Page 1

ANNONS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Mittuniversitetet

forskning FÖR EN BÄTTRE VÄRLD

En tidning från Mittuniversitetet om forskning för samhälle och näringsliv

DEN GRÄNSLÖSA MÄNNISKAN Expeditioner från havsdjupen till Mount Everest ger Mittuniversitetets forskare unik kunskap om människokroppens förmågor.

Sidan 16

VÄRLDSLEDANDE SKOGSFORSKNING

VAD ÄR DU RÄDD FÖR?

SNÅRIGT MED LEDARSKAP

200 miljoner kronor satsas på halvering av skogsindustrins elenergibehov.

Terrorism, klimatförändringar eller olyckor – vi omges alla av risker. Men hur vi värderar dem beror på många faktorer.

Alla vill effektivisera och kvalitetssäkra, men många misslyckas. Forskarna vet varför.

Sidan 14

Sidan 20

Sidan 22

MEDFÖLJER SOM BILAGA I DAGENS INDUSTRI, JUNI 2012

1


ANNONS

MITTUNIVERSITETET – FÖR FORSKNING I TIDEN Foto: TINA STAFRÉN

Det är bara sju år sedan vi blev universitet och både inför och efter det har vår forskning växt och frodats. I den här tidningen kan du läsa om en del av den, med exempel både från bredare ämnesforskning, mer direkt kopplad till våra grundutbildningsmiljöer, och från våra forskningsprofiler. Gemensamt för dem är att vi på olika sätt – tillsammans med arbetslivet – försöker bidra till en bättre värld.

DEN PROFILERADE FORSKNINGEN bedrivs i samverkan med internationellt ledande kunskapsmiljöer i vår närhet och ger ofta vinster både för miljön och för företagens effektivitet. Det handlar om allt från att minska elförbrukningen inom skogsindustrin till att rena vatten från tungmetaller. Andra delar av vår profilforskning är mer fokuserade på att förbättra vår livskvalitet samtidigt som det kan bidra till företagsutveckling. Till exempel att utnyttja gps-data för att förbättra upplevelser, eller att utvärdera om Lean-produktion verkligen leder till bättre företagande. ALLDELES NYLIGEN FICK VI ett kvitto på att vi arbetar åt rätt håll: vi har blivit en KK-miljö. Det innebär i korthet att KK-stiftelsen, en av Sveriges största forskningsfinansiärer, har granskat och godkänt både våra långsiktiga forskningsstrategier och vårt system för kvalitetssäkring. En vision beskrivs ofta som något man vill uppnå. I vårt fall går visionen redan i dag hand i hand med verksamheten – men vi låter oss inte nöja med det. Vi fortsätter jobba än hårdare för att utveckla vår forskning i tiden. Anders Söderholm Rektor vid Mittuniversitetet

VAD ÄR EN KK-MILJÖ? KK-stiftelsens uppgift är att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att finansiera forskning vid Sveriges högskolor och ”nya” universitet. Forskningen ska vara profilerad och ske tillsammans med näringslivet. I de flesta projekt finansierar företagen hälften av forskningen. KK-miljön är en långsiktig satsning på att profilera Mittuniversitetets forskningsområden och två inriktningar har beviljats stöd under 10 år. Forskningen bedrivs i flera unika forskningsmiljöer och många av forskningsprojekten kan du läsa om i den här tidningen: STC (Sensible Things that Communicate) Intelligenta sensorer ökar trafiksäkerheten s. 5 Rymdtester ska lyfta solcellsindustrin s. 4-5 FSCN (Fiber Science and Communication Network) Så ska skogsindustrin halvera elenergibehovet s. 22 Miljardmarknad väntar ny teknik för metallåtervinning s. 22 NVC (Nationellt Vintersportcentrum) Varför blir muskler trötta? s. 11 ETOUR Vampyrfilmer inspirerar till resor s. 6 Sportstech Ny skridskoskena kan revolutionera hockeyn s. 11 Läs mer på

2

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Mittuniversitetet

kks.se

Professorer i den politiska hetluften Som akademiker förväntas man dela med sig av sin kunskap till världen utanför universitetet. Tre framstående medieforskare vid Mittuniversitetet sitter just nu med som ledamöter i omfattande statliga utredningar. Text: GUSTAF BLOMBERG Foto: JAKOB DAHLSTRÖM

Förutom att de är professorer och har medieområdet som specialitet har Lars Nord, Jesper Strömbäck och Ingela Wadbring en annan sak gemensamt: de medverkar just nu i olika statliga utredningar. Lars Nord, professor i politisk kommunikation, sitter som ledamot i public service-kommittén. Uppgiften är att komma fram till förslag om hur public service-bolagens uppdrag, utveckling och finansiering ska se ut framöver. – Hela frågan är minerad mark och känslig politiskt. Vi ska hitta kloka lösningar, men samtidigt ligger det naturligtvis i vårt intresse att ta fram sådant som är politiskt möjligt att genomföra, annars skulle vi ju jobba i onödan, säger Lars Nord. Han uppskattar att få träffa människor med samma intresse och att försöka hitta lösningar på praktiska problem. Uppslagen till forskningsidéer blir många, en inställning som delas av Ingela Wadbring, professor i medieutveckling och ledamot i den parlamentariska utredningen om presstödets framtid. – Man hittar spännande luckor att fylla när man blir insatt i ämnena. Tidigare har det till exempel skrivits ganska lite om stöd i förhållande till mediekonsumtion, så nu har jag börjat skriva en artikel om det, säger hon. INGELA WADBRING TYCKER att det är spännande att få vara med och påverka ett mediesamhälle som nu genomgår en snabb förändring. – Men jag bidrar med sakkunskap och håller åsikterna utanför. Det är ju parlamentarikerna som beslutar. Jesper Strömbäck, professor i politisk kommunikation, håller också åsikterna utanför sitt uppdrag som huvudsekreterare i

FYLLER KUNSKAPSLUCKORNA. Lars Nord, Jesper Strömbäck och Ingela Wadbring medverkar alla i statliga utredningar som kan få stor betydelse för mediesamhällets utveckling.

regeringens framtidskommission. – Min uppgift är inte att tycka utan att ur ett sakligt och vetenskapligt perspektiv analysera den svenska samhällsutvecklingen och utifrån detta identifiera vilka de framtida samhällsutmaningarna är. Men kommissionens slutsatser kan påverka den politiska agendan. I sin nuvarande roll tycker Jesper Strömbäck att han får god användning för sin vana att som forskare hantera och analysera stora mängder information. I gengäld får han nya insikter i svensk politik, från insidan, och möjligheter att skapa ett bredare nätverk. – Jag lär mig oerhört mycket om hur det svenska samhället fungerar, samtidigt som jag kan bidra till samhället och de politiska beslutsunderlagen.

Jag bidrar med sakkunskap och håller åsikterna utanför. Det är ju parlamentarikerna som beslutar.

-makes you visible vxl 018 - 490 11 00 Stålg. 20 | 754 50 Uppsala www.marknadsmedia.se

EN TIDNING FRÅN MITTUNIVERSITETET Frågor om innehållet besvaras av: ANNA-LENA EKENRYD Kommunikationsstrateg anna-lena.ekenryd@miun.se 060-148606

Projektledare: Anci Syrén 0736-99 11 07 anci.syren@marknadsmedia.se Redaktör: Mats Hellström Grafisk form: Rebecka Appelfeldt Repro: JMS Tryck: Mittmedia Print


ANNONS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Mittuniversitetet

Nytt sätt att sy minskar risken för komplikationer Många små och täta stygn vid bukoperationer minskar risken för komplikationer, visar ny forskning. – Våra studier har visat att hur man syr ihop bukväggen efter en operation har stor inverkan på risken för sårkomplikationer, säger Daniel Millbourn, specialistläkare på Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand.

Finns det några nackdelar med små stygn?

Inom kirurgin har det länge förespråkats att använda stora stygn så att man inte syr nära sårkanten. Studierna som Daniel Millbourn bedrivit i Sundsvall visar dock att risken för komplikationer minskar om läkaren vid förslutning av ett medellinjesnitt sätter små och täta stygn nära sårkanten. – Våra studier visar att risken för ärrbråck minskar och även risken för att drabbas av sårinfektion, säger Daniel Millbourn.

– Totalt görs det cirka 15 000 bukoperationer via medellinjen i Sverige om året. Om alla skulle sy med små, täta stygn nära sårkanten skulle kostnaderna minska till följd av färre komplikationer. För hela Sverige skulle enbart minskningen av mängden ärrbråck innebära en besparing på cirka 20 miljoner kronor per år.

Varför är det bättre med små stygn än stora?

– Absolut! Det har redan väckt både nationell och internationell uppmärksamhet. Resultaten används i utbildningen av alla blivande kirurger i Sverige. Det här sättet att sy innebär stora ekonomiska besparingar samtidigt som många patienter slipper onödigt lidande.

– Genom att sy nära sårkanten undviker man att sy i fett- och muskelvävnad som ger sämre fäste. Med små och täta stygn minskar också trycket på varje stygn efter operationen, sårkanterna hålls bättre ihop och såret läker därmed bättre.

– Med mindre stygn tar det lite längre tid att sy, vilket innebär en merkostnad för operationen. Men eftersom antalet patienter som får komplikationer minskar så blir kostnaden totalt sett ändå lägre.

Hur mycket kan hälso- och sjukvården spara?

Får du gehör för det du fått fram i din forskning?

”Här finns det bra förutsättningar för forskning” Forskningen är en viktig motor för att få fram och tilllämpa ny kunskap inom Landstinget Västernorrland. – Vi ger forskningsintresserade medarbetare stöd för att komma igång med forskningsprojekt vilket är utvecklande för både medarbetare och landstinget, säger Jonas Appelberg, forsknings- och utvecklingschef. Landstinget Västernorrland har goda förutsättningar för forskning, både lokalt och i samverkan med universitet och andra landsting, till exempel genom forskningsnätverk mellan landstingen i Norrland. För medarbetare inom landstinget underlättar det möjligheterna att till exempel genomgå en forskarutbildning och se forskningen omsättas i praktiken. Exempel på stöttning som medarbetare kan få från lands-

tinget är forskningsanslag och handledning i vetenskaplig metodik och statistik. – Vi har en väldig bredd på forskningen här med allt från studier av hälsorisker i samband med arbete i kyla till forskning kring kvinnors utsatthet för våld. Forskningsresultaten får i många fall, på både kort och lång sikt, effekter på utvecklingen av vården, säger Jonas Appelberg.

Kurs i vetenskaplig metodik

Tillsammans med Mittuniversitetet arrangerar Landstinget Västernorrland årligen en kurs på 15 högskolepoäng i forskningsmetodik. Läs mer om kursen på: lvn.se/forskningsmetodik

www.lvn.se

3


ANNONS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Mittuniversitetet

Rymdtester ska lyfta solcellsindustrin Solenergi är en av framtidens viktigaste energikällor. Men som så ofta när det handlar om förnybara energislag brottas tekniken med höga kostnader. Genom tester på rymdstationen ISS ska ett internationellt forskarlag nu lösa det problemet. Professor Torbjörn Carlberg på Mittuniversitetet är en av de ansvariga för projektet. Text: MATS HELLSTRÖM Foto: NASA

Kisel är ett av de viktigaste ämnena i både elektronikindustrin och solcellsindustrin. För att fungera väl i elektronik måste det vara mycket rent. Men att rena kisel är en dyrbar process. Det, tillsammans med den bristande tillgången på kisel, gör att solceller som tillverkas av kisel blir relativt dyra. Men kisel för solceller behöver inte vara helt rent för att fungera väl. Detta har en grupp på 25 forskare från olika länder tagit fasta på och utveckTorbjörn Carlberg lat till ett jättelikt forskningsprojekt där siktet är inställt på den internationella rymdstationen ISS. En av dem är Torbjörn Carlberg, professor i materialteknik vid Mittuniversitetet, som jobbat med både kisel och tyngdlöshet i sin tidigare forskning. – Allt som leder till lägre kostnader eller högre effektivitet gör solceller mer attraktiva på marknaden. I Sverige har det inte slagit igenom, men längre söderut i Europa börjar solenergi bli en betydande energikälla, säger han.

TYNGDLÖSHETEN NYCKELN Forskarnas lösning för att göra solenergi mer konkurrenskraftigt är alltså att kapa kostnader i framställningen av det

kisel som används för att fånga solens strålar. För att få fram det rena kisel som elektronikindustrin behöver används kraftigt upphettad saltsyra som frigör kiseln, en metod som är kostsam. Den nya tekniken, som utvecklats till en process i Kanada, innebär i stället att man blandar kisel med aluminium. Eftersom kisel stelnar vid en högre temperatur än aluminium går den lätt att avskilja, samtidigt som de övriga ämnena, framför allt fosfor och bor, till största delen stannar kvar i aluminiumet. På så sätt blir man alltså av med andra oönskade ämnen. Tyvärr finns det en baksida av metoden då en viss del av aluminiumet stannar kvar mellan skivorna av kisel. – Det är här rymdtesterna kommer in i bilden, berättar Torbjörn Carlberg. Tyngdlösheten innebär att det blir möjligt att sätta in elektromagnetiska krafter och se exakt hur de påverkar rörelsen och tillväxten av kiselskivorna. På jorden är det mycket svårare att förstå hur elektromagnetismen påverkar eftersom det samtidigt finns andra krafter som skapar rörelser. Att veta vilken kraft som påverkar vad är då i princip omöjligt. I rymden kan man i stället öka den elektromagnetiska påverkan i olika steg och på så sätt lättare förstå förändringarna när de sker på jorden. Därefter kan forskarna ta fram modeller som

urskiljer de olika krafterna och som gör det möjligt att hitta effektivare sätt att separera ämnena.

STÅR FÖRST I KÖN Det finns redan ett kanadensiskt företag som säljer solceller tillverkade med den här tekniken, trots att den är långt ifrån färdigutvecklad. – Många forskare tror starkt på det här sättet att rena kisel genom aluminium, den har potential att bli dominerande på marknaden, säger Torbjörn Carlberg. Ingen rymduppskjutning är ännu schemalagd, men Torbjörn Carlberg är förhoppningsfull. – Vi har ansökt hos ESA och experiment med aluminiumsmältor har redan gjorts av andra, vilket borde betyda att vi har en bra chans att snart få klartecken. Det är svårare att få okej för material som inte testats tidigare. När väl uppskjutningen blir av är det Torbjörn Carlbergs projekt som står först i kön av de forskare inom gruppen som har ansökt. – ESA ser uppenbarligen en möjlighet i mitt projekt och försöker hitta så många flygmöjligheter som möjligt. Besluten om finansiering tas däremot på regeringsnivå, och finanskrisen har säkerligen lett till att man håller lite hårdare i pengarna och att det därför drar ut på tiden. Men vi är fullt redo.

Tekniken har potential att bli dominerande på marknaden.

ANDRITZ Iggesund Tools AB With our knife systems you get more than just a technology. www.andritz.com

4

We accept the challenge!


ANNONS

OM SOLCELLSTEKNIK

Solceller går att tillverka med flera olika metaller som energifångare. Några av de billigaste alternativen är stål och koppar, som kan generera en verkningsgrad på omkring 10 procent. Solceller tillverkade av kisel står idag för uppemot 80 procent av solcellsmarknaden och har en verkningsgrad på drygt 20 procent. Eftersom ett visst material bara kan absorbera ett begränsat spektrum av våglängder finns det en absolut maxgräns för verkningsgraden. För kiselceller ligger den på 28 procent. Genom att kombinera material såsom galliumarsenid och nitrit är det dock möjligt att komma upp i verkningsgrader på närmare 50 procent, men tekniken riskerar då att bli för dyr för att kunna användas kommersiellt.

INTELLIGENTA SENSORER ÖKAR TRAFIKSÄKERHETEN Med ny teknik är det nu möjligt att avgöra väglaget på distans, utan att montera sensorer i vägbanan. I ett forskningsprojekt i skärningspunkten mellan universitet och näringsliv utvecklas nu den här effektivare och billigare metoden. Text: GUSTAF BLOMBERG Porträttfoto OLLE MELKERHED Foto: HELÉNE GRYNFARB/BILDARKIVET.SE

Att ”sätta grejer direkt i vägen” ses allt mer som en förlegad teknik av företagen som ligger i framkant i utvecklingen av mätteknik för väglag. Med den nya tekniken går det i stället att på avstånd bedöma om väglaget är isigt, vått eller snöigt, och därefter sätta in åtgärder som att salta eller sanda. – Med hjälp av data från IR-kameror och vanliga kamerabilder som integreras Patrik Jonsson med data från traditionella mätstationer och sedan samkörs, kan vi lättare se vad det är för väglag. I min fortsatta forskning fördjupar jag mig i dessa tekniker för att kunna ge förslag på hur framtidens sensorer ska konstrueras. Det berättar Patrik Jonsson, civilingenjör på företaget Combitech och samtidigt industridoktorand vid Mittuniversitetet. Hans forskning går ut på att utveckla teknik som ger både bättre och billigare möjligheter att bedöma väglaget, med syftet att kunna öka trafiksäkerheten. HAN SER FLERA FÖRDELAR med den här tekniken jämfört med konventionella mätsystem. – Man täcker in en större yta. Dessutom slipper man lägga ned arbete på att spärra av vägen och riskera att det bildas köer, säger Patrik Jonsson. Tekniken har också andra användningsområden. – Förutom halkbekämpning kan man tänka sig att använda mätinformationen till att styra variabla meddelandeskyltar och för att anpassa hastighetsgränser. Vi förväntar oss också att kunna använda tekniken för att optimera vindkraftsproduktion, där nedisning är ett stort problem. FORSKNINGSPROJEKTET DELFINANSIERAS av Trafikverket som även bistår med testplatser. Målet är att få fram nya system och produkter för att effektivisera trafikflöden och dessutom att transportera gods och människor på ett trafiksäkert sätt. Att forskningens resultat kan användas i praktiken är en central utgångspunkt och Patrik Jonsson tycker att näringslivet och akademin överlag har närmat sig varandra. – Samtidigt har det inom industrin blivit ett fokus på korta projekt som snabbt ska visa avkastning, och då missar man att satsa på det som tar lång tid att utveckla. Universitetsforskningen är däremot till sin natur långsam och långsiktig. Samarbetet ger industrin möjligheter att undersöka saker som de annars inte har tid med.

REDO FÖR RYMDEN. Professor Torbjörn Carlberg har genomfört tester på ISS tidigare. Nu väntar han återigen på klartecken för en uppskjutning där grundämnena kisel och aluminium ska undersökas närmare. Ett lyckat test kan innebära ett viktigt steg framåt för solcellsindustrin.

Orexplore AB

Riskkapital för växande företag i Norrlands inland

Våra portföljbolag är CPD-Center AB, Orexplore AB, Spaceport Sweden AB och Tannak AB. Alla är innovationer i tidiga faser och har exportpotential.

t or

eden Sw

a k AB

AB

CPD - Cente rA B

Som investerare är vi aktiva, finansiellt starka och strävar efter att främja en hållbar utveckling i de investeringar vi gör. Dessutom har vi erfarenhet av att kommersialisera den senaste forskningen. Vi samarbetar med privata och offentliga finansiärer, myndigheter och universitet.

Spa ce p

Inlandsinnovation är ett statligt ägt riskkapitalbolag som investerar i företag i Norrlands inland som vill växa och stärka sin internationella konkurrenskraft.

n Tan

Tel: 0771-15 01 80 www.inlandsinnovation.se

5


Vampyrfilmer inspirerar till resor

TWICATION. Turismforskarna Christine Lundberg, Maria Lexhagen och Sigrid Mattsson gav nyligen ut den första boken som handlar om fenomenet med turism som sker i spåren av populärkulturella filmer och böcker.

Världen över samlas hängivna fans i Twilight-historiernas spår. Just nu pågår ett forskningsprojekt om hur populärkultur får människor att resa till nya platser världen över. Text: JOHANNA STENIUS Foto: SUMMIT ENTERTAINMENT

Lord of the rings-resor till Nya Zeeland. Harry Potter-resor till London, Wallander-resor till Ystad. Det blir allt vanligare att människor resor i populärkulturens spår. Projektet PopCulTour vid Mittuniversitetets turismforskningsinstitut ETOUR har tagit fasta på detta. De har valt att fokusera på turistmål kopplade till Twilight och de hundratusentals fans som reser världen över för att träffas och uppleva vad de sett och läst i filmerna och böckerna som skildrar kärlekshistorien mellan tonårsflickan Bella Swan och vampyren Edward Cullen. I PopCulTour-studien skiljer man på platserna där filmerna spelats in och platser där berättelserna utspelat sig. De senare är ofta mer intressanta för fansen. – Oftast blir destinationerna totalt överraskade av de mängder av turister som plötsligt kommer, berättar Christine Lundberg som är en av forskarna i projektet. Forks i Washington, USA, är ett bra exempel. Med sina 3 000 invånare kan den lilla or-

ten jämföras med Åsele i Sverige. Dit har över 250 000 besökare kommit för att få en Twilight-upplevelse. – Staden som var på väg att avfolkas har verkligen omfamnat detta. Invånarna ser det som sin räddning, berättar Maria Lexhagen som också forskar i projektet. Att de valde att undersöka just fenomenet kring Twilight var för att det fanns så många olika destinationer kopplade till serien, plus att det finns en stor fankultur med olika events och träffar runt omkring. De som reser till platserna vill umgås med likasinnade, få utlopp för sina känslor eller kanske helt enkelt se en ny plats. – Skulle vi ha valt till exempel Wallanderturism hade projektet bara fokuserat på en destination, säger Christine Lundberg och berättar att forskargruppen har besökt alla Twilight-destinationer. Forskningen är högaktuell i Sverige just nu i och med Millennium-filmerna. Orter som Segersta i Hälsingland väntar med spänning på

tillströmning av turister som vill vandra över samma bro som Lisbeth Salander. Under tiden tar de hjälp av de erfarenheter som PopCulTour-gruppen gärna delar med sig av. – Skillnaden mellan de här svenska orterna och många andra resmål är att de är proaktiva, de förbereder sig före tillströmningen av turister, säger Christine Lundberg. REDAN NU BESÖKER runt 10 000 turister per år Stockholm för att bland annat vandra i Millennium-karaktärernas fotspår. Andra turistmål med potential är det kommande Abba-muséet i Stockholm, och redan nu kommer tusentals tyska turister till södra Sverige för att besöka platser med koppling till deras favoritdeckare Wallander och Inga Lindström. – Mariefred kan man faktiskt jämföra med Forks i USA. Dit kom plötsligt tusentals tyskar för en Inga Lindström-upplevelse utan att staden hunnit förbereda sig, berättar Christine Lundberg.

Oftast blir destinationerna totalt överraskade av de mängder av turister som plötsligt kommer.

NU BLIR STUDIERNA ÄNNU MER MOBILA Det handlar lika mycket om pedagogik som om teknik. Snart kommer studenter inte bara att plugga på datorer utan också via läsplattor och i mobilen. Då behöver vi veta hur det görs på bästa sätt. Text: JOHANNA STENIUS Foto: MARCUS SUNDGREN

Lärande handlar om kommunikation. Det anser Jimmy Jaldemark, universitetslektor i pedagogik som är speciellt inriktad på elektroniskt lärande – e-lärande. Och det är just kommunikationen som är den stora vinsten med lärplattformar via Internet, förutom de stora möjligheterna att kunna studera var som helst. – Internet är ett enormt medium för kommunikation. Och mänskligt samspel är helt

6

grundläggande för hur långt en människa kan utvecklas, säger Jimmy Jaldemark. PÅ MITTUNIVERSITETET studerar cirka hälften av studenterna på campus, resten läser på distans. Då gäller det att plattformarna hänger med. I april fick Jimmy Jaldemark och hans forskargrupp ett nytt projekt beviljat, med inriktning mot mobilt lärande.

– Ett av Mittuniversitetets strategiska fokus är just att stärka e-lärande, så det är väl ett naturligt steg att ta det vidare från datorerna. Ska vi vara i framkant så måste vi vara det överallt. I år är året då de mobila enhe- Jimmy Jaldemark terna slår igenom stort, säger Jimmy Jaldemark. Projektet innebär att det nu ska göras ett

försök inom universitetet där man ska pröva olika pedagogiska metoder på till exempel läsplattor och smartphones. – Jag är själv ingen teknikexpert. Kraven kommer underifrån, från studenterna. I framtiden ska våra lärplattformar även fungera mobilt, säger Jimmy Jaldemark. Och så kommer det säkert att bli. Tittar man historiskt har faktiskt nästan varje teknisk nydaning i ett tidigt skede tillämpats i utbildningssammanhang. – Radio, tv och böcker. Allting har först prövats där. Vi tror att det här kan förändra människans möjlighet till lärande.


ANNONS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Mittuniversitetet

Sociala medier gör nytta internt Sociala medier är inte bara till för extern kommunikation, utan är också mycket användbara internt. Det fokuserar Mittuniversitetets hett efterfrågade forskning om sociala intranät på. Text: JOHANNA STENIUS Illustration: MAGNUS PEDERSEN

De sociala medierna förändrar våra kommunikationsmönster på ett omvälvande sätt. Fler än fyra miljoner svenskar är medlemmar i Facebook, och enligt en undersökning gjord av Global Intranet Trends har vart femte företag en väletablerad användning av sociala medier på sina intranät. Men inte i Sverige. Nu vill många införa de sociala medierna i sina interna nätverk, men de vet inte hur det ska gå till. Forskningen om sociala medier är dessutom relativt outvecklad. Därför startade forskargruppen CORE vid Mittuniversitetet 2011 ett forskningsprojekt om sociala medier och intern kommunikation i samarbete med företag och offentliga organisationer. Den första delstudien – som finansierades av Sveriges Informationsförening, PostNord, Sigma, Sundsvalls kommun och Arla – är nu klar och rapporten har precis presenterats. – Vi ville undersöka nyttan och framgångsfaktorerna som finns i att använda de sociala nätverkens funktioner internt, säger Kicki Strandh, som är projektledare. Den första studien består av djupintervjuer med nio organisationer. – Det var svårt att hitta organisationer som hade kommit långt i sitt arbete med sociala intranät. Alla vill i stället veta mer eftersom

de inte kommit igång ännu, säger Lena Lundgren som är doktorand i projektet. Att införa sociala intranät kostar både pengar och energi, speciellt inom stora organisationer. – Utmaningen ligger inte i det tekniska utan i att få medarbetarna att komma igång med det. Det är extremt viktigt att frågan hamnar på allas agendor, annars uppstår kommunikationsklyftor, säger Kicki Strandh. DEN STORA NYTTAN med sociala intranät är att man plötsligt kan samarbeta över gränserna och komma bort från ”stuprörstänket” som finns i många organisationer. Med hjälp av funktionerna kan kontakter inom företag ske ”på tvären” i stället för bara uppifrån och neråt. Människor kan hitta varandra och utbyta erfarenheter. Men det finns ett visst motstånd. – Det finns en rädsla att släppa informationen fri. Kraven på de sociala funktionerna kommer faktiskt ofta underifrån. Det pågår en generationsväxling där de yngre vill ha tillgång till sociala nätverk även på jobbet, säger Kicki Strandh. I nästa steg ska forskarna undersöka organisationer som hunnit göra en utvärdering av sina sociala intranät och hur de påverkar dem som använder sig av tekniken.

Kicki Strandh

Lena Lundgren

Utmaningen ligger inte i det tekniska utan i att få medarbetarna att komma igång med det.

Härnösand bygger framtid! NYA PERSPEKTIV. Karin Reichard på Atlas Copco gillar det annorlunda perspektiv som forskarna tillför.

Nytt handelsområde 2011-2012 Nytt resecentrum 2012 Byggklara fritidshustomter

NY TEKNIK KRÄVER ORDNING Tekniska produkter blir alltmer komplicerade och skräddarsys ofta för kunden. Nu ska företag och forskare vid Mittuniversitetet hitta nya sätt att hantera de stora mängder teknisk information som behövs för att använda en produkt.

En stor norrländsk undersökning visar att Härnösand har störst po-

Text: GUSTAF BLOMBERG Foto: ATLAS COPCO

Sedan 2007 deltar Institutionen för informationsteknologi och medier i samarbetsprojektet TIC (Teknikinformationscentrum) tillsammans med flera industriföretag. Målet är att hitta nya, effektiva lösningar för att hantera de allt större mängderna komplex teknisk information. – Ta en lastbil som exempel. Den består av en mängd komponenter som sätts ihop på beställning av varje kund. Ingen lastbil är den andra lik och då gäller det att få till effektiva rutiner för att hålla reda på alla detaljer och kunna återanvända informationen, så man slipper skriva om allt från början för varje lastbil, förklarar projektledaren och professorn i informatik Viveca Asproth. Inte blir det lättare av att produkterna blir alltmer avancerade, eller att den nya generationen användare är vana att söka information på andra sätt än via tjocka handböcker. För att hitta nya lösningar krävs samarbete.

Byggklara villatomter

– I varje delprojekt ingår folk från universiteten och företagen. Vi försöker sedan lösa problemen tillsammans. PROJEKTET HAR RÖNT STORT INTRESSE. Femton företag deltar idag och fler är på väg in. Karin Reichard är manager för Product Services på Atlas Copco Tools, ett av företagen som medverkar. Hon uppskattar det annorlunda perspektiv som forskarna tillför: – Det är bra att ibland kunna blicka längre fram, tillsammans med andra som kommer från en annan miljö och tillför nya infallsvinklar. Sedan vill vi förstås erbjuda ännu bättre teknikinformation till våra kunder. Samarbetet ger också mycket tillbaka till forskningen, anser Viveca Asproth. – Vi har ju tillgång till en otrolig studiemiljö. Företagen är öppna och ger oss tillgång till allt. Det är jätteroligt när man känner att det man gör efterfrågas.

tential att utvecklas när effekterna av Botniabanan och Ådalsbanan slår igenom. Vi som bor här är lite ”hemmablinda” av allt som finns runt knuten. Men vi är med på resan mot framtidens Härnösand!

nn Granne med resecentrum och alla kommunikationer är Torsviksområdet, där Härnösandshus hyr ut havsnära lägenheter. nn I maj 2011 invigde HEMAB Härnösands Energipark, med Europas första solkraftverk för el och fjärrvärme. Här finns möjligheter för bland annat Mittuniversitetets och Yrkeshögskolans utbildningar att göra laborationer.

Härnösand – en del av Höga Kusten www.harnosand.se

7


ANNONS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Mittuniversitetet

SVENSKA STORFÖRETAG I KOMMUNIKATIONSSTUDIE Ett tydligt och kommunikativt ledarskap gör företag mer lönsamma. Det är utgångspunkten i ett forskningsprojekt som ska leda fram till nya rekommendationer om hur en arbetsplats kan öka trivseln, engagemanget och förbättra resultatet. Text: MATS HELLSTRÖM Foto: SANDRA PETTERSSON

Känslan av jämställdhet viktigare än statistiken Sverige kan vara jämställt 2020 – på pappret. Det har professor Mikael Nordenmark vid Institutionen för hälsovetenskap kommit fram till. Frågan är bara om det kommer att få oss att må bättre. Text: JOHANNA STENIUS Porträttfoto: SANDRA PETTERSSON

Mikael Nordenmark har forskat om livspussel och hälsa i många år. Det var när han började analysera den senaste statistiken kring arbetstid och föräldraledighet som han såg att kurvorna kunde tolkas på ett helt annat sätt än tidigare. Om utvecklingen skulle fortsätta i samma takt som nu skulle faktiskt män och kvinnor i Sverige kunna vara jämställda om tio år, en både upplyftande och ganska provocerande tolkning. Med jämställda menar han att både män och kvinnor om tio år kommer att förvärvsarbeta i genomsnitt fem timmar per dag, inklusive helger och ägna drygt tre timmar varje dag åt hemarbete. Dessutom kommer männen att ta ut 40 procent av föräldraledigheten under 2020-talet, om utvecklingen fortsätter som idag. – Det finns en dubbel bild av jämställdhet i dag. Mycket är sig likt, hur vi fördelar vår tid i hemmet, maktpositioner ... Å andra sidan har vi kommit otroligt långt internationellt sett. I Sydoch Mellaneuropas ögon har vi redan uppnått jämställdhet i Sverige, säger han. MEN ATT JÄMSTÄLLDHETEN GÅR FRAMÅT betyder inte att allt är bra. Ökad jämställdhet leder inte automatiskt till en högre värdering av kvinnodominerade yrken. De strukturella löneskillna-

8

derna finns kvar. Ett annat problem är att jämställdheten i hemmen inte alls har fått lika mycket fokus i samhällsdebatten. – Det beror på att arbetslivet är politiskt laddat. Dessutom är hemmet laddat med våra egna relatio- Mikael Nordenmark ner medan arbetslivet är objektivt. Kvinnorna jobbar mer än tidigare, kanske 75 procent, men gör fortfarande majoriteten av jobbet i hemmet, säger Mikael Nordenmark. MAN KAN ALLTSÅ VARA JÄMSTÄLLD på pappret men ändå inte uppleva sig leva jämställt. En viktig fråga i Mikael Nordenmarks forskning handlar om relationerna mellan arbetsliv, familjeliv, kön och välbefinnande. En huvudfråga för honom just nu är om jämställdhet är bra för människans välbefinnande. – Det finns få studier som verkligen har försökt undersöka detta. Preliminära analyser antyder att den faktiska arbetsfördelningen inom par har en marginell påverkan på välbefinnandet. I stället är det hur män och kvinnor upplever denna fördelning som är av störst vikt, säger Mikael Nordenmark.

Analyser antyder att den faktiska arbetsfördelningen inom par har en marginell påverkan på välbefinnandet.

Försvarskoncernen Saab, Sandvik, Norrmejerier, Spendrups och Volvo är fem stora svenska företag som de senaste åren satsat resurser på att förbättra ledarskapet och stärka kommunikationen inom sina verksamheter. Nu deltar de i ett forskningsprojekt som drivs av forskargrupperna CORE och Kvalitetsteknik på Mittuniversitetet. Den närmsta tiden ska forskarna analysera ledarskapet ute på företagen för att se vad som fungerar bra eller mindre bra. – Vi har intervjuat många chefer och medarbetare Catrin Johansson och fått många exempel på bra och dåligt ledarskap. Ett typiskt dåligt ledarskap är när chefen inte ger någon feedback till sina medarbetare, vilket skapar en osäkerhet hos den anställde. Ett bra exempel är när en chef på ledningsnivå är synlig och tydlig i organisationen. Det skapar engagemang, säger Catrin Johansson, docent i medie- och kommunikationsvetenskap, som leder forskningsprojektet. – Men allt handlar inte om kommunikation – grunden är kunskapen om den verksamhet man leder. En chef behöver alltså dubbel kompetens. FORSKNINGEN HAR NU resulterat i en karta över centrala kommunikationsbeteenden som kan användas för att utvärdera kommunikationsförmågan hos chefer. Snart ska det också finnas en utvärderingsmodell och färdiga rekommendationer om hur man kan förbättra sig. Men några företag ligger alltså redan långt framme. – Volvokoncernen har exempelvis arbetat med kommunikativt ledarskap i mer än tio år. De har systematiskt utvärderat hur chefernas kommunikation uppfattas för att kunna göra utbildningsinsatser där det behövs. Nu uppmärksammar allt fler privata och offentliga företag och organisationer detta eftersom de ser att det får positiva effekter.


ANNONS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Mittuniversitetet

Globala problem påverkar svenska socialtjänsten Europeiskt fiske i Afrika ger förödande konsekvenser för lokala fiskesamhällen. Men inte bara det – de internationella avtalen ökar utvandringen och därmed också socialtjänstens arbete i Sverige. Det är ett av de nya forskningsområdena på Mittuniversitetet. Text och foto: JOHANNA STENIUS

När de europeiska fiskeavtalen leder till att haven utanför Västafrikas kust dammsugs på fisk uppstår globala effekter som letar sig långt ner i samhällssystemen både i de drabbade länderna och i länder längre bort. Utfiskningen gör att lokala fiskare förlorar sin traditionella tillgång till arbete och mat, vilket i sin tur leder till att människor tvingas flytta – en del inom landet, vissa till andra länder, till exempel Sverige. ”För 10 till 15 år sedan var det nästan ett fritt val om man ville stanna i Västafrika, eller resa till Europa. Under de senaste 10 åren har människor börjat tvingas fly till Europa på grund av avtal inom sektorerna för fiske och jordbruk samt andra handelsavtal på den globala marknaden. Människor ser ingen framtid.” Det säger en senegalesisk man i en nyskriven artikel av professor Masoud Kamali och doktoranden Jessica H. Jönsson som forskar inom området ”Socialt arbete och dess senmoderna utmaningar”. Allt fler flyr alltså till osäkra förhållanden i Europa där de ofta tvingas leva som papperslösa utan rättigheter. Den här kopplingen är något som i allra högsta grad borde påverka den svens-

Europe & International

ka socialtjänstens arbete. Men det gör det inte, inte i verkligheten, anser Masoud Kamali. – I den här frågan har socialtjänsten i hög utsträckning varit frånvarande, bland annat på grund av socialtjänstlagens utformning. De här människorna ignoreras och får ingen hjälp. Det är helt fel och bryter mot socialarbetarnas internationella etiska koder. Alla människor är lika värda, men så behandlas de inte idag, tycker Masoud Kamali. Studien bygger på intervjuer med västafrikanska immigranter med egna erfarenheter från fiske, samt intervjuer med EU-politiker och socialarbetare med västafrikansk bakgrund. I nästa forskningsskede ska socialarbetare, politiker, hälso- och sjukvårdspersonal samt frivilliga organisationer med erfarenhet av arbete med papperslösa intervjuas. Forskarna hoppas därmed etablera de papperslösas problematik som ett kunskapsområde. Fram till nu har de nämligen uppmärksammats mycket sparsamt i Sverige. – Människor som drabbas av strukturella globala förändringar och svåra levnadsförhållanden är ett typiskt exempel på en av de senmoderna utmaningarna inom socialt arbete, säger Masoud Kamali.

Uncoated Fine Paper

Corrugated

SLUT PÅ FISK. De europeiska fiskeavtalen för vattnet vid den västafrikanska kusten har tvingat människor på flykt. Men många av dem som kommer till Europa får ingen hjälp. Nu hoppas forskarna att problemet ska uppmärksammas mer.

Bags & Coatings Kraft Paper

Mondi Dynäs – Möjligheternas pappersbruk Mondi Dynäs • är ett av världens bästa pappersbruk • är en modern arbetsplats i en internationell koncern • erbjuder stora möjligheter att utvecklas som anställd • uppmuntrar engagemang och delaktighet hos medarbetarna • erbjuder en kreativ och entusiasmerande arbetsmiljö Mondi Dynäs ingår i Mondi koncernen, som är en världsledande tillverkare av papper och förpackningar med verksamheter i 28 länder och har mer än 23 400 anställda.

LÖSNINGAR. FÖR ER FRAMGÅNG. www.mondigroup.com

9


ANNONS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Mittuniversitetet

SÅ BLEV ÅRE EN SOMMARDESTINATION

Åre, i första hand känd som Sveriges största vintersportort, ville för några år sedan lansera sig som en stark sommardestination. Tillsammans med Peak Experiences kunde tre stora besökargrupper urskiljas: Utflyktsfamiljen, som bor i Åre men åker i väg på dagarna och är i naturen, grillar korv och paddlar kanot. Downhillturisten, som gång på gång åker kabinbanan upp och cykel ner. Göra byn-besökaren, som tar en lång frukost, shoppar på dagen, tar en latte på torget och hänger på spa. Utifrån denna analys lanserades den nya heta sommardestinationen Åre, med skräddarsydda upplevelser för alla tre grupperna.

Vägen till den ultimata upplevelsen Har du någon gång känt dig snuvad på upplevelsen vid en konsert, ett idrottsevenemang eller ett besök på en turistort? Kanske fanns det för få toaletter, för lite utrymme eller så var inte atmosfären den rätta? Genom Peak Experiences är det nu möjligt för upplevelseindustrin att få stenkoll på sina gästers behov. Text: MATS HELLSTRÖM Foto: JESPER MOLIN/BILDARKIVET.SE Porträttfoto: TINA STAFRÉN

I takt med att utbudet av upplevelser växer ökar också kraven från besökarna. Ett dåligt organiserat evenemang riskerar att tappa många besökare till nästa gång och en destination som inte lever upp till vad konkurrenterna erbjuder hamnar snabbt på efterkälken. Med Östersund som testmiljö och Mittuniversitetets forskning som grund arbetar personerna bakom Peak Experiences på att ta fram det ultimata analyskonceptet för upplevelseindustrin. – Idén föddes när vi jobbade med ett annat forskningsprojekt. Vi upptäckte att det fanns en kunskapslucka inom upplevelseindustrin och att vi hade en metod för att fylla den. Tekniken är egentligen ganska enkel och nyckeln ligger i stället i analysen, att tolka de data vi samlar in och förstå hur de kan användas för att förbättra upplevelsen. Vi som jobbar med företaget representerar därför flera olika forskningsområden, berättar Robert Pettersson som är en av de fem forskarna bakom projektet som nu blivit ett eget företag. MEN HUR FUNGERAR DET då? Jo, besökaren som ska delta i undersökningen blir försedd med en GPS eller app som registrerar var personen befinner sig var tionde sekund. Det skapar ett rörelsemönster som visar exakt var besökaren uppehållit sig och hur länge. Men för att förstå rörelsemönstret finns också olika knappar som besökaren kan trycka på när han eller hon upplever en positiv eller negativ känsla. På så sätt går det exempelvis att se att besökaren uppehöll sig länge vid toaletten, men att det berodde på långa köer och inte ett genuint intresse för just toaletterna. Den här informationen kan också kompletteras med pulsmätare, kameror och personliga intervjuer där besökaren får sätta ord på sina upplevelser. Resultaten kan skapa en förståelse för att det exempelvis behövs en handikapp-

toalett, fler matställen, bättre underhåll, eller visa att aktiviteterna bör planeras i en annan ordning. FÖRST UT ATT BLI samarbetspartner i projektet var SkidskytteVM, sommar- och vinterdestinationen Robert Pettersson Åre och Storsjöyran. – I samtliga fall har vi kunnat visa att vi bidragit med ny kunskap som hjälpt dem att utveckla sina upplevelser. Under SkidskytteVM satt vi med evenemangsledningen varje morgon för att återkoppla till gårdagens undersökningar. I samarbetet med Åre hjälpte vi till att rikta marknadsföringen till de typiska besöksgrupper som destinationen hade. Robert Pettersson menar att branschen nu håller på att gå ifrån det traditionella – att bara skapa något och sedan sälja det – till att aktivt involvera kunderna för att på så sätt kunna utveckla ännu mer kompletta upplevelser på gästernas egna villkor. Peak Experiences tjänster ligger alltså helt rätt i tiden, men personerna bakom företaget har valt att inte släppa idén vidare utan fortsätta att driva den själva ett bra tag till för att få fram ännu mer kunskap. – I bästa fall kan vi skapa en kommersiell del som gör nytta i samhället och en del som jobbar vidare med forskningen för att hela tiden öka kunskapen, säger Robert Pettersson. DET ÄR HELLER INTE BARA den rena turismbranschen som är en aktuell marknad. – Vi tänker förstås på evenemang och temaparker, men även på köpcentra. Handeln har länge jobbat med shoppingbeteenden och har ett intresse för sånt här. Vi har stora drömmar.

ETTOR OCH NOLLOR BLIR TILL VÄRDEFULL INSIKT Internet flödar av uppgifter om folks köpvanor och önskemål, men det mesta av informationen används inte. Nu har Åre blivit testort för ett nytt affärssystem som ska samla allt detta material och göra det tillgängligt för företagen i turismbranschen. Text: MATS HELLSTRÖM Foto: ULRICA HÅÅRD

Varje dag görs miljontals sökningar och knapptryck av potentiella kunder som letar efter rätt upplevelse, boende eller resa. Samtidigt fylls bloggar, rankingsystem, recensioner och interna databaser på med ny information om olika destinationer och företag. Där Peak Experiences satsar på att mäta besökarens upplevelse på plats har projektet ”Kunskapsdestinationen Åre” valt att både fokusera på kundundersökningar och den nästintill obegränsade mängden information som finns på internet och i databaser hos företagen som medverkar.

10

– Ingen annan bransch resulterar i så många stora köp online som turismbranschen. Men datan som registreras används ännu inte, säger professor Mattias Fuchs som leder projektet inom turismforskningsinstitutet ETOUR* vid Mittuniversitetet. INFORMATIONEN KAN exempelvis användas för att förstå hur kunder hittar fram till företagets erbjudande, varför en avbokning görs, men också för att förutse tillströmningen av gäster. Ett enkelt exempel på det senare är att trafiken

och antalet sökningar på en destination på Google har ett starkt samband med antalet faktiska besök och bokningar. – Här kan vi lätt förutse att man kommer att få fler besökare och Mattias Fuchs ungefär när besökarna anländer. Den typen av förhandsinformation gör det möjligt att planera och därmed ta emot gästerna bättre. ALLA STORA STEG på vägen från idé till upplevelse och utvärdering finns med. Det handlar om att kunna mäta och utvärdera allt från hur

information söks, hur bokningar görs, vad priserna spelar för roll, vad marknadsföringen ger och var man bör synas till hur dessa olika variabler påverkar upplevelsen eller längden på vistelsen. Projektets första fas avslutas nästa år, men redan nu finns ett färdigt demoverktyg som utvecklats för Åre och de medverkande företagen. Nästa steg i den praktiska tillämpningen är att knyta upp ett antal internationella samarbetspartner. – I framtiden kommer vi kunna utveckla appar och andra hjälpmedel som hjälper kunderna, säger Mattias Fuchs. *ETOUR står för ”European Tourism Research Institute” och är den centrumbildning inom Mittuniversitetet som utvecklar och kommunicerar kunskap om turism och resande.


RUSTADE FÖR SUCCÉ. Hans Victor och Per Mårs, två av personerna bakom den nya revolutionerande skridskoskenan.

NY SKRIDSKOSKENA KAN REVOLUTIONERA HOCKEYN Företaget Marsblade har utvecklat en ny teknik för inlines och skridskor som ger bättre kraftöverföring från skridsko till underlag. Tekniken kan bli marknadsledande men kräver omfattande och avancerade tester av både konstruktion och hållfasthet. Dessa tester genomförs nu i samarbete med Mittuniversitetet. Text: GUSTAF BLOMBERG Foto: LARS WIKLUND

Det går snabbare än man tror att ta fram en skridskoskena. När forskningsingenjören Ulf Nutti på Mittuniversitetets avdelning Sportstech i Östersund använder friformsteknik för att ta fram prototyper av skenor går det undan. – Man kan beskriva friformsteknik som en tredimensionell printer som skriver lager på lager av material. Det ger en viss frihet i konstruktionsarbetet och gör att du snabbt kan ta fram prototyper och komplicerade konstruktioner, berättar Ulf Nutti. Friformstekniken kommer väl till pass när prototyper av skenor snabbt ska tas fram. Analyser av kraftdistributionen sker sedan i speciella program för att se var på konstruktionen det finns utsatta områden. FORSKNINGEN ÄR EN DEL i Marsblades utvecklingsarbete av den nya, patenterade, tekniken som de hoppas ska bli ny marknadsstandard inom flera produktområden. Innovatören bakom uppfinningen är Per Mårs, som tidigare studerat vid Mittuniversitetet och dessutom spelat ishockey på elitnivå. – Tekniken innebär en mer dynamisk kraftöverföring mellan skon och underlaget som ger ett jämnare frånskjut. Vi tror att det här kan göra för skridskoindustrin vad carvingskidan gjorde för skidbranschen, säger en förhoppningsfull Hans Victor, vd på Marsblade. – Ett litet, nystartat företag har inte så mycket resurser. Här hjälper universitetet oss att verifiera att tekniken fungerar och att konstruktionen håller. Och så får vi en akademisk kvalitetsstämpel på vår produkt. Inlinesskenan är redan såld till flera elitserielag i ishockey som kommer att använda den i sin försäsongsträning. Nu står allmänheten näst på tur.

ANNONS

Allt faller på plats Helheten är större än delarna. Just nu har vi flera spännande projekt som gör nytta långt utanför kommungränserna. Ny dragning av E4 och en bro över fjärden. Planering av Sundsvalls logistikpark, ett nytt transportnav. Innovativt arbete på Åkroken Science Park. Dessutom klättrar vi uppåt på Svenskt Näringslivs kommunranking. Sundsvall, Norrlands huvudstad, har sikte på tillväxt och samarbete för hela sundsvallsregionen. Häng med när allt faller på plats.

HALLÅ DÄR …

H-C Holmberg

... H-C Holmberg på Nationellt Vintersportcentrum i Östersund, som tillsammans med kollegor och elitskidåkare försöker ta reda på varför muskler blir trötta av fysisk aktivitet.

Sommaren 2012 öppnar vi Stenstan Visitor Center i vårt nyrenoverade Stadshus. Här kan du med hjälp av interaktiv teknik se och uppleva Sundsvallsregionens historia med Stenstan i fokus.

Text: MATS HELLSTRÖM Porträttfoto: TINA STAFRÉN

Hur funkar det då? – Det vet vi inte i detalj ännu. Men vi vet att glykogenet i kroppen är av stor betydelse och fokuserar därför på hur och var det används i olika delar av muskeln, eventuella skillnader mellan armar och ben och hur fort det går att återhämta sig efter hårt fysiskt arbete. Armar har svårare att använda fett som bränsle och den allmänna uppfattningen är att överkroppen är nyckeln till att bli en bra längdåkare.Vår forskning stödjer den teorin. Vilka jobbar med det här? – Vi är ett tiotal forskare från Mittuniversitetet, Syddanskt universitet i Odense och Karolinska Institutet samt uppemot 30 försökspersoner, varav flera är elitåkare. Danskarna är ledande på denna specifika del inom muskelfysiologi och vi är världsledande inom skidforskning, så samarbetet ger möjlighet till stora kunskapsvinster. Dessutom är längdåkare på elitnivå oerhört vältränade och utmärkta exempel på optimalt fungerande muskler. Hur kan resultaten användas? – De kan ge oss ny kunskap inom längdåkning, hur man kan åka snabbare och hur man bör lägga upp ett lopp. Samtidigt kan ökad kunskap från att studera elitidrottare och deras väl fungerande muskulatur hjälpa oss att bättre förstå hur muskler med nedsatt förmåga fungerar, exempelvis vid diabetes. Vi får också större möjligheter att utveckla träningsmetoder som kan öka effekten av fysisk aktivitet.

www.sundsvall.se

11

I L L U S T R AT I O N : PA I Z A N O / I N V E S T E R A | P L A N 2 . N U

ANNONS


DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN AKZONOBEL Foto: Bergslagsbild

expancel i sundsvall rustar för fraMtiden – rekordinvestering ökar kapaciteten ytterligare Mikrosfärer är på stark frammarsch på global nivå och Expancel ska behålla sin spetsposition på marknaden. Företagets ägare, AkzoNobel, satsar nu över 300 miljoner kronor på siten i Sundsvall. Målsättningen är att växa. Investeringen från AkzoNobel, som är den största i Expancels historia, har fördelats över hela 2012 och i september ska det sista investeringsprojektet slutföras. Pengarna har gått till att utöka produktionskapaciteten så att företaget kan exportera ännu större volymer och därmed säkerställa Expancels konkurrenskraft globalt. – Vi har också investerat i ett nytt toppmodernt styrsystem som ökar effektivitet och förbättrar säkerheten vid hantering av våra kemikalier. För att kunna utveckla nya produkter inom mikrosfärer har vi också köpt in nya tankar. Det är mycket positivt för Sundsvall, säger Niklas Larsson, General Manager på Expancel. Efterfrågan på Expancels produkter är stor och den växer konstant. När investeringen är helt implementerad finns stora möjligheter att ytterligare effektivisera verksamheten och utöka produktionen. – Med hjälp av de omfattande investeringarna kan vi också utöka vår marknad på global nivå betydligt. Framtiden ser väldigt ljus ut för kemiindustrin i Sundsvall, avslutar Niklas Larsson.

300 miljoner kronor investeras i att utöka produktionskapaciteten för Expancel i Sundsvall. Den nya anläggningen beräknas vara i drift i slutet av året.

Stockviksverken i Sundsvall. Här finns bl a Expancels huvudkontor, forsknings- och utvecklingsenhet samt produktionsanläggning.

Expancel

– från Sundsvall till världen Sagan om Expancel började i slutet av 1970-talet när forskare ville hitta ett material som gjorde papper tjockare utan att öka dess vikt. De utvecklade den så kallade mikrosfären som revolutionerade tillverkningsindustrin och ledde till skapandet av Expancel. Mikrosfären finns nu i allt från champagnekorkar till bilar. Det som forskarna skapade i slutet av 1970-talet var alltså en mikrosfär vilket kan likställas med en slags kula som består av ett plastskal med drivgas inuti, och som vid uppvärmning expanderar fyra gånger sin storlek i diameter. Sedan den första mikrosfären togs fram har arbetet med att utveckla och uppfinna nya produkter och användningsområden fortgått i Sundsvall. Teknologin med expanderbara mikrosfärer används i dag inom en rad olika industrier, och återfinns i allt från strukturtapeter och målarfärg till champagnekorkar, skor och kroppskrämer. – Skor är ett roligt exempel. Här används mikrosfärer för att minska vikten i sulan. Mikrosfärerna blandas

Expancels mikrosfärer används inom en mängd olika industrier och återfinns i allt från skor till champagnekorkar.

med termoplastmaterialet som formsprutas och bildar ett skum med håligheter. Därmed blir skon lättare och bekvämare för användaren. Så resultatet av Expancels produkter finns verkligen i allt mellan himmel och jord, säger Sirpa Engman, Global Sälj- och Marknadschef på Expancel i Sundsvall. Expancel är världsledande inom expanderbara mikrosfärer. Arbetet sker på en global nivå och hela 99 procent av produktionen exporteras. Unikt för ett så världsomfattande företag är att huvudkontoret ligger i Sundsvall. – Här har vi en stor produktionsanläggning där vi producerar de expanderbara mikrosfärerna. Dessutom bedriver vi omfattande forskning som till stor del handlar om att utveckla produkten och hitta nya, hållbara användningsområden, både för befintliga och nya industrier och verksamheter, berättar Pär Melin, Sitechef på Stockviksverken. I Sundsvall återfinns även företagets försäljningsavdelning och totalt arbetar cirka 250 personer med Expancel på siten. Tillsammans med verksamheterna i USA och Kina bidrar Sundsvall till att förse den globala marknaden med mikrosfärer. En stor resa har alltså genomförts från det lilla forskningsprojekt som inleddes på 1970-talet.


DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN AKZONOBEL

Minna bäckman, produktionschef på expancel:

”här är det inget hinder att vara kvinna och chef” Att vara chef över produktionen på ett kemiföretag är inget yrke som är typiskt för en kvinna. Och kanske var det just detta som lockade Minna Bäckman. – Det var en stor utmaning som verkligen har fallit väl ut. Jag utvecklas varje dag och älskar mitt jobb, berättar hon. Minna Bäckman, 40, hade arbetat på AkzoNobel i två år när hon blev erbjuden jobbet som produktionschef på affärsenheten Expancel. Minna, som har en civilingenjörsexamen med inriktning på teknisk kemi från Åbo Akademi, tyckte att siten i Sundsvall lockade eftersom hon ville komma in på en arbetsplats där det fanns utvecklingsmöjligheter. – Att arbeta som produktionschef handlar mycket om problemlösning. Jag kommer ihåg när vi upptäckte svarta prickar i vår produkt. Vi hade

ingen aning om omfattningen av problematiken, varför felet hade uppstått, hur länge det hade pågått eller vad de svarta prickarna bestod av. Vi visste också att vi hade liknande utrustningar hos våra kunder på 35 platser i världen. Tänkt om samma fel uppstod även hos dem? I sådana situationer får man starta omfattande undersökningar med felsökning och systematiskt gå igenom alla möjliga felkällor. Här gäller det att jobba som ett team och ta till vara all kompetens som finns att tillgå inom ett

företag och tillsammans lösa problemet, berättar Minna. Minna är inte ensam om att vara kvinna och högt uppsatt. På Expancel finns många kvinnliga chefer inom både logistik, forskning, marknad och produktion. Man har en jämställd ledningsgrupp och jobbar aktivt med mångfald. – Det är verkligen inget hinder att vara kvinna om man vill avancera inom Expancel. Som kvinnlig chef tycker jag att det är lättare om det är fler kvinnor i chefsroller, det blir inspirerande och man vågar vara sig själv, säger Minna. Expancels produkter exporteras till hela världen. Detta har gett företaget i Sundsvall en internationell prägel. – Jag är övertygad om att expanderbara mikrosfärer verkligen har framtiden för sig, framför allt globalt. Det vi producerar här i Sundsvall i dag når sedan företag över hela världen. Det är en häftig känsla, avslutar Minna Bäckman.

Minna Bäckman är produktionschef på Expancel och en av många kvinnliga chefer på företaget.

Mikrosfärer gör bilindustrin Mer hållbar Mikrosfärer finns i många olika produkter och potentialen för nya användningsområden är stor. Bara ett exempel på mikrosfärernas möjligheter är det arbete som görs för att ta fram innovationer för bilindustrin med målsättningen att minska förbrukningen av jordens resurser. Dessa världsledande innovationer tas fram hos Expancel i Sundsvall. I Sundsvall jobbar ett 40-tal personer med att utveckla och forska kring mikrosfärer. Att förbättra och utveckla produkten och hitta nya användningsområden för de expanderande mikrosfärerna är en av de viktigaste uppgifterna på forsknings- och utvecklingsenheten. – Miljö är en central fråga inom forskning och utveckling. Majoriteten av Expancels insatser fokuserar på att skapa hållbara produkter och applikationer. Forskningen inom mikrosfärer som bedrivs i Sundsvall är ledande på global nivå och det känns väldigt roligt. Även teknisk utveckling, exempelvis hanteringsutrustningar för mikrosfärer, och analysutveckling bedrivs lokalt i Sundsvall, berättar Jennie Malker, Forskningsoch Utvecklingschef på Expancel. En av de viktigaste uppgifterna för forskningsoch utvecklingsenheten på Expancel är att skapa hållbara produkter och applikationer.

En viktig egenskap hos mikrosfärerna är att de är fysiskt mycket lätta. Då Expancel mikrosfärer tillsätts i en applikation kan en kund använda mindre råvara och därmed utnyttja mindre av

naturens resurser. Ett konkret användningsområde för den typen av teknologi är bilindustrin där materialanvändningen kan minska betydligt med hjälp av mikrosfärer. En lättare bil förbrukar även mindre drivmedel vilket leder till ytterligare positiva effekter för miljön. Att öka intresset för kemi bland unga är viktigt för företaget. Detta för att kunna trygga framtida kompetensförsörjning inom både forskning och utveckling. Expancel arbetar därför aktivt med studenter och ungdomar. För de yngre barnen har Expancel också inlett ett samarbete med barnfavoriten, Kemidraken Berta, som i olika sammanhang utför kemilaborationer tillsammans med barnen. På forskningsenheten i Sundsvall är studenter, både från Mittuniversitetet och andra högskolor och universitet, ett naturligt och uppskattat inslag. Många utför sina exjobb här och är delaktiga i projekt samt utför laboratoriearbete och

tester. Ofta resulterar exjobben i sommarjobb och anställningar. – Arbetet med att utveckla mikrosfärer och hitta nya användningsområden är kärnan i Expancels arbete. Det är också anledningen till att vi har inlett flera samarbeten med högskolor och universitet. Vi får input och nya idéer från unga, talangfulla studenter som verkligen kan utveckla vår forskning. Mittuniversitetet med sin branschforskning kopplad till skogsindustrin är särskilt intressant eftersom skogsindustrin är en viktig marknad för Expancel. Det var ju trots allt på grund av ett vanligt pappersark som Expancel en gång i tiden uppfanns, säger Jennie Malker.


ANNONS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Mittuniversitetet

STORT EXPERIMENT OM BARNS RISKER

Erika Wall deltar också i ForskarFredag som pågått under flera år och där skolelever samlat in data som använts i forskningen. I det senaste stora experimentet, som leds av Erika Wall, ska barnen genom egna mobiltelefoner eller kameror fotografera sådant i sin omgivning som de upplever som risker. Det är första gången man på detta sätt undersöker vad unga själva definierar som riskfyllt. Resultat och slutsatser av experimentet kommer att presenteras i slutet av 2012.

Hur hanterar vi en värld full av faror?

www.forskarfredag.se

Risker finns överallt. Stora, som terrorism och klimatförändringar, eller små, som en hal trappa eller en överhettad öppen spis. Genom att studera hur människor förhåller sig till riskerna kan olyckor förebyggas och kriser hanteras mer effektivt. Text: GUSTAF BLOMBERG Illustration: MAGNUS PEDERSEN Porträttfoto: SANDRA PETTERSSON

På Risk and Crisis Research Center vid Mittuniversitetet i Östersund ägnar forskare sin tid åt att studera risker och kriser. – Med risk menar vi sannolikhet att något visst ska hända i framtiden på kort eller lång sikt, en händelse som riskerar att skada något som vi värdesätter. Det kan vara både människor och materiella värden, berättar Erika Wall, doktor i sociologi och forskare vid centrumet. FORSKNINGSCENTRUMET HAR ett för svenska sammanhang unikt samhällsvetenskapligt perspektiv. – Vår riskforskning är framför allt fokuserad på hur människor tolkar de risker som finns i omvärlden. Vi ser risker som något som är konstruerat socialt. När man tolkar en risk så tolkar man den inte isolerat utan i ett socialt och rumsligt definierat sammanhang, säger Erika Wall. Ett exempel är Livsmedelsverkets kostråd till gravida. De visar på samhällsnormen att det ofödda barnet är värdefullt och att mamman har ett väldigt stort ansvar att äta rätt. För dem som inte är gravida anses det dock okej att äta vad man vill trots att dålig mat ger både sämre hälsa och stora samhälleliga kostnader. Det visar alltså att bedömningen av vad som är en risk styrs mycket av värderingar. Erika Wall och hennes kollegor intresse-

14

rar sig särskilt för det som kallas heterogenitet, eller mångfald, i befolkningen – hur människor tolkar, värderar och hanterar risker i sin omgivning beroende på vilken grupp de tillhör och vilken bakgrund de har. Det handlar om exempelvis kön, etnicitet och ålder. De faktorerna skapar – beroende på situationen – olika sätt att förhålla sig till risker, och för den delen även kriser, i det fallet att en risk skulle förverkligas. – Ta till exempel människors syn på risken att drabbas av olika saker. Forskning vid centrumet visar att kvinnor i högre utsträckning än män tror att de riskerar att drabbas av sådant som cancer, fetma och galna kosjukan, liksom exempelvis konsekvenser av klimatförändring och naturkatastrofer, säger Erika Wall. – Ännu tydligare är skillnaderna mellan personer födda i Sverige eller i andra länder, där de som är infödda i lägre utsträckning tror att de kommer att drabbas av olika typer av risker. Vi har visat att dessa skillnader beror på variationer i social utsatthet och skillnader i vilken status olika grupper har i samhället. MITTUNIVERSITETETS RISKFORSKARE har en nära relation med myndigheter, organisationer och andra intressenter och för ut sina forskningsresultat till dem. Forskarna får därigenom ständig återkoppling och möj-

lighet att upptäcka nya forskningsbehov. Just nu deltar Erika Wall bland annat i ett internationellt EU-projekt som handlar om hur människor ska kunna få en mer aktiv roll vid den lokala hanteringen av risker och katastrofer, exempelvis vid stormar. Det handlar om hur man på bästa sätt kan ta tillvara och kanalisera medborgarnas initiativ och resurser, och hur allmänhet och professionella krishanterare kan samverka på ett bättre sätt. – Ofta är det perspektivet uppifrån och ned som gäller när man tittar på samhällelig krishantering. Vi vänder på det och undersöker hur allmänheten agerar och hur man kan använda människors sociala och materiella resurser för att inkludera dem när myndigheter och organisationer hanterar kriser. PÅ FORSKNINGSCENTRET TITTAR man inte bara på stormar och katastrofer. Risker och kriser är ofta av betydligt mindre format än så, och att även fokusera på små risker har stor vikt samhällsekonomiskt, förklarar Erika Wall. – Min förhoppning är att när vi lär oss mer om hur människor skapar mening kring små saker, som att skära sig på en kniv eller trilla i trappan, så kan vi bidra till ett förebyggande arbete och till exempel få mindre belastning på sjukvården. Genom att fokusera på det lilla kan vi bidra till det stora.

Forskning visar att kvinnor i högre utsträckning än män tror att de riskerar att drabbas av cancer, fetma och galna kosjukan.

Erika Wall


ANNONS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Mittuniversitetet

PENSION All information vid pensioneringen

Information i små doser under hela yrkeslivet

Viktigt att intressera sig för sin pension i tid Det blir allt viktigare att intressera sig för sin pension i tid. I takt med att vi börjar arbeta senare och lever längre blir det nödvändigt att göra medvetna val och planera för sin framtida pension. Men för unga är inte pensionen det som står främst i fokus. För många är den istället något svårt och tråkigt som ligger långt fram i tiden. Vi på Statens tjänstepensionsverk (SPV) gör kontinuerligt undersökningar i samarbete med bland andra SIFO. I dessa kan vi bland annat se att en av fyra av statligt anställda i åldrarna 58-69 år skulle ha

vidtagit åtgärder om de tidigare vetat vad de skulle få i pension. Vi tycker därför det är viktigt med enkel pensionsinformation som når fram och väcker intresse hos unga. Pension är något alla behöver få information om i små doser under hela yrkeslivet. Om all information kommer vid pensioneringen blir informationsmängden svår att ta till sig och valfriheten begränsas.

nu påbörja en satsning på vår webbplats med nya självbetjäningstjänster. Tjänsterna kommer att ge en bättre överblick över hela pensionen och göra det lättare att fatta medvetna beslut om sin pension. Vi är också med och driver utvecklingen genom att varje år dela ut priset Guldkanten för att uppmärksamma enkel och tydlig pensionsinformation.

Pensionsbranschen har ett stort ansvar för att öka intresset och medvetenheten hos unga. Det ansvaret är vi med och tar. Det gör vi bland annat genom att

“Förverkliga dina drömmar” Två pojkar drömmer om framtiden. Tänk att få köra cabriolet, njuta av solens värme och känna vindens smekningar. De har jobbat hela dagen med far och farfar för att ta hand om halmen. Den levereras till en anläggning där den omvandlas till energirik bioetanol. Det är där Metso kommer in. Idag handlar det om biobränslen och fibrer till papper, förpackningar och textilier, imorgon om avancerade material från biomassan. Kanske kommer karossen till pojkarnas drömbil att vara tillverkad av biopolymerer med ursprung i halm. Att koldioxiden från bilens avgaser blir till ny bioråvara, är inte längre bara en dröm. Vi vill att du ska vara med och förverkliga drömmen om en hållbar framtid. www.metso.com/pulpandpaper

15


ANNONS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Mittuniversitetet

Från högsta höjd till djupaste djup Människokroppen har förmågor som de flesta inte tänker på, eller ens känner till. Hur är det exempelvis möjligt att vissa personer kan klara sig under vattnet utan att andas i tio minuter, eller överleva trycket vid dykningar på 200 meters djup? Svaret på sådana frågor kan bli till stor hjälp för både idrottsmän och patienter inom sjukvården. Text: MATS HELLSTRÖM Foto: TASHI SHERPA OCH ERIKA SCHAGATAY Porträttfoto: PRIVAT

I Environmental Physiology Group har skriv– Vi har kunnat bekräfta att kroppen kan bordsgörat minimerats och forskarna tillbringfungera väl i extrema miljöer även vid högre ar många dagar ute i fält. Senaste långresan ålder, och att det verkligen ger resultat att hålla gick till Mount Everest – en given plats för en igång. Det här är forskning som berör många forskargrupp med syreoch våra artiklar blir brist och kyla i fokus. ofta citerade av an– Vid sådana expedidra forskare och skritioner tittar vi exempelbenter. Vi har också vis på hur kosten påverkunnat visa att vissa kar hushållningen med reaktioner i kroppen syre, och hur kyla i komsom läkare trott varit bination med brist på skadliga i stället varit syre påverkar kroppen. positiva försvarsmeVi mäter också kroppskanismer, exempelvis sammansättningen före när pulsen går ner och efter en vandring vid dykning. Samma eller vistelse i extremt PÅ TOPPEN. Expeditionen som år 2011 nådde mekanism tycks även klimat, undersöker hjär- toppen av Mount Everest. skydda sömnapnépatats och andra organs arbete och hur syreupptienter mot syrebrist. tagningen fungerar, berättar Erika Schagatay En konkret upptäckt har rönt särskilt stor som leder forskningsgruppen. uppmärksamhet. År 2001 kunde Erika Schagatay med sin forskning visa att mjälten har HJÄLPER SJUKVÅRDEN en betydande förmåga att dra sig samman och Förståelsen för hur kroppen reagerar och vid behov ge en ”naturlig bloddopning”, en fungerar under extrema omständigheter har slutsats som Erika och Mittuniversitetet var förstås stor relevans för exempelvis kondiförst med att komma fram till. När hockeyitionsidrotter. Men slutsatserna kan i hög grad konen Peter Forsberg miste sin mjälte samma även bli intressanta för sjukvården, och för år förlorade han alltså en naturlig mekanism den delen vem som helst som är intresserad för att öka syretransporten i blodet, även om av ett långt, friskt liv och vill undvika onödig betydelsen av detta antagligen är marginell medicinering. just i en sport som ishockey.

Vi har kunnat visa att vissa reaktioner i kroppen som läkare trott varit skadliga i stället varit positiva försvarsmekanismer.

– Mjälten hade tidigare uppfattats som något onödigt, men när vi jämförde förmågan att hålla andan vid dykning så såg vi tydliga skillnader mellan personer med mjälte och dem utan, säger Erika Schagatay. Den här kunskapen har kopplats ihop med lungsjukdomen KOL, där man funnit att mjälten hjälper till. Just nu genomförs tester på friska personer för att se hur mjälten kan ”tränas” att blir mer effektiv och här blir Mount Everest en perfekt testmiljö, menar Erika. – Parallellen är tydlig mellan en KOL-patient och en frisk människa som befinner sig på 8 000 meters höjd. 93-ÅRING I TOPPFORM En annan favoritmiljö för forskarna är under vattnet. Just nu samarbetar gruppen med ett flertal proffsdykare, bland annat fle-

Vi förenklar våra kunders vardag genom att erbjuda effektiva funktioner och tjänster inom ICT-infrastruktur. Du kan läsa mer om GDM på www.gdm.se

16


ANNONS

ANNONS

VÄRLDSREKORD. Svenska fridykaren Annelie Pompe förbereder sig för ett världsrekordförsök i fridykning. 126 meter blev resultatet.

ra världsrekordhållare i djupdykning. Man har även studerat en 93-årig kvinna som dykt sedan hon var 17 år och därmed är ett levande exempel på att det går att träna upp och behålla förmågan att tåla mindre syremängder och höga tryck. Även här har resultaten fått tydlig koppling till sjukvården och forskarna undersöker nu hur proffsdykarnas speciella teknik för att pumpa ner komprimerad luft i lungorna kan användas i ett vidare perspektiv. – Det går att få ner upp till tre liter extra luft genom den här tekniken. Genom att lära sig den kan personer som är förlamade i andningsmusklerna göra sig oberoende av en andningsmaskin. Den här typen av slutsatser och paralleller kan vara svåra att se i början av ett projekt, men ofta leder grundforskningen till något som verkligen kan göra nytta.

Erika Schagatay

AV INGENJÖRER. FÖR INGENJÖRER.

Inom AkzoNobel tror vi att framtiden tillhör dem som vågar utmana den. Vår devis Tomorrow´s Answers Today hjälper oss att tänka på framtiden när vi agerar i nuet. Våra drygt 50 000 medarbetare, i fler än 80 länder, brinner för att införa nya idéer och utveckla hållbara lösningar som bidrar till att forma morgondagen. I Sundsvall arbetar ca 350 personer inom flera verksamhetsområden. Här finns Expancel, Casco Adhesives, Surface Chemistry och Eka Chemicals. Våra medarbetare har utbildning inom t.ex. kemi, kemiteknik, process och konstruktion. Vill du veta mer om hur det är att jobba hos oss, gå in på www.akzonobel.se/karriar Där kan du se vilka lediga tjänster som finns och även registrera en intresseanmälan.

Behöver du förstärka med teknisk specialistkompetens för att få din verksamhet att fungera optimalt? Vill du försäkra dig om att fatta rätt beslut inför en viktig investering? Då ska du vända dig till någon som verkligen förstår vad det handlar om och som snackar samma språk. Som du. Vi har experter och projektledare inom alla ingenjörsdiscipliner. Med rötterna i den norrländska processindustrin har vi utvecklat tjänster och produkter som visat sig framgångsrika i en mängd olika industriella anläggningar och tekniska processer världen över.

Kiruna 076 773 89 21, Örnsköldsvik 0660 29 56 00, Härnösand 0611 124 00, Sundsvall 060 67 78 00, www.eurocon.se

17


ANNONS

HALLÅ DÄR ... ... Eva Söderberg, lektor i litteraturvetenskap och en av initiativtagarna till FlickForsk!, ett nätverk för forskare inom samhällsvetenskap och humaniora som forskar om flickor och unga kvinnor – och om hur dessa begrepp skapar betydelser. Text: JOHANNA STENIUS Foto: ÅKE JOHANSSON

RAKA VÄGEN TILL JOBBET. Mathias Wiklund fick kontakt med PwC via en träff inom ramen för CER-nätverket. Hans chef Christine Larsson Schedin hoppas att ännu fler blivande studenter väljer att gå ekonomutbildningen vid Mittuniversitetet.

Nätverkande ger karriärvägar Mathias Wiklund är bara en av många nybakade ekonomer från Mittuniversitetet som fått jobb direkt efter avslutade studier. Han träffade sin nuvarande arbetsgivare på en nätverksträff för ekonomstudenter och revisionsbyråer. Text: MATS HELLSTRÖM Foto: PER HELANDER och MATS HELLSTRÖM

Det är goda tider för revisorer, redovisningskonsulter och andra högutbildade inom ekonomiområdet. På vissa håll i landet räcker inte antalet utbildade till, och Sundsvallsregionen är inget undantag. Här tog företag och myndigheter för några år sedan initiativet till ett omfattande samarbete med Mittuniversitetet för att utbyta erfarenheter och driva forskningsprojekt, men också för att kunna öka kontakten med studenterna under utbildningen. Samarbetet kallas CER, Centrum för forskning om ekonomiska relationer, och har blivit en centrumbildning vid Mittuniversitetet. – Vi bedriver forskning, men vi samverkar också i utbildningsfrågor för att stärka kompetensförsörjningen i regionen, berättar Peter Öhman, lektor i företagsekonomi, som leder projektet från universitetets sida.

SVÅRT I STORSTÄDER Det började med att företag inom bank, försäkring och pension kontaktade universitetet. Efter ett tag hoppade även revisionsbyråerna och fastighetsbolagen på. CER involverar ett stort antal representanter från universitetet, företag, myndigheter och kommunerna i regionen. Det är ovanligt att så många konkurrerande aktörer samarbetar i ett gemensamt projekt. – Vi har haft följeforskare från storstäderna som tittat på samarbetet och dragit slutsatsen att det här troligen inte skulle fungerat i den miljön. Här har företag sett att det går att tjäna på nätverket, även om man är konkurrenter. Det kan vara lättare att samlas och skapa kontakter i mindre städer, menar Peter Öhman. Forskningen bedrivs ofta utifrån diskussioner med företagen. Ett aktuellt exempel är projektet där forskarna försöker kartlägga varför kunder väljer att betala på ett visst sätt och hur butiker i detaljhandeln agerar. Statistiken visar att an-

18

vändningen av betalkort planar ut och bankerna vill nu veta hur det kommer sig att man inte använder kort ännu mer.

STARKAST NÄRINGSLIVSKOPPLING Några av studenterna på ekonomutbildningen medverkar i forskningsprojekten, men framför allt handlar nätverkssamarbetet alltså om att säkra tillgången på kompetent arbetskraft genom att öka rekryteringen till utbildningen, erbjuda näringslivsaktiviteter under utbildningen och skapa attraktiva jobb som får studenterna att stanna kvar i regionen. Mathias Wiklund, som idag jobbar på PwC, upplever att det under hela studietiden funnits en bra relation med företagen. Studenterna har gjort studiebesök och anställda har besökt skolan för att presentera företag. – Jag fick min första kontakt med PwC på en företagsträff och de kom ihåg mig när jag sedan sökte jobb. Numera finns det också praktikplatser och det är nog ovanligt inom den här branschen. Mittuniversitetets ekonomutbildning strävar efter att vara den ekonomiutbildning i landet som har starkast näringslivskoppling. Christine Larsson Schedin är kontorschef på PwC i Sundsvall och engagerad i CER:s arbetsgrupp för nya medarbetare: – Vi tar regelbundet emot praktikanter från universitetet, medverkar vid examensarbeten och ordnar studiebesök. Det är ett bra sätt för oss att lära känna studenterna och för studenterna att lära känna oss. Ibland leder det till en framtida anställning, säger hon. Det senaste inom arbetsgruppen har varit att besöka gymnasieskolor för att berätta om utbildningen, samarbetet med näringslivet, CER, företagen och karriärmöjligheterna. – Vi har en god erfarenhet från programmet och vill att fler går utbildningen, säger Christine Larsson Schedin.

Här har företag sett att det går att tjäna på samarbetet, även om man är konkurrenter.

Peter Öhman

Vad händer just nu? – Enskilda forskare i nätverket arbetar med projekt av olika slag, såsom antologiprojektet Flicktion, perspektiv på flickan i fiktionen. Vi startar också ett samarbete med TantForsk! Projekten och samarbetena bidrar till att flickforskningen synliggörs både i den akademiska världen och i samhället i övrigt. Inom själva nätverket är vår ambition att fördjupa det nordiska samarbetet. Vi har sedan länge medlemmar från Norge och Finland – och nyligen har några isländska forskare anslutit. Vi planerar även en nordisk forskarträff 2013. Varför är fickforskningen viktig? – Den är ju en del av genusforskningen och den problematiserar kön som kategori, och visar hur olika maktordningar griper in i vårt genusgörande. Flickan har länge varit underrepresenterad i forskningen. Det är viktigt att ge henne större plats som forskningsområde. Vi kan se hur historiska studier kastar ljus på samtida fenomen, tack vare att vårt arbete sker tvärvetenskapligt. Vad gör begreppet ”flicka” så intressant? – Vi började med detta för att flickan var osynliggjord. Tidigare tyckte man att flickan hörde till pedagogiken, eftersom det rör sig om barn. Men i och med FlickForsk! börjar man tänka annorlunda. Det finns gemensamma nämnare för flickors och pojkars barndom och ungdom, men vissa delar är könsspecifika.. Inom FlickForsk! finns det forskare som fokuserar på specifika ungdomskulturer, exempelvis stallflickor och flickor som åker skateboard. Den ökade kunskapen kan sedan användas som underlag för politiska beslut och resurstilldelning. Vi vill visa att det finns något vidare än det som syns i media. ”Flickskapet” kan se ut på många olika sätt. Ni har ägnat lite tid åt rollfiguren Fanny och de andra flickorna i Fanny och Alexander. Varför är Fanny så intressant? – Det är intressant hur hon används berättartekniskt, hur hennes blick används i filmerna och hur det skiljer sig från bokmanuset. Flickan kan vara en position även för en äldre manlig berättare.

FLICKOR I LITTERATUREN. Eva Söderberg på Sambibliotekets barnavdelning.


ANNONS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Mittuniversitetet

Korsbefruktning.

Sundsvall har skogsindustriell forskning av absolut världsklass. Samarbetet mellan Mittuniversitetets fiberforskningscentrum och SCA:s samlade resurser i SCA R&D, har skapat en unik kombination av akademisk grundforskning och intensiv process- och produktutveckling. Korsbefruktningen är mycket framgångsrik på en mängd områden. Som goda grannar vid Campus Åkroken kan vi dela resurser och lokaler. Men vi delar också ambitionen att utveckla nya lösningar och idéer som kanske förändrar vardagen för just dig.

SCA FOREST PRODUCTS 851 88 SUNDSVALL Tel 060 -19 30 00 Fax 060 -19 31 34 www.sca .co m

METSÄ BOARD Husums fabrik Metsä Board Husums fabrik ligger beläget ungefär 3 mil nordöst om Örnsköldsvik och har cirka 800 anställda. Fabriken är ett konkurrenskraftig massaoch pappersbruk. Några egna varumärken av det obestrukna papperet är Data Copy och Logic. Det bestrukna pappret används till högkvalitativa kataloger, tidskrifter och magasin med stora krav på tryckoch återgivning. Husums fabrik ingår i Metsä Group en ansvarsfull skogsindustrikoncern, vars produkter är starkt närvarande i människors vardag och vilka främjar välbefinnande på ett hållbart sätt.

Metsä Board är Europas ledande producent av falskartong gjord av färskfiber, världens ledande tillverkare av bestrukna white top kraftliners och en ledande papperleverantör. Vi erbjuder förstklassiga lösningar för konsument- och butiksförpackningar, trycksaker och kontorsapplikationer. Företagets för-

säljningsorganisation står till tjänst för varumärkesägare, tillverkare av kartong- och wellpappförpackningar, tryckerier, grossister och kontorsvaruleverantörer. Metsä Board hör till Metsä Group och är börsnoterat på NASDAQ OMX Helsinki Ltd. Omsättningen 2011 uppgick till 2,5 miljarder euro. Antalet anställda är cirka 4 000.

Yrken inom företaget: Ekonom, processtekniker, processoperatör, civilingenjör, driftledare, elektriker, arbetsledare, datatekniker, laborant, med flera. metsagroup.com

19


ANNONS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Mittuniversitetet

Foto: Göran Strand/bildarkivet.se

God hälsa ger gott ledarskap Text: JOHANNA STENIUS Porträttfoto nedre: SANDRA PETTERSSON

GENOM HÄLSOBOKSLUTEN har forskarna kunnat följa enskilda individer under fyra års arbete i kommunen. De har kombinerat detta med intervjuer med 19 ledare inom kommunen för att se hur deras arbetssätt, värderingar och människosyn hänger ihop med de kvantitativa resultaten från hälsoboksluten. – Det har visat sig att de arbetsplatser som satsar på kvalitativt goda arbetsprocesser,

goda levnadsvanor och friskvård i kombination med bra organisatoriska insatser får tydligt positiva effekter, säger Bodil Landstad, även hon docent i hälsovetenskap. DJUPINTERVJUERNA GAV mycket intressant information och visade att många av de kvinnliga ledarna låg i riskzonen för stress och utbrändhet. Flera hade varit sjukskrivna och återhämtat sig för att hamna i samma situation igen. De kvinnliga ledarna hade ofta ansvar för många fler personer än de manliga. – Resultaten visar hur oerhört viktigt det är att ge mellanledare verktyg för att hantera sitt ledarskap. Det är en förutsättning att ledarna mår bra om ledarskapet ska vara hälsofrämjande, säger Bodil Landstad. – Frågan är politiskt i fokus just nu. Regeringen tillsatte ett arbetsmiljöpolitiskt kunskapsråd och som ett led i det har de gjort en handlingsplan för den framtida arbetsmiljöpolitiken. Arbetsmiljön som framgångsfaktor och konkurrensmedel ska synliggöras bättre. I det ingår ett hållbarhetsperspektiv där vår forskning finns med, säger Stig Vinberg.

Det är en stor förmån för en liten kommun att bli genomlyst av forskare, tycker Anne Lundstedt som är personalsekreterare i Bergs kommun. – Forskningen ger en fantastisk möjlighet att lyfta oss och vi har hakat på alla möjliga spår. Text: JOHANNA STENIUS

Gott ledarskap av ledare som har tid att också satsa på sin egen hälsa, plus olika hälsofrämjande åtgärder för de anställda. Där finns nyckeln till ekonomisk framgång i en organisation, enligt forskare i rehabiliteringsvetenskap vid Mittuniversitetet. Kommunala verksamheter – särskilt i glesbygd – sägs ofta ha problem med hög sjukfrånvaro, krävande psykosociala förhållanden och kvalitetsbrister. Hur sanningen bakom den myten ser ut har Mittuniversitetets forskare studerat närmare. Under luppen finns jämtländska Bergs kommun, en kommun som är i princip unik i Sverige om att låta alla arbetsplatser genomföra årliga ”hälsobokslut”, vilket gjort det möjligt för forskarna att följa effekterna av hälsofrämjande insatser på individnivå. – Det är unikt att en så stor organisation som en hel kommun arbetar med hälsobokslut, berättar Stig Vinberg som är docent i hälsovetenskap.

”VI TOG EMOT FORSKARNA MED ÖPPNA ARMAR”

Bodil Landstad

Stig Vinberg

Arbetsmiljön som framgångsfaktor och konkurrensmedel ska synliggöras bättre.

Bergs kommun är den enda kommunen i landet som genomgående använder sig av hälsobokslut. Det är ett stort arbete som inleddes genom ett forskningsprojekt för sex år sedan och nu är forskarna tillbaka för att undersöka hälsoboksluten och djupintervjua ett antal chefer. – Våra hälsobokslut omfattar sex nyckeltal. Fem av dem sammanför statistik från personal- och lönesystem och beskriver bland annat sjukfrånvaro. Det sjätte är ett nyckeltal utifrån frågor de anställda själva har fått svara på om deras mående på arbetet, berättar Anne Lundstedt. I MARS VARJE ÅR har kommunen seminarier där bland annat chefer, fackliga representanter och företagshälsovården träffas och diskuterar resultaten från hälsoboksluten. – Alla chefer i kommunen får skriva årliga hälsoberättelser om sin arbetsplats. Kommunchefen skriver en hälsoberättelse för hela kommunen. Det är en fantastisk möjlighet att kunna ta ett stort, generellt grepp på en verksamhet, menar Anne Lundstedt. – Det är förstås också en utmaning, men det är roligt att lyfta fram arbetsplatser som verkligen kämpar på.

LEAN – INTE SÅ LÄTT SOM DET LÅTER Lean är på modet. Alla vill kvalitetssäkra sina system och bli mer effektiva. Men alldeles enkelt är det inte, visar forskning inom området. Text: JOHANNA STENIUS

Lean production är ett begrepp som står på många företag och organisationers agenda just nu. De som ”lyckats med Lean” syns i medierna och talar om kundinriktade processer och nya organisationsmodeller som förbättrat effektiviteten. De positiva exemplen får alla att vilja uppnå liknande resultat: en kundinriktad företagskultur, kanske med minskade väntetider? Men sanningen är att det också finns många initiativ som misslyckas. Det visar forskning inom kvalitetsteknik vid Mittuniversitetet. HUR SKA MAN DÅ arbeta med Lean för att kunna förverkliga processerna i sin egen organisation? Det är inte så lätt som det kan verka. Det kan ta lång tid att införa Lean, och det finns

20

ingen sanning eller metod som fungerar för alla. Lean är i stället en ständigt pågående process, menar Pernilla Ingelsson, forskare på Institutionen för teknik och hållbar utveckling. – En verksam- Pernilla Ingelsson het kan ha arbetat länge på alla plan för att genomföra Lean. Till slut kommer det förhoppningsvis ett konkret resultat som syns utåt, till exempel minskade väntetider om det är en kirurgmottagning. Då

kan det vara nära till hands för någon som kommer utifrån att vilja att alla ska genomföra det här. Men det slutar oftast med att medarbetarna får springa och stressa ännu mer eftersom ledningen inte förstår vad ett systematiskt arbete med kvalitetsutveckling innebär. Pernilla Ingelsson forskar just nu om hur olika organisationer arbetar för att skapa förutsättningar för att lyckas med Lean, och om hur man kan mäta närvaron av värderingar i en organisation. – Värderingarna handlar sällan om rätt och fel, utan mer om värderingar av typen kundfokus, medarbetarfokus, ständiga förbättringar och långsiktighet. Det handlar om att det ska finnas ett närvarande ledarskap. NÄR KVALITETSUTVECKLINGEN fungerar går det väldigt bra. Men alla lyckas inte fullt ut. – Det beror på att man inte inser hur

mycket kulturen i organisationen påverkar, och att man ibland saknar metoder och arbetssätt för att arbeta med de mjukare delarna. Man kan inte säga att ”så här är det”. Man måste göra sin version av det och den processen blir aldrig färdig. Just nu använder många Lean för att det säljer, men förändringen i organisationskulturen sker inte över en natt, menar Pernilla Ingelsson. Lean kan också få konsekvenser som inte är positiva för alla, och vissa personer kanske förlorar makt. – Titta på Toyota, där Lean kan sägas ha sitt ursprung. De har hållit på sedan 50-talet. Ska man lyckas måste man först veta om det verkligen är något som passar organisationen. Man ska vilja utveckla den, arbeta med bättre kundbemötande och ge de anställda jobb som är utvecklande och där man fokuserar på att skapa en god arbetsmiljö.


ANNONS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Mittuniversitetet

glada hudik här och nu

naturen runt knuten vare sig vi bor i världsunik hälsingegård, modern lya med havsutsikt eller villa med stallplats. 40 mil optofiberkabel ger 96% av oss möjlighet att koppla upp mot bredband.

havet mitt i stan spännande förutsättningar för företagande med sjöutsikt, bostäder och rekreation när omvandlingen av hamnområdet inleds.

vad väljer du? dragspelsträff i Bjuråker, dans hela natten eller konst på Hälsinglands museum? två och en halv timme till Stockholm med tåg, en timme till Gävle eller Sundsvall. Pendlingen ökar i vår region med 100 000 arbets tillfällen, en högskola och ett universitet.

glada hudik-teaterns Elvis sågs av otroliga 170 000 personer. Nu laddar teatern om för Trollkarlen från Oz.

utvecklas med oss 1 700 företag, flera i världsklass inom exklusiv kartong, hydraulik och optofiber, behöver goda medarbetare från gymnasie- till doktorsnivå inom mekanik, elektronik, kemi, IT, fotonik och affärsutveckling.

Vi kan bredband!

Norra Europas mest kompletta utbildningsmiljö för planering, byggnad, drift och underhåll av bredbandsnät. • Vi utbildar branschen sedan 1997, i Sverige och globalt • Norrlands största Yrkeshögskola • IT- och telekomutbildning i en miljö i toppklass • En partner i Fiber Optic Valley

www.hudiksvall.se • tfn 0650-711 12

Fördelaktigt företagsklimat, och vi har plats för fler!

Etablera i Ragunda kommun! Fd.Tingshuset och Blå Huset är redo för ditt företag!

Vi har en industrikultur utöver det vanliga med ett av Jämtlands mest industristarka samhällen. Den Thailändska paviljongen har bidragit till goda relationer med Thailand och Asien. Många företag har upptäckt fördelen med att etablera sig i vår vackra kommun och vi har plats för fler. Är du intresserad?

Fd. Tingshuset

Blå huset

Fd. Tingshuset är till salu eller för uthyrning, byggnaden är uppförd i två våningar på en grund av huggen Ragundagranit. Stommen utgörs av liggtimmer och fasaden består av rik panelarkitektur. Lokalerna är IT-klara. Med 750 m2s yta på sammanlagt 14 rum, en stor tingssal plus kök och toaletter är det en byggnad med stor potential.

Just nu är de inbjudande och ljusa lokalerna i Blå huset lediga för uthyrning. Ett stenkast bort från slalombacke, affärscentrum och hotell i Hammarstrand. I dagsläget finns det 5 kontorsrum och ett stort rum som kan byggas ut tillgängligt i huset. Det finns tillgång till gemensamma sammanträdesrum och personalutrymmen. Fastigheten är utrustad med bredband.

Se mer på www.ragunda.se/naringsliv Box 150 • 840 70 Hammarstrand • Kundcenter: 0696-68 20 00 ragunda.kommun@ragunda.se • www.ragunda.se •

21


ANNONS

ANNONS

HALVERING PÅ TIO ÅR

Forskningsprogrammet kallas E2MP (Energy Efficient Mechanical Pulping) och löper fyra till sex år framåt. Målet är att tillsammans med de medverkande företagen inom tio år visa hur vi kan halvera behovet av elenergi för tillverkning av mekaniska massor. Medverkande företag är för närvarande skogsindustriföretagen: SCA, Holmen, Norske Skog och Stora Enso samt leverantörsföretagen Metso och Andritz. Programmet består av tre delar och KK-stiftelsen (Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling) finansierar den del som leds av Per Engstrand, verksam vid FSCN på Mittuniversitetet.Totalt omsätter forskningsprogrammet 189 miljoner kronor varav ungefär hälften kommer från företagen. www.e2mpi.se och www.miun.se/fscn

Så ska skogsindustrin halvera elenergibehovet Elpriserna har nästan tredubblats i Sverige de senaste tio åren. Den elenergikrävande delen av skogsindustrin gör därför nu en jättesatsning på forskning som ska halvera dess elenergibehov. Det innebär att de nordiska skogsföretagen kommer att gå från världsledande till outstanding. Text: MATS HELLSTRÖM Foto: CALLE BREDBERG/BILDARKIVET.SE Porträttfoto NIKLAS ANDERSSON

Skogsindustrin är en av Sveriges största näringar med upp emot 120 miljarder kronor i nettoexport årligen. Kombinationen av mycket skog, relativt billig energi och satsningar på forskning och utveckling har gjort att nordiska företag lyckats mycket bra och av många setts som världsledande. Men i takt med att energipriserna har skjutit i höjden har också en av de viktigaste konkurrensfördelarna försvunnit. För att behålla tätpositionen i framtiden behövs nya kunskaper och innovationer och därför har flera stora företag dragit igång ett gigantiskt forskningsprogram som till stor del leds av Mittuniversitetet. Under några få år ska nästan 200 miljoner kronor satsas på att ta fram teknik för att halvera elenergibehovet för de medverkande företagen. Målet ska vara uppnått om tio år. – Det har forskats mycket på elanvändning, men mycket av detta har aldrig kommit till nytta. Nu jobbar vi på alla fronter för att nå så långt som vi för tillfället kan, säger professor Per Engstrand, som leder projektet från Mittuniversitetets sida. Han menar att alla medverkande företag har något område som de är riktigt bra på, men att ingen har ett produktionssystem som är vare sig fulländat eller helt identiskt med någon annans. Det forskarna gör just nu är att mäta och jämföra resultaten från delar i processen för att se vad som fungerar bäst. Enligt Engstrand är det mycket viktigt att kunna mäta de fibrer som sedan blir till papper eller kartong.

– Vi har en ny teknik som har potential att minska förbrukningen med närmare 30 procent. Samtidigt har vi en annan teknik med potential på omkring 20 procent. De ger inte 50 procent tillsammans, utan man måste jobba igenom teknikerna för att se om de tar ut varandra eller om det finns synergier. Men det är som med utveckling av bilar, vi jobbar på många olika håll. Idag drar en bil kanske hälften så mycket bränsle som för 15 år sedan, med bibehållen prestanda. Det har varit möjligt genom att företagen har jobbat med att förbättra allt från luftmotstånd till förbränning. I vårt forskningsprogram handlar det om att enligt samma princip förbättra allt från processtyrningen till modifiering av vedfibrernas egenskaper. PROJEKTET FOKUSERAR i nuläget helt på nyproduktion av pappersmassa. Men hur är det då med återvinningen, borde man inte satsa mer där i stället? Per Engstrand menar att det är lätt att dra förhastade slutsatser just på den punkten. – Vi är redan mycket bra på att återvinna i Europa och i nuläget tas minst 80 procent av allt papper och all kartong omhand. Men det är bara ungefär 70 procent som i slutänden blir till nya produkter eftersom en del av materialet inte kan återvinnas. Med den höga efterfrågan på returfiber som råder runt om i världen, inte minst i Kina, finns det idag en konstant brist och ny massa behöver därför tillföras. Då är det bra om vi gör det på det mest miljövänliga sättet, och där är de nordiska länderna bäst i världen.

Det har forskats mycket på elanvändning, men mycket av detta har aldrig kommit till nytta.

Per Engstrand

MILJARDMARKNAD VÄNTAR NY TEKNIK FÖR METALLÅTERVINNING En massaindustri som är snällare mot miljön och ger mer klirr i kassan – det är möjligt med en ny teknik från Mittuniversitetet. Forskare här har i samarbete med skogsindustrin hittat ett sätt att separera metaller från massa. Med bubblor. Text: MATS HELLSTRÖM Foto: NILS NILSSON

Metallerna mangan, koppar och järn har alltid inneburit problem för massaindustrin. De finns nämligen i varje träd och gör framställningen av pappersmassa både svår, dyr och skadlig för miljön. Idag använder industrin komplexbildare, ämnen som blandas med fibrerna och fångar upp metallerna som sedan skiljs ut från pappersmassan tillsammans med en stor mängd vatten. Men tekniken har klara brister och därför har forskare på FSCN vid Mittuniversitetet under flera år arbetat för att hitta en lösning som både är mer effektiv och mer miljövänlig. Med den nya tekniken är det nu inte bara

22

möjligt att återvinna metallerna, utan även själva substansen som används i avskiljningsprocessen. – Vi har faktiskt kommit så långt att vi kan återvinna 100 procent, men det finns en gräns för när återvinningen blir för kostsam. I snitt ligger vi på 90 procent, vilket betyder att kemikalierna kan användas tio gånger i stället för bara en gång, säger Magnus Norgren, forskare vid Mittuniversitetet och en av grundarna till företaget Chemseq som har patentet på den nya tekniken. DET MEDEL SOM ANVÄNDS liknar vanligt tvättmedel. När det blandats med massan pumpas luft in som skapar bubblor av medlet

där metallerna ansamlas. På så sätt kan både kemikalien och metallerna skiljas från vattnet, något som inte varit möjligt förut. Miljövinsten är det viktigaste, men det finns dessutom en tydlig ekonomisk aspekt av den nya tekniken, menar Magnus Norgren. – Några av de metaller som vi kan skilja ut är sällsynta och mycket dyrbara. Några är värda mer än guld och vissa finns dessutom bara i ett fåtal länder. Att säkra tillgången till dessa metaller är viktigt för alla utvecklade länder, och har man inte egna naturliga tillgångar så är detta en väg. MAGNUS NORGREN ARBETAR JUST NU heltid med Chemseq för att tillsammans med sina kollegor nå ett kommersiellt genombrott. Samarbetet med SCA är en nyckel för att förstå skogsindustrins behov, men det finns även andra viktiga tillämpningsområden. – Vi ser möjligheter inom bland annat gruv-

industrin och saneringsindustrin. Det finns kommunala deponier som läcker ut tungmetaller där vår teknik skulle kunna användas. Alla dessa områden är miljardmar knader, bara i Europa. Men Magnus Norgren det gäller att förfina tekniken och förpacka den till en tjänst som blir attraktiv. Tekniken kommer att behöva modifieras för olika tillämpningar, men det rör sig om små ändringar eftersom den i grunden är så robust. – Just idag ska jag förhandla klart med en kund som vi haft dialog med under en längre tid, så förhoppningsvis kan vi börja implementera vår teknik redan under sommaren.


ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Mittuniversitetet

ANNONS

VI ÄR SPECIALISTER PÅ FASTIGHETER FÖR SAMHÄLLSSERVICE. VAD KAN VI GÖRA FÖR ER? Kontaktuppgifter: Vi finns på 15 platser runt om i Sverige. Ring oss på 08 - 501 170 00 så kopplar vi dig till ditt närmaste Hemsökontor.

Hemsö äger och förvaltar lokaler för samhällsservice inom områdena äldreboende, skola, vård och rättsväsende. Idag äger Hemsö runt 350 fastigheter i Sverige och Tyskland till ett marknadsvärde av ca 21 miljarder kronor. Hemsö har strax över 90 medarbetare på 14 kontor runt om i Sverige. Ägare är Tredje AP fonden och Kungsleden. Mer information på: www.hemso.se

Hemsö Fastighets AB • 08-501 170 00 • www.hemso.se

Tillväxt, utveckling och Länsförsäkringar Västernorrland. Det hänger liksom ihop.

lansforsakringar.se/vasternorrland

23


Forskning för en bättre värld  

En tidning från Mittuniversitetet om forskning för samhälle och näringsliv.

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you