Page 30

från elakartade prostatacancrar som kan övervägas. Även magnetkameraundersökning av prostata är en teknik som nu är på kraftig frammarsch. Socialstyrelsens genomgång av dessa nya testerna var långt ifrån tillfredsställande enligt vår mening och studier på magnetkamera granskades inte överhuvudtaget. En organiserad screening skulle bespara män både onödig oro och onödiga ingrepp om även utredningen av förhöjda PSA-värden styrdes upp och organiserades via centrala enheter. • Prostatacancer av låg risk kan följas utan omedelbar behandling

Prostatacancer delas in i låg-, mellan- och högrisk-cancer. De två senare rekommenderas behandling i botande syfte med kirurgi eller strålbehandling. Däremot prostatacancer av låg risk växer mycket långsamt och ger sällan eller aldrig spridning av cancer utanför prostata. Dessa patienter rekommenderas “aktiv monitorering” och innebär att mannen går på regelbundna kontroller hos urolog och följer cancers utveckling. På detta sätt kan en man undvika, eller fördröja, till exempel kirurgiskt ingrepp eller strålbehandling och de biverkningar som de kan föra med sig såsom urinläckage eller påverkan på sexualförmågan. • Hänvisa män med behandlingskrävande prostatacancer till erfarna specialister

Rutinerade och skickliga kirurger som har gjort många ingrepp har bättre förutsättningar att behandla cancern och minska biverkningarna. Idag utförs allt för många operationer av mindre erfarna kirurger. En man som har prostatacancer som rekommenderas kirurgisk behandling bör fråga sin urolog: hur många operationer har du gjort och vad har du för resultat? Resursfrågan går att lösa

Om allt nu tyder på att PSA-screening kan ha många fördelar, har svensk hälso- och sjukvård resurserna som

krävs? Socialstyrelsens genomgång visade tydligt att ett organiserat screeningprogram skulle vara kostnadseffektivt och avlasta primärvården. Rapporten ger även det kloka förslaget att sjuksköterskor i framtiden skulle kunna avlasta urologerna med utredningar vilket redan sker på ett flertal urologkliniker i Sverige. Om kostnaderna initialt är dyra kommer man att vinna på att minska lidande och död i spridd prostatacancer som är kraftigt vård- och resurskrävande. Sammanfattningsvis anser vi att alla svenska män i åldrarna 50-70 år bör informeras om för- och nackdelar med PSA-testning och få möjlighet att få PSA-testet utfört inom ramen för ett organiserat program där de själva får välja om de vill delta eller ej. På så sätt blir vinsterna större än skadorna. SIGRID CARLSSON Epidemiolog vid avdelningarna för kirurgi (enheten för urologi) samt epidemiologi och biostatistik vid Memorial Sloan Kettering Cancer Center, New York, USA; Docent i experimentell urologi, enheten för urologi, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, Göteborg, Sverige; legitimerad läkare. PER-ANDERS ABRAHAMSSON Överläkare, Professor i urologi, f.d. Verksamhetschef, Urologiska Klinken, Lunds Universitet, Malmö, Sverige; f.d. Generalsekreterare för European Association of Urology (EAU); adjungerad professor, avdelningen för urologi, University of Rochester Medical School Rochester, New York, USA.

Referenser 1. S  ocialstyrelsen. http://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas. 2. H ugosson J, Carlsson S, Aus G, et al. Mortality results from the Goteborg randomised population-based prostate-cancer screening trial. The Lancet Oncology. 2010;11:725-32. 3. Schröder FH, Hugosson J, Roobol MJ, et al. Screening and prostate cancer mortality: results of the European Randomised Study of Screening for Prostate Cancer (ERSPC) at 13 years of follow-up. Lancet. 2014;384:2027-35. 4. H ugosson J, Godtman RA, Carlsson SV, et al. Eighteen-year follow-up of the Göteborg Randomized Population-based Prostate Cancer Screening Trial: effect of sociodemographic variables on participation, prostate cancer incidence and mortality. Scandinavian Journal of Urology. 2017;1-11. 5. C arlsson S, Assel M, Ulmert D, et al. Screening for Prostate Cancer Starting at Age 50-54 Years. A Population-based Cohort Study. European Urology. 2017;71:46-52. 6. Arnsrud Godtman R, Holmberg E, Lilja H, et al. Opportunistic testing versus organized prostate-specific antigen screening: outcome after 18 years in the Goteborg randomized population-based prostate cancer screening trial. European Urology. 2015;68:354-60. 7. Vickers A, Carlsson S, Laudone V, et al. It ain’t what you do, it’s the way you do it: five golden rules for transforming prostate-specific antigen screening. European Urology. 2014;66:188-90. 8. Socialstyrelsen. Screeningprogram: Prostatacancer, screening med PSA-prov med eller utan annat kompletterande test. https://www. socialstyrelsen.se/riktlinjer/nationellascreeningprogram/prostatacancer-screeningmedpsa1. 2018. 9. Vickers AJ, Cronin AM, Bjork T, et al. Prostate specific antigen concentration at age 60 and death or metastasis from prostate cancer: case-control study. BMJ. 2010;341:c4521. 10. C arlsson S, Assel M, Sjoberg D, et al. Influence of blood prostate specific antigen levels at age 60 on benefits and harms of prostate cancer screening: population based cohort study. BMJ. 2014;348:g2296. 11. V  ickers AJ, Eastham JA, Scardino PT, et al. The Memorial Sloan Kettering Cancer Center Recommendations for Prostate Cancer Screening. Urology. 2016;91:12-8.

30

#3 2018

Min Medicin 2018 #3  
Min Medicin 2018 #3  
Advertisement