Page 37

få samma allergen injicerat i blodomloppet, i motsats till djur som inte i förväg blivit matade med proteinet. Redan då visades det att proteiner måste ges i tillräcklig mängd för att tolerans ska utvecklas, medan det krävs ytterst små doser för sensibilisering, vilket kan leda till allergi. Det finns alltså ingen grund ur allergisynpunkt till dagens idéer om pyttesmå smakportioner eller ”smaksensationer” som de döpts till. Munhålans bakterieflora viktig

Regelbunden närhet till främst bondgårdsdjur men också katter och hundar samt att växa upp i fattigdom sticker ut i att vara skyddande mot allergiutveckling. Har vi det idag för rent runt omkring oss och kommer vi i kontakt med för lite bakterier? Att bakteriefloran i tarmen har en betydande roll i utvecklingen av tolerans var Wold tydlig med, men poängterade att även munhålans bakterieflora verkar vara betydelsefull och att det behövs mycket forskning på området. Margarin verkar öka allergirisken

Philip Calder från Southamptons universitet, diskuterade om immunsystemet kan moduleras med hjälp av flero­ mättade fettsyror och därigenom påverka allergiutveckling. Ett flertal epidemiologiska studier har visat att intag av margarin är kopplat till en ökad risk för allergi. Margarin är rikt på omega-6 fettsyror och Calder funderade kring om kopplingen mellan margarin och allergi kan bero på innehållet av omega-6 fettsyror. Tillsammans med några kollegor publicerade Calder för några år sedan en systematisk översikt som behandlade risken för allergi hos barn i förhållande till tidig exponering för fisk, fiskolja och omega-3-fettsyror. Fiskintag skyddar

De kunde se en skyddande effekt på allergi hos barn efter moderns fiskintag under graviditeten likväl som en skyddande effekt av barnets eget fiskintag. Effekterna på allergiutveckling hos barn vars mödrar fått fiskolja under graviditeten varierade. Generellt kunde en minskad risk för sensibilisering mot ägg tidigt i livet ses. Enligt Calder verkar intag av fettsyror under graviditet och amning potentiellt kunna påverka utvecklingen av ett barns immunsystem. Han poängterade dock att det inte handlar om så många studier och att väldigt höga doser har använts.

hydrolyserade ersättningar och Christina West, Umeå universitet, diskuterade kring effekter av pre- och probiotika i relation till allergi. Delvis hydrolyserad (hydrolysera = bryta ned proteiner) vasslebaserad modersmjölksersättning har setts skydda mot eksem och används idag i Tyskland, men mekanismerna bakom är oklara och fler studier behövs. Även probiotika och prebiotika (”mat” för probiotiska bakterier) verkar kunna ha en positiv inverkan Ett flertal epidemiologiska på immunsystemet och studier har visat att intag allergiutveckling men av margarin är kopplat till då resultaten varierar en ökad risk för allergi. kan det i dagsläget inte användas för allergiprevention. Forskningen är dock i sin början och liksom alla andra talare ansåg West att fler studier behövs på området. Avskräcker rekommendationerna?

Paneldebatten som avslutade symposiet handlade till stor del om de nuvarande rekommendationerna kring tidpunkt för livsmedelsintroduktion till spädbarn. Livsmedels­verket rekommenderar idag full amning till barnet är sex månader och först därefter bör mat börja införas. Det är okej att introducera smakprov från fyra månader ”så länge det är så små mängder att det inte konkurrerar med amningen”. Forskarna på symposiet befarade att dagens råd verkar avskräckande, snarare än uppmuntrande, till att introducera mat redan från fyra månader. Flera studier pågår

Då allergier är ett växande folkhälsoproblem ifråga­ sattes råden, mot bakgrund av alla studier som pekar åt att fördröjd livsmedelsintroduktion kan öka risken för allergi. För att kunna ge säkra råd till föräldrar vad gäller tidpunkten för introduktion av mat till spädbarn behövs väldesignade observationsstudier studier på området som följer barn över tid samt randomiserade kontrollerade studier. Det pågår i dagsläget flera studier där man försöker hitta den optimala tidpunkten för introduktion av mat till spädbarn som förhoppningsvis kommer att kunna ge vägledning i frågan hur vi kan minska risken för allergiutveckling.

Män och kvinnor reagerar olika

En intressant upplysning lämnade Calder på en fråga från publiken, om vi själva kan syntetisera långa fleromättade fettsyror av den typ som finns i fiskolja. Man brukar säga att vi inte kan detta, men de studier som detta baseras på, gjordes bara på män. När man gjorde om studierna på kvinnor, visade det sig att de mycket väl kunde syntetisera ”fiskfettsyrorna”. Proteinhydrolysat, probiotika och prebiotika

Sibylle Koletzko från Münchens universitet pratade om

KARIN JONSSON, MALIN BARMAN Doktorander, Institutionen för kemi- och bioteknik, livsmedelsvetenskap, Chalmers tekniska högskola, Göteborg. malin.barman@chalmers.se karin.jonsson@chalmers.se #6 2014

37

Profile for Medicinsk access

Min Medicin 2014 #6  

Min Medicin 2014 #6  

Advertisement