Issuu on Google+

Onsdag 13 november 2013

”Gör jag rätt behöver jag inte bestämma ett dugg” Pia Sundhage pratar ledarskap, låtsasliv och om att vara folkkär men ointresserad av folk. s. 10-11

Karriärskiftet

Ledarskapsspecial

Managementkonsult

SÖKES: EN NY CHEF

DETEKTIVARBETE ——

——

Det pratas mycket om ett nytt ledarskap – men vad innebär det? Vi reder ut hur den moderna chefen är.

Fatima Boukari berättar varför hon inte bara rör om i grytan och om sitt enda misslyckande i karriären.

Hon lämnade journalistiken och granskningen av fiskeribranschen för att istället fiska röster i Bryssel.

s. 4-8

s. 13

s. 15

——

ISABELLA LÖVIN


METRO KARRIÄR

Ledare

Onsdag 13 november 2013

Guldklockans tid är förbi

PRODUKTION Oh My! www.ohmy.nu

S

nart tar 80- och 90-talisterna över våra företag och organisationer. Det ställer helt nya krav på arbetsgivarna. När medarbetarna är hjärnor snarare än armar är betydelsen av att ha de rätta medarbetarna ombord avgörande för ett företags framgång. Tiden då man stannade hela sitt yrkesverksamma liv på en och samma arbetsplats, och efter 25 år fick en guldklocka för lång och trogen tjänst, är förbi. Idag handlar jobbet mycket mer om självförverkligande än om trygghet och mer om härarbete än förvärvsarbete. Passion före pension och status före stabilitet.

REDAKTÖR Christian Albinsson, christian@ohmy.nu Lina Hovling, lina@ohmy.nu

ANSVARIG UTGIVARE Mona Johansson

PROJEKTLEDARE Mary Örnborg

FORM Fanny Lundstedt, Erik Zetterberg

TEXT Emelie Andersson Lisa Eriksson Lina Hovling Rickard Lindholm Mary Örnborg

kunskaper i programmeringsspråket PHP kommer att uppleva en ljusare arbetsmarknad än en glad 25-åring med ekonomiexamen från Skövde högskola. Den nya generationen är ”The win or lose generation” där de starka kommer att vinna slaget på arbetsmarknaden, medan de svagare får stå vid sidan av och titta på. Det är den krassa sanningen. När medarbetarna är hjärnor snarare än armar är betydelsen av att ha de bästa medarbetarna ombord avgörande för ett företags framgång. Alla företag som vill anställa talanger måste därför göra sina jobb ”likeable”; det måste finnas något mer än arbetstider och lön. I en tid där företag och organisationer upplevs som alltmer likriktade är det utmanarna som blir de stora vinnarna i jakten på talangerna.

Tryggheten finns i din kompetens och i ditt nätverk snarare än i din anställning. Åtta av tio jobb förmedlas via kontakter. Du twittrar iväg en ansökan och förväntar dig en jobbförfrågan att bekräfta på Facebook. Tiden är slut då du ställde dig vid svarven och loggade ut vid pensionen. Trenden är tydlig: västvärldens arbetskraft kommer successivt att bli mer och mer specialiserad. En vulkanaske-expert är mer efterfrågad än en social mångsysslare, på samma sätt som en person med specifika

FOTO Christian Gustavsson Kristoffer Hedlund

OMSLAGSBILD Christian Gustavsson

Sedan mitten av 1980-talet har det varit populärt med fräcka personalpolitiska program, vilka närmast skulle kunna beskrivas som en sorts ”slagordshumanism”. Den stoltaste parollen av alla är den uttjatade: ”Personalen är vår viktigaste resurs!”. Denna formulering har blivit något av en standard, men handlar i grunden om att

ekonomer ofta vill föra in allt i Excelark. Problemet är människor blir ettor och nollor med detta synsätt. De blir objekt, vilket gör det lättare att behandla dem som sådana. På dagens och framtidens arbetsmarknad är det ett synsätt som knappast kommer att locka branschens främsta hjärnor, eller motivera de som redan finns inom företaget. Framtidens vinnare blir istället de företag som vänder på logiken och istället ser sig som medarbetarnas viktigaste resurs. Du som arbetsgivare ska alltså vara det redskap som gör att medarbetarna kan lyckas i sina livskarriärer.

CHRISTIAN ALBINSSON REDAKTÖR, METRO KARRIÄR

INSPIRERAS AV METRO KARRIÄR

SID

4–5

SID

13

SID

15

CHEFEN BLIR MÅNGSYSSLARE

BIT INTE IHOP PÅ JOBBET

RÖSTFISKE I BRYSSEL

Mats Tyrstrup, ledarskapsforskare vid Handelshögskolan i Stockholm, om varför vi befinner i en brytningstid och hur framtidens ledare behöver vara. Dessutom: Tre experter om den ultimata chefen, och intervju med rektorn för Chalmers.

Rebecka Bohlin och Sara Berg lyfter fram de kvinnor som säger ifrån. Deras bok visar hur du kan använda feministiskt självförsvar på jobbet.

Medierna kallas ofta för tredje statsmakten, men när Isabella Lövin ville förändra hur vi behandlar våra vänner i havet räckte inte tidningarna till.

TIPSET: LEDARTYPER

Chefer att inspireras av (eller inte) Ledarskap är komplicerat och kommer i alla former. Metro Karriär ger dig fem tips på minst sagt varierade, men inspirerande, ledartyper.

1

VARNANDE EXEMPEL

Nobelpristagaren William Golding visar på två varianter av ledarskap i sin hyllade bok ’’Flugornas Herre’’. Här får du en lektion i hur du inte ska utnyttja din makt som ledare och vilka konsekvenser maktmissbruk får.

Flugornas herre William Golding. Bonnier Pocket, 2010

2

LÄR AV DE BÄSTA

3

HÄRSKARTEKNIKER

4

MAFIOSOSTILEN

5

TV-HUMOR

Ola Jönsson Bergström och Carl-Johan Björklund har intervjuat 100 svenska ledare, med nästan 2000 års erfarenhet, inom olika samhällsområden och låtit dem reflektera kring sina erfarenheter från ledarskapet. Läs ledarnas egna berättelser och låt dig inspireras.

Härskarteknik är något vi alla, oavsett kön, ålder och position, använder mot varandra, Elaine Eksvärd definierar åtta huvudtyper av härskartekniker. Lider du av konflikträdsla har du här en handbok i hur du säger besvärliga saker snyggt men också hur du genomskådar de fula typerna.

Tv-serien om maffiafamiljen Sopranos är mycket mer än bara en djupdykning i New Jerseys undre värld. Tony Soprano måste tänka på vilken typ av ledare han vill bli och lära sig om hur han bäst ska styra ”familjen”. Sevärd även för den som inte satsar på en kriminell karriär.

Tina Feys komediserie ’’30 Rock’’ är en av de roligaste tv-serierna som kommit ut de senaste tio åren. Men serien är också ett utmärkt exempel på skillnaden i två olika ledarstilar: Liz Lemons försök att involvera alla och Jack Donaghys sätt att ensam på toppen fatta alla beslut.

100 svenska ledare berättar: en inspirationsresa i ledarskap

Härskarteknik

Sopranos

30 Rock

Elaine Eksvärd. Bokförlaget Forum 2011.

DVD-box, 6 säsonger, HBO

DVD-box, 6 säsonger, NBC

Ola Jönsson Bergström, Carl-Johan Björklund. Liber 2013. 2


söker

Enhetschef Storstockholms brandförsvar är ett kommunalförbund där tio kommuner samarbetar, kommunerna är Danderyd, Lidingö, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Täby, Vallentuna, Vaxholm, Värmdö och Österåker. Vi skapar trygghet!

Som enhetschef, för Värmdö brandstation inklusive SSBF:s nio räddningsvärn, är du arbetsgivarens representant med ansvar för enhetens budget, verksamhet, personal samt uppföljning. Du ansvarar också för enhetens arbetsmiljöarbete samt miljökrav. Läs mer och se kravprofilen på vår webbplats. Vid frågor kontakta Pelle Rytterlund, tel. 08-454 87 00.

www.storstockholm.brand.se


LEDARSKAPSSPECIAL

METRO KARRIÄR

Dags för en ny chef Snabba och ständiga förändringar i samhället ställer helt nya krav på ledarskapet i företagen. Men vad är det för utmaningar framtidens ledare egentligen står inför? Vi har frågat några experter med insikt om det moderna ledarskapet.

Debatt

Foto: Mattias Bardå

PANELEN

HUR ÄR DEN ULTIMATA CHEFEN I DINA ÖGON?

”Vi på Chef har formulerat nio punkter för ett bra ledarskap. Ju fler av dessa man är bra på, ju bättre är man som chef. Punkterna är ledarskap, delegering, motivera, konflikthantering, kommunikation, beslutsfattande, rekrytering, personligt och resultat.”

CISSI ELWIN FRENKEL

Foto: Alex Giacomini

CHEFREDAKTÖR OCH VD FÖR TIDNINGEN CHEF

”Att rekrytera de främsta talangerna och få dem att stanna i företaget. Att motivera sina medarbetare även i tuffa ekonomiska tider. Att prioritera och förstå även morgondagens affär i tider av supersnabba förändringar.”

”Rekrytera de främsta talangerna och få dem att stanna i företaget. ” ”Den ultimata chefen är män”I ett arbetsliv där gränser melCissi Elwin Frenkel, tidningen Chef niska, i ordets bästa bemärkelse lan fritid och jobb suddas ut och med allt vad det innebär av alltmer och där alltfler drabbas livserfarenheter. Hon inspirerar, tydliggör mål och riktav stressproblem ligger en stor utmaning. Dagens lening, skapar trygghet i tuffa perioder och driver framåt. dare måste ha stor insikt i behovet av att kunna koppHon får medarbetarna att känna sig sedda, är generös la ner ibland och stötta medarbetarna i att göra så. De med beröm, men också ärlig och konstruktiv, när en ser medarbetare som också är mammor och pappor förändring är nödvändig.” som en tillgång, med den erfarenhet det medför.”

CECILIA FAHLBERG FÖRBUNDSORDFÖRANDE UNIONEN

Foto: Peter Knutsson

VAD ÄR DEN STORA UTMANINGEN FÖR DAGENS LEDARE?

”Det är en ledare som är bra på att leda sig själv, för då blir man bättre på att leda andra. En bra ledare ställer inte krav på andra som han eller hon inte kan ställa på sig själv. Det är en ledare som inte bara är härvarande utan framförallt närvarande och som förstår att all yttre förändring börjar med oss själva.”

TORKILD SKÖLD FÖRELÄSARE I PERSONLIGT LEDARSKAP

”Att se och jobba med personalens vilja till utveckling och självförverkligande, samtidigt som verksamheten ska uppnå alla ställda mål oavsett vilka mål det handlar om. Den stora utmaningen ligger även i att kunna leda med både hjärta och hjärna samt kunna växla mellan de båda utifrån hela verksamhetens förutsättningar och behov.”

KRÖNIKA

Från scoutläger till styrelserum

D

et handlar ganska lite om att vara supertalang, betydligt mer om att veta vem man är. Som åttaåring började jag tränas i ledarskap hos Scouterna. Först fick jag verktyg för att leda mig själv, därefter för att leda andra. Jag fick lära mig att våga misslyckas, för att reflektera över om det går att göra annorlunda nästa gång. Jag fick makt över mitt eget liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Näringslivet misslyckas konsekvent med att se den erfarenhet som ser annorlunda ut. När strukturer skymmer sikten för innovation, framåtanda och utveckling hindras det jag lärt känna som rörelse. Jag tror att företag måste börja agera som samhällsaktörer, och de som kan leda utvecklingen är de 700 000 unga som idag är aktiva

i civilsamhällets ungdomsorganisationer. Själv var jag exempelvis knappt fyllda tjugo då jag tog plats i den nationella styrelsen för en av Sveriges största folkrörelser. Idag har jag drygt tio års styrelseerfarenhet och snart tjugo års ledarskapsträning med mig. Syftet har hela tiden varit att utveckla en modern ungdomsrörelse som ska göra fler unga redo för livet. Trots min erfarenhet och flera utmärkelser för mitt värdebaserade ledarskap möts jag ändå av härskartekniker, fördomar och en utbredd åldersmaktsordning som ny chef i näringslivet. Men jag är övertygad om att man som ledare måste våga vara sig själv, våga bryta mot samhällsnormer och strukturer som begränsar människor samt att göra det på ett sätt som utmanar föreställningar om 4

vad som är möjligt. Det går att förändra världen, men ska vi lyckas behöver fler se ungas potential och ge fler unga ledare tillit och förtroende att växa i rollen som chef. Som ledare i Scouterna har jag fått världens bästa chefskola. Vi behöver fler samhällsförändrare i näringslivet, som vågar leda med goda värderingar och erfarenhet från folkrörelser som brinner för en bättre värld. Q MARTIN BJÖRGELL ÄR 26 ÅR OCH EN AV TVÅ ORDFÖRANDEN FÖR SCOUTERNA, OCH DÄRMED DEN YNGSTA SOM NÅGONSIN VALTS IN TILL SCOUTERNAS HÖGSTA POSITION. HAN ÄR PRIVATMARKNADSCHEF PÅ HANDELSBANKEN I SUNDBYBERG OCH HAR FÅTT PRIS AV KUNGEN FÖR SITT LEDARSKAP.


METRO KARRIÄR

LEDARSKAPSSPECIAL

Ledarskap

Bossen blir regissör Tiden då chefen var auktoritär och pekade med hela handen är förbi. Den moderne ledaren är social och kreativ, jobbar nära verksamheten och leder en grupp av specialister. – Vi lämnar industrialiseringen för att bli ett tjänstesamhälle, en omställning som ställer helt nya krav på ledarskap, menar Mats Tyrstrup, ledarskapsforskare vid Handelshögskolan i Stockholm. text Mary Örnborg illustration My Persson Finns det några tydliga tecken på att samhället är på väg in i en förändring? – Ja, det är framför allt fem saker som är utmärkande: Att det pratas mycket om etik vilket innebär att de sociala trafikreglerna håller på att skrivas om, att hälsoproblemen och alkoholkonsumtionen ökar och att agitatorerna har blivit fler. Vi ser exempel på det inom miljörörelsen eller området för personlig utveckling. Den femte punkten är att man pratar om ledarskapet med växande intensitet. Dessa fem har varit utmärkande i alla brytningstider, som när vi gick från hantverkssamhälle till industrialiseringen. Den enda skillnaden är att karaktären i etikdebatten och ämnen som agitatorerna drivit har sett olika ut. Hur har ledarskapet påverkats genom tid? – Det som framför allt hände när vi gick från hantverkstiden till industrialiseringen var att cheferna började arbeta i modeller som beskrev verksamheterna. Det fanns ett tydligt ekonomiskt mål som skulle uppnås med hjälp av ett antal maskiner. Det var relativt enkelt eftersom man visste hur mycket varje maskin kunde producera. Yrken slogs också sönder till mindre enheter. Under hantverkstiden var det skräddaren som sydde hela kostymen. Men inom industrin gjorde man om det till att en klippte tyget, en sydde sömmarna, en sydde i knapparna och så vidare – arbetet blev

monotont som i förlängningen också gjorde att arbetarna blev sjuka. Senare ändrade man fabriksjobben till självstyrande team där man roterande arbetsuppgifterna inom teamet just för att undvika ohälsan. Cheferna såg man sällan i verksamheten. Ledarskapsfilosofin under industrialiseringen gick ut på att gruppen var till för ledaren snarare än att ledaren var till för gruppen. Enkelt uttryck var ledaren huvudet och medarbetarna händerna.

surser, positioner med mera och tro att det skall leda till effektivitet. Kvalificerade tjänster kommer kräva att man har en ledare som kan foga samman olika specialistområden med varandra för att få arbetet att flyta på. Ledarskapet måste flytta fokus från att leda över en grupp till att leda mellan olika grupper eller kompetenser.

”Den framtida chefens roll är mer som en regissörs.”

På vilket sätt rör vi oss idag bort från industrialiseringsmodellen? – Genom att vi håller på att gå tillbaka till att bli specialister igen som under hantverkstiden – fast nu sker detta inom det vi kallar för tjänsteyrken som exempelvis vård, skola, media och reklam för att nämna några. Kraften i arvet från industrialiseringen är dock fortfarande stark och det kommer att ta tid att frigöra sig helt från industrialiseringens strukturer. Vilka utmaningar står då det moderna ledarskapet inför? – Att komma till insikt om att det inte längre handlar om att dela upp arbetet genom fördelning av befogenheter, re5

Så det betyder att framtidens ledare mer kommer att ha en roll som liknar en projektledares? – Ja, eller om man ska använda en metafor så är den framtida chefens roll mer som en regissörs. För att kunna leda och ”regissera” måste också den moderna ledaren vara inne i produktionen dagligen men också förlita sig på att teamet själva får organisera sig och ta vissa beslut inom sina respektive specialistområden. Vilka egenskaper efterfrågas hos den moderne ledaren? –Jag tror att det analytiska kunnandet ersätts med egenskaper av mer humanistiska och konstnärliga egenskaper. Detta för att den moderna ledaren måste vara bra på att arbeta med bilder och metaforer för att beskriva hur man tänker, vad man vill och hur man ska nå målet. „


LEDARSKAPSSPECIAL

METRO KARRIÄR

STUDIE

Siktar mot toppen Svensken drömmer om en vd-karriär. Det visar en stor undersökning där 4000 svenskar har listat sina drömjobb i arbetslivspanelen Manpower Work Life. Tätt efter vd-jobbet följde jobben som personalchef och entreprenör.

Källa: Manpower

TOPP

10 De vanligaste fällorna en chef trillar i vid förhandlingar. 1. Vara dåligt förberedd eller dåligt påläst inför förhandlingen. 2. Inte ha värderat förhandlingsvariablerna eller valt strategi och taktik för hur de ska användas. 3. Lova mer än vad som kan hållas eller komma med skambud. 4. Inte kräva motprestationer för de eftergifter man gör. 5. Bli aggressiv, blåsa upp sig, använda hot och styrka eller gå till personangrepp. 6. Ha oklara metoder, mål eller roller i förhandlingsgruppen. 7. Inte ge akt på sitt eget eller motpartens kroppsspråk och signaler. 8. Inte ha förmåga att lyssna aktivt eller inte uppfatta motpartens svar och frågor. 9. Ställa för få öppna frågor, låta bli att sammanfatta. 10. Inte ta paus före viktiga beslut, eller innan man blir alltför upprörd. Källa: Tidningen Chef, forhandlingskonsulten.se

20 % av de anställda i Sverige anser att relationen med chefen påverkar deras arbete negativt, då de upplever att chefen gör livet surt för medarbetarna. Det visar en webbundersökning från Stepstone.

Chefen

’’Studenterna ska Som rektor för Chalmers tekniska högskola vill Karin Markides förändra samhället. För Metro Karriär berättar hon hur viktigt det är att både inspirera och inspireras samt vad det innebär att utbilda nästa generations ledare. text Emelie Andersson foto Oscar Mattsson

S

edan 2006 är Karin Markides rektor och vd för Chalmers tekniska högskola, ett uppdrag som enligt henne själv inte bara handlar om att leda ett universitet och en sfär av kopplade verksamheter utan också om att utbilda framtidens ledare. – Något jag ser som oerhört viktigt i min roll som rektor är att de studenter vi utbildar på Chalmers har förmågan att kunna 6

”Människor kan åstadkomma mer än de tror.”

nerationer av studenter på oss att få till de stora, nödvändiga förändringarna i samhället, vårt mål är att våra studenter ska bli förändringsagenter på deras kommande arbetsplatser.

förändra världen. Nästa generations ledare måste hitta lösningar som är hållbara när det gäller ekonomiska, ekologiska och sociala utmaningar. Vi har inte så många ge-

Vad tror du är skillnaden på att leda ett universitet och att vara chef i näringslivet? – Det finns många olikheter, till exempel att vi inte är vinstdrivande på samma sätt och så ska det vara. Men, det finns otroligt


METRO KARRIÄR

LEDARSKAPSSPECIAL

Karin Markides är rektor på Chalmers tekniska högskola i Göteborg.

bli förändringsagenter’’ många möjligheter att lära av varandra. Ett universitet mobiliserar sin kraft och kunskap underifrån och att ta tillvara på kraften hos sin personal på ett bättre sätt tror jag skulle gynna näringslivet. Vi jobbar långsiktigt med olika företag i gemensamma projekt, både strategiskt och operativt. Vi hjälper företagen att förändras för att vara attraktiva över lång tidshorisont och de hjälper oss med att leverera i det korta tidsperspektivet. Det är en träning åt båda håll och det hjälper studenter och forskare att samarbeta med näringslivet, vilket gynnar samhällsutvecklingen. Vad har du för filosofi när det gäller ledarskap? – Min drivkraft som ledare är att få människor att inse att de kan åstadkomma mer

än de tror sig kunna. En av de absolut viktigaste sakerna är att utsättas för ny inspiration och försöka förädla sig själv, något jag försöker ge både mig själv och andra möjlighet till. Vårt samhälle är i dag väldig instyrt på en väg där allt ska hanteras i väldefinierade boxar och förutbestämda leveranser. Det är viktigt med fokus och utveckling inom sitt specifika område men det är lika viktigt att samtidigt vara öppen. Mina tidigare erfarenheter har gett mig ett mångfacetterat nätverk och jag försöker se till att alla medarbetare kommer i kontakt med tankar, situationer, möten och sammanhang som de inte skulle gjort själva. Med den inspirationen som motor kan vi åstadkomma mycket. Vem är den bästa chef du har haft?

– Min chef när jag jobbade på Brigham Young University i Utah, Milton Lee. Han var en väldigt bra chef som lät mig bygga upp mina nätverk över gränserna. Det var han som lärde mig att man får den största inspirationen när man utsätter sig för nya intryck och förnyar sig. Han bejakade verkligen min möjlighet att utvecklas. Jag fick jobba med mina mål och samtidigt förädla min förmåga att leda. Vad vill du ha åstadkommit som rektor när du lämnar posten? – Jag vill lämna ett Chalmers med större möjligheter än det jag kom till. Jag vill också att andra universitet pekar på oss som en modell att ta efter när det gäller nästa generations ungdomars förmåga att bidra till ett hållbart välstånd. Q

KARIN MARKIDES ————

ÅLDER: 62. FAMILJ: Man och två söner med familjer. BOR: Chalmersska huset i centrala Göteborg. INKOMST: 145 000 kronor i månaden. SÅ MYCKET JOBBAR JAG: Mycket med arbetsglädje. UTBILDNING OCH ARBETSLIVSERFARENHET: PhD Analytisk kemi, Stockholms universitet, 1984. Brigham Young University, Utah, USA, 1984–1989. Uppsala universitet, 1989– 2004. Vinnova, 2004–2006.Chalmers tekniska högskola, 2006.


METRO KARRIÄR

FATIMA BOUKARI ————

ÅLDER: 45 år. BOR: I Fredhäll i Stockholm. GÖR: Managementkonsult, executive coach och ledarutvecklare. UTBILDNING: Internationell ekonomi på Uppsala universitet, examen 1994.

Trend

En detektiv i kostym En organisation har kört fast, och ingen vet hur de ska komma vidare. Då kommer managementkonsulten Fatima Boukari in. Med 16 år i yrket ser hon med nyfikenhet på korsade armar. text Lisa Eriksson foto Fredrik Boukari

E  

n vanlig föreställning om managementkonsulter är att de kommer in och rör om i grytan när en organisation befinner sig i kris. Men det vanligaste uppdraget för Fatima Boukari, som driver den egna firman N’light, är att ge råd till organisationer som har kört fast. – Ett vanligt problem är att ledningen vill något men att ingenting händer. De kommer ofta till mig med ett litet problem som visar sig vara ett symptom på något större. Så ofta handlar det om att bedriva detektivarbete. Med 16 års erfarenhet av yrket har Fatima Boukari haft kunder som NCC, Electrolux, Svenska handelskammaren och Mediamarkt. – Yrket har förändrats. Förut handlade det om att experter kom in och sa åt ledningen vad de skulle göra. Vi är fortfarande experter, men nu handlar det mer om att träna upp dem vi hjälper. Man kan säga att vi hjälper folk att bestiga berg: vi delar bördan, lär ut tekniker och visar vilka hinder de kommer att stöta på, men ser till att de går själva. Fatima Boukari har fått jobberbjudanden från de stora konsultfirmorna, men avböjt varje gång. – Som juniorkonsult på en byrå börjar man med slavgöra, sedan får man större uppdrag som seniorkonsult och partner. Fördelen med att vara egen är att jag har fått göra alltihop på en gång. Om jag ska vara lite fördomsfull så tror

jag stämningen kan vara mer ”armbågig” på de stora byråerna. Det bästa med yrket tycker hon är att åstadkomma synliga förändringar, medan det sämsta är att sitta med en rad lösningar men stöta på motstånd i genomdrivandet. – Det händer att en del av problemet också ligger på ledningens bord men att de inte riktigt vill se det så. Enda gången jag har varit tvungen att avbryta ett uppdrag var på ett IT-bolag. De hade bra rekrytering, men längre upp i organisationen rådde en negativ människosyn som de behövde komma till rätta med. Men de vägrade ta till sig det jag hade kommit fram till. Fatima Boukari tycker att rollen som managementkon-

sult handlar till hälften om intresse för affärer och till hälften om människokännedom. – Man kommer ofta in i röriga situationer, så man behöver vara bra på att se stora sammanhang i kaos. Och man behöver ha en otroligt bra förståelse för hur människor agerar i olika situationer. Jobbiga situationer försöker hon reda ut genom att lägga fakta på bordet och fokusera på lösningen snarare än att grotta ner sig i problemet. Om hon ser en medarbetare sitta med armarna missnöjt i kors ser Fatima Boukari det som ett incitament att ta reda på bakgrunden. – Jag blir nyfiken på vad det handlar om. Om någon är missnöjd finns det ofta en bra anledning till det. Det är min uppgift att se det ingen annan ser. Q

FATIMA BOUKARIS TIPS

5 tips till dig som vill bli managementkonsult 1. Var bra på att tänka tvärvetenskapligt. Ofta jobbar man i team av ekonomer, beteendevetare och ingenjörer.

4. Skaffa dig information om ditt område, var intresserad av vad som händer och ta del av allt från litteratur till TED Talks.

2. Underskatta inte nätverkande. Någonstans i cirklarna där du rör dig finns nästa jobb eller uppdrag. Ett av uppdragen jag har nu fick jag på en julfest.

5. Att starta ett eget företag eller hjälpa kompisar med deras företag under studietiden, att sitta i styrelser eller att jobba ideellt med en förenings utveckling är bra sätt att lära sig tänka och arbeta strategiskt, och visar på engagemang och initiativförmåga.

3. Var nyfiken och våga ta på dig uppdrag, så kommer du att utvecklas fortare.

8


www.vallentuna.se/ledigajobb Vallentuna kommun är naturskönt beläget i nordöstra Storstockholm och har drygt 31 000 invånare. Inflyttningstakten är hög och kommunen utvecklas snabbt.

vallentuna kommun söker

Kulturskolechef Välkommen med din ansökan senast den 17 november.

TJUVJAKTEN ÄR PÅ VÄG ATT UTROTA NOSHÖRNINGEN WWF arbetar hårt för att stoppa den hänsynslösa jakten, bland annat med hjälp av parkvakter som skyddar noshörningarna. Nu behöver vi ditt stöd – som fadder hjälper du oss att tillsätta fler och bättre utrustade parkvakter.

BLI FADDER IDAG – WWF.SE/TJUVJAKT

© Brent Stirton / Getty Images

Tjuvjakten på noshörningar har de senaste åren ökat dramatiskt. Aldrig har så många noshörningar dödats som nu. Om vi inte gör något nu riskerar noshörningen att utrotas.


METRO KARRIÄR

Metro Karriär möter

Pia Sundhage, förbundskapten:

”Självkänsla är inget man köper på Ica” Hon har hyllats som en av fotbollsvärldens främsta ledare. På väg mot OS-guld ställer hon hellre frågor än pekar med hela handen. Hon är Pia Sundhage – coachen som ogärna ger tips till andra coacher. text Lina Hovling foto Christian Gustavsson

P

Men när Pia Sundhage grävde guld även med USA började förändringarnas vindar blåsa. Kanske var det i och med de två raka OS-gulden (tre om man räknar Kinas) som fotbollskonässörerna på allvar fick upp ögonen för det spelanalytiska geniet från Marbäck. Kvinnan med guran, hon som har för vana att brista ut i sång när andra håller högtravande tal. Ändå var det först när hon tog över tyglarna för det svenska damlandslaget som hon blev Pia Sundhage med hela svenska folket.

Hon var den första icke-amerikanska coachen att leda ett amerikanskt landslag någonsin. När hon tog över 2008 var uppdraget tydligt: Dra hem ett OS-guld åt de förenta staterna eller dra. Punkt. Amerikanerna hade kommit att ta förstaplatsen för given och i de senaste spelen hade det bara blivit ett brons. Med förbundskapten Marika Domanski Lyfors och assisterande Pia Sundhage i spetsen hade istället kinesiskorna knipit segern. Det här var under en tid när ingen riktigt brydde sig särskilt mycket om damfotboll, utom fotbollsdamerna själva.

Folkkär som hon är, säger sig Pia Sundhage vara helt ointresserad av mänskliga relationer. Man kan undra hur det går ihop med att leda ett lag. – Haha, det är ju lustigt att du frågar för jag fick samma fråga igår, apropå det här med social kompetens. Folk vill ofta att jag ska ge råd till andra tränare. Men det är jag väldigt försiktig med. Jag vet hur jag fungerar, men har inte en susning om vad som passar andra. – Jag vet inte vad Amy Rodriguez man heter, trots att jag träffat honom flera gånger. Det fastnar inte. Det går in här och ut där, säger hon och pekar så sina öron. Det som istället driver Pia Sundhage är hennes till synes aldrig sinande kärlek till spelet. Analysen. Tekniken. Träningen. Lira boll. – Om någon pratar om hur hon har tränat sin högerfot är jag idel öra. Förmodligen tycker jag det inte att allt det där andra är tillräckligt intressant. Nuförtiden är jag så väl medveten om det att jag ber om ursäkt på förhand och ge-

ia Sundhage traskar Vasagatan fram med ett fång rosor som tittar fram ur den slitna läderbagen. Hon har just kommit till Stockholm efter att ha föreläst för hundratals småländska fotbollsentusiaster, unga som gamla, ledare så väl som aktiva. Nästa vecka står Piteå på tur. På väg till caféet stoppas hon av att par killar i 20-årsåldern som lite försynt frågar om de kan få ta en bild tillsammans med henne. – Givet! Det är klart vi ska ta ett kort grabbar, kom här! Armen om axlarna. Brett leende. Klick. Tack och bock. – Jag säger alltid ja till autografer och föreläser så mycket jag kan. Fotbollen och förbundet har gett mig så mycket. Det är mitt sätt att ge något tillbaka.

10

ÖVAR PÅ ATT LEDA MED GLÄDJE. ”Jag kör alltid med Bob Dylans strof: ’I became what I was practicing’. Han spelade sin gitarr hela tiden och det var inte en kotte som lyssnade på honom i början, men sedan gjorde de det. Det vill jag som ledare översätta till att om jag vill bli bra på det jag gör så måste jag öva, och om jag vill bli en positiv och snäll människa så måste jag väl för fanken träna på det?”

nom att vara trogen mig själv så har människor omkring mig accepterat det. Jag går igång på spelet och vad vi ledare tillsammans kan göra för att för att ta laget framåt. Hur skulle du beskriva din ledarskapsfilosofi? – Intresse, glädje och tålamod är de tre ord jag skulle använda. Samt insikten om att vi är varandras miljö. Alla bidrar vi på vårt eget sätt och att vi därför också gör varandra bra. Coaching för mig är att göra spelarna medvetna och det gör jag genom feedback. Inte bara när det gäller prestation utan även rörande relation. Just återkoppling är för många chefer och andra ledare ett snårigt ämne. Pia Sundhage håller hårt på devisen att vi människor är olika och att feedbacken bör ges på det sätt som bäst biter på den enskilda individen. – Jag brukar säga till spelarna att ingen ledare ska få bestämma hur bra du ska bli. Det viktigaste för mig är att se till att spelarna behåller ansvaret, för jag tror att spelarna redan vet innerst inne att det inte är jag utan de själva som ska göra jobbet genom att leta reda på sin egen förmåga och vårda den. Utövaren har alla svaren, så min uppgift som coach är att ställa rätt frågor till Nilla Fischer, så att hon kan bli världens bästa mittback. Tillsammans sätter vi upp en kravbild, hon väljer hur hon vill investera i sig själv. Då kan jag med min erfarenhet se saker och ting som eventuellt kan hända och vad som är viktigt för henne. Gör jag rätt så gör hon framsteg utan att jag bestämt ett enda dugg. Det är det som är det fina i kråksången.


METRO KARRIÄR

PIA SUNDHAGE ————

ÅLDER: 53 år. GÖR: Förbundskapten för Sveriges damlandslag i fotboll och före detta fotbollsspelare på elitnivå. Tidigare tränare för bland annat USA:s damlandslag, som under hennes ledning tog två OS-guld och ett VMsilver. Utsedd till Årets idrottskvinna 2008 och Årets damtränare på FIFAgalan 2012. Förbereder nu Sveriges damer inför VM i Kanada 2015. FAMILJ: Fem syskon, samt delad vårdnad om en hund och två bonuskatter. TJÄNAR: Mycket i relation till en sjuksköterska som borde tjäna mer än mig. DEN BÄSTA LEDARE JAG STÖTT PÅ: Min gymnasielärare i idrott, Margareta Svedberg. Hon hade en fantastisk förmåga att se var en och ett smittande leende som jag inte stött på vare sig före eller efter. PIAS TOPP TRE BÄSTA LÅTAR GENOM TIDERNA: ’’Sound of Silence’’, Simon & Garfunkel, ’’All Along the Watchtower’’, Bob Dylan och ’’Imagine that’’, Melissa Etheridge.

Hon pratar om vikten av att ge feedback i en positiv anda och berättar om sin hemmasnickrade 7:1-princip, det vill säga att det krävs sju positiva saker för att väga upp en negativ. – Jag har positiva glasögon, mitt glas är halvfullt. Jag coachar det som är friskt; det som funkar istället för att rätta till misstag. Det är väldigt sällan som jag pekar med hela handen.

Hon menar att om vi inte sätter ord på och uppmärksammar våra beteendemönster så kommer vi att rulla på i samma hjulspår som alltid. Summa summarum: om vi inte vet vad vi gör i dag, så kan vi inte ta reda på vad som kan leda oss framåt i morgon. – Jag gillar att ta upp saker utan att vara dömande, det räcker med att konstatera vad jag ser och fråga: Är det så här du/ni vill ha det?

”Ingen ledare ska någonsin få bestämma hur bra du ska bli.”

Hur gör du med saker som inte riktigt går att mäta då? Hon lassar in en munfull skaldjurssallad och tuggar eftertänksamt. – Mjaa … Menar du då i det verkliga livet eller i låtsaslivet? För jag lever ju i princip bara i låtsaslivet; det vill säga fotbollsvärlden. Då tar vi den då. – Jag befinner mig i en situation med människor som har lyckats och som är motiverade. De har nått till landslaget. Men fotboll är mycket mer än guld – det är ett sätt att vara. I USA ställde vi oss frågan: vad vill vi att omvärlden ska se när vi inte presterar? Vi är det helt nya landslaget och vi har hittills inte presterat ett skit. Vilka är vi, hur uppför vi oss, är vi förebilder? Lite samhällsfrågor faktiskt, om vi ska dra det till sin spets. Samma sak med svenska landslaget, hur agerar vi när flickorna kommer fram och vill ha en autograf? När det tar emot – hur agerar vi?

Ett gissel i idrotter och jobb är att många står och faller med sina prestationer. Hur arbetar du med självkänsla och självförtroende? – Nu ska inte jag sitta här och definiera ord. Men för mig handlar prestation mycket om relationer, hur man befinner sig i ett sammanhang, hur man bekräftar varandra, och att man blir sedd. Självförtroendet är en direkt feedback på

hur man har lyckats med att skapa den miljön. Självförtroende är en färskvara och måste underhållas. – Hållbart ledarskap handlar i mitt fall om att jag ser självkänsla som något man får ta sig. Och min uppgift som coach är att ge individen möjlighet att kasta sig ut i olika situationer. Självkänsla är inget man kan köpa på Ica, lika lite som man kan göra det med prestation. Servitrisen kommer fram för att ta disken och frågar samtidigt om hon kan få ta en bild till sin man som är ett stort fan. – Givet! Klart gubben din ska få en bild, säger Pia och lämnar i samma veva över de trötta rosorna till servitrisen. – Ta dem du, jag ska iväg på en föreläsning och de kommer bara bli risigare. Armen om axlarna. Brett leende. Klick. Tack och bock. Så traskar Pia Sundhage ut genom dörren och ut till sitt härliga låtsasliv igen. Q

PIA SUNDHAGE OM ... … FÖRÄNDRING. ”Den får inte vara för stor, för då tappar man fotfästet. Det gäller väl för vilket företag som helst. För då får man inte med sig folk och riskerar att tappa självförtroendet. Vi vann en EM-medalj, men den här gången vill vi nå längre och då måste vi göra annorlunda. Men förändring får heller inte vara så liten att den inte märks. Och det här 11

är en balansgång som jag tycker vi lyckades fantastiskt bra med i USA, vi lyckades ganska bra i EM och nu är det VM som gäller. … LEDARSKAPSLITTERATUR. ’’Jag läser mycket ledarskapsböcker och de jag gillar läser jag gärna om. Pia Nilsson, kapten både för herr- och damlandslaget i golf,

är väldigt duktig på att berätta om ledarskap. Jag uppskattar verkligen hennes trädgårdsmetafor om hur vissa individer måste man vattnas mycket, andra behöver mycket ljus och så vidare. Amerikanen John Whitmore och hans resonemang om medvetandegörande har hjälpt mig att knyta ihop säcken om mitt ledarskap.”


iPad

9:45 AM

3G

9:45

METROMODE.SE INSPIRATION INOM MODE, SKÖNHET & STYLING


METRO KARRIÄR

STUDIE Gå i pension? Glöm det.

Uppskjuten pension 4 av 5 trivs så bra på sina arbetsplatser att de kan tänka sig jobba längre än till 65 år. Mest positiva till att jobba efter pensionsåldern är män med hög inkomst, medan kvinnor med låg inkomst inte är lika intresserade av ett långt arbetsliv, visar en Nouvusundersökning gjord på uppdrag av AMF.

BOKAKTUELLA. Frilansjournalisten Rebecka Bohlin och dramapedagogen Sara Bergföreläser och utbildar i feministiskt självförsvar. Nu har de släppt boken ”Bit inte ihop – sätt gränser på jobbet.”

TOPP

10

Lunch med

Författarna bakom boken ’’Bit inte ihop – sätt gränser på jobbet’’

’’Motstånd lönar sig’’ Feministiskt självförsvar behöver inte bara vara fysiskt. Det kan också vara till nytta för att bekämpa orättvisor på jobbet. Författarna Rebecka Bohlin och Sara Berg vet hur. text Lisa Eriksson foto Christian Gustavsson

D

et finns många strider kvar att vinna när det gäller jämställdhet, inte minst på jobbfronten. Kvinnor tjänar 86 procent av männens löner, fastnar oftare i deltidstjänster, gör mer obetalt arbete och är underrepresenterade i styrelser och på chefspositioner. Med boken ”Bit inte ihop” vill Rebecka Bohlin och Sara Berg påminna om de konkreta orättvisorna men också ge kvinnor verktyg för att hantera vardagssituationer där förtrycket riskerar att passera obemärkt. Boken ger exempel på ett femtiotal situationer där kvinnor på olika sätt har agerat mot förtryck. – Det kan handla om sexuella trakasserier, att inte bli lyssnad på under ett möte, eller att omges av en sexistisk jargong som är så normaliserad att den är svår att upptäcka och ifrågasätta, säger Rebecka Bohlin, som tillsammans med Sara Berg ger kurser och föreläsningar om feministiskt självförsvar som en metod att säga ifrån. De uppmanar kvinnor att skaffa sig kunskap om jämställdhetsproblematiken på arbetsmarknaden, och att ”skruva upp volymen” för att lättare upptäcka de orättvisor de ställs inför i sitt arbete.

– En bra början är att lyssna på sig själv i olika situationer. Om man till exempel känner att ett möte gick dåligt kan man istället för att konstatera att man har misslyckats fråga sig själv vad som egentligen hände, och hur ofta det händer. Man kanske var väl förberedd men blev avbruten, till exempel, eller så vigdes halva mötet åt kollegornas skämt så att man inte hann fullfölja sin presentation, säger Sara Berg. Författarna betonar vikten av att på ett tydligt sätt synliggöra det som har skett och att inte hålla det för sig själv. – Genom att offentligt namnge problemet, framföra sin kritik och säga vad man vill förändra gör man situationen synlig. Om det som har hänt är uttalat i rummet

blir det svårare att ignorera, säger Rebecka Bohlin och tillägger att arbetsgivaren måste skapa en värdig arbetsmiljö där jämställdhetsplanen efterföljs och den som uppmärksammar orättvisor och förtryck slipper stå ensam. Förhoppningen är att ”Bit inte ihop” ska få kvinnor att reflektera över hur situationen ser ut på deras egen arbetsplats, och med hjälp av varandras erfarenheter hitta strategier för att sätta ner foten. Men författarna vill också lyfta fram de kvinnor som redan säger ifrån. – Det pratas ofta om övergrepp, men sällan om motståndet. Vi vill påminna om att vi faktiskt har kommit långt, och att motstånd lönar sig. Q

Här är de främsta anledningarna till att svenska anställda säger upp sig.

1. Privata anledningar, till exempel karriärbyte, studier, hälsoanledningar, sabbatsår, pension 2. Brist på utvecklings- och karriärmöjligheter 3. Missnöje med kompensation och förmåner 4. Geografiska problem, till exempel med pendling eller flytt 5. Missnöje med ledning 6. Brist på utmaning i arbetet 7. Dålig relation med chef eller personalansvarig 8. Brist på belöningar och erkännanden för arbetet 9. Dålig balans mellan arbetsoch privatliv 10. Jobbet passade inte personens kompetens Källa: LinkedIn och Global Recruiting Trends research.

REBECKA OCH SARAS TIPS

5 sätt att nyttja feministiskt självförsvar på jobbet 1. Lyssna på dig själv och ta dina intryck på allvar.

för att förebygga psykosocial ohälsa.

2. Ta hjälp av dina kollegor. Diskutera era erfarenheter och om det ni har upplevt går över gränsen. Om fler har samma upplevelse betyder det att du inte inbillar dig.

4. Agera! Oavsett om det är via mail, att säga ifrån direkt eller att kontakta facket. Om inte det ena fungerar, testa det andra. Var lugn och tydlig. 5. Fråga dig själv vad som är viktigast, jobbet eller privatlivet? Genom att se saker och ting i ett större perspektiv blir det lättare att hitta balans.

3. Hänvisa till jämställdhetsplanen och ta hjälp av skyddsombudet. Kom ihåg att chefen har ansvar

13

56 % av svenskarna säger att de inte tror att det är möjligt att avancera till högsta nivå på den egna arbetsplatsen. Det visar en undersökning som genomförts av Key Solutions i samarbete med Userneeds.


MISSA INTE NÄSTA NUMMER AV METRO KARRIÄR!

Onsdag 15 maj 2013

NYTT N UM M E FEBRUAR I RI

all” k t it m r ä t e d , g a et ”Jag bygbegräettarr MfarötinrLorenzon om drömmar, enhjulingar och Spotify. För Metro Karriär

s. 10-11

Karriärskiftet

T MENING BYTTE MÅL —MO —

Lunch med

IT-special

AMKA SVERIGE I —FR —

NT

möter ande spel-Stockholm, Vi tar tempen i det kok man”. grundaren av ”Lilla Gum ar träff och vd tins Dus

XPERTEN RETORIKE ——

uist guld. Fredrik Söderq Att tiga är inte alltid till toppen. om hur du talar dig

tipsar

blev allt, När karriärklättrandet t. eh ut en ny kurs i live tog Golnaz Hashemzad s. 15

s. 12

s. 4-8

Vill du synas med ditt företag i Sveriges största karriärtidning? Kontakta oss på plats@metro.se eller 08-402 99 60


METRO KARRIÄR

Karriärskiftaren

Isabella

Lövin bytte en lysande journalistkarriär i Sverige mot Europaparlamentet i Bryssel. Under sin första mandatperiod har hon varit med om att förändra Europas fiske. – Jag vill förändra politiken och tar till alla medel för att få folk att lyssna på mig, säger hon. text Rickard Lindholm foto Kristofer Hedlund

A

llting började med att Isabella, som då jobbade som frilansjournalist, fick i uppdrag av tidningen Allt om mat att skriva en liten artikel om utfiskningen. Då visste hon ingenting om fiskeribranschen och att hon bara några år senare skulle vara den främsta kritikern mot hur vi behandlar våra hav kändes minst sagt avlägset. – När jag la på luren efter att ha pratat med den första forskaren kände jag mig helt matt och tänkte att det här inte kan stämma. Jag började ringa runt till fler forskare som alla bekräftade att fisken var hotad. Under researcharbetet förstod jag att det fanns material för något mycket större än en artikel. Hennes bok ”Tyst hav – jakten på den sista matfisken” fick upp svenskarnas ögon för hur illa ställt det var med utfiskningen och Isabella fick inbjudningar att debattera och föreläsa i ämnet. Dessutom fick hon ta emot

massor med priser, bland annat Stora Journalistpriset. – När boken kom ut var jag frilansjournalist och om min bok skulle bli attackerad visste jag inte vem som skulle skydda mig. Några enskilda personer från Miljöpartiet hörde av sig och visade sympati. I det läget kändes det väldigt skönt. Även om jag inte tillhörde partiet fanns det några som skulle kunna springa fram och försvara mig om det skulle behövas. Men det behövdes aldrig. Istället ville Miljöpartiet att Isabella skulle ställa upp för dem i valet till Europaparlamentet. – Det låg helt bortanför min bergreppsbild att bli politiker i Europaparlamentet men får man ett sådant erbjudande säger man inte nej direkt utan då vill man tänka efter lite. Jag älskade att vara journalist och jag hade kommit dithän man som journalist verkligen vill vara. Det saknades inte andra erbjudanden. Det var många 15

som ville att jag skulle göra film eller bli programledare. Efter tre månaders betänketid beslutade hon sig för att tacka ja. Efter att Lissabonfördraget klubbats igenom låg makten över fiskeripolitiken på EU-nivå och det var där hon kunde attackera problemet. – Jag tänkte att om jag inte vågar säga ja till att vara med och påverka kommer jag att för evigt undra vad jag tackat nej till och varför. I våras kunde hon fira sin största framgång som politiker. – Vi har förändrat jättemycket i fiskeripolitiken. Vi har förbjudit dumpning av fisk, bestämt att från och med nästa år ska alla kvoter sättas efter vetenskapliga rekommendationer, och satt strikta kriterier för fiskeriavtal med tredje världen. Allt det där skulle jag som konsument eller journalist aldrig kunna göra. Det måste göras inifrån systemet. Q


Vad värdesätter du?

Vill du arbeta på ett företag som kännetecknas av kvalitet och kunskap? Vill du vara en del av en kultur som präglas av goda relationer, högt driv och ett stolt samarbete? Vill du ha ett flexibelt arbete som är utmanande och motiverande? Vill du bli en av oss? Ta reda på mer om dina möjligheter på www.pwc.se/career.

© 2013 PricewaterhouseCoopers i Sverige AB. Att mångfaldiga innehållet helt eller delvis är förbjudet enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande genom tryckning, kopiering etc.


20131112_se_tema