MIKKO Hela Österbottens kandidat
”E ska gaa!” – Med jordnära politik Vi österbottningar skiljer oss på många sätt från övriga Finland. Vi är målmedvetna och envisa på ett positivt sätt. ”E ska gaa” är ett uttryck som hörts sägas otaliga gånger i vårt landskap – i många olika sammanhang. Då folk från övriga delar av landet redan gett upp hoppet fortsätter vi. Speciellt om vi upplever att vi blivit påtrampade – maktlösa att påverka vår vardag – sluter vi våra led och gör vårt yttersta för att visa vår gemensamma vilja. Det
har till exempel märkts i engagemanget kring Vasa centralsjukhus, riksåttan och vargen.
Min drivkraft är viljan att förbättra människors vardag och välmående. Det kan man göra på olika sätt. För mig är det viktigt att kunna översätta varje beslut till vad det betyder för den enskilda människan. I Österbotten finns många olika branscher. I likhet med senaste riksdagsval
har jag nu besökt olika arbetsplatser och yrkesgrupper för att följa med deras vardag. Det har varit otroligt givande. Jag vet att jag kommer ha stor nytta av dessa praktiker i riksdagen om väljarna ger mig förtroendet. Det är viktigt att vi har intressebevakare som genuint känner till österbottningarnas vardag. Nu har jag bland annat varit på praktik med mångsidiga kulturarbetaren Annika Åman. Vi diskuterade brett om livet på landsbygden och vad som format oss. För
oss båda har föreningslivet varit en väldigt viktig del i vår – min och Annikas – uppväxt. Det har gett enormt mycket i det fortsatta livet. Politik och samhällsbygge är ett lagspel. Ensam är ingen stark, men med ett brett kontaktnät och fötterna stadigt i den österbottniska myllan kommer man långt. Jag har en stor iver att jobba helhjärtat för mitt Österbotten i riksdagen. Mikko Ollikainen
Annonsbilaga finansierad av Enat Österbotten r.f
Curling är en liten sport i Österbotten, men den är rolig och passar alla. I ishallen i Malax finns ett gäng entusiaster där även Mikko är med. Foto: Jonas Bergqvist
Med intresse för hästar, curling och hockey Många av oss känner till Mikko, från olika sammanhang. Med ett arbete som kommundirektör, förtroendeuppdrag inom kulturfonden, från idrotts- och ungdomsrörelsen och samhällsaktivist är chansen stor att du stött på honom någonstans. Men vem är egentligen Mikko?
Hur skulle du kort beskriva dig själv? Vilka är dina bästa egenskaper? – Självutvärdering är alltid utmanande för en österbottning. Jag är en glad, omtänksam och positivt tänkande familjefar. Jag tycker om att umgås med människor av alla typer och åldrar och är en god lyssnare. Det är till stor nytta i mina olika roller. Att engagera sig politiskt med osäkerhet om resultat, vad är det som driver dig och får dig att fortsätta? – Vi har alla alla våra värderingar. Då vi anser att något är fel vill vi ändra på det så att vardagen ska bli bättre eller åtminstone inte försämras. Ofta handlar det om att prioritera. Politik och samhällsbygge överlag är ett lagspel med flera in-
blandade och det tar ofta lång tid att få förändringar till stånd. Det gäller att ha tålamod och förankra. Då resultatet kommer är det en mycket fin känsla då man lyckats.
Varifrån kommer grunden till ditt engagemang? Har du någon politisk förebild? – Som tonåring var jag tränare för juniorer inom flera olika bollsporter, bland annat fotboll. Fotbollsmålen i Pixne hade söndriga nät. Det tyckte jag var fel och det ville jag ändra på. Då märkte jag att det inte är så lätt. I samma veva umgicks jag mycket med familjen Smulter i Börängen och där diskuterades mycket politik. Historia tyckte jag mycket om i skolan och som en kombination av detta vaknade mitt samhällsintresse. – Politiskt aktiv blev jag först i samband med riksdagsvalet 2007 då jag var kampanjledare för Håkan Nordman. Jag hade bevakat val som journalist, men ville se den andra sidan. Någon enskild specifik politisk förebild har jag inte. Det finns egenskaper hos flera beslutsfattare som jag värdesätter och som jag försökt ta lärdom av.
Du har aktivt tagit ställning mot den nuvarande politik som råder i varg- och skarvfrågan. Finns det andra frågor som rör Österbotten du anser att sittande regering har glömt bort? – De är många. Vi är nog landskapet som denna regering glömde. Jag väljer att lyfta fram tre saker; Vasa centralsjukhus, språket och vägarna.
status nationellt. – Vägunderhållet, speciellt på vintern, har varit bristfälligt de senaste åren, det gäller alla men vi har nog sidsteppats i olika förslag, bland annat att riksåttan inte fanns med stomvägnätet. Lyckligtvis ändrades det.
av många i den stora hockeyboom som pågår i Malax just nu. – Jag skulle egentligen vilja röra på mig oftare men det är väldigt skoj att spela hockey igen, efter 24 års paus faktiskt. Det handlar ju om gubbhockey så det går inte så fort. Jag spelar i CanNada, har nummer 8 precis som Selänne, men han har nog siktet bättre inställt än mig. Några mål har det blivit i år, men jag måste medge att huvudet vill mera än vad kroppen klarar av. – Jag har alltid trivts bra att spela i lag, att göra saker tillsammans. Att få idrotta och samtidigt umgås med gamla kompisar, som man inte hinner se så ofta annars, är fin njutning. – Det har verkligen varit glädjande att ishallen tagits emot så positivt och att den lockar utövare i alla åldrar, även från grannkommunerna. Sättet hur den kom till är ett enastående exempel på vad man får till stånd då man jobbar tillsammans. Jag är glad att jag kunde använda mina kontakter för att hjälpa till med statsbidraget.
Du är aktiv motionsidrottare och spelar bland annat ishockey, en
Något lite mera ovanligt, men även det på is, är curling. Hur
– Kring svenska språket tog det sig i uttryck i just sjukhusfrågan, men det finns fler exempel. Allt från reformerna där man vill tumma på skrivningarna kring svenska språket till att det inte finns handlingar på svenska kring att ge utlåtande till ministerier. Det sista kan kännas banalt, men jag ser det som synnerligen oroväckande inför framtiden med tanke på språkets
”Vi är landskapet som denna regering glömde” – Det finns inget som förenar Österbotten så mycket som Vasa centralsjukhus. Att vi inte finns med bland sjukhus med fulljoursstatus berör oss alla och vi är många som jobbat på våra håll för statusen. I mina ögon handlar det om maktpolitik, inte sakargument, till exempel gällande svenska språket. Jag är förhoppningsfull att statusen ändras av nästa regering.
Mikko på praktik! Båda i denna och i den förra valkampanjen gav sig Mikko ut på praktik. Varför det då? Jo, det är viktigt att få förstahandsinformation hur föreningar, föräldrar och företag har det. På www.mikko.nu och på hans Facebooksidan finns fler filmer, bilder och praktikrapporter.
Dansband, en del av den österbottniska kulturen. Praktik på Dansgala i Norrvalla. Tomas Fantz på scen.
Det finns många jobb inom restaurangbranschen. Branschen är hårt reglerat och har en lagstiftning som ständigt förnyas.
Farmnäringe ekonomiskt en
Lokal kreatör som uppskattar närproducerat
Skål Mikko! Kultur, och även barnkultur är något Mikko bland annat fått bekanta sig med i sitt uppdrag inom Kulturfonden. Här bild från praktik med Annika Åman (längst till höger), barnteatergrupp i Oravais Uf. kom du på idén att börja med curling? – Det ligger väl i blodet då man hållit på med idrott att testa olika grenar. Curling är en gren som passar precis alla. Alltid utmanande att få den rätta farten på stenen och i rätt vinkel. Curlingen har blivit en gemensam grej för mig och min sambo. Du är också delägare i två travhästar, varifrån kommer hästintresset? – Det var en slump att jag blev delägare i en häst. Jag intervjuade travtränaren Akseli Lahtinen i radion och så frågade han om jag skulle vilja bli delägare i en häst. Funderade en stund och sedan tog jag två delar av 100. Sedermera har jag också gått in i en annan häst så nu är jag delägare i två, valackerna Sue´s Photo och MAS Cory. Travhästarna har bjudit på massor med upplevelser, dock inte i ekonomisk form. Som förtroendevald inom Svenska kulturfonden får du bekanta dig med olika föreningar och projekt, både till pappers och vid besök. Hur mår föreningarna i Österbotten och vad är deras största utmaning just nu? – Uppdraget har varit väldigt lärorikt och genom det har jag märkt hur mycket bra som görs i Österbotten. Idéer och kreativa tankar finns det gott om samt en sann vilja att bevara och utveckla närmiljön. Jag har sett det som min uppgift att föra fram vikten av föreningslivet och verksamheten på gräsrotsnivån. Överlag mår föreningslivet bra i Österbotten, speciellt i jämförelse med andra regioner. Genera-
en har många utmaningar i dagsläget, n mycket viktig näring för Österbotten.
tionsskiftet, som finns kvar i många föreningar, ser jag som en stor utmaning, likaså ungdomslokalernas skick. Med insyn i föreningar vilken vägkost ger det till riksdagen? Vilka frågor som gynnar föreningarna behöver lyftas på det nationella planet? – Framförallt vikten av det värdefulla arbete som görs i alla föreningarna för barn och ungas fostran, i de flesta fall helt gratis för samhällets bästa. Tänk hur många det finns som vid sidan om sitt arbete satsar tiotals timmar per vecka på föreningslivet. Inom lagstiftningen likställs föreningsverksamhet ofta med företagsverksamhet, vilket kan ha en avskräckande effekt. Byråkratin kring föreningsliv måste göras smidigare, till exempel då det gäller tillstånd. Förutom jobb, förtroendeuppdrag och föreningsliv är du även sambo och småbarnsförälder. Hur får du livspusslet att fungera? – Med en förstående sambo och övrig familj, god kommunikation och planering fungerar det. Alltid då jag är ledig tillbringar jag så mycket tid som möjligt med barnen. Vi har som rutin att jag för barnen till dagis på morgonen. Småbarnstiden är en otroligt hektisk tid, skojig men också krävande. Vad gör du för att koppla av? Hur balanserar du vardagen? – Att umgås med familjen är mycket viktigt, tillsammans med dem finns inte heller tankarna på annat håll. Att röra på sig i olika former, resa och att följa med trav är också avkoppling för mig.
Om vi blickar 20 år framåt, hur ser världen ut då? – Förmodligen är den mycket annorlunda jämfört med idag. Se bara hur samhället ändrats sedan år 2000. Den digitala världen gör att nya yrken uppstått, vi är betydligt mera miljömedvetna i vår konsumtion, i Finland bor fler med invandrarbakgrund för att nämna några saker. Jag hoppas att vi inte har krig i världen. Du befinner dig mitt i livet. Vilket råd skulle du ge ditt 20-åriga jag idag? Och vad är din hälsning till dagens ungdom? – Sikta högt men bind inte upp dig vid ett yrke utan var öppen för att lära dig nya saker. Res mycket, lär dig språk och ta med dig dina erfarenheter hem senare. Det utvecklar både dig och vårt Österbotten. – Och framförallt, berätta hur ni mår. Många unga mår dåligt, ju förr du berättar, desto bättre är möjligheterna att du mår bra resten av livet, avslutar Mikko.
Mikko Ollikainen 41 år, bor i Malax Familj: Sambo och två barn (3 och 5 år gamla) Favoriträtt: Allätare men säger inte nej till en medium biff av nötkött med tillhörande god sås. Senast lästa bok: ”Halvan: Här kommer bärgningsbilen” för min son Spelar i hörlurarna just nu: Svenska favoriter
Helena Höglund-Rusk i sitt eget produktionskök i Korsnäs. – Jag erkänner att jag är svag för projekt, säger Helena Höglund-Rusk. Projekt har en början, ett slut och en budget. Inom ramen för det ska man åstadkomma saker och den delen gillar jag mest! Jag erkänner också att mat inte var min grej. Men det blev min grej i takt med att jag lärde mig mera om närproducerat, mathantverk och hälsosamma val. Helena Höglund-Rusk är en bra ambassadör för sin hemkommun Korsnäs. Hon har genom åren haft företag, varit ledare för SÖU, drivit flertalet projekt och hon engagerar sig i bygdens föreningsliv och utveckling i smått som i stort. I hennes företag In Pampas handlar det om närproducerade, rena livsmedel. Ett antal timmar i veckan jobbar hon också för och med kommunens unga. Livet har gett henne erfarenheter och kunskap av bästa sort. Hon har ett trettiotal egna produkter där havtorn, blåbär och lingon dominerar: nektar, glögg, godis eller marmelad som exempel. – Min vision var att enbart köpa bär från lokala nyfinländare. Men mängden man behöver för att pres-
Kandidaten är inte riktigt van med väckning 03:30. Det är däremot Mats på Malax Bageri.
sa saft är stor så nu köper jag även av andra. Mathantverket i Korsnäs har inspirerat också andra. Vid kurser har både Hangöbor och Ålänningar anslutit sig, liksom duktiga föreläsare från Sverige. Livet på landet inbjuder till möjligheter och utmaningar. Att mångsyssla är ett sätt att leva. Att våga tro på sina idéer. Helena jobbar för att ungdomar ska kunna driva verkstadsföretag. Det började med ett utrymme i tidigare KKC. – Vi skaffade tillräckligt med soffor att ”hänga i” och så donerade jag en avlagd moped att skruva med. Det blev upptakten till att ungdomarna nu erbjuder skruvtjänst till dem som behöver ha någon motor eller mindre maskin fixad. Hon uppskattar det lokala, äkta och nära i det mesta. Också när det gäller människor med inflytande. – Jag kommer ihåg tiden från SÖU. Hur lätt det var för mig att ringa upp Mikko Ollikainen, som då arbetade vid undervisningsministeriet. Hur lätt det var att vända sig till någon som talade samma språk och som är bekant. Text och foto: Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab
Mikkos väg till riksdagen. Annonsbilaga i ÖP 1/19. Utgiven och finansierad av Enat Österbotten r.f som stöd för Mikko Ollikainens riksdagskampanj. Ansvarig utgivare Anna Sjöström. Pärmbild Jonas Bergqvist. Där författare eller fotograf ej anges står Enat Österbotten för materialet. Upplaga 41.000 exemplar.
Engagemang i Kulturfonden
Mikkos kärnfrågor Kvalitativ dagvård och skola Alla har rätt till en trygg uppväxt Man ska kunna leva i hela landet Vägarna i skick, fiber åt alla Regler ska hjälpa, inte stjälpa
Svenska kulturfondens syfte är att stöda och stärka utbildning, konst, kultur och identitetsskapande verksamhet på svenska i Finland. Kulturfondens medel byggdes i tiderna upp av donatorer som ville stöda det svenska språket i Finland. Vi som är förtroendevalda i fonden fortsätter det arbete som donatorerna önskade skulle ske. Svenska kulturfonden tar varje år emot närmare 8000 ansökningar från olika aktörer i Svenskfinland. Det är ett mycket viktigt och betydelsefullt arbete att få vara med
i beslutsprocesserna kring hur fondens medel ska fördelas. Fondens bidrag betyder mycket för många aktiva, påhittiga, kreativa människor och föreningar runt om i Svenskfinland. Mikko Ollikainen har sedan 2013 varit styrelsemedlem i Svenska Kulturfonden. Mikko är både som person och som styrelsemedlem aktiv och engagerad. Hans intresse för människor, samhälle och kultur är stort. Mikko brinner särskilt för alla våra föreningar, han har själv varit aktiv i många och vet hur mycket det kan ge en människa att
få vara med i en gemenskap med samhörighet och talkoanda. Svenska kulturfonden stöder varje år föreningarna både med renoveringsbidrag, utvecklingsbidrag och stöd till verksamheten. Mikko talar sig ofta varm för gräsrötterna. Han övertygar med både kunskap och humor. Mikko vet att också vi som bor på landsbygden behöver konst och kultur för att vi ska må bra och trivas. Ann-Luise Bertell Författare, dramaturg, regissör Delegationsordförande, Kulturfonden
Stärker det sociala kapitalet
Mikko och Victor Ohlis i samband med revypremiären i Vörå Uf 2019. Föreningar och kultur har en viktig roll i samhället och den rollen kan komma att bli allt viktigare i framtiden. Större stöd från statligt håll skulle välkomnas av fältet. – Det är i synnerhet här på landsbygden som föreningarna spelar en viktig roll, säger Victor Ohlis som är aktiv i Vörå Ungdomsförening. Vid tillfället för intervjun är han och föreningen inne i en intensiv period då premiären för årets revy står för dörren. Ohlis har själv medverkat i Vörå UF:s revy i 17 år, men han säger att föreningsaktiviteten började långt tidigare. – Det var i tonåren jag kom i kontakt med föreningslivet. Då var det
främst en kul grej, men med åren har engagemanget och förståelsen för verksamheten fördjupats. Ohlis anser att hans aktivitet också gett honom väldigt mycket. Förutom rent praktiska saker som mötesteknik så har han fått en bättre förståelse för samhällsfunktioner, men också socialt umgänge och bekantskaper. – Generellt sett är det den sociala biten där föreningar spelar en viktig roll idag, men i framtiden kommer också serviceproduktion att spela en allt större roll i föreningars verksamhet. I det stora hela är Ohlis nöjd med hur beslutsfattare arbetar för föreningars bästa, speciellt lokalt.
Från statligt håll hoppas han på en förståelse för det arbete föreningar gör, men sticker inte under stol med att det också är viktigt med finansiella stöd för att bibehålla livskraften. – Men allt går ju inte att mäta i pengar, säger Ohlis Just förståelsen för och erfarenhet från föreningsfältet är en av de orsaker varför han valt att Stöda Mikko i riksdagsvalet. Som Ohlis ser det har Mikko en bred erfarenhet och en förmåga att se behov och framtidsvisioner. – Han är en resultatdriven politiker som är villig att jobba för hela landet.
Nej till varg, skarv och säl Mindre byråkrati, mer sunt förnuft Vård även på svenska, fulljour i Vasa