Erik Blennberger
pessimistisk uppfattning om historiens utveckling – en förfallsteori – brukar dock ha en misstrons inställning i båda fallen: Samhällssystemet krack elerar och den tekniska civilisationen för oss mot undergången. Tillit till naturen
Om vi vantrivs i och misstror den tekniska kultu ren kan vi i stället rikta vår tillit mot (F) naturen. Naturen betecknar då ofta ett slags ideal harmo niskt tillstånd, orört av människans kultur och artificiella ingrepp. Det är en tillit till det biolo giska livets potential och till naturens funktioner som förebild för människan. Men en tillit till naturen kan också uttryckas som en direkt samhörighetskänsla med natur landskapet, dess arter och olika slags individer. En särskild känsla för djuren hör till denna tillit. Mot detta står en misstänksamhet och kanske direkt ett främlingskap eller rädsla för naturen. Vi kan erinra oss att det är en drygt 100-årig nyhet för den moderna kulturen att naturen inte är befolkad med olika slags personliga väsen som kan ställa till förtret för människan och som vi har all anledning att misstro.
döden – samt vad som avgör denna destination. Tilliten till – och rädslan för – Gud är naturligt vis en mycket betydelsefull faktor i den mänskliga historien. Denna tillit och rädsla kan innehålla olika föreställningar och stämningslägen. Den kan utgöras av ett slags ödestro om att Gud bestämt världens gång och det egna livets händelser med den tilldelning av smärta och lycka som Gud fun nit bäst för oss – även om vi inte själva omedelbart förstår poängen. Men tilliten till Gud kan också ha en mer obestämd innebörd och avse att Gud vill människans väl utan att fastställa hennes öde. Det är en intressant empirisk fråga om existen tiell tillit samvarierar med social tillit och på vilket sätt det sker i så fall.
3. TILLITENS UTTRYCK OCH FÖREKOMST – HUR ERFARS ELLER YTTRAR SIG TILLIT OCH I VILKEN UTSTRÄCKNING FINNS DEN?
I samband med att jag berört frågan om att en per son är tillitens subjekt har jag betecknat tillit som en mental kategori, som både har emotionell och kognitiv karaktär. Tillit erfars då som en mental hållning inför någon och något. Tillit kan också visa sig som en attityd – en handlingsberedskap Existentiell tillit och – och som en aspekt av helhetstillit Tillit kan också visa sig handlingar. Vi behöver också ett be som en attityd – en Också vissa strukturer grepp för en tillit som rik handlingsberedskap – och regelverk – eller avsak tar sig mot storheter som nad av regler – kan vara inte är empiriskt påvisbara och som en aspekt av uttryck för och visa tillit. och en tillit som riktar sig handlingar. Det finns också en serie mot en bild av tillvaron olika samhällsförhållanden som helhet. Det är en tillit som anses vara tecken – eller misstro – inför (G) på att det finns en hög grad av tillit: Ett vitalt Gud och olika bilder av människans kosmiska ram. föreningsliv, ett blomstrande näringsliv, politisk Med en kosmisk ram avser jag frågor om gudstro demokrati och en välfungerande och icke-korrum och gudsbild, liksom föreställningar om männis perad offentlig förvaltning är centrala exempel på kans tillvaro före födelsen och destination efter
45