Issuu on Google+

Stables of Rainrock Mountains -

Det är kväll –

Michelle Rainrock och Saga Moonstorm står inne i huset i Firgrove och diskuterar som vanligt. De pratar om morgondagens ridtur till Spejarmästerstillhåll. Michelle ska leverera ett nytt meddelande till Spionekorrarna. Det är extra viktigt nu när vintern börjar närma sig. Dom stackars ekorrarna kan ju inte vara ute såhär dags, dom har endast ett uppdrag kvar att slutföra innan de får gå i en lång vintervila. Dom ska nämligen få uppdraget att ta reda på vad det är som har gjort att den stora bron mellan Skördebygden och Moorland att rasa samman. Det är väldigt viktigt att Michelle och Saga får reda på detta så att dom sedan kan rapportera detta vidare till byggarbetarna samt Conrad. -

Ska vi gå och lägga oss eller ska du stå där och filosofera hela natten? Sa saga.

Det gick några minuter innan saga fick någon reaktion, efter ett tag fick Michelle ett glas med vatten i ansiktet av Saga och vaknade kvickt till. Ja, det var verkligen ett GLAS med vatten hon fick i ansiktet. Glaset hade glidit ur händerna på Saga när hon skulle skvätta ur vattnet i glaset på Michelle. -

AAAJ! Vad gör du Saga?! Skrek Michelle alldeles dyngsur och av smärta.

Saga tittade ner i golvet och bet sig hårt i läppen. -

Åååh nej.. Asså sorry, okej? Det var verkligen inte meningen.

-

Inte meningen…? Jag kände ett glas rätt i mitt ansikte, hur kan inte det vara med mening? Sa Michelle förtvivlad.

Saga såg upp igen och kollade Michelle i ögonen och förklarade vad som faktiskt hände, och bad tvärt om ursäkt. -

Asså förlåt, okej? Du stod borta i dina egna tankar och var typ, eh, okontaktbar? Så jag tänkte bara skoja till det lite genom att..

-

Genom att kasta ett glas i ansiktet på mig, för att uppmärksamma mig? Avbröt Michelle med en sur blick.

Michelle vände sig om för att räcka sig efter trasan och torka bort allt blod blandat med vatten hon hade i ansiktet. -

Nejnejnej! Glaset gled ur min hand, det var inte alls menat så. Jag lovar. Varför skulle jag vilja skada dig med flit? Sa Saga med tårarna i blicken.

Michelle såg på Saga, la ifrån sig trasan och kramade om henne. -

Förlåt mig, det är lugnt, jag förstår. Sa Michelle

Dom stod där ett bra tag och kramades framtills att båda vek sig i asgarv.


-

Hahahahahaha! Se det från den ljusa sidan, nu behöver du ju ingen halloweenmask. Hahaha! Skrek saga i asgarv.

Michelle kollade fundersamt på Saga ett tag innan hon fattade ironin i det hela. Sen vek hon sig i asgarv bredvid Saga på köksgolvet. Hela kvällen låg dom där och garvade åt i princip allt och alla, tills dom vaknade nästa dag på köksgolvet alldeles mörbultade i ryggarna, frusna och stela.

-

Larmet ringer –

Michelle, viskade Saga och puttade försiktigt på henne.

Det gick några minuter och Saga försökte återigen att väcka på Michelle. -

MICHEEELLLLEE!!!! Skrek saga medans hon örfilade henne.

-

Mmnommom… svarade michelle i sömnen.

-

MEN HALLÅ! VAKNA DÅ! Skrek hon ytterligare en gång.

-

Men.. va äre… sa michelle helt nyvaken och satte sig upp med ögonen i kors.

Saga bara stirrade på michelle ett tag och reste sig sen för att gå upp och sätta på kaffe. -

Jag gör kaffe, skynda dig upp. Du vet att vi ska vara hos Spejarmäster idag och det är minst en halvtimmes ridtur dit.

-

Eh… ja. Vad bra. Men hur kommer det sig att jag ligger på köksgolvet halvnaken? Sa michelle förtvivlat medans hon resta sig upp för att gå och klä på sig ridgrejerna.

-

Eh.. ja, det undrade jag med imorse. Men jag tror att vi somnade såhär igår faktiskt, efter allt asgarv kanske.. Ganska logiskt ändå. Mumlade saga tyst för sig själv.

Det blev tyst ett tag, det enda som hördes var kaffebryggaren som bryggde för fullt och ljudet av alla frustande hästar som väntade på sin frukost.


Stables of rainrock mountains