Page 50

Eftersom vår värld förändras så snabbt med en allt större mängd informa­ tion som dagligen måste hanteras och bearbetas så måste vi kanske dels uppmärk­samma risk­personer och dels lära oss hur vi skall skydda oss mot över­ belastning och ett första steg är att se problemet. Foto: Canstock, arkiv.

kan ta sig olika former. Den vanligaste formen liknar en bihåleinflammation med värk över ena eller båda käkhålorna eller värk över näsroten eller värk och tryckömhet över frontalsinus samtidigt med försämrad näspassage och rinnande näsa. Bilden misstolkas alltför lätt som en kronisk recidiverande bihåleinflammation. Ansiktsvärk av migrän kan även lokaliseras till tänder i överkäken eller till ena örat.65,66 Identifiering - diagnos

Migränhuvudvärk kan vara klassisk halvsidig med eller utan aura men även det som tolkas som spänningshuvudvärk kan många gånger vara migränhuvudvärk. Migränhuvudvärk kan vara halvsidigt eller bilateralt, lokaliserat i panna, tinningar eller bakhuvudet. Nackvärk kan vara migrän och bihålevärk kan vara migrän. Den internationella klassificeringen av migrän bäddar för underdiagnostik, underbehandling, utveckling av kronisk migrän och central sensitisering: Enligt internationell klassificering kan diagnosen först ställas om patienten haft minst 5 svåra huvudvärksattacker med en duration av minst 4 timmar och huvudvärken måste vara halvsidig och av pulserande karaktär och försämras av aktivitet och samtidigt illamående/kräkning och ljus och ljudöverkänslighet. Med så stränga krav kommer endast ett fåtal att få diagnos och om vi ser det omvänt: många med migrän får aldrig behandling och många kommer att utveckla en kronisk sjukdomsbild med central sensitisering som

kan sluta med en svårbehandlad utmattningsdepression. Det känns onödigt eftersom besvären i tidigt skede ofta kan lindras och bli hanterbara med ändrad livsstil och enkel egenvård om man bara vet sin diagnos och fått kunskap om hur kroppen fungerar och varför besvären uppstår. Eftersom det inte finns något enskilt diagnostiskt prov för att påvisa migrän bygger diagnosen på anamnestiska ledtrådar och på att utesluta alternativa diagnoser. Starka ledtrådar är hereditet och sensorisk högkänslighet för ljus, ljud, lukt eller rörelsesjuka. Konklusion

Med den mångfald av möjliga yttringar och så snäva definitions krav för diagnos är det inte förvånande att många med migrän går utan diagnos och behandling. Med tanke på den accelererande exponeringen i samhället för olika faktorer som stressar ett högkänsligt nervsystem är det inte heller förvånande att allt fler med anlag för migrän drabbas av huvudvärk eller andra mer oklara migränsymptom och att allt fler i samhället utvecklar en ökande central sensitisering med kognitiv svikt, psykiska besvär och utmattningsdepression. DR HÅKAN ENBOM MD, PhD, ÖNH specialist, otoneurolog DR INGA MALCUS ENBOM ÖNH specialist

Referenser 1. G ormley P, Anttila V, Winsvold BS, et al. Meta-analysis of 375,000 individuals identifies 38 susceptibility loci for migraine. bioRxiv. 2015;48(8). 2. Silberstein SD, Lipton RB, Breslau N. Migraine: Association with Personality Characteristics and Psychopathology. Cephalalgia. 1995;15(5):358-369. 3. T  an HJ, Suganthi C, Dhachayani S, Mohd Rizal AM, Raymond AA. The coexistence of anxiety and depressive personality traits in migraine. Singapore Med J. 2007;48(4):307-310. 4. Davis RE, Smitherman TA, Baskin SM. Personality traits, personality disorders, and migraine: A review. Neurol Sci. 2013;34. 5. Fraga MDB, Pinho RS, Andreoni S, et al. Trigger factors mainly from the environmental type are reported by adolescents with migraine. Arq Neuropsiquiatr. 2013;71:290-293. 6. N  eut D, Fily A, Cuvellier JC, Vallée L. The prevalence of triggers in paediatric migraine: A questionnaire study in 102 children and adolescents. J Headache Pain. 2012;13(1):61-65. 7. F  ukui PT, Gonçalves TRT, Strabelli CG, et al. Trigger factors in migraine patients. Arq Neuropsiquiatr. 2008;66(3 A):494-499. 8. E  nbom H, Enbom IM. Infraljud från vindkraftverk--förbisedd hälsorisk. Lakartidningen. 2013;110(32-33):1388-1389. 9. W  alters AB, Hamer JD, Smitherman TA. Sleep disturbance and affective comorbidity among episodic migraineurs. Headache. 2014;54(1) 10. C  evoli S, Giannini G, Favoni V, Pierangeli G, Cortelli P. Migraine and sleep disorders. In: Neurological Sciences.Vol 33.; 2012. 11. Chen PK, Fuh JL, Chen SP, Wang SJ. Association between restless legs syndrome and migraine. J Neurol Neurosurg Psychiatry. 2010. 12. Rainero I, Govone F, Gai A, Vacca A, Rubino E. Is Migraine Primarily a Metaboloendocrine Disorder? Curr Pain Headache Rep. 2018. 13. A  bdollahpour I, Salimi Y. Subclinical hypothyroidism is associated with migraine: A case-control study; methodological and statistical issues. Cephalalgia. 2018. 14. Lisotto C, Mainardi F, Maggioni F, Zanchin G. The comorbidity between migraine and hypothyroidism. J Headache Pain. 2013. 15. Christensen CE, Andersen FS, Wienholtz N, Egeberg A, Thyssen JP, Ashina M. The relationship between migraine and rosacea: Systematic review and meta-analysis. Cephalalgia. 2018.

50

#1 2019

Profile for Medicinsk access

Medicinsk Access 2019 #1  

Tidskriften Medicinsk access vänder sig till dem som är intresserade av medicin, hälsa, förebyggande och vårdande. Tidskriften fylls med akt...

Medicinsk Access 2019 #1  

Tidskriften Medicinsk access vänder sig till dem som är intresserade av medicin, hälsa, förebyggande och vårdande. Tidskriften fylls med akt...

Advertisement