Page 1

forskning ANNONS ANNONS

ANNONS ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Mittuniversitetet Hela denna bilaga är en annons från Mittuniversitetet

En tidning från Mittuniversitetet om forskning för samhälle och näringsliv

FÖR EN BÄTTRE VÄRLD

”Behovet av forskning ökar i takt med att allt mer komplexa samhällsutmaningar ska lösas.”

Forskning ska hitta nycklarna till snabbare integration

anders söderholm, rektor mittuniversitetet

SIDAN 12

Starkare och mer fukttåligt papper kan ersätta plast sidan

8

Miljoner att spara med effektiva metoder för minskad sjukfrånvaro sidan

10

3D-teknik på väg att revolutionera industrin sidan

22 11


ANNONS

ANNONS

Hela Hela denna denna bilaga bilaga är är en en annons annons från från Mittuniversitetet Mittuniversitetet

Forskning för samhällets utveckling ATT BIDRA TILL hanteringen av samhällets stora utmaningar är en central drivkraft för Mittuniversitetets forskningsmiljöer. Det innebär att forskningsresultat ska ha relevans för samhällets utveckling, kunna komma till nytta och att forskningen ska bedrivas i samverkan med offentliga organisationer, företag och frivilligorganisationer i vår omvärld. Det urval av universitetets forskning som presenteras här visar tydligt på detta. Här finns forskning från våra starka och profilerade forskningscentrum och bredare framgångsrik ämnesforskning. Universitetets forskning spänner över ett brett spektrum av ämnen och genomförs tillsammans med ledande samarbetspartner på internationell, nationell och regional nivå. Våra partner bidrar i högsta grad till våra forskningsframgångar genom att dela med sig av tid och resurser för att lösa viktiga framtidsfrågor. En stor del av vår framgång bottnar därför i vårt engagemang för starka partnerskap med omgivande samhälle. 2015 FIRADE MITTUNIVERSITETET 10 år som universitet och under den perioden har vår forskning visat en stark utveckling. Vi har fördubblat antalet professorer, vi attraherar mer externa forskningsmedel och vi har fördubblat antalet vetenskapliga artiklar. Allt detta är mått på omfattningen av forskningen vid universitetet. Därutöver bekräftar internationella expertutvärderingar den höga kvaliteten i vår forskning.

foto: tina stafrén

Åtta centrum för forskning i världsklass En stor del av Mittuniversitetets spetsforskning sker inom ramen för universitetets åtta olika forskningscentrum, som också fungerar som arenor för samverkan med finansiärer och andra intressenter. Dessa är: CER: CENTRUM FÖR FORSKNING OM EKONOMISKA RELATIONER CER bedriver forskning om företags och individers ekonomiska relationer och kopplar samman praktiker, forskare och studenter. I centrum för verksamheten finns branscherna bank, fastighet, försäkring, pension och revision samt deras leverantörer och kunder.

Sid 10, 14 www.miun.se/cer

DEMICOM: CENTRUM FÖR STUDIER AV DEMOKRATI OCH KOMMUNIKATION Demicoms forskning inom medie- och kommunikationsvetenskap förenas av ett fokus på relationer mellan demokrati och kommunikation och dess villkor i ett föränderligt samhälle. Sid 10, 16 www.miun.se/demicom

ETOUR: TURISMFORSKNINGSINSTITUTET

Behovet av forskning och forskningssamverkan ökar i takt med att allt mer komplexa samhällsutmaningar ska lösas. Som denna tidning visar så är Mittuniversitetets forskning både viktig och framgångsrik och vi avser att fortsätta vara en kraft att räkna med när framtiden skapas. Trevlig läsning! ANDERS SÖDERHOLM REKTOR

NVC är ett multidisciplinärt idrottsvetenskapligt forskningscentrum med omfattande internationellt forskningssamarbete och nära samverkan med ledande företag inom sport- och outdoorsektorn. De huvudsakliga forskningsinriktningarna är prestationsidrott och fysisk aktivitet och hälsa. Ett mål för NVC är att använda kunskap från elitidrott även inom hälsoområdet. Sid 4 www.miun.se/nvc  

RCR: RISK AND CRISIS RESEARCH CENTRE

RCR samlar forskare som studerar risker och kriser i samhället. Genom RCR finns en unik möjlighet att ta del av forskning bland annat om hur människor bedömer risker, hur organisationer hanterar kriser och vad som påverkar samhällets sårbarhet. Sid 6, 10, 12 www.miun.se/rcr

ETOUR utvecklar och kommunicerar kunskap om turism och resande. Forskningen bedrivs i dialog och nära samverkan med samhället och turistnäringens aktörer. Fyra fokusområden: naturbaserad turism, e-turism, destinationsutveckling samt turismens ekonomiska, politiska och rumsliga dynamik. Sid 6 www.miun.se/etour

STC: SENSIBLE THINGS THAT COMMUNICATE

FSCN: FIBRE SCIENCE AND COMMUNICATION NETWORK

SPORTS TECH RESEARCH CENTRE

foto: sandra lee pettersson

Forskningscentrumet FSCN startade 1999. Forskningen sker i nära samarbete med skogsindustrin och näringslivet. Den syftar till att öka industrins lönsamhet genom energieffektivisering och stötta utveckling av nya produkter och affärsområden baserade på skogsråvaror. Resurshushållning, miljöfrågor och nya tekniker står i centrum för forskningen. Forskningen bidrar till utveckling av de industriella ekosystemen. Sid 8, 18, 23 www.miun.se/fscn

En tidning från Mittuniversitetet Medföljer som bilaga i Dagens Nyheter, Sundsvalls Tidning, Östersundsposten och Tidningen Ångermanland, juni 2016. Frågor om innehållet besvaras av: Anders Mossing Forskningskommunikatör anders.mossing@miun.se 010-142 88 29

2 22

NVC: NATIONELLT VINTERSPORTCENTRUM

STC utvecklar sensorbaserade system och tjänster inom elektronik och datateknikområdet med fokus på industriell IT, mobila tjänster och miljöövervakning. Hit vänder sig både stora och små företag med speciella önskemål eller problem som behöver lösas. Sid 20, 23 www.miun.se/stc

Sports Tech Research Centre är ett tvärvetenskapligt forskningscentrum för forskning rörande innovativ utveckling och verifiering av produkter, material, teknik och metoder för sport-, idrotts- och outdooraktiviteter, inkluderande rehabiliteringsstöd, medicinska applikationer och utrustning för funktionsnedsattas behov. Sid 9, 22 www.miun.se/sportstech

Redaktör: Grafisk form: Omslag: Repro: Tryck:

Mats Hellström Annika Magnusson Björn Arnemo Frida Klang Helprint

Vill du veta mer om kundtidningar, bilagor och andra kommunikationssätt, kontakta Mats Hellström: 0700 - 84 00 54, mats.hellstrom@crossmediagroup.se Crossmedia Communications, Kristallen B, 754 50 Uppsala www.crossmediagroup.se


ANNONS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Mittuniversitetet

CLARION COLLECTION GRAND

Clarion Collection Hotel Grand i Sundsvall är ett av Sveriges 25 bästa hotell. Det tycker i alla fall användarna på Tripadvisor, sajten som på senare tid har blivit en närmast oumbärlig portal för kunskapstörstande resenärer.

Personliga Clarion Collection Hotel Grand Nyligen rankade Tripadvisor, världens största resesajt, de 25 bästa svenska hotellen baserat på användarnas betyg. Listan domineras av hotell från södra Sverige. Med ett par undantag. – Det är bara två hotell i Norrland med på listan och vi är ett av dem. Det känns väldigt roligt, säger Anna Borggren, hotelldirektör på Clarion Collection Hotel Grand i Sundsvall. Clarion Collection Hotel Grand nådde plats 17 på rankingen. En av gästerna som betygsatt hotellet skriver i sin motivering att bemötandet från personalen var ”fantastiskt”. En annan tycker att hela vistelsen var ”suverän”.

– Med tanke på att det finns tusentals hotell i Sverige är en 17:e-plats en jättebra bekräftelse på att gästerna är nöjda. Vi jämförs bland annat med stora och kända hotell i Stockholm, säger Anna Borggren.

advisor blivit en otroligt värdefull tillgång för oss som informationsportal. Det bästa sättet att ta reda på mer om ett hotell är att ju läsa omdömen från tidigare gäster. På frågan vad som gör att Clarion Collection Hotel Grand sticker ut från mängden svarar hon snabbt: Personalen och servicen. – För mig handlar det i grunden om att personalen ska trivas. Det skapar en positiv stämning som gästerna känner av. Servicen ska också vara personlig, de anställda ska utgå från både sig själva och gästen i sin kommunikation. Vi har inga formella standardfraser, utan det ska komma från hjärtat, säger Anna Borggren.

Gästomdömen på internet har blivit allt viktigare som marknadsföringsboost för hotellaktörer och besöksnäringen i allmänhet. Och många är de resenärer som gärna delar med sig av sina åsikter. Över 350 miljoner recensioner av resmål från världens alla hörn har publicerats på Tripadvisor sedan millennieskiftet. – Det är tydligt att gästerna lägger ner mycket tid på research i dag. Där har Trip-

Göteborgsföretaget Qualisys har länge varit världsledande inom tredimensionell rörelseanalys. Kunderna har främst varit universitet inriktade på biomekanisk forskning. Men nu har verksamheten utvidgats. I slutet av förra året lanserade företaget ett banbrytande analyssystem för löpning.

Qualisys kan förbättra din löpteknik Löpning som träningsform har exploderat i popularitet de senaste åren. Det är såklart positivt på många sätt, men det innebär också fler fall av skador. Många använder fel löpteknik, vilket ger sämre effekter av träningen samtidigt som skaderisken ökar. Vill man bli en duktig löpare och minimera skaderisken är det därför viktigt att göra en noggrann analys av sin individuella löpteknik. Det behovet har Göteborgsföretaget Qualisys tagit fasta på. – Vi har utvecklat världens mest sofistikerade löpanalys, säger Henrik Wiberg, vd för Qualisys som specialiserar sig på tredimensionell rörelseanalys inom biomekanisk forskning.

Vi har utvecklat världens mest sofistikerade löpanalys Henrik Wiberg, vd Qualisys

Det som utmärker Qualisys löpanalys är systemets höga precision. Företaget har utvecklat egna höghastighetskameror som filmar löparen i upp till åtta olika vinklar på löpbandet. – Våra kameror mäter med 400 bilder per sekund. Jämför man det med en vanlig kamera som ”bara” tar 30 till 60 bilder per sekund så förstår man hur mycket

mer detaljerad information vårt system tillhandahåller, säger Henrik Wiberg. Därefter mäts positionerna för en mängd mätpunkter i form av markörer som sitter fästa på löparens kropp. Kamerorna registrerar var varje markör befinner sig vid varje bildtagning och skickar positionerna till ett specialutvecklat datorprogram. – Programmet utför sedan analysen och skapar en biomekaniskt och anatomiskt korrekt illustration av hela kroppen.

det är framför allt hobbylöpare som Qualisys vill hjälpa. – Vi brinner för att göra den här typen av avancerad teknik tillgänglig även för allmänheten. Systemet finns i dag installerat på två ställen i Sverige, i Salming Runnings butiker i Stockholm och Göteborg. Visionen är att alla som är intresserade av löpning ska kunna få snabb och effektiv hjälp att förbättra sin löpteknik, utan att behöva betala en förmögenhet.

Analyssystemet lanserades i slutet av 2015 och har redan hunnit bli populärt bland elitidrottare som vill optimera sina resultat. Men

33


ANNONS ANNONS

ANNONS ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Mittuniversitetet Hela denna bilaga är en annons från Mittuniversitetet

I samband med skid-VM i Falun testade forskare vid Mittuniversitetet ett nytt positioneringssystem. Åkare fick bära små taggar som avlästes i realtid och skickade prestationsdata till tränare som då kunde coacha mer effektivt.

Den digitala idrottsarenan TEXT: OLLE SJÖGREN BILD: TINA STAFRÉN, ULF PALM

forskningen i samband med skid-VM i Falun 2015. – Där satte vi upp ett speciellt system som bestod av ett antal antenner som var uppsatta runt om skidarenan. Sedan placerades taggar på de tävlande så att deras hastighet och position kunde mätas. Utifrån den informationen kunde tränarna ge feedback på prestationen i skidspåret.

INTERNET OF SPORTS är ett mångfacetterat projekt vid Nationellt vintersportcentrum (NVC) som omfattar många olika underavdelningar där idrott vävs samman med teknik, internet, fysiologi och biomekanik. En av de senaste satsningarna inom projektet är ”Digital Arena”. Den startade då forskarna på NVC märkte att det fanns en efterfrågan på nya tekniska hjälpmedel under större idrottsevenemang. – Man kan säga att den digitala arenan består av tre grupper där tekniska hjälpmedel kan ha en utvecklande effekt: de aktiva och deras tränare, publiken samt media, säger H-C Holmberg, professor i hälsovetenskap vid NVC och projektansvarig för Digital Arena-satsningen.

STORBILDSSKÄRMEN I CENTRUM För publiken och media handlar det om att få en bättre överblick, mer information och fler valmöjligheter. Vid skidtävlingar står exempelvis storbildsskärmen i centrum. Tidigare fanns det bara en skärm som placerades i målområdet, där också de flesta åskådarna samlades. I dag placeras bildskärmar ut även längs banan för att så många som möjligt ska kunna följa tävlingen. – Förr såg man bara skidåkarna när de åkte förbi just den plats där man själv stod. Nu finns det helt andra möjligheter, konstaterar H-C Holmberg. Ytterligare ett område i den digitala arenan som forskarna vid NVC undersöker är användandet av smartphones och läsplattor. Med speciellt utvecklade

Träningsappar, pulsmätare och tävlingsdräkter utrustade med sensorer är bara några exempel från den lavin av tekniska innovationer som har sköljt över idrottsvärlden de senaste åren. Nu startar Nationellt vintersportcentrum vid Mittuniversitetet forskningsinitiativet Digital Arena som ska leda till nya tekniska lösningar för såväl elitidrottare och tränare som för publik och media.

Under ett stort idrottsevenemang vill de tävlande förstås ha alla förutsättningar för att kunna prestera på toppen av sin fysiska förmåga. Samtidigt vill h-c holmberg åskådarna få en så underhållande upplevelse som möjligt. Sportjournalister vill i sin tur enkelt kunna ta del av fördjupad information och statistik. Allt detta kan främjas med hjälp av olika tekniska innovationer, menar H-C Holmberg. Han berättar att NVC, som samarbetat med universitet i Norge, Slovenien och Österrike, inledde

WEARABLES POPULÄRT Det största segmentet inom idrottstekniska lösningar finns dock inte inom elitidrotten, utan bland vardagsmotionärerna. Där har så kallade ”wearables” – appar, klockor, armband och pulsmätare som mäter träningsdata – slagit igenom stort. H-C Holmberg pratar om en ”explosionsartad marknad” som för med sig mycket positivt, även om teknikens egentliga effekt på träningen sällan är vetenskapligt belagd. – Det behövs mer forskning på området. Men det vi kan se är att det verkar finnas förstärkningsmekanismer som sätts i gång av tekniska hjälpmedel. Allt fler börjar träna, vilket såklart är jättebra oavsett om det finns vetenskapliga belägg eller inte, avslutar H-C Holmberg. 

foto: martin machnow

Länken mellan akademi och näringsliv Vinnova-initiativet Peak Innovation har en viktig roll i samarbetet mellan Nationellt vintersportcentrum och näringslivet. – Vi fungerar som en länk mellan forskarna och företagen, säger Anna Ottosson Blixth, verksamhetsledare på Peak Innovations sportsektion. PEAK INNOVATION har som övergripande mål att utveckla region Jämtland Härjedalen till en ”ledande internationell

44 4

appar ska åskådarna själva kunna välja ut den information som de tycker är mest intressant. – Det kan exempelvis vara vem som glider snabbast i en speciell nedförsbacke, eller att man väljer att jämföra de bästa åkarna i vissa terrängpartier.

plats för forskning och affärsutveckling inom turism, sport och friluftsliv”. När det gäller just idrottsforskning finns det goda möjligheter till framgångsrika samarbeten mellan akademi och näringsliv, menar Anna Ottosson Blixth. – Till exempel fick vi en förfrågan från skidskytteförbundet om att utveckla ett nytt sätt att ”tracka” skidskyttar. Då har vi försökt koppla ihop NVC med IT-företag som jobbar med sådana tjänster, berättar hon.

ALLA FÖRETAG VILL dock inte binda sig i långa forskningsprojekt. – Man kanske behöver verifiera sina affärsidéer snabbt, men ändå vill ha den kompetens som finns på universitetet. Med hjälp av Vinnova kan vi då finansiera projekten och möta upp företagens frågeställningar på ett snabbare sätt, säger Anna Ottosson Blixth. 


ANNONS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Mittuniversitetet

ÅRE

Åre handlar mycket om livsstil. Passion för skidåkning, cykling, fjället och inte minst livet och kulturen runt detta. Vi har pulsen men även lugnet, den storslagna naturen, det genuina och känslan av utrymme och ro. Åre kommun är en fullstor verksamhet i litet format och genom att arbeta hos oss är du med och utvecklar hela kommunen. are.se | kundtjanst@are.se | 0647-161 00

Det bubblar av startup i regionen 18 bolag var uttagna i den nationella tävlingen Almi Pitch under Åre Kapitalmarknadsdagar. Hälften kom från Jämtland och Västernorrland. Fem av dessa gick till semifinal. Att många bolag kommer just från Jämtland och Västernorrland är inte konstigt, här finns tillgång till bra inkubatormiljöer som i nära samarbete med Mittuniversitet och Almi skapar goda förutsättningar för att utveckla idéer och bygga framgångsrika företag. Båda länen attraherar också startup bolag från Stockholmsregionen att flytta upp och etablera sig. – Samarbetsklimatet mellan de stödjande aktörerna och tillgång till kapital kan vara en anledning till dragningsEva Högdahl, vd Almi kraften, men Företagspartner Mitt också möjligheten till friluftliv och bättre livskvalitet, tror Eva Högdahl, vd för Almi Företagspartner Mitt.

vativa startup bolag och företag i kaftig tillväxt, mötte en enorm efterfrågan, drygt en miljard beviljades under 2015. Av de lån som beviljades i Almi Mitt gick mer än hälten till innovativa bolag som kommer från länens inkubatormiljöer. Tillväxtlånet i kombination med att Almi Invest Mitt rest en fond på 150 mkr som ska investeras i tidiga skeden i länens tillväxtbolag gör att det finns goda förutsättningar för innovativa idéer och driftiga entreprenörer i Västernorrland och Jämtland att hitta kapital till sin tillväxtresa. – Almi ska bidra till fler framgångsrika företag i vår region och med bra samarbetspartners i kombination med Almis möjlighet till riskvillig finansiering känns jobbet motiverande varje dag, säger Eva Högdahl.

Under 2015 lanserade Almi en ny låneprodukt, Tillväxtlån för innovativa företag. Lånet som har villkor anpassade för inno-

www.almi.se/mitt

HYR, REKRYTERA ELLER LÅT OSS GÖRA HELA JOBBET.

“Vi levererar IT-konsulter för alla behov.” ELIN NASSIRBAKLY | KONSULTCHEF

Svårt att hitta rätt personal? Vi på Centric är specialister på bemanning och rekrytering inom IT och hjälper dig gärna att hitta rätt person för jobbet genom att bemanna, rekrytera eller ta hand om hela processen om du vill. Vi ger helt enkelt ditt företag den där extra skjutsen under vingarna. PROFESSIONALS | PARTNER NETWORK | CARE | SOFTWARE SOLUTIONS

WWW.CENTRIC.EU

55


ANNONS ANNONS

ANNONS

Hela denna denna bilaga bilaga är är en en annons annons från från Mittuniversitetet Mittuniversitetet Hela

Ensam är bäst? Vandringssugna turister har sökt sig till svenska fjällen i över 100 år. Ny forskning från Mittuniversitetet visar att många gillar att vandra ensamma och ta en paus från sociala medier under sin fjällvistelse.

Så upplevs fjällandskapet Svenska fjällen är ett populärt turistmål. Samtidigt är fjällregionen attraktiv för många andra näringar och intressen. Hur går dessa anspråk ihop med rådande miljömål och lokalbefolkningens behov? Det försöker forskare från turismforskningsinstitutet ETOUR vid Mittuniversitetet nu svara på i tre olika projekt. TEXT: OLLE SJÖGREN BILD: ISTOCK, TINA STAFRÉN

DE TRE PROJEKTEN är en del av Naturvårdsverkets forskningssatsning ”Storslagen fjällmiljö” som är till stöd för miljömålet med samma namn. Satsningen omfattar ytterligare nio projekt och sysselsätter ett 40-tal forskare på sex svenska universitet. Två projekt avslutades i vintras: Den nya fjällupplevelsen och Bortom konflikter i fjällen. I det första tittade forskarna på förändringar och trender inom fjällturism och hur det har påverkat miljömålet. Som fallstudieområden valdes Jämtlandsfjällen, Fulufjället i Dalarna och Norrbottensfjällen. I alla tre områden har det gjorts besökarstudier tidigare, vilket gav forskarna en eftertraktad möjlighet att kunna följa upp resultat över tid. – Det är unikt inom turismforskning att få tillgång till och analysera den typen av data. Även om man tittar internationellt så är det ovanligt, säger Sandra Wall-Reinius, forskare på ETOUR.

Vilka förändringar har då skett? I projektet ”Den nya fjällupplevelsen” syns en ökning av antalet idrottstävlingar och andra större evenemang i fjällmiljö, enligt Sandra Wall-Reinius. Det handlar om allt från fjällmaraton och skidtävlingar till toppstigningar och mountainbikelopp. – Vi kallar det för ”sportifiering”, skeendet när rekreation och turism går mer mot sport. Vi har försökt lyfta fram och analysera det begreppet och se vad människor tycker, om de själva har deltagit i evenemangen och vilka attityder de har kring en sådan utveckling. PAUS FRÅN SOCIALA MEDIER Genom att analysera svenska folkets fjällbesök över tid har forskarna också kunnat konstatera att intresset för utförsåkning och fjällvandring är fortsatt stort. Utanför skidanläggningarna använder besökarna dock inte sociala medier så ofta för att dela sina upplevelser, varken under eller efter vistelsen.

”Man måste från svenskt myndighetshåll ha en mer öppen och flexibel syn på nationalparken och vad den faktiskt innebär för olika aktörer.” sandra wall-reinius

– Det skiljer sig från andra typer av resor, där folk i regel använder sociala medier ganska flitigt. När folk är till fjälls så söker de sig bort från vardagen. De vill koppla av och vara nära naturen, säger Sandra Wall-Reinius. Men samtidigt som turisterna vill få en ”äkta” naturupplevelse värdesätter de också god service. – Ja, det är lite motsägelsefullt. Vi ser att de allt mer vill uppleva fjällandskapet ensamma i lugn och ro, men de vill också ha nära till fjällstugor och möjlighet att ta helikopterturer och äta på restaurang. Förutom turism utgör kraftverk, motoriserade aktiviteter och naturskyddsregleringar potentiellt oönskade inslag i fjällmiljön. De intressemotsättningar som skapas mellan näringslivet, myndigheter och lokalbefolkningen i Jämtlandsfjällen har undersökts i projektet ”Bortom konflikter i fjällen”. – Ta nationalparker till exempel. Vad är tillåtet där? Från samernas håll

Webbverktyg simulerar kriser i gränslandet Krissituationer i samhället är alltid en organisatorisk utmaning. Kriser i gränsområdet mellan två länder är ännu svårare och övningar är svåra att genomföra. Nu arbetar forskare med en IT-lösning för krisövningar som är så nära verkligheten man kan komma. Gränsen mellan Sverige och Norge är en utmaning för dem som planerar infrastruktur och har ansvar för

6 66

samhällets säkerhet. Skillnader i rutiner, arbetssätt, lagar och språk gör det utmanande att samarbeta när olyckor och kriser sker i gränsområlena-maria öberg det – trots att det är absolut nödvändigt. Forskarna i projektet ”Gränsöverskridande samverkan för säkerhet 2” ska

försöka undanröja hinder i det samarbetet. – Det handlar om att använda resurser gemensamt och då krävs övningar, vilket är tidskrävande. Därför har vi utvecklat ett webbgränssnitt där man kan genomföra övningar och utvärdera dem på ett enkelt sätt, berättar Lena-Maria Öberg som är universitetslektor vid avdelningen för data- och systemvetenskap vid Mittuniversitetet.


ANNONS ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Mittuniversitetet

ANNONS

Vatten. Fjäll. Närhet. Snabbhet. Kvalitet. Gemenskap. Hackås är platsen där det gjorts exklusiva affärer sedan 1100-talet. Här upplever du fjället och vattnet jämt, oavsett du är hemma eller på arbetet. I Hackås finns lokalerna till ditt företag, med en utsikt du inte hittar någon annanstans. Upplev fjäll och vatten från ovan, på vägen till och från kunder i Mälardalen. I Jämtland finns snabbheten, kvaliteten, gemenskapen, utsikten, och närheten till allt du behöver.

kan frågan vara om de kan fortsätta med renskötsel och skyddsjakt i ett område som ska bli nationalpark. Andra undrar om de får fiska, jaga och åka skoter i reglerade områden. Det är där som frågor kan uppstå och bli infekterade. Det mest påfallande resultatet i studien är att syftet med en nationalpark kan uppfattas som otydligt. – Är det för att skydda djur och natur, för att hålla borta nya exploateringar eller för att locka fler turister? Fler turister skulle innebära ekonomiska vinster för besöksnäringen, men samtidigt störa betesron för renar och därmed skapa större utmaningar för samerna, enligt Sandra Wall-Reinius. Alla parters intressen måste beaktas i planeringen. – Man måste från svenskt myndighetshåll ha en mer öppen och flexibel syn på nationalparken och vad den faktiskt innebär för olika aktörer, säger hon.

PROJEKT OM FJÄLLEDER Tidigare i vår inleddes pilotprojektet ”Vägar till mångfunktionella fjällandskap”, också det en del av Storslagen fjällmiljö-satsningen. Forskningen bygger vidare på de tidigare nämnda projekten, men fokuserar på fjälleder och vilka funktioner de kan ha i landskapet. – Det finns många olika typer av leder, alltifrån markerade turistleder till kulturhistoriska leder och leder inom renskötsel. Markerade leder styr besökare väldigt effektivt till bestämda områden och de flesta fjällvandrare går längs leder. Huvudfrågan vi ställer i projektet är vilken roll lederna har för alla inblandade aktörer. Exempelvis kan leder vara dragna rakt över viktiga renbetesmarker. Går de att ledas om, och vem har i så fall ansvaret? Det är några av frågorna vi ska undersöka, säger Sandra Wall-Reinius. 

30 min till Flygplats 25 min till Vinterstaden 20 min till Fjällen 15 min till Apotek, Systembolag, Matbutiker, Varuhus mm. 10 min till Skola och Dagis 5 min till Storsjöns strand 0 min till Fiberuppkoppling

Bergs Hyreshus - www.bergshyreshus.se - bergshyreshus@berg.se - 0687-164 50

RCR KRISLABB Hon tillhör forskningscentret Risk and Crisis Research Centre (RCR) som just nu håller på att bygga upp ett krislabb i Östersund. RCR Krislabb kommer att bli en fysisk och virtuell plats för samverkan, lärande och forskning om krishantering. Det framgångsrika projektet med webbgränssnittet kommer där att utvecklas vidare och testas i nya sammanhang. 

Det övergripande syftet med krislabbet är att bidra till ett tryggt, säkert och hållbart samhälle och regional tillväxt i mellersta Norrland, genom att bygga upp en fysisk miljö för övning och utveckling av krishantering. Målet är att producera världsledande forskning om krisövningar med fokus på ledning, samverkan och kommunikation i samarbete med regionala företag och organisationer. I centrum finns en övningsmiljö där både fysiska och virtuella övningar kan genomföras.

77


ANNONS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Mittuniversitetet

Papper ersätter plast En unik tillverkningsmetod för starka förpackningspapper kan öppna nya möjligheter för skogsindustrin. Forskare vid forskningscentrum FSCN vid Mittuniversitetet har nämligen lyckats få fram starkare och fukttåligare papper, med minskad energiåtgång som bonus. Förhoppningen är nu att snart kunna visa att papperet kan ersätta plast inom flera områden. TEXT: OLLE SJÖGREN BILD: DAVID SCHREINER, STORA ENSO

Forskarna har upptäckt en ny presstorkningsmetod av mekanisk pappersmassa som enligt de inledande labbtesterna ger ett starkare och mer fukttåligt papper.

ATT ALLT FÄRRE läser tidningen i pappersform har minskat efterfrågan på nyproducerat tidningspapper. Skogsindustrin har därför börjat söka nya användningsområden för så kallad mekanisk massa, det som tidningspapper tillverkas av. Men eftersom mekaniska massafibrer har samma kemiska sammansättning (lignin, hemicellulosa och cellulosa) som trädens mycket styva fibrer så har det hittills varit svårt att forma täta starka förpackningsmaterial från denna typ av massa. För att få tillräckligt starkt papper har man därför hittills varit tvungen att använda sig av kemisk massatillverkning där ligninet, som är vedfibrernas styvaste gunilla pettersson komponent, löses ut tillsammans med en stor del av kemicellulosan och används som biobränsle. Nackdelen med metoden är att hälften av veden, träråvaran finns kvar i den färdiga kemiska massan. Det rör sig med andra ord om en stor materialförlust. I den

mekaniska massan finns istället minst 90 procent ved kvar. – Man får alltså ut nästan dubbelt så många papperspåsar av samma mängd ved om man använder mekanisk massa, säger Gunilla Pettersson, projektledare vid forskningscentrum Fibre Science and Communication Network (FSCN) vid Mittuniversitetet. Det hon och de andra forskarna på FSCN lyckats göra nu är att vända ligninets egenskaper till något positivt. Genom att temperaturen höjs extra mycket när massan pressas till ark och torkas blir ligninet klibbigt och fungerar som ett slags klister som stabiliserar pappret istället för att göra det skört. – Det har inte funnits en sådan metod innan. Alla papperskassar som du köper i affären är gjorda av kemisk massa. Nu försöker vi göra samma starka produkter av mekanisk massa, säger Gunilla Pettersson. FUKTTÅLIGA PAPPERSKASSAR Metoden upptäcktes lite av en slump under ett annat forskningsprojekt som också handlade om mekanisk massa.

– Vi försökte få mittskiktet i kartong att bli så bulkigt och böjstyvt som möjligt. Då märkte vi att om vi satsade på att nå hög densitet i stället, och pressade ihop arken under högre temperatur, då fick vi också väldigt bra styrka och hållbarhet. Sedan fortsatte vi på den linjen. En större andel papperspåsar tillverkade av energieffektiv mekanisk massa skulle innebära en vinst för miljön. Om papperspåsarna också ersatte plastpåsar skulle vi lättare uppfylla EU:s direktiv om att användningen av plastpåsar i EU-länderna ska minska med 80 procent fram till år 2025. Men för att möjliggöra ett sådant skifte måste pappret först bli mer resistent mot fukt. – En fördel med plastpåsar och andra plastförpackningar är att de tål fukt. De flesta pappersförpackningar kan man inte använda när det blir höga fukthalter. Men det här pappret är annorlunda. Vi tror att det kan ersätta plast på flera områden i framtiden, säger Gunilla Pettersson. SAMARBETE MED INDUSTRIN Forskarna vid FSCN hoppas nu att inom kort kunna testa metoden i stor skala och under fabriksliknande betingelser. KKstiftelsen, Energimyndigheten, Stiftelsen ÅForsk och Stiftelsen Nils och Dorthi Troëdssons forskningsfond har bidragit med finansiering och från näringslivets sida samarbetar bland annat SCA, Stora Enso och Holmen med FSCN. – Alla tre företag har en vikande marknad för tidningspapper och är intresserade av nya produkter. De har varit till stor hjälp. Vår forskargrupp blir starkare genom samarbete och genom stödet från industrin når vi längre i våra resultat, säger Gunilla Pettersson. 

”Vi kompletterar varandra” Skogsindustrikoncernen Stora Enso har samarbetat med Mittuniversitetet sedan slutet av 1990-talet. Här berättar Frank Peng, projektledare och senior specialist på Stora Enso, om varför akademisk kompetens är så viktig för deras verksamhet. Vad vinner ni på att samarbeta med universitetet? – Fördelarna är många. Vi får tillgång till nya kompetenser och universitetet får insikt i industriella processer och ökad tillämpbarhet för sina forskares idéer. Det är en win-winsituation, vi kompletterar varandra. Vad vill ni få ut av just det här projektet med starkt papper? – Det som är unikt med det här projektet, ”Starka förpackningsmaterial”, är att vi vill utveckla ett material som uppfyller högt ställda hållfasthetskrav, vilket är ett måste för flera av våra förpackningsmaterial. Vilka testresultat krävs för att ni ska vilja starta en storskalig produktion av de nya förpackningarna? – De tester vi gjort i labb- och pilotskala är mycket goda, så om kommande försök även under fabriksliknande betingelser verifierar dessa resultat kommer vi att inleda en utredning om implementeringen. 

gRaFiskt eLeMent – FÄRgeR och anVÄnDning Fjärilen är det grafiska elementet och användes med eller utan logotype. Fjärilen behöver ej heller ligga nära logotypen utan kan leva ett eget liv.

Sveriges bästa söderläge. Inflyttning 2016. Sundsvalls nya stadsdel tar form. I bästa söderläge planerar vi för 2500 lägenheter samt lokaler för kommersiella och allmänna ändamål. Norra Kajen Exploatering AB, www.norrakajen.se. Projektkontor: Skepparegatan 5 A, Box 732, 851 21 Sundsvall, 070-632 26 13.

PMS

1807C

Red 032C

Warm Red

1645C

487C

149C

88 8 4


ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Mittuniversitetet

HELLO ANNONS

SÄG TILL SKOGENS

BIG DATA

Vindtunneln som ger perfekta testförhållanden I mars 2015 öppnade Sports Tech Research Centres nya vindtunnel. Med ett rullband som är ett av de största i världen, enorma fläktar och ett anpassningsbart regnsystem testas nu nya jackor, tält, rullstolar och mycket annat för att se om de håller måttet. TEXT: MATS HELLSTRÖM BILD: TINA STAFRÉN

ATT KUNNA TESTA nya material och färdiga prototyper i samma miljöer som de ska användas i är avgörande inom produktutveckling. Men att exempelvis mäta hur en ryggsäck klarar sig utomhus under lång tid och tufft väder är svårt. Det krävs en hel del utrustning och plötsligt kanske vädret slår om och blir annorlunda än vad man tänkt. I Sports Tech Research Centres vindtunnel på Mittuniversitetet kan alla parametrar ställas in och kontrolleras, och det blir därför lätt att jämföra olika produkter och material med varandra. Den är en av få anläggningar i sitt slag i världen som designats och byggts för att stödja produktutveckling och forskning inom sportteknologi, outdoor och produkter för personer med funktionsnedsättning. – De flesta liknande anläggningar är gjorda för fordons- eller flygplansindustrin, eller för marin forskning. Men vår anläggning är i första hand till för forskningen vid Mittuniversitetet och för företagen i regionen, säger Mikael

Bäckström, professor och ledare för forskningscentrumet Sports Tech Research Centre.

PÅ SDC OMVANDLAR VI skogens produktion till effektiv och exakt information för våra kunder. Våra system hanterar virkesvärden för 70 miljarder varje år. Vi är skogsnäringens informationsnav och ATT FÅ VARA DELAKTIG I FORSKNING har en direkt betydelse för branschen.

FÖRUTOM ATT MAN testar kläder, skor, sportutrustning och exempelvis aerodynamik inom skidåkning så har vindtunneln ett stort värde i utvecklingen av nya produkter för personer med funktionsnedsättning. Det finns tankar på ett samarbete mellan Sports Tech Research Centre och den paralympiska rörelsen med syftet att hjälpa till att göra tävlingarna så rättvisa som möjligt genom exempelvis analyser av utrustning. De närmsta åren ska vindtunneln utvecklas på flera områden för att ge ännu bättre upplevelser och fler och säkrare testresultat. – Vi planerar att installera ett system för 3D-mätning av rörelser, bygga ut klimatfunktionen och installera ett virtual reality-system som gör det möjligt att exempelvis visualisera kommande VM- eller OSbanor inom längdåkning eller skidskytte, säger Mikael Bäckström. 

Snabbaste vägen mellan Härjedalen och Stockholm Kampanjbiljetter från 595 SEK Kontakta oss på direktflyg.com Tel. 0770-790 700 bokning.airport@herjedalen.se Tel. 0680-100 95 Din flygplats i Härliga Härjedalen

www.sdc.se SDC förmedlar kvalitetssäkrad information inom skogsnäringen genom effektiva branschgemensamma IT-tjänster.

99


ANNONS ANNONS

ANNONS ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Mittuniversitetet

Genom organisatoriska åtgärder är det ofta möjligt att minska sjukfrånvaron. Nu ska forskarna lägga grunden för riktade åtgärder på arbetsplatser.

Unik studie lägger grunden för

minskad sjukfrånvaro Sundsvalls kommun har, liksom många andra kommuner, brottats med ökande sjukskrivningstal bland personalen. En unik arbetsmiljöenkät med hållbarhetsperspektiv belyser problemet ur ett bredare perspektiv och den ska nu hjälpa kommunen att förstå varför det blivit så och hur trenden kan vändas. TEXT: JOHANNA STENIUS BILD: TINA STAFRÉN

SJUKFRÅNVARON KOSTAR i dag kommunen omkring 300 miljoner kronor per år, och den är märkbar inom många delar av verksamheten. Inom ramen för samarbetsavtalet mellan Sundsvalls kommun och Mittuniversitetet har en förstudie gjorts som bygger på en webbaserad arbetsmiljöenkät. Enkäten, som utvecklats och pilottestats på tre av kommunens affärsområden, tar upp ett mycket bredare urval av frågor än vad liknande enkäter vanligtvis brukar göra och den inkluderar frågor om både företagsekonomi och politisk styrning. Drygt 400 personer har besvarat enkäten och syftet är att lyfta problematiken bort från det personfokuserade till själva organisationen och arbetsmiljörelaterade strukturer. – Enkäten ger en beskrivning av

verksamheten både ur personalens och chefernas perspektiv och den öppnar upp för jämförelser mellan de olika enheterna, berättar Edith Andresen som är projektledare och universitetslektor i företagsekonomi vid Avdelningen för ekonomivetenskap och juridik och Centrum för forskning om ekonomiska relationer (CER). SKA UTVECKLA NYA METODER Projektet utförs tvärvetenskapligt och är baserat på ett samarbete mellan forskare vid CER, Forum för Genusvetenskap (FGV) och Risk and Crisis Research Centre (RCR). – Genom det här kan vi sammanföra olika perspektiv och har goda möjligheter att studera och analysera sådant vi inte skulle ta upp annars, förklarar

”Resultaten säger mycket om verksamheten kopplat till både ledarskap och medarbetarskap.” edith andresen

Malin Bolin som är universitetslektor i sociologi vid Avdelningen för samhällsvetenskap och FGV. – Vår tanke är att ta ett nytt grepp,

som kan uppfattas som både omfattande och komplext. Det är en tuff enkät att fylla i, med många frågor, men resultaten säger mycket om verksamheten kopplat till både ledarskap och medarbetarskap, säger Edith Andresen. Analysen av enkäten visar bland annat vilka arbetsmiljöfaktorer som bedöms som mer hälsofrämjande än andra. Resultaten indikerar att det finns möjlighet att minska sjukfrånvaro med organisatoriska åtgärder, vilket kommer att ligga till grund för vidare studier och utveckling av effektiva metoder för riktade åtgärder på arbetsplatser. En vidare studie som redan pågår: ”Kommunikation för hållbara organisationer”, görs av professor Catrin Johansson och doktoranden Christina Grandien vid Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap och forskningscentrumet Demicom. De ska ta fram en rad kommunikationsfaktorer som påverkar hur hållbar en organisation är. – Forskningen är ny, unik och ska utmynna i förslag på praktiska förbättringar som kan göras i många organisationer, säger Catrin Johansson. 

Chefer behöver bli mer proaktiva Ledarskapsutveckling sägs effektivisera företagens verksamheter. Men få av dagens metoder är framgångsrika. Det visar färsk forskning från Mittuniversitetet. ”SIMPLY LEAN” är namnet på ett treårigt forskningsprojekt som just nu pågår på Mittuniversitetet. Där undersöker forskarna hur svenska tillverkningsföretag ser på ledarskapsutveckling. – Vi har upptäckt att det finns en väldigt stark förståelse hos nästan alla chefer om hur ett bra ledarskap ska gå

10 10 10

till. Men förutsättningarna för att de ska nå dit saknas ofta, säger docenten Kristen Snyder. Hon menar att så kallad ”händelsestyrd ledning” är rutin på de tre företag som deltar i studien. Det är inte optimalt. För att skapa högre produktivitet bör ledarskapet i stället baseras på visioner, strategier och mål som förankras i genomtänkta värderingar. – Det kan sedan realiseras med hjälp av coachning och ett mer proaktivt ledarskap, säger Kristen Snyder.

EN AV ORSAKERNA till att ledarskapet blir händelsestyrt kan vara att många mellanchefer rekryteras internt, direkt från produktionsfasen, enligt Kristen Snyder. – De blir kastade in i en ledarskapsroll och utsätts därmed för en identitetsprocess. Hur ska de plötsligt kunna identifiera sig som chefer för kollegerna som de nyss arbetat bredvid? Den övergångsfasen är svår för många och skulle underlättas av ett mer aktivt coachande. 

kristen snyder


ANNONS ANNONS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Mittuniversitetet

”I Sundsvall vill vi bygga grönt” Pilotprojektet Grönt Boende fortsätter och de fyra familjerna ska nu bygga sina hus. – Genom att visa på positiva exempel, samla kunskap och sprida den vill vi underlätta för grönt byggande, säger Viveca Norberg, samhällsplanerare och projektledare.

Forskningsnära utbildning höjer kvaliteten Oavsett ämne handlar forskning alltid om att finna ny kunskap och nya vägar som i slutändan kan bidra till ett bättre samhälle. Men för att forskningen inte ska gå till spillo måste den effektivt föras ut till dem som har mest nytta av den. Det har Mittuniversitetet tagit fasta på vid utformningen av sina grundutbildningar. TEXT: MATS HELLSTRÖM

BILD: TINA STAFRÉN

ATT STUDENTERNA ska lära sig söka och utvärdera kunskap på vetenskaplig nivå finns inskrivet i högskolelagen. Men att ha en forskningsnära grundutbildning är viktigt på flera sätt, inte minst för att höja intresset för forskning och på sikt kunna rekrytera tillräckligt med forskare. Ove Hellzén, som är ämnesföreträdare på professionsutbildningen inom omvårdnad, menar att det här höjer kvaliteten på utbildningen och att det kan göra att de studenter som examineras får lättare att komma in i matchen som anställda. – Studenterna lär sig att arbetet inte är statiskt, utan att saker förändras. Våra sjuksköterskor blir också mer likvärdiga läkarna, de har sina egna forskningsbaserade specialkunskaper vilket innebär att de olika yrkesgrupperna kan ha ett mer givande erfarenhetsutbyte. Men att värdet av forskningen premieras på arbetsmarknaden är inte självklart, menar Ove Hellzén. – Det finns ett glapp mellan den akademiska världen och verksamheterna. Erfarenheter av forskning efterfrågas inte alltid, och jag önskar att de verksamhetsansvariga inom vården såg vikten av att hålla sig ajour med vetenskapen och nya metoder. Undersökningar visar att bättre utbildning hos de anställda leder till att fler patienter överlever i vården, och utan forskning skulle vi sluta lära oss mer. PÅ MITTUNIVERSITETETS grundutbildningar inom omvårdnad finns det utrymme att ta del av både ny extern forskning och den som sker på det egna universitetet. Det här gäller också lärarutbildningen där Mittuniversitetet bedriver framstående forskning inom flera ämnen. Det rör sig inte minst om lärmiljöer på förskola och fritidshem,

digitala hjälpmedel för läsförståelse samt specialpedagogik och lärares uppfattningar om elevers beteendeproblem. I det senare fallet har forskarna bland annat tittat på hur lärare skapar sig egna bilder av elever, inte minst av pojkar som i snitt presterar sämre än flickor. Utvärderingsforskningen inom specialpedagogik har inte bara blivit till insikter för Specialpedagogiska skolmyndigheten och de egna studenterna, utan också legat till grund för nya lagförslag, berättar Lena Boström, vice dekan för professionsutbildningarna. – Vi återför forskning från alla våra discipliner till våra lärarutbildningar, både i själva kurserna och i uppsatsskrivandet på de högre nivåerna. Det har bidragit till att vi har en mycket stark lärarutbildning, och vår forskning är också tillgänglig nationellt och internationellt.

”Det finns ett glapp mellan den akademiska världen och verksamheterna.” ove hellzén

LENA BOSTRÖM menar att det finns en stor efterfrågan på mer kunskap inom förskole-, fritidshems- och specialpedagogik, och att den forskning som bedrivs på Mittuniversitetet verkligen kommer att kunna göra praktisk nytta. – Den här nya didaktiska utbildningen genererar praktiknära kunskaper och större förståelse för hur dessa elever lär sig och hur man kan forma utbildningen efter det. Det gör att de anställda blir tryggare i sina yrkesroller, och det är dessutom roligare att jobba när man ser att arbetet ger resultat. 

Pilotfamiljerna samlade framför det första huset.

Sundsvalls kommun vill initiera och inspirera till klimatsmart och hållbart boende. En viktig del i det är att göra kunskap om hållbara alternativ synlig för allmänheten och det är där projektet Grönt Boende kommer in. Stadsbyggnadsnämnden beslutade att ett referensområde skulle tas fram, där tomter säljs till familjer som är särskilt intresserade av att bygga hållbart. Som stöd och rättesnöre skulle familjerna få en kravspecifikation som kommunen tagit fram för energi, materialval, vattenhantering, luft och livsstil. – Vilket hus de sedan väljer att bygga, hur de utformar det och vilka tekniker och material som de använder, får de ta ansvar för själva, säger Viveca Norberg. Minienergihus Bland kraven finns att husen ska vara så kallade ”minienergihus”, att familjerna gör medvetna materialval och dokumenterar dessa, att de fördröjer och återanvänder regn- och smältvatten och att de är med i det bioreningsverk som kommunen bygger i anslutning till tomterna. – Sen vill vi också att de ska dela med sig av sin resa så att andra kan bli inspirerade, säger Viveca Norberg. Stort intresse Intresset för projektet var stort och nu har de första husen börjat byggas på tomterna. – Vi hade över 40 familjer som var intresserade av de fyra tomterna, men eftersom vi var tydliga med att husen skulle byggas nu, inte om ett par år, så föll en del intressenter bort. Den viktiga

inträdesbiljetten var att intressenterna skulle lämna in sitt eget miljöprogram. – Det gjorde att det bara var de riktigt motiverade som kom med, säger Viveca Norberg. Underlätta för grönt byggande Det finns många husbyggare med gröna ambitioner och drömmar tror Viveca Norberg, men hon konstaterar samtidigt att det kan vara svårt att orka hålla ut. – Det är så lätt att ta ett standardhus och göra som det alltid gjorts. Genom att öka beställarkompetensen och stärka dem som bestämt sig för att bygga grönt kan de hålla kvar sina gröna förtecken, säger Viveca Norberg.

Projektfamiljerna fick genomgå utbildning i grönt byggande via Mittuniversitetets distansutbildningsverktyg och nu hoppas kommunen kunna växla upp projektet. – Vi vill kunna paketera allt det här på ett bra sätt så att det blir ett öppet verktyg som alla kan komma åt. Om du vill bygga grönt så är du välkommen hit till Sundsvall, avslutar Viveca Norberg.

11 11 11


ANNONS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Mittuniversitetet

Vägen till jobb ska bli kortare för nyanlända Att hitta sätt att förbättra inkludering av nyanlända och ta tillvara deras kompetens i arbetslivet är en av samhällets största utmaningar och möjligheter just nu. På Mittuniversitetet är många aktörer engagerade i projekt som väntas kunna göra skillnad för både arbetsgivare och arbetssökande. TEXT: JOHANNA STENIUS BILD: TINA STAFRÉN, JENS LJUNGDAHL

INTEGRATIONSPOLITIK ÄR EN ständigt aktuell fråga. Ändå pratar man sällan med dem som är mest berörda – de som flytt eller flyttat till Sverige och är på väg in i samhället för att jobba, bo och ta del av den sociala gemenskapen. Det är till dem som projektet ”Invandring till jobb” vänder sig, ett projekt som ska möta utmaningen i att hitta snabbare vägar in på arbetsmarknaden för utrikesfödda, och reda ut vad det är som får dem att stanna i just Västernorrland. Docent Gustav Lidén vid Avdelningen för statsvetenskap och Risk and Crisis Research Centre på Mittuniversitetet är med och driver projektet.

”Få väljer att stanna kvar i vår region. Vi vill veta vad vi kan göra för att få dem att stanna.” gustav lidén

– Vi har genomfört knappt 30 intervjuer med personer som kommit till Västernorrland och har utländsk bakgrund. En del är nyanlända, andra har varit här länge, berättar han. Intervjuerna har varit öppna till sin karaktär och handlat om olika aspekter, allt från hur personerna uppfattade mottagandet när de kom hit till vad de tycker om sin bostadssituation. Arbetsliv, utbildning, kontakter med det offentliga, arbetsförmedling och sjukvård undersöks också.

Minna Lundgren är forskare i projektet Innanförskapsakademin och handledare till praktikanten Manar Halwani.

– Även sociala aspekter är viktiga, alltså hur man kommer in i samhället och bildar nätverk. Samtidigt vet vi att det är enklare att nå dit för den som redan har etablerat sig på arbetsmarknaden, säger Gustav Lidén. Tillväxtverket och Länsstyrelsen har finansierat studien som genomförs av Risk and Crisis Research Centre (RCR) och Forum för genusvetenskap (FGV) vid Mittuniversitetet. Nu ska en rapport sammanställas som pekar på vilka förbättringsområden man bör fokusera på i länet. – Många kommuner har ett stort mottagande av flyktingar, men få väljer att stanna kvar i vår region. Vi vill veta vad vi kan göra för att få dem att stanna, säger Gustav Lidén. PRAKTIK VARVAS MED TEORI Ett sätt att leda in nyanlända i samhället är att erbjuda praktikplats på arbetsplatser, något som projektet ”Innanförskapsakademin” fokuserar på. Det har startats av Östersundshem, ett kommunalägt bostadsbolag i Östersund. Deltagarna i programmet, som är nyanlända och arbetslösa ungdomar, blir introducerade till arbetsmarknaden genom att praktik varvas med teori i form av utbildningar och andra aktiviteter.

Målet är att deltagarna ska få verktyg, kunskaper, inspiration och nätverk som ökar deras möjligheter på arbetsmarknaden, antingen som anställda eller som egna företagare. Just nu deltar ett 15-tal personer i ett pilotprojekt, som är ett samarbete mellan Östersundshem, Arbetsförmedlingen, Migrationsverket och Mittuniversitetet, och som följs av RCR och FVG. – Deltagarna gör praktik under tre månader. I slutet gör Arbetsförmedlingen tillsammans med handledarna från praktikplatsen en uppföljning med individuell planering för varje praktikant, säger Minna Lundgren, RCR, som är doktorand och följeforskare i projektet. Projektet har fått positiva bieffekter – exempelvis har flera avdelningar på universitetet tagit emot praktikanter. En av dem är Manar Halwani, som kom till Sverige från Aleppo i Syrien för två år sedan. Hon var tvungen att avbryta sina doktorandstudier i lingvistik för att fly, och ser nu en chans att komma in i den svenska universitetsvärlden. – Min praktik ger mig möjlighet att förstå hur det fungerar här, och mina handledare gör sitt bästa för att hjälpa mig tillrätta, säger Manar Halwani som hoppas kunna slutföra sina doktorandstudier i Sverige. Men hur den framtiden ser ut vet hon ännu inte. 

Välkomna till Gårdshuset! Sundsvalls bästa husmanskost? Lunchbuffé 85:Frukostbuffé 65:-

Vardagar 10-13.30 Vard. 06-09, helger 8-10

Paviljongvägen 9, Sundsvall 060-125 125, www.sidsjohotell.se

Sidsjö - en ny stadsdel växer fram... 12 12 12


ANNONS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Mittuniversitetet

Trauman ska vaccineras bort Ett ”vaccin” som hjälper mot att minnen ofrivilligt tar plats i hjärnan – det låter osannolikt, men kan snart vara verklighet. Nu hoppas forskarna kunna hjälpa många som till exempel bär på trauman från krig och katastrofer. TEXT: JOHANNA STENIUS BILD: TINA STAFRÉN

VI MÄNNISKOR BÄR alla runt på tankar som vi inte blir av med. De kommer helt utan medveten ansträngning och hör till det vardagliga livet. För det mesta är de inte något problem, men för den som varit med om ett trauma kan tankarna på det vara mycket svåra att värja sig mot. Det är i det området Fara Tabrizi forskar tillsammans med Billy Jansson, båda vid Avdelningen för psykologi vid Mittuniversitetet. – Vi kom i kontakt med forskning kring ofrivilliga minnen och begreppet ”kognitivt vaccin” genom Emily Holmes, professor i Cambridge. Jag blev så fascinerad, berättar fara tabrizi Fara Tabrizi. I korthet fungerar ”vaccinet” så att bearbetningen av en inträffad händelse ”störs” av tankar på något helt annat som sker omedelbart efteråt. Metoden har visat sig vara mycket effektiv för senare uppkomst av ofrivilliga minnesbilder av händelsen. Fara Tabrizi och Billy Jansson beslöt sig för att utveckla forskningen vidare. – Emily och hennes kollegor lät 70 olika personer se en film på tio minuter med amputationer, dödliga trafikolyckor och andra hemska saker, berättar Fara Tabrizi. Hälften av gruppen fick direkt efter

filmen spela Tetris i tio minuter (Tetris är ett välkänt, enkelt visuellt dataspel). En annan grupp gjorde ingenting och stirrade in i väggen i tio minuter efter filmen. Alla deltagare fick en dagbok och skrev ner varje gång de kom att tänka på filmen under den veckan efteråt. Det visade sig att de som spelade spelet hade en markant reducering i antalet ofrivilliga minnen av filmen. – Spelet var ett kognitivt vaccin! Det fungerade därför att informationen om det deltagarna just hade sett stördes innan den hade hunnit bearbetas och etableras.

Bildtext här...

”Inom ambulanssjukvården skulle de som varit med om en olycka kunna tas om hand och få något annat att fokusera på under själva räddningsarbetet.” ENORM POTENTIAL Men det vaccinet hjälper inte mot alla former av ofrivilliga minnen. Använder man ett visuellt spel (som Tetris) så slår det bara ut visuella minnen. Men alla minnen är inte visuella, ibland kan ett minne triggas av ett ljud. – Har du upplevt krig, så kan ljud från en byggarbetsplats eller ett bildäck som smäller påminna om explosioner eller gevärseld. Så det vi gjorde var att utsätta deltagarna för en ljudinspelning som innehöll krigsscener, olika former av övergrepp och en trafikolycka, berättar Fara Tabrizi. Därefter fick deltagarna ägna sig åt både visuella och verbala uppgifter, som att exempelvis räkna högt, och i det här fallet visade det sig att de verbala uppgifterna lyckades minska antalet ofrivilliga minnen av den hemska ljudinspelningen.

Att fokusera på något helt annat direkt efter en svår upplevelse kan reducera antalet obehagliga minnen.

Fara Tabrizi ser enorm potential i upptäckten och har tankar kring hur metoden enkelt skulle kunna användas inom exempelvis ambulanssjukvården där de som varit med om en olycka skulle kunna tas om hand och få något annat att fokusera på under själva räddningsarbetet – med snabbare psykisk återhämtning som möjlig följd. – Den här forskningen har potential

att hjälpa många människor. Tar man en titt runt i världen i dag ser vi stora grupper som flyr från trauman och vi behöver hitta effektiva sätt att reducera deras lidande. Just nu tittar vi på hur metoden kan appliceras på redan etablerade minnen, och jag måste säga att de preliminära resultaten pekar mot att vi är något sensationellt på spåren. 

Sedan 1959 utvecklar, tillverkar och marknadsför vi kompletta kontaktpressningssystem för elektriska ledarförbindningar. Huvudkontor och fabrik ligger i Kramfors och dotterbolagen finns i Tyskland, Danmark samt Kina. Totalt är vi 160 personer i koncernen och omsätter ca 300 Mkr med god lönsamhet och stark tillväxt.

FORSKNING OCH UTVECKLING

I Elpress lokaler i Kramfors finns ett av Europas modernaste laboratorium där vi bedriver forskning och tester för att utveckla nya lösningar inom förbindningsområdet. Arbetet görs enligt internationellt kända standards men också mot kundspecifika krav. Alla de produkter du köper från Elpress tillverkas med mycket höga kvalitetskrav och produktionen sker till största del i vår egen fabrik. Investeringar i ny teknik och maskiner gör oss effektiva, flexibla och snabba. Elpress är i ett expansivt skede och i behov av kunniga och kompetenta medarbetare inom flera områden på företaget. Hos oss tillhör du en koncern i en global miljö med stora tillväxtambitioner och med en stark ägarbild. Kontakta oss gärna, rekrytering@elpress.se!

www.elpress.se 13 13 13


ANNONS ANNONS

ANNONS

Hela denna denna bilaga bilaga är är en en annons annons från från Mittuniversitetet Mittuniversitetet Hela

Svenska pappor engagerar sig allt mer i familjelivet. Utvecklingen innebär ett trendbrott eftersom det tidigare framför allt har varit mammor som ändrat sitt beteende. Det här leder till ökad jämställdhet och väcker både fascination och intresse utomlands. TEXT: JOHANNA STENIUS

BILD: TINA STAFRÉN

Jämställdheten i Sverige imponerar på omvärlden

SVERIGE ÄR UNIKT på många sätt. En aspekt är andelen män och kvinnor som engagerar sig aktivt i både arbetsliv och familjeliv. I få länder ökar jämställdheten så stadigt och mycket som här, och nu kommer dessutom nya rön som ytterligare spär på bilden av Sverige som världens mest jämställda land. Medan tidigare forskning har visat att det framför allt är kvinnor och mammor som har bidragit till jämställdhet genom att förändra sitt beteende, antyder de nya rönen att även männen och papporna har börjat ändra sig. Nyligen uppnåddes en stor och viktig vändpunkt: svenska pappor jobbar i dag mindre än innan de fick barn. – Medan pappor generellt alltid jobbat mer än innan de fick barn har de nu börjat jobba mindre, vilket är ett stort skifte. Det beror delvis på att andelen som tar ut föräldraledighet

ökar kontinuerligt och nu skjutit iväg rejält. I slutet av 1990-talet låg männens uttag på tio procent, medan vi i dag är uppe i 25 procent, säger Mikael Nordenmikael nordenmark mark, professor i rehabiliteringsvetenskap vid Avdelningen för hälsovetenskap på Mittuniversitetet. Han deltar i ett projekt på nordisk nivå där fokus ligger på just pappors engagemang. – Ur ett internationellt perspektiv är ju de här siffrorna helt hänförande, folk undrar hur vi gör. UTBILDNING SPELAR ROLL I boken ”Fatherhood in the nordic welfare states”, utgiven av University of Bristol, har Mikael Nordenmark undersökt pappors engagemang för att se

om det finns någon särskild faktor som förklarar de skillnader som finns i Norden jämfört med Sydeuropa. En viktig faktor visade sig vara utbildningsnivå: om man kunde utöka utbildningsnivån bland mammor i Sydeuropa så skulle skillnader kunna försvinna. I Sverige har jämställdheten i hemmet ökat inte bara tack vare att papporna är hemma mer, utan också för att mammorna arbetar mer och är hemma mindre. Ingenting i dag tyder på en nedbromsande effekt. – Många fruktar att det ska ta stopp, men det finns inte mycket i dagsläget som talar för en avstannande effekt. En förutsättning för att utvecklingen mot ökad jämställdhet ska fortgå är att man fortsätter pusha i den här riktningen. Man undrar ibland om det bara kan gå till en viss gräns, men än så länge finns det alltså inget som tyder på det, säger Mikael Nordenmark. 

FÖRÄLDRASKAP I SVERIGE OCH SYDEUROPA

Genom att använda data från European Social Survey, en akademisk enkätundersökning som genomförs vartannat år i Europa om människors attityder, uppfattningar och beteendemönster, har Mikael Nordenmark kommit fram till spännande resultat om hur jämställdheten i hemmet ser ut i Norden jämfört med Sydeuropa. Här är några av siffrorna: Så stor del av hushållsarbetet utförs av papporna, relativt till partnern. Sydeuropa: 24 % gör mer än en fjärdedel. Norden: 63 % gör mer än en fjärdedel. Så stor andel av papporna ansåg att de ofta tar aktivt hand om sina barn. Sydeuropa: 36 %. Norden: 50 % Så stor andel av papporna ansåg att kvinnor och män ska ha samma ansvar för hem och barn. Sydeuropa: 22 %. Norden: 33 %

Kort eller kontant? Vad vi som kunder tycker diskuteras ofta högt, men handlarnas åsikter hamnar lätt i skymundan. En ny studie visar hur butiksinnehavare ser på situationen. KONTANTER ANVÄNDS i allt mindre utsträckning i samhället i dag och enligt många är det handeln som är den största vinnaren. Ändå har det hittills inte funnits så många studier kring vad butiksinnehavare egentligen tycker. Tills nu. CER, Centrum för forskning om ekonomiska relationer vid Mittuniversitetet, publicerade nyligen en rapport över studien som handlar om just detta. I studien, som omfattar två delar,

14 14 14

foto: carina vallin

Handlarna fortsätter gärna med kontanter har man först undersökt hur situationen i butikskassorna ser ut vid betalningstillfället, och hur man upplyser kunder om olika betalningsmöjligheter. heléne lundberg – Sedan gjorde vi intervjuer med butiksägare kring hur de resonerar. Intressant var att de allra flesta hade en fördelning mellan kortbetalning och kontantbetalning som de var rätt nöjda med, berättar Heléne Lundberg som är docent i företagsekonomi och har utfört studien tillsammans med professor Peter

Öhman och universitetslektor Ulrika Sjödin. BUTIKSÄGARNA SÅG fördelar med kortbetalningar, exempelvis minskad risk för rån, men tyckte samtidigt att kontanter behövs eftersom vissa kunder, framför allt de äldre, föredrar kontant betalning. Handlarna uppgav att de ogärna vill påverka kunderna att betala på det ena eller andra sättet eftersom det kan orsaka missnöje hos vissa kunder. – Intressant var också hur dålig uppfattning de flesta hade om vad de olika alternativen egentligen kostar. En generell uppfattning var att båda var

dyra, men det var bara när kostnaderna upplevdes som oacceptabelt höga, som vid betalningar med vissa exklusiva kreditkort, som handlarna sade ifrån, berättar Heléne Lundberg. Den positiva miljöaspekten av ökade kortbetalningar, som kommer av minskade transporter och produktion av sedlar och mynt, var inget som enskilda handlare funderade över i samband med olika betalningssätt. Slutsatsen i studien blev alltså att även om det ofta framställs som att vi är på väg mot ett helt kontantlöst samhälle så kommer inte handlarna själva att driva en sådan utveckling. 


ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Mittuniversitetet

ANNONS

”Digitaliseringen behöver inte betyda att allt blir mer demokratiskt och öppet” Vad är egentligen ett kulturarv? Vem har rätten att definiera det, och hur ska vi spara det? Det här är högaktuella frågor i dag då det pågår en kamp i samhället om vad som egentligen har skapat den verklighet vi lever i. TEXT: JOHANNA STENIUS

BILD: TINA STAFRÉN

ATT DIGITALISERINGEN kommer att innebära nya och unika möjligheter hör vi ofta. Men hur blir det i praktiken? Professor Katarina Lindblad Gidlund vid Avdelningen för informations- och kommunikationssystem och lektor Sara Nyhlén vid Avdelningen för samhällsvetenskap bestämde sig för att undersöka saken. I ett tvärvetenskapligt projekt gjorde de en analys av ett kulturarvssara nyhlén projekt som drivits i regionen – ett projekt där kulturarvsinstitutioner och medborgare själva hade

fått ladda upp bilder på vad de ansåg vara sitt kulturarv. – Utgångspunkten var ett kritiskt perspektiv på kulturarv. Vi vill diskutera: om det är så att digitaliseringen kan öppna upp begreppet, så är det intressant att se vem det är som definierar vad som är och blir kulturarv, förklarar Sara Nyhlén. Forskarna gjorde intervjuer med de personer som varit delaktiga i arbetet med den digitala portalen och samlade dem för en workshop. Där fick deltagarna definiera vad som blir och vad som inte blir ett kulturarv, men även diskutera vem som skapar kulturarv.

Vårt kulturarv bygger på de föremål, byggnader, berättelser, traditioner och immateriella värden som tidigare generationer skapat och hur vi i dag uppfattar, tolkar och för detta vidare. Att mer exakt definiera vad som är kulturarv och vad som inte är det är en svår uppgift.

– Vi använde lappar med beskrivande ord som sattes upp på en tavla. Deltagarna fick sedan gemensamt sortera bort de ord som de ansåg beskrev ett kulturarv. När de var klara fick de läsa igenom de ord som var kvar och som de alltså inte ansåg beskrev ett kulturarv med dagens arbetssätt. Det var ganska omtumlande för dem. WORKSHOPEN BLEV en ögonöppnare för deltagarna, som inte tidi-

gare hade tänkt på vad som egentligen händer när man försöker berätta vad kulturarv är. – Vi kom fram till att det finns problem även med de digitala projekten. Vi digitaliserar och skapar möjligheter för alla att ladda upp material, men vi vet inte vem vi når och det gör att gamla mönster lätt reproduceras. Digitaliseringen behöver inte betyda att allt blir mer demokratiskt och öppet. 

Andra pratar om att tänka utanför boxen. Vi tänker innanför. www.elkapsling.se

Dml-assistans är ett etablerat företag i din närhet. Vi har långvarig kompentens inom autism, begåvningsnedsättningar och alternativ kommunikation. Vi arbetar med alla åldrar och funktionsnedsättningar.

KONSTSKOLA, ALLMÄNNA BEHÖRIGHETSGIVANDE KURSER eller PROFIL- DISTANS OCH FRISTÅENDE KURSER

Vårt mål är att bedriva en assistans med god kvalité vilket vi delvis gör genom kompetensutveckling samt att skapa en nära relation till kunden och de personliga assistenterna. Med kundens inflytande och vår tillgänglighet skapar vi tillsammans det meningsfulla livet.

Mer info på aredalensfhsk.se

aredalensfhsk.se • tel 0647-66 55 00 • info@aredalensfhsk.se

Kontakta oss! info@dmlassistans.se www.dmlassistans.se

Anita: 070 664 40 43 Anki: 070 663 79 26 Annika: 070 591 90 90

15 15 15


ANNONS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Mittuniversitetet

Mediebilden av terror granskas I Sverige får vi oftast information om vad som händer i samhället genom medier. Det ställer stora krav på nyhetsrapporteringen när något allvarligt inträffar. Lars Nord, professor i politisk kommunikation och journalistik vid Mittuniversitetet, ska studera hur bilden av terror i Europa ser ut i medierapporteringen. TEXT: JOHANNA STENIUS

BILD: ISTOCK

NÄR TERRORDÅDEN i Köpenhamn våren 2015, Paris hösten 2015 och Bryssel våren 2016 ägde rum var nyhetsrapporteringen blixtsnabb, såväl i sociala medier som på de stora etablerade nyhetssajterna. Uppgiften var, och är, samhällsviktig, men det är först efteråt det går att utvärdera och konstatera hur en rapportering egentligen sett ut. – Det är svårt att bedriva en allsidig journalistik när sådant här sker, och det är viktigt att se vilken mångfald som finns i rapporteringen, hur många

”Det har blivit allt lättare att utesluta åsikter man inte håller med om.” lars nord

uppgifter som är korrekta, säger Lars Nord. Han leder arbetet på Demicom, ett forskningscentrum som undersöker demokrati och kommunikation i det digitala samhället. Forskningen är tvärvetenskaplig och rymmer forskargrupper och projekt som integrerar och berör journalistik, kriskommunikation, medieutveckling, organisationers kommunikation och politisk kommunikation. Efter de senaste terrordåden som skett i närheten av Sverige ska Demicom nu inleda ett forskningsprojekt i samarbete med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. I projektet ska man jämföra vad som utmärkte de stora nyhetssajternas rapportering kring terrorattackerna i Köpenhamn och Paris 2015 och i Bryssel 2016. Frågor som ska granskas mer ingående är mediebilden av terrorhot mot Sverige, den svenska beredskapen mot liknande attacker och vad det innebär för Sveriges utrikes-, försvarsoch migrationspolitik. GÅR TILLBAKA TILL 2001 Anledningen till valet av just de tre terrordåden är att de är resultatet av hot som också pekar mot det svenska samhället. Även om Köpenhamnsdådet inte var lika omfattande som de andra två, låg det närmare Sverige. I studien kommer man att gå tillbaka till rapporteringen av terrordåden i New York i

Studier visar att vi lever i en tid där våra åsikter formas mycket efter mediebilden. Därför är forskningen om mediernas skildring av terrorhotet intressant ur ett demokratiperspektiv.

september 2001, då man fick i uppdrag av Styrelsen för psykologiskt försvar att studera hur medierna rapporterade om hoten mot Sverige och demokratin. – Det blir ett försök att jämföra och hämta inspiration från de äldre studierna. Men det är mycket som skiljer sig åt nu jämfört med då. Då tittade vi på papperstidningar, nu tittar vi bara på sajter, säger Lars Nord. Han förklarar att den här typen av forskning är otroligt viktig för opinionsbildningen i samhället. – Det är inte självklart, men vi har fått belagt i många studier att vi lever i en idealiserad tid där bilden vi får genom medier påverkar våra åsikter. Då är det

viktigt att se hur våra största medier fungerar vid en stor händelse. UTESLUTER ANDRA ÅSIKTER Allt hänger ihop enligt Lars Nord. De stora nyhetsmedierna har betydelse också i hur de kommenteras på sociala medier. Vi tar till oss åsikter som stämmer överens med vår egen mentala karta och utesluter andra. – Det har blivit lättare att utesluta åsikter man inte håller med om, vilket talar för att vi i dag har blivit ännu mer stärkta i vad vi redan tycker. Det är raka motsatsen till tanken om en stor dagstidning eller public service. I dag finns allt två klick bort. 

Avhandling ska hjälpa integrationen av ensamkommande barn Hur kan socialt arbete hjälpa integrationen av ensamkommande flyktingbarn? Doktoranden Caroline Östmans kommande avhandling i ämnet ska förhoppningsvis göra stor skillnad för såväl myndigheter som boendepersonal. MIGRATION HAR ALLTID funnits genom historien och barn som kommer ensamma har även varit en del av dessa rörelser. Tidigare handlade det om temporära evakueringar av barn i grupp, vilket organiserades av frivilliga privatpersoner och hjälporganisationer. Sedan några decennier tillbaka har myndigheter uppmärksammat att barn och ungdomar kommer individvis för att söka asyl. Under 2000-talet har en

16 16 16

gradvis ökning skett, för att sedan öka markant under 2015 då 35 369 ensamkommande barn och ungdomar kom till Sverige, jämfört med 7 049 året innan. En ökning som självklart sätter fokus på integrationsprocessen. – I mitt avhandlingsarbete kommer jag att belysa orsakerna bakom den ökade migrationen av ensamkommande barn och ungdomar samt deras möjligheter till integration i Sverige. Varför tvingas man lämna sina länder och varför kommer majoriteten just hit? Syftet är att undersöka levnadsvillkoren för barnen och ungdomarna här i Sverige, säger Caroline Östman som vill göra en koppling till inkludering och integration. – Hur kan vi inom socialt arbete

utveckla integrationsprocessen? Jag är i färd med att intervjua ensamkommande barn och ungdomar, flickor och pojkar, men också socialtjänst och boendepersonal som arbetar direkt med den här målgruppen. HON HOPPAS ATT studien kommer att generera ny kunskap om dessa individers migrationsprocess, deras möjligheter till integration, motverka ojämlikheter och förbättra deras levnadsvillkor. – Det efterfrågas mer forskning kring migrationens sociala effekter, just inom området socialt arbete. Jag strävar efter att komma fram till något konkret som både myndigheter och boendepersonal kan arbeta med, avslutar Caroline Östman. 

”Det efterfrågas mer forskning kring migrationens sociala effekter.” caroline östman


ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Mittuniversitetet

ANNONS

Framtidsjobben finns hos oss Vi är en modern myndighet med fokus att skapa tjänster som ger nytta för våra kunder. Hos oss får du utvecklas, både i din yrkesroll och som individ. Vi finns i Sundsvall i nya fräscha lokaler. Besök oss på spv.se

ÖSTERSUND – en plats med lysande fjäll- och framtidsutsikter

HÄR ÖKAR befolkningen och staden växer. Fler och fler studenter söker sig till Mittuniversitetet och hemvändare eller storstadsinvånare väljer att bosätta sig här. Och det finns plats för fler. DET BYGGS som aldrig förr, på nya områden med fina strandnära lägen med utsikt över vatten och fjäll. Samtidigt väljer allt fler företag att etablera sig här. Nyligen placerade sig Östersund på affärstidningen Financial Times 10 i topp-lista av europeiska städer, både när det gäller bäst humankapital och livsstil och för företag att etablera sig i.

VI HAR OCKSÅ fått pris för bästa hållbarhetsarbete i Europa kring kommunikationer. För oss är den rena miljön med frisk luft vårt självklara arv att förvalta. Liksom matkulturen, som gett oss plats i FN-organet UNESCOs nätverk som Creative City of Gastronomy. MÅNGA SOM BESÖKER Östersund känner att det finns en öppenhet och känsla av att vilja påverka, att engagera sig. Här brinner folk för saker. Och det är människorna som hela tiden gör staden bättre. VILL DU OCKSÅ vara med i en positiv utveckling? För dig själv och din familj, för ditt företag, för en skön livsstil? VÄLKOMMEN HEM!

17 17

syre.se | Foto: Mats Almlöf

ATT ÖSTERSUND ÄR en bra stad att leva och bo i vet vi som redan finns här. Med 5–15 minuters avstånd till allt i vardagen och naturen utanför dörren är det enkelt att ta vara på tiden.


ANNONS ANNONS

ANNONS ANNONS

Hela Hela denna denna bilaga bilaga är är en en annons annons från från Mittuniversitetet Mittuniversitetet

Värdet på Norrlandsskogarnas råvaror ökade kraftigt under slutet på 1800-talet. Här syns ett flottningsmanskap i Kråkån, Ångermanland, år 1897.

Nya perspektiv på gammal skogsnäring Uppfattningen att skogsbolagen lurade bönder på deras skogshemman under andra hälften av 1800-talet är felaktig. Det var deras egna grannar som var de verkliga bondfångarna. Det menar historiker vid Mittuniversitetet i en ny studie. TEXT: OLLE SJÖGREN

BILD: MARIE ZETTERLUND, SCA

DAGENS AVANCERADE skogsindustri i mellersta Norrland är till viss del resultatet av en drygt 160 år lång industrialiserings- och moderniseringsprocess. I forskningsprojektet ”Skogens entreprenörer – industrialiseringen och moderniseringen av Norrlands inland 1850–1910”, försöker nu historikerna Stefan Dalin, Svenbjörn Kilander och Erik Nydahl vid Mittuniversitetet svara på frågor som hur det började, hur processen manifesterades på lokal nivå och stefan dalin hur den lokala och regionala debatten om denna förändringsprocess såg ut. – Från 1800-talets mitt och framåt tar handeln med skog och skogshemman i Norrlands inland fart på allvar. Projektet sätter fokus på denna handel, dess socioekonomiska effekter i lokalsamhället samt den betydelse detta hade för inlandets moderniseringsprocess, säger Stefan Dalin. FORSKNINGSPROJEKTET, som finansieras av Riksbankens jubileumsfond, startade 2014 och kommer löpa över större delen av 2018. Många köpebrev, lagfarter och andra historiska handlingar har analyserats, men än så länge är det för tidigt att fastslå några definitiva resultat, enligt Stefan Dalin. En riktning går dock att urskilja i källmaterialet. – Tidigare forskning anser att förbudet mot köp av långa avverkningsrätter, vilket riksdagen beslutade om år 1899, var avgörande för skogsbolagens beslut att gå från att köpa avverkningsrätter till att köpa hela hemman. Våra källgenomgångar pekar snarare på att det var den hårdnande konkurrensen om skogsråvaran som fick dem att byta strategi. DETTA VAR GRUNDEN till den så kallade Norrlandsfrågan som skapade en het debatt runt förra sekelskiftet och var en bidragande orsak till förbudslagen 1906. Skogsbolagen sades där lura intet ont anande bönder att sälja sina hemman till underpriser. Men forskarna i projektet tillbakavisar den uppfattningen. – Vi kan konstatera att skogsbolagen sällan var först med att köpa avverkningsrätter och skogshemman. Det var istället lokala entreprenörer, inte sällan andra bönder, som var bland de första att se den ekonomiska möjlighet som handeln med skogsråvaran innebar. Det var ganska många ägarbyten innan skogen hamnade i bolagens händer, säger Stefan Dalin. 

18 18 18

Sinke Henshaw Osong jobbar på för fullt i Foric forskarskolas laboratorium. Han har nyligen disputerat i ämnet kemiteknik.

Forskarskola

skapar nya värden från skogen En jakt efter nya marknader för produkter från skogen pågår just nu på den nystartade forskarskolan Foric. Målet för skolans doktorander är att utveckla de produkter och produktionsprocesser som skapar värden inom skogsindustrin under lång tid. TEXT: OLLE SJÖGREN

BILD: TINA STAFRÉN, DAVID SCHREINER

FORIC STÅR FÖR ”Forest as a Resource Industrial Research College” och startades 2015 på Mittuniversitetet. För tillfället är 13 doktorander anslutna till forskarskolan, och konceptet är att utveckla nya produkter och processer till skogsindustrin och företag i dess närhet, såsom avfallsföretag, energiföretag och IT-företag. – Vi vill hitta produkter som kan produceras i symbios med de nuvarande dominerande processerna: papper, pappersmassa och sågade trävaror. I ett pappersbruk kan det handla om att man tar tillvara fibrer av dålig kvalitet, förgasar dem och olof björkqvist gör fordonsbränsle, säger Olof Björkqvist, ansvarig för forskarskolan vid FSCN. På det viset kan skogsindustrin skapa två helt nya vinster: huvudprocessen effektiviseras och förbrukar mindre energi, samtidigt som verksamheten utvecklas och det finns pengar att tjäna på de nya produkterna. För att kunna utveckla dessa nya produktionsled behöver ofta utomstående aktörer komma in och jobba tillsammans med skogsföretagen, enligt Olof Björkqvist. – Vid sidan om traditionell skogs- och massateknik är hanteringen av sådana affärsnätverk en viktig del i forskarskolans uppgift, säger han. Forskarskolan skapar unika möjligheter att utveckla verksamheten när de olika doktoranderna möts med sina kompetenser och delar erfarenheter under hela doktorandtiden. NÄTVERK SKAPAR MÖJLIGHETER Alla doktorander på skolan är på något sätt

knutna till olika företag. Vissa studerar på heltid medan andra delar upp tiden mellan universitetet och sina ordinarie arbetsplatser. Företagen kommer inte bara från skogsindustrin. – Det är en blandning av vanliga skogsindustriella företag som SCA och företag som inte har någon koppling till skogen alls, som mindre IT-företag, säger Olof Björkqvist. En tänkbar ny marknad som Olof Björkqvist tycker är intressant är bioslam, en biprodukt från pappersbruk som mestadels består av lignin och näringsämnen. – I dag är bioslam något som man antingen eldar upp eller komposterar. Ingen vill ha det. Men nu har återvinningsföretaget Ragn-Sells placerat en doktorand hos oss som försöker hitta nya användningsområden. Kanske kan slammet fungera som jordförbättring. Intresset för Forics verksamhet är stort och engagerar allt fler personer, berättar Olof Björkqvist. – Planen är att rekrytera 17 nya doktorander som ska börja redan nästa år. 

FORSKARSKOLAN FORIC Forskarskolan finansieras med stöd från KKstiftelsen och medverkande företag. Den drivs som en strategisk aktivitet inom Mittuniversitetets KK-miljö Transformative Technologies. Visionen för Transformative Technologies är att bidra till förändring av de industriella ekosystemen, och där spelar forskarskolan en viktig roll.


ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Mittuniversitetet

Vi bygger för framtidens frakter

Just nu sker mångmiljardinvesteringar inom skogsindustrin. Vi har kemi,- metall- och verkstadsindustri i världsklass. Och så handeln. Sveriges tredje största köpcentrum och en unik stadskärna - motorn i regionen. Samtidigt har byggboomen startat med många nya bostäder. Vi är också stolta över vårt universitet med dess forskning och utbild-

www.sundsvallshamn.se

Hållbara transporter I Sundsvall Logistikpark knyter vi ihop transportslagen väg, järnväg och sjöfart för att erbjuda näringslivet hållbara transportmöjligheter. Viktigt för konkurrenskraften, viktigt för miljön.

förpackning

Bucher Emhart Glass är världens ledande Bucher Emhart Glass producent av maskiner är världens för tillverkning av ledande producent av maskiner glasemballage.

Här finns också möjlighet att etablera en lagringsplats för LNG - reservbränsle till biogas. En biogasanläggning planeras också i anslutning till Sundsvall Energi.

för tillverkning av

Vi driver utvecklingen vidare,glasemballage. med kundens behov,Vi högsta driverkvalitet utvecklingen och vårvidare, miljö i med fokus.kundens

Vill du finnas där Sundsvallsregionens gods möts? Välkommen att höra av dig! frosting.se

Miljardinvesteringar i regionen I en region där det händer väldigt mycket just nu, är infrastrukturen viktig . Transporter är liksom samhällets blodomlopp.

Framtidens Framtidens förpackning

ning. Inte minst inom transport och logistik. Vi, och resten av kommunkoncernen, har redan idag en rad samarbeteten.

www.sundsvalllogistikpark.se

frosting.se

Sundsvall Logistikpark innebär att en av Sveriges viktigaste hamnar växer. Sundsvalls hamn byggs ut med en containerhamn, kombiterminal och logistikytor och blir ett ännu effektivare nav för godset.

ANNONS

emhartglass.com

behov, högsta kvalitet och vår miljö i fokus.

emhartglass.com

Tillsammans utvecklar vi framtidens skogsprodukter

Sundsvall har skogsindustriell forskning av absolut världsklass. Samarbetet mellan Mittuniversitetets fiberforskningscentrum och SCAs R&D Centre har skapat en unik kombination av akademisk grundforskning och fokuserad produkt- och processutveckling. På Campus Åkroken delar SCA och Mittuniversitetet lokaler och resurser och vi samarbetar om att skapa nya värden och möjligheter av regionens stora skogsresurser.

SCA FOREST PRODUCTS

- tillsammans gör vi det goda livet möjligt!

www.sca.com

19 19


ANNONS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Mittuniversitetet

Det “smarta samhället” i Sundsvall innefattar bland annat sensorer som placeras i dagvattenbrunnar för att mäta föroreningar. Här syns en sådan brunn och den trådlösa sensorteknik som ingick i de förstudier som Mittuniversitetet och Sundsvalls kommun har genomfört.

Samverkan bygger den nya hållbara staden Sundsvall blir den nya smarta staden i Sverige tack vare ett unikt samarbete mellan Sundsvalls kommun och Mittuniversitetet. Nya uppkopplade produkter ska nu tas fram samtidigt som ett testnät byggs upp i staden i syfte att effektivisera olika samhällsfunktioner. TEXT: OLLE SJÖGREN BILD: CHRISTINE GRAFSTRÖM

TILLSAMMANS MED Sundsvall kommun har Mittuniversitetet genomfört ett antal förstudier där verkliga behov hos kommunens olika verksamheter behandlades av forskare. En av förstudierna handlade om att mäta stadens luftkvalitet i större omfattning och på ett mer kostnadseffektivt sätt. I dag finns bara två trådbundna mätstationer i Sundsvall och genom att komplettera dessa med trådlösa sensorsystem skapas en mer korrekt och uppdaterad information om stadens luftkvalitet. – Man skulle kunna mäta luftkvaliteten över hela stadens vägnät och sensorerna kan ge feedback till bilister så att de kan undvika gator med dålig luft, säger Mattias O’Nils, ledare för forskningscentrumet STC vid Mittuniversitetet. mattias o’nils FÖR ATT KUNNA koppla upp digitala enheter på ett säkert och energieffektivt sätt planeras nu ett helt nytt trådlöst testnätverk i Sundsvall. – Förstudierna visade att ett testnät kan möjliggöra tekniska lösningar som vi inte sett i Sverige än. Det kommer att kunna hantera många olika typer av data, vilket gör att man förutom mätning av luftkvalitet också kan digitalisera mätning av vattenkonsumtion och olja i dagvattenbrunnar, säger Mattias O’Nils. Tanken är sedan att företag och myndigheter fritt ska få utveckla tjänster och teknik som utnyttjar nätets kapacitet. – Det är lite av syftet med att vi gör nätet så pass öppet. Det ska inspirera till utveckling. Vi ser redan nu att tekniken kan bereda väg för många spännande lösningar, säger Mattias O’Nils. Testnätet beräknas vara klart att använda för företag och organisationer under våren 2017. 

20 20

En trådlös sensor har fästs på en av ABB:s motorer för att mäta parametrar som vibration och temperatur. Utifrån informationen som skickas från sensorn kan motorns underhåll planeras på ett optimalt sätt

Smarta sensorer skapar effektivare industri Snart kan smarta trådlösa sensorer konkurrera ut trådbunden underhållsmätning inom industrin. Det skulle innebära en effektivare industri, men innan dess måste teknikens barnsjukdomar botas. TEXT: OLLE SJÖGREN

BILD: ABB

OM EN FABRIKSMASKIN oplanerat havererar innebär det ofta ett produktionsstopp med stora ekonomiska förluster som följd. Att kunna mäta maskinernas hälsa, och i god tid veta när de behöver bytas ut, är därför viktigt för de flesta producerande företag. Den kontrollen utförs mest effektivt i dag genom ”smarta sensorer”, en detektionsteknik som går ut på att små sensorer fästs på maskiner och sedan skickar mätdata trådlöst, utan tidsfördröjning, till en kommunikationscentral. Men tekniken är relativt ny och lider av barnsjukdomar. – En stor utmaning är att det ofta blir störningar i dataöverföringen, särskilt i fabriksmiljöer. Maskiner, motorer och rörliga objekt som passerande truckar kan störa sensorernas trådlösa kommunikation, eller så kan ett wifi- eller bluetoothnätverk ligga på samma frekvens. Vi behöver förebygga de problemen. Kommunikationen måste bli lika tillförlitlig som i ett trådbundet nätverk för att vara intressant för företagen, säger Mikael Gidlund, professor vid forskningscentrumet STC som utvecklar sensorbaserade system och tjänster.

år, vilket är en stor utmaning om sensorn skickar data ofta. Vi tittar därför på något som heter ”energy harvesting”, hur man skördar energi från omgivningen. Det kan vara via solenergi, genom kraftiga temperaturskillnader eller vibrationer från maskinerna som sensorerna sitter på.

”Att dra en meter tråd på en oljerigg kostar i dag ungefär 1 000 dollar.” mikael gidlund

Han och sex andra forskare jobbar i forskningsprojektet ”ASIS” (Autonoma Sensorer för Industriella trådlösa Sensornätverk) med att identifiera och förebygga sensorernas brister. Förutom att stabilisera kommunikationen försöker de också förlänga sensorernas batteritid. – Slutkunden kan kräva att batteriet i en sensor ska hålla i tio

ENORMA VINSTER Om trådbundna nätverk ersätts av trådlösa sensorer skulle det innebära enorma ekonomiska vinster för industrin. – Att dra en meter tråd på exempelvis en oljerigg kostar i dag ungefär 1 000 dollar. En annan fördel med sensorernas trådlösa teknik är att data kan inhämtas från otillgängliga positioner. – Innan var det inte möjligt att göra mätningar där trådar inte kunde dras, som på roterande maskiner och axlar, säger Mikael Gidlund. ASIS-projektet finansieras av KK-stiftelsen och partnerföretagen ABB Corporate Research, Bosch Rexroth och Shortlink AB. 


ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Mittuniversitetet

ANNONS

Hav eller berg...

...vi har båda 23 minuter från Sundsvall 3 timmar från Stockholm

nordanstig.se Nordanstig Natur ligtvis - Här förverkligar du dina livsdrömmar

Tänk att få... ...spåra brottslingar med ...ha ett DNA-teknik! spännande Odla bakterier! arbete med Undersöka om maten världen som är genmodifierad! arbetsfält, ledig Göra ett eget halva året med läkemedel! full lön.

WE AIM FOR THE SKY

Gillar du att Gillar du att se andra kullaborera? turer, meka med motorer eller blicka ut över havet från Vill du bli en kommandobrygga? forskare eller läkare? Då är Spetsutbildningen i biomedicin på Härnösands gymnasium något för dig

Kontakt: Ulf Jonsson 070-3468619 ulf.jonsson@harnosand.se

We are AIM, a modern company using additive manufacturing (3D printing) to create products with complex structures. We make impossible things possible.

Då är Sjöfartsutbildningen på Härnösands gymnasium något för dig!

We offer our customers unprecedented flexibility in the design and manufacturing of components in polymers and metals using additive manufacturing technology for industry, biomedicine and medical technology application. Where complexity is the norm, frequent design changes are common and speed and cost of design changes are important, AIM Sweden can assist.

aimsweden.com 21 21


ANNONS ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Mittuniversitetet

ANNONS ANNONS

Fusionskraften skulle revolutionera hela energisektorn, men dit är det ännu många år kvar. Mittuniversitets världsledande forskning inom additiv tillverkning kan göra den resan lite kortare.

Tekniken som kan öppna dörren för fusionsenergi Additiv tillverkning är på väg att revolutionera industrin. Genom tekniken kan avancerade komponenter som förut var svåra och dyra att tillverka tas fram på en bråkdel av tiden. Mittuniversitetets forskning inom additiv tillverkning i metall är världsledande, och framstegen kan få en avgörande roll i utvecklingen av bland annat fusionskraft. TEXT: MATS HELLSTRÖM

BILD: LARS-ERIK RÄNNAR, ISTOCK

FÖR ATT KUNNA ta fram avancerade komponenter till exempelvis verkstadsindustrin eller sjukvården har man tidigare behövt tillverka enkla delkomponenter som sedan fogas samman. Den här processen är dyr eftersom den är uppdelad i många steg och det är dessutom svårt att få ett perfekt resultat. Den additiva tillverkningen går istället ut på att programmera en maskin så att den lägger tunna lager av materialet efter en 3D-ritning. På så sätt skapas hela den avancerade komponenten i ett enda stycke, ett tillvägagångssätt som både kan spara mycket tid och ge ett bättre resultat. Tekniken har redan tagit en betydande plats inom industrin. – Marknaden växer med omkring 30 procent om året just nu och inom vissa branscher, som flygindustrin och sjukvården, har den här tekniken redan inneburit en revolution. Man har hittills mest arbetat med plastmaterial och det som gör oss speciella är att vi arbetar med metaller, säger Lars-Erik Rännar, forskare vid Sports Tech Research Centre på Mittuniversitetet. ANVÄNDS INOM FLYGINDUSTRIN Det finns två dominerande metoder inom additiv tillverkning i metall: laser- och elektronstrålesmältning. Det är den senare tekniken som Sports Tech Research Centre är världsledande inom och man arbetar nära ett flertal företag i och utanför regionen. För tillfället

22 22 22

klarar man att hantera ett tiotal olika metallsorter. – Det är en klar begränsning eftersom det finns tiotusentals metalliska material som skulle kunna vara intressanta. Vi jobbar mest med titan, och rostfritt 316-stål som är vanligt inom industrin, men vi har sedan ett par år tillbaka också börjat fundera på möjligheterna att försöka utveckla nya metaller som är skräddarsydda för olika tillämpningar, säger Lars-Erik Rännar.

”Marknaden växer med omkring 30 procent om året just nu och inom vissa branscher har den här tekniken redan inneburit en revolution.” lars-erik rännar

De nya metallerna skulle fungera extremt bra för sitt område, men kanske vara värdelösa för de flesta andra tillämpningar. – Jag tror att det är först när vi får många fler och ännu mer nischade material som vi kommer att få en riktig industriell revolution inom additiv tillverkning i metall. Men tekniken an-

vänds redan nu av företag som Boeing och Airbus när de ska ta fram kritiska komponenter. Det finns också svenska företag som arbetar med tekniken. Siemens i Finspång använder additiva metoder för att reparera delar till sina kompressorer och VBN Components har tagit fram verktyg som håller dubbelt så länge som konventionella. UNIK FORSKNING I södra Frankrike samarbetar hela 35 länder i konstruktionen av en anläggning som innehåller en av de mest avancerade, kraftfulla och kostsamma maskiner som någonsin byggts. Projektet kallas ITER och går ut på att för första gången testa fusionskraft i stor skala. När fusionsenergi utvinns bildas värme på uppemot 150 miljoner grader. För att kunna hantera detta krävs många stora, avancerade och extremt hållbara komponenter och utmaningen är att lyckats skapa en kostnadseffektiv tillverkningsprocess för dessa. Stefan Wikman är projektledare på Fusion for Energy som koordinerar EU:s bidrag till ITER-projektet: – Hittills har additiv tillverkning handlat om små komponenter, såsom implantat. Våra delar är betydligt större, uppemot en meter stora, och de kan kräva så mycket som femton olika tillverkningssteg i dag. Det blir dyrt, säger han. Genom att lära av de additiva processer som tagits fram för mindre komponenter har forskarna dock kommit en bit på traven. Stefan Wikman beskriver den svenska forskningen inom additiv tillverkning, där Mittuniversitetet är en av de ledande aktörerna, som unik. – Det samarbete som finns mellan flera universitet och institut i Sverige är unikt, och det gjorde att vi fick upp ögonen för dem. Nu har vi bidragit

Genom additiv tillverkning går det att skapa avancerade komponenter utan sömmar.

med medel till ett projekt som handlar just om att tillverka stora och komplicerade komponenter. 160 MILJARDER ITER beräknas kosta 160 miljarder kronor att bygga och det är därför oerhört viktigt att inget går fel. Stefan Wikman tror att de svenska företag som tillverkar maskiner för additiv tillverkning har förstått att det finns en efterfrågan på nya större maskiner som kan användas för att tillverka de större komponenter som krävs för exempelvis ITER. Fusionsenergi är ännu en ganska avlägsen industri, och de närmsta åren är det framför allt andra delar av energisektorn som kommer att vara intressanta ur ett kommersiellt perspektiv, menar Stefan Wikman. – Det finns möjligheter att sänka kostnader för redan existerande branscher, minska antalet maskiner och tillverkningssteg. De företag som lyckas med detta kommer att stärka sin konkurrenskraft. 


ANNONS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Mittuniversitetet

Effektivare och miljövänligare teknik för elbilar Hemelektronik, elbilar och solceller är några områden där tekniken utvecklats starkt de senaste åren. Men det finns mycket mer att göra. Forskare på Mittuniversitetet testar nu både superkondensatorer och energiomvandlare som ska vara effektivare och mer miljövänliga än de som finns på marknaden i dag. TEXT: MATS HELLSTRÖM

BILD: TINA STAFRÉN

EN SUPERKONDENSATOR kan bestå av olika material och har som uppgift att snabbt ta emot, lagra och ge ifrån sig energi. Det här området har forskarna på forskningscentrumet FSCN (Fiber Science and Communications Network) arbetat med i flera år och just nu är man i färd med att bygga prototyper som förhoppningsvis ska bli både tåligare och mer effektiva än befintliga produkter. Utmaningarna är flera; det handlar bland annat om att lyckas hantera höga spänningar och att öka kapacitansen, alltså lagringsförmågan, i superkondensatorn. För att lyckas med det sena-

”Vanliga batterier klarar bara en variation på ungefär plus minus 20 procent i spänning innan prestandan sjunker rejält.” kent bertilsson

re använder forskarna nanocellulosa (en produkt från skogen) och olika typer av kol för att skapa ett kompositmaterial som ökar kapacitansen jämfört med konventionell teknik. Kompositmaterialet är mer miljövänligt och blir också tåligare, vilket gör att det håller längre ute på vägarna.

– Vanligtvis använder man sig av plast, fluorerade polymerer och lösningsmedel, men vi jobbar bara med vattenlösningar, kol och papper, förklarar Sven Forsberg, forskare vid forskningscentrumet FSCN. En utgångspunkt i forskningen, som finansieras med stöd från KK-stiftelsen, Länsstyrelsen i Västernorrland och Energimyndigheten, är att hitta lösningar som är kommersiellt gångbara. – Superkondensatorer finns redan, batterier likaså, så vi måste jämföra prestandan på våra varianter och se om de kan fungera lika bra eller bättre än de som finns på marknaden i dag, men samtidigt vara billigare och mer miljövänliga. OM PROJEKTEN FALLER väl ut väntar en miljardmarknad. Men för att nå dit behöver ett till problem lösas. Ska superkondensatorerna kunna användas effektivt behövs energiomvandlare som kan hantera stora spänningsvariationer. Några sådana finns inte i dag och därför arbetar forskarna även med detta. Ansvarig för forskningen inom supereffektiva energiomvandlare är Kent Bertilsson på forskningscentrumet STC (Sensible Things that Communicate). – Vanliga batterier klarar bara en variation på ungefär plus minus 20 procent i spänning innan prestandan sjunker rejält. För att kunna ta tillvara den höga kapacitansen i en superkon-

Superkondensatorn byggs av grafit som blandas med vattenlösning och nanocellulosa samt bestryks på papper. Målet är att den ska lagra energi i elbilar med höga miljöprestanda och till låg kostnad.

densator behövs en omvandlare som klarar betydligt större spänningsvariationer än så, säger han. DEN OMVANDLARE som utvecklats på STC liknar dem som finns på marknaden i dag, men forskarna har gjort modifieringar i kretsarna som gör att produkten klarar en större spänningsvariation med bibehållen verkningsgrad. Vid sidan av superkondensatorer finns det flera andra tänkbara applikationer för tekniken. – Laddare till mobiler och datorer är ett exempel, man skulle slippa ha olika laddare beroende på var i världen man är. Även i solceller varierar spänningen

kraftigt, beroende på hur solen lyser. Genom att ändra spänningen under dagen skulle energiutvinningen kunna bli effektivare, säger Kent Bertilsson. I princip all elektronik behöver spänningsomvandlare, från diskmaskinen till tevespelet, och därför skulle den här tekniken kunna hjälpa tillverkarna att göra elektroniken ännu mer kompakt. Tillämpningarna är nästintill oändliga, men just nu är det superkondensatorer inom inte minst bilindustrin som Mittuniversitetets forskare intresserat sig för. – Bara detta är en enorm marknad, säger Kent Bertilsson. 

I Härnösand tror vi på samverkan. Samverkan med näringslivet för bästa tillväxt, samverkan med universitetet för att hitta innovationskraften i vår utveckling och samverkan i regionen för att bli en attraktiv del i Sverige.

23 23 23


ANNONS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Mittuniversitetet

Additiv tillverkning skapar nya förutsättningar Har du hört talas om 3D-tillverkning? Tanken går snabbt till en sorts maskin som skulpterar genom att ta bort material från ett gods, men sanningen är den motsatta. Tänk dig en maskin som utgår från en digital 3D-modell och helt enkelt bygger en produkt från ingenting genom att tillsätta antingen metall eller plast. Där har du ”additiv tillverkning” och en kort beskrivning av vad AIM Sweden gör för något. början av 2000-talet blev Mittuniversitetet involverade i det som då hette ”rapid prototyping”. I dag använder man termen ”additiv tillverkning” eller i folkmun ”3D-printning”. – Vi blev rätt så snart nyfikna på hur denna metod skulle kunna användas i medicinska applikationer och 2003 köptes den första plastmaskinen in till universitetet. Då kunde vi börja göra prototyper på nya produkter i vår sportforskning, berättar Lars-Erik Rännar, docent på Mittuniversitetet och Sports Tech Research Centre. – I samma veva fick vi kontakt med sjukhuset i Östersund där ett gäng ortopeder och röntgenläkare blev intresserade av det vi höll på med. Vi inledde ett samarbete där vi byggde 3D-modeller utifrån skiktröntgenbilder på patienter. Det kunde röra sig om exempelvis komplexa frakturer som vi sedan kunde skriva ut så att läkarna skulle kunna förbereda sig och patienten så bra som möjligt inför operationen, säger Lars-Erik Rännar. 3D-printning i metall Forskningen gick vidare och efter några år köpte universitetet in den första utrustningen för att bygga i metall (Electron Beam Melting®), berättar Lars-Erik Rännar. – Då fick forskningen ny fart och vi kom vidare med medicinska applikationer och började fundera på att göra individanpassade implantat. Här har vi genom åren kunna bidra med ett antal implantat i samarbete med Östersunds sjukhus och vi har också samarbetat med bland annat Akademiska sjukhuset i Uppsala där vi designar implantat och rekonstruktionsplattor till käkkirurgi. Till marknaden Nu har forskningen tagits till den kommersiella marknaden på allvar. Tack vare stöd från investerare har Nordens första

24 24

bolag inom området startats genom AIM Sweden, med säte på Frösön i Östersund – Det här är en tillverkningsmetod som länge har eftersökts och nu är den verklighet. Tack vare vår unika koppling med Mittuniversitetets forskargrupp så får vi ett kontinuerligt flöde av nya produkter och idéer, berättar Göran Elovsson, vd för AIM Sweden. – Vi har kunnat rekrytera människor som forskat inom området upp till femton år. Dessutom har vi anställda som har masterexamen och doktorsexamen från Mittuniversitetet inom maskinteknik med inriktning på additiv tillverkning och samarbetet fortsätter genom att vi nu har tre studenter som gör sina examensarbeten hos oss, säger Göran Elovsson. – Denna spetskompetens tror jag är helt unik inom detta område och det är en av förutsättningarna för att vi kommer att lyckas, fortsätter Göran. Enormt intresse Företaget kommer främst att jobba mot vårdsektorn och industrin och har med den samlade erfarenheten inom additiv tillverkning i metall mycket goda förutsättningar. Men någon industriell revolution vill varken Göran Elovsson eller Lars-Erik Rännar prata om, inte än i alla fall. – Jag kan inte riktigt skriva under på att vi har nått så långt. Den här tekniken har givetvis påverkat industrin och kanske slagit ut någon enstaka bransch, men det kommer inte att ersätta till exempel fräsning eller gjutning helt, säger Lars-Erik Rännar som förutom sitt jobb på Mittuniversitetet även är ansvarig för forskning och utveckling på AIM Sweden. – Nu ser vi ett enormt intresse på svenska och internationella mässor. Det hade jag inte räknat med och man är ju alltid lite orolig när det ska satsas på något nytt. Kommer det vi sysslar med verkligen behövas? Men nu tvekar jag inte en sekund, konstaterar Lars-Erik Rännar. {

”Det här är en tillverkningsmetod som länge har eftersökts och nu är den verklighet. Tack vare vår unika koppling med Mittuniversitetets forskargrupp så får vi ett kontinuerligt flöde av nya produkter och idéer.” göran elovsson, vd, aim sweden

Mittuniversitetets forskningsbilaga  

Forskning för en bättre värld - Mittuniversitets forskningsbilaga