Issuu on Google+

Drömhimligt reportage i Pargas och Åbo ordverkstad 11.3 och 17.3.2010 Våren 2010 var drömmar i fokus i de åboländska ordverkstäderna. Ett gemensamt projekt som verkstäderna gjorde var en drömhimmel fylld av önskningar och drömmar som ordkonstnärerna i grupperna hade. Drömhimmeln utgjorde en del av projektet Vårkultur och fanns med på flertalet av de evenemang som ordnades under projektets gång i bland annat Pargas, Kimito och Iniö. Under våren gjorde jag reportern, alias Kristalltanten besök i Pargas och Åbo för att följa med skapandet av drömhimmeln. Pargas Jag försöker smyga in så att ingen ska se mig men Pargas ordverkstadsdeltagare är på hugget och jag blir vips avslöjad: Vem är du och vad ska du göra här i ordverkstaden idag? frågar de mig. Jag försöker vara hemlighetsfull och inte berätta för mycket, för det här ska ju vara ett magiskt drömbesök! Ordverkstaden hålls i Malms skola i Pargas och har denna dag Sofie, Esmeralda, Nea, Anneli och Sara och ledaren Josefin Vidjeskog på plats. Ordverkstaden hålls varje torsdag mellan kl. 15.30-17 i skolans auditorium och minibibliotek. Vi börjar med att prata om fantasi(för det är ju utgångspunkten i alla ordverkstäder) och vad det är för något enligt ordkonstnärerna i den här gruppen. Fantasi är att man får tänka själv berättar de, att det inte finns gränser för det man tänker och alla har den och att man ibland kan glömma att man har den och inte använda den tillräckligt. Men det finns trix för att gå igång fantasin berättar ordkonstnärerna, man kan exempelvis dricka en magisk fantasimedicin, som gör en pigg och glad, för då är det lättare att fantisera. Jag blir mycket intresserad av den här magimedicinen och frågar hur den fungerar. Ordkonstnärerna i Pargas berättar att man med hjälp av den kan fantisera om Pegasushästen med vingar och att det i en ordverkstad behövs massor av fantasi för att man ska hitta på mycket, berättelser, ord, trollformler, lekar, mysterier, ja allt möjligt underbart, roligt. Glad att jag lyckats avstyra intresset för mig Kristalltanten och varför jag är på besök i ordverkstaden fortsätter jag fråga ordkonstnärerna om vad de gjort tidigare under hösten. Oj vi har ju gjort en tidning berättar de, som heter DAMMKRÄM. Men hur i all världen kom ni på titeln undrar jag med stora ögon. Lätt som en plätt får jag veta, vi använde ordlappar som Josefin hade med och satte ihop dem på nya sätt, det är ordkonst och fantasi bara som behövs för att komma på tidningar och knepiga namn skrattar alla i kör! Jag får veta att tidningen var fylld av reportage, matartiklar och att ordverkstadens maskotar fanns med i redaktionen och minsann hade uppgifter att sköta de också. Wow vilken tidning, jag får verkligen lust att beställa på den varje vecka ju och få den hem i postlådan! Jag lovar att ringa redaktionens prenumerationsavdelning. Det är ett myller av fantasi och skratt och bus i ordverkstaden, en härlig stämning som verkligen gör en glad och sprallig! Men visste du att vi var ganska få deltagare i början berättar gruppen? Nej det hade jag ingen aning om svarar jag och ber dem berätta mera. Jo det gick till så att först började Anneli och Sara och sedan gick Josefin runt med en megatratt i skolan och gjorde reklam och sedan började resten av


ordkonstnärerna. Men vi ska göra ordbus nu i vår för att få flera att börja berättar de, lämna meddelanden runt om i skolan att: Kom med på ordverkstad och få en skojig dag! Men nu är det dags för ordverkstaden att börja och Josefin berättar att det är hög tid att öva inför Kulturfondens utdelningsfest i Nagu den 30 mars där ordverkstaden ska hålla en show för festdeltagarna. Ordkonstnärerna och Josefin har kommit på att de vill göra en ordcharad där alla visar upp en bokstav med en rörelse och sedan ska publiken lista ut ordet som alla dessa bokstavscharader består av. Gruppen ber om att få öva med mig och i och med att min fantasi dock inte är så bra så det tar en stund innan jag fattar galoppen, men snart har jag klurat ut att det i ordcharaden ju gömmer sig en: krona! Charaden är jätterolig och fylld av fart och man måste faktiskt vara kvick i tanken för att hänga med! Men vad har du med dig i alla kassar frågar ordkonstnärerna plötsligt. Javisst ja säger jag det hade jag helt glömt för det har som sagt hänt så mycket roligt i verkstaden att man som reporter ju glömt allt man planerat. Vi packar tillsammans med ordverkstaden upp alla kassar och hittar en vit sänghimmel, papper i alla regnbågens färger och finfina pennor och jag berättar att allt det här har jag fått veta att jag ska hämta hit till Pargas ordverkstad för att det på något sätt ska förvandlas till en drömhimmel. Ett hemligt meddelande där allt detta stod har jag hittat jag i min sko dagen innan. Sagt och gjort, vi hänger upp himmeln i någon slags teknisk pryl i taket och sedan kommer ordverkstaden tillsammans på att det ju kan bli en himmel fylld av drömmar om man sätter dit sådana man har själv. Så det gör vi! Vi skriver och skriver och funderar och drömmer och fäster allt vad vi kommer fram till på den mer och mer magisktliknande himlen. Innan vi vet ordet av är den fylld av drömmar på alla sidor och vi bestämmer oss för att tillsammans stiga in i drömhimmeln och läsa upp våra drömmar. En ordkonstnär berättar om att de vill ha mindre ris och kyckling och mer makaronilåda i matsalen och vi får höra drömmar om en tropisk ö. hundar, att få rida mer och om en fin kamera som tar de bästa och mest fångande bilderna. Vi står där länge och lyssnar till varandras drömmar och kommer på nya drömmar som vi ju också har men som vi glömt skriva och några skriver ner dem också. Innan jag hinner blinka så vips är klockan massor och ordverkstaden är slut för denna gång. Besöket har varit så fantastiskt roligt och jag tackar alla i ordverkstaden för att jag fått delta denna gång och för att de hjälpt mig med uppdraget drömhimmel. Vi vinkar alla hejdå och hoppar och studsar hemåt! På vägen hem frågar jag Josefin om hur hon kom in på det här med ordkonst och vad hon tycker bäst om med verksamheten och varifrån hennes inspiration till alla fantasiövningar kommer? Såhär svarar hon: Josefin kan du fylla på?


Åbo Vi vandrar upp för trappor i det finaste biblioteket jag varit inne i någonsin, nämligen Åbo stadsbibliotek. Petra Erickson och Katja Rantala som leder Åbo ordverkstad visar mig vägen upp till landshövdingens kansli som finns i den äldre delen av det nybyggda biblioteket. Snart är vi framme i det grandiosa kansliet som är Åbo ordverkstads utrymmen och reportaget som jag är här för att göra kan börja. Katja och Petra som leder gruppen är båda litteraturvetare vid Åbo Akademi och leder ordverkstaden tillsammans. Ibland delar de en gång och varvar med övningar och emellanåt leder de gruppen på egen hand. Att leda gruppen tillsammans tycker de känns bra, man har någon man kan bolla idéer med och det är lätt att få stöd med någon övning om man tycker att det behövs. Åbo ordverkstad hålls denna vår 2010 kl. 15.00-16.30 varje onsdag(förrutom loven förstås). Men nu har det blivit dags för start denna gång och ordkonstnärerna Nanna, Wilma och Amanda som ska delta hoppar och skuttar in i ordverkstaden. Alla samlas vid bordet och Petra börjar med att berätta om drömmar och diskuterar och frågar ordverkstaden om hurdana sådana det egentligen finns. Hur och vad drömmer man? Det kommer svar som: när man sover drömmer man såklart, mardrömmar finns det ju och sedan att man ju kan drömma om att ha någonting, en sak eller ett djur. Katja fortsätter med att läsa en drömdikt. Den handlar om dagdrömmar, hur man kan fara iväg på äventyr i en dröm, till en annan planet eller galax.(Katja osäker på vad dikten handlade om, korrigera om fel, om ni har originalet kvar så sänd det gärna åt mig) Snart får alla penna och papper och får där skriva ner vad de drömmer om just nu, ett magiskt lugn lägger sig över verkstaden och drömmar tar form när de landar på pappret. Den ena efter den andra. Ledarna skriver också och till med jag reportern här kan inte hålla mig utan börjar skriva om chokladtårta. Så kan det gå på Åbo ordverkstad! Namnlekar kan alltid vara bra när inte alla känner varandra så det prövar vi på genom att göra pseudonymer, nya knasiga namn åt oss själva. Vad sägs om den visslande vitlöken, den gnisslande gurkmejan, hostande lavendeln och snarkande kardemumman, mycket roligare än de vanliga namn som man alltid har. Sådana här knepiga namn får jag lära mig av ordkonstnärerna hur man gör. Man tar exempelvis en krydda och kombinerar den med ett ljud och sätter: den framför och vips så är ens nya namn färdigt. Ordverkstaden fortsätter med att ordkonstnärerna berättar om Masi, som är gruppens egen maskot och som alltid emellanåt besöker en av ordverkstadsdeltagarnas hem. Jag får hälsa på Masi och frågar varifrån han kommer och jag får veta att han nog är en slags blandning mellan en kokosnöt och en citron, det vill säga en kotron. Med hjälp av Masi fortsätter vi med namnlekarna och kastar honom fram och tillbaka mellan oss och det låter såhär: Katja tycker om sina kusiner, Petra tycker om pärlor, Wilma har ont i tån och Michelle älskar Marabou. Ordkonstnärerna frågar mig hur jag kom på att besöka just deras verkstad och då berättar jag om drömhimmeln jag har med mig och om hur den dök upp i mina ordkonstkassar där det ibland faktiskt finns saker som jag inte själv stoppat dit och hemliga meddelanden om vad jag ska göra med det jag hittar.


(Det här är ju andra gången drömhimmeln dyker upp i mina kassar, veckan innan detta besökte den ju Pargas.) I början av verkstaden hjälptes vi alla åt att packa upp drömhimmeln och fästa den i taket och under tiden vi lärt oss varandras namn har den böljat runt i ordverkstadsrummet och NU vill alla stiga in och pröva på hur det känns att stå därinne, ser man något och ändrar världen på något sätt? Och himmeln är nog så magisk tycker alla och snart står hela ordverkstadsgänget därinne och ser på världen utanför. Snart skriver alla sina drömmar på färggranna lappar som en efter en fästs på drömhimmeln, snabbt fylls den redan halvfyllda himmeln med drömmar som handlar om allt mellan himmel(ja!) och jord, en ordkonstnär önskar sig djur, en annan sommarnatt och en svart katt. Någon kommer på att Masi ju måst få skriva sina önskningar också och alla i verkstaden hjälps åt med detta. För att pröva på ett annat perspektiv på drömövningen får alla nu välja tre föremål ur rummet vars drömmar och önskningar de får fundera på, vad drömmer golvet, batteriet, stolarna, stenstatyn exempelvis om? Medans ordkonstnärerna skriver om detta intervjuar jag Petra och Katja om hur de kom in på dethär med ordkonst egentligen. De berättar att de via en av sina studerandevänner som arbetat som ordkonstledare på Sydkusten hört talas om ordverkstäderna och hur roligt det är att arbeta med dem. Båda tycker att jobbet varit just det, roligt och annorlunda och att det kommer att vara en bra erfarenhet i framtiden, att ha lett barngrupper och satsat på fantasin! Det här med ordkonst är ju ganska ovanligt och okänt ännu i Svenskfinland och jag ber Katja och Petra vad ordkonst är för dem. De tycker att en bra definition på ordkonst är att leka med ord på magiska sätt och att det inte finns något som begränsar vad man kan göra, ett äventyr i ordens och texternas värld helt enkelt. Inspirationen är något som det talas mycket om i ordverkstäderna för att den är så viktig och såklart måste jag fråga om hur och varifrån ledarna i Åbo ordverkstad får sin? Vi har tagit in mycket sådant vi själva tyckt om när vi var yngre berättar de, allt från de att man bara ser på utrymmet man sitter i med nya ögon och funderar på vad det kunde vara istället, ett rymdskepp eller ser på föremålen i rummet, är de verkligen vad de ser ut att vara? Eller magiska? En av oss kanske har en idé säger Katja och då hakar den andra på säger Petra och hjälper till att utveckla och konkretisera tills det är färdigt. Många lekar har vi också hittat från Folkhälsans webbsida! Dags att intervjua ordkonstnärerna också och jag frågar dem vad de gjort i ordverkstaden under hösten. De berättar att dikter, rim och trollformler varit några teman och sedan har de fått välja ett pseudonymnamn åt sig själv i stil med Nalle Opel, Blåhund och Lila Draken som de sedan fått skriva en längre berättelse om. Det har också varit mycket lekar i ordverkstaden där Masi varit med, han har flygit runt mellan deltagarna och varje gång något fått tag i honom har de sagt ett ord i en berättelse och sedan kastat honom vidare och på så vis har berättelsen fortsatt. En rolig ordverkstadsgång som flera av ordkonstnärerna nämner är då de besökte biblioteket och spionerade på besökare där, vilket var rysligt spännande! Jag skulle kunna stanna i Åbo ordverkstad hela kvällen också för det händer så mycket, i ett hörn diskuteras drömmar, i ett annat funderar man på vad en stol tänker på och bland allt detta svävar drömhimmeln och därinne kikar ordkonstnär fram och berättar att en sådan här himmel vill hon ha hem alldeles genast! Det har varit ett härligt besök och drömhimmeln är ny fylld från tak till golv med drömönskningar av de mest olika slag. Mitt uppdrag är slutfört och jag tackar ledarna och gruppen för att jag fick besöka dem idag. Med allt mitt pick och pack smyger jag iväg och säger hejdå till Åbo ordverkstad för denna gång.


Åbo och Pargas