Page 1

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN METRO CUSTOM PUBLISHING OCH LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

MORGONDAGENS

SKOLA

Jag var en riktig nörd och satt alltid längst fram på lektionerna.” Alexandra Pascalidou minns sin skolgång, sid 06

Björklund vs Juholt Så svarar de på lärarnas egna frågor Sid 05

Lärarna kräver: 10 000 kronor mer i månaden Sid 09 Har du leg? Nu måste alla lärare vara behöriga Sid 08

SVENSKARNA:

Magnus metod: Folkdans på lektionstid Sid 10

SÅ HÄR SER VI PÅ SKOLAN FOTO: RICKARD LINDHOLM

Sid 03


HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN METRO CUSTOM PUBLISHING OCH LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

02 LEDARE Morgondagens skola Morgondagens skola är en tidning från Lärarnas Riksförbund och Metro Custom Publishing, som är en avdelning inom Metro, Sveriges största tidning. Projektledare: Rebecka Karlsson, rebecka.karlsson@metro.se. Redaktör: Mary Örnborg, mary. ornborg@metro.se, 08–402 20 82. Text: Rickard Lindholm. Form: Fanny Lundstedt. För mer info om Metros tematidningar, kontakta Katharina Kuylenstierna: katharina.kuylenstierna@metro.se, 08-402 99 51. Lärarnas Riksförbund är det enda akademiska förbundet för behöriga lärare och studie- och yrkesvägledare. Vi driver frågor om yrkesvillkor och utbildningspolitiskt viktiga reformer. Våra medlemsgrupper utgörs av lärare och studie- och yrkesvägledare på grundskolan, gymnasieskolan, vuxenutbildningen och högskolan. Med våra cirka 85 000 medlemmar är vi ett av de största förbunden inom Saco.

Ledare

Svenska skolan berör oss alla SVENSKA FOLKET är angeläget om att vi ska ha en bra skola. Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Samtidigt som kunskapsresultaten sjunker, åker läraryrkets status allt längre ner på listorna över attraktiva yrken. Utvecklingen är minst sagt oroande. NÄR VI I DAG firar Skolans Dag för fjärde året i rad, gör vi det för att föräldrar, lärare och andra som är angelägna om alla elevers rätt till kunskap ska enas. Och en sak är vi alla överens om. Svenskarna har starka åsikter och bryr sig om skolan. Detta visar inte minst den nya undersökning som vi redogör för i tidningen.

Vi har sagt det förr, och vi säger det igen. Lärarnas status och lön behöver höjas.”

all önskvärd tydlighet de brister och förtjänster i den svenska skolan. Det är upp till både lokala och nationella politiker att dra slutsatser utifrån vad medborgarna tycker om den förda skolpolitiken. LÄRARNAS RIKSFÖRBUND, som företräder 85 000 lärare och studieoch yrkesvägledare runt om i landet, anser mot bakgrund till studien att det är dags för staten att ingripa för att bland annat skapa en likvärdig skola, höja statusen på läraryrket för att återupprätta förtroendet för skolverksamheten.

VI HAR SAGT DET INNAN, och vi säger det igen. Lärarnas status och lön behöver höjas. Eleverna har rätt till en förstklassig utbildning med välutbildade, behöriga och kunniga lärare. Inget annat duger. Vill du vara med i kampen för en bättre skola? Stäm in i vår Facebook-kampanj ”10 000 mer” genom att gå in på www.facebook.com/10000mer eller www. lr.se/10000mer.

Metta Fjelkner, Lärarnas Riksförbund

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND har gett undersökningsföretaget Novus i uppdrag att utforska medborgarnas ställning till viktiga skolfrågor, med utgångspunkt i det lokala perspektivet. Hela 10 500 intervjuer genomfördes i 21 olika kommuner. Detta underlag ger en synnerligen tydlig bild om hur kommuninvånarna ser på lokala politikers insatser, likvärdigheten i skolan, vinsterna i friskolorna, statlig finansiering, samt den senaste reformen; lärarlegitimationen. Resultaten är avslöjande och blottlägger med

METTA FJELKNER Ordförande Lärarnas Riksförbund

Sveriges viktigaste föräldrarörelse Riksförbundet Hem och Skola arbetar mot ett enda mål – att våra barn ska känna att de hör hemma och är välkomna i skolan. Föräldrarna spelar en stor roll i det arbetet, och Hem och Skola är den viktiga mötesplatsen mellan föräldrarna, skolorna, rektorer och lärare. Bli medlem – tillsammans kan vi skapa en bättre skola. Riksförbundet Hem och Skola är en intresseorganisation för samtliga föräldrar med barn i förskolan, grundskolan eller gymnasiet. När nya förslag om skolans framtid kommer – då är vi med och påverkar. Vi finns med i arbetsgrupper, referensgrupper och delegationer. Vi svarar på remisser och kritiserar förslag som vi anser inte är bra. Och vi driver opinion i frågor som är viktiga – för oss föräldrar och framför allt för barnen. Vårt engagemang sträcker sig över ett stort skolpolitiskt område och behandlar ett stort spektra

av frågor. Det handlar om allt ifrån övergripande skolpolitik och arbetsmiljö till frågor som rör den enskilda skolan och eleven. På lokal nivå kan föräldrars engagemang också handla om så handgripliga och praktiska saker som aktiviteter för gemenskap och trivsel – vilket är nog så viktigt för alla elevers välmående och känsla av tillhörighet. Som medlem i Hem och Skola är du en del i den växande folkrörelse som verkar för barnens bästa i skolans värld. Välkommen!

”Det är oerhört viktigt att vi vuxna tar vårt ansvar, och gör skoltiden till en så bra tid som möjligt” Bli medlem! Vi hälsar alla föräldrar välkomna att engagera sig i Hem och Skolas viktiga arbete för barnens bästa! Läs mer om oss och bli medlem på www.hemoskola.se


STO

CKH O

LM 1 3 OK TOB ER

INTERNATIONALISERA FĂ–R EN SKOLA I VĂ„RLDSKLASS!

Uppsala universitet

— med rätt att utbilda lärare

Hur bidrar internationellt samarbete till att utveckla elevernas kunskaper? Vad spelar internationaliseringen fĂśr roll i GY11 och den nya grundskolan?

mot  fĂśrskolan   

 

  

  

    



Välkommen till ett kostnadsfritt halvdagsseminarium pü tema internationalisering och skolutveckling, riktat till dig som är skolledare. Under seminariet berättar skolledare med erfarenhet av internationellt samarbete vad det internationella perspektivet betytt fÜr lärare och elever. Vi bjuder pü lunch.

Läs mer och anmäl dig: www.programkontoret.se/skolledare Sista anmälningsdag är den 30 september.

Här utbildas lärare och ledare fÜr skolan 

�Man kan känna att barnen är trygga här i Gullingeskolan� – ANNE-CHARLOTTE BORGBRANT, Rektor, Gullingeskolan

Gullingeskolan satsar pü barnen PÅ GULLINGESKOLAN i Tensta har lärare och personal tänkt steget längre när det gäller kunskap. Matematik, sprükutveckling, miljÜ och värdegrundsfrügor stür hÜgt pü dagordningen – och undervisning i natur och teknik für barnen redan frün fÜrsta klass. – Det är viktigt att skolan satsar pü flera omrüden. Att sprida kunskap är vür allra viktigaste uppgift, säger Anne-Charlotte Borgbrant, rektor pü Gullingeskolan. FÖR ATT BARNEN ska kunna ta till sig kunskap gäller det att skapa rätt fÜrutsättningar i alla delar av verksamheten. I Gullingeskolan har alla barn tillgüng till läxhjälp, och mycket av undervisningen

sker pü nya digitala och interaktiva skrivtavlor. Skolan satsar ocksü pü utÜkad idrott och hälsa. – Vi har just invigt vür nya toppmoderna idrottsanläggning, som vi är väldigt stolta Üver. Med modern utrustning och stÜrre lärarresurser für vi helt nya mÜjligheter att utveckla idrottslektionerna. ANNE-CHARLOTTE BORGBRANT berättar att hon satsar mycket pü att hela tiden vidareutbilda lärarna pü skolan – i süväl NO-ämnen som matematik och svenska. – Det är vürt sätt att se till att barnen alltid für aktualitet i undervisningen, vilket är oerhÜrt viktigt. Alla lärare für även utbildning i it- och datakunskap, sü att de

kan ge eleverna bästa mÜjliga utbildning. Satsningarna i svenska har gett resultat och i vüras vann eleverna i ür fem fÜrsta pris i den hedervärda tävlingen �En bok i världsklass� – med prisutdelning av Stockholms skolborgarrüd pü Skansen. GULLINGESKOLAN har egen fritidsverksamhet, och kan pü sü sätt fÜrlänga lärandet även efter att skoldagen tagit slut. Här kan barnen fortsätta arbeta med till exempel bild, musik och datakunskap. – Ju bättre samarbete det finns mellan skola och fritids, desto bättre är det fÜr barnen. Pü vürt fritids är dessutom all personal kopplad till skolans olika klasser, sü att barnen kan känna sig riktigt trygga.

Vill du veta mer om Gullingeskolan, gĂĽ in pĂĽ www.gullingeskolan.stockholm.se

ANNE-CHARLOTTE BORGBRANT,

Rektor, Gullingeskolan

Liten skola ger stor trygghet Gullingeskolan är en liten skola med bara 230 elever. Personalen känner alla elever, och eleverna känner ocksü varandra. – Det skapar en jättebra sammanhüllning. Man kan verkligen känna att barnen är trygga här i Gullingeskolan, berättar AnneCharlotte Borgbrant.

Gullingeplan 28, 163 63 SpĂĽnga Tel. 08-508 03 940


HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN METRO CUSTOM PUBLISHING OCH LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

04 NYHETER

Ledare

OMFATTANDE STUDIE OM HUR SVENSKARNA SER PÅ SKOLAN:

”Kommunpolitikerna gör inte tillräckligt” RICKARD LINDHOLM

Svenskarna välkomnar den nya lärarlegitimationen, vill höja kraven på friskolorna och tycker inte att kommunpolitikerna gör tillräckligt. Det visar en ny undersökning som offentliggörs i dag. Inför Skolans dag i år har Lärarnas Riksförbund slagit på stort och låtit undersökningsföretaget Novus intervjua 10 500 svenskar om vad de tycker om svenska skolan. För kommunpolitiker är det ingen munter läsning. Endast en av tio tycker att de gör tillräckligt för skolan. – Jag tror det beror på att folk insett att politiker har lovat i flera omgångar att satsa på skolan utan att uppvisa något resultat, säger Metta Fjelkner, förbundsordförande i Lärarnas Riksförbund. Hela sex av tio tycker inte att kommunpolitikerna gör tillräckligt för att garantera bra kvalitet i skolan. På Lärarnas Riksförbund anser man att siffrorna är ett bevis på att kommunerna inte klarar att driva skolan. – Kommunen har begränsat med resurser och andra förutsättningar. Det är kommunens ansvar att driva, finansiera och administrera skolorna i dag, och det är där vi menar att det fallerar. Skolan är inte likvärdig i dag, säger Metta Fjelkner. En syn som hon delar med svenska folket. I undersökningen säger hälften av svenskarna att skolan i hemkommunen inte är likvärdig. – Det borde vara samhällets högsta prioritet att alla barn ska få en likvärdig skola. Allt annat är ett misslyckande. När hälften av svenskarna ser detta misslyckande är det dags att agera och låta staten ta över ansvaret. Den stora opinionsundersökningen riktar inte bara in sig på hur politikerna styr skolan. Svenska folkets inställning till friskolorna kontrolleras också. När det gäller utdelningen av vinster efterlyser de flesta begränsningar. Inte bara negativa saker lyfts fram. I undersökningen framkommer det också att majoriteten är positivt inställda till lärarlegitimationen som införs nästa år. En hjärtefråga för Lärarnas Riksförbund. – Vi ser att många av svenskarna uppskattar vårt arbete att få fler behöriga lärare i skolorna. Det finns ett stort sug att strama upp skolsverige med duktiga och välbetalda lärare, säger Metta Fjelkner. RICKARD LINDHOLM

Fakta

, 10 500 personer på 21 orter har intervjuats. , 6 av 10 tycker inte att kommunpolitikerna gör tillräckligt för att garantera bra kvalitet i skolan. 1 av 10 tycker att de gör tillräckligt. , 50 procent svarar att de inte tror att skolorna i hemkommunen är likvärdiga. , 8 av 10 tycker att det ska finnas begränsningar för vinster som delas ut från friskolor. , 85 procent tycker det är nödvändigt att använda sig av behöriga lärare i skolan.

Linnea Heiskala, 24, Karlstad och Mark-David Sjöberg, 24, Lund Linnea: – Jag får en känsla av att lärarna får bestämma för lite och får dåligt med resurser. Sen tror jag lärarna är för låsta av läroplanen och kan inte individanpassa utbildningen. Mark-David: – Jag tycker skolan är bra, men jag tycker betygsättandet ska ändras. Jag fick alltid G+ och VG+ men det betyder inget i slutbetyget.

? Vad är din bild av skolan i dag?

Urban Jönhagen, 75, Stockholm:

Marie Nilsson, 29, Stockholm:

Helena Havlund, 37, Stockholm:

– För det första tror jag att det kan vara mer högljutt i dag och inte så stillsamt som det ibland var på min tid. Då blir de svårt för de duktiga pedagogerna att lyckas med sitt arbete.

– Jag har inte varit i kontakt med skolan på så länge, så jag inte vet riktigt. Man hör att folk klagar men jag tror inte allt är dåligt för det. Folk klagar hela tiden.

– Att den är på väg utför. Det är tråkigt att man inte satsar mer på bland annat skolmaten. Sen tycker jag de ska satsa mer på grundämnena och inte allt lull-lull runt omkring.

Carl Nyström, 38, och Li Xi’ao, 38, Stockholm: – Att vi sätter betyg tidigare i skolan samt att vi satsar på fler specialpedagoger för att kunna ge mer stöd till de barn som behöver det.

SVENSK A SKOLAN SEDAN 80-TALE T – DET TA HAR FACKET KÄMPAT FÖR

1982 1986 1988 1989 1991 1992 1992 -94 Efter Riksdagsvalet 1982 finns en tydlig vilja av ökad decentralisering. Statsminister Olof Palme påbörjar ett reformarbete för att öppna och effektivisera offentlig sektor.

Lärarnas Riksförbund utarbetar ett dokument med titeln ”Därför avvisar lärarna en kommunalisering”. Första rubriken är Ökade standardskillnader.

Regeringens proposition ”Om skolans utveckling och styrning” röstas igenom, vilket banar vägen för skolans kommunalisering. LR börjar rekrytera lärare från grundskolans årskurs 1.

Beslut om skolans kommunalisering fattas. Lärarna Riksförbund strejkar för höjd lön och bättre arbetstider. Göran Persson är nytillträdd skolminister.

Kommunaliseringen införs den 1 januari. En borgerlig regering vinner valet och trots att partierna röstat emot kommunaliseringen av skolan så ändras inget.

Friskolereformen genomförs. Nu kan friskolor få skolpeng från kommunen för varje elev. Friskolorna kan få undantag från gällande läroplaner.

Ny gymnasieskola. Bland annat delas utbildningen upp i program i stället för linjer.


HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN METRO CUSTOM PUBLISHING OCH LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

DUELLEN 05 JAN BJÖRKLUND OCH HÅKAN JUHOLT SVARAR PÅ LÄRARNAS EGNA FRÅGOR

”Så vill vi göra skolan bättre” Jan Björklund (FP), utbildningsminister

Håkan Juholt (S), partiordförande

– Genom en lång rad åtgärder som att höja lärarlönerna, införa lärarlegitimation, införa en ny lärarutbildning med högre krav, ge lärarna disciplinära befogenheter och att vi inför mer ämneskunskaper i skolan.

Hur vill du höja statusen på läraryrket?

– Genom att öka möjligheten till karriärväxling för lärare som inte längre finns i yrket så deras kunskaper fortfarande kan användas i organisationen. Jag vill också ge mer pengar till skolan så det kan anställas fler lärare och ge dem högre löner.

– Bland annat genom att införa en ny lärarutbildning med högre krav. Den startar redan nu i höst. Antagningskraven till utbildningarna bör också vara högre och frågan om det är rätt personer som blir lärare borde sättas i fokus.

Hur ska man värna om utbildningens kvalitet?

– Vi ska följa upp resultaten bättre och ge lärare möjlighet att lära av varandra. Det är viktigt att de får tid för undervisning. Sedan ska nya forskningsresultat användas mer och snabbare i undervisningen.

Vilka positiva effekter har kommunaliseringen fått?

– Det positiva är att skolan verkar i sin närmiljö. Skolan fungerar bäst om de leds och styrs av lokala villkor. Sedan har vi i dag ett slapphänt regelverk och en marknadsstyrd skola. Jag vill ha tydligare styrning från riksdag och regering.

Hur ska ni se till att eleverna når målen?

– Ge skolorna resurser efter behov, inte efter hur många elever som går på skolan. Lärarna ska ha mindre administrativa uppgifter och mer tid bör läggas på undervisning och på lärarnas pedagogiska utveckling och kompetensutveckling.

– Inga alls. Jag anser att kommunaliseringen är misslyckad och att skolan borde förstatligas. Kommunaliseringen har bland annat skapat mindre likvärdighet, lärarnas status har inte värnats och undervisningsresultatet har sänkts. – Genom exempelvis lärarlyftet som ger lärare fortbildning, ökade disciplinära befogenheter, att vi sätter betyg tidigare i skolan samt att vi satsar på fler specialpedagoger för att kunna ge mer stöd till de barn som behöver det. – Det ansvaret ligger i dag hos kommunerna. Men jag utesluter inte ett nytt stort löneavtal – och staten ska medverka till att öka lönerna för lärarna. – Staten, eftersom skolpolitiken är nationell. Men det krävs ytterligare förändringar för att vi ska få en likvärdig skola över hela landet. – Den utvecklingen är mycket oroande men samtidigt håller den på att vända tillbaka. Detta efter att vi införde extra meritpoäng till högskolan för den som läser språk.

– Det ska vara en statlig skola men det ska samtidigt finnas en pedagogisk frihet hos lärarkåren.

1996 Det femåriga Avtal 2000 sluts och gäller för lärare i grund- och gymnasieskolan. Det innebär bland annat en lönehöjning för lärarna men också nya administrativa uppgifter och individuella löner.

Vem har ansvaret för att höja lönerna? Vem bär ansvaret för en likvärdig utbildning? Hur ser du på det låga intresset för språkundervisning? Hur ska skolan styras i framtiden?

– Arbetsmarknadens parter genom facklig förhandling. Men om riksdag och regering satsar på skattesänkningar i stället för skolan så finns inget utrymme att förhandla om. – Riksdagen och regeringen. De måste avsätta pengar för att minska segregeringen. I dag ökar betydelsen av föräldrarnas bakgrund. – Det är en tråkig utveckling. Vi har en skola där marknaden lockar elever av ekonomiskt intresse. Vi behöver satsa mer på studievägledning på högstadiet som guidar eleverna i denna djungel av kommersiella intressen. – Med en tydligt sammanhållen skolpolitik från riksdagen. Vi vill att skolan ska bejaka både kunskap och kreativitet.

2004

Visa leg!

Lärarnas Riksförbund kräver en ny lärarutbildning med tydliga inriktningar.

2011 2010 2002 2008 2001 2006

En ny lärarutbildning införs. Denna utbildning betonar bredd på bekostnad av specialisering.

Inför riksdagsvalet 2002 kräver Lärarnas Riksförbund kontrollstationer i grundskolan och fler steg i betygsskalan.

Speciallärarexamen återinrättas.

Lärarnas Riksförbund tar tydlig ställning för ökat statligt inflytande över skolan.

Lärarnas Riksförbund tar fram en modell för statlig finansiering av skolan. Båda politiska blocken lovar att utreda kommunaliseringen.

Ny kursplan i grundskolan och betyg från årskurs 6. Gy 11 införs som ändrar kursplan och behörighetskrav i gymnasiet. Ny lärarutbildning med legitimation startar.


HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN METRO CUSTOM PUBLISHING OCH LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Ledare 06 SKOLANS DAG PETER KÄLL

HALLÅ DÄR ...

Alexandra Pascalidou ...som är konferencier på Skolans dag på Centralstationen i Stockholm.

Varför är skolan så viktig för dig? – För att skolan är starten i livet för alla barn. Skolan ska vara en studsmatta för alla. Jag tycker att skolan borde ge alla elever kunskapen och förutsättningarna att skapa sig ett drömliv och ingjuta mod och hopp inför framtiden oavsett bakgrund. Hur var din skola? – Jag gick i Rinkebyskolan som då var känd som Sveriges värsta skola, och det var den på många sätt. Till exempel kunde vi inte få praoplatser, det var stökigt på raster och lektioner, vi hade föräldrar som var arbetslösa eller i bästa fall hade lågavlönade jobb och vi saknade svenska klasskamrater. Men det fanns också eldsjälar bland lärarna som inspirerade oss. Hur var du i skolan? – Jag var en riktig nörd. Jag var elevrådsordförande och satt alltid längst fram till vänster på lektionerna. Jag pluggade hårt och var sämst i matte men bäst i alla andra ämnen. Om du vore rektor i dag, vad skulle du förändra? – Främst skulle jag ha ändrat på den etniska och sociala segregationen. Vi bor i Sverige men ändå finns det elever som inte har tillgång till det här landet. Det borde vara en mänsklig rättighet att ha minst en svensk klasskamrat. Sedan skulle jag ha rekryterat de bästa lärarna, gett dem löneförhöjning och sett till att eleverna fick en inblick i samhället. Vad är det bästa med svenska skolan? – Maten. Det skröt jag alltid om överallt i världen och trots att svenska skolan ofta är utskälld så känns det som att den står på elevernas sida. Vad är det sämsta med svenska skolan? – Ojämlikheten och segregationen. RICKARD LINDHOLM

Skolans dag, som instiftades av Lärarnas Riksförbund 2008, har som syfte att betona elevers rätt till kunskap.

Från norr till söder – ZrÄYHZ:RVSHUZKHN I dag är det dags för Skolans dag, som uppmärksammar elevers rätt [PSSR\UZRHW+HNLUÄYHZY\U[VT i landet med allt från stafetter till debatter och pressträffar. Skolans dag instiftades av Lärarnas Riksförbund 2008 och syftar till att uppmärksamma och betona elevers rätt till kunskap. Över hela Sverige firas dagen på olika sätt. I Umeå väljer de att göra det i form av en stafett. – Någon kommer att ta sig från skola till skola och samla lärare och elever för att ta sig in till centrum och där möta skolpolitiker och media för att lämna över ett löneupprop

Hur förklarar man ›? Brinner du för att inspirera barn och få dem att växa? Från våren 2012 kan du läsa grundlärarprogrammet vid Stockholms universitet. Välj en av de tre inriktningarna: fritidshem, förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3 eller grundskolans årskurs 4–6. Vi erbjuder även utbildningar för dig som vill bli förskole-, yrkes- eller ämneslärare. Oavsett vad du väljer kommer du att få goda ämneskunskaper samt insikter om barns och ungas lärande. När du studerar vid Stockholms universitet har du lika nära till storstadens utbud av kultur och nöjen som till aktuell forskning, samhällsutveckling och arbetsmarknad. Välkommen!

Läs mer på www.su.se/lararutbildningar

Det här känns som ett nytt grepp och vi hoppas på att LUNHNLYHÅLYSpYHYL¹ Göran Westberg, kommunombud Umeå

till politikerna, säger Göran Westberg, kommunombud i Umeå. I år blir första året som ”Lärarstafetten” anordnas. – Vi har haft lite olika arrangemang på Skolans dag tidigare år. Det här känns som ett nytt grepp och vi hoppas på att engagera fler

lärare. Sen hoppas vi att medierna nappar. I Malmö är det centralstationen som kommer att vara samlingpunkt. – På förmiddagen har vi bjudit in politiker och press till vårt kansli för att prata om skolfrågor. Därefter kommer vi att finnas på centralstationen i Malmö för att prata med resenärer om hur de ser på dagens skola, säger Catharina Niwhede, distriktsordförande på Lärarnas Riksförbund i Malmö. I Malmö ser de likvärdigheten mellan stadsdelarna som den största utmaningen. – En av orsakerna är att vi har en central kommunal politik som delar ut pengar till stadsdelarna. Detta leder till att det blir stora skillnader i prioriteringarna i de olika stadsdelarna, säger Catharina Niwhede. RICKARD LINDHOLM

Sök s den enast 17 ok tobe r


HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN METRO CUSTOM PUBLISHING OCH LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

KRÖNIKA 07 BJÖRN RANELID:

HÄR ANORDNAS SKOLANS DAG LULEÅ UMEÅ ÖSTERSUND SUNDSVALL

FALUN

GÄVLE

KARLSTAD VÄSTERÅS UPPSALA STOCKHOLM ÖREBRO ESKILST UNA SKÖVDE GÖTEBORG LINKÖPING BORÅS

MALMÖ

VÄXJÖ

KALMAR KRISTIANSTAD

Läs mer på www.lr.se/skolansdag

”Skolan borde vara LUÄSPHS[PSSTPYHRSL[ TpUUPZRHU¹ ”Att leva är att ta mått på ett under. Människan skrattar och gråter, när hennes kropp är för liten. Tåren är ett löfte om framtiden. Ingen vetenskap kan förklara skillnaden mellan dessa sinnliga händelser. Du kan skratta så att du gråter. Nobelpristagare i fysik, kemi och medicin mäktar inte med att utreda kärlek, lust, hat och passion. Skolan borde vara en filial till det mirakel som kallas människan. När barnet lärt sig att tala, skriva och räkna står alla maskiner stumma. Ingen dator i världen har någonsin älskat och visat känslor. Den får ingen sexuell utlösning. Den mest avancerade uppfinningen får inga barn och den gifter sig aldrig. Därtill är den befriad från skolplikt, ty den är efterbliven i konsten att lyssna och svara. Alla sköna städer, konstverk, byggnader och ting i hem och hus har skapats av hantverkare, ingenjörer och tekniker. Kakelugnar, stuckaturer, parketter på golv och bröstpanel på väggar har sina hantverkare. Ingen professor i matematik eller det engelska språket bör tackas för estetiken i det offentliga och privata rummet. Endast ett inskränkt och enfaldigt synsätt kan skilja mellan handens och hjärnans arbete. Vem kan med rätta dela in mänskligheten i intellektuella och praktiska begåvningar? När finsnickaren, muraren, plåtslagaren och urmakaren löser svåra tekniska problem medan de hanterar sina verktyg och material tar de alltid hjälp av hjärnan och det som kan liknas vid själen. Den gamle och erfarne sotarmästaren har bröder och systrar bland skräddare, bagare, bilmekaniker och elektriker. En duktig och erfaren murare och snickare är guld värd för en husägare och byggmästare. Det är gott och synnerligen klokt att det svenska skolväsendet åter inför lärlingssystemet. Alla elever i grundskolan bör kunna läsa, skriva, räkna och behärska det engelska språket åtminstone hjälpligt, men ingen

Lärande i världsklass – Pysslingen påverkar framtiden!



och Skola Förskola 1–16 år

‡ ‡ ‡

ideologi och politisk regering kan lagstifta eller tvinga fram att alla elever skall lära sig att läsa musikaliska noter, slöjda en träskål, lösa ekvationer av tredje graden eller skriva mästerliga dikter och romaner. Genetiken är världens mäktigaste furste, men vi måste jämka på den med hjälp av solidaritet och omsorger i förhållande till andra individer. Olikheten är mänsklighetens framtid, ty likheten betyder bastarder och inavel. Läkare, sjuksköterskor och lärare har yrken som är av största vikt och betydelse för samhället och mänskligheten. Att hävda det är inte lika med särintresse, ty påståendet gäller på rent empirisk och vetenskaplig grund. Alla statsministrar, konungar, påvar, presidenter och nobelpristagare har gått i skolan. De talar och skriver. Ordet rör sig med ljusets hastighet och det har aldrig någonsin varit viktigare än vad det är i dag. Här ligger det inför dina ögon.”

Krönikan är tidigare publicerad i tidningen Skolvärlden, nummer 5 2011.

BJÖRN RANELID Lärare och författare som har instiftat Björn Ranelid-priset för elever och lärare. Läs mer på LR.se/björnranelidpriset.

 





pysslingen.se


HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN METRO CUSTOM PUBLISHING OCH LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Ledare 08 LÄRARLEGITIMATIONEN INGA OBEHÖRIGA SKA FÅ UNDERVISA OCH SÄTTA BETYG

+LÅLZ[HWVZP[P]H[PSS KLUU`HSLNP[PTH[PVULU

RICKARD LINDHOLM

Nu ska alla lärare legitimeras. Efter 2015 är målet att inga obehöriga lärare ska undervisa och sätta betyg i skolan. På Skolverket har man jobbat med att ta fram den nya legitimationen. – Det svåraste med arbetet har varit att det var så lite tid att arbeta med det. Men med facit i hand känns det som att vi har hunnit få det mesta på plats, säger Pia-Lotta Sahlström, undervisningsråd på Skolverket, som ännu inte skickat ut den första legitimationen. Lärarlegitimationen innebär att lärare enbart får undervisa i de ämnen de är utbildade i. Något som i dag inte alltid är självklart. Ofta kan lärare få ta ett par lektionen även i andra ämnen. – De flesta lärare är positiva till legitimationen. Facken har drivit frågan och nu ska det bli rätt man och rätt kvinna på rätt plats, säger Pia-Lotta Sahlström. På Lärarnas Riksförbund (LR) har legitimationen varit en viktig fråga. – Arbetet inleddes redan i början Anna Jändel Holst, av 1990-talet och utredare, Lärarnas förbundet har till Riksförbund sist fått fler och fler att tycka att lärarlegitimation är något bra. Arbetsgivarna har inte velat ha så tydliga behörighetsregler utan i stället velat kunna använda lärare lite som de vill, säger Anna Jändel-Holst, utredare på LR. Enligt en ny undersökning från Lärarnas Riksförbund är nu 8 av 10 positiva till lärarlegitimationen (läs mer om undersökningen på sid 4). LR är övertygade om att det krävs både ämnes- och pedagogisk kunskap. De har svårt att förstå argumentet att vem som helst som kan ett ämne kan undervisa i det. – Självklart är det en fördel för eleverna att kraven skärps, men det kommer också att underlätta för lärarna som kan få arbeta med det de är utbildade för, säger Anna JändelHolst. RICKARD LINDHOLM

Fakta

, Från och med första augusti i år går det att ansöka om lärarlegitimation. , Du kan ansöka på Skolverkets webbplats. , Några lärare är undantagna kravet på legitimation, som modersmålslärare och Waldorflärare. , Lärare utan legitimation får ansvara för undervisning fram till 1 juli 2015 om de ingått avtal om anställning före 1 juli 2011. , För den som inte är behörig lärare i dag finns fortbildning och 2012 startar Lärarlyftet. , Mer info finns på Skolverket.se.

Självklart är det en fördel för eleverna”

(UU:VSILYN:VÄH.VTPUH-YPKH6SZZVU>LZZLS`:[VJROVST! Ann och Frida är eniga: – Det är viktigt. Sofia: – Jag tycker det är viktigt med behöriga lärare.

Hur viktigt är det med behöriga lärare?

?

1VLS.YHUtY :[VJROVST!

(Z[YPK,RS\UK :[VJROVST!

Valdemar Holmberg, :[VJROVST!

Kristina Brenner, 32, :[VJROVST!

– Jag tycker det är viktigt, men man ska vara kompetent på så många områden och kunna nå ut. Vet inte om legitimationen är räddningen.

– Det är mycket viktigt. I min ungdom jobbade jag på Skolöverstyrelsen och gick igenom sådana frågor. Då var vandel, hederlighet och kunskap viktigast.

– Jag får känslan av att det är fel lösning på ett stort problem. Man har orsakat strukturproblem och jag tror inte det är legitimationen som är lösningen.

– Väldigt viktigt. För att all undervisning och skola är viktig.

Vem ska styra den svenska skolan? I dag är det kommunerna som bestämmer över skolan. Men svenskarna vill ha en ändring av styret. Majoriteten önskar en statlig styrning, enligt en ny undersökning beställd av Lärarnas Riksförbund. Lärarnas Riksförbund har länge drivit frågan om att förstatliga skolan, men det är först i år som de även har stöd av svenska folket. I en färsk undersökning gjord av opinionsföretaget Novis vill 56 procent av de

tillfrågade att skolan ska styras av staten. – Det finns en tydlig vilja i den allmänna opinionen att förändra i skolans styrsystem. Att en majoritet vill förstatliga hela skolan, alltså inte bara finansieringssystemet, är ett tecken på ett djupt missnöje med dagens tillstånd, säger Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas Riksförbund. På Sveriges kommuner och landsting (SKL) tar de siffrorna som ett tecken på missnöje. – Vi tror att den här undersökningen är ett resultat av en negativ debatt i media som gör att folk vill ändra något. Vi ser det inte som ”gör precis så här”, utan som ”gör något”, säger Maria Stockhaus, (M), ordförande

SKL:s utbildningsberedning. Enligt henne finns det ingen forskning som visar att ett förstatligande av skolan skulle förbättra elevernas resultat och SKL jobbar i stället med att förbättra skolan genom flera olika insatser, bland annat en mattesatsning i hela Sverige. – Att återförstatliga skolan skulle kosta massor med energi och pengar. Det är bättre att vi satsar på att förbättra det vi har, säger Maria Stockhaus. I undersökningen som gjorts på tusen personer säger också fyra av fem att de inte tror att alla elever i Sverige har samma chans till en likvärdig utbildning.

– Därför menar vi att staten måste garantera rättvisa villkor och rättvis finansiering av skolan. Sverige behöver bygga upp ett nytt och modernt huvudmannaskap som har till syfte att göra skolan nationellt likvärdig, säger Metta Fjelkner. RICKARD LINDHOLM

Staten måste garantera rättvisa villkor och rättvis ÄUHUZPLYPUN¹ Metta Fjelkner


HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN METRO CUSTOM PUBLISHING OCH LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

”10 000 MER” 09

Nu kräver vi högre löner TOMAS CRONVALL

På 60-talet var läraryrket ett O€NZ[H[\Z`YRLVJOS€ULUSrNPUP]r TLKYPRZKHNZTpUULUZ:LKHU KLZZOHYS€ULYUHNr[[ZWPRYHR[ \WWr[¶M€YYPRZKHNZTpUULU -€YSpYHYUHOHYKL[PU[LOpU[ T`JRL[TLYpUH[[Z[H[\ZLUNr[[ ZWPRYHR[ULKr[

Även på internet har kraven på höjd lön höjts bland lärarna. Över 5 000 gillar kampanjen på Facebook och på Youtube dök helt plötsligt en annorlunda version av Eric Amarillos ”Om sanningen ska fram” där texten i stället handlade om lönerna, ”Får vi högre löner då”. – Jag fick mycket positiv respons på det från kolleger. Facket skickade länken vidare och sedan hamnade den på Facebook och i bloggar. Till slut var det tusen personer om Enligt en undersökning gjord av Lärarnas dagen som tittade på klippet. Den hamnade Riksförbund i Trelleborg har 56 procent av till och med som en notis i DN, säger Kristina lärarna under den senaste tvåårsperioden Skafvenstedt, som låg bakom videon. haft tankar på att byta yrke – och den största Nyligen tog hon ner videon eftersom hon anledningen är lönen. var orolig för att den skulle ses som kritik Lärarnas Riksförbund har nu mot hennes arbetsplats, som hon dragit igång kampanjen ”10 000 älskar, och inte mot lönerna, som mer” med syftet att höja lönerna hon anser är för låga. med 10 000 kronor. – Det är först när mina barn I Trelleborg anordnade Helena växt upp och jag sett vad de får Linge, ordförande i Lärarnas för ingångslöner som jag börjat Riksförbund Trelleborg och fundera. För att höja läraryrkets förbundsstyrelseledamot, ett status behöver vi höja lönen, säger demonstrationståg. hon. – Målet var att sätta fokus på Exakt varför löneutvecklingen lärarlönerna. De är i dag inte Helena Linge, har stannat av är svårt att svara på. tillräckligt höga för att locka Lärarnas Riksförbund På Lärarnas Riksförbund tror de på de bästa studenterna till yrket, flera olika orsaker. behålla lärare i yrket och locka tillbaka – Jag tror att det handlar om en annan utbildade lärare som bytt yrke, säger hon. syn på skolan och utbildningen. Sedan Det har även förekommit demonstrationer låg lärarnas löner tidigare under statens och uppvaktning av politiker över hela landet. huvudmannaskap. Nu ligger det under – Många politiker håller med om att lärare kommunalt huvudmannaskap och har i bland är för lågt betalda men viljan och modet att blivit en budgetregulator inom kommunen, göra något åt det finns inte, säger Helena säger Helena Linge. RICKARD LINDHOLM Linge.

Modet att göra något ÄUUZPU[L¹

Demonstationen i Trelleborg för högre lärarlöner. Läs mer på facebook.com/10000mer.

Utdrag ur lärarnas kampsång ”Får vi högre löner då?”, en travesti på Erik Amarillos ”Om sanningen ska fram”: //Om vi lyssnar intresserat läser hela LGR, om vi bara håller me´, på varenda APT om vi har hög kvalitet,

Nyfiken på fotografi?

måluppfyllelse och de´, om vi samarbetar jämt, gör precis som vi bestämt!// //Om vi alltid håller me´ fast vi tycker nåt är fel om vi låtsas att vi bryr oss fast vi struntar blankt i det om vi nickar på rätt ställe

fast vi inte lyssnat alls om vi jobbar hela helgen om vi alltid är på G!// //Får vi högre löner då? Kan procenten ökas på? Får vi högre löner då? Får vi högre löner då?// Text: Kristina Skafvenstedt

Skolforum presenterar:

Några av årets föreläsare

CFF - Centrum för fotografi erbjuder pedagogiska program för skolor över hela landet. Med hjälp av våra medlemmar, som alla är professionella fotografer, kan vi hjälpa till att skapa nya och djupare dimensioner i vardagens skolarbete. Vi har ett nyproducerat studiematerial, där vi ger tips och uppslag till hur man kan arbeta med foto i skolan. På CFF’s galleri på Södermalm ordnar vi gratis visningar av våra fotoutställningar.

JJonas Hassen Khemiri O texter som Om berör n Pär Johansso nniskor Om att hjälpa mä att utvecklas

Mi Ridell Om att få fram sitt budskap

www.centrumforfotografi.se

Bli inspirerad! Välkommen till tre dagar fyllda av inspiration, energi, lust och kraft i Sveriges största lärarrum. Här träffar du kollegor, samlar intryck och får nya idéer. Och chansen att utveckla både dig själv och hela skolan. Se hela programmet och samtliga föreläsare på skolforum.se )RWR(GLW7KRRU

%HV|N 6NDSDQGHVNROD KRV&))Sn

Medlemmar i Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Sveriges Skolledarförbund samt Svenska Läromedel får fribiljetter genom sin organisation.

Hör av dig till oss och låt oss berätta mer om våra program för skolan och om projektfinansiering via Skapande Skola.

Årets tema: FRAMTIDENS KLASSRUM Pedagogiken, miljön, mötesplatsen

Du hittar oss på: www.centrumforfotografi.se

PREMIÄR VECKA 44, 31 OKT –2 NOV, 2011

200 utställare, 150 föreläsare, 20 000 lärare och skolledare www.skolforum.se


HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN METRO CUSTOM PUBLISHING OCH LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

10 PROFILEN

Ledare

MAGNUS BLIXT BRINNER FÖR EN INNOVATIV UNDERVISNING PETER KÄLL

-HR[H , Namn: Magnus Blixt. , Ålder: 40 år. , Jobb: Lärare på Fruängens skola. , Familj: Fru och tre döttrar. , På CV.t: Sitter med i lärarnas yrkesetiska råd, författare, föreläsare och folkdansare.

Tips! Magnus har även skrivit en bok om metodik för lärare. Här är tre punkter han tycker är viktiga:

Magnus Blixt trivs med sitt jobb. – När du ser stjärnglansen tändas i ett barns ögon när de förstår något de inte gjorde innan. Att få vara med på den resan är fantastiskt.

, Tydlighet: Barnen behöver tydliga ramar och instruktioner annars kan de lätt bli osäkra. , Ledarskap: En lärare behöver vara en ledare och hålla ihop gruppen. , Metoder: Det finns konkreta metoder och knep som fungerar. Ingen metod som fungerar alltid men ju fler du har på lager desto bättre är det.

Han låter eleverna lära sig genom att dansa folkdans Bland kollegorna är han känd som en lärare som varje dag engagerar sig för att göra skolan bättre. Själv ser han det som en förutsättning för att göra ett så bra jobb som möjligt. – En lärare utan engagemang är ingen bra lärare, säger Magnus Blixt, som gärna tar hjälp av äldre elever i sin undervisning på Fruängens skola.

På skolan jobbar han alltid med att försöka bygga relationer till eleverna för att på det sättet ge dem förutsättningar och ramar för att kunna prestera det bästa de kan. Ett arbete som pågår varje dag. – Jag är ingen stor anhängare av de stora projekten. Jag tror inte på att ha en jämställdhetsdag i skolan. För mig är det något man ska jobba med varje dag, säger han. Redan på mellanstadiet väcktes intresset för läraryrket. Inspirerad av en av lärarna på skolan tog Magnus Blixt bokstavligen tag i

undervisningen på hemmaplan. – Jag skolade min lillasyster och hennes kompisar hemma, men sedan kom jag av mig och fick för mig att jag skulle bli ingenjör i stället och läste teknik i fyra år. Det var när jag gjorde lumpen som jag insåg hur tråkigt det var med teknik, säger Magnus Blixt. I dag är han pappaledig men förra terminen var han lärare för en klass i årskurs två. Där kunde han använda sig av innovativa inslag i undervisningen, som till exempel folkdans. – Jag tror det är viktigt att ibland röra varandra. Och att dansa tillsammans i den här

typen av dans där man rör vid varandra tror jag ger mycket. Sedan är det inte lätt att slå någon på rasten som man hållit i handen och dansat med innan, säger Magnus Blixt. Han låter även äldre elever komma och hjälpa till att förklara för klassen hur till exempel matematik fungerar. Alla elever tror inte att de kan lära ut något. – Då säger jag bara till dem att de säkert är bättre än mig på att förklara det här eftersom de vet vad det är som är svårt, säger Magnus Blixt. RICKARD LINDHOLM

/VUÄJRILOrSSHQVIIL[¶[HJR]HYLMHJRL[ För många är facket bara en organisation som ger råd om arbetsrätt och anordnar utbildningar. För Ulrika Sigfridsson Kedjevåg innebar facket skillnaden mellan att ha ett jobb och vara arbetslös.

Ulrika Sigfridsson Kedjevåg.

När kommunen som hon jobbade på sa upp en del lärare på grund av arbetsbrist var Ulrika övertygad om att hon inte skulle komma tillbaka till skolan efter sommarlovet. Men Lärarnas Riksförbund hade hittat ett fel i uppsägningen. – Det var kommunombudet som hörde av sig och kallade till möte. Kommunen hade

gjort fel när de inte erbjudit oss andra tjänster inom förvaltningen, säger Ulrika. I sista stund lämnade hon in sitt överklagande till förvaltningen och sedan var det bara att vänta. Ett år senare visade det sig att kommunen gjort fel och de som lämnat in sin överklagan fick tillbaka sina tjänster. – Överklagandet var inget som vi hade kunnat komma på själva om inte facket kontaktat oss, säger Ulrika. I dag rekommenderar hon andra att gå med i facket. – Jag tycker att alla ska vara med. Du kan alltid ha nytta av det på ett eller annat sätt. Man kan få väldigt mycket hjälp, säger hon. RICKARD LINDHOLM

-HR[H Alla ska vara med. Du kan alltid ha nytta av det på ett eller annat sätt.” Ulrika Sigfridsson Kedjevåg, lärare

, Namn: Ulrika Sigfridsson Kedjevåg. , Ålder: 33 år. , Bor: Alvesta. , Yrke: Högstadielärare. , Annat: Biträdande kommunombud.


HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN METRO CUSTOM PUBLISHING OCH LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

KARRIÄR 11

”För en bra SYV är inget omöjligt” ,SL]LYM€Y]pU[HZN€YHÅLY]HSHSS[ tidigare. Detta gör studie- och yrkesvägledarnas, SYV:s, jobb ännu viktigare i dag. Nu måste skolan bara våga satsa på dem. – Jag ser ljust på framtiden, säger Alexandra Svanberg Havik, 25, som pluggar till att bli SYV. Alexandra Svanberg Havik har provat på en karriär som journalist och funderat på att bli tandläkare. Men efter att ha jobbat med ungdomar på kollo skrotades båda planerna och i dag är målet att bli studie- och yrkesvägledare. – Framför allt ville jag fortsätta jobba med ungdomar. Sen var utbildningen också något som tilltalade mig. Jag har bland annat varit inne på att läsa statsvetenskap tidigare och det får jag göra nu tillsammans med andra samhälls- och beteendevetenskapliga ämnen, säger Alexandra. Förra terminen tillbringade hon på ett

RICKARD LINDHOLM

universitet i Hong Kong. – Jag hade fyra timmar om dagen med föreläsningar, seminarier och uppgifter. Sedan var resten plugg och förberedelser för tentor. Jag har aldrig pluggat så mycket i hela mitt liv, men det var sjukt stimulerande, säger hon. Nu väntar två terminer i Sverige innan hon kastas ut i arbetslivet och den skola hon ska jobba i har förändrats från den som hon tidigare gick i. Till exempel meritpoängen gör att även yngre barns val kan påverka vilka utbildningar de kan gå. – Om alla ska ha samma chans att bli vad de vill senare i livet så måste de ha koll på hur de kan välja. Då tror jag studie- och yrkesvägledaren på skolan har en jättestor roll i att vägledningen integreras redan i årskurs fyra, säger Alexandra. Hur är en bra studie- och yrkesvägledare? – Det är en person som lyssnar, ifrågasätter och ställer bra frågor och som får personen att själv ifrågasätta sina val. En bra SYV är ingen som ger råd och ingen som säger att saker är omöjliga, säger Alexandra. RICKARD LINDHOLM

Återvinn mig tack! metro.se

Arbetsmarknaden för studie- och yrkesvägledare ser bra ut, åtminstone ute i landet. – Jag ser ljust på framtiden, säger Alexandra Svanberg Havik.

”Ett nytt sätt att undervisa på” Med en Smart Board i klassrummet tar du in lärandet i 2000-talet. Internet, filmer, nyheter och diagram – hela världen blir tillgänglig på den interaktiva touchskärmen. Att du kan skriva och förklara visuellt direkt på tavlan ger många fördelar. – Förut fick man ta med sig en tidning när man skulle diskutera dagens nyheter. Nu är det bara att gå in på nätet, visa artikeln på sin SMART Board och sedan spara ner den. Sedan kan du göra anteckningar direkt i artikeln, berättar Alexandra Blomberg, utbildningschef på Netsmart. Eftersom du dessutom kan spara hela lektioner, inklusive de anteckningar du gjorde på tavlan, kan även elever som varit frånvarande ta del av lektionen. Och fördelarna med Smart Board är många också för lärarna. – För det första kan du återanvända dina lektioner utan att behöva skriva om allt på tavlan – vilket sparar mycket tid. Dessutom kan lärare dela med sig och inspireras av andra lärares lektioner, runt om i hela landet.

På www.smartklubben.se har många lärare redan laddat upp lektioner, inom alla möjliga ämnen. – Där ligger nu över 1 000 lektionsfiler, fria att använda och bli inspirerad av. Smart board öppnar verkligen upp för ett helt nytt sätt att undervisa och lära sig på, säger Alexandra Blomberg.

– Förut fick man ta med sig en tidning när man skulle diskutera dagens nyheter. Nu är det bara att gå in på nätet, visa artikeln på sin SMART Board och sedan spara ner den.” Alexandra Blomberg utbildningschef på Netsmart

Är ni årets SMARTaste lärare? Använder ert lärarlag Smart Board, och har ni insett vilka fördelar det ger? Då kan ni bli utsedda till årets SMARTa lärarlag, i en tävling som arrangeras av Lärarnas Riksförbund och Netsmart. Skicka in en beskrivning på en till två sidor över vilka fördelar ni haft sedan ni började samarbeta kring ert SMART Boardarbete, samt exempel på lektioner där ni använt Notebook och som ni delat med er av i ert lärarlag. Det vinnande laget om 3-5 lärare belönas med fyra härliga kompetensutvecklingsdagar på Malta. Deltagarnas skola blir efter kursen en SMART-diplomerad skola. Priset är en resa med ”all inclusive”. Skicka in ert bidrag till alexandra.blomberg@netsmart.se senast den 30 april 2012. Vinnaren utses av en jury bland annat från Natur och Kultur, LR och Netsmart. Vill du veta mer om Smart Board, gå in på smartboard.se

www.smartboard.se


JBFC8EJ;8>Gw JKF:B?FCDJ:<EKI8C -J<GK<D9<I BC((%''

D<KK8=A<CBE<I BC()%''F:?(+%'' E8EE<>I{EM8CC BC()%*' >LJK8M=I@;FC@E BC(*%'' :@IBLJ:@IB{I DF;<I8KFI 8C<O8E;I8 G8J:8C@;FL MÂ&#x20AC;cbfdd\ek`ccJkfZb_fcdjZ\ekiXc#_\cX[X^\e]iÂ&#x201A;e bc%/1''k`ccbc%(/1''%;\YXkkmXimXjd\[le[\i_Â&#x201A;cce`e^% KÂ&#x20AC;mcX`]iÂ&#x201A;^\jgfik%GifmXgÂ&#x201A;Z`ibljbfejk\i%M`eeĂ&#x201D;eXgi`j\i% J\_\cXgif^iXdd\kgÂ&#x201A;nnn%ci%j\&jbfcXej[X^

Skolgympa â&#x20AC;&#x201C; viktigt och kul! God motorik och goda studieresultat hänger ihop säger forskare. Redskapsgympan i skolan är grunden fĂśr den viktiga motoriska träning som utvecklar bĂĽde â&#x20AC;?kropp och knoppâ&#x20AC;?. Alla vill inte bli en ny Veronica Wagner, men alla kan fĂĽ samma goda motoriska grund. GymnastikfĂśrbundet har massor av inspirationsmaterial som hjälper fĂśräldrar och lärare att se till att skolbarn i alla ĂĽldrar tränar sin motorik â&#x20AC;&#x201C; och har kul! BesĂśk oss pĂĽ www.gymnastik.se/skolgympa

nnn%ci%j\&jbfcXej[X^

BARNEN PĂ&#x2026; AFRIKAS HORN SVĂ&#x201E;LTER           SMSa â&#x20AC;?SOSHJĂ&#x201E;LPâ&#x20AC;? till 72930 och skänk ett matpaket fĂśr 150 kr.

www.sos-barnbyar.se

20110906_se_tema  

SVENSKARNA: Sid 03 Björklund vs Juholt Så svarar de på lärarnas egna frågor Sid 05 Magnus metod: Folkdans på lektionstid Sid 10 Har du leg?...

Advertisement