Page 32

EBM-kunskapen är bra som bas, men den skickliga läkekonsten utövas först när den kombineras med läkarens egen erfarenhet för bedömning av den enskilda patientens sjukdom. Foto: CanStock, arkiv.

En uppenbar brist eftersom det är läkarens kompetens man söker, inte den lägre utbildade personalens. Självklart är det alltid angeläget att få besöket så snabbt som möjligt. Rutinmässiga undersökningar

Den här läkaren hade troligen ett samtal med mannen, och gjorde några rutinmässiga undersökningar, t.ex. lyssnade på hjärta och lungor och tittade i halsen. Sedan gav han en spruta (smärtstillande?) och recept på starka värktabletter. Så här med facit i hand kan man då bara misstänka att läkaren inte gick igenom sjukhistorien (anamnesen) ordentligt. Han arbetade troligen under tidspress, han bedömde tillståndet vara en vanlig form av smärta (vi vet inte exakt vilken), han arbetade under mottot ”de vanligaste sjukdomarna är de vanligaste” och använde riktlinjer och rutiner som gjorde det lätt för honom att välja en enkel förklaring till besvären utan att ta hänsyn till det speciella hos just denna patient. Vad lär sig läkare egentligen?

De flesta människor förstår nog att som läkare måste man veta allt om kroppens uppbyggnad, skelett, muskler, organ, celler, och blodvärden, och hur organen samarbetar och vad som kan gå fel, och vilka symptom det då blir som patienten söker läkaren för. Men minst lika viktigt är att allt vad människan genomgår sätter sina spår i kroppen, och detta har stor betydelse för bedömningen vid besöket. Jag genomgick det grundläggande praktiska utbildningsåret 1959; man börjar med 5 månader invärtes medicin och fortsätter med 5 månader kirurgi. Våra lärare betonade alltid genomgående att sjuk­ historien, eller anamnesen som vi kallar det, var den 32

#1 2019

viktigaste grunden för att uppnå målet, en trolig diagnos. Vi måste alltså lära oss att etablera kontakt med patienten, få hens förtroende, ställa frågor på rätt sätt och ställa följdfrågor beroende på svaren. Detta tar en stund, och det är sannolikt på den punkten det oftast brister när saker går fel i vården: man har inte kunnat ta den nödvändiga tiden för en god sjukhistoria. När det gäller läkarens etiska ansvar gentemot patienten finns redan från antiken gamla regler formulerade, t.ex. i form av den s.k. hippokratiska eden. Ordagrant är den texten litet svårbegriplig och inte helt tillämplig i modern tid, men innebörden har formulerats kortfattat i följande fyra regler: aldrig skada, gärna lindra, om möjligt bota, alltid trösta. EBM kräver att man får mätbara data

För att kunna tillämpa statistiska metoder fordras att man kan sätta mått på sina data. Det kan röra sig om kategorier, t.ex. mycket sjuk, litet sjuk eller inte sjuk, men vanligtvis vill man ha mer exakta mått, helst sådana där måttenheterna skiljs av lika stora intervall. Laboratorieprover är oftast data som följer intervallskala, medan t.ex. smärta, som är en subjektiv upplevelse, inte kan mätas i centimeter eller grader. Det kan ändå finnas ett visst fog för att använda en sådan skala för smärtgrad, och det görs också, men den mäter inte om smärtan är av t.ex. skärande, molande eller stickande karaktär, och sådana skillnader kan antyda vilket organ som är sjukt. Det krävs alltså mer än mätdata för att det ska bli läkekonst, nämligen läkarens erfarenhet av tidigare patienter. Det skall ingå i läkarens hantverk att lagra i minnet beteende och karakteristika av tidigare patienter. Tyvärr är den kliniska forskningen idag besatt av att endast ta hänsyn till mätbara data, och på grundval av

Profile for Medicinsk access

Medicinsk Access 2019 #1  

Tidskriften Medicinsk access vänder sig till dem som är intresserade av medicin, hälsa, förebyggande och vårdande. Tidskriften fylls med akt...

Medicinsk Access 2019 #1  

Tidskriften Medicinsk access vänder sig till dem som är intresserade av medicin, hälsa, förebyggande och vårdande. Tidskriften fylls med akt...

Advertisement