8
TEMA HEM&TRÄDGÅRD
6/5-21
Jord HELENAS ORD OM
Att prata om jord känns högst aktuellt i dessa planteringstider. Trots bakslag med minusgrader på nätterna och kall nordanvind om dagarna har inte planteringslusten minskat. Man blir ju varm av att gräva! Och bra är det, alla fleråriga växter vill komma i backen medan det fortfarande finns god tillgång till fukt och för att få så lång växt säsong som möjligt. DET NYVÄCKTA intresset för
trädgård har fört med sig många frågor om plantering och om vilken jord man ska ha. Man kan fördjupa sig väldigt i det, jord är ju så stort begrepp. Det är den levande, myllrande grunden på hela vårt klot. Men några skillnader som är viktiga att ha koll på när man ska plantera växter kan jag ta mig an här. Ska man plantera några buskar eller ett träd är planteringsjord, (torv), utmärkt att blanda upp den befintliga jorden med. Någon näring behövs inte vid planteringen, det är bättre om rötterna får söka sig ut efter ”maten”. Har man en tung och lerig jord bör man även blanda i barkmull som ger än bättre struktur och mera luft till rötterna. Har man däremot en lättare, sandig och stening jord är biokol det bästa att jordförbättra med tillsammans med planteringsjorden. Biokol hjälper till att ge en bra struktur och den kan dessutom lagra både vatten, luft och näring i sina porer tills växten behöver det. Utbytet sker via osmos med växtens rötter. Det räcker med att förbättra en gång med biokol som har väldigt lång nedbrytningstid till skillnad från barkmull som multnar ganska snabbt. Säckjordar är alla torvbaserade och fungerar utmärkt till krukoding och som jordförbättring, inte till att plantera hela rabatter. Torv innehåller mycket luft vilket gynnar rotningen och luft, (syre), är lika viktigt för växternas rötter som vatten och näring. Torv multnar fort och ”försvinner” och då får du en sjunkande jordbädd. En större nyplantering behöver mer stadga och struktur, därför är säckjorden inte lämplig till just detta. Mitt bästa tips till dem som ska göra större planteringar är att köpa ett lass jord från någon av de företag som blandar jord på recept. Då får man en ”riktig” planteringsjord baserad på sand, lera, mull och näring i rätt balans. Och, den är också garanterat ogräsfri vilket är minst lika viktigt då man ska göra en nyplantering. Att få in flerårigt ogräs i sin perennrabatt är inte roligt och är i princip omöjligt att bli av med. Ett lass jord kostar en slant men det utgör grunden för ett bra resultat och är väl investerade pengar.
Som ni vet är det en djungel av säckjordar. I ett led att förenkla för konsumenten (eller för att sälja mer?) har nu många säckar en bild och ett namn på den växt den är lämpad för. Det kanske inte är så dumt men vi har märkt att många inte vågar använda jorden till andra växter än den vars bild eller namn står på påsen. Och då blir det många påsar att släpa hem.
SANNINGEN ÄR ATT DE FLESTA SPECIALJORDAR INNEHÅLLER UNGEFÄR SAMMA INGREDIENSER OCH NÄRINGSVÄRDE OCH PASSAR TILL DE FLESTA VÄXTER SOM BEHÖVER HA MYCKET NÄRING OCH LUFT TILL RÖTTERNA. SANNINGEN ÄR att de flesta specialjordar innehåller ungefär samma ingredienser och näringsvärde och passar till de flesta växter som behöver ha mycket näring och luft till rötterna. Så din tomat kan mycket väl bo i den överblivna pelargonjorden till exempel. Undantaget är s.k surjordväxter som citrus, oliver och rhododendron som behöver lågt pH och därför kräver en specialblandad jord. Som jag redan nämnt har planteringsjord och dressjord en struktur som passar bäst till att jordförbättra med och de s.k krukväxtjordarna som U-jord, Pelargonjord, Blomjord för att nämna några, har en struktur som passar bäst för krukor och balkonglådor. En krukjord måste vara mycket mer porös och innehålla mer långtidsverkande näring för att en växt ska kunna trivas och frodas på en begränsad yta. Därför är de också dyrare än de enklare planteringsjordarna. EN BRA JORD ska fungera
både som skafferi, apotek och törstsläckare och inte bara som utfyllnad för att hålla fast växten när man planterar. För att kunna jordförbättra och gödsla rätt är det därför bra att ta reda på vilken typ av jord man har i marken. Tänk också på att blanda
säckjorden med den befintliga jorden så det inte blir för gott och gosigt i planteringsgropen. Man vill ju att rötterna snabbt ska söka sig utåt för att söka näring. Undvik därför gödsling vid planteringen. Gödsla gör man bäst varje vår efter att växten etablerat sig. Har du egen kompost är det guld värt. De mikroliv en kompost kan ympa jorden med är outstanding däremot är näringshalten (kvävet) väldigt varierande beroende på vad din kompost är uppbyggd av. En lövkompost är mullrik men näringsfattig medans en bokashi (matrester) är väldigt kväverik. HUR DJUPT ska man gräva när man ska plantera är det många som undrar. Oftast behöver man inte gräva djupare än själva rotklumpen (krukans) djup. Däremot är det bra att gräva brett, ju bredare grop ju lättare för rötterna att ta sig ut. De allra flesta växter ska sättas på samma djup som det står i sin kruka. Finns ett ympställe ska det vara ovan jord. Undantaget är rosor och clematis. De ska planteras ca 10 cm djupare än de står i sina krukor. Förhoppningsvis längtar du nu efter att greppa spaden. Gör du det kommer du inte ångra dig. Det du planterar nu kan förhoppningsvis även dina barnbarn njuta av i framtiden. Det är grejer det! /HELENA KRÖN KRÖNS TRÄDGÅRD
MÅSTE OCKSÅ FÅ NÄMNA ÅRETS PELARGON, en sockersöt liten halvdubbel laxfärgad zonal pelargon döpt till Astrid efter Astrid Lindgren, förstås. En av det bättre i mitt tycke som fått epitetet Årets pelargon. En annan pelargonnyhet är Estelle, döpt efter prinsessan. En mycket rikblommande ljusrosa sort med rött öga. Som vanligt när det är nyheter så är utbudet begränsat så det gäller att passa på när ni hittar dem. Nu hoppas vi att vi får lite vår och att vi slipper fler hårda frostnätter. Och till alla er som vill börja med sommarblommorna nu, glöm inte ”räddaren i nöden” – fiberduken när järnnätterna slår till.
De tre viktigaste gödselämnena KVÄVE (N) – näst efter kol, väte och syre är detta det ämne som växter behöver mest av. Viktigt för tillväxt och bladmassa. Hjälper till att bidra till dess gröna färg, klorofyllet. Dålig tillväxt och blekfärg är symtom på brist. För mycket ger motsatt effekt, lösa blad och dåligt med blom. Kväve för sent på säsongen gör att växten har svårt att mogna av vilket ger frostskador Vid brist tillför gödselvatten, höns eller kogödsel
FOSFOR (P) – behövs för energiomsättning, cellbildning och som byggsten i DNA. Vid för lågt pH har växten svårt t ta upp fosfor vilket ger försämrad tillväxt. Brist på fosfor syns också på bladfärgen som blir mörkt blågrön till rödaktig. Överskott förekommer inte. Finns inget alternativ till fosfor så det är viktigt att hushålla med våra ändliga resurser. Här spelar kompostering av matrester en stor roll då vi kan föra tillbaka en del till jorden
KALIUM (K) – påverkar växtens ämnesomsättning och avmognaden för vintern och för knoppsättningen. Brist kan uppstå främst i sand och mulljordar. Håll koll på gula blad och torra bladkanter. Överskott kan uppstå i lerjordar vilket leder till att växten har svårt att ta upp magnesium Vid brist tillför benmjöl eller lövträaska En typisk roslagsjord är av moränlera alltså stening, kalkrik och lerig ibland med mycket silt (finkorning lera) som ger en kompakt och hård jord. Vill man jordförbättra är okalkad naturelltorv och komposterad kodynga ett hett tips. Barkmull och biokol förstås. Och undvik helst näring som höjer pH- värdet så vida du inte ska gödsla gräsmattan förstås. /Helena
KÄNSLIGARE VÄXTER FÅ VI ”KLÄ PÅ” MED FIBERDUK NATTETID. Växter som tas ut från ett växthus eller från ett ”skyddat boende” behöver härdas av vilket betyder att de måste vänja sig lite långsamt vid att bo i det fria. Dels för klara av kyliga nätter och blåst men också för att klara av det starka solljuset. När det är dåligt med ljus sprider sig klorofyllkornen i ett tunt lager för att fånga upp så mycket ljus som möjligt. Men för att klara av starkt solljus måste de trava sina korn på varandra och det tar ett par dagar. Ni är säkert många, precis som
jag, som ställt ut en växt i solen för att sedan någon dag senare upptäcka att bladen blivit vita. Det funkar som vårt pigment ungefär, man får skydda både sig och sina växter från den första solen annars bränner man sig. Bästa knepet är att införskaffa en fiberduk (ja, jag vet, jag är snudd på tjatig när det gäller att tala om fiberdukens förträfflighet) Eller placera växterna på skuggig plats de första dagarna. Klorofyllkornen gör mer nytta än att skydda mot brännskador. De utgör själva ”fabriken”.