Page 1

MED MELLANSKOG NR 3 2019

MEDLEMSTIDNING

OKTOBER 2019

NR 3

Medaljhoppet med hjärtat i skogen SKOGSSKÖTSELPLANEN – bästa vägen till en välskött skog Så skapar du mest KLIMATNYTTA som SKOGSÄGARE Hur fungerar vår VILTFÖRVALTNING?

1


2

INNEHÅLL

MED MELLANSKOG NR 3 2019

LEDARE

MED MELLANSKOG NR 3 2019

5 9

”Nu är den stolta vår utsprungen, den vår de svaga kalla höst. Nu blommar heden röd av ljungen och vitt av liljor älvens bröst.”

16

22

15 20

VI SKOGSÄGARE KÄNNER igen oss när Karlfeldt vänder på perspektivet. Hösten är verkligen underbar, med svamp och bär, för många även jakt och för oss alla en ny säsong med tänkande och beslut kring skogsbruket. Vare sig vi har skogen nära eller på distans, kan vi nu ladda ned Mellanskogs nya app som gör det enkelt att följa vår skog. Här kan vi se skogens olika avdelningar och ringa vår rådgivare, skogsinspektorn, för smidiga samråd. Här finns översikt över kontrakt och ekonomi. Väl ute i skogen blir appen en god guide. Sommaren 2019 bjöd på glada nyheter. Mellanskog levererade det bästa halvårsbokslutet någonsin: 113 miljoner kronor i samlat resultat, hälften i föreningen och hälften som finansnetto,

främst genom utdelning från träindustrikoncernen Setra. Det är ett resultat att vårda, när konjunkturen mattas av och grantimmermarknaden påverkas av barkborreskadat virke. Regeringen levererade direktiv till den viktiga utredningen om ”stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen”. Utredningen är ett resultat av Januariavtalet, där regeringspartierna tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna tydligt tar tillvara erfarenheterna och slutsatserna från oss i familjeskogsbruket. Det är ett stort uppdrag som en opartisk jurist, Agneta Ögren, ska fullfölja fram till nästa sommar. Utgångspunkten är ”att stärka och värna den privata äganderätten till skog”. Mitt löfte till er är att vi i skogsägarföreningarna ska fortsätta vårt påverkansarbete.

Mark- och miljödomstolen levererade dom i det omtalade lavskrikemålet, där Mellanskogsmedlemmar i Hälsingland har förbjudits att avverka sin skog och samtidigt fått veta att den inte duger för naturvårdsersättning. Domstolen är skarp i sina formuleringar; ger rätt att avverka och skriver att EU-direktiv övertolkas, att Skogsstyrelsen har brustit i sitt utredningsansvar. Nu måste Artskyddsförordningen ändras i denna anda. Den fjärde glada nyheten var förstås sommarens regn och bördighet och därmed begränsade risk för skogsbränder. I höstens vår är det full fart framåt som gäller – i hela vår fina förening. KARIN PERERS Ordförande, Mellanskog

Med Mellanskog nr 3, 2019 5. SKOGSÄGARBESÖK 9. SKOGSSKÖTSELPLAN 15. MARKNADSLÄGET 16. SKOGENS KLIMATNYTTA 18. GRANBARKBORREN 19. VILT, JAKT & SKOGSÄGANDE

20. TRÄ I TIDEN 22. TRÄDGÅRDSKRÖNIKA 23. KORSORD 25. VD-KRÖNIKA 26. FRÅN SKOGEN

PEFC/05-31-5

19

www.pefc.se

441

TRYCKSAK

428

AKTUELLA RÄNTESATSER Gäller fr.o.m 17 mars 2016 Krediträntor: Merkonto 0,6 %, likvidfördelning/betalningsplan 0,85 %. Debeträntor: Dellikvid avverkningsrätt 3,35 %, a conto/förskott leveransvirke 5,35 %, dröjsmålsränta 8,45 % (referensräntan + 8 procentenheter) Redaktionsråd Marie Wickberg, Per Sandberg, Mari Törrö, Maria Bergenheim, Erika Eriksson, Jenny Parnesten, Tommy Grenhage, Johan Nilsson, Staffan Dalbrink, Erik Westberg, Martina Eriksson, Martin Ekman och Paul Kemeny. Adress Skogsägarna Mellanskog, Dag Hammarskjölds väg 60, Box 127, 751 04 Uppsala. Tel 010-482 80 00. E-post fredrik.staland@mellanskog.se. Annonser Display i Umeå 090- 711 525, marten.back@display-umea.se. På omslaget Mona Brorsson. Foto Joachim Lagercrantz. Form, layout & projektledning Matador kommunikation. Tryck Forssaprint 2019. Ansvarig utgivare Fredrik Staland, Kommunikationsavdelningen Mellanskog. Upplaga 24 000 ex. Tidningen är tryckt på PEFC-certifierat papper.

3


SKOGSÄGARBESÖK

MED MELLANSKOG NR 3 2019

MED MELLANSKOG NR 3 2019

LH1908

44

Mona hämtar kraft i skogen Det är mars 2019 och VM i skidskytte på hemmaplan i Östersund. 29-åriga Mona Brorsson från Koppom i Värmland gör sitt livs lopp när hon i klar ledning skjuter bort sig totalt i sista skyttet. VM-guldet försvann och Mona slutade sjua. Men trots detta står hon nu åter redo och laddad inför kommande säsong, som ett av Sveriges stora medaljhopp. TEXT ERIK WESTBERG FOTO JOACHIM LAGERCRANTZ

Välkommen till KompetensCenter Skog i Värnamo Här kan du se och provköra vårt samlade utbud av skogsmaskiner och tillbehör för skogen. Ta kontakt med din säljare och gör ett besök.

Din partner i skogen Vi erbjuder ett helhetskoncept med flexibla lösningar som passar dina ändamål. Ett komplett sortiment, starka samarbetspartners och en rikstäckande service – Lantmännen Maskin är det naturliga valet för dig som arbetar i din egen skog. Reservdelar, tillbehör och service är också viktigt. Vi ger dig allt på ett ställe. Välkommen att kontakta oss! Läs mer om våra skogsmaskiner på www.lantmannenmaskin.se/din-partner-i-skogen

Följ oss på

sociala medier En Eurocopter AS 350 Ecureuil från Stockholms Helikoptertjänst vattenbombar skogsbranden söder om Laforsen Hälsingland den 23 juli 2018. Tel 0771-38 64 00 |iwww.lantmannenmaskin.se

5


6

MED MELLANSKOG NR 3 2019

MONA ÄR TREDJE generationens kvinnliga idrottare i familjen. Mormor Ingegärd har ett brons på skid-SM i stafett för juniorer och mamma Barbro har också en gedigen tävlingsbakgrund på längdskidor. Redan som barn började Mona träna och tävla i längdskidåkning. I tioårsåldern fick hon följa med en kusin på skidskytte och hon fastnade nästan direkt. Den unga Mona bestämde sig för att det var skidskytte som gällde: – Jag visste redan då att jag skulle till Torsby, sen till Östersund och sen skulle jag bli bäst i världen. Efter grundskolan blev det mycket riktigt skidskyttegymnasiet i Torsby och efter studenten bar det av mot Östersund och idrottsuniversitet. Skidskyttet tar fart och dörrar öppnas Som barn var hon bra men inte bäst, men hon tyckte det var väldigt roligt att tävla och träna. Något som Mona lyfter fram som en av hennes framgångsfaktorer. Mona berättar att det blev en stor ökning i träningsmängd när hon började på gymnasiet och än mer när hon flyttade till Östersund och kom med i skiduniversitetets träningsgrupp. Det var en positiv ökning och

Mona Brorsson tillsammans med mamma Barbro Hansson.

SKOGSÄGARBESÖK

något som passade Mona. Hon fick börja tävla i IBU-cup (snäppet under världscup) och allt eftersom framgångarna växt har studierna fått stå åt sidan, tills vidare. OS framgångarna i Sydkorea Vid den här tiden kom det stora generationsskiftet när både Anna Carin Olofsson Zidek och Helena Ekholm la skidorna på hyllan och förbundet satsade på ett helt nytt lag. Mona var då 24 år och äldst av damerna i laget som slog igenom under OS i Sydkorea 2018 med ett silver i damernas stafett, Hanna Öbergs guld på 15 km, Sebastian Samuelssons silver i jaktstart och herrarnas stafettguld. Mona berättar att skidskyttarna har något som liknar rockstjärnestatus i bland annat Tyskland, det är ett otroligt drag på tävlingarna och alltid stor publik. Vid OS i Sydkorea var det tvärt om, nästan ingen publik alls, men det lättade på trycket och pressen. Inför hemma-VM ett år senare var förväntningarna på den svenska truppen stor. Mona beskriver VM som snäppet bättre än OS året före. – Hela säsongen var bra, när jag kom till VM var jag i mitt livs bästa form och har aldrig åkt

SKOGSÄGARBESÖK

Mona Brorsson är en ödmjuk, principfast och orädd idrottare som berättar om sitt idrottande på mjuk böljande värmländska.

”Jag får väldigt mycket energi av att vara i naturen. När jag har vila försöker jag alltid passa på att vara ute i skogen, kanske plocka bär.”

bättre. Det var en häftig känsla att verkligen pricka in formen, dessutom på hemmaplan. Fyra bommar och guldet blev till sand Mona har sedan barnsben drömt om att ta medalj på VM, men hade aldrig kunnat föreställa sig att komma in med 30 sekunders ledning och ensam glida förbi läktaren. – Jag var överöst av känslor och tankarna var överallt. Skjuter de sista skotten och får inte ner dem. Jag får kämpa mig igenom och blir sjua och det var ändå mitt dittills bästa resultat. Det är klart att det var bittert men det var också en fantastisk upplevelse. Det gäller ju att inte bli rädd för att hamna i samma situation igen. Situationen är unik och extremt svår att förbereda sig för, men nu har jag erfarenheten och kommer vara bättre rustad när jag står där igen. Rötterna i skogen Monas mamma Barbro Hansson är skogsägare och en mycket aktiv sådan. Mona berättar att hon alltid varit aktiv utomhus och att hjälpa till i skogen har varit en självklarhet. Barbro fyller i att det är typiskt att planteringssäsongen ska sammanfalla med en viktig träningsperiod. Barbros sambo Ronnie Adolfsson, också han tidigare skidskytt med meriter från OS i Lake Placid 1980 och Sarajevo 1984, har tidigare arbetat som skogsinspektor på Mellanskog i Värmland. Kunskap om skidskytte och skogsbruk är det ingen brist på i familjen med andra ord. – Jag får väldigt mycket energi av att vara i naturen. När jag har vila försöker jag alltid passa på att vara ute i skogen, kanske plocka bär, eller hjälpa till att planera gallringar och plantera. Att vara en del av processen och se långsiktigheten. Jag ser mig absolut som skogsägare i framtiden, något som jag ser som ett bra och långsiktigt sparande. Vi har alltid haft skog inom familjen och jag har alltid känt mig lockad av tanken på att tidigare generationer kan hjälpa mig att förvalta min framtida skog på bästa sätt, berättar Mona. ¶

MED MELLANSKOG NR 3 2019

”Jag visste redan då att jag skulle till Torsby, sen till Östersund och sen skulle jag bli bäst i världen.”

7


SKOGSSKÖTSELPLAN

MED MELLANSKOG NR 3 2019

MED MELLANSKOG NR 3 2019

HÄLGE AV LARS MORTIMER

8

Den digitala skogen Idag finns avancerad teknik för fjärranalys av skog som i princip gör det möjligt att planera sitt skogsbruk enbart utifrån ett bildmaterial. Volym, trädslag, gallringsbehov etcetera går utmärkt att skatta utifrån skogliga data. Men även om digitalisering och ”internet of things” går snabbt inom skogsbruket krävs fortfarande det mänskliga ögat. Fortfarande behöver vi gå ut i skogen och kontrollmäta. Läs mer om olika typer av skogliga data och hur en skogsskötselplan blir till. Använd växtskyddsmedel med försiktighet

TRICO

TEXT MARIA BERGENHEIM Vi stödjer och är medlemmar av FSC

Tel. 070-581 82 30 eller 073-980 06 36 info@organox.se · www.organox.se

Myten om andra­ gallring

De flesta små maskiner klarar enbart förstagallring,  men Malwa är större än de små och visar gång på  gång kapacitet och god produktions förmåga även i  grov andra gallring. Andragallringen på bilden gjordes i Karbenning i  Sala-trakten.  Medeltal Fub 0,15. Produktionstakt 2 000 kubikmeter/månad. Välkommen till Malwas värld! Från utmanare till marknadsledare på tio år Följ med på resan.   Berättelsen om Malwa, de tio första åren finns   på vår hemsida.

Mer a på SKOGSÄGareS villKOr

www.malwa.se Malwa Forest AB •  Fältspatsvägen 1 •  511 91 Skene •  0320-79 44 50

9


10

MED MELLANSKOG NR 3 2019

SKOGSSKÖTSELPLAN

MED MELLANSKOG NR 3 2019

SKOGSSKÖTSELPLAN

Fatta kloka beslut med hjälp av en skogsskötselplan En skogsskötselplan ger en ovärderlig översikt över skogsinnehavet. Precis som namnet anger handlar det om att ha en långsiktig plan för hur skogen ska skötas. Olle Andersson arbetar som planansvarig på Mellanskog. Här förklarar han hur en skogsskötselplan är uppbyggd, vilka delar som ingår och vilken nytta du har av den.

.

.

TEXT OCH FOTO MARIA BERGENHEIM

EN SKOGSSKÖTSELPLAN ÄR enkelt förklarat en detaljerad beskrivning av en fastighet. Den innehåller uppgifter om fastighetens storlek, vilken typ av skog och vilka naturvärden som finns på den. Till skogsskötselplanen medföljer kartor över hela fastigheten som i sin tur är indelade i olika områden, så kallade bestånd och avdelningar. Grundstommen i en skogsskötselplan är att den anger förslag på hur skogen ska skötas de närmaste tio åren. – I grund och botten handlar det om att på bästa sätt tillvarata markens produktionsförmåga, som till exempel att röja och gallra i rätt tid, säger Olle Andersson, planansvarig på Mellanskog. Så skapas en skogsskötselplan Det första som sker när Mellanskog ska skapa en skogsskötselplan åt en skogsägare är att uppgifter från fastighetsregistret hämtas. Uppgifter som talar om vilka marker och skiften som ingår i ägandet. Därefter hämtas ytterligare information om fastigheten som exempelvis naturvårdsuppgifter, förekomst av fornlämningar och vattenskyddsområden. Alla uppgifter finns att tillgå i olika skikt som läggs över kartan och en helhetsbild över skogsfastigheten växer fram. Använder flygfoton som grund Planläggaren delar därefter in fastigheten i olika bestånd. Detta görs utifrån flygfotografier, så kallade ortofoton (skalenliga flygfoton), samt utifrån trädhöjdsbilder. Trädhöjdsbilder är relativt nytt, det är flygskannade laserbilder som funnits tillgängliga för skogsbranschen i några år. – Färgmarkeringarna i bilderna visar tydligt vad som är kalmark, röjningsskog, gallringsskog och så vidare. Det har blivit mycket lättare att göra beståndsindelningar sedan dessa trädhöjdskartor kom, berättar Olle. Även Mellanskogs medlemmar kan se trädhöjdskartor över sin egen fastighet i nya medlemsappen.

.

Med en skogsskötselplan blir det mycket lättare att följa upp vilka skogliga åtgärder som ska göras, när de ska göras och i vilket specifikt bestånd. Genom att följa planens åtgärdsförslag går det att höja värdet på fastigheten, menar Olle Andersson, planläggare på Mellanskog.

.

.

I en skogsskötselplan markeras områden med olika färger utifrån vad det är för typ av mark/skog.

Fortfarande krävs fältarbete När planläggaren har gjort indelningen av bestånd skickas hela materialet till Foran* som bearbetar uppgifterna och skickar tillbaka ett planförslag med uppskattad volym, höjd och grundyta. Den största delen av en skogsskötselplan skapas alltså framför datorn. Men än är det en bit kvar till ett helt digitaliserat framställande. – Ja, när grunden är gjord tar jag med mig datorn och går ut i skogen. Jag kontrollerar att volym, höjd och grundyta stämmer. Ute i skogen gör jag också en trädslagsfördelning, sätter en fuktighetsklass på marken och medeldiameter på träden, säger Olle. Därefter sammanställer han skogsskötselplanen och ger åtgärdsförslag för kommande tio år. Planen levereras till skogsägaren både i form av

papperskartor i en pärm och digitalt (åtkomst från Medlemswebb och Medlemsapp). Använd appen ute i skogen När man är ute i skogen rekommenderar Olle att titta på skogsskötselplanen i Medlemsappen. – Via appens GPS-funktion kan du direkt i kartan se i vilket bestånd du befinner dig. Det går också att göra noteringar och anteckningar i appen som Mellanskogs skogsinspektorer kan ta del av, berättar han. Nytta i flera sammanhang Förutom att skogsskötselplanen ger stöd och vägledning i skogsägandet finns det fler tillfällen då den kan komma väl till pass. Till exempel som underlag vid en fastighetsförsäljning eller vid

.

generationsskiften. Även vid mer extraordinära händelser som till exempel skogsbränder och stormar. – För de skogsägare som drabbades av fjolårets skogsbränder underlättade det mycket för dem som hade en skogsskötselplan i försäkringsfrågorna som följde. Det blev enklare att uppskatta värdet på den nedbrunna skogen, säger Olle. Dokumentera det som blir gjort Olle är själv skogsägare och menar att skogsskötselplanen ger en helhetssyn på skogen, det blir lättare att prioritera och fatta kloka beslut kring vad som ska göras. Han tipsar om att sätta sig ned två gånger per år och planera vad som ska göras. – Ytterligare ett tips är att skriva ned det som blir gjort, anteckna var du har röjt eller gallrat. Då hålls planen levande och du får historiken dokumenterad, säger Olle. ¶ *Foran Sverige AB är Mellanskogs samarbetspartner när vi tar fram skogsskötselplaner. De är ledande inom bearbetning, analys och presentation av fjärranalysdata, särskilt med inriktning på data från flygburen laserskanning och hyperspektrala bilder.

! Trädhöjdskarta.

BESTÄLL EN SKOGSSKÖTSELPLAN! Kontakta din skogsinspektor om du är intresserad av att beställa en skogsskötselplan.

11


12

MED MELLANSKOG NR 3 2019

SKOGSSKÖTSELPLAN

SKOGSSKÖTSELPLAN

MED MELLANSKOG NR 3 2019

Skogen i digitalt format Din skog kan idag presenteras utifrån kartor som visar volym, trädhöjd, markfuktighet och topografi. Med hjälp av fjärranalys av skogen går det även att göra avancerade riskanalyser om exempelvis skogsbränder, stormar och översvämningar. Erik Willén på Skogforsk berättar mer om olika typer av skogligt data och de främsta användningsområdena inom skogsbruket. TEXT MARIA BERGENHEIM FOTO ESA & SKOGFORSK

DEN SVENSKA SKOGEN är väl dokumenterad. Två gånger varje vecka produceras färska satellitbilder över hela Sverige. Bilder som finns öppet tillgängliga och som på olika sätt kan användas inom skogsbruket. Mellanskog använder sig av både satellitbilder och flygskannade laserbilder i den dagliga verksamheten. Flygbilderna utgör grunden för det kartmaterial som presenteras i skogsskötselplanen. Nytt laserskanningsprojekt Erik Willén är processledare för digitalisering på Skogforsk i Uppsala. Han arbetar bland annat med skoglig datainsamling. – Det finns idag en ökande mängd bilder och data över Sveriges skogar. Just nu pågår till exempel en nytt laserskannningsprojekt där hela landets skogar ska flygas över och dokumenteras, säger han. Flygfotograferade laserbilder kan visa många olika typer av uppgifter om skogen. Till exempel högupplösta bilder av trädhöjd ned på enskilt träd. Något som bland annat underlättat planläggarnas arbete på Mellanskog (se föregående reportage om skogsskötselplaner). Lasertekniken används även för att visa topografi och markens fuktighet. Markfuktighetsbilderna används frekvent inom skogsbruket sedan några år tillbaka och har betytt mycket när det gäller naturhänsyn. – Nu för tiden är det mycket enklare att planera körstråken i skogen utifrån markfuktighetsbilderna. Det syns tydligt var de blöta stråken går och på så sätt kan markskador orsakade av skogsmaskiner förebyggas på ett mycket bättre sätt än tidigare, berättar Erik. Flygbilder gör det också enklare att upptäcka kultur- och fornlämningar. Laserskanningsprojektet som påbörjades ifjol beräknas ta sex till sju år innan hela Sverige är täckt. Det genomförs på uppdrag av regeringen och leds av Skogsstyrelsen. Två gånger varje vecka fotograferas din skogsfastighet av satelliter. Bilderna ger en bra överblick av nuläget. Med hjälp av satellitbilder går det att upptäcka plötsliga förändringar i landskapet.

Träffsäkra riskanalyser Erik Willén menar att fjärranalys av skogen kan skapa ett effektivare skogsbruk med bättre

precision till industrin och ett bättre hänsynstagande. Fjärranalys kan också användas till att förutspå händelseutvecklingen av eventuella naturkatastrofer. Bland annat använder sig SMHI av fjärranalys för att skapa olika riskkartor. Kartor som kan visa händelseutvecklingen vid en eventuell skogsbrand utifrån parametrar som vindförhållanden och så vidare. Det finns också kartor som visar hur översvämningar skulle kunna se ut vid extraordinär nederbörd. Maskindata är facit Inom skogsbruket är skogen även väl dokumenterad av de skogsmaskiner som arbetar i den. All data som kommer från skördare och skotare är på sätt och vis facit. Det går att göra kvalificerade skattningar av volym utifrån flyg- och satellitbilder men data som kommer från skogsmaskinerna visar vad den slutgiltiga volymen faktiskt blev. Maskindata används även till att göra prognoser om kommande avverkningar. – I samband med en avverkning samlar skogsmaskinerna in data som kan återanvändas, på en närliggande skog till exempel. Uppgifterna från den avverkade skogen ger mycket precisa uppskattningar, menar Erik.

Erik Willén, processledare för digitalisering på Skogforsk i Uppsala.

”Idag finns det till och med smarta röjsågar som kan hålla reda på hur många hektar du röjt. Eller vad sägs om en motorsåg som kan tipsa dig om hur du kan effektivisera din körning”

Drönare i skogsbruket De senaste åren har användningen av drönare blivit allt vanligare. Inom skogsbruket lämpar sig drönarbilder framförallt för mindre ytor. Inom Mellanskog har drönare hittills använts i mindre skala till att identifiera vindfällen efter stormar, även skador av granbarkborre har i viss mån kunnat identifieras med hjälp av drönarbilder. Internet of things Skogligt data blir mer och mer tillgängligt och kan numera även skapas av privatpersoner. Det finns till exempel appar som kan användas till att mäta trädhöjd och träddiameter. ”Internet of things” eller sakernas internet handlar om att vi blir alltmer uppkopplade. Våra bilar, hushållsapparater och allt möjligt är idag uppkopplade mot internet och samma utveckling sker inom skogsbruket. – Idag finns det till och med smarta röjsågar som kan hålla reda på hur många hektar du röjt. Eller vad sägs om en motorsåg som kan tipsa dig om hur du kan effektivisera din körning, avslutar Erik. ¶

13


14

MARKNADSLÄGET

MED MELLANSKOG NR 3 2019

MED MELLANSKOG NR 3 2019

”Vi arbetar med långsiktiga affärsrelationer. Vårt mål är alltid att skapa så bra villkor och priser som möjligt för Mellanskogs medlemmar. ”

En trygg uppväxt med Conniflex Conniflex är ett miljövänligt skydd mot snytbaggar. Det är lika effektivt som insekticider, och en behandling räcker. Välj ett giftfritt skogsbruk och en trygg uppväxt. Både för dina skogsplantor och för kommande generationer. skogsplantor.se

KAMPANJ!*

Succén till kampanjpris!

Höga timmerflöden på marknaden

MF950 + V6300

Just nu finns det gott om råvara på timmermarknaden. Mårten Mattsson arbetar som Affärsansvarig Timmer på Mellanskog. Han skönjer en marknad som är på väg att mattas av men som förhoppningsvis snart kommer att stabiliseras och landa på en normal nivå.

• 9,5 tons vagn • Vikkran 6,3 meter räckvidd

TEXT OCH FOTO MARIA BERGENHEIM

• Kontrollventil mekanisk lättvikts 4-XY + 4 EL on/off • Hydrauliska stödben • Ramförlängning inklusive ett par stöttor • Radiovinsch • Brytblock på kran

Berätta hur timmermarknaden ser ut just nu? – Det finns mycket god tillgång på råvara just nu, både i Sverige och i övriga Europa. Det beror framförallt på de senaste årens högkonjunktur med höga virkespriser, hög avverkningstakt och en hög efterfrågan. Ytterligare faktorer som påverkar det höga timmerflödet är stormen Alfrida och de ökade angreppen av granbarkborre, dessa händelser bidrar till mer virke på marknaden. Europas skogar är också drabbade av betydande insektsangrepp vilket gör att det finns en stor timmertillgång även på kontinenten.

174.900:-* MF950 + V6300 inkl. tillbehör

Ord. pris

199.200:-

* Kampanjen gäller till och med 2019-12-31 så långt lagret räcker. Maskinen på bild är ytterligare extrautrustad. Pris exkl. moms. Vi reserverar oss för ev. felskrivningar.

0935-399 00

info@trejon.se

Hur påverkar den ökade timmertillgången konjunkturen? – Vi kan se en tendens till att färdigvarumarknaden har börjat mattas av vilket i sin tur

påverkar köpviljan hos sågverken. Men det är omöjligt att säga exakt hur konjunkturen kommer att svänga. Vilka är de främsta faktorerna som påverkar timmermarknaden? – Det är många olika faktorer som styr timmermarknaden, de flesta av dem kan vi på Mellanskog inte påverka alls. Den politiska situationen i Nordafrika är ett exempel, där har det varit oroligt en längre tid med bland annat val i Algeriet. Ett annat exempel är de nya handelstullarna som upprättats mellan Kina och USA, de påverkar också. Brexit skapar oro och osäkerhet och sänker importviljan. Alla dessa faktorer påverkar marknaden negativt just nu, men vi hoppas att det så småningom

lugnar ned sig och att marknaden landar på en normal nivå. Vad betyder den svenska kronans kurs i det här sammanhanget? – Vår svenska krona är just nu mycket låg jämfört med både dollarn och euron. Det är något som gynnar oss i Sverige. Vår hemmamarknad är också fortsatt god, det byggs mycket och satsas stort på trä som framtidens byggmaterial. Även det svenska rotavdraget påverkar hemmamarknaden positivt. Hur arbetar Mellanskog när det gäller att sälja medlemmarnas virke? – Vi arbetar med långsiktiga affärsrelationer. Vårt mål är alltid att skapa så bra villkor och priser som möjligt för Mellanskogs medlemmar. ¶

15


16

MED MELLANSKOG NR 3 2019

SKOGENS KLIMATNYTTA

SKOGENS KLIMATNYTTA

MED MELLANSKOG NR 3 2019

Var en stolt och klimatsmart skogsägare De senaste årens debatter i media om klimat, skog och skogsbruk fokuserar främst på huruvida skogen ska brukas eller bevaras. En del handlar om skogens roll i att uppnå våra klimatmål, en annan om vikten av att spara stora arealer skogsmark för att upprätthålla biologisk mångfald. Många skogsägare kan känna sig osäkra och stukade i den här typen av debatter och det vill Tomas Lundmark försöka ändra på. Han vill få skogsägarna att sträcka på sig och känna en stolthet över den viktiga roll som skogsägarna har i kampen om klimatet. TEXT JENNY PARNESTEN FOTO SVERKER JOHANSSON/BITZER

TOMAS LUNDMARK SOM under våren 2019 tilldelades Mellanskogs pris Träkronan, är professor vid institutionen för skogens ekologi och skötsel vid SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet, i Umeå. Han har sysslat med forskning i hela sitt vuxna liv och blivit något av en talesperson för skogens roll i klimatdebatten. När uppstår klimatnytta i skogen? Med hjälp av fotosyntesen kan träd ta upp koldioxid och vatten som omvandlas till syre och sockerarter. När koldioxid tas upp av träden från atmosfären ökar lagret av kol i mark och vegetation och när trädens upptag av koldioxid är större än deras avgivning lagras alltså kol undan. Enkelt uttryckt kan man säga att ju mer träden växer desto mer kol lagrar de och därmed styr skogens tillväxt hur stor klimatnytta man kan få. Ju mer det växer desto mer klimatnytta. Klimatnyttan består av två saker, dels uppstår nytta om kollagret i vegetation och skogsprodukter ökar, dels uppstår nytta om skogsprodukter ersätter fossila produkter. Exempelvis plast, cement och stål släpper alla ut stora mängder ny koldioxid som inte tidigare funnits i atmosfärens kretslopp. I den svenska skogen har kollagret ökat de senaste hundra åren samtidigt som vi skördat stora mängder skogsråvara som inneburit att utsläppen av koldioxid blivit mycket lägre än vad den annars skulle ha varit. Det kan man vara stolt över. Utmaningen är att skogen inte är en oändlig resurs och där ska både virkesproduktion och naturvård rymmas på samma areal. Det blir fler och fler som vill använda sig av skogen, nya produkter i form av bränslen, kläder, plastersättningar med mera kräver mer råvara, speciellt framöver. – Vi har den skogsmark vi har, det gäller att förvalta den på bästa sätt, förklarar Tomas. Om

man vill ha ut mer nytta från skogen, gäller det att vara en aktiv skogsbrukare. Frågan blir, när och hur kan man öka uttaget från skogen för att möta den ökade efterfrågan? Vad kan du som enskild skogsägare göra för att bidra med så stor klimatnytta som möjligt? Allting handlar om att se till att skogen växer. Den absolut viktigaste åtgärden för att bibehålla tillväxt i skogen är att såga ner träd. Skogen och skogens tillväxt varierar med åldern på träden i beståndet. Förmågan att växa till minskar hos äldre träd och man behöver ersätta dessa med yngre för hög medeltillväxt. Tillväxt, menar Tomas, fås till att börja med genom att säkerställa bra föryngringar.

VAR EN STOLT SKOGSÄGARE 0,7% – Sveriges andel av den globala skogsresursen. 5 % – Sveriges andel av den totala avverkningen i världen. 10 % – Sveriges andel av de skogsprodukter som omsätts på en världsmarknad. Med andra ord är Sverige en central aktör när det kommer till att leverera och exportera skogliga produkter. En anledning till att vara stolt, menar Tomas Lundmark.

Var noggrann när du återbeskogar, gör ett bra grundarbete och se till att ha bra föryngringsmaterial. Lägg resurserna på den bästa skogsmarken, där möjligheten till tillväxt är som störst. Dessutom kan du i flera skeden av skogens livscykel förstärka tillväxten rejält genom att gödsla. Tomas vill också uppmana till att se den mark som idag är avsatt för naturvård som en dynamisk resurs, sätt upp mål och gör en naturvårdsplan. Även naturvårdsnyttan per areal kan ökas om man sköter skogen aktivt.

! VILL DU HÖRA MER FRÅN TOMAS LUNDMARK? Den 13 november talar Tomas på Mellanskogs årliga event Cityskog i Stockholm. Läs mer och anmäl dig på mellanskog.se.

Produktion, klimatnytta och naturvård, kommer det att fungera? – Ser vi skogen som ett odlingssystem kan den räcka till väldigt mycket mer. Skogens tillväxt och naturvårdsnytta kan fördubblas om vi vill. Allt handlar om aktiv skogsskötsel. Ser vi skogen som en naturlig natur blir det svårare, mer skog måste då undantas från virkesproduktion. – Slutligen, avslutar Tomas, fortsätt vara stolta skogsägare och förvalta skogen hållbart. Med aktiv skogsskötsel löser man det mesta och det finns nästan bara möjligheter! ¶

17


18

GRANBARKBORREN

MED MELLANSKOG NR 3 2019

VILT, JAKT & SKOGSÄGANDE

Vi ser, vi förstår och vi delar den oro som många skogsägare känner inför denna utmaning.” MATTS SÖDERSTRÖM

MED MELLANSKOG NR 3 2019

Vilt, jakt och skogsägande Nu är hösten här och för många innebär det att jakten kommer i fokus. Jakten som är en huvudsaklig komponent för att viltförvaltningen ska kunna fungera bygger på analyser av hur många djur som finns och hur avskjutningen ska genomföras. Balansen mellan vilttäthet, reproduktion och fodertillgång, betesskador, viltolyckor med mera är grundläggande ingredienser när så kallade förvaltningsplaner utarbetas. TEXT PER SANDBERG FOTO PIXABAY & MELLANSKOG

Hur går det med granbarkborren? Sommaren är slut och i år har granbarkborren tagit ett rejält grepp om delar av Mellanskogs geografier. Svärmningen hade sin kulmen i juni men på flertalet ställen i landet lyckades de få ytterligare en ny generation av insekten som valde att angripa nya granar istället för att söka sig mot vinterdvala. TEXT JENNY PARNESTEN FOTO JOSEFINA SKÖLD & MELLANSKOG

Granbarkborreläget just nu Utbredningen sträcker sig över hela Mellanskogs södra geografier, allra värst kring Sörmland och Örebro där Skogsstyrelsen sedan tidigare utfärdat ett bekämpningsområde. Ytterligare ett bekämpningsområde finns med tyngdpunkt i Hälsingland, som har stora problem i sviterna efter stormen Ivar 2013. Risken för utbrott är även stor i det nyligen stormdrabbade Uppland inför kommande sommar. Skadorna bedöms ha blivit värre än i fjol. Många barkborrar och stressade granar Anledningen till att mängden granbarkborrar ökat så kraftigt har att göra med det för insekternas gynnsamma torra och varma väder som rådde under sommaren 2018. Granarna är dessutom torkstressade och har inte samma kraft att försvara sig som tidigare. En frisk gran kan dränka granbarkborrarna i kåda och på så sätt försvara

sig, men när granbarkborrarna blir så pass många och träden stressade kan de till och med ge sig på en helt frisk gran och döda den. När man ska bekämpa granbarkborren är det mycket viktigt att kontinuerligt vara ute i skogen och granska potentiella granar. Områden som var orörda fyra veckor tidigare kan nu vara angripna. Vad gör Mellanskog? För Mellanskog har granbarkborren högsta prioritet och vi jobbar aktivt med att försöka bekämpa dess utbredning. Matts Söderström, Skogschef på Mellanskog säger: – Vi är oroade för utvecklingen och följer den aktivt. Den här typen av avverkningar prioriteras framför annan och vi försöker lokalisera och avverka de områden som berörs. Granbarkborren kan spridas över stora områden och vi uppmanar till samverkan mellan markägare där man hjälper till och informerar varandra om man ser ett

utbrott. Utnyttja den teknik vi har och dokumentera gärna dina granbarkborrefynd i Medlemsappen för att underlätta arbetet. Kontakta din skogsinspektor för vidare rådgivning. ¶

DET HAR VÄL inte undgått många, åtminstone med visst intresse för viltfrågor, att debatten om viltets påverkan på skogen blivit alltmer intensiv. Det har nyligen gjorts en hel del beräkningar som visar att hjortviltets betesskador utgör ett stort ekonomiskt avbräck för skogsägarna i form av tillväxtförluster och kvalitetsskador. Siffrorna, som på nationell nivå är drygt 7 miljarder per år, påvisar behovet av att förvaltningen måste fungera. Fungerar då inte den älgförvaltningsmodell som sjösattes 2012 där landet indelats i älgförvaltningsområden och där tre markägarrepresentanter och tre jägarrepresentanter utgör ett rådgivande nav till länsstyrelserna. Jo, i stort sett fungerar det bra, men när man summerar avskjutningsstatistik, område för område, så kan man konstatera att det är dålig måluppfyllnad som snarare ligger på 90% än 100%. Vad detta beror på är en öppen fråga men man kan undra om det är en försiktighetsprincip som råder där jägarna är oroliga för att älgarna blir för få.

! SKOGSSTYRELSENS RAPPORT 2019/16: SKOGSBRUKETS KOSTNADER FÖR VILTSKADOR

Matts Söderström Skogschef på Mellanskog.

Rapporten innehåller en beräkning av vilka kostnader skogsbruket och skogsindustrin årligen drabbas av på grund av skador av hjortvilt (älg, rådjur, dovhjort och kronhjort). Beräkningarna gäller skador i tallungskog mellan 1 och 4 meters höjd. De årliga kostnaderna för skogsbruket beräknades till 1,25 miljarder kronor och för hela skogssektorn (skogsbruket och skogsindustrin) till 7,2 miljarder kronor. För skador på plantskog under 1 meters höjd, barkskador i skog över 4 meters höjd och andra skador av hjortvilt kunde ingen beräkning göras eftersom lämpligt underlag saknas.

Vän av ordning kan reagera mot att förvaltningens fokus ligger enbart på älg när det finns annat klövvilt som också påverkar skog men i dagsläget är fokus just på älg då den utgör den mest utbredda, skogsbetande klövviltarten. Inom en snar framtid får vi förhoppningsvis se en förändring som innebär samförvaltning av vilt.

Svenskt skogsbruk har länge förbisett viltets betydelse och påverkan vilket inneburit att förvaltningsansvaret har legat enbart på jägarsidan vilket i stora delar också fungerat bra. Men, med den insikt som nu växer fram om tillväxtförluster och virkesskador så måste ambitionen att nå gemensamt uppsatta mål bli bättre. ¶

Markägaren måste kunna ställa krav Jag tror att det behövs en tydlighet från er skogsägare när det gäller viltförvaltningen. Upplåter man sin skog för jakt så måste man också kunna ställa krav. Har man en väl genomarbetad förvaltningsplan som jägare och markägare står bakom så bör kravet vara att den följs och uppnås. Jag tror också att det måste bli ett större engagemang hos icke-jagande skogsägare när det gäller viltfrågor. Likväl som det måste råda balans mellan vilt och foder måste det finnas en respekt för skogsägandets ekonomi hos jaktutövare och naturligtvis vice versa.

Per Sandberg Vilt- och näringspolitisk rådgivare.

19


20

TRÄ I TIDEN

MED MELLANSKOG NR 3 2019

TRÄ I TIDEN

Trä i tiden

FOTO Omikenshi

exempel plast, betong och bomull. Vi kan både tanka våra bilar med skogsråvara och äta den. Dessutom upptäcker allt fler vilket praktiskt och behagligt material trä är i så skilda saker som kläder, klockor som cykelhjälmar.

Cykla säkert Den här cykelhjälmen är utvecklad av Cellutech och KTH och helt gjord av material från skogen och deras nedbrytbara Cellofoam används för stötdämpning istället för till exempel frigolit.

21

FOTO Cellutech

I TAKT MED att allt fler vill handla sådant som inte är skadligt för vår miljö kommer fler och fler produkter ut på marknaden som alla har sitt ursprung i våra skogar. Tack vare forskningens framsteg kan råvara från skogen nu ersätta till

MED MELLANSKOG NR 3 2019

Det finns redan hur mycket spännande som helst som har trä som gemensam nämnare och mer kommer att komma. För trä är ett levande material som är smart att använda till väldigt mycket. MARTIN EKMAN

FOTO Just Wood

Väldoftande Parfym i form av eterisk parfymolja från cederträ, granbarr och tallbarr som framställts genom ångdestillering. FOTO Just Wood

Träsmak? Det går numera alldeles utmärkt för japanska Omikenshis som har tagit fram nudlar och ris gjorda på hemicellulosa från barrved och marknadsförs som ”hälsomat” för personer som vill gå ner i vikt. Eftersom vi inte själva har smakat vågar vi inte gissa om det kommer att slå i Sverige.

Tallsåpa av tallolja (som är en restprodukt från pappersindustrin).

FOTO Folkhem

Foklhems åttavåningshus i Sundbyberg.

Passa tiden Precis som med smycken kommer allt fler klockserier i trä. De här är från WeWood och säljs i klockbutiker världen över.

FOTO Just Wood

Snygga kläder Tencel är ett miljövänligt textilmaterial och utvinns av FSC-certifierad cellulosa från hållbart skogsbruk. Här plagg från justwood.se. FOTO Preem

Packa smartare Genom att byta ut plast mot biobaserade material kommer förpackningar att bli fullt nedbrytbara i naturen. Och det är bra för förpackningar använder vi. I mängder. FOTON Skogsindustrierna

Snygga smycken Örhängen, ringar, halsband och manschettknappar i trä designas av flera framstående designers. Just de här är gjorda av lönn och finns på justwood.se.

Arla har nyligen lanserat en förpackning i papp och med pappersfolie i stället för aluminium. Locket i återvunnen PET-plast.

Paper Bottle – världens första träfiberflaska som tål kolsyrad dryck.

Bygga stort i trä Att bygga i limträ och KL-trä har många fördelar jämfört med till exempel betong. Materialet binder koldioxid, väger mindre, går fortare att färdigställa och är tystare både att bygga och bo i.

Trä i tanken Med rätt teknik går det att omvandla det mesta som växer till biodrivmedel som bensin, diesel och etanol och låta dessa ersätta fossila drivmedel. Allra bäst är det om man kan använda restprodukter från lantbruk och skogsbruk som ändå inte skulle använts till något annat – till exempel grenar och toppar. Andra bra restprodukter som kan användas till drivmedel är tallolja och lignin från massabruken och sågspån från sågverken. Källa: Preem


22

TRÄDGÅRDSKRÖNIKA

MED MELLANSKOG NR 3 2019

KORSORD

MED MELLANSKOG NR 3 2019

ÄR MÅNGA TILL ANTALET

UPPJAGA

LEDER MED LEDE FI NÖDGAS

MARKERAR

GENLJUDA GRUNDLIG

TANKEMÄSSIGA UPPBÅD

KAN DET KNAKA I GRADERAD FISK SOM GÄRNA RÖKS

SLÄPPA EFTER ANFÖRDES BOLAG

FINSKA TURKU SAMLING TRÄD

Ta dig tid att sätta lökar nu i höst. Både vitlök och blomsterlökar kommer ge stor glädje nästa år.

Krama ur det sista ur trädgården Hösten är underbar. Tempot går ner och tack vare det hinner du med det lilla extra som ger stor effekt i odlingen. TEXT OCH FOTO ELIN IDERSTRÖM

NÄR HÖSTLUFTEN ÄR så där kyligt hög och klar är det enklare att andas lugnt. Istället för att glatt kasta mig in i alla trädgårdssysslor som jag gör så fort jag går ut under sommaren, stannar jag upp. Jag kikar på det som fortfarande frodas. Funderar över vad jag ska göra. Jag vet att tiden är på min trädgårds sida nu. Skördefesten fortsätter Fortfarande finns det massor av gott att äta från trädgården. Pumpor lyser orangea som lyktor runtom i odlingen. Grönkål och palmkål är praktfullare än någonsin nu när larverna låtit dem vara ett tag. Höstäpplena börjar bli klara och de köldtåliga sallaterna och örterna ger små lyckopirr där de växer som mjuka kuddar. Har du fått ner lite frön i mitten av sommaren kan du njuta av ännu större skördar. Det godaste vi äter nu är en grönkålssallad med äpple och solrosfrön, där dressingen på en bra rapsolja kramats in omsorgsfullt. Att planera för både tidig och sen skörd gör trädgårdsåret så otroligt mycket roligare! Skydda dina skatter Det som däremot kan lägga sordin på trädgårdsfesten är vissa objudna gäster som kraschar partyt. Ja, jag pratar om er – harar, rådjur och sorkar. Utan undantag har rådjuren

ätit upp det mesta som står oskyddat ett par dagar innan den första riktigt kalla natten hos oss. Sorkarna ger sig på både potatis och morötter som inte kommer upp i tid och hararna har förstört alldeles för många fruktträd. Det gäller att skydda våra värdefulla växter innan det händer. Nät över kål, sallat och örter. Ännu rejälare nät runt småträdens stammar. Upp med rotfrukterna! I år ska vi ta tabberas själva.

”Det är hög tid att få vitlök, tulpan- och krokuslökar i jorden. Tänk när de tittar upp nästa år!” Supersätt att preppa trädgården Lite förberedelse räcker lång väg och du kommer att tacka dig själv under de bråda vårmånaderna för allt du gör nu. Det är hög tid att få vitlök, tulpan- och krokuslökar i jorden. Tänk när de tittar upp nästa år! Fixa också till lite yta som du kan så på i vinter – i nästa nummer kommer smarta tips på vintersådd. En annan viktig förberedelse är att ta hand om jorden. Mata på med kompost och täckmaterial som det sista gräsklippet, ogräsrens och löv. Du kommer få superjord att starta på nästa vår! ¶

! • • • • • • • • • • •

TRÄDGÅRDSKALENDERN HÖST Skydda trädgården mot rådjur. Sätt vårlök och vitlök. Kapsla in trädstammar och ömtåliga trädkronor. Plocka höstäpplen. Riv ner i växthus. Förbered ytor för sådd i vinter. Täck odlingsland med löv. Njut av den höga luften. Gör en maffig komposthög. Ta bort det sista ogräset. Börja mata fåglar.

Elin Iderström Trädgårdsexpert och mångårig krönikör åt Med Mellanskog.

ÄR KULLBLÅST PRAT

STRÄNGARE VÅRMÅNAD DONERA

BETRAKTAS OMGIVNING GENOM VÄDER- GÅ NED STRECK

BETYG

BEHÖVS SOLOSÅNGARE TILL

KRYDDA FRÅN BARK LÖN

LANSERADES NYLIGEN AV MELLANSKOG

GÅR ATT

EJ HANDLA VÅRA MED I

PLANTORNA

SPEL DE ÄR KRULLIGA

KONDORMAT

TUKTAS

FINLAND

TORRLÄGGA

FÖRST

LEVER I SÁPMI

S E M L A

BÅG I TIDNING

MARKNADSFÖRA

PRINS BERTILS FRU FLACKA FÖRBJUDA TILLTRÄDE TILL

ÅKDON FRÅN SYDKOREA

SPÅ

MUSIKALBUM

SOM 10

URAN

OSIGNERADE

PÅ BIL I SEVILLA

SKAMFILAD

DE ÄR INGA CIVILISTER

OXUDDE 1194

GALOR

TILLFLYKT I ÖKEN

INSTÄLL- KONSERVERAD SAM FISK

SLÅR SYSSLOLÖS

GLUFSA I SIG BITA DE GÅR OCH GÅR

TUNNSÅDD

REMSA

GIGAGRAM ALLDELES

GUDINGEN GRÖN SKIVA MED 4-6 SPÅR

SKÅDEPLATS

VÄRDSHUS

RESERVOAR ÄR DET VID HÖG TID

ANRI- RYNKAD TYGKA

YTTERSTA LAGRET

SKÖT MYCKET STOPPA I SIG SMÅBITAR

DÅRAKTIG

KYLER

Vinn powerbank i rostfritt stål

Vinnare nr 2, 2019

Vi lottar ut tre stycken powerbanks i rostfritt stål med Mellanskogslogga på och med två USB-utgångar. En powerbank är en portabel laddare som är perfekt att ha med i skogen när du använder dig av Mellanskogs nya Medlemsapp. Så slipper du oroa dig för att batteriet till mobiltelefonen ska ta slut. Lycka till!

Vi har dragit fem vinnare bland de rätta svaren, som vinner varsitt exemplar av boken ”Det nordiska skafferiet”. Grattis!

Mejla orden som bildas i de blå rutorna till korsord@mellanskog.se eller skicka ett vykort till Mellanskog, Box 127, 751 04 Uppsala, senast 25 oktober.

Bibbi Sjöberg, Karlstad, Lars Högman, Älvkarleby, Göran Jönsson, Dala Husby, Ing-Marie Blomqvist, Leksand och Yvonne Runesson, Gimo. Rätt svar i förra numret är: OMGIVNA AV BLOMMOR och MIDSOMMARFÖRVÄNTAN.

23


24

VD-KRÖNIKA

MED MELLANSKOG NR 3 2019

MED MELLANSKOG NR 3 2019

empowering people.

Planera med tydliga mål i sikte

TUFFA UPPGIFTER ENKLA LÖSNINGAR. — röjsåg motorsåg ms 261 c-m

SMART

FS 460 c-em K

PÅ KÖPET

Ett riktigt röjproffs komplett utrustad med STIHL M-Tronic, X-TREEm röjsele och WoodCut sågklinga. Dessutom Smart Connector på köpet (värde 299:-)

CONNECTOR

VÄRDE 299:-

PRIS 7.290:-

Det optimala arbetsredskapet: Lätt + smidig + stark + STIHL Smart Connector = full kontroll.

32 CM – 1141 200 0508 37 CM – 1141 200 0510

motorsåg ms 211 c-BE

kampanj! 3.290:-

Komplett utrustad motorsåg med snabbkedjespänning, Easy2Start och hårdmetallkedja som håller 10 ggr längre.

Kampanj 8.990:4147 200 0318 ORD. PRIS 9.990:-

hjälmpaket g2000 Komplett paket med hjälm, visir i rostfritt stålnät samt hörselskydd och regnskydd.

kampanj 650:-

1139 200 0256 ORD. PRIS 4.490:-

RYGGBLÅS BR 700

MÅL OCH PLANER! Begrepp som är tätt förknippade med varandra. Vi når inga mål utan planering. Och utan mål kan vi inte planera. Med Mellanskog handlar den här gången om skogsägarens viktigaste planeringsverktyg, skogsskötselplan. Varje skogsskötselplan bör föregås av tankar och reflektioner kring vad du som skogsägare vill uppnå med skogsägandet – hur ska annars skogsskötselplan kunna ta dig dit? Mellanskog har ställt upp tydliga mål som vi strävat mot. Återställt insatskapital och stärkt ekonomi i föreningen. Planer har skapats för att nå målet, verksamheten har effektiviserats, vi har skapat möjligheter att nå nya industrikunder vilket höjt virkespriset och volymerna har ökat. Fokus har gett resultat och nu är målet uppnått. Det finns flera anledningar att glädjas; sommaren har passerat utan stora bränder i Mellanskog och våra medlemmar kan se ett mycket starkt ekonomiskt resultat under första halvåret 2019. Vi ser också att det näringspolitiska arbete Mellanskog driver ger resultat. De rättsprocesser gällande avverkningsförbud på grund av förekomst av lavskrika som vi stöttat har gått markägarens väg och regeringen har tillsatt en 7001 884 2238 ORD. PRIS 875:-

Kraftfull och mycket populär ryggblås med hög blåseffekt, utrustad med höftbälte, breda axelremmar, bröstspänne och ett styre.

Alla erbjudande gäller t.o.m 2019-08-31. Med reservation för tryckfel. * Gäller alla AK- och AP-batterier.

kampanj 8.390:4282 200 0018 ORD. PRIS 9.390:-

Erbjudandet gäller fr.o.m. 2019-09-01 t.o.m. 2019-12-31. Med reservation för tryckfel.

www.stihl.se

utredning runt hållbart skogsbruk, stärkt äganderätt och biologisk mångfald som i stort speglar de önskemål som Mellanskog framfört tillsammans med övriga skogsägareföreningar och LRF Skogsägarna. Även orosmoln finns. Granbarkborreangreppen ökar i våra sydliga geografier. Här krävs stor uppmärksamhet av skogsägaren och gemensamma ansträngningar för att tillvarata virkesvärde och minska skadorna. Vi kan också se att toppen på högkonjunkturen har passerat och att mer utmanande tider ligger framför oss. Detta är min första krönika som VD på Mellanskog. När jag åker runt och träffar medlemmar och personal ser jag en stark förening som drivs av engagerade människor med framtidstro. Det känns mycket stimulerande och roligt. Jag kommer verka för att Mellanskog fortsätter att sätta upp utmanande mål som stärker föreningen och medlemmarna och att vi därefter planerar verksamheten för att nå dit. När vi tillsammans arbetar mot gemensamma mål är ingenting omöjligt. ¶ FREDRIK MUNTER, VD

25


26

MED MELLANSKOG NR 3 2019

FRÅN SKOGEN

FRÅN SKOGEN

Spännande möte hos systrarna Johansson EN REGNIG DAG i Markim 26 juni. Landsbygdsministerns statssekreterare Per Callenberg och departementsrådet med ansvar för skogs-, lantbruks- och forskningsfrågor, Helene Holstein, besöker systrarna Anna och Sara Johanssons fastighet för att få lära sig mer om skog och skogsbruk. Det blev en lyckad dag med stor spännvidd på frågeställningarna. Alltifrån värdet på en gran till skillnaden mellan trakthyggesbruk och hyggesfria alternativ och givande diskussioner om naturvårdens utmaningar. Per och Helene var intresserade och frågvisa och var särskilt intresserade av Anna och Saras beskrivning av sina drivkrafter och farhågor inför framtiden. Trevligt att få träffa tjänstemännen bakom ministrarna under avspända former där vi också hade tid att tala färdigt med varandra och lyssna på varandras svar. Stort tack till systrarna Johansson för att vi fick dela deras erfarenheter och köksbord. FREDRIK STALAND FOTO Fredrik Staland

Fredrik Munter talar vid invigningen av virkesterminalen i Malungsfors 20 augusti.

Västerdalarna närmare våra industrikunder DEN 20 AUGUSTI invigdes järnvägsterminalen i Malungsfors. Närmare 500 skogsägare och intresserade besökte invigningen där Mellanskog fanns väl representerat av personal och förtroendevalda från norra Dalarna. Infrastrukturminister Tomas Eneroth och Mellanskogs VD Fredrik Munter medverkad och vinkade av det första fliståget som avgick mot Stockholm. Terminalen ägs av Mellanskog, Malung-Sälens kommun, Fiskarhedens Trävaru AB, Lima Besparingsskog, Transtrands Besparingsskog och Malungs

Jordägare som tillsammans bildat Västerdala Terminal och Järnvägsspår AB. Mellanskog har ambitionen att minska avståndet mellan våra medlemmar och industrierna som köper råvaran. Genom att anlägga järnvägsterminaler på strategiska platser kan vi knyta samman våra medlemmars råvara med industrikunder som ligger för långt bort för att lastbilstransporter ska vara lönsamma. Sedan tidigare har vi bl.a. öppnat järnvägsterminaler i Kil, i Mackmyra och utanför Eskilstuna. MELLANSKOG Bakre raden: Magnus Kindbom, Stefan Lindskog, Emma Berglund, Johan Michaelsen, och Fredrik Munter. Främre raden: Anna Johansson, Helene Holstein, Per Callenberg och Sara Johansson.

10 % Sveriges andel av de skogsprodukter som omsätts på en världsmarknad. Läs mer på sidorna 16–17.

ta spru ter g g Ry 0 li m 1 t!* y l o v öpe på k .495 kr e Värd

1

*Erbjudandet gäller vid köp av 5 st Trico Viltskydd á 10 liter. Samtliga priser exkl. moms. Giltig t o m 191031. Kan ej kombineras med andra erbjudanden.

27

FOTO Lars Göran Abrahamsson

FOTO Mellanskog

Fredrik Munter samtalar med Mellanskogs leveransledare för biobränsle Megumi Shimizu Nilsson och Jonas Olinder.

MED MELLANSKOG NR 3 2019

Mark- och miljödomstolen upphäver avverkningsförbud TURERNA KRING LAVSKRIKAN och artskyddsdirektivet fortsätter. Senaste nytt är att Mark- och miljödomstolen i slutet av augusti slog fast att det första avverkningsförbudet som beslutades i området utanför Arbrå i Hälsingland var felaktig och bristfälligt handlagt. Denna nya dom ger skogsägarna i området nya möjligheter att bestrida de avverkningsförbud som är beslutade sedan dess. Allt detta visar på det stora behovet att skyndsamt utreda tillämpningen av artskyddsdirektivet och att den inte prövas av myndigheterna gentemot enskilda skogsägare för att få klarhet i ett snårigt regelverk. Grunden är att skogsägare ska få ersättning när brukande begränsas utanför frivilliga åtaganden. Det finns fler skogsägare som är belagda med avverkningsförbud och detta är en principiellt viktig fråga. Mellanskog fortsätter stötta dessa markägare och är aktiva i frågan. ERIK WESTBERG

Hela säsongen var bra, när jag kom till VM var jag i mitt livs bästa form och har aldrig åkt bättre. Det var en häftig känsla att verkligen pricka in formen, dessutom på hemmaplan. Läs mer om skidskytten Mona Brorssons framgångar, både i spåret och i skogen, på sidorna 5–7.

FÅ EN RYGGSPRUTA PÅ KÖPET! - när du handlar 50 liter Trico Viltskydd!* SOLO 473D CLASSIC RYGGSPRUTA, 10 LITER För behandling med viltskyddsmedel, insekticider. Membranpump. Enklare sele medföljer. Art.nr: 140473

TRICO VILTSKYDD, 10 LITER Skyddar skogsplantor mot viltskador. Används utan spädning. Vattentålig vilket ger lång effekt. Plantorna kan behandlas under hela säsongen. Art.nr: 146830

0 kr*

1.411 kr/st Tel. 0644-721 00 | skogma.se


NYHET! Alla vagnar kan levereras med vätskefyllda hjul direkt från fabrik.

Mowi - en bra dag i skogen! Mowi kranar och vagnar är framtagna, konstruerade och byggda av och för skogsfolk. Fabriken ligger i Bäckefors/Dalsland och tillverkningen sker till 100% i Sverige. Mowi huggarvagnar finns i storlekar från 9-15 ton, med eller utan drift. Våra kranar sträcker sig från 4,7 till 7,8 meter - med eller utan teleskoputskjut. Se hela modellprogrammet hos din återförsäljare eller på www.mowi.se Du hittar mer info, bilder och filmer på vår Facebook!

FTG Cranes AB • Industrigatan 1, 668 40 Bäckefors 0521-26 26 30 • www.ftgforest.com

Profile for Mellanskog

Med Mellanskog nr 3 2019  

Med Mellanskog nr 3 2019  

Advertisement