Page 30

Råg tros minska risken för vällevnadssjukdomar – till exempel typ 2 diabetes Flera studier, såväl tidigare som nyligen avslutade om rågens effekter på vår hälsa visar på resultat i samma riktning - troligen kan råg påverka risken för vällevnadssjukdomar, bland annat genom positiva effekter på sockeromsättning och mättnadskänsla.

Råg är ett i huvudsakligen nordeuropeiskt sädesslag, som mest används för att framställa bröd, flingor, kross och mjöl. Vår forskargrupp vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) i Uppsala och flera andra grupper i Norden har studerat olika hälsoeffekter av just råg. I både tidigare och nyligen avslutade studier har vi bland annat kunna visa; • att högt intag av råg är förenat med ökad insulinkänslighet • att råg sänker det så kallade PSA-värdet hos män med prostatacancer och • att ett högt intag av råg leder till ett något minskat kalori­upptag jämfört med när man äter motsvarande energi­ mängd ifrån vita veteprodukter med tillsatt kostfiber. • Våra studier visar också att vi blir mättare av råg. Råg håller dig mätt längre

I en uppmärksammad knäckebrödsstudie publicerad i Nutrition Journal i mars 2014 , visas tydligt att olika rågprodukter ger mer mättnad än motsvarande energimängd från ”vitt” vete (siktat vetemjöl). Både knäckebröd, gröt Råg innehåller hög halt av olika typer av kostfibrer som både kan påverka hur närings­ ämnen tas upp i tarmen men som även till viss del kan förhindra upptag.

mättnad. Vissa av rågens fibrer används också som ”bränsle” av mikroorganismer i tarmen. Detta leder till att en rad olika föreningar till exempel så kallade kortkedjiga fettsyror (acetat, propionat och butyrat) bildas. Dessa fettsyror har en rad positiva effekter lokalt i tarmen och studeras även intensivt för möjliga effekter på mättnad och sockeromsättning. Fibrer från råg påverkar insulinsvaret efter en måltid. Rågfibrer har även visat sig påverka utsöndringen av vissa andra hormoner, till exempel GLP-1 (glukagon-like-peptide-1), som både påverkar insulinutsöndring och reglerar mättnad. Det är dock okänt vilken, eller förmodligen vilka, exakta mekanismer som leder till mättnadseffekten av råg. Mättnadseffekterna är högst troligt ett resultat av mekanismer kopplade till rågfibrerna och eller andra bioaktiva ämnen i rågen, snarare än till exempel hur mycket produkterna fyller ut magsäcken. Knäckebröd har ju till exempel mycket mindre volym än mjukt vitt bröd, men ger fortfarande en högre mättnadskänsla. Orsaken till ”rågfaktorn” ännu oklar

Råg gör att insulinutsöndringen efter en måltid minskar. Detta har visats i en rad studier och kallas ”rågfaktorn”. Rågfaktorn är ett fenomen där insulinsvaret efter en måltid av rågprodukt blir lägre än för vit veteprodukt (siktat vetemjöl), men utan att glukossvaret ändras. Detta trots samma mängd energi och tillgängliga kolhydrater, Det behövs med andra ord mindre insulin för att kontrollera blodsockret, vilket i förlängningen förmodligen är positivt för hälsan. Vi vet ännu inte orsakerna till ”rågfaktorn”. Forskning pågår för att få svar på den frågan eftersom ett lägre insulinsvar efter måltid, vid upprepade tillfällen förmodligen är positivt för att förebygga typ 2 diabetes. Råg ger bättre insulinkänslighet

och mjukt rågbröd fungerar oberoende av om produkterna är baserade på malt fullkornsmjöl, hela kärnor eller olika malningsfraktioner. Man håller sig helt enkel mättare mellan fyra och åtta timmar efter frukost med råg. Råg innehåller hög halt av olika typer av kostfibrer som både kan påverka hur näringsämnen tas upp i tarmen men som även till viss del kan förhindra upptag. Detta påverkar 30

#6 2014

Typ 2 diabetes beror på en otillräcklig insulinproduktion från bukspottkörtelns betaceller i samband med insulinresistens. Insulinresistens innebär att kroppens celler inte svarar normalt på insulin, med följd att mer måste produceras för att hålla blodglukosnivåerna nere. Diabetes utvecklas då betacellerna inte längre kan producera så mycket insulin som behövs.

Profile for Medicinsk access

Min Medicin 2014 #6  

Min Medicin 2014 #6  

Advertisement