgifter, som man aldrig trott att man får göra i ett Zeldaspel, friheten att kunna slåss med

svärd ridande på häst, eller att springa och slåss samtidigt utan att behöva stanna upp. Nu har även motståndarna pilbågar vilket gör allting ännu roligare. En nackdel i det här spelet är att man inte har någon magi att bjuda på, därför heller inga trollformler att kasta iväg. Det tycker jag är väldigt synd eftersom magi och Zelda alltid hört ihop. De nya vapen som finns i spelet är över det tänkbara. I slutet av spelet kommer man att känna sig odödlig. Liksom i de tidigare spelen finns det också många spännande och kluriga tempel att samla erfarenhet och vapen ifrån, för att senare kunna ta sig an den onde trollkarlen Ganondorf. Spelet rekommenderas från 12 år och uppåt, vilket är passande. Spelet har vissa otäcka scener och ganska svåra pussel. I sista hand är det här ett spel för ungdomar, och det skänker timtals med underhållning och spänning. Jag rekommenderar starkt det här spelet för alla med Nintendo Wii. Kristoffer Timgren

11

“Megaman Maverick Hunter X” on Nintendon ns. kivikaudella julkaisema Megaman X-pelin täysin uudistettu versio. Tämä uusi versio on kehitetty 3dpeliksi, joka vie sen 2000-luvulle. Uusi grafiikka antaa pelille lisätehosteita, joita etenkin nykynuoriso arvostaa. Jos on pelannut Megaman X-peliä Super Nintendolla, tunnistaa helposti myös tämän uuden pelin radat. Pelin idea on sama kuin edellisen version, valitaan radat ja lopuksi taistellaan pomoa vastaan. Pelattaessa tunteet vaihtelevat, aluksi tekisi mieli heittää koko PSPkonsoli seinään, mutta jos pystyy hillitsemään itsensä, lopussa seisoo kiitos. Suosittelen Megaman Maverick Hunter Xpeliä kaikenikäisille; aloittelijoista konkareihin, ts. kaikille niille, jotka 90-luvun alussa pelasivat alkuperäistä peliä Super Nintendolla. Megaman Maverick Hunter X -versio on peli, joka tosiaan vetää kaikenikäisiä pelaajia puoleensa! Jesper Hästbacka

Käännös Sara Edsvik

Om man har spelat Megaman X på Super Nintendo, kan man lätt känna igen sig i de olika banorna. Spelidén är den samma, man väljer banor för att sedan slåss mot en boss i slutet. Även känslorna blandas, i den ena stunden vill man inget annat än att slänga ut PSP:n genom fönstret, men om man klarar

av att hålla sig, belönas man kanske senare av extrem glädje. Jag rekommenderar detta spel för barn i alla åldrar, från nybörjare till dem som redan spelat igenom originalet på Super Nintendo i början av 90-talet. Megaman Maverick Hunter X är en remake som verkligen kan dra till sig alla åldrar. Jesper Hästbacka


12

2008

SUMMA

ΠKARLEBY HANDELSINSTITUT - KOMBISTUDIER

Arbetspraktik i Spanien - många erfarenheter rikare Œ FAKTARUTA

Berätta lite om din praktik?

Namn: Marie Wiik Född: 15.9.1988 Hemort: Nedervetil Utbildning: Student merkonom (student -07, merkonom -08) Studerar: Turism vid Vasa yrkeshögskola (restonom)

Jag utförde mina båda arbetspraktikperioder i Torrevieja, en liten stad/by nära Alicante på Spaniens sydöstra kust. I januari jobbade jag på en fastighetsförmedlingsfirma, Scan Properties. Det var fråga om åtta timmars kontorsarbete per dag, måndag till fredag. Ja översatte texter som beskrev husen och fastigheterna från engelska och finska till svenska, uppdaterade deras hemsidor och satte ut annonser på internet. Jag jobbade självständigt på egen dator, instruktioner fick jag av min ”arbetsgivare” Maribel Nyblin, som var finsk. Jag klarade mig bra på finska när jag jobbade med Maribel. Med kunderna pratade jag finska, svenska, engelska. Spanska skulle ha varit bra att kunna eftersom t.ex. vissa kunder och postgubben bara pratade spanska och han kom varje dag och ibland var jag ensam på kontoret när han kom. Lite förstod jag, men inte mycket. I maj jobbade jag på Amigos, en blandning av bar, pub och café. Amigos ägdes av irländarna Graham och Gillian Blackwood. Här fick jag lära mig jättemycket på en kort tid (en månad)! Jag fick jobba både bakom bardisken och ute på golvet (servera kunderna). Mest fick jag ta emot beställningar av kunderna och servera åt dem. Jag jobbade oftast med Adele, hon var 20 år och engelska och hon lärde mig allt, hon var bakom bardisken och gjorde drinkarna och jag sprang runt och betjänade kunderna - tog beställningar, förde ut drinkar och mat och tog betalt. Senare fick jag också börja blanda drinkar och hälla upp öl från kranen. Engelsmännen och irländarna är mycket noga med hur mycket skum deras öl ska ha, så det lärde Adele och Graham mig noggrant! Jag jobbade måndag-fredag från kl. 16/17.00 - så länge folk kom och de hade öppet (mellan 22-24). Vardagarna var det ganska lugna, men på fredagar ordnades det karaokekväll på Amigos och då var det fullt upp! Då fick man verkligen tänka till och springa runt så mycket man bara hann. Men det var roligt! Kunderna var oftast glada, pratsamma och härliga, det

Studieår vid Karleby handelsinstitut: 2004-2008

Varför valde du kombistudier? Jag tyckte att det var behändigt och bra att få ”två flugor i en smäll”, att få en yrkesutbildning på samma gång som studenten. Fint att det finns den möjligheten tycker jag!

Vad tycker du om handelsinstitutet? Man får bra grunder, om man t.ex. vill fortsätta med handelsstudier. Jag har redan under mitt första år som studerande i yrkeshögskolan på turism märkt att jag har nytta av vissa kurser från handelsinstitutet.

Vad är bra med handelsinstitutet? Bra är just det att man kan kombinera med gymnasiet, ifall man inte bara vill gå gymnasiet och inte bara vill gå handelsinstitutet. Möjligheten till utlandspraktik och bra kontakter.

När bestämde du dig för utlandspraktik? Strax när jag började mina handelsstudier, eller redan innan. Att få åka utomlands på praktik var kanske också en orsak varför ja valde att kombinera med handels. Jag hade förstått att möjligheterna till utlandspraktik var bra, man fick ansöka om en massa stöd och jag ville gärna åka. Strax när det blev aktuellt anmälde jag mig och åkte iväg.

Hur fick du reda på utlandspraktik? Genom lärarna, speciellt Natascha som hade hand om ganska mycket angående Spanien, dit jag åkte. Dessutom via andra elever som varit tidigare utomlands, och via info som skolan ordnade åt eleverna i högstadiet.

någon som kunde förklara och berätta om stället och sakerna vi fick se! Och såklart minns och saknar jag alla människor jag lärde känna där, både på jobbet och på fritiden. I maj var också vädret toppen, varmt å skönt.

Tror du att du fick bättre erfarenheter än om du skulle ha praktiserat i Finland?

Marie Wiik gjorde många utflykter under sina veckor i Spanien, här besöker hon en trädgård. frågade ofta varifrån man var och vad man gjorde här på Amigos. Storyn fick berättas om och om igen. Jag stormtrivdes vid Amigos och tårar fälldes när sista arbetsdagen kom och vi skulle ta farväl… Av de där två arbetsplatsen trivdes jag nog bäst på Amigos. Människorna jag jobbade med var underbara och var och en hade något speciellt som gjorde dem oförglömliga. Att få komma i kontakt med människor och betjäna dem var det bästa och jag lärde mig så mycket av Adele.

tillsammans när vi inte jobbade. I januari var vi tre och i maj fem flickor från klassen plus tre andra yngre elever från handelsinstitutet. Fritiden var alltså det bästa minnet. Lasse, som vi bodde hos, visade oss runt och tog oss till ställen värda att se, bl.a. upp till bergen, till en källa/naturpark, safari med lejon, elefanter, giraffer mm. Det var bra att vi fick se så mycket och dessutom hade

Bättre erfarenheter, ja, det tror jag. Men det beror ju också på ur vilken synvinkel man ser på saken. Hade jag mera grundligt velat komma in i arbetslivet just i Finland, skulle det säkert ha lönat sig att vara på någon finsk arbetsplats. Men jag tycker att jag fick mera ut av att åka utomlands. Jag fick se hur de jobbar i Spanien, se skillnaderna mellan den finska och den spanska arbetskulturen, bl.a. att tiden inte spelar så stor roll i Spanien. Dessutom fick jag så mycket annat nyttigt och lärorikt med på köpet.

Rekommenderar du utlandspraktik, och varför? Jag rekommenderar varmt! Har du lite heller funderat på att åka, så åk! Man lär sig så mycket och får uppleva så mycket. Att uppleva och leva med en ny kultur, bl.a. arbetskultur är också spännande och lärorikt. Jag ångrar inte en sekund att jag åkte. Elin Skutnabba

Varför valde du att åka på nytt? Först hade jag tänkt göra min andra praktikperiod i Finland, men när de andra flickorna i klassen, som jag var tillsammans med tidigare i januari, skulle åka på nytt, så slog jag också till. Sådant här händer bara en gång och vi hade så bra möjligheter att åka, så varför inte. Jag trivdes ju så bra i januari och i maj skulle det dessutom vara varmare och man kunde få lite solsemester på köpet. Så ganska snart bestämde jag mig för att åka på nytt!

Bästa minne av resorna? Det jag minns bäst är nog den tid vi flickor spenderade Här är Marie på safari, och får hälsa på en elefantunge.


2008

SUMMA

13

ΠGALLUP

Kysyimme Kokkolan kauppaopiston merkonomi-opiskelijoilta kouluun ja opiskeluun liittyviä kysymyksiä. 1. Miksi valitsit Kokkolan kauppaopiston opiskelupaikaksi? 2. Mikä on parasta kauppiksessa? 3. Mitä aiot tehdä valmistumisesi jälkeen?

Ida Andtbacka & Sara Edsvik

Tiina 16 v: 1. Kaikista vaihtoehdoista kiinnostavin. 2. Luokkakaverit ja ruokailu. 3. Jos en jatka opintojani, niin haen todennäköisesti töitä.

Roosa 16 v: 1. Kaupallinen ala kiinnosti minua eniten. 2. Oikeastaan kaikki, en keksi mitään huonoa. 3. Menen töihin kaupalliselle alalle.

Taneli 17 v: 1. Kauppis vaikutti kaikista mukavimmalta. 2. ATK-tunnit ja ruokailu, ruoka on aina tosi hyvää. 3. Todennäköisesti menen johonkin kauppaan töihin.

Tanja 16 v: 1. Kauppis oli minulle yksinkertaisesti paras vaihtoehto. 2. Luokan yhteishenki. 3. Haluaisin töihin vaatekauppaan.


14

2008

SUMMA

Œ PORTRÄTT

Dotterns svåra anorexi blev läsvärd bok Att något så enkelt och naturligt som att äta kan bli så motbjudande och svårt att man helt och hållet slutar äta, har författaren Marianne Käcko sett prov på. I boken “Ta livet av mig, mamma!”, som kom ut i april 2008, beskriver Marianne den tid hennes dotter Katarina var svårt sjuk i anorexia nervosa. När Katarina var som allra sjukast lovade Marianne att om Katarina överlever sjukdomen och blir frisk ska hon skriva en bok om den svåra tiden. Idag är Katarina helt frisk och Mariannes bok har fått ett mycket positiv mottagande. Boken har varit den mest utlånade boken i nejden under juli-oktober. Stockholmsflickan blev Purmobo Författaren Marianne Käcko föddes i Purmo men växte upp i en lägenhet på Södermalm i Stockholm. Familjen flyttade till Stockholm när Marianne var sex år. Under somrarna och varannan jul åkte familjen hem till Finland. Fadern var “purmobo” i själ och hjärta och att behålla kontakten till Purmo och Finland var en självklarhet.

Œ FAKTARUTA Namn: Marianne Käcko Hemort: Käcko i Purmo Familj: Maken Svante, tre vuxna barn och fyra barnbarn. Yrke: Barnträdgårdslärare. Arbetar som daghemsföreståndare /dagvårdsledare i Purmo. Intressen: Litteratur, trädgårdsarbete, motion, föreningsverksamhet och släktforskning. Favoritplats: Hemma på Käcko. Motto: “Lev ditt liv så att världen inte blev en sämre plats för att du levde” (Marianne Käcko) “Vandra alltid med kärlek i hjärtat” (John Lund) Aktuell med: Boken “Ta livet av mig, mamma!” (på finska “Tapa minut, äiti!”)

Under ett besök i Purmo julen 1969 då Marianne var 13 år träffade hon Svante. Redan då kände Marianne att hon en dag skulle hon gifta sig med Svante. När hon var 16 år flyttade hon till Jakobstad med orden hennes far hade sagt; “Du skall alltid känna efter vad som är rätt för dig och inte fråga någon annan. Det är det enda sättet att bli lycklig i livet”. Marianne gick ut gymnasiet hon påbörjat i Sverige i Jakobstads Gymnasium och blev student 1975. Hon fortsatte att studera till barnträdgårdslärare i Jakobstad. Ett par år senare gifte sig Marianne och Svante och flyttade in i det nyrenoverade huset på Käcko i februari 1978. Marianne fick arbete vid daghemmet vid Sisbacka och har arbetat där sedan dess. Marianne och Svante har tre barn Daniel, Katarina och Anna. Boken som Marianne skrivit handlar och Katarina och åren som hon var svårt sjuk i anorexi. Anorexin slog till Som liten var Katarina en mycket duktig och självständig flicka Hon lärde sig saker väldigt snabbt och var mycket modig. Hon hade sällan några bekymmer eller problem och hade många kamrater och trivdes i deras sällskap. Att en sjukdom kunde förändra hela hennes personlighet så snabbt är nästan obegripligt. När Katarina var elva år kom de första tecknen på hennes insjuknande. Hon åt mindre och mindre, motionerade mycket och gick ner i vikt. Ibland kräktes hon till och med. – En blivande anorektiker kan inte hantera svält och viktnedgång. Som en följd av svälten rubbas kroppens hungersoch mättnadssystem som styrs från hjärnan, förklarar Marianne. Även känslor rubbas och anorektikern börjar se allt som mörkt och dystert, ångesten blir mycket svår, berättar Marianne. Katarina var tvungen att spendera tre månader på sjukhus innan hon blev frisk. Denna gång kom familjen undan sjukdomen med blotta förskräckelsen. Vad de

inte visste då var att det skulle komma att bli mycket värre. Katrina hade varit frisk i tre år efter den första sjukdomsperioden när anorexin slog till igen. Denna gång slutade Katarina helt att äta på bara fyra veckor. – Katarina hade ingen sjukdomsinsikt, vilket anorektiker sällan har, och tvångsintogs på sjukhus, berättar Marianne. Marianne hade läst en artikel om Anorexicentrum Novum, som idag heter Mandometerkliniken och som finns vid Karolinska forskningsinstitutet i Huddinge, Sverige. Deras behandlingsmetod och inställning till anorexi är annorlunda än på ett vanligt sjukhus. Man har hittills trott att anorexi beror på psykiska problem men på Mando utgår man ifrån att anorexin uppstår efter att den drabbade gått ner i vikt. Man börjar därför behandlingen med att få anorektikern att äta och så småningom lära sig ett normalt ätbeteende. – Efter många om och men fick Katarina en remiss till Anorexicentrum Novum i Huddinge i oktober 1997. Då hade Katarina inte ätit någonting på nästan ett helt år, berättar Marianne. Hon blev slangmatad under den tiden. Katarina behandlades på anorexicentrumet i lite över ett år. Hon fick sedan återvända hem, men var fortfarande tvungen att gå på regelbundna kontroller. Under sjukdomstiden vägde Katarina som minst 34 kilo. När hon i december 1999 kommit upp till 48 kilo friskförklarades hon. Sjukdomen blev bok – När Katarina var som allra sjukast lovade jag mig själv att om Katarina blir frisk ska jag skriva en bok om den svåra tiden, avslöjar Marianne. Den allmänna uppfattningen är att anorexi är en enkel sjukdom som det är enkelt att bli frisk från. Marianne vet idag att det inte är så. Hon har sett med egna ögon hur hemsk sjukdomen är. Anorexin tar över hela människan, både den psykiska och den fysiska delen.

Marianne Käcko – Jag ville öka allmänhetens förståelse för anorexi och visa hur hemsk den kan vara, berättar Marianne var en orsak till att hon skrev boken. Hon ville få bort mystiken kring sjukdomen. – Anorexi är en missförstådd sjukdom eftersom få vet vad sjukdomen handlar om och hur svår den är, förklarar Marianne. Dessutom ville hon, genom att skriva boken, befria andra föräldrar från en stor skuldkänsla. Marianne tog alterneringsledigt i tre månader från arbetet för att ägna sig åt bokskrivandet. Hon tog ytterligare två månader ledigt för att få tid att gå igenom texten, skicka åt korrekturläsare och kontakta bokförlag. – Eftersom jag inte hade några erfarenheter från tidigare av att skriva en bok och aldrig gått någon skrivarkurs var det naturligtvis en utmaning att ta sig an bokskrivandet, säger Marianne. Mitt mål var inte att skriva på ett professionellt sätt. Jag hade heller

inget behov av att lära mig skrivkonstens alla regler. Det viktigaste var berättelsen och att den berättades på ett vanligt och vardagsnära sätt så att alla läsare förstår innebörden. Viljan att berätta var så stor att själva skrivandet inte kändes så svårt, fortsätter hon. Jag trivdes med att sitta ensam vid datorn i vintermörkret och njöt av stillheten. Marianne Käckos bok “Ta livet av mig, mamma!” har fått nästan enbart positiva reaktioner. Fastän sättet boken är skriven på ibland kritiserats har kritikerna varit positiva till själva historien. Boken är en sträckläsningsbok som man inte kan lägga ifrån sig förrän man vet hur det går. “Ta livet av mig, mamma!” var den mest utlånade boken i nejden under juli-oktober och den första upplagan på 1 200 böcker sålde slut på fyra månader. Nu har en andra upplaga tryckts och boken har även kommit ut på finska. forts. på sid 15


2008

SUMMA

15

Œ PORTRÄTT

– Det bästa betyget är ändå att många som inte annars förmår sig att läsa en bok, berättat att de läst min bok och tyckt väldigt bra om den, berättar Marianne. – Jag hoppas ändå att uppmärksamheten kring boken inte skall förändra mig i en negativ riktning. Att få för mycket positiv uppmärksamhet kan leda till att man får en orealistisk självbild, fortsätter Marianne. Boken är berättad ur Mariannes synvinkel, om hur hon upplevde sjukdomen och dotterns lidande. Marianne berättar att Katarina säkerligen hade beskrivit det hela på ett annat sätt. Marianne gav därför dottern möjlighet att själv omformulera sina egna repliker så att de skulle kännas rätt och dessutom har Katarina skrivit ett efterord där hon kort berättar hur hon själv upplevde sjukdomen. Tack vare att Marianne skrev boken “Ta livet av mig, mamma!” var hon tvungen att gå väldigt grundligt igenom hela händelseloppet. Detta har hjälpt henne att bearbeta sjukdomstiden och anorexin känns nu som ett avslutat kapitel. Hon har inga konflikter kvar inom sig som berör

anorexin, inte heller känner hon något obehag av att tala om sjukdomen. – Fastän det inte känns tungt att tala om anorexin är den inte ett ämne jag gärna föreläser om längre. Jag har haft så många föreläsningar om anorexi och bulimi att det känns som om jag sagt mitt, berättar Marianne. Hellre ger jag en spontan intervju om boken och berättar gärna om den, fortsätter hon. Marianne berättar att hon inte hade kunnat skriva boken på ett annorlunda sätt. Vissa formuleringar skulle hon kanske förbättra idag men hon är nöjd om läsarna är nöjda. – Jag är glad att det blev en bok eftersom att budskapet är viktigt och i efterhand har jag har märkt att anorexi verkar vara ett ämne som berör, tillägger hon. Efter regn kommer sol Idag är Katarina frisk, hon är gift och har två barn. Numera finns anorexin endast med som en historia ur det förflutna. Berättelsen om Katarina är en historia som verkligen hade ett

lyckligt slut. När man idag träffar Katarina är det mycket svårt att föreställa sig att den självständiga och sociala kvinnan som sprudlar av glädje en gång varit så sjuk, inåtvänd och sorgsen. Marianne berättar att dotterns sjukdom fick henne att förändras i en positiv riktning. Idag är Marianne ödmjukare och mjukare i kontakten med andra människor. Idag har hon även andra värderingar än hon hade tidigare. Marianne växte upp med tanken att “ensam är stark” och “själv är bästa dräng”, idag tycker hon tvärtom. Det är i gemenskap människan blir stark och man varken behöver eller skall göra allting själv. – Allt man överlever kan man lära sig något av, tillägger hon. Marianne var med och grundade föreningen Bul-An r.f. år 1997 som är en förening som arbetar för att bekämpa anorexi och bulimi i Österbotten. Förutom att hjälpa de drabbade och deras anhöriga arbetar man med att i framtiden få en ätsjukdomsklinik till Jakobstad. I höst kommer Marianne att satsa mycket på arbetet. Förändringar sker inom dagvården

Marianne Käckos bok “Ta livet av mig, mamma!” i Pedersöre och byggandet av ett nytt daghem är på gång. – Vi har en duktig personal vid daghemmet Bamse i Purmo och jag trivs väldigt bra i arbetsgemenskapen, berättar hon. En dröm som Marianne har är att skriva en bok till som handlar om släkthistorien på Käcko. Förberedelserna är igång men om

boken blir verklighet kan hon inte ännu säga med säkerhet. – Jag är nöjd med livet precis som det är. Jag önskar att jag får ha hälsan i behåll och kunna förverkliga några projekt till innan livet är slut, avslutar Marianne. Lotta Hongell

Œ PORTRÄTT

Anorexin tog flera år av mitt liv inplacerad i ett fack på grund av att man haft anorexi.

Livrädd för återfall

Katarina Nygård Den största delen av tonåren tillbringade Katarina Nygård (f. Käcko) på sjukhus. Hon drabbades av ätsjukdomen Anorexia Nervosa redan som elva åring. Idag är hon helt frisk och bor i Göteborg tillsammans med sin man och sina två barn. Flera olika aspekter bidrog till att Katarina bestämde sig för att gå ner i vikt. Mest av allt bidrog ändå media till hennes viktnedgång. – I tv och tidningar finns ett ”osynligt” budskap om att smal = lycklig och framgångsrik, berättar Katarina.

Katarina vet inte riktigt hur hon skall beskriva att det kändes att ha anorexi. Hon berättar att hon levde i en annan verklighet fastän hon själv inte visste om det. Katarina kände en konstant ångest som tvingade henne att äta mindre och mindre och träna hårt. – Jag kände aldrig någon lugn eller sinnesfrid utan konstant oro, ångest, tvångstankar, tvångshandlingar och självmordstankar. Det var väldigt tungt! avslöjar Katarina. Katarina försöker att ta vara på erfarenheterna hon fått av sjukdomstiden. Nu i efterhand är det inte alltid så trevligt att bli

Katarina förlorade största delen av tonåren på grund avsjukdomen. – Det är trist att ha missat de åren men jag klagar inte, jag överlevde och fick livet tillbaka, berättar hon. Katarina blev friskförklarad efter lite mer än ett års vistelse på Anorexicentrum Novum i Huddinge. Katarina berättar att hon kände sig helt frisk först efter att hon fått sitt första barn. – Jag har aldrig ångest vad gäller mat, träning eller vikt längre. Jag tänker inte ens på det och jag trivs med mig själv, säger hon. Trots att Katarina idag är helt frisk kan anorektiska tankar dyka upp om hon ätit dåligt eller tränat för mycket, men idag kan hon hantera känslorna. – Jag är livrädd för återfall för jag vet att jag kan bli dödligt sjuk och att jag inte kan kontrollera mig när jag väl blivit sjuk, berättar Katarina. Därför lyssnar hon noga på när kroppen säger till om hon är hungrig eller mätt för att hålla sig frisk.

Sjukdomstiden gav lärdom Katarina berättar att hon lärde sig mycket av att ha varit sjuk. Idag har hon större förståelse för andra människor, hon har lärt sig att ta

vara på livet och att inte ta saker för givet. – Jag har också lärt mig att jag har en fantastisk familj och släkt som jag hoppas att jag visar att jag uppskattar, säger Katarina. Katarina tycker att det var bra att hennes mor, Marianne Käcko, skrev boken om sjukdomstiden eftersom att det finns så lite litteratur i ämnet. Hon hoppas att boken skall kunna hjälpa någon drabbad eller anhörig. – I boken framkommer det inte hur det är att leva som anorektiker, men det kan det inte heller göra eftersom det är mammas berättelse och inte min, berättar Katarina.

Min första måltid På bokens pärm finns en bild som beskriver en stor vändpunkt i Katarinas liv. – Majskornet på pärmen symboliserar min första måltid på över ett år. Det var det första jag åt efter att jag kommit till Huddinge. Jag förstår inte ens själv idag hur det kunde vara så fruktansvärt svårt men jag minns känslan. Det var början på ett långt tillfrisknande. Lotta Hongell


Summa 2008  

En annonstidning som görs av studerande vid Karleby handelsinstitut inom ramen för ett årligen återkommande projekt.

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you