Page 1

nummer 2 N OV EM B ER 2010 å r g å n g 15

FÖR ALLA

sid 8

AF

sid 10

Anläggning

sid 18

HUS

sid 28

VVS/KYL

sid 64

EL

Sid 76


sak säkervatten.se

w w w. r ox x . s e

Folk

in

s

m so

n a k

Felaktigt utförda vatteninstallationer orsakar en massa elände. Vattenskador, legionellasmitta och brännskador för att nämna några. För att komma till rätta med problemen har branschen infört ett detaljerat regelverk och en auktorisation av VVS-installatörer – Säker Vatteninstallation.

Anlita alltid en auktoriserad Säker Vatten-installatör – för din trygghets skull. Då vet du att det är folk som kan sin sak. På

www.säkervatten.se hittar du de auktoriserade installatörerna nära dig.


REDAKTION

AMA, RA och MER Anläggning 10 på G

­AMA generationsväxlar – på flera plan Vi närmar oss nu första utgåvan i andra varvet av AMA-utgivningen. Det är AMA Anläggning 10 som närmar sig utgivning. Det har varit en intensiv och engagerande resa från såväl utredare som remissinstanser och i början av 2011 finns AMA, RA och MER Anläggning 10 tillgängliga – såväl som böcker som på nätet. Genom denna tätare utgivning visar vi att vi menar allvar med att AMA ska vara det aktuella verktyget – inte bara det beprövade. Och det är inspirerande att det redan nu finns kunder som frågar när nästa utgåva finns tillgänglig. AMA och RA har naturligtvis uppdaterats avseende teknik och produktutveckling. Dessutom har Trafikverkets krav ytterligare bearbetats för att tillämpas av AMA. Tillämpningsanvisningarna i MER Anläggning har genomgått en förändring så att de till sitt huvudsakliga innehåll ska kunna tillämpas även för andra fackområden än anläggning. Samtidigt har en strukturell förändring genomförts med vägledande kommentarer i direkt anslutning till aktuella tillämpningsanvisningar. En viktig förändring i MER är att tidigare benämnda Gemensamma bestämmelser har minskat i omfattning med syftet att de flesta arbeten ska bära sina egna kostnader. För att man ska uppmärksamma detta har dessa ”bestämmel- »Vi på Byggtjänst ser” nu fått en annan benämning. kommer att fortsätta hålla den Men det är inte bara AMA som ersätts. En av våra mest erfarna AMA-redaktörer, Bengt Pellebergs, kom- stolta AMA-fanan högt.« mer att gå i pension efter att AMA Anläggning 10 blir klar. Bengt har varit med och tagit fram fyra generationer: 83, 98, 07 och 10. Vi tackar honom för alla dessa år med utredningar, figurritande och kurser för AMA, RA och MER samt artiklar och foton till AMA-nytt. Bengt är inte ensam om att gå i pension. Vi läser i pressen varje dag hur Byggsverige står inför en enorm generationsväxling. Och jag påstår att alla årskullar som nu lämnar arbetslivet har AMA i blodet. Men tyvärr är kunskapen inte lika god hos de årskullar i byggbranschen som kommer ut i arbetslivet. Från Byggtjänsts sida är detta en prioriterad fråga, både internt och externt. Några exempel på aktiviteter som pågår för att långsiktigt fylla tomrummet efter Bengt och alla hans kollegor är att ta fram övningsuppgifter baserade på AMA att användas i högskolorna. Vår skolsatsning med fria webbtjänster för alla studenter och deras lärare fortsätter, andra årskullen av Unga talanger har just nu påbörjats. Vi kommer att ha vårt andra öppet hus för studenter i början av december. I alla dessa aktiviteter spelar AMA en central roll. Bengt och alla andra i hans situation kan därför vara förvissade om att vi på Byggtjänst gör allt vi kan för att fortsätta hålla den stolta AMA-fanan högt. Arbetet med AMA Hus 11 har startat och pågår fram till årsskiftet 2011–2012. Det är även full fart på bokutgivning som har mer eller mindre stark koppling till AMA. AMA AF Konsult, BKKs handledning för entreprenadbesiktningar, Besiktningsjuridik, Arkitektens uppdrag, ABC om Hellqvist, VD ABK 09 och Boken om ABK är några färska exempel på bra och nyttiga Erik AB SVENSK BYGGTJÄNST böcker som bidrar till att vitalisera den AMA-relaterade kunskapen. erik.hellqvist@byggtjanst.se Trevlig läsning Erik Hellqvist

AMA-nytt – Redaktion 2/2010

3


redaktion

Produktchef AMA gustav anderson gustav.anderson@byggtjanst.se 08-457 10 55

PROJEKTLEDARE AMA Bo Samuelsson bo.samuelsson@byggtjanst.se 08-457 11 87

chefredaktör ama-nytt thord sköldekrans thord.skoldekrans@byggtjanst.se 08-457 11 39

PROJEKTASSISTENT anna bengtsson

ansvarig ama-webb larissa strömberg

ANSVARIG STANDARDER / BSAB jozef hornak

anna.bengtsson@byggtjanst.se 08-457 10 57

larissa.stromberg@byggtjanst.se 08-457 10 43

jozef.hornak@byggtjanst.se 08-457 10 81

A n l ä g g n i n g

redaktör Bengt Pellebergs bengt.pellebergs@byggtjanst.se 08-457 11 36

redaktör Bo Wahlquist bo.wahlquist@byggtjanst.se 08-457 11 14

REFERENSGRUPP ANLÄGGNING Magnus ahlcrona

Andreas Hult

Anna-Karin Croner

Jan Johansson Skanska

Sweco, Stockholm Gruppchef

Trafikverket Jönköping Projektledare

Per-olov karlsson

Mårten Lindström

Lars Åke lyckhult

JVAB Stockholm Arbetschef

More10 AB Lidingö Konsult

Stockholm Vatten Ansvarig materialoch teknikutveckling

Lahja Rydberg Forssbeck

mats werner

Malmö Stad Gatukontoret Malmö Projektledare

Stockholm Marknadschef

ANDERS WIMERT

Trafikverket Solna Sektionschef Byggnadsverk

COWI AB Göteborg Uppdragsledare

Advokatfirman Lindahl KB Stockholm Entreprenadjurist

el

Örjan Borgström

redaktör Anders Wester anders.wester@byggtjanst.se 019-13 53 20

redaktör per andersson per.andersson@byggtjanst.se 08-457 10 83

REFERENSGRUPP EL Magnus Andersson

Göran Berg

Sture Björklund

Gmki Elkonsult AB Eskilstuna VD

Team TSP AB Täby VD

Trafikverket, Trafik och miljö, Enhet Öst/Stockholm Ingenjör kraft och belysning

Kåre Nordin Kjell Gustavsson

Statens Fastighetsverk Stockholm Ingenjör 4

Elektriska Installatörsorganisationen, EIO Stockholm Ingenjör

Elbranchens Utvecklingsoch Utbildningscenter, EUU Nyköping Produkt-  /  Utbildningsansvarig joakim Carlsson

Elektriska Installatörsorganisationen, EIO Stockholm Teleingenjör

JOAKIM GRAFSTRÖM

SEK Svensk Elstandard Ingenjör

KENT OHLSSON

Kenth Ryeskog

Kent Ohlsson Vectura, Västerås Elingenjör

STF Ingenjörsutbildningar, Stockholm Produktchef A MA-nytt – Redaktion 2/2010


REDAKTION

hus

redaktör Sören Danielsson soren.danielsson@byggtjanst.se 08-457 10 90

redaktör yvonne brinck yvonne.brinck@byggtjanst.se 08-457 11 92

REFERENSGRUPP HUS Carl-Göran Ek

JM AB Stockholm Utvecklingsingenjör

Husbyggnadsvaror HBV Förening Stockholm Utvecklingsansvarig Arkitekt MSA

Börje Wahlgren

Ivar Westerlund

Torbjörn Osterling

Skanska Sverige AB Stockholm Projekteringsledare

Tyréns AB Stockholm Byggnadsingenjör, SBR

Bentab Byggkonsult AB Stockholm Byggnadsingenjör, SBR

hans ahlm

gunnar josefson

JM AB Stockholm Inköpschef

SUSANNA UHLIN

Brunnberg & Forshed Arkitektkontor AB Stockholm Arkitekt SAR/MSA

vvs / kyl

redaktör Jan Fredriksson jan.fredriksson@byggtjanst.se 08-457 11 93

redaktör martin brunnkvist martin.brunnkvist@byggtjanst.se 08-457 11 51

REFERENSGRUPP VVS • KYL Rolf Alm

Johnny Andersson

Tord Ekberg

CHRISTER FOHLSTRÖM

TeknikFörmedling AB Enköping Utbildare

Ramböll AB, Sverige Stockholm Teknisk direktör

Jarl Magnusson AB Stockholm Uppdragsansvarig

Condo Consult AB Stockholm Konsult

Håkan Genberg

kjell-åke henriksson

Göran Kölgren

Gentek Konsult Stockholm Konsult

JM AB, Region Stockholm Installationsansvarig

Vasakronan AB Stockholm Projektledare

Klas Kjellman

Carl Larsson

Klas Kjellman Konsultbyrå AB Stockholm Konsult

Bravida Sverige AB, Div. Stockholm Stockholm Civilingenjör

Per Ossmer

Advokaterna Liman & Partners AB Stockholm

AMA-nytt På detta uppslag presenteras AMA-nytts referensgrupper och den redaktion som svarar för innehållet i AMA-nytt. AMA utvecklas genom den regelbundna publiceringen av nyheter och komplement i AMA-nytt. På det sättet hålls AMA levande och aktuell och användarna tillförs ny kunskap.

Referensgruppen tar på eget initiativ upp frågor och har kontakter utåt inom sitt nätverk. Ledamöterna deltar ibland som författare för artiklar i AMA-nytt. Gruppernas sammansättning förändras över tiden. Nya deltagare utses på egna meriter och vi strävar efter att varje grupp som helhet ska ha en bred representation och förankring i branschen.

Referensgrupper Svensk Byggtjänsts ambition är att AMAs innehåll ska ha en bred förankring inom byggsektorn. Därför arbetar vi kontinuerligt med ett kontaktnät av kunniga personer inom olika yrkesområden och i olika roller i byggprocessen. Alla fackområden inom AMA har en referensgrupp som har möten regelbundet 4–6 gånger om året. Där diskuteras aktuella tekniska frågor, förslag till nya texter för AMA-nytt Beskrivningsdel, standarder samt kommande artiklar i informationsdelen.

Redaktion På Svensk Byggtjänst finns en redaktion som förbereder ärenden för referensgruppernas möten, sköter kallelser och protokoll och deltar aktivt i gruppernas arbete. Ämnesredaktören ansvarar både för AMAs Infodel och Beskrivningsdel. Redaktören är också huvudansvarig för textframställning och den slutliga granskningen av innehållet, samt samman­k allande till referensgruppens möten.

AMA-nytt – Redaktion 2/2010

5


03 ::: Ledaren

41 Bärande träskivor i yttertak och golv

79 Kommentarer gör Elinstallationsreglerna tydligare

Uppdaterad standard om MDF

80 Planera för laddning av framtidens fordon

08 ::: För alla

42 CE-märkning av förtillverkade trätakstolar

84 Uppdatering av hisstandard

43 Fuktsäkra utfackningsväggar

86 Tydliga begrepp för signaler

45 Halkhämmande golvbeläggningar

88 ::: Fråga & Svar

47 Skador i våtrumsgolv på träbjälklag

AMA generationsväxlar – på flera plan

08 Välj omfattning i din egen AMA

10 ::: AF

10 Många nyheter i lagar om upphandling

49 Att säkerställa god lufttäthet

12 Konkurrenspräglad dialog

14 AMA AF Konsult 10

53 Provning av byggnaders lufttäthet

57 Arbetet med AMA Hus 11 har startat

59 Termisk isolering och dränerande skikt av bitumen- limmad cellplast

18 ::: Anläggning

18 Ett liv med AMA – lärorika utmaningar

20 Eurokod 7 – Geokonstruktioner

21 Från remiss till färdig AMA, RA och MER Anläggning 10

64 ::: VVS • Kyl

24 Färdighet ersätter behörighet när Mätningskungörelsen upphört

64 Säker Vatteninstallation

68 Ny ventilationsstandard

69 Rektangulära kanalböjar

70 Energimärkning av tappvattenarmaturer

74 Presskopplingar ska ID-märkas

26 BIM förändrar processerna

28 ::: Hus

28 BESIKTNING – Del 4 Vanliga fel vid besiktningar av 35 Stomljud – åtgärder 38 Nytt regelverk för bärande stålkonstruktioner

För alla

6

28

76 ::: El

76 CCTV-standard

78 Standarder som påverkar AMA och RA

40 Färgtest 2010 – sju får godkänt

08

88 Anläggning Hus 91 VVS

12

AF

Besiktning – Del 4: Vanliga fel vid besiktningar av plåtarbeten på fasader

24

Anläggning

AMA-nytt – Innehåll 2/2010


INNEHÅLL Nummer 2 november 2010

AMA-nytt består av två delar AMA-nytts informationsdel innehåller artiklar som är till hjälp vid beskrivningsarbete, upphandling med mera. Artiklarna syftar i första hand till att ge fördjupad information i anslutning till de ändringar och tillägg som görs i beskrivningsdelen. Vidare behandlas andra mer allmänna ämnen om tekniska beskrivningar, administrativa föreskrifter och tillämpning av AMA. Informationsdelen innehåller också ett avsnitt med frågor och svar som berör AMA på olika sätt. Frågorna som kommer direkt från användarna kan gälla hur texter i AMA ska tolkas eller varför AMA föreskriver ett visst utförande eller var i beskrivningen en viss produkt ska beskrivas.

ansvarig chefredaktör

Thord Sköldekrans thord.skoldekrans@byggtjanst.se produkt- och utvecklingsansvarig AMA

Gustav Anderson gustav.anderson@byggtjanst.se Formgivare

Beate Pytz

AMA-nytts informationsdelar är numera samlade i en publikation för alla fackområden. Den har kvar sin indelning av innehållet efter dessa. Vi har märkt sidorna med färg och text så att du lätt kan hitta ditt område. De artiklar som är av allmän inriktning är samlade under rubriken ”För alla”. Men vi hoppas att du kan få intressant läsning även utanför din egen specialitet. Byggande handlar ju mycket om samverkan mellan olika teknikområden.

textredigering

Mette Ramel teknisk bildredaktör / repro

Harald Holm vd

Spara informationsdelen, den innehåller artiklar som kan komma till nytta fler gånger. Artiklarna finns också tillgängliga i AMA webbtjänst där det är lätt att söka i innehållet.

Erik Hellqvist erik.hellqvist@byggtjanst.se

Den andra delen är beskrivningsdelen där förslag till nya och ändrade beskrivningstexter publiceras. Bakgrunden till ändringarna kan vara nya normer, föreskrifter och anvisningar och inte minst nya och ändrade standarder. Nya koder och rubriker tillkommer då det är motiverat av nya material och metoder.

Mats Hultgren mats.hultgren@byggtjanst.se

Texterna i beskrivningsdelen ackumuleras, varför endast det senaste numret av beskrivningsdelen behöver användas. Spara dock denna utgåva, som är den sista anpassad för AF AMA 98.

Ansvarig utgivare

AB svensk byggtjänst

St. Eriksgatan 117, 113 87 Stockholm tfn: 08-457 10 00, www.byggtjanst.se omslagsbild

Foto: Thomas Lundgren Motiv: Hissar som stomljudskälla.

Frågor och synpunkter

tryckeri

Frågor och synpunkter om artiklarna, innehållet i AMA-nytts beskrivningsdel och övriga AMA-publikationer kan ställas till redaktionen. E-postadresser och telefonnummer finns på föregående uppslag. AMA-nytt utkommer två gånger om året. Abonnemang kan beställas från AB Svensk Byggtjänst.

35

70

Hus

AMA-nytt – Innehåll 2/2010

VVS • Kyl

Holmbergs i Malmö AB

© 2010  AB Svensk Byggtjänst

80

El

7


FÖR ALLA

PER ANDERSSON AMA-redaktör El/Tele, AB Svensk Byggtjänst

Andreas Nyström visar de nya möjligheterna i AMA-webbtjänst.

Välj omfattning i din egen AMA AMA-webbtjänster får nu nya funktioner som gör det möjligt att göra en anpassad AMA efter eget tycke och smak. I AMA hus kommer det också finnas möjlighet att navigera fram genom bilder till den BSAB-kod som eftersöks. t e x t: p e r a n d e r s s o n . f oto : t h o r d s köl d e k ra n s

F

ram till idag har AMA-produkterna presenterats uppdelade i olika fackområden. Denna uppdelning har gällt de tryckta böckerna men det har också speglat abonnemangen för AMAwebbtjänster. Genom åren har det presenterats ett antal särtryck med utvalda koder och rubriker från något fackområde. En gemensam nämnare för dessa särtryck är att behovet och efterfrågan har funnits hos en stor grupp AMA-användare inom samma yrkeskår. Nu lanserar Svensk Byggtjänst tjänsten ”Min AMA”

8

som innebär att det blir mycket enklare och framförallt flexiblare att skapa särtryck ur AMA. – Genom ”Min AMA” kan användaren på ett enkelt sätt själv skapa sin egen AMA i form av ett särtryck, säger Andreas Nyström, projektledare på Svensk Byggtjänst som ansvarat för framtagandet av tjänsten. Kombinera olika typer av texter

Omfattningen och vilka koder som ska finnas med i ”Min AMA” sker genom

att göra ett urval från BSAB-systemets kodträd i AMA-webbtjänst. Urvalet kan kombineras med koder från samtliga fackområden, vilket innebär att det är användarens önskemål och behov som styr. Det är också fritt för användaren att välja vilka texter som ska finnas med i ”Min AMA”. – Texterna kan väljas från AMA, RA, MER och AMA-nytt, så det finns möjlighet att blanda och anpassa efter eget huvud, fortsätter Andreas. Det är också valbart för kunden vilken AMA-nytt – För alla 2/2010


eller vilka generationer av AMA som ska finnas med i särtrycket. De generationer som finns i AMA-webbtjänst är från och med AMA 98. Tryckt bok eller digitalt

När urvalet är gjort och omfattningen är bestämd så finns det ett val till att göra och det är hur ”Min AMA” ska förevigas. Det går att få den som PDF eller tryckt bok. Om valet är PDF så kommer det färdiga resultatet att finnas tillgängligt i AMA-webbtjänst under ”Mina urval”. Önskas istället något att kunna ha i bokhyllan och ta fram att bläddra i så blir boken i formatet A4. Innan beställning sker så finns det möjlighet att förhandsgranska ”Min AMA” för att säkerställa att den ser ut som det är tänkt. Förhandsgranskningen omfattas av de 30 första BSAB-koderna som valts. Om förhandsgranskningen är till belåtenhet så är det bara att klicka på beställningsknappen, omdirigering sker då till webbutiken där beställningen avslutas. Om valet är PDF så kommer den att finnas tillgänglig efter cirka tio minuter. Den som valt en tryckt bok får ge sig till tåls lite längre, fem till sju dagar tar det innan den når ut till beställaren. Priset beror på omfånget

Priset på ”Min AMA” bestäms av omfånget och hur den ska presenteras. En PDF kostar cirka 60 procent av det tryckta alstret när omfattningen är den samma. När urvalet görs så finns det en knapp som beräknar priset, vilket gör det enkelt för kunden att se sin kostnad. För att kunna plocka ihop sitt eget särtryck så krävs ett abonnemang på AMAwebbtjänster. Det går dock att plocka koder och rubriker från de fackområden som inte ingår i abonnemanget. Navigering med bild

En annan nyhet som kommer att lanseras under hösten är ”Visualisering av BSAB”. Nyheten innebär att det kom-

AMA-nytt – För alla 2/2010

Genom att klicka i bildobjektet erhålls aktuella BSAB-koder.

mer att finnas en alternativ navigering i AMA-webbtjänst. Tidigare så har all navigering skett genom BSAB-trädet men nu finns det möjlighet att navigera genom ett bildobjekt. Genom att klicka på exempelvis en innervägg i bilden så presenteras aktuella koder och rubriker ur BSAB-tabellerna. Det finns här en möjlighet för användaren att välja om enbart de koder och rubriker som genererats av bilden ska presenteras eller om de ska visas markerade i BSAB-trädet. De som kommer ha mest nytta av att använda Visualisering av BSAB är förmodligen de som inte har så stor erfarenhet av att hitta i AMA. Men även erfarna AMA-användare kan nyttja bilderna som en genväg. Till en början kommer visualisering av BSAB enbart finnas tillgänglig för AMA Hus. För att kunna läsa texten under koder och rubriker behövs ett abonne-

mang på webbtjänsterna för fackområdet. För de som inte har detta abonnemang så finns det möjlighet att navigera i bildobjekten men texterna är då inte tillgängliga. Webbaserat beskrivningsverktyg

Arbete pågår också med att ge beskrivningsverktyget en ny teknisk plattform. Under våren 2011 så kommer det släppas som en webbapplikation. Det kommer bland annat ge beskrivningsverktyget en stabilare funktion som inte påverkas av olika typer av mjukvaruuppdateringar som släpps med jämna mellanrum. ■

9


AF

bo samuelsson Projektledare AMA, AB Svensk Byggtjänst

Offentliga byggherrar måste tillämpa lagen om offentlig upphandling.

Många nyheter i lagar om upphandling Det är många nyheter som införts i våra upphandlingslagar. Både lagen om offentlig upphandling, LOU och lagen om upphandling av vatten, energi, transporter och posttjänster, LUF innehåller en hel rad ändringar. t e x t: b o s s e s a m u e l s s o n . f oto : a n d e r s w e s t e r

D

e nya reglerna gäller från den 1 juli 2010, ett halvår för sent enlig kraven i det ändringsdirektiv, 2007/66/EG, som Europaparlamentet beslutat om. Lagändringarna rör rättsmedel som ogiltighet och sanktionsavgifter, konkurrenspräglad dialog, elektronisk auktion, miljöhänsyn och sociala hänsyn samt vissa regelförenklingar.

Avtalsspärrar

Nu införs avtalsspärrar efter underrättelse om tilldelningsbeslut, 16 kapitlet 6 §. Avtal får alltså inte ingås förrän tio dagar gått från underrättelse via elektroniskt medel och femton dagar om annat sätt använts. Avtalsspärren gäller för alla

10

upphandlingar både över och under tröskelvärdena. Om en ansökan om överprövning inkommer ska avtalsspärren kvarstå till dess att ärendet har prövats i förvaltningsdomstol och kvarstå tio dagar efter att rätten avgjort målet. Ogiltighetsförklaring

minska risken för att ett avtal ska ogiltigförklaras vid direktstyrda upphandlingar. En annons om så kallad förhandsinsyn (7 kapitlet 4 §) kan då skickas till Europeiska kommissionen för att meddela avsikten att upphandla ett kontrakt utan föregående annonsering samt att avtalsspärrar kommer att tillämpas.

och förhandsinsyn

Ett ingånget avtal kan förklaras ogiltigt om det har ingåtts utan att reglerna om annonsering i LOU eller LUF har följts, 16 kapitlet 15 §. Det gäller även vid överträdelse av bestämmelserna om förnyad konkurrensutsättning inom ett ramavtal. Har man använt sig av avtalsspärrar kan inte avtalet ogiltigförklaras. Det går att

Upphandlingsskadeavgift och skadestånd

Om en myndighet eller enhet överträder reglerna och sluter ett avtal som ändå får bestå enligt ett domstolsbeslut, kan en upphandlingsskadeavgift som uppgår till lägst tiotusen och högst tio miljoner kronor utdömas, 17 kapitlet 4 §. BelopAMA-nytt – AF 2/2010


pet får dock inte överstiga tio procent av kontraktsvärdet. Skadeståndsreglerna kompletteras med en möjlighet för anbudslämnare att få ersättning för nedlagt arbete om ett avtal ogiltigförklaras, 16 kapitlet 20 §. Konkurrenspräglad dialog

Upphandlingsförfarandet konkurrenspräglad dialog införs nu i LOU, 4 kapitlet. Det ska kunna användas såväl inom som utom det direktivstyrda området. Förfarandet kan tillämpas oavsett om det handlar om byggentreprenader eller upphandling av varor eller tjänster. Upphandlingen ska annonseras. Läs mer i separat artikel på sid 12. Elektronisk auktion

Den elektroniska auktionen är en form av avslutning i en ”vanlig” upphandling. Bestämmelserna införs i både LOU och LUF. Ett nytt kapitel 5 a infördes i lagen om offentlig upphandling som behandlar elektronisk auktion. Det kan tillämpas i de fall förfrågningsunderlaget är fastställt med tillräcklig grad av exakthet som en avslutande del av ett upphandlingsförfarande. Den elektroniska auktionen ska möjliggöra en rangordning (§2) på grund av automatiska utvärderingsmetoder som ska grundas på: ƒƒ priser, när kontraktet ska tilldelas den leverantör som erbjudit det lägsta priset, eller ƒƒ priser eller nya värden på de delar av anbuden som angetts i förfrågningsunderlaget, när kontraktet ska tilldelas den leverantör som har lämnat det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. Det finns vid en elektronisk auktion inte utrymme för subjektiva bedömningar. Endast sådana kriterier som kan bli föremål för automatisk utvärdering kan ingå. Elektronisk auktion kan tillämpas vid: 1. öppet förfarande 2. selektivt förfarande AMA-nytt – AF 2/2010

3. förhandlat förfarande under vissa förutsättningar 4. förnyad konkurrensutsättning inom ett ramavtal 5. förenklat förfarande 6. urvalsförfarande. Elektronisk auktion får genomföras vid förhandlat förfarande med föregående annonsering, om de anbud som har lämnats vid ett öppet eller selektivt förfarande är ogiltiga eller inte kan godtas. Att elektroniska auktioner kan användas vid förnyad konkurrensutsättning inom ett ramavtal framgår av punkten 4. Elektronisk auktion torde även kunna användas vid upphandling av själva ramavtalet, om förutsättningarna för användning av elektroniska auktioner i övrigt är uppfyllda. Man kan inte använda sig av elektronisk auktion i de fall då ramavtalet inte innehåller alla villkor för tilldelning av kontraktet, vilket innebär att en förnyad konkurrensutsättning ska ske. Elektronisk auktion är inte avsedd att användas vid mer komplicerade upphandlingar. Vid användning av öppet och selektivt förfarande samt förenklat förfarande och urvalsförfarande ska förfrågningsunderlaget vara tillräckligt pre-

ciserat innan de ursprungliga anbuden lämnas eftersom dessa förfaranden ger mycket begränsat utrymme för ändringar. Vid förhandlat förfarande torde krävas att förfrågningsunderlaget är fastställt med tillräcklig exakthet först då den elektroniska auktionen ska inledas. Om en elektronisk auktion kommer att tillämpas ska detta anges i annonsen om upphandlingen. Inköpscentraler

Bestämmelser om inköpscentraler (definition i 2 kapitlets 9a §) införs i LOU (4 kapitlets 22 §) och LUF, det vill säga man anpassar lagen till verkligheten. Miljö- och social hänsyn

I både LOU och LUF införs bestämmelser att man bör beakta miljö- och social hänsyn vid upphandling. Nyheten består i att redan i kapitel 1 har infört en 9 a § som säger att : ”Upphandlande myndigheter bör beakta miljöhänsyn och social hänsyn vid offentlig upphandling om upphandlingens art motiverar detta”. Bakgrunden är att det inte tydligt nog framgått i lagarna att det funnits möjligheter att formulera krav på frågor om 

www.upphandlingsstod.se/vaegledningar

11


AF 

miljö- och social hänsyn. Nu gör man ett litet förtydligande utan att ge några riktlinjer. I stället hänvisar man i proppen till de handböcker som är på väg att ges ut: ƒƒ Att köpa grönt! Handbok om miljöanpassad offentlig upphandling. ƒƒ Miljökrav i offentlig upphandling, Konkurrensverket juni 2008. ƒƒ Buying social: a guide to taking account of social considerations in public procurement. Boken är ännu bara ett utkast och synpunkter hämtas nu in från medlemsstaterna. Uppgiftsinhämtning

En ny regel i 10 kapitlet 3 § anger att upphandlaren har hela ansvaret för att kontrollera med Skatteverket och Kronofogdemyndigheten att leverantörer sköter sina skatter och socialförsäkringsavgifter. Observera att ändringen påverkar AMA AF under AFB.511 Uppgifter från skatte-

bo samuelsson Projektledare AMA, AB Svensk Byggtjänst

och kronofogdemyndighet.

Vid offentlig upphandling ska alltid denna kod åberopas.

Beloppsgränser

Beloppsgränser för direktupphandling har nu fastställts i LOU och LUF. Nu gäller femton procent av tröskelvärdena för varor och tjänster (15 kapitlet 3 §). Det innebär cirka 287 000 kronor för LOU, vilket också gäller för byggentreprenader. För LUF innebär det cirka 577 000 kronor. Kravet på att upphandlande enheter ska ha riktlinjer för direktupphandling har nu tagits bort. Ramavtal

I dag krävs minst tre leverantörer för att kunna sluta ett ramavtal enligt 15 kapitlet i LOU. Nu skrotas kravet. Frågan om ramavtal regleras i huvudsak i 5 kapitlet för all upphandling som följer direktivet.

För avtal som upphandlas utanför direktivet (under tröskelvärdet) gäller kraven i 15 kapitlet. För ramavtal har kraven hittills varit lika, både över och under tröskelvärdet. Ramavtal finns i två varianter, enligt 5 kap 4§ med en leverantör och enligt 5 kap 5§ med flera leverantörer, minst tre, speciellt i de fall alla villkor inte är fastställda i ramavtalet (§6) och en förnyad konkurrensutsättning görs innan tilldelning. Dessa regler gäller också enligt 15 kapitlet vilket nu ändrats så att antalet leverantörer är fritt i de fall alla villkor är fastställda. Hjälp finns att få på www.upphandlingsstod.se och hos www.konkurrensverket.se. ■ Källa: Lag om offentlig upphandling SFS 2007:1091 uppdaterad till och med SFS 2010:571

Konkurrenspräglad dialog När lagen om offentlig upphandling förnyades den 15 juli 2010 med nya ”rättsmedel” så fanns också nyheter i form av konkurrenspräglad dialog inarbetade i lagen. t e x t: b o s s e s a m u e l s s o n . f oto : NKS

K

onkurrenspräglad dialog är en upphandlingsform som kompletterar öppet, selektivt och förhandlat förfarande. Den ska kunna användas i upphandlingar när beställaren inte exakt kan formulera kraven på den önskade slutprodukten eller finansieringen av den. Kraven kring den konkurrenspräglade dialogen införs i fjärde kapitlet där också de selektiva och förhandlade upphandlingsformerna återfinns. I tolv nya paragrafer återfinns kraven på när och hur den konkurrenspräglade dialogen ska tillämpas. Utgångspunkten är att den upphandlande myndigheten inte kan formulera de slutliga tekniska eller

12

finansiella eller rättsliga kraven för en särskilt komplicerad upphandling, så att de traditionella upphandlingsformerna inte medger tilldelning av kontrakt. ( 4 kap §§10 och 11) Det är sannolikt att större och komplicerade byggentreprenader eller byggkoncessioner kommer att upphandlas med hjälp av konkurrenspräglad dialog, Ett kontrakt anses särskilt komplicerat när det inte rimligen kan krävas av en upphandlande myndighet att den ska kunna ställa exakta krav på den slutliga utformningen eller de tekniska lösningar som ska användas för ett visst ändamål. Det kan också handla om hur och på vil-

ket sätt anläggningen ska finansieras och drivas, exempelvis i offentlig-privat regi, OPS, BOT med mera. Annonsering

Meningen är att ett flertal anbudsgivare ska delta i den konkurrenspräglade dialogen, därför ska förfarandet annonseras (§12). I annonsen eller i ett beskrivande dokument ska behov och krav anges. Förfrågningsunderlaget vid en konkurrenspräglad dialog måste ge en god beskrivning av den upphandlande myndighetens behov och önskemål. I inledningen av en konkurrenspräglad dialog kan det dock vara svårt för en upphandlande myndigAMA-nytt – AF 2/2010


het att ange urvalskriterier, eftersom den då inte har vetskap om den lösning som bäst motsvarar dess behov. Detta leder till att man får använda sig av generella urvalskriterier som exempelvis kvalitet och pris. Urvalskriterierna får inte ändras efter dialogfasen. Kriterierna bör dock inte vara för allmänt hållna och bör i vart fall preciseras i sådan omfattning att de ger en uppfattning om hur myndigheten ska gå till väga för att värdera leverantörerna. Dialogen

Dialogens syfte (§13) ska vara att identifiera och bestämma hur den upphandlande myndighetens behov bäst kan tillgodoses. Under dialogen får myndigheten diskutera alla aspekter av kontraktet med de utvalda anbudssökandena, för att nå fram till en eller flera lösningar som kan tillgodose myndighetens behov och utgöra grunden för de anbud som de utvalda anbudssökandena bjuds in att lämna. Den konkurrenspräglade dialogen kan genomföras (§14) i successiva steg för att begränsa antalet lösningar som ska diskuteras. I fall ett sådant upplägg kommer att tillämpas så ska det anges i annonsen eller det beskrivande dokumentet. I en konkurrenspräglad dialog är det förslag på lösningar och inte leverantörer som väljs bort i dialogfasen, vilket innebär att en leverantör som har föreslagit flera lösningar är med i dialogen så länge inte alla lösningarna har uteslutits. Dialogen ska fortsätta fram tills att man funnit den lösning som tillgodoser myndighets behov, därefter ska dialogen skriftligen förklaras avslutad (§15) och anbudslämnarna ska uppmanas att lämna slutliga anbud (§16). Anbudsgivning

De anbudssökandena uppmanas att lämna sina slutgiltiga anbud (§16) på grundval av den eller de lösningar som har lagts fram och preciserats under dialogen. Anbuden ska innehålla alla de faktorer och villkor som är nödvändiga för projektets genomförande. Vid den slutgiltiga anbudsgivningen är det normalt fråga om AMA-nytt – AF 2/2010

Nya Karolinska skulle kunnats upphandlas med konkurrenspräglad dialog.

att leverantörerna lämnar anbud som avser vars och ens egen lösning. Detta beror på att myndigheten inte utan den enskilde leverantörens tillstånd får lämna ut information om dennes anbud till övriga leverantörer. Det bör dock inte möta något formellt hinder att den upphandlande myndigheten använder sig av en leverantörs lösning eller delar av den vid infordrande av de slutliga anbuden, förutsatt att den upphandlande myndigheten generellt förbehållit sig den rätten eller träffar avtal med leverantören om det.

ler i det beskrivande dokumentet (§18). Det anbud som är ekonomiskt mest fördelaktigt ska antas (§19). Eftersom det vid användning av en konkurrenspräglad dialog ska vara fråga om särskilt komplicerade kontrakt, finns det naturligt nog ingen möjlighet att låta endast priset avgöra valet av leverantör. Exempel på kriterier för begreppet ”ekonomiskt mest fördelaktiga” finns i direktivets 53 artikel (2004/18/EG).

Klarläggande och precisering

Man får uppmana den anbudsgivare vars anbud har identifierats som det ekonomiskt mest fördelaktiga, att inkomma med precisering (§20) av vissa frågor eller bekräftelse på vissa åtaganden som angetts. Det får dock inte leda till: 1. att väsentliga delar av anbudet eller inbjudan ändras, 2. att konkurrensen snedvrids, eller 3. diskriminering. Den sista paragrafen (§21)anger att den upphandlande myndigheten får bestämma att priser eller betalning ska ges till deltagarna i dialogen, det vill säga att viss ersättning för nedlagd tid och arbete ska utgå. ■

Myndigheten får uppmana anbudssökanden att klarlägga och precisera sitt anbud (§17). En sådan komplettering får dock inte leda till att grundläggande delar i anbudet ändras så att konkurrensfördelar uppstår eller diskriminering sker. Utrymmet för ändringar är begränsat. Paragrafen ger exempelvis inte utrymme för att förhandla med anbudsgivarna om de anbud som de har lämnat för att anpassa anbuden till de krav som den upphandlande myndigheten har angett och för att få fram det bästa anbudet. Detta är frågor som i stället får hanteras under dialogen. Det bör dock vara möjligt att göra såväl ekonomiska som materiella ändringar så länge dessa inte leder till att grundläggande delar av kontraktet ändras. Värdering av anbud

Anbuden ska värderas enligt de tilldelningskriterier som angetts i annonsen el-

Precisering av anbud eller bekräftande av åtagande

Källa: Lag om offentlig upphandling SFS 2007:1091 uppdaterad till och med SFS 2010:571

Läs mer på: www.upphandlingsstod.se/vaegledningar

13


AF

bo samuelsson Projektledare AMA, AB Svensk Byggtjänst

AMA AF Konsult 10 AMA AF Konsult 10 som är en hjälp för att upprätta administrativa föreskrifter som ansluter till ABK 09, har sedan i somras funnits tillgänglig som bok och även på AMA-webb. Här följer några kommentarer kring innehållet som är helt nytt. t e x t: b o s s e s a m u e l s s o n . f oto : a n d e r s w e s t e r , b e at e p y t z

A

llmänna Bestämmelser för Konsultuppdrag inom arkitekt- och ingenjörsverksamhet, ABK 09 fick en helt ny struktur vid den senaste uppdateringen 2009. Byggandets Kontraktskommitté, BKK valde att ordna innehållet efter samma principer som gäller för AB 04, det vill säga Allmänna Bestämmelser för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader och motsvarigheten för totalentreprenader, ABT 06. Det fick till följd att de nu utarbetade administrativa föreskrifterna för konsultuppdrag, AMA AF Konsult 10 är uppställda på samma sätt som AMA AF 07, men med annan kod AU istället för AF. U står för uppdrag då K redan var upptaget av AF Köp 08 som ansluter till Allmänna bestämmelser för köp av varor i yrkesmässig byggverksamhet, ABM. Innehållet i AMA AF Konsult 10 bygger på samma grundprinciper som övriga

AMA med koder och rubriker med tillhörande text. Det innebär också att pyramidregeln och företrädesregeln gäller här precis som i övriga AMA. Den inledande delen består av AMA föreskrifter som kan åberopas om de passar i aktuellt fall. De är hittills ganska få då de ännu inte hunnit tillämpas så ofta, med tiden kommer de säkert att utökas. Bokens andra del, Råd och Anvisningar, RA AF Konsult 10, är mer omfattande. Det innebär att man som författare av förfrågningsunderlaget får skriva mer med stöd av råden. AU och AUA

Inledningen både i föreskriftsdelen och i RA är AU ADMINISTRATIVA FÖRESKRIFTER som anger att för uppdraget gäller ABK 09. Därefter följer avsnittet AUA ALLMÄN ORIENTERING som inte är kopplad till ABK utan precis som i AMA AF

AMA AF Konsult är ett hjälpmedel för att upphandla konsulttjänster inom bygg- och anläggningsbranschen.

14

ger information om kontaktuppgifter för byggherre och beställare, ombud och redan utsedda projektörer, leverantörer och nätägare, uppgifter som anbudslämnaren har nytta av att känna till. Under AUA.2 Orientering om objektet ska översiktlig information lämnas om objektets art, ändamål, storlek och läge. Under AUA.3 Orientering om projektet och uppdraget, lämnas översiktlig information om projektet och uppdragets syfte, mål, tids- och kostnadsramar samt genomförandeform. Under AUA.31 anges om och när en eventuell projektgenomgång kommer att ske under anbudstiden. Avslutningsvis finns AUA.4 Förkortningar och AUA.5 Begreppsförklaringar. AUB UPPHANDLINGSFÖRESKRIFTER

Direkt under rubriken kan anges om BKKs regler för upphandling i konkurrens – BRUK 2007 – kommer att tillämpas. Vi har i denna utgåva av AMA AF Konsult inte valt att beskriva de särskilda regler som gäller vid offentlig upphandling. I remissförslaget fanns kommentarer om offentlig upphandling under vissa koder och rubriker, remissvaren pekade dock på att antingen ta bort eller kraftigt utöka kommentarerna. Vi valde då att ta bort dem, möjligen gör vi en separat kommentar om offentlig upphandling som avser både AMA AF och AMA AF Konsult i ett annat sammanhang. Under AUB.11 Upphandlingsförfarande anges vilket som avses tillämpas. AUB.12 Uppdragsform följer därefter och här anges om det avser ett konsultuppdrag som är enskilt eller om det är ett uppdrag med underkonsulter, ett så kallat generalkonsultuppdrag. AMA-nytt – AF 2/2010


AUB.13 Ersättningsform för anbudsgiv-

AUB.4 Anbudsöppning, ange om det är en

anger om anbudsgivare erhåller ersättning för anbudsgivning. Vidare under AUB.14 Ersättningsform för uppdraget anges om uppdraget ska utföras mot fast eller rörligt arvode. Detaljerna kring ersättningen ges under AUC.6 Ersättning.

sluten eller öppen anbudsöppning. Ange tid och plats vid öppen anbudsöppning.

ning

AUB.15 Förutsättningar för upphandlingen anger om det finns något som kan

påverka upphandlingen i form av ännu inte givna tillstånd eller vad som av andra skäl kan förhindra genomförandet. AUB.2 Förfrågningsunderlag

Under följande koder och rubriker redogörs för var och hur förfrågningsunderlaget kommer att vara tillgängligt, vilken distributionsform som kommer att användas. Under AUB.22 Förteckning över förfrågningsunderlag, anges alla de handlingar som ingår i förfrågningsunderlaget, dessa förtecknas i den ordning som anges i ABK 09 Kap 1 § 2. Vidare ska man under AUB.23 ange om och hur kompletterande handlingar kommer att tillhandahållas under anbudstiden. AUB.24 Frågor under anbudstiden tar upp frågor som med anledning av förfrågningsunderlaget ska ställas till beställaren och svar på frågorna som ska delges alla anbudsgivare. Man ska här ange hur frågor kan ställas exempelvis med e-post, vidare anges vilken sista dag som frågor får ställas och när svar kommer att lämnas.

AUB.5 Anbudsprövning

AUB.51 Prövning av anbudsgivare där man

anger vilka krav som ställs på anbudsgivaren som exempelvis kompetens, certifiering, finansiell och ekonomisk styrka med mera. AUB.511 Uppgifter från skatte- och kronofogdemyndighet,

denna kod och rubrik åberopas i de fall beställaren själv kommer att begära uppgifter från skatteverk och kronofogdemyndighet. I fall man väljer att anbudslämnaren själv ska bifoga dessa uppgifter i anbudet får det anges under AUB.31. Är man offentlig upphandlare ska alltid AUB.511 åberopas då lagen om offentlig upphandling kräver att beställaren hämtar in uppgifterna själv. Avslutningsvis anges under AUB.52 Värderingsgrunder vid utvärdering av anbud, att dessa grunder anges i prioriteringsordning. Sist under AUB.53 Meddelande om beslut efter utvärdering av anbud anges hur anbudsgivaren ska meddelas efter att beslut fattats, observera att det finns särskilda regler för detta om man är offentlig upphandlare.

AUC UPPDRAGSFÖRESKRIFTER

Alla föreskrifter under detta kapitel utgår ifrån att ABK 09 tillämpas. I ABK finns ett antal fasta bestämmelser som man bör undvika att ändra på, andra är så kallade täckbestämmelser som bygger på att man kan ange ett annat förfarande än det som anges i bestämmelsen. Täckbestämmelser är markerade med * och texten ”om inte annat avtalas”. Alla täckbestämmelser återfinns som kod och rubrik i AMA AF Konsult. I de fall man väljer att ändra en fast bestämmelse måste det anges under rätt kod och rubrik under AUC i de administrativa föreskrifterna, med texten ”Med ändring av ABK 09 kap 0 § 00 föreskrivs ...” Utöver det ska alltid en ändring av en fast bestämmelse införas i en särskild sammanställning där man anger under vilken kod och rubrik i de administrativa föreskrifterna som ändringen finns. Hela sammanställningen förs sedan in under AUC.111 Sammanställning över ändringar i ABK 09. AUC.1 Omfattning

I ABK 09 ges två alternativ för upphandling av uppdrag. Det ena är uppdrag preciserat i samråd och det andra är uppdrag preciserat genom förfrågningsunderlag. 

AUB.3 Anbudsgivning

Under följande koder och rubriker avgörs frågor som rör själva anbudet. AUB.31 Anbudsform och innehåll anger vilka uppgifter anbud ska innehålla, om man har ett färdigt formulär till anbud så kan det bifogas förfrågningsunderlaget. Ange vidare om namnuppgifter på personer som ska ingå i konsultens projektorganisation ska finnas i anbudet. Vidare följer här koder och rubriker för kompletteringar till anbud, anbudstidens utgång, anbuds giltighetstid som är en månad men annan tid kan anges. Adressering, till vem ska anbudet skickas och hur. AMA-nytt – AF 2/2010

15


AF  Det

är bara det sistnämnda som AMA AF Konsult 10 omfattar. I förfrågningsunderlaget anges uppdragets omfattning och hur det ska redovisas. Vidare anges eventuellt skedes indelning för uppdraget. Beskrivningen av uppdragets omfattning görs i generella ordalag, det vill säga kort, exempelvis att ”Uppdraget omfattar projektering av bostadsbyggnader för en totalentreprenad”. Som hjälp finns uppdragsbestämningar Leda byggprojekt och Arkitektens uppdrag utgivna av STD och Svensk Byggtjänst under 2009 och 2010. Ytterligare titlar planeras. AUC.11 Kontraktshandlingar

Här återfinns AUC.111 Sammanställning över ändringar i ABK 09 och här anges sammanställningen över ändringar i fasta bestämmelser i ABK. AUC.13 Förutsättningar åtföljs av AUC.14 Skydds- och säkerhetsföreskrifter, finns sådana som måste följas anges det här. AUC.15 Information. Samlingsrubrik för ett antal koder och rubriker som avhandlar beställarens informationsansvarige och beställarens informationsverksamhet. Vidare finns kod och rubrik för de fall som konsulten ska medverka vid informationsmöten med fastighetsägare eller boende, med flera. CE-märkning

AUC.18 Författningar är huvudrubrik för frågor som rör ansvaret för CE-märkning av sammansatta installationsanläggningar. Här kan man under AUC.1851 ge konsulten i uppdrag att utföra CE-märkning av en maskininstallation som konsulten konstruerat i sitt projektuppdrag. I de fall konsulten endast ska lämna underlag för CE-märkning då annan part ska utföra själva CE-märkningen åberopas AUC.1852. AUC.2 Genomförande

Avsnittet behandlar främst frågor om

16

kvalitets- och miljöstyrning av uppdraget. Under AUC.221 Kvalitetsledning, anges om konsulten ska ha ett kvalitetsledningssystem som följer SS-EN ISO 9001:2008, om konsulten ska vara certifierad enligt detta eller något annat system. Därefter följer koder och rubriker för vem som är beställarens respektive konsultens kvalitetsansvarige och att man under AUB.31 anger om konsulten i anbudet ska ge namn på vem som är kvalitetsansvarig för projektet. AUC.222 Miljöledning, ange här krav på miljöledningssystem exempelvis upprättat enligt SS-EN ISO 14001:2004. Koden följs av koder för att ange namn på beställarens miljöansvarige samt konsultens dito och att man under AUB.31 anger om anbud ska innehålla uppgift om konsultens miljöansvarige. AUC.223 Plan för kvalitets- och miljöstyrning

Här följer kod och rubrik (AUC.2231) för beställarens planer för projektet som ska bifogas förfrågningsunderlaget. Vidare AUC.2232 för konsultens plan för kvalitets- och miljöstyrning. Här anges om konsulten ska upprätta en plan för uppdraget enligt ABK 2 § 3. Man bör ange vilka kvalitets- och miljöpåverkande åtgärder som konsulten ska redovisa, vidare utformning av planen. Man bör också ange krav på omfattning, utförande och redovisning av egenkontroll. Under AUC.224 anges om kvalitets- och miljörevision ska ske, dess omfattning och dokumentation som ska tillhandhållas samt vem som utför revisionen. AUC.23 Tillstånd m m, här anges vilka eventuella undantag som ska gälla från de yttranden, godkännanden och tillstånd som konsulten ska inhämta enligt ABK 09 kap 2 § 4*. AUC.24 Tillhandahållande av handlingar och uppgifter

Ange under AUC.241 Informationssamhur ett informationsutbyte ska ske och dokumenteras, vilken informa-

ordning,

tion, ansvarfördelning och hur samgranskning ska göras. Bygghandlingar 90 del 8 kan vara en hjälp. Se ABK 09 kap 2 § 5. Här följer kod och rubrik för vilka handlingar som beställaren kommer att tillhandahålla (AUC.242) och hur och till vem som konsulten ska redovisa sina handlingar under AUC.243. Här anges också om konsulten ska tillhandahålla underlag för anpassningar i arbetsmiljöplanen. AUC.3 Organisation

Beställarens projektorganisation redovisas under AUC.31. AUC.32 Konsultens uppdragsorganisation.

Ange under AUB.31 om anbud ska innehålla uppgifter om konsultens ombud och uppdragsansvarige med flera. Se ABK 09 kap 3 § 3. AUC.33 Möten , här anges allmänna förutsättningar för möten som antal, tid, tidsåtgång, plats och vem som kallar och för protokoll. Därefter följer kod och rubrik för startmöte, projekteringsmöte med beställaren samt byggmöte. Ange om konsulten ska delta i flera möten än de som redovisas under kod och rubrik. AUC.34 Tillsyn och kontroll enligt PBL, ange här vad konsulten ska ha för roll i förhållande till byggherren och hans kvalitetsansvarige/kontrollansvarige enligt PBL. AUC.35 Underkonsulter, ange under AUB.31 om konsulten ska uppge vilka underkonsulter som han avser att anlita under projektet. AUC.36 Uppgifter om sidokonsultuppdrag och andra arbeten, här anges förekommande sidokonsultuppdrag och arbete som utförs i egen regi. Redan utsedda projektörer redovisas under AUA.13. AUC.37 Samordning

Under AUC.371 Samordning av arbete anges om konsulten ska svara för samordningen av egna, beställarens och andras arbeten som redovisades under AUC.36, eller ange om någon annan är utsedd att

AMA-nytt – AF 2/2010


svara för samordningen, i så fall vem. Under AUC.374 Samordning av arbetsmiljö följer koder och rubriker för fallet om konsulten ska ansvara för byggarbetsmiljösamordningen för planering och projektering, BAS-P anges under AUC.3741. Ska konsulten vara byggarbetsmiljösamordnare under utförandet anges AUC.3742 , BAS-U. Under AUC.3743 anges vem som utsetts som byggarbetsmiljöansvarig för planering och projektering samt utförande om dessa redan är utsedda. AUC.4 Tider

Här anges under aktuell kod och rubrik beställarens krav på kontraktstider eller uppgift om att infordra alternativt förslag till kontraktstider i anbud. Under AUC.41 Tidplan anges om konsulten ska upprätta förslag till tidplan och när det lämnas samt hur det ska redovisas. Vidare finns koder och rubriker för uppdragsstart och deltider samt färdigställandetid. Under AUC.45 Vite vid försening anges om konsulten ska betala vite vid försening samt vilket belopp som ska utgå. Om arbetet går bättre än förväntat kan principer för tidsbonus anges under AUC.46. AUC.5 Ansvar

Under

AUC.53 Konsultens skadestånds-

skyldighet hänvisas direkt till ABK 09 kap

som ska projekteras, ange i så fall krav på kompletterande försäkringsskydd. Utöver konsultansvarsförsäkring ska konsulten ha en egendomsförsäkring, se även ABK 09 kap 5 § 3 och §§ 9-12. AUC.6 Ekonomi

Här följer koder och rubriker för ersättning, rörligt arvode AUC.611 och fast arvode AUC.612 som här kan beskrivas utförligare än under AUB.14. Vidare kan annan arvodesform anges under AUC.613. Sedan har vi ersättning för ändringar, AUC.614 och särskild ersättning under AUC.615 om konsulten ska betala kostnader för underkonsult enligt ABK 09 kap 6 § 5. Man kan också ange om konsulten får ta ut ett procentuellt pålägg på verifierad självkostnad. Ange att konsulten redovisar denna procentsats under AUB.31. Under AUC.617 Ersättning för kostnadsändringar, anges om fast eller timarvode ska indexregleras. Avslutningsvis finns koder och rubriker för betalning, betalningsplan, förskott, fakturering samt avbeställning. Frågorna avhandlas i ABK kap 6 §§ 8–13. AUC.7 Rätt till uppdragsresultatet

Här återfinns AUC.71 Nyttjanderätt, där man anger om beställaren önskar rätt att utnyttja uppdragsresultatet utöver vad

som sägs i ABK 09, kap 7 § 1. I ABK sägs vidare att beställaren har om inte annat avtalas rätt att använda och kopiera uppdragsresultatet för det med uppdraget avsedda ändamålet. Kommentaren pekar på att man noga bör ange ändamålet med uppdraget i avtalet. Vidare att man får på eget ansvar använda enskilda lösningar i uppdragsresultatet under förutsättning att upphovsrätt och immaterialrättigheter beaktas. AUC.72 Äganderätt till originalhandlingar och datafiler, enligt ABK 09 kap 7 § 8 har konsulten om inte annat avtalas äganderätt till både originalhandlingar och datafiler. Enligt kommentaren i ABK bör man överväga behovet av arkivering av materialet både i tid och omfattning. AUC.73 handlar om rätt till uppfinning med hänvisning till ABK 09 kap 7 §§ 10–12 som inte innehåller några täckbestämmelser. Avslutningsvis finns koder och rubriker för Hävning AUC.8 se ABK 09 kap 8 §§ 1–2, Tvistelösning AUC.9 och slutligen Förenklad tvistelösning AUC.91, samtliga behandlas i ABK 09. Vid tvistelösning kan man avtala om annan lösning än avgörande i allmän domstol enligt ABK kap 9 § 1, samma sak gäller vid fallet med förenklad tvistelösning där ABK 09 kap 10 § 1 är en täckbestämmelse. ■

Här gäller det att vara rätt försäkrad.

5 § 3* som säger att skadeståndsskyldigheten är begränsad till 120 basbelopp om inte annat avtalas. Beloppet ska inte omfatta vite eller skadestånd för försening. AUC.54 Försäkring

Enligt ABK 09 kap 5 § 10 ska konsulten ha en konsultansvarsförsäkring. I samråd mellan BKK och försäkringsbranschen har en basomfattning för en konsultansvarsförsäkring upprättats som återfinns som bilaga 1 i AMA AF konsult 10. Man ska ange om denna basomfattning för konsultansvarförsäkring ska gälla. Basomfattningen är ett grundskydd och kan behöva kompletteras beroende på vad

AMA-nytt – AF 2/2010

17


ANLÄGGNING

bengt pellebergs Huvudansvarig AMA-redaktör för Anläggning, AB Svensk Byggtjänst

Ett liv med AMA – lärorika utmaningar Efter att ha arbetat med fyra generationer AMA, RA, MR och MER för fackområdet mark och anläggning samt motsvarande AMA-nytt sedan dess begynnelse, närmar sig den dag då det är dags att gå i pension. Jag vill med denna artikel sammanfatta mitt liv med AMA och tacka alla som bidragit till mitt deltagande i detta arbete. t e x t: b e ng t p e ll e b e r g s . F OTO : t h o r d s kö l d e k r an s

S

vensk Byggtjänst har sedan 1950 gett ut Allmän Material och Arbetsbeskrivning, AMA. Specifikt för mark- och anläggning började det med Mark AMA 72 och har därefter varit Mark AMA 83, Anläggnings AMA 98 och AMA Anläggning 07. Och snart finns generationen AMA Anläggning 10. I anslutning till utgivning av AMA har även Råd och anvisningar till AMA, RA och Mät- och ersättningsregler, MR och MER, uppdaterats och getts ut. RA, MR och MER har dock inte alltid getts ut vid samma tillfälle som AMA. Exempel på detta är MR 75, RA 78 Mark och MER 2002 Anläggning.

Vägen in i AMA

Personligen har jag arbetat i arbetsgrupper och referensgrupper för AMA, RA, MR och MER sedan Mark AMA 83. Mitt arbete med AMA började egentligen redan med informationsaktiviteter om RA 78 Mark. Denna inkörningsport till mer djuplodat arbete i AMAvärlden bottnade i min verksamhet som informatör hos Bygginfo, där jag startade upp avdelningen för ”Mark/VA” 1977. Som informatör vid kundbesök och genomförande av kurser innebar arbetet att jag fick mycket ”feed-back”. Det i sin tur bidrog till att jag blev medlem i referensgruppen för dåtida Beskrivningsnytt. Min roll blev att så att säga att återge

18

branschens syn på verklighet och teori, vilket kunde ligga till grund för vad som skulle anges i Beskrivningsnytt. Med tiden kom detta arbete att få viss betydelse i arbetet med Mark AMA 83 med tillhörande RA och MR.

I februari 1983 gick jag från Bygginfo till Svensk Byggtjänst och det föll sig naturligt att jag fick ansvar för skapande och genomförande av utbildningar om Mark AMA 83. På liknande sätt som under Bygginfoåren gav kursverksamheten erfarenheter till gagn för arbetet med AMA-nytt, som började i Svensk Byggtjänsts regi 1980, och vidare till arbete med uppdateringar av AMA, RA och MER (MR bytte namn till MER i och med utgivningen 2002). Jag har under årens lopp ingått i referensgruppen för AMA-nytt Mark – numera referensgruppen för AMA-nytt Anläggning – och har varit verksam som sekreterare, utredare och huvudutredare i arbetena med Anläggnings AMA 98, AMA Anläggning 07 och kommande AMA Anläggning 10. I samband med utgivning av Anläggnings AMA 98 och MER 2002 skapade jag utbildningsmaterial i samråd med dåvarande huvudutredare och sakkunniga. Under årens lopp har jag sedan även genomfört en ansenlig mängd kurser i dessa ämnen med inslag av beskrivningsteknik, ofta tillsammans med huvudutredare eller sakkunnig. Utmaningar i medgång och motgång

Att arbeta med utveckling av AMA med tillhörande dokument innebär utmaningar, som ibland är relativt lätthanterliga men också ofta svåra. Arbetet kräver kontinuerligt samarbete med sakkunniga i branschen samt diskussioner och förankring i referensgrupper. Att sitta med i en referensgrupp innebär oftast ett stimulerande arbete så till vida att man ges möjlighet att delge grupAMA-nytt – Anläggning 2/2010


pen sina erfarenheter och frågeställningar från branschen och samtidigt få del av gedigen kunskap från andra representanter i gruppen. Arbetet inom referensgruppen för AMA Anläggning omfattar också att redovisa skrivna artiklar och argumentera för förslag till kompletteringar i AMAnytts beskrivningsdel. Detta kan många gånger innebära flera korrekturvändor innan det kan gå i tryck, men är då också väl förankrat. Sammanfattningsvis är arbetet med AMA-nytt således både utmanande och utvecklande. Att vara utredare och huvudutredare inför en ny generation AMA, med uppdraget att ”sy ihop” allt utredningsmaterial till AMA-mässigt innehåll, är en tuff uppgift. I det arbetet är det lätt att få uppleva både medgång och motgång. Under utredningsarbetet är det till exempel lätt att tidplaner spricker, på grund av att komplicerade frågor som inte kunnat förutses uppdagas. Å andra sidan är det upplyftande att få klara ut frågor som kan få en ny belysning i AMA, RA eller MER. Svåra frågor är till exempel införandet av Trafikverkets material- och varukrav samt utförandekrav, då dessa krav angivits i en

annorlunda struktur i tidigare Vägverkets och Banverkets skrifter, jämfört med BSAB-systemets tillämpning för produktionsresultat i AMA. När ett utredningsarbete sammanfattats i en remiss och synpunkter på denna kommer in är det för det mesta saklig och konstruktiv kritik som ges, vilket är intressant och lärorikt. Det händer dock att osaklig kritik lämnas, vilket naturligtvis kan kännas som en motgång – men det får väl sägas höra till jobbet. Jag kan, efter alla år med mestadels roliga minnen men också en del mindre roliga, konstatera att AMA-arbetet kan vara som livet i stort med både medgång och motgång och det är väl det som är skapande. Livet efter AMA

Livet med AMA har nu pågått för mig i drygt 30 år, varav 28 år hos Svensk Byggtjänst, och jag har nu kommit till det stadiet i livet då jag väljer att gå i pension. Vad bjuder då livet efter AMA på? Ja jag har nog inga problem att sysselsätta mig de närmaste åren. Jag vill ju innan kropp och själ blir för trötta ägna mig åt intressen såsom en del snickrande hemma, sportfis-

ke – helst både i fjällen och i skärgården – båtliv i Stockholms skärgård samt en och annan resa inom och utom Sverige. Jag vill passa på att tacka alla – ingen nämnd, ingen glömd – som jag haft äran att samarbeta med i AMA-projekt och alla som på olika sätt bidragit till mina upplevelserika år med fyra generationer AMA. 

Ett alternativt liv efter AMA.

AMA-nytt – Anläggning 2/2010

19


ANLÄGGNING

JOZEF HORNAK Ansvarig standarder/BSAB, AB Svensk Byggtjänst

Eurokod 7 – Geokonstruktioner Konstruktionsstandard på svenska med reglerna för dimensionering av geokonstruktioner. t e x t o c h foto : J O z e f h o r na k

D

et var ingen lätt uppgift att ta fram gemensamma regler för dimensionering av geokonstruktioner som skulle tillämpas i fler än 18 länder. Olika byggregler, geologi, undersökningsmetoder samt utvärderings- och dimensioneringsmetoder har länge urgjort ett stort hinder, men nu finns den första delen på svenska. Standarden har beteckning SS-EN 1997-1:2005 Eurokod 7: Dimensionering av geokonstruktioner – Del 1: Allmänna regler.

Innehåll i SS-EN 1997-1

Standarden innehåller cirka 109 sidor med principer och tillämpningsregler och cirka 40 sidor bilagor med förklaringar och exempel på dimensioneringar av informativ karaktär. Standarden är betydligt mer omfattande än de svenska dimensioneringsreglerna för geokonstruktioner med cirka 11 sidor i BKR. Eurokoden innehåller följande kapitel: ƒƒ Allmänt ƒƒ Grunder för geoteknisk dimensionering ƒƒ Geotekniska data ƒƒ Kontroll av utförande, uppföljning och underhåll

20

Fyllning, avvattning, jordförstärkning och jordarmering ƒƒ Plattgrundläggning ƒƒ Pålgrundläggning ƒƒ Förankringar ƒƒ Stödkonstruktioner ƒƒ Hydrauliskt brott ƒƒ Totalstabilitet ƒƒ Bankar ƒƒ Bilagor A–NA I kapitlen 1–4 finns generella regler för standardens tillämpning, för geoteknisk dimensionering, för framtagning av geotekniska data och för kontroll av utföranden, uppföljning och underhåll av geokonstruktioner. De följande kapitlen från 5–12 innehåller detaljerade regler för dimensionering av olika slag av geokonstruktioner men också specifika regler för utförande samt för kontroll och uppföljning. Utförande behandlas endast i den omfattning som det kan påverka förutsättningarna för dimensioneringen. ƒƒ

Nationella val

Standardens nio bilagor innehåller förklaringar och exempel på dimensioneringar av informativ karaktär. Bilaga NA innehåller nationella val och i denna Eurokod

finns det 28 stycken som är grundläggande för alla typer av geokonstruktioner. Sedan finns det 46 stycken som är för pålar. Övriga geokonstruktioner har tillsammans 10 nationella val. Den nationella bilagan är styrande för konstruktioner som ska utföras i Sverige. Beroende på typ av konstruktion så är det valen enligt Trafikverkets (VVFS) respektive Boverkets BFS som ska tillämpas. RA Anläggning 10

I kommande RA Anläggning 10 finns hänvisning till nationella val i Eurokod 7 del 1 i avsnittet CCB.1 Slagning av pålar av betong. Utförandestandarder

Eurokoden innehåller även hänvisningar till standarder som handlar om utförande av grävpålar, förankringar, sponter, massundanträngande pålar och mikropålar. När eurokoder efter årsskiftet blir obligatoriska för dimensionering, kommer även respektive avsnitt i utförandestandarder att vara bindande för en entreprenör. Även i kommande AMA Anläggning 10 kommer det att finnas hänvisningar till nämnda utförandestandarder.

AMA-nytt – Anläggning 2/2010


bengt pellebergs Huvudansvarig AMA-redaktör för Anläggning, AB Svensk Byggtjänst

Utbildning rekommenderas

Införande av eurokoder brukar medföra en del nyheter som kräver att man måste lära sig nya saker och ändra på en del rutiner. Det finns kurser om eurokoder i olika omfattningar och det är viktigt att skaffa sig komplett kursinformation för att välja en kurs som uppfyller konsultens behov. IEG (Implementeringskommissionen för europastandarder inom Geotekniken) arbetar med att ta fram tillämpnings-

dokument för hur de nya europastandarderna ska tolkas inom geotekniken. Branschen har gemensamt diskuterat hur de nya standarderna bör tolkas för att skapa förutsättningar för ekonomiska tekniska lösningar med hög kvalitet. Til�lämpningsdokument har tagits fram för olika geokonstruktioner (till exempel pålar, sponter, slänter och bankar) men även för dokumenthantering enligt eurokod. IEG arrangerar kurser för geokonstruktörer och även icke-geotekniker som be-

höver hantera geoteknisk information. Mer information om kurserna finns på www.ieg.nu. 

Källa: SS-EN 1997-1:2005 Eurokod 7: Dimensionering av geokonstruktioner - Del 1: Allmänna regler, SIS Eurokod 7– Dimensionering av Geokonstruktioner, Ulf Bergdahl Civ.ing, VÄGOCH VATTENBYGGAREN 4-2006

Från remiss till färdig AMA, RA och MER Anläggning 10 Efter ett utdraget utredningsarbete under våren gick remiss på AMA, RA och MER Anläggning 10 ut före midsommar med remisstid till 30 augusti. Efter ett intensivt arbete med att bearbeta texter med anledning av inkomna remissvar står nu ett färdigställande av publikationerna för dörren. Utgivning beräknas ske i början av 2011. t e x t: b e ng t p e ll e b e r g s . foto : t h o r d s kö l d e k r an s

U

ppdatering av AMA, RA och MER Anläggning till version 2010 har varit ute på remiss under cirka två och en halv månad. Det jämfört med tidplanen för projektet något försenade remissutskicket beror på att utredningsarbetet krävt längre tid än planerat. Det är glädjande att konstatera att branschorganisationerna i större utsträckning än vid den förra uppdateringen till AMA Anläggning 07 har engagerat sig i remisslämnandet. Vidare har Trafikverket, kommuner, konsulter och entreprenörer lämnat många värdefulla synpunkter. Sammantaget är det fler remissvarare och synpunkter nu än vid uppdateringen 2007. Nu när inkomna remissvar har bearbetats kan sammanfattningsvis sägas att remissbearbetningen till stora delar har handlat om principfrågor och uttryckssätt. Många detaljfrågor har förstås också bearbetats tillsammans med respektive ansvarig utredare.

AMA-nytt – Anläggning 2/2010

Huvudfrågan för MER har varit förslag till omstrukturering av tillämpningsanvisningarna. Avsikten med den föreslagna omarbetningen är att tillämpningsanvisningarna i MER även ska kunna användas för andra fackområden än anläggning. Nedan kommenteras kortfattat några generella förändringar i AMA, RA och MER.

Bergschakt

I samarbete med BergsprängningsEntreprenörernas Förening, BEF, har tabeller under CBC BERGSCHAKT ändrats i vissa avseenden. Så har till exempel tabell CBC/2 Bergschaktningstoleranser och teoretisk skadezons utbredning för öppen sprängning gjorts om till de två tabellerna CBC/1 Bergschaktningsklasser och teoretisk bergkonturs utbred- 

Intensivt arbete med texter till MER Anläggning 10.

21


ANLÄGGNING  ning

för öppen sprängning (mått a) och CBC/2 Bergschaktningsklasser och teoretisk skadezons utbredning för öppen sprängning (mått b). Måtten ”a” och ”b” är enligt figur CBC/2 som tidigare. I samband med detta har även begreppet skonsam sprängning för bergschaktningsklass 1 utgått. Vissa figurer har kompletterats avseende vedertagna begrepp. Beträffande avtäckning av berg har rådtext angående åberopanden av avtäckningsklass I skärpts till att ”… alltid väljas då bergytan ligger inom detaljplanelagt område …”. Under koder och rubriker som behandlar bro och tunnel har texter anpassats till Trafikverkets krav. Grönytor

Avsnittet har utvecklats avseende växtjordar, bland annat med två alternativ på skelettjord. Under aktuella koder och rubriker för vegetationsytor har kompletterats med texter som syftar till att bevara kvaliteter på tillvarataget material, utförande av växtbäddar och växters krav på luft, vatten och näring. Tabeller med siktkurvor som visar krav på växtjord vid normala eller torra

Trafikverkets texter

Beträffande Trafikverkets utförandekrav så har de beaktats avseende främst vägar kategori A, broar, tunnlar och järnväg. I möjligaste mån har texter baserats på senaste utgåvor av kravdokument från före detta Vägverket och Banverket. Avsnitten om beläggningar och räcken har genomgått viss uppdatering. Uppdateringar inom va-området

Några figurer avseende placering av geotextil i ledningsgrav har tillkommit. Viss bearbetning har gjorts avseende tryckta och borrade ledningar. Samordning har skett med Svensk Fjärrvärme angående läggning av och krav på fjärrvärmerör. Viss omstrukturering har gjorts avseende betongrörsavsnittet, till exempel har kravet på fogning flyttats upp till PB-.41. Kod och rubrik för ledning av polymerbetong har införts. När det gäller korrosionsskyddsbe-

ISBN 91-7333-269-0

9 789173 332699

RA 10

Anläggning

Anläggning 10

Anläggning

En förändring som genast märks i MER Anläggning 10 är upplägget med vägledande kommentarer i direkt anslutning till tillämpningsanvisning. Kommentarerna är inlagda med kommentarer i AB 04 som förebild och tanken har varit att öka förståelsen för den bindande texten som tillämpningsanvisningen innebär när MER är åberopad. Tillämpningsanvisningarna har delats upp i avsnitten Generell tillämpning av mät- och ersättningsregler – MER och Kompletterande tillämpning av mät- och ersättningsregler – MER Anläggning 10. Syftet med detta är att det inledande avsnittet med generella tillämpningsanvisningar ska kunna tillämpas även för andra fackområden än anläggning. Det efterföljande avsnittet behandlar principer för mängdredovisning med Fall A och Fall B, vilket är specifikt för fackområdet anläggning. Dessutom har tabell med volymförändringskoefficienter för bergschaktmassor införts. Struktureringen av tillämpningsanvisningarna har ändrats till vad som bedömts vara en logisk tidsordning och viss

Mät- och ersättningsregler – anläggningsarbeten med mall till mängdförteckning

Råd och anvisningar till AMA Anläggning 10

Anläggning 10

Anläggning 10

AMA 10

Tillämpningsanvisningar i MER

MER

RA

AMA

Allmän material- och arbetsbeskrivning för anläggningsarbeten

handling så har en viss bearbetning gjorts av kodstrukturen.

AMA

AMA

AMA

22

förhållanden har tillförts. En tabell RA DCL/1 Terrassens egenskaper har skapats för att visa terrassmaterials egenskaper, åtgärder i terrass, möjlighet att använda terrassen i växtbädd och i så fall vilken typ av växtbädd samt val av påförd jord.

MER 10 Anläggning

ISBN 91-7333-270-4

9 789173 332705

AMA-nytt – Anläggning 2/2010


omredigering i texterna har genomförts även om sakinnehållet inte har förändrats nämnvärt. En stor fråga har varit om Gemensamma bestämmelser i MER ska bibehållas som i MER Anläggning 07 eller om de arbeten och åtaganden som anges under denna rubrik ska bära sina egna kostnader i likhet med andra arbeten enligt MER Anläggning 10. Begreppet Gemensamma bestämmelser har i sammanhanget ändrats till Allmänna kostnader.

AMA-nytt Beskrivningsdel 2/2010... ...är den sista utgåvan som används vid tillämpning av AMA Anläggning 07. Spara därför ditt exemplar av denna utgåva för användning vid upprättande av teknisk beskrivning som ansluter till AMA Anläggning 07. Nästa utgåva av AMA-nytt Beskrivningsdel, det vill säga nummer 1/2011 kommer att vara den första som ansluter till AMA Anläggning 10. ƒƒ ƒƒ

Mät- och ersättningsregler i MER

Bland ändringar och kompletteringar i MER kan bland annat nämnas att: ƒƒ ersättningsregler för byggnadsverk har införts ƒƒ mät- och ersättningsregel för rivning av beläggning har ändrats från area till vikt med tillägg till ersättning för kantskärning ƒƒ ersättningsregler för stubbrytning har ändrats så att stubbrytning alltid ersätts separat, det vill säga stubbar ska inte ingå i ersättning i markvegetationsavtagning eller jordschakt som tidigare

ƒƒ

ƒƒ ƒƒ

mät- och ersättningsregler för spont har omarbetats blocks beräknade volym som del av minsta omskrivna rätblocks volym har ändrats till 0,8 × b × h × l mätregel för ledning i grav med medelschaktdjup i berg mindre än eller lika med 0,7 m har ändrats från area till längd mät- och ersättningsregler för slagning av pålar har omarbetats vissa figurer har förtydligats, till exempel avseende schaktbottennivå.

gurer angående geotextiliers placering i ledningsgrav har tillkommit. Generellt har i AMA, RA och MER förtydliganden gjorts avseende olika begrepp, till exempel terrass och schaktbotten. Uppdateringar av hänvisningar till standarder och litteratur har naturligtvis genomförts. Detta återspeglas i alla kapitel. I kommande artiklar i AMA-nytt kommer mer detaljerad information om förändringar att presenteras. 

uppdatering av tabell

Tabell för geotextiliers egenskaper i olika bruksklasser har uppdaterats. Några fi-

ACHIEVEMENTS MADE SUSTAINABLE ÅF verkar som rådgivare i gröna frågor åt fyra olympiska kommittéer och kommer även utbilda de olympiska idrottarna i hållbarhetsfrågor. För oss på ÅF är det prestigefyllda samarbetet ännu ett bevis på vår starka ställning inom teknik och miljö.

Låt ÅF göra ditt företag grönt. www.afconsult.com


ANLÄGGNING

hans holm Kapitelsekreterare för mätningsarbeten och toleranser i AMA Anläggning och AMA Hus. WSP Sverige AB

Färdighet ersätter behörighet när Mätningskungörelsen upphört Från och med 2010-07-01 upphörde Mätningskungörelsen (1974:339) att gälla. Där angavs bland annat krav på behörighet för att få utföra mätningsarbeten. När nu kungörelsen (MK) tagits bort finns inte juridiskt stöd för att kräva särskild behörighet vid mätningsarbeten. Branschen har dock enats om att ersätta behörighetskravet med ett kompetenskrav som ska åberopas i avtal mellan parter för att vara giltigt. Te x t: Han s h o lm , c la s - g ö r an p e r s s o n . foto : s c an p i x

M

ätningskungörelsen har under lång tid varit uppe för diskussion avseende avveckling samt om ersättande kompetenskrav behövdes och hur dessa i så fall skulle formuleras och hanteras. Den definitiva avvecklingen hade sin grund i regeringens förenklingssträvande av regler samt EUs tjänstedirektiv avseende konkurrenshämmande regler där en överprövning av behörigheten skulle kunna bli problematisk. Dessutom ansåg branschen att det mätnings-tekniska området idag var alltför omfattande för att kunna ges generella regler för behörighet.

Mätningskungörelsen innehöll inte enbart behörighetsfrågan. Vissa andra delar har överförts till andra lagar, till exempel FBL (Fastighetsbildningslagen). Enklare att utföra

Att utföra mätningar i olika sammanhang har blivit mer lättillgängligt genom främst satellitteknikens tillkomst. Samtidigt har instrument, programvaror och dess manualer förenklats och förbättrats så att tekniken blivit enklare att utföra. Mätningar utförs i många olika sammanhang och har ofta en juridisk konsekvens

kopplad till resultatet. Mätningen kan till exempel avse läge för eller på särskild plats i fastighet, placering av anläggningar och hus enligt byggdokument och enskilda konstruktioners sammanbyggnad och placering. Mätningen har olika behov av noggrannhet från millimeternivå till någon meter i enstaka fall. Att kunna bedöma behov, förstå teknikens grunder och dess felteori samt att välja rätt metodik kräver dock grundläggande utbildning och erfarenhet. Utifrån denna värdering ansåg ”branschen” att ersättande krav på kompetens var ett viktigt behov för en mångfald av mätningsarbeten inom olika branscher. Behörigheten har därför ersatts av ett kompetenskrav kallat ”Grundläggande mätningsteknisk färdighet” som Lantmäteriet och branschen gemensamt tagit fram. FÖRSLAG TILL KRAV – GRUNDLÄGGANDE MÄTNINGSTEKNISK FÄRDIGHET

Mätningsarbetett har blivit mer lätttillgängligt genom satellitteknikens utnyttjande.

24

Följande hänvisningstext pekar på lämpliga krav för mätningsteknisk färdighet. Texten i rutan nedan ska anges i avtal, kontrakt eller dylikt för att få giltighet. I enskilda fall för särskilda mätningsarbeten kan beställande part i avtal behöva komplettera färdighetskravet med utökade uppgifter om specifik kompetens eller särskild praktik och erfarenhet. Detta får i så fall komplettera följande hänvisning: För uppdraget krävs grundläggande mätningsteknisk färdighet enligt LantmäAMA-nytt – Anläggning 2/2010


Relativ mätning

Clas-Göran Persson Ansvarig för Nya HMK, Lantmäteriet/KTH

teriets rekommendationer i Bilaga 1 till A § 348/2010, varvid text som anger bör ersätts med ska. Se www.lantmateriet.se/ HMK under rubriken Nya HMK/Juridik. De rekommendationer som presenteras här utgör en ersättare för mätningskungörelsens § 13, som rör ”behörighet att självständigt verkställa mätning och kartläggning”. Rekommendationerna har under vintern 2009/2010 utarbetats i samverkan mellan Lantmäteriet, branschen och utbildningsanstalterna. Liksom i MK § 13 ställs krav på såväl skolutbildning som praktisk erfarenhet. Termen Behörighet ersätts av begreppet Färdighet, men någon instans för formell prövning av färdigheten har inte etablerats. Konceptet är tänkt att tillämpas direkt i dialogen mellan beställare och utförare, arbetsgivare och arbetstagare etc. Kravet på färdighet riktar sig främst mot utövaren av själva mätningsarbetet men även den mätningsansvarige på större objekt bör ha kunskap om planering,

Principen för relativ mätning.

metoder, beräkningar och dokumentation för olika mätningstekniska arbeten. Kompetenskravet grundar sig på fem års

sammantagen utbildning och praktik, till exempel tre års utbildning och två års praktik. 

Grundläggande mätningsteknisk färdighet Grundläggande mätningsteknisk färdighet motsvarar i stort den behörighet som stipulerades i MK 13 § varför de automatiskt behöriga såväl som de av Lantmäteriet, Trafikverket och SGU förklarade behöriga enligt denna paragraf, bör kunna anses ha sådan färdighet.

4

3

Förslag till nya RA-texter i AMA Anläggning och AMA Hus.

Förslag till nya RA-texter i AMA Anläggning och AMA Hus

Text i RA Anläggning 07som utgår:

Text i RA Hus 08 som utgår:

BJB

BJC

GEODETISKA MÄTNINGSARBETEN FÖR ANLÄGGNING OCH FÖR GRUNDLÄGGNING AV HUS

Ange - behörighetskrav på entreprenörens ansvarige mätningsingenjör, när så erfordras. Krav kan vara enligt mätningskungörelsen (MK) SFS 1974:339 med tillägg. Banverket och Vägverket meddelar särskilda krav för behörighet enligt BVF 584.03 - om ansökningshandlingar från Vägverket, Borlänge ska användas. För mätningsverksamhet i gruvor meddelar SGU särskilda krav.

Ange - behörighetskrav på entreprenörens ansvarige mätningsingenjör. Krav kan vara enligt mätningskungörelsen (MK) SFS 1974:339 med tillägg. Banverket och Vägverket meddelar sär-

skilda krav för behörighet enligt BVF 584.03. - ansökningshandlingar enligt Banverket och Vägverket, Borlänge

Ny text i RA Anläggning som ersätter text ovan BJB

Behörighetskrav kan även ställas avseende utsättning av lägen för byggnader och anläggningar samt lägeskontroll enligt bygglov. Krav på behörighet meddelas av berörd byggnadsnämnd. Normalt ska detta hanteras i kontrollplanen.

GEODETISKA MÄTNINGSARBETEN FÖR ANLÄGGNING OCH FÖR GRUNDLÄGGNING AV HUS Ange - om krav på grundläggande mätningsteknisk färdighet ska vara enligt Lantmäteriets rekommendationer i Bilaga 1 till A § 348/2010 varvid text som anger bör ersätts med ska, se www.lantmateriet.se/HMK under rubriken Nya HMK/Juridik - om grundläggande mätningsteknisk färdighet ska gälla både mätningsansvarig och utförare av mätningar - om bestyrkande av grundläggande mätningsteknisk färdighet för mätpersonal ska lämnas in - om kompletterande krav till grundläggande mätningsteknisk färdighet ska gälla för projektet - om andra krav än grundläggande mätningsteknisk färdighet ska gälla för projektet.

GEODETISKA MÄTNINGSARBETEN FÖR HUS

Ny text i RA Hus som ersätter text ovan BJC

GEODETISKA MÄTNINGSARBETEN FÖR HUS Ange - om krav på grundläggande mätningsteknisk färdighet ska vara enligt Lantmäteriets rekommendationer i Bilaga 1 till A § 348/2010 varvid text som anger bör ersätts med ska, se www.lantmateriet.se/HMK under rubriken Nya HMK/Juridik - om grundläggande mätningsteknisk färdighet ska gälla både mätningsansvarig och utförare av mätningar - om bestyrkande av grundläggande mätningsteknisk färdighet för mätpersonal ska lämnas in - om kompletterande krav till grundläggande mätningsteknisk färdighet ska gälla för projektet - om andra krav än grundläggande mätningsteknisk färdighet ska gälla för projektet.

AMA-nytt – Anläggning 2/2010

25 -

Hans Holm WSP Sverige AB


ANLÄGGNING

MÅRTEN LINDSTRÖM Ordförande för referensgruppen AMA Anläggning, More10 AB

BIM förändrar processerna Nu kommer användningen av BIM – ByggnadsInformationsModellering – med stormsteg. Med detta menas ett sätt att systematiskt hantera informationen genom projekterings-, bygg och förvaltningsprocesserna, för att effektivisera dem och undvika manuella mellansteg som ofta är källor till fel. Te x t: m å r t e n lin d s t r ö m . foto : ma r t in b r unn k vi s t

I

nom samhällsbyggnadsområdet pågår något av en revolution vad gäller nya IT-verktyg. Sedan många år görs all projektering med IT-hjälpmedel, men tyvärr har det till stor del tidigare gjorts med program och system som arbetat som isolerade öar – ett program för varje projektör och ingen automatisk koppling till nästa led i processen. Inom husbyggnadsområdet har BIM-trenden verkat några år, nu görs kraftigare tag på anläggningsområdet – och här finns stora möjligheter till både effektivisering och att hitta nya lösningar bland annat genom koppling av

26

informationen till GIS-system och GPSpositionering. från streck till

mindre detaljerad information (materialtyper, egenskaper, standards, fabrikat, beräknad livslängd, serviceintervall med mera) om objekten.

användbar information

Den stora skillnaden med BIM jämfört med traditionell CAD-projektering är att 2D CAD-systemen egentligen inte håller rätt på annat än de streck som kommer fram på ritningarna, medan 3D CADsystem dessutom lagrar och kan hantera de aktuella objekt (vägöverbyggnad, ledningar etc) som projekteras. I BIM är objekten också kopplade till mer eller

många nya möjligheter

Några viktiga fördelar med BIM jämfört med mer traditionella arbetsmetoder är bland andra: ƒƒ Bättre informationshantering ger större möjligheter att visualisera och tydliggöra olika alternativ – inte minst viktigt för förankring av projekt och beslut bland politiker och allmänhet. AMA-nytt – Anläggning 2/2010


ƒƒ

ƒƒ

ƒƒ

ƒƒ

ƒƒ

ƒƒ

Systematiska kopplingar mellan olika program ger större möjligheter att i projekteringen undersöka olika alternativ, att göra tidiga kostnadskalkyler, alternativa massdispositioner med mera och välja den lösning som är bäst ur alla viktiga aspekter. Svåra arbetsmoment kan simuleras på ett enkelt sätt i projekteringen – man kan säkerställa hur armeringen ska läggas in i en komplicerad brokonstruktion, vilka arbetsetapper som krävs ur säkerhets- och/eller arbetsmiljösynpunkt etc. Information från projekteringen kan, med koppling till positioneringssystem, användas direkt för maskinstyrning av schakt- och fyllningsarbeten. Snabb återkoppling från anläggningsarbeten ger möjlighet att anpassa detaljprojektering och utförande till verkliga geotekniska förhållanden för så kallad aktiv design (”observationsmetoden”, som är en etablerad metod i till exempel eurokoder). Relationshandlingar kan enkelt framställas och man kan säkerställa att den information om utförda arbeten som ska användas i förvaltningsskedet verkligen är identisk med det utförda arbetet. Rätt information, systematiskt hanterad och uppdaterad ger möjlighet till ett mer systematiskt arbete med drift, underhåll och förnyelse.

bygghandlingar integreras

På sikt är det nog sannolikt att BIM förändrar hela synsättet på information i samhällsbyggandet. Av tradition lever vi med olika typer av handlingar, till exempel ritningar och beskrivningar, där inte minst tillämpningen av AMA har stor betydelse. I en framtid kommer informationsmodellerna att underlätta kopplingen mellan allmänna referensverk som AMA och de projektspecifika förutsättningarna. All information och alla krav finns systematiskt tillgängliga och det som idag hittas i ritningar respektive beskrivningar och mängdförteckningar finns samlat i en modell. När man vill visualisera eller studera något förhållande ”beställer man ut en bild ur modellen”, en bild som visar de förhållanden man är intresserad av just för tillfället. Det kan vara en bild för att förklara ett projekt för kringboende i ett tidigt skede, men det kan lika gärna vara en bild i en mobiltelefon för att säkerställa att man har förstått arbetsmomenten vid till exempel ett rörgravsarbete. openbim – sektorns samlade progam

Utvecklingen av BIM inom anläggningsområdet har kommit igång ganska ordentligt, men är nog ändå i sin linda. I samhällsbyggnadssektorn drivs ett övergripande treårigt (2009–2011) utvecklingsprogram, OpenBIM, inom vilket man initierar angelägna utvecklingspro-

3D-modellering av grund och olikaoch slagsolika ledningar ger ett säkrare beslutsunderlag och bättre tredimensionell och bättre tredi3D-modellering av grund slags ledningar ger ett säkrare beslutsunderlag samgranskning av ledningar. Eventuella problem löses gemensamt. mensionell samgranskning av ledningar. Eventuella problem löses gemensamt.

Ökad säkerhet genom ledningssamordning i 3D

AMA-nytt – Anläggning 2/2010

Mårten Lindström

Ordförande för referensgruppen AMA Anläggning, egen konsult i More10 AB samt VD för Samhällsbyggnadslänken vid KTH, föreningen för samverkan mellan Kungliga Tekniska Högskolan och samhällsbyggnadssektorn. Mårtens engagemang i OpenBIM är ett av hans konsultuppdrag i More10 AB.

jekt, som ger hjälpmedel för att få fram effektivare processer. OpenBIM har initierats av fastighetsbolag, konsult- och byggföretag, ursprungligen med fokus på husbyggnad. Sedan cirka ett år drivs dock också anläggningsfrågor inom OpenBIM, inte minst genom ett starkt engagemang från Trafikverket. Övergripande erfarenheter från andra länder visar att starka och tydliga krav från byggherrarna driver på utvecklingen och förändrar beteendet hos olika leverantörer. Vi hoppas att så ska bli fallet också i Sverige – potentialen för effektivisering och kvalitetsförbättring är stor. Mer nytta för pengarna är ett övergripande mål i hela samhällsbyggnadssektorn där BIM är ett av många verktyg för att uppnå detta. 

Mer information: www.openbim.se

27


HUS

TORBJÖRN OSTERLING Byggnadsingenjör SBR, kapitelutredare för AMA

BESIKTNING

Vanliga fel vid besiktningar av plåt TEXT O C H F O T O : T O R B J Ö R N O S T E R L I N G

 1. Enligt gestaltningsprogrammet fick det inte finnas skyddsbeslag vid anslutning av balkonger mot fasad. Fula rinningar på fasaden är tydligen bättre.

3. Skyddsbeslag vid balkong.

2. Skyddsbeslag har monterats i efterhand. Det hade varit bättre – och även gett ännu snyggare resultat – om detta varit projekterat från början.

28

4. Här skulle det naturligtvis ha suttit ett skyddsbeslag!

5. Snyggt och tekniskt rätt.

AMA-nytt – Hus 2/2010


DEL 4

6

9

tarbeten på fasader

7 10

6. Krön med natursten utan fall. Puts ansluter till krönet utan skyddsbeslag. Fukt kan tränga in och rörelser ger sprickor i fasaden. Här borde projektören redovisat en lösning med skyddsbeslag. I detta fall hade det även varit möjligt att ställa muren fritt från fasaden.

8

7. Här fanns det inte några förutsättningar för att åstadkomma en bra anslutning. Det löstes kanske med fogmassa. Vid garantibesiktningen får vi se hur det ser ut. 8. Det här är en bättre anslutning mellan krön och fasad. 9. Plugg i enbart putsbäraren håller inte! Svepstift fungerar inte heller. 10. Exempel på infästningsplåt för stuprörssvep. Den här typen av infästningsplåtar kan även användas för till exempel infästning av armaturer eller liknande.

AMA-nytt – Hus 2/2010

29


BESIKTNING – Del 4

HUS

D

en inledande artikeln av Tomas Thulin behandlade vilka avtal som reglerar besiktningar och hur en besiktningsman ska arbeta där AB och ABT ligger till grund för entreprenaden. I del 2 tog Torbjörn Osterling upp vanliga fel som kan anses bero på fel av beställaren och beställarens konsulter vid projektering av plåttak. Del 3 handlade om fel som entreprenören kan anses vara ansvarig för vid utförande av plåttak. I den här artikeln redovisar Torbjörn Osterling lite närmare vanliga fel som upptäcks vid besiktningar av plåtarbeten på fasader. Denna del behandlar beställarens fel.

11. Markröret saknar infästningar vilket innebär att röret är snett och anslutningen mellan stuprör – här med renssil – och markrör blir därefter.

30

TORBJÖRN OSTERLING Byggnadsingenjör SBR, kapitelutredare för AMA

Beställarens fel

När det gäller plåtdetaljer på fasader och då främst putsade fasader finns det naturligtvis fel som beställaren måste ha ett ansvar för på samma sätt som vid projekteringen av ett plåttak, som togs upp i del 2 i denna artikelserie. Vid utförandeentreprenader beror de största felen på avsaknad av väl utformade detaljer vid anslutningar mellan främst puts och plåt men även vid anslutningar av plåt mot andra fasadmaterial. Det är viktigt att projektören tänker igenom hur anslutningarna mellan olika material ska utföras för att fasaden ska fungera. Ofta uppstår materialmöten som inte är genomtänkta och som kan leda till att vat12. Skyddsrör närmast mark väl fastsatt till fasaden.

ten tränger in i fasaden. Ett allt för vanligt fel är tyvärr att beställare och arkitekter av estetiska skäl vill minimera plåtbeslagen vid till exempel anslutningar av krön, balkonger, terrasser, skärmtak med mera mot puts. I många fall är det helt avgörande för en väl fungerande lösning att det finns ett skyddsbeslag eller gavelbeslag. skyddsbeslag och krön

En annan detalj är skyddsbeslag vid vattenutkastare. Även här anges ofta att arkitekten inte vill ha fula beslag på fasaden. Erfarenheten är dock att det lätt kan uppstå rinningar på fasaden och vatten kan ändå tränga in. Även här gäller att 13. Markrör med integrerad renssil finns att tillgå på marknaden.

AMA-nytt – Hus 2/2010


14. Detta är kanske ett fel som entreprenören i första hand kan lastas för men ofta är ritningar från olika teknikområden inte samordnade. Stuprör redovisas på ett ställe på takplan. Markritningen anger ett annat ställe för markavlopp.

AMA-nytt – Hus 2/2010

infästning av stuprör

Ett exempel på detta är infästning av stuprör. Vid puts på isolering går det inte att använda samma typ av infästning som till exempel vid en murad fasad eller en fasad av trä utan i stället krävs infästningar som är längre och dras in till bakomliggande konstruktion eller till inlagda träklossar. Ett alternativ som numera är mycket vanligt och som ger bra resultat är att använda särskilda infästningsplåtar. Idag brukar entreprenören ofta själv ta initiativ till detta men det är naturligtvis bättre att redan på ritningar och i beskrivningar ange hur infästningen ska utföras. Det är viktigt att redan vid projekteringen ta hänsyn till montering av olika detaljer som kan komma att göras efter att fasaden är klar, till exempel markiser, skärmar, skyltar eller liknande. För stuprör gäller att det vid markanslutningar ofta krävs förstärkta infästningar med hänsyn till åverkan på grund av parkerade cyklar, gångtrafik med mera men även den påverkan som kan ske vid underhåll och då inte minst snöröjning. Redan vid projekteringen

15.

bör klarläggas hur infästningarna ska utföras med hänsyn till bakomliggande material samt om skyddsrör ska monteras närmast mark. Ett problem som berördes i del 2 i denna serie gäller takavvattningen som inte alltid är genomtänkt. Stuprör placeras ofta mer av estetiska skäl än tekniska, vilket kan resultera i konstiga lösningar. Sneda sidodragningar och extra böjar vid takfot är exempel på detta. Även här gäller att detta kan vara ett fel av entreprenören men ofta är lösningarna inte genomtänkta från början. gavelbeslag vid hängrännor

BESIKTNING – Del 4

beslagen utförs bäst och blir snyggare om de är med från början än om de sätts upp efter 1–2 år. Ett vanligt fel är att krön – särskilt om de är breda – ges för dåliga fall och även här utförs med minimala eller i värsta fall inga skyddsbeslag vid anslutning till en fasad. Krön måste utföras med fall så att vatten rinner av och inte in mot fasaden. Om krönet ska beslås med plåt ska fallet vara minst 1:10 och underlaget sådant att det går att fästa klammer och fästbleck. Ett stumt underlag behövs även för att det ska gå att utföra ett bra falsningsarbete. Redan vid projekteringen av anslutningar mot en putsad fasad måste behovet av underlag för skyddsbeslagen beaktas. Det kan gälla vid krön, skärmtak, balkonger eller liknande. Det är inte någon bra lösning att till exempel fästa ett beslag i enbart isoleringen, ett utförande som ibland förekommer när projekteringen inte är fullständig. En del av dessa problem kan med bra kommunikation på en arbetsplats säkert lösas men det är betydligt bättre att projekteringen är genomtänkt.

Vid hängrännor är det viktigt att komma ihåg behovet av gavelbeslag där rännorna avslutas i vinkel mot en annan fasad. Det kan tyckas vara en självklarhet att plåtslagaren alltid sätter upp ett gavelbeslag, men det måste alltid finnas med i handlingarna. Detta för att man inte ska glömma bort behovet av underlag för att fästa plåten. I vissa fall förekommer även här att arkitekten inte vill ha några beslag för att minska intrycket av plåt på en fasad. 

Hur var det tänkt? Detta kanske inte är så roligt vid en balkong.

31


BES IKTNING BESIKTNING – Del 4– Del 4

HUS

16. Vinkeln på stupröret är väl utfört men hur var det tänkt att lösningen skulle ha varit från början?

18.

Här hade ett gavelbeslag gjort stor nytta!

17. Vid hängrännor som avslutas i vinkel mot annan fasad måste – om fasaden inte är vattenavvisande – gavelbeslag monteras. Det ska framgå av handlingarna för annars är det inte säkert att entreprenören monterar gavelbeslag. I AMA Hus 08 finns tydliga figurer på hur detta bör utföras.

Figur 1. Figur JT/16 i AMA Hus 08.

32

19. Gavelbeslag vid en hängränna. Här framgår tydligt utformningen av avledaren som även finns i figur 1. Byte av kulör på plåten från ståndskiva/väggbeklädnad är i detta fall angiven i beskrivningen för objektet.

AMA-nytt – Hus 2/2010


20. Här ligger bräddavlopp och dränering från tätskiktet på en terrass på ett sådant sätt att fasaden kan såväl missfärgas som skadas. Bräddavlopp och dränering ska placeras så att de i detta fall mynnar ovanför vattkupan till stupröret. Fotot är taget en kall vinterdag, vilket förklarar istappen som hänger ner från dräneringsröret.

23. Det här fönsterblecket har bakfall. Antingen borde karmbottenstycket ha placerats högre eller murningen utförts med ett skift mindre. Detta måste framgå av en detalj. Projekteringen kan väl inte ha varit sådan att blecket inte ska ha något fall?

21. Här är bräddavloppet rätt placerat.

vissa fall måste bräddavlopp installeras vid terrasser eller inåtlutande tak. Vid projekteringen måste tillses att dessa placeras på ett sådant sätt att fasaden inte skadas om bräddavloppet behöver träda i funktion. Detta måste lösas i ett tidigt skede med hänsyn till falluppbyggnad med mera. Ett problem som inte tillräckligt noga uppmärksammas av beställare och projektörer är behovet av ordentliga uppbyggnader och fall för fönsterbleck och tröskelbeslag. Det är inte ovanligt att fönsterplacering, karmutföranden samt uppbyggnad av utfack är sådant att det blir bakfall. AMA Hus 08 föreskriver att minsta fall på fönsterbleck ska vara 1:4 eller 14 grader. Av tillgänglighetsskäl är trösklar till balkonger och altaner väldigt låga och ibland finns det inte någon möjlighet att fästa blecken till tröskeln på motsvarande sätt som vid fönster. I vissa fall måste tröskelbeslagen nitas till tröskelns ovansida, något som innebär att det blir svårt att utföra gavlar.

BESIKTNING – Del 4

22. Fönsterbleck i det närmaste helt horisontalt. Uppbyggnaden måste vara sådan att tillräckligt fall erhålls. Detta är en projekteringsfråga som måste vara klar innan utförandet.

 24. Vid puts på isolering måste det finnas stadiga fästbleck för fönsterblecken.  25. Exempel på väl utfört och monterat tröskelbeslag av rostfri stålplåt vid en balkong. Det är viktigt att beslagen utförs av tjockare plåt och att det finns ett underlag som beslaget vilar mot för att det inte ska trampas ner.

I

AMA-nytt – Hus 2/2010

33


 tröskelbeslag

26. Här har det trängt in vatten vid tröskeln till balkongdörren på ovanförliggande våningsplan. Tätskikt saknades vid tröskel och mot utfack.

Vid tröskelbeslagen är det viktigt att komma ihåg att det inte är plåten i sig som ger ett skydd mot inträngande vatten antingen direkt in till anslutande golv eller ner i underliggande konstruktion. Det måste finnas ett tätskikt under plåten som säkerställer att det inte kan tränga in vatten under plåten. Tätskiktet ska även dras upp vid smygarna till dörren samt naturligtvis finnas längs hela anslutningen mellan balkong och vägg. Det är idag vanligt att arkitekter vill utforma skärmtak vid entréer på ett sådant sätt att de inte ansluter tätt till fasaden utan att det lämnas en springa mellan tak och vägg. Vidare saknas ofta avvattning i framkant av taket utan hänsyn till risken att det kan uppstå ett litet ras av snö eller is. Motsvarande resonemang kan föras även när det gäller burspråkstak. Den senaste vintern kan förhoppningsvis leda till att utformningen ses över i framtiden.

28. Här har skärmtaket i efterhand kompletterats med en liten ståndskiva mot fasaden för att minska risken för att vatten ska rinna ner på dörren. Här syns dock att ståndskivan är för låg och att snö som legat mot väggen medfört angrepp på träpanelen.

27. Tätskikt mellan balkongplatta och utfack samt balkongdörr. Om detta utförs på ett bra sätt kan en i övrigt vanlig problemdetalj bli betydligt säkrare.

BESIKTNING – Del 4

HUS

 29. Skärmtak av glas med springa mot vägg men med avancerad, påkostad och väl utförd avvattning. Skydd mot att is och snö kan glida av taket saknas. Kommer detta att fungera under brukstiden? Här syns även ett exempel på sneddragning av stuprör på fasad som måste göras om inte stuprörsplaceringen är genomtänkt från början.

problem med dropp

34

 30. Så här kan det se ut på ett litet skärmtak. Tur att det finns ståndskiva och skyddsbeslag mot den putsade fasaden.  31. Skärmtak av glas på en industrifastighet. Här har taket i efterhand kompletterats med en ”glasplog” för att i första hand leda bort vatten. Hade det inte varit bättre att redan vid projekteringen tänka på hur avvattningen ska ske?

Många erfar att det är ett problem med dropp såväl mellan tak och vägg som i framkant av taket. Dropp som vid viss väderlek kan ge problem med halka. I vissa fall när hängränna eller annan vattenavledande anordning utförs, avvattnas droppet i fritt språng mot den del av gångbanan som leder in mot entrén. För att komma tillrätta med problemen under brukstiden är det inte ovanligt att det i efterhand monteras hängrännor, snöglidhinder och även ståndskivor mot fasad. Det måste vara bättre att detta beaktas redan vid projekteringen för att resultatet ska bli bra såväl estetiskt som tekniskt. Det finns många fler exempel som jag skulle kunna ta upp men som vi får återkomma till i kommande artiklar i denna serie. I nästa del av denna artikelserie ska vi dock främst gå in på vanliga fel som entreprenören i första hand är ansvarig för. 

AMA-nytt – Hus 2/2010


Thomas lundgren AMA-redaktör Hus, AB Svensk Byggtjänst

För att uppnå ett bra ljudklimat krävs fokusering på en mängd stomljudsalstrande byggdetaljer.

Stomljud – åtgärder Stomljud är ett område som under senare tid varit alltmer i fokus. Med stomljud menas vibrationer som fortplantas i byggnadsstommen och strålar ut som luftljud i angränsande utrymmen. Vibrationerna kan vara orsakade av postfack, köksinredningar, garageportar, entrédörrar med mera. T ext och F OTO : tho m a s lundgren

D

et finns två huvudspår för att åtgärda stomljudsproblematiken; att til�läggsisolera omslutande innerväggar och bjälklag eller angripa källan till stomljudet med förbättrade detaljlösningar som till exempel elastiska infästningar. I SBUF-rapport 11941 beskriver Christian Simmons åtgärdsförslag för stomljud från köksinredningar, golvbeläggningar, trappor med mera. I projektet har en ny provningsmetod (Nordtestmetod NT ACOU 117 som trädde i kraft 2009-04) tillämpats. Den möjliggör provning av stomljud i laboratorium, i tillverkarens lokaler eller i fält. Denna flexibilitet förenklar betydligt uppföljningen av utförd isolering av stomljudskällor.

AMA-nytt – Hus 2/2010

Kravspecifikation

BBR ställer övergripande funktionskrav för utformning av byggnader när det gäller skydd mot buller, men inga särskilda krav på stomljud. De uppställda kraven på högsta ljudnivå avser den sammanlagda ljudnivån från luft- och stomljud. Vid planering och uppförande av bostäder och lokaler måste det säkerställas att ljud från omgivningen, grannar och tekniska installationer inte stör de boende eller verksamhetsutövarna. Bra ljud – ett gemensamt ansvar

Flertalet studier och praktiska fall visar på behovet av ett gemensamt ansvar för att kunna leverera en byggnad med till-

räckligt bra ljudklimat. Ett led i arbetet är att välja rätt teknisk lösning. Nästa aspekt för att uppnå ett bra resultat är hur man ser till att utförandet blir riktigt och att under hela byggprocessen bevaka vem som äger ansvaret för ljudfrågan. Byggherren bestämmer verksamhetsbehovet och byggnadsförutsättningarna. Byggherren bestämmer även ljudklass och anger tillägg till eller avsteg från standardens krav. För att säkerställa att byggnaden blir projekterad och utförd på rätt sätt bör byggherren i ett tidigt skede överväga behovet av relevant kompetens för respektive uppgift. För detta kan byggherren använda egen personal, eller upphandla fristående projektörer 

35


HUS  och entreprenörer. Byggherrens projekt-

grupp (inklusive sakkunnig om ljud) samt de beskrivningar och ritningar som upprättas, utgör underlag för den kontrollplan som fordras enligt PBL. De för ljud relevanta momenten beskrivs i kontrollplanen med tillhörande krav, jämför BBR avsnitt 2:32. Den sakkunnige om ljud är förstås en nyckelperson i detta sammanhang. Denne upprättar en ljudskyddsdokumentation, som kompletteras med projektets gång och avslutas med ett intygande om att byggnaden uppfyller de uppställda kraven. Ljudskyddsdokumentationen bör bestå av följande fyra delar: Del 1. Förutsättningarna definieras enligt programhandling, med angiven ljudklass, dimensionerande ljudnivåer utomhus och inomhus samt en enklare riskanalys. Del 2. Projekteringsanvisningar och lösningsförslag. Del 3. Granskning av bygghandlingar, rumsbeskrivningar med mera så att tillräcklig information finns för att entreprenören ska kunna uppfylla ljudkraven. Del 4. Granskning av produktionen inklusive verifiering av färdig byggnad och

utfärdande av intyg för slutbevis. Projektörerna följer ljudskyddsdokumentationen. Lösningar och produktkombinationer ska övervägas och vara väl dokumenterade med hänsyn till ljud. Bygghandlingarna bör hålla en hög kvalitet så att entreprenören lätt kan följa dessa under utförandet. Tillverkarna tillhandahåller nödvändig teknisk information om sina byggprodukter för att säkerställa byggnadens ljudtekniska egenskaper. Entreprenörerna säkerställer rätt ljudteknisk funktion med utförande enligt upprättade bygghandlingar och monteringsanvisningar av ljudmässigt viktiga detaljer. Personal utbildas och egenkontroller utförs. AMA vägleder

För att uppnå ett bra ljudklimat i en byggnad är det alltså detaljerna som avgör. Det gäller att identifiera källorna och utforma lösningarna runt dessa tillräckligt bra. Ljudet som alstras vid gång i trappor är definitionsmässigt av typen stegljud, men för att få ett bra ljudklimat behöver även byggdetaljer bevakas.

Trappor av betongelement beskrivs i AMA Hus 08 under avsnitt GSC.7 och här ska eventuella krav för stomljudsupptagande infästningar anges. Trappor av metall och trä beskrivs under avsnitt NSK.1 och även här kan det anges hur de förtillverkade trapporna ska monteras för att minska ljudspridning. Det ska även anges om plan- och sättsteg ska beläggas eller bekläs med stegljudsdämpande material (avsnitt M). Vid val av beläggnings- och beklädnadsvaror i golv (avsnitt M) bör man beakta möjligheten till att förbättra stegljudsegenskaperna med olika stegljudshämmande skivor (avsnitt K), mattor eller beläggningar. Vid föreskrivande av inner- och ytterdörrar samt portar enligt avsnitt NSC.2, kan förutom angivelse av kriterier för luftljudsisolering, även anges utrustningskrav i form av dörrautomatik, mjukstängande mekanism samt karmtätning med fogband enligt avsnitt ZSB. Hur man undviker stomljudsspridning från storkök kan beskrivas under avsnitt XC med angivelse av mjukstängande luckor, stomljudsupptagande infästningar med mera.

Exempel på stomljudskällor.

36

AMA-nytt – Hus 2/2010


Vid användning av tunga skjutportar finns risk för uppkomst av stomljud.

I de fall man verkligen inte kan bygga bort stomljudet vid källan kan det vara nödvändigt att föreskriva särskild ljudisolering enligt avsnitt IG som inte uppnås genom de krav på termisk isolering som anges i avsnitt IB. Ljudabsorbenter av termoisolervaror som till exempel kassetter, plattor och paneler redovisas under avsnitt NSF. Provning och injustering

I AMA Hus 08 under avsnitt YSC anges att innan provning eller injustering utförs ska arbeten som kan påverka provningen och injusteringen vara slutförda. Detta är viktigt för att få en så rättvis bild som möjligt av hur byggnaden ter sig under brukstiden. Provning och injustering ska utföras i samråd med för den ljudalstrande inredningen berörd entreprenör. Vidare i avsnitt YSC anges att provning och injustering ska verifieras med intyg och protokoll som ska vara signerade och daterade av entreprenören. I bostäder ska ljudklass A-D verifieras enligt alternativ 1 eller 2 angivet i SS 25267:2004. I vårdlokaler, undervisningslokaler, dag-/fritidshem, kontor AMA-nytt – Hus 2/2010

och hotell ska verifiering ske genom mätning i färdig byggnad alternativt genom beräkning med tillhörande utförandekontroll på byggarbetsplatsen, enligt SS 25268:2007.” Ljudkvalitetssäkring i andra länder

I Norge förvaltar Sintef något som heter Byggforskserien och är ett nationellt kunskapsverktyg för projektörer, entreprenörer och förvaltare med erfarenheter, resultat från praxis och forskning. Serien är avsedd att främja en god kvalitet vid utformning av ritningar och beskrivningar, byggande och förvaltning. Ljudaspekten tas upp för byggnadens olika konstruktioner med redovisning av norska lagar, krav, standarder och riktlinjer. Dessutom redovisas kontrollmetoder, projekteringshjälp, riskfaktorer och vilka resultat som kan förväntas med olika principlösningar. Byggforskserien kan vara ett effektivt hjälpmedel för säkring av en god ljudkvalitet om den används under hela byggprocessen. Serien finns i pappersversion eller i elektronisk form på internet mot abonnemang.

I England, Wales och delar av Skottland infördes 2004 krav på omfattande kontrollmätningar innan nya byggnader får tas i bruk alternativt att man förbinder sig till att följa ett detaljerat kvalitetssystem (till exempel Robust Details, se www.robustdetails.com). Åtgärderna infördes för att komma till rätta med de ljudproblem i bostäder som blivit alltför besvärande. Robust Details är till stor del inriktat på murverk på platsgjutna eller förtillverkade betongbjälklag, men man beskriver även byggdetaljer för ljudförbättring såsom flytande golv, nedpendlade undertak samt knutpunkter mellan dessa byggnadsdelar. 

Källor ƒƒ BBR 2008 ƒƒ PBL ƒƒ SBUF-rapport 11941 av Christian

Simmons ƒƒ Bullerskydd i bostäder och lokaler, utƒƒ ƒƒ ƒƒ ƒƒ

givare Boverket November 2008 SS 25267:2004 SS 25268:2007 Byggforskserien, Sintef www.robustdetails.com

37


HUS

GÖRAN ALPSTEN, Stålbyggnadskontroll AB, Solna

I framtiden ska SS-EN 1090-2 tillämpas för utförande och kontroll av bärande stålkonstruktioner.

Nytt regelverk för bärande stålkonstruktioner Sedan 2008 finns en i Sverige antagen Europastandard, SS-EN 1090-2:2008 tillämplig för utförande och kontroll av bärande stålkonstruktioner i byggnadsverk, till exempel hus, broar, skorstenar, master, torn och vindkraftverk. T ext: G ör a n Al p sten , S tå lb yggn a ds kontroll A B , S oln a . foto : joze f horn a k

S

tandarden är avsedd att tillämpas tillsammans med dimensioneringsregler i en annan Europastandard SSEN 1993 Eurokod 3 – Dimensionering av stålkonstruktioner. Eurokod 3 består av totalt 20 delar som utkommit under perioden 2005–2008, av vilka SS-EN 1993-1-1:2005 är den grundläggande.

38

På motsvarande sätt är SS-EN 1090-2 en av flera olika delar. Nya regler

Eurokod 3 och SS-EN 1090-2:2008 får idag tillämpas som alternativ till motsvarande regler i Boverkets Konstruktionsregler, BKR 2010 och Boverkets handbok

om stålkonstruktioner, BSK 07. De nya reglerna har dock hittills bara fått sporadisk användning i Sverige, beroende på en naturlig inneboende tröghet mot nya regler och en uppfattning att de nya reglerna i vissa avseenden leder till mindre kostnadseffektiv produktion. Ett exempel är att man i SS-EN 1090-2:2008 AMA-nytt – Hus 2/2010


Göran Alpsten

Bygglagstiftning: PBL, PBF, BVL, BVF, LTK

 BBR, Boverkets Byggregler

 EKS, Boverkets regler om tillämpningen av europeiska konstruktionsregler

 Utförande och kontroll: SS-EN 1090-2:2008 alternativt BSK 07 under en övergångstid

Dimensionering: Eurokod 3, SS-EN 1993-1-1 m fl (20 delar)

Andra EN- och ISO standarder

Figur 1: Gällande regelverk för dimensionering och utförande av stålkonstruktioner efter 1 jan 2011.

ställer betungande administrativa och fördyrande krav på svetsning, som kan vara svåra att uppfylla för ett mindre verkstadsföretag, och detta utan att det förefaller finnas några säkerhetsmässiga skäl till skärpta krav i Sverige. Samtidigt innebär ett gemensamt regelverk inom Europa uppenbara fördelar. AMA hänvisar

AMA Hus 08 och AMA Anläggning 07 hänvisar beträffande utförande av konstruktioner av stålelement till BSK, dock olika utgåvor, BSK 07 respektive BSK 99. I de nya utgåvorna AMA Hus 11 och AMA Anläggning 10 kommer SSEN 1090-2 att åberopas i stället för BSK.

konstruktioner i byggnadsverk från och med 1 januari 2011 ska dimensioneras enligt Eurokod 3 och bör utföras enligt SS-EN 1090-2:2008. Se schema ovan. Datum för bygganmälan styr vilket regelverk som ska tillämpas. Sannolikt blir det en viss övergångstid då det nuvarande regelverket får tillämpas, och Boverket har deklarerat att det bör vara möjligt att alternativt tillämpa utförande- och kontrollreglerna i BSK 07 tillsammans med dimensionering enligt Eurokod 3 (se alternativ i schema ovan) under förutsättning att byggherren förvissar sig om att detta leder till minst samma säkerhet som vid tillämpning av SS-EN 1090-2:2008.

BSK eller standard

Övergångsperiod

Boverket har föreskrivit att bärande stål-

På sikt bör man i beskrivningar som inne-

Göran Alpsten driver konsultverksamhet i Stålbyggnadskontroll AB, Solna och har varit engagerad i ett stort antal större och mindre stålbyggnadsprojekt, till exempel Globen, Kista Science Tower, Stockholm Waterfront med kontor, hotell och kongressbyggnad, Stockholmsarenan, Öresundsbron och Uddevallabron. Han har medverkat i utarbetandet av ståldelen i AMA Hus 08 och deltar i det pågående revideringsarbetet med AMA Hus 11.

fattar bärande stålkonstruktioner givetvis gå över till de nya internationella reglerna i SS-EN 1090-2:2008. För speciellt mindre objekt där beställaren är angelägen om att få en konkurrens mellan flera svenska stålentreprenörer kan det under en övergångstid vara ett lämpligt alternativ att åberopa utförande- och kontrollreglerna i BSK 07, även för konstruktioner som är dimensionerade enligt Eurokod 3. 

Enkel montering

Säker uttorkning

Det kompletta fuktskyddets AMA-koder: www.isodran.se

IBC.12 IBC.32 IBC.62 IBE.12 IBG.31

08-609 00 20


HUS

yvonne brinck AMA-redaktör Hus, AB Svensk Byggtjänst

utanför Malmö, Borås, Uppsala och Vindeln utanför Umeå har 45 av de vanligaste utomhusfärgerna, samt helt obehandlad granpanel, studerats. De målade testpanelerna var monterade både i 45 graders lutning mot söder och vertikalt mot norr. Genom att vinkla färgpanelerna i 45 graders vinkel åldras färgen 2–3 gånger snabbare än vid normal exponering. Hus i västra och södra Sverige mest utsatta

SLUs teststation i Uppsala.

Färgtest 2010 – sju får godkänt Målning av trähus är en marknad som omsätter miljardbelopp men endast sju av fyrtiofem utomhusfärger håller måttet. Det visar Folksams test av Sveriges vanligaste utomhusfärger. T ext: y vonne brin c k . foto : S W E R E A I V F

T

esterna har gjorts på träpaneler av gran exponerade för ett verkligt klimat. Syftet är att kunna ge konsumenter och yrkesmålare ett bättre underlag vid val av utomhusfärg.

Tredje studien av fasadfärger

Det är tredje gången som Folksam, tillsammans med Swerea IVF, testar fasadfärger. I studien bedöms färgerna utifrån mögel- och algpåväxt, krackelering och avflagning. De bästa färgerna är i stort sett opåverkade av exponeringen medan de sämsta har omfattande brister, framför allt mögelpåväxt. Test på fyra orter

Studien visar på stora skillnader mellan exponeringsort och hur väl färgsystemen har fungerat. Södra Sverige har ett gynnsammare klimat för mögelsvampar, och där är också problemen störst. Färgpanelerna placerade i Vindeln utanför Umeå klarar sig bäst. 

Källa: Folksams färgtest 3 BygginfoPM nr 3, 2010

Läs mer Rapporten finns att ladda ner från Folksams hemsida. www.folksam.se/testergodarad/bygga­ ochrenovera/

Koder för målning utomhus I BSAB 96 finns koder för målning utomhus under LCS.21 Utvändig målning. Det finns inga gemensamma kravtexter så koder och rubriker återfinns därför bara i RA Hus 08. Följande färgsystem får med beröm godkänt enligt Folksams färgtest, utan inbördes rangordning: pp Alcro Bestå Täckfärg (akrylat) pp Gjöco Herrgård Maximal (akrylat/alkyd) pp Jotun Demidekk Optimal (akrylat/alkyd) pp Engwall o Claesson Lasol Fasadmatt 9000 (alkyd) pp Cuprinol Träfärg (alkyd) pp Beckers Tradition Linoljefärg pp Engwall o Claesson Lasol Utvändig linoljefärg Projekttiden har varit två år, från 2008 till 2010. I huvudsak har Svensk Standard SS EN 927 3 ”Färger och färgsystem för målning på trä utomhus – Del 3: Testmetoder för naturlig åldring” legat till grund för bedömningen. Vid avsteg från standarden har detta noterats i rapporten.

På fyra teststationer i landet, Alnarp

40

AMA-nytt – Hus 2/2010


Thomas lundgren AMA-redaktör Hus, AB Svensk Byggtjänst

Bärande träskivor i yttertak och golv Standarden SS-EN 12871 har uppdaterats och ersätter tidigare utgåva från 2001. T ext och foto : tho m a s lundgren

S

tandarden innehåller specifikationer och funktionskrav för användning av träbaserade skivor vid golv på reglar, väggar och yttertak. Med träbaserade skivor avses OSB, spånskivor, träfiberskivor, MDF, cementbundna spånskivor, massivträskivor (SWP) och fanerträ (LVL). Jämfört med SS-EN 12871:2001 har följande ändringar gjorts: ƒƒ Publikationerna Eurocode 1 (EN 1991-1-1) och Eurocode 5 (EN 1995-1-1) har tillkommit sedan förra utgåvan, varför nödvändiga anpassningar har utförts för koefficienter, laster och provningsutrustning. ƒƒ För provning av träbaserade skivor i golvkonstruktioner finns en provningsstandard SS-EN 1195 som anger hur golvkonstruktionerna ska provas med statisk och dynamisk last. I och med uppdateringen av SS-EN 12871 erhålls nu även funktionskrav applicerbara vid användning av provningsresultat enligt SS-EN 1195. ƒƒ I de fall där nationella regler saknas, anges nu i standarden förslag på maximal nedböjning av skivor under

Träbaserad skiva för uppbyggnad av underlagstak.

ƒƒ

koncentrerad last. Med hänsyn till den begränsade flexibiliteten för taktäckning med takduk samt enskiktstätskikt, ges i standarden en vägledning för begränsning av rörelser i skivfogar, orsakade av fuktrörelser i träskivorna eller nedböjning vid koncentrerade laster.

ƒƒ

Användning av resultat från beräkningar uppdateras för att ta hänsyn till ändring av SS-EN 14358, som behandlar karaktäristiska 5-percentilvärden för fästelement och träbaserade produkter samt acceptanskriterier för provuttag. 

Uppdaterad standard om MDF Standarden SS-EN 622-5:2006 har uppdaterats och ersatts av SS-EN 622-5:2009. T ext: tho m a s lundgren . foto : troj a n c r ates

S

kivtypen MDF.RWH som är avsedd för underlagstak eller väggar kan nu även användas som lastbärande komponent för momentan (till exempel vindlast) eller korttids

AMA-nytt – Hus 2/2010

lastvaraktighet (till exempel snölast). Kravet för svällning i tjocklek efter cyklisk provning (enligt SS-EN 317 och EN 321) är ändrat för skivtypen MDF.RWH från 10 till 15 procent. 

41


HUS

JOZEF HORNAK Ansvarig standarder/BSAB, AB Svensk Byggtjänst

CE-märkning av förtillverkade trätakstolar CE-märkning är ingen garanti för snösäkra tak utan rätt montage och kontroll på byggplats. T ext: joze f horn a k . F oto : D ero m e tr äte k ni k

U

nder några år var det frivilligt för takstolstillverkare att CE-märka förtillverkade takstolar av trä enligt SSEN 14250 Träkonstruktioner – Förtillverkade takstolar med förband av spikplåtar – Produktkrav. Men den 1 oktober 2010 slutar övergångsperioden för införande av den harmoniserade standarden SS-EN 14250 och motstridande nationella standarder och regler måste ändras eller upphävas. Enligt Boverkets byggregler, avsnittet 1:4 Byggprodukter med bestyrkta egenskaper, blir CE-märkning det enda alternativet för bestyrkande av egenskaper. Samtidigt ska byggherren förvissa sig om att redovisade egenskaper uppfyller kraven enligt de svenska byggreglerna.

CE-MÄRKNING

Harmoniserad standard SS-EN 14250 innehåller regler och anvisningar för hur CE-märkning av spikplåtsförbundna trätakstolar kan utföras. Standarden kan tillämpas för takstolar upp till 35 meter, som är tillverkade enligt materialkrav i standarden. Föreskriven dokumentation ska följa CE-märkta takstolar och enligt standarden finns det fyra metoder som kan användas för redovisning av egenskaper beroende på förutsättningar för tillverkning. I standarden finns även en del

42

krav som ställs på tillverkare av takstolar och certifiering är ett måste. Svenska Takstolsföreningen, STAK, har 20 takstolstillverkare som medlemmar och förutom kravet på att tillverkaren CE-märker sina takstolar krävs också att företaget är CEcertifierat.

ƒƒ

ƒƒ

SNÖSÄKRA TAK

Förra vintern rasade rätt många tak och Boverket har tillsammans med SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, tillsatt en utredning för att klargöra orsakerna. Enligt delrapporten till regeringen var det inte i första hand snön som orsakade de många takrasen utan slarv, okunskap, bristande kontroller samt felaktiga konstruktionsberäkningar. Det kan tyda på att endast CE-märkning av takstolar inte är någon 100-procentig garanti för snösäkra tak i framtiden utan CE-märkning blir en del i kedjan att bygga säkra takkonstruktioner.

ƒƒ

tillverkare är certifierade för tillverkning och tillverkar takstolar enligt EN 14250 kontrollera vid leverans att ritningarna är utförda av en certifierad konstruktör, takstolarna är stämplade med ett CE-märke med tillverkarens namn samt att en egen kontroll medföljer från fabrik följa tillverkarens anvisningar gällande avsträvning och montage.

AMA Hus 11

Arbete med AMA Hus 11 har påbörjats och med hänsyn till en del ändringar i Boverkets föreskrifter som träder i kraft efter årsskiftet blir det fler hänvisningar till harmoniserade standarder och produkter med CE-märke. Bland annat kommer AMA-texten under kod och rubrik GSN.17 – Konstruktioner av förtillverkade takstolar av trä att revideras med hänsyn till SS-EN 14250. 

BYGGHERRAR

Eftersom takstolstillverkarna inte har kontroll över hur deras produkter monteras på bygget så är det viktigt att byggherrarna försäkrar sig om att takstolar monteras korrekt och enligt anvisningar som följer leveransen. Det kan rekommenderas att byggherrar tänker i framtiden på bland annat att:

Källa: www.stak.org , www.sp.se, www.boverket.se

Mer information Svenska Takstolsföreningen, STAK, kan ge mer information om CE-märkning av förtillverkade takstolar av trä enligt SSEN 14250.

AMA-nytt – Hus 2/2010


Thomas lundgren AMA-redaktör Hus, AB Svensk Byggtjänst

För fuktsäkring vid användning av utfackningsväggar krävs att fuktaspekten bevakas från projektering till färdigställande.

Fuktsäkra utfackningsväggar Som tidigare skrivet i BygginfoPM nr 3 2010, har man i Holland under senare decennier utvecklat och sammanställt en detaljhandbok för elementbyggande som idag inkluderar isolering, utvändiga och invändiga ytskikt samt fönster. Denna handbok har kommit att bli en ”de-facto standard” i Holland. Eftersom praktiskt taget alla använder den går arbetet effektivt och färre fel uppstår förorsakade av brist på teknisk kompetens eller dålig kommunikation mellan olika aktörer. T ex T O C H F oto : tho m a s lundgren

I

Sverige minskade användningen av förtillverkade utfackningsväggar efter fuktproblematiken vid bland annat Hammarby Sjöstad i början av 2000-talet. I SP Rapport 2010:06 ”Handbok Fuktsäkra utfackningsväggar med hög prefabriceringsgrad” enligt den holländska metoden (kallad ”rapporten” nedan) har man arbetat fram ett antal typdetaljer med tillhörande checklistor avsedda för projektörer, byggelementtillverkare och entreprenörer. Rapportens syfte är att fukt- och kvalitetssäkra användningen av utfackningsväggar med hög förtillverkningsgrad vilket även förväntas sänka produktionskostnaden. Vid projektering av ett bygge med utfackningsväggar omfattas delområden som ibland utförs av olika projektörer och då bör särskilt höga krav ställas på AMA-nytt – Hus 2/2010

samordning och gränsdragning. Projekteringens roll är central när det gäller utformning av genomtänkta lösningar i byggprocessen. I Fukthandboken anges de fuktkällor som bör beaktas vid fuktsäkerhetsprojektering. De är regn, snö och smältvatten, luftfukt, byggfukt, vatten i och på mark, vattenånga i markens porer samt läckage från installationer. I AMA Hus 08 beaktas fuktsäkerhetsarbetet i ett antal olika avsnitt, ett urval ges nedan. Regn och snö

Fuktpåverkan i form av regn och snö vid tillverkning, transport och montering är en betydande risk vid arbetet med utfackningsväggar. I rapporten belyser man vikten av att man inför varje byggprojekt

gör en arbetsberedning tillsammans med berörda hantverkare där metoder och utföranden gås igenom. Man tar upp vikten av väderskydd vid lagring på arbetsplatsen samt att det under monteringsarbetet finns lösningar för vattenavledning. I RA Hus 08 under avsnitt BCS.11 anges vilka åtgärder som entreprenören ska vidta för att skydda material, färdigt arbete och personal från negativ väderpåverkan. De i rapporten beskrivna fasadkonstruktionerna är utformade så att utifrån kommande fukt inte når fuktkänsliga byggnadsdelar. Särskild noggrannhet bör tillämpas vid utformning och utförande av byggdetaljer som fönster, infästningar, fogar, genomföringar och anslutningar i vägg. I rapporten rekommenderas tvåstegstätning framför enstegstätning, då 

43


HUS 

inte samma höga krav behöver ställas på utförandet samt att en tvåstegstätning bidrar till både tryckutjämning och vattenavledning av inträngande fukt. I rapporten understryks vikten av att vindskyddsskiktet skyddar isoleringen innan fasadens ytskikt har kompletterats till fullo. Detta skikt kan bestå av papp, plastfilm eller skivmaterial, vilket beskrivs i AMA Hus 08 avsnitt JSG respektive K. Under avsnitt JSG beskrivs även de krav på ånggenomgångsmotstånd, lufttäthet och rivhållfasthet som ska ställas på vindskyddsskiktet under produktens tänkta livslängd. Infästningar ska vara dimensionerade med hänsyn till förväntad vindpåkänning samt anpassas till aktuell klimatklass respektive korrosivitetsklass enligt avsnitt ZSE. Luftfukt

Fuktpåverkan av luftfukt inifrån byggnaden sker i form av diffusion och konvektion varför en korrekt monterad diffusionsspärr är nödvändig. I rapporten framhålls fördelen med att ångspärren placeras på ett avstånd om minst 45–70 mm från väggens insida, under förutsättning att den totala värmeisoleringen är tillräcklig för att undvika kondens på insidan av ångspärren. Då riskerar inte väggen att punkteras av till exempel ledningar i utfackningsväggen.

I BBR avsnitt 6:531 som handlar om lufttäthet finns inga gränsvärden för lufttätheten i byggnadens klimatskal, men som allmänt råd påpekas vikten av god lufttäthet för att minska risken för fuktskador. I BBR avsnitt 9:4, som handlar om alternativt krav på byggnadens energianvändning, anges att byggnadens klimatskärm ska vara så tät att det genomsnittliga luftläckaget vid +50 Pa tryckskillnad inte ska överstiga 0,6 l/s m2 beräknat på omslutningsarean. I rapporten nämns expanderande fogband och termografi som bra sätt att säkerställa respektive verifiera en byggnads täthet. Det visas även en detaljlösning på hur ursparningar i anslutande betongvägg gör att tätningstrycket ökar med ökat vindtryck. Invändiga rörelsefogar i yttervägg kan tätas med fogmassa, foglist eller fogband enligt AMA Hus 08 avsnitt ZSB.1. Det är viktigt att de invändiga tätningarna runt fönster och dörrar fungerar för att inte fuktvandring ska uppstå i väggen. I rapporten belyses fördelar med provning av lufttäthet så tidigt som möjligt, helst innan ytterväggars insida och innertak är helt inklädda med skivor. Detta för att kunna rätta till fel eller brister i tätningen innan den döljs. Läckagespårning utförs med lufthastighetsgivare, rök eller termografering. Anvisningar för

provning av lufttäthet ges i AMA Hus 08 avsnitt YSC.1. Byggfukt

I rapportens checklistor uppmanas man att kontrollera att de för utfackningsväggarna anslutande betongytorna är tillräckligt torra. Typdetaljerna visar ett spår i syllregeln som står på ett vinkelstål med gummihylsa, vilket gör att risken för att syllen ska utsättas för väta minskar betydligt. I AMA Hus 08 avsnitt ESE kan man läsa att betongen ska torkas ut så att den vid beläggning uppfyller tillverkarnas dokumenterade gränsvärden samt de krav på RF-värden som anges för respektive beläggning i avsnitt M. För andra material som saknar väl undersökta och dokumenterade kritiska fukttillstånd ska 75 procent RF tillämpas. Under material- och varukraven under avsnitt HSD.1 beskrivs att virke vid inbyggnad ska ha en fuktkvot som högst motsvarar målfuktkvoten 15 procent. Detta provas innan elementen monteras och fasaden tätas, samtidigt ska arbeten som kan påverka provningen och injusteringen vara slutförda. Hur mätning av relativ fuktighet i undergolv av betong och fuktkvot i trä ska utföras och redovisas anges i avsnitt YSC.1.

Väderskydd av byggelement på byggarbetsplats.

44

AMA-nytt – Hus 2/2010


Thomas lundgren AMA-redaktör Hus, AB Svensk Byggtjänst

Fuktskadat virke och nedsmutsat material ska undvikas enligt rapporten. Enligt AMA Hus 08 avsnitt GS kan element som tagit skada äventyra en byggnads funktion och ska kasseras. En skada kan dock lagas om elementet fortfarande uppfyller kraven för nya element. I avsnitt GSN förtydligas att element får vara återanvända efter kontroll av att de inte är skadade av mögel eller andra mikrobiella angrepp. Markfukt

Markfukt bör normalt inte vara en risk för utfackningsväggarna utom när ele-

menten lagras på byggarbetsplatsen i väntan på att bli upplyfta på plats, se AMA Hus 08, avsnitt BCS.11. Vattenspolning och läckage

I kök och våtrum där det kan förekomma avsiktlig spolning och oavsiktligt stänk av vatten måste väggarna utformas med hänsyn till denna fuktpåverkan. I rapporten beskrivs att köldbryggor måste konstrueras bort eftersom de kan orsaka kalla ytor som kan leda till kondensutfällning i fuktkänsliga delar av

I BBR 2008 avsnitt 8:22 anges att gångytor ska utformas så att risken för att halka och snubbla begränsas. I utrymmen med väta, spill eller nedisning ökar risken för halka varför ytmaterialens egenskaper ska anpassas till detta. Oväntade förändringar av ytmaterialens halkegenskaper ska undvikas, särskilt där gångriktningen ändras. T ext och foto : tho m a s lundgren

AFS 1981:14 §3 anges att man vid anordnande av underlag som är avsett att beträdas ska eftersträva att det har lämplig ytsträvhet. I AMA Hus 08, avsnitt MFK hänvisas till SS-EN 13845:2005 när det gäller material- och varukrav för PVC-golv med partiklar för ökad stegsäkerhet. Halksäkerhet på torra ytor

I SS-EN 13893 finns beskrivet hur bestämning av dynamisk friktionskoefficient (µ) görs för halvhårda golvbeklädnader (plast, gummi, linoleum och kork), laminat och heltäckande textila golv. Provkroppar med glidytor förses med en specifik tyngd och dras med konstant hastighet över golvytan med aktuell golvbeläggning. Den horisontala frikAMA-nytt – Hus 2/2010

Källor ƒƒ SP Rapport 2010:06 ”Handbok Fukt-

Köldbryggor

Halkhämmande golvbeläggningar

I

konstruktionen. Man belyser vikten av fönster utan kallras, fullgoda tätningar vid fönster och dörrar samt rumsbildande ytor som inte ger kall strålning. 

tionskraften noteras längs med resan och den dynamiska friktionskoefficienten bestäms som kvoten mellan horisontal friktionskraft och vertikal last. I standarden anges detaljerade anvisningar för dragutrustning, mätutrustning, glidkropparnas utformning, vikter, kalibrering, provtagning och utformning av provningsrapport. Som allmänt råd i BBR 2008 avsnitt 8:22 anges att för torra gångytor bör friktionskoefficienten vara minst 0,30, mätt enligt SS-EN 13893. Halksäkerhet på våta ytor

I miljöer där ämnen som fett, olja, vatten, matrester, damm, mjöl och vegetabiliskt avfall riskerar att hamna på golvet, kan det vara motiverat att använda sig av golvbeläggning med förhöjda halkskyd-

ƒƒ ƒƒ ƒƒ ƒƒ

säkra utfackningsväggar med hög prefabriceringsgrad enligt den holländska metoden”, framtagen av Anders Gustafsson, Anna Pousette och Rolf Jonsson Fukthandbok – Lars Erik Nevander och Bengt Elmarsson, BBR 2008 AMA Hus 08 RA Hus 08

dande egenskaper. Denna typ av halkskyddande golv består i huvudsak av PVC med tillsats av hårda partiklar som kvarts, karborundum eller aluminiumoxid. Det är viktigt att dessa partiklar är jämnt fördelade i mattan så att inte de halkskyddande egenskaperna försämras efter att partiklarna i ytan har nötts bort. Som referensmetod vid provning av golvprodukter med högre krav på stegsäkerhet hänvisas i BBR 2008 avsnitt 8:22 till SS-EN 13845:2005. Här kan man läsa om en rampprovningsmetod som tillämpas för att bestämma ett golvs halksäkerhet under våta förhållanden. Vidare anges att det finns ramper med olika utföranden och tekniska kommittén CEN/TC 134 har därför bestämt att inte standardisera en rampkonstruktion. Syftet med SS-EN 13845:2005 är att etablera och standardisera provningsprincipen samt specificera erhållna parametrar, vid konstruktion av en ramputrustning och vid provning med den. Provningsmetoden enligt SS-EN 13845:2005 går ut på att minst två testpersoner ska förflytta sig bakåt och framåt i en upprätt position på aktuell golvbeklädnad som är fäst i en ramp med reglerbar lutning, från horisontalt till den lutning där testpersonen börjar känna sig osäker. Rampen utsätts för kontinuerligt rinnande vatten med tillsats. Den uppnådda vinkeln används sedan för att 

45


HUS fastställa

halkskyddsklass. Som exempel på passande utrustning hänvisas till DIN 51130:2010. SS-EN 13845:2005 anger även kriterier för ett golvs måttriktighet, flexibilitet, färgbeständighet, nötningsmotstånd, och sömstyrka. Halksäkerhet enligt DIN

Halkskyddsegenskaperna hos golvmaterial med våta ytor kan även provas enligt den tyska provnings- och klassifikationsstandarden DIN 51130:2010. SS-EN 13845:2005 och DIN 51130:2010 är snarlika i sin utformning, men vissa olikheter finns vad gäller val av provningsvätska, skotyp (provning enligt SS-EN 13845:2005 kan även utföras barfota) och utförande, men framför allt så klassificeras provningsresultatet olika. För SS-EN 13845:2005 anges om kriterierna uppfylls enligt klasserna Esf (med skor) för lutning >20o respektive Esb (barfota) för lutning >15o. I DIN 51130:2010 anges halkskyddet med en mer detaljerad skala i fem klasser enligt nedan. Korrigerad vinkel

Medel Halkskyddsklass

6 till 10o

R9

10 till 19o

R10

19 till 27o

R11

27 till 35o

R12

över 35o

R13

DIN 51130:2010 behandlar även en vätskas spridningsegenskaper över ytan, med klassificering av dräneringen baserad på volymen vatten per golvyta och klassificering därav i klasserna V 4, V 6, V 8 eller V 10. Fler nationella standarder

»Halkhämmande golvbeläggning i storkök.« 46

Det finns ett antal olika tillämpbara standardiserade metoder för att bestämma och klassificera halkskyddsegenskaper hos golvbeläggningar, med ursprung från Nya Zeeland, England eller USA. Inom den svenska golvbranschen används idag ett flertal klassificeringssystem. 

AMA-nytt – Hus 2/2010


yvonne brinck AMA-redaktör Hus, AB Svensk Byggtjänst

Koder i AMA för bjälklag HSD.122 Bjälkar HSD.322 Golvbjälkar av fanerträ

Golvbrunnen är monterad i skivskarv, utan kortlingar och golvspånskivan är inte avsedd för våtrum. Resultatet blir ett kraftigt läckage i anslutning till golvbrunnen vid provning av täthet.

Skador i våtrumsgolv på träbjälklag Klinker på badrumsgolvet är ett måste. Ja i alla fall om du tittar i inspirationsmagasin från tillverkare av badrumsinredning. Kanske är det en av orsakerna till att våtrumsgolv på träbjälklag ofta förses med keramiska plattor. T ext:y vonne brin c k . F oto : S P

S

nyggt när det är klart men en riskkonstruktion om den inte utförs på rätt sätt och med rätt material. Försäkringsbolagens erfarenhet är att det förekommer relativt många och framförallt dyra fuktskador i våtrumsgolv på träbjälklag med keramiska plattor. Tio skadefall studerade

Av den anledningen har Anders Jansson på SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, försökt ta reda på orsaken till tio skadefall. Resultatet speglar inte ett genomsnitt för aktuell konstruktion i Sverige men det AMA-nytt – Hus 2/2010

ger en indikation på hur arbetsutförandet och förekommande material ser ut där skador har uppkommit. Erfarenheterna från de studerade försäkringsskadorna redovisas i rapporten ”Våtrumsgolv med keramiska plattor på träbjälklag”. Våtrummen var byggda mellan år 2000 och 2009 och samtliga hade vätskebaserade tätskiktssystem.

eller brister i de material som använts. Det visade sig att skadorna i samtliga fall har orsakats av slarv både bland behöriga plattsättare och bland hemmafixare. Man har inte hittat något som tyder på att brister i de material som använts ligger bakom skadorna. I vissa fall har dock inte rätt material använts.

Slarv

För att inte få läckage genom tätskiktet i denna konstruktion är ett formstabilt bjälklag en grundförutsättning. I de aktuella objekten har det förekommit ut- 

Syftet har varit att ta reda på om skadorna orsakats av felaktiga konstruktioner, slarv och/eller fusk vid arbetsutförandet

Utförandefel

47


HUS get samt att mängden av de applicerade vätskebaserade tätskikten sannolikt inte varit tillräcklig. Bristande egenkontroll

I de undersökta fallen har egenkontrollen inte fungerat som avsett. Antingen har inget kvalitetsdokument lämnats eller så har de varit felaktiga/osanna. I rapporten redovisas de detaljer som SP anser att man bör dokumentera vid en egenkontroll. Öka kunskapen Här skulle o-ringen inte ha monterats eftersom brunnsmanschetten är självhäftande.

Typ av utförandefel: ƒƒ ƒƒ ƒƒ ƒƒ ƒƒ ƒƒ ƒƒ ƒƒ ƒƒ ƒƒ ƒƒ

Klämring (saknas/fel). Brunnsmanschett (saknas/fel). Felaktigt material på golvbrunnens fläns. Golvbrunn i skivskarv. Kortlingar saknas. Felaktigt applicerat tätskikt. Sprickor i tätskiktet. Ej korrekt tätad genomföring. Vinkel mellan golv och vägg ej tät. Ej korrekt fastsatt golvbrunn. Ej golvspånskiva avsedd för våtrum.

I rapporten föreslås att följande detaljer alltid fotograferas som en del i den dokumenterade egenkontrollen: ƒƒ ƒƒ ƒƒ ƒƒ ƒƒ ƒƒ ƒƒ ƒƒ ƒƒ

Kortlingar under golvbrunn. Monteringsplatta till aktuell golvbrunn samt dess infästning i bjälklaget. Typ av skiva på bjälklaget och armering av spackelskikt. Anslutningen mellan golvbrunnens fläns och underlaget för tätskiktet. Förseglingsremsa i vinkel mellan golv och vägg. Montering av tätskiktssystem. Brunnsmanschett och klämring. Färdigt tätskikt. Färdig golvyta.

Det finns ett utbildningsbehov avseende hur de känsliga detaljerna ska utföras i en golvkonstruktion. Den detalj som orsakat mest och störst läckage är anslutningen till golvbrunnen med tillhörande brunnsmanschett och klämring. I rapporten redovisas vad man bör tänka på när det gäller fuktsäkerhet vid känsliga detaljer. Detta för att öka kunskapen om förebyggande åtgärder och samtidigt förtydliga saker som redan står i branschregler samt monteringsanvisningar för tätskikt och golvbrunnar. Branschregler

Branschregler finns från Byggkeramikrådets branschregler för våtrum – BBV 10:1 och GVK – Säkra Våtrum, juni 2009 utgåva 2 med tillägg, oktober 2010. I båda tillämpas nu indelning i våtzoner där golvet i ett våtrum är våtzon 1. Den aktuella konstruktionstypen ska nu ha folie, BBV, och folie eller plastmatta, Säkra Våtrum, som tätskikt. 

Tidigare forskningsprojekt SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, studerade i ett tidigare forskningsprojekt kaklade våtrumsväggar. Orsaken till skadorna i väggarna skiljer sig från orsaken till skadorna i träbjälklagen. Där var skadorna orsakade av undermåliga tätskiktssystem. Båda konstruktionerna är riskkonstruktioner om man slarvar med utförandet eller använder undermåliga produkter eller tätskiktssystem. Se Tätskikt i våtrumsytterväggar med kakel, SP rapport 2006:46.  förandefel

i stort sett i samtliga fall där man kontrollerat golvbrunnens stöd och infästning i golvbjälklaget. Det har även

48

förekommit relativt många sprickor i tätskiktet. De har uppstått genom rörelser i underlaget på grund av brister i bjälkla-

Källor: Våtrumsgolv med keramiska plattor på träbjälklag, Anders Jansson, SP Rapport 2010:05. Rapporten kan laddas ner från www.sp.se. Projektet har finansierats av Länsförsäkringar, GAR-BO Försäkring och Trä- och Möbelindustriförbundet. Byggkeramikrådets branschregler för våtrum – BBV 10:1. Säkra Våtrum, GVK, utgåva 2, juni 2009 med tillägg oktober 2010.

AMA-nytt – Hus 2/2010


BO SAMUELSSON Projektledare AMA, AB Svensk Byggtjänst

För passivhus har ett täthetskrav satts på 0,3 l/sm2.

Att säkerställa god lufttäthet I dag ställs allt högre krav på god lufttäthet i byggnader för att uppnå nuvarande och kommande energikrav. Är byggnaden dessutom ett så kallat passivhus måste kraven på lufttäthet säkerställas. Metoder och material för att uppnå god lufttäthet har utvecklats betydligt under senare år då allt större vikt har fästs vid detta. T ext: B o s a m uelsson . F oto : svens k b yggtj ä nst

E

n nyligen publicerad studie (Eliasson, 2010) visar att det mycket väl går att uppnå god täthet i byggnader med lätta material i småhus, radhus och parhus. Vissa av dessa är byggda som passivhus, andra inte. De vanligaste negativa konsekvenserna av dålig lufttäthet är: ƒƒ Ökad energianvändning ƒƒ Försämrad termisk komfort ƒƒ Ökad risk för fuktskador i konstruktionen ƒƒ Ökad spridning av lukter och föroreningar ƒƒ Sämre ljudmiljö. Som exempel räknar man med att en ökning av luftläckaget från 0,4 l/sm2 till 0,8 l/sm2 innebär en ökad energiåtgång med cirka 30 procent (Arnetz och Malmberg AMA-nytt – Hus 2/2010

2006). Den termiska komforten minskar genom drag i fönster och dörrsmygar samt vid golv och takvinklar om tätningen inte är fullgod. Genom fuktkonvektion kan vattenånga transporteras in i väggens kallare delar om ett visst övertryck råder inomhus, vattenångan kan kondensera och övergå till fritt vatten om temperaturen når daggpunkten i välisolerade väggar eller bjälklag.

så god att fuktskador till följd av fuktkonvektion inte uppstår (BBR 6:531). Ett alternativ finns som gäller byggnader där golvarean (Atemp) är högst 100 m2, och fönster- och dörrarean uppgår till högst 0,20 Atemp, samt att inget kylbehov finns; här gäller ett täthetskrav på 0,6 l/sm2 vid en tryckskillnad på +50 Pa. Enligt äldre regler var kravet på täthet 0,8 l/sm2 för bostäder och 1,6 l/sm2 för lokaler vid 50 Pa.

Krav på täthet

För passivhus har ett täthetskrav satts på 0,3 l/sm2. Det är en rekommendation och inget normkrav, enligt Boverkets Byggregler gäller i princip att en byggnad ska vara så tät att de krav som finns på byggnadens energianvändning ska uppnås (BBR 9:21). Vidare ska tätheten vara

Engagemang

En viktig del i det hela är kunskap och engagemang redan från projekteringen till färdigställandet, man bör därför utse en ansvarig för lufttäthetsfrågor både hos projektören och hos entreprenören. Dessa får ansvara för att detaljer blir re- 

49


HUS  dovisade både på ritningar och i beskriv-

ningar samt att egenkontroller blir utförda. Nästa steg är att entreprenörens och underentreprenörens personal får kunskap och motivation att utföra bra arbete genom arbetsberedning och information om vikten av lufttäthet. De kritiska punkterna för lufttäthet i lätta konstruktioner är: ƒƒ Genomförningar för eldosor, ventilation, rör och kanaler. ƒƒ Anslutningar mellan byggnadsdelar som mellanbjälklag, ytterväggar, fönster och dörrar med mera. ƒƒ Skarvar i tätskiktet. ƒƒ Anslutningar mellan tätskikt och material. Genomföringar

Då lufttätningen normalt utgörs av plastfolie bör man undvika att utföra genomföringar i folien så långt det är möjligt. En bra metod är att använda ett installationsskikt närmast innerväggsskivan och ett nedpendlat innertak, bakom detta utrymme placeras plastfolien, vilket minskar antalet genomföringar. (Se bild 1) Folien får inte placeras längre in än en tredjedel av väggens tjocklek, från den varma sidan av fuktsäkerhetsskäl. Även i ett sådant här fall måste vissa genomföringar göras för ventilationskanaler och rör, sådana ska vara väl beskrivna och göras på ett tidigt stadium så att det verkligen är möjligt att täta runt själva genomföringen. Stosar bör användas om sådana finns för den aktuella genomföringen, de kan bestå av plåt eller EPDM-gummi och ska bilda en slät vidhäftningsyta att fästa plastfolien mot. (Se bild 2). Folien fästs mot underlaget med exempelvis dubbelhäftande butylband. Eldosor (se bild 3) som punkterar tätskiktet är en vanlig orsak till luftläckage, i de fall ingen annan lösning finns ska hålet i folien vara betydligt mindre än själva dosan som sedan trängs igenom så att folien bildar en krage runt eldosan där tätning kan ske. Alternativt görs en lös krage av plastfolie som sedan skarvas

50

ihop med väggfolien, överlappet bör vara minst 100 mm. Spotlights och dess transformatorer i tak orsakar ofta läckage i det lufttätande skiktet, armaturerna bör monteras i ett nedpendlat tak, trots det kan värmen från dem förstöra plastfolien i taket. (Se bild 4) Skarvar

Risken för luftläckage i tätskiktet är som störst i alla skarvar i plastfolien, därför bör en så bred folie som möjligt användas så att antalet skarvar minimeras. Skarvar utförs med överlapp med lite olika bredd (100 mm eller 200 mm) beroende på hur skarven utförs. Bästa resultat får man om skarven sätts samman med dubbelhäftande butylband och kläms mellan två fasta material (regel – list – skiva, se bild 5). Anslutningar mellan yttervägg och platta på mark

Mellan yttervägg och platta görs alltid en tätning för att hindra fukt och luftläckage. Här är det viktigt att väggens tätskikt ansluts på rätt sätt. Väggens folieskikt dras in under syllen ovanpå sylltätningen, se bild 6. Om installationsskikt förekommer i väggen kan väggfolien klämmas med exempelvis butylgummi under den ”syll” som finns där. Syllisoleringen ska vara flexibel för att fylla ut ojämnheter mellan syllen och betongplattan, vid tester hos SP har en s-list visat goda resultat, listen består av polyetenfolie och två o-lister av EPDM-gummi. Anslutning mellan yttervägg och mellanbjälklag och yttertak

Att få ytterväggens lufttätning att ansluta mot eller passera förbi ett mellanbjälklag är ofta det mest svårutförda momentet för att säkerställa god lufttäthet. Utförandet måste varieras beroende på konstruktionssätt och frågan måste lösas redan i projekteringsskedet. Då väggens folie inte kan placeras längre in än en tredjedel av väggtjockleken från den varma sidan bryts den ofta av bjälklaget. Bästa lösning är att kunna dra folien obruten

förbi bjälklagskanten. Det fungerar bra så länge bara bjälklagsreglarna är monterade. Där reglarna har sitt upplag i ytterväggen finns nu förtillverkade formstycken av folie som kan säkerställa tätningen mellan vägg och bjälklag runt bjälkarna. (Se bild 7.) I de fall bjälklaget är av betong måste en flexibel tätning användas på samma sätt som beskrivs ovan och folien måste klämmas under väggsyllen eller mot bjälklaget med butylband mellan bottenregel och bjälklag. Om ytterväggen är en utfackningsvägg som ansluter mot betongbjälklaget kan folien dras ned och anslutas mot det undre väggblockets folie. Svårigheter kan då uppstå vid väggblockets infästning som blir en slags genomföring. Anslutningen mot yttertak utförs också genom klämning av folien mellan regel och takbjälklag av betong eller skarvas mot folien i taket genom klämning mellan reglar om det är ett träbjälklag. (Se bild 8.) Fönster- och dörranslutning

Väggens folie dras ut så att den efter urskärning kan vikas in i skarven mellan fönster och väggregel. Fönsterhålet mot karmen tätas med bottningslist och mjukfog. Folien ska vara så långt invikt att den passerar bottningslisten. En annan variant är att folie monteras runt fönsterkarmen innan montering som sedan skarvas ihop med väggfolien genom tätning med butylband. (Se bild 9 och 10 på sidan 52.) När väggfolien skärs upp för fönsterhålet bildas glipor efter att den vikts in mot fönstret, dessa måste tätas med tillskurna foliebitar. Vissa folieleverantörer har färdiga formstycken för ytter- och innerhörn vilket underlättar tätningsarbetet betydligt. Beständighet

Eftersom dessa folieskikt och skarvar och tätningar byggs in i byggnadskonstruktionen och sedan inte är åtkomliga utan rivning ska materialet som används ha en livstid motsvarande den tid som byggnaden ska brukas, normalt minst 50 år. 

AMA-nytt – Hus 2/2010


Tejpad skarv. Skarven tejpas över fast material (överlapp minst 100 mm

1

5

De flesta av de undersökta byggnaderna med god lufttäthet har plastfolie lufttätning. Följande skarvmetoder rekommenderas i danska Byg-Erfa. Referens: Byg-Erfa, Erfaringsblad 970704, SfB (39), Byggeteknisk erfar erfa.dk,Danmark

100 mm Butylband (överlapp minst 100 mm).

Tejpning skall göras med för ändamålet avsedd tejp som har god beständ plastfolien. Beskrivning av beständighet och märkningar finns i kapitel 5 mot fast underlag och noga så att det inte blir veck i plastfolien.

200 mm

2

Klämd skarv. Skarven kläms mellan två fasta material (överlapp minst 2

6

100 mm

Tejpad skarv. Skarven tejpas över fast material (överlapp minst 100 mm

Figur 1

3

Exempel på lufttät anslutning mellan betongplatta och vägg. Sy betongplattan och regel så att plastfolien kläms (Isover, 2009). ( diffusionsspärren inte får placeras för nära den kalla sidan, vid t fuktdimensionering.)

7

100 mm

Butylband (överlapp minst 100 mm).

Tejpning skall göras med för ändamålet avsedd tejp som har god beständ plastfolien. Beskrivning av beständighet och märkningar finns i kapitel 5 mot fast underlag och noga så att det inte blir veck i plastfolien.

Wahlgren 2010

AMA-nytt – Hus 2/2010

4

8

51


Figur 1

HUS

Exempel på lufttät anslutning mellan betongplatta och vägg. Syllisolering placeras mellan betongplattan och regel så att plastfolien kläms (Isover, 2009). (Observera att diffusionsspärren inte får placeras för nära den kalla sidan, vid tveksamheter gör fuktdimensionering.)

9

Det är alltså viktigt att tillverkare och leverantörer kan belägga att materialen är åldersbeständiga. I dagsläget provas och CE-märks folier och ångbromsar enligt SS-EN 13984:2005. Det avgörande för tätheten är att skarvar är täta och det görs oftast med dubbelhäftande band av butyl eller tejp. När det gäller dessa produkter är åldringsegenskaperna lika viktiga som för folien och deras häftande verkan får inte påverka folieskiktet negativt. Tyvärr finns ingen gemensam standard för provning och CE-märkning av dessa produkter och deras åldringsegenskaper. Ett antal tillverkare av tejp för skarvning och tätning av folie har sina produkter typgodkända och i några fall även P-märkta. Bakgrund

Den tidigare nämnda studien ”Att uppnå god lufttäthet” är ett examensarbete från Chalmers utfört av Emma Eliasson där hon genom uppföljning av ett antal byggprojekt har studerat hur arbetet med lufttätning utförts, vilket projekteringsunderlag som fanns tillgängligt, vilka problemområden som erfarenhetsmässigt finns, vilka metodlösningar som fungerar i olika fall med mera. Alla byggnader är tryckprovade och resultaten redovisade. Genom intervjuer och frågeformulär till produktionschefer och produktionsledare har reslutat för varje byggprojekt sammanställts. Totalt redovisas 20 stycken. I vissa av projekten har inte lufttäthet varit i fokus medan det i andra har va-

52

rit en viktig fråga, speciellt för de som byggs som passivhus. De krav som ställts på lufttäthet i flertalet projekt utan passivhusambitioner har varit 0,8 l/sm 2 , i några fall lägre och för passivhusen har målet varit 0,3 l/sm2. Resultatet visar att där ambitionen varit hög att uppnå kraven har också resultatet överträffat målet med något undantag. I flera fall visar täthetsprovningar på ett luftläckage mellan 0,3 l/sm2 och något under 0,1 l/ sm2. I de fall engagemanget för täthetsfrågorna inte prioriteras har luftläckaget varit mellan 0,8 l/sm 2 och 0,5 l/sm2, i något fall lägre. I AMA Hus

Material och varukrav på den plastfilm som normalt används som fuktskydd och lufttätning i väggar och bjälklag återfinns under JSF i AMA Hus 08, närmare bestämt under JSF.5 Fuktskyddsskikt av plastfilm (ej kyl- och frysrum).

Där ställs krav på att plastfilm under produktens tänkta livslängd ska ha redovisade egenskaper enligt SS-EN 13984:2005 för bland annat ånggenomgångsmotstånd, rivhållfasthet och tjocklek med mera. Vidare att skarvar ska vara utförda som klämda med en spiklist. Under Utförandekrav anges att skarv ska ha minst 200 mm överlapp om inte annat anges. I RA Hus 08 framgår under samma kod och rubrik att man i aktuellt fall bör ange krav på åldersbeständighet,

10

draghållfasthet, slaghållfasthet och UVbeständighet utifrån kraven i SS-EN 13984:3005. Man bör också ange om plastfilmen exempelvis ska vara P-märkt. Under rubriken Skarvband o d anges att tätning av genomföringar, rörhylsor och eldosor och dylikt ska utföras med för ändamålet särskilt anpassad tätmassa eller dubbelhäftande skarvband. Fog-, skarvband och tejp för tätning ska vara av material som inte negativt påverkar skiktets funktion under dess tänkta livslängd. Under JSF.54 Fuktskyddsskikt av plastfilm för yttervägg anges att fuktskydd ska skarvas över regel och att skarven ska vara klämd med minst 200 mm överlapp. I ytterväggar av trä ska plastfilmen täcka insidan av väggens syll. Vid genomföringar ska plastfilmen klämmas mot fast underlag.  Andra källor Lufttäthetsfrågorna i byggprocessen – Goda exempel på lufttäta konstruktionslösningar, Wahlgren P, SP Rapport 2010:09 Lufttäthetsfrågorna i byggprocessen – Tekniska konsekvenser och lönsamhetskalkyler, Sandberg P I, Sikander E, Wahlgren P, Larsson B, SP Rapport 2007:23 Lufttäthetsfrågorna i byggprocessen – Kunskapsinventering, laboratoriemätningar och simuleringar för att kartlägga behov av tekniska lösningar och utbildning, SP Rapport 2004:22 Luftrörelser i och kring konstruktion, del 3. Per Ingvar Sandberg och Eva Sikander. SP Rapport 2004:22.

AMA-nytt – Hus 2/2010


BO SAMUELSSON Projektledare AMA, AB Svensk Byggtjänst

WSPs kontorsbyggnad i Malmö.

Provning av byggnaders lufttäthet Byggnadens lufttäthet har betydelse för inneklimatet, energianvändningen och fuktsäkerheten. Här presenteras två metoder för att kontrollera lufttätheten i en större byggnad: Blower Doors eller med byggnadens eget ventilationssystem. T ext: B o s a m uelsson . F oto : ws p

S

edan länge har det funnits en provningsmetod för att konstatera klimatskärmens lufttäthet i mindre byggnader. Att prova större byggnader som flerbostadshus med den metoden är dock svårt. Man får i stället försöka kontrollera representativa delar av en stor byggnad eller använda sig av byggnadens eget ventilationssytem, vilket redogörs för längre fram i denna artikel. Hur otätt

Enligt Boverkets byggregler finner vi krav på byggnadens täthet som Allmänt råd under 6:531: ƒƒ för att undvika skador på grund av fuktkonvektion bör byggnadens klimatskiljande delar ha så god luftAMA-nytt – Hus 2/2010

täthet som möjligt, här hänvisas till provning enligt SS-EN 13829. I energiavsnittet har nu följande krav införts i 9:21 och 9:31: ƒƒ Byggnadens klimatskärm ska vara så tät att krav på byggnadens specifika energianvändning och installerad eleffekt för uppvärmning uppfylls. ƒƒ Enligt 9:4 som kan tillämpas på byggnader mindre än 100 m2 sägs att byggnadens klimatskärm ska vara så tät att det genomsnittliga luftläckaget vid + 50 Pa tryckskillnad inte överstiger 0,6 l/sm2 (därvid ska arean Aom användas,). Även här hänvisas till provning enligt SS-EN 13829 som allmänt råd. ƒƒ I äldre regler (BBR) angavs 1,6 l/s m2

för lokaler och 0,8 för bostäder vid 50Pa. ”Passivhus-branschen” har satt kravet 0,3 l/sm2. Standarden SS-EN 13829

Standarden SS-EN 13829 med svenska titeln Byggnaders termiska egenskaper – Bestämning av byggnaders lufttäthet – Tryckprovningsmetod (ISO 9972:1996, modifierad) är förstås på engelska, en översättning till svenska är på gång enligt SIS. Här följer dock ett försök till att översätta och redovisa några delar av innehållet. Tryckprovningsmetoden är avsedd för att karaktärisera luftläckage i byggnaden eller delar av den. Metoden kan använ das för att:

53


HUS mäta luftläckaget för att sammanställa specifikation över lufttäthet ƒƒ jämföra luftläckage mellan likartade byggnader eller delar av byggnader ƒƒ identifiera läckageställen ƒƒ bestämma luftläckageförbättring genom åtgärder i befintliga byggnader eller delar av byggnader. Metoden ger inget mått på verklig luftläckning. Det är en provningsmetod för att ställa diagnos på byggnaden. Standarden är främst avsedd för att mäta luftläckage i ”enzoons-byggnader”. Men den kan också användas i flerzoonsbyggnader. Då behandlas zoonerna som enzooner genom att dörrar till zoonen stängs till. En tryckskillnad på 50 Pa övertryck och undertryck ska användas vid provning av luftläckage. Individuella delar av en byggnad kan mätas separat, som till exempel enskilda lägenheter. Dock måste man då beakta att läckage kan ske till och från intilliggande delar av byggnaden. Metoden kan användas på två sätt: ƒƒ provning av byggnad i användning. Det ger uppgift om byggnadens förhållanden vid uppvärmnings- eller kylningssäsong ƒƒ provning av byggnadens klimatskärm. Då ska alla öppningar stängas eller förseglas. I enbostadshus ska den högsta tryckskillnaden vara minst +/-50 Pa, men man bör också prova högre tryckskillnader.

 ƒƒ

Provning

För mätning av lufttätheten behövs en fläkt, tryckmätare, luftflödesmätare och storleksjusterbar ”dörrtäckare” en så kal�lad Blower Door. Mätning i till exempel en villa förbereds med att ventilationsdonen stängs, täpps över eller täpps till med en uppblåst boll samt kontroll att vattenlås är fyllda eller tilltäppta med uppblåst boll. Dörrtäckaren monteras vanligen i ytterdörrshålet (med ytterdörren öppen). Dörrtäckaren har ett hål som fläkten

54

monteras i så att fläkten har kontakt med ute- och inneluften. Tryckmätaren ska också monteras så att den har kontakt ute och inne. Fläkten startas och arbetar upp övertryck respektive undertryck i huset. När tryckmätaren visar 50 Pa överrespektive undertryck, läser man av på luftflödesmätaren hur mycket luft fläkten pumpar in respektive suger ut. Detta blir mätvärdet för luftläckage vid 50 Pa. Oinflyttat

Vid mätning i helt nya oinflyttade villor är det vanligt att man när huset pumpas upp respektive sugs ut gör rökprov med ”rökpenna” för att leta fram läckagepunkter. Läckagepunkterna kan då ofta tätas direkt. Det är också vanligt att täthetsmätningarna görs före målning. Detta för att lättare hitta läckageställen och för att inte i efterhand behöva riva i färdiga konstruktioner. Vanliga läckageställen

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut har under flera år bedrivit projekt om byggnaders lufttäthet, som har resulterat i ett antal SP-rapporter. I dessa redovisas bland annat ett antal vanliga läckageställen. Det är i huvudsak erfarenheter från villor som redovisas, men också en del erfarenheter från hallbyggnader. De vanliga läckageställena är rätt förväntade om man tänker efter. Det är till exempel: ƒƒ skarvar i plastfolier ƒƒ anslutningar av plastfolier och tätningar mot andra byggnadsdelar, fönster och ytterdörrar ƒƒ runt elrör och eldosor, ventilationskanaler, avloppsrör och vattenrör ƒƒ anslutningar av plastfolier mellan tak och vägg i takvinklar ƒƒ sylltätningar ƒƒ utfackningsväggars tätning mot byggnadsdelar ƒƒ anslutningar vid mellanbjälklag och yttervägg.

Provning av stora byggnader

Att täthetsprova en hel större byggnad har ansetts svårt, vilket lett till osäkra resultat och att eventuella krav på byggnadens täthet sällan följs upp. Provmetoder finns och nu har man genom ett projekt visat att det går att täthetsprova även en hel stor byggnad. En modern kontorsbyggnad i Malmö täthetsprovades, syftet var att utvärdera olika metoder för mätning i större byggnader. Man beräknade även lufttäthetens inverkan på energianvändningen för uppvärmning och kylning. De olika metoder man använde var: ƒƒ täthetsprovning med ett antal ”blower doors” som är portabla fläktar, provningen utfördes enligt SS-EN 13829 ƒƒ täthetsprovning med byggnadens ventilationssystem, en kanadensisk standard tillämpades, CGBS 149.10M86 ƒƒ kombination med portabla fläktar och byggnadens eget system ƒƒ läckagesökning gjordes, både med rök och värmekamera. Provning med ett antal ”blower doors” enligt SS-EN 13829 används med fördel i mindre byggnader eller vid provning av en avgränsad del av en byggnad. För större byggnader kan det vara svårt att uppnå rätt över- eller undertryck med portabla fläktar (blower doors). I större byggnader används med fördel därför byggnadens eget ventilationssystem då dessa oftast har så stor kapacitet att det går att skapa ett tillräckligt övereller undertryck om minst 50 Pa. I den aktuella byggnaden är ventilationssystemet ett behovsstyrt mekaniskt från- och tilluftssystem med värmeåtervinning. Det är viktigt att känna till anläggningens styr- och övervakningssystem för att kunna reglera ventilationsflödet och uppnå önskvärda tryckskillnader vid täthetsprovning, samt att ha kontroll över luftflödet. I äldre byggnader kan täthetsprovning med det egna ventilationssystemet vara ett problem då det AMA-nytt – Hus 2/2010


ofta saknas fasta mätuttag för mätning av luftflöde. Då får man mäta luftflödet i ventilationskanalen med spårgasteknik. Byggnaden

WSPs kontorsbyggnad som färdigställdes 2007, har fem plan och en area på 6 700 m2 BRA eller 5 800 m2 LOA. Fasaden är en dubbelskalsfasad där yttre rörlig solavskärmning finns i söder, väster och öster. Fönsterandelen är cirka 53 procent av fasaden. Lufttäthetsprovningen

Innan provningen påbörjas görs en omfattande genomgång av förutsättningarna. Oavsett metod måste ett stort antal ventilationsöppningar blockeras och eventuellt angränsande byggnadsdelar avskiljas. Alla innerdörrar måste var öppna under provningen. Byggnaden sätts under över- eller undertryck, tryckskillnaden varieras stegvis mellan exempelvis 10 till 70 Pa. Mätningar av tryckskillnaden görs på flera ställen i byggnaden för att säkerställa tryckskillnaden i hela byggnaden. Med blower doors

ƒƒ

bestäm innan provningen hur många blower doors som kan behövas

Blower door som användes i det ena fallet vid provningen.

på plats stäng av alla tillufts- och frånluftsfläktar ƒƒ stäng och täta alla ventilationsöppningar ƒƒ blockera och täta alla ventilationsdon, samt kontrollera tätningar efter trycksättning av byggnaden ƒƒ genomför en nolltrycksmätning ƒƒ anslut blower door till klimatskalet i ett fönster eller ytterdörr ƒƒ skapa en tryckskillnad 10–60 Pa i steg om ≤10 Pa med hjälp av fläkten, minst fem steg ƒƒ genomför en nolltrycksmätning efteråt. En Blower door har en kapacitet på cirka 8 500 m3/h vid en tryckskillnad på 50 Pa. ƒƒ

Med byggnadens eget ventilationssystem

Förfarandet är i princip det samma som för blower doors: ƒƒ bestäm om ventilationssystemet har tillräcklig kapacitet ƒƒ säkerställ att luftflödet i ventilationssystemet kan styras och stängas ƒƒ säkerställ att det går att mäta luftflödet med tillräcklig noggrannhet ƒƒ blockera och täta alla ventilationsöppningar i klimatskalet, samt kontrollera tätningarna efter trycksättning av byggnaden ƒƒ skapa en tryckskillnad 0–75 Pa med hjälp av byggnadens ventilationssystem. ƒƒ gör mätningar vid åtminstone fyra olika tryckskillnader. Provningen är beroende av att viss utetemperatur och vindförhållande råder, exempelvis gäller följande för byggnader upp till tio våningar, utetemperatur, ≥ 5 °C, vindhastighet, ≤ 5 m/s . För att läcksöka med värmekamera krävs dock en temperaturskillnad mellan ute och inne på 10–15 °C. Kombination

En kombination av metoderna är möjlig med användning av blower doors för att hålla mottryck i en del av byggnaden, som inte tas med i provningen. En anAMA-nytt – Hus 2/2010

nan lösning är om man ska täthetsprova exempelvis ett rum i byggnaden, då kan en blower door användas för detta rum medan byggnadens ventilationssystem håller mottryck i resten av byggnaden. Luftläckagevägar

Byggnaden försattes i undertryck med hjälp av befintligt ventilationssystem i cirka en halv timme. Därefter användes en värmekamera för att se skillnader i yttertemperatur på klimatskärmens insida. På nedkylda ytor kan luftläckage misstänkas, där kontrolleras luftrörelserna med hjälp av indikeringsrök. De huvudsakliga läckagen fann man i anslutningarna mellan de förtillverkade glasfasadelementen och de platsbyggda vägg- och takelementen. Dessa finns framförallt vid anslutning fasad-tak, fasad-källare och långfasad-gavelfasad. I dubbelskalsfasaden fanns sex stycken servicedörrar som hade luftläckage i tätningslister. Resultat

Undereller övertryck

Läckage area, cm²/m² vid 4 Pa

Luftflöde, l/sm² vid 50 Pa

Mätmetod: Blower door enligt EN 13829 1. Undertryck 0,58 Mätmetod: Ventilationssystem enligt CGSB 149.10-M86 Tryckmedel (2 mätpunkter) norr 21,6 m och 0,5 m höjd 2. Undertryck 0,58 3. Övertryck 0,46 Tryckmedel (7 mätpunkter) söder, väster och norr 4. Undertryck 0,49 5. Övertryck 0,63

0,61

0,77 0,65

0,73 0,69

De två olika mätmetoderna ger olika täthetsvärden, skillnaden vid 50 Pa är trots allt inom mätonoggrannheten. Samtidigt skiljde sig vindhastigheten vid de olika mätningarna, men fortfarande inom den rekommenderade nivån. Ett genomsnitt för provningarna ger ungefär ett läckage på 0,7 l/sm2. Det motsvarar enligt beräk- 

55


HUS  ning cirka 15 procent av den årliga ener-

gianvändningen för rumsuppvärmning. Det uppmätta läckaget är hälften av det äldre BBR kravet på 1,6 l/sm2 vid 50 Pa för lokaler. Slutsats

Båda metoderna är användbara vid provning av större lokalbyggnader. Blower door används med fördel under byggtiden i en begränsad del av byggnaden, medan trycksättning med byggnadens ventilationssystem enligt den kanadensiska standarden sannolikt med fördel kan användas i den färdiga byggnaden. Eftersom det ofta är svårt att utföra tätningsåtgärder i efterhand kan provning under byggtiden vara lösningen för att uppnå den täthet som fordras, för att erhålla en låg energianvändning. Projektet har genomförts med stöd av SBUF, Midroc, WSP och Precisionsteknik. WSP och Midroc genomförde provningarna på WSPs kontorsbyggnad i Malmö.

Hänvisning i AMA

AMA Hus 08 hänvisar till standarden SS EN 13829 för provning av lufttäthet. I AMA föreskrivs och i RA ges följande råd för tillämpning av standarden. Lufttäthetsprovning ska utföras enligt SS EN 13829. Resultatet ska redovisas enligt standarden. Enligt SS-EN 13829 finns två alternativ till verifiering av lufttäthet i stora byggnader ƒƒ alternativ A, test av byggnad i drift och ƒƒ alternativ B, test av byggnadens omslutningsyta efter tätning av alla öppningsbara dörrar, luckor, fönster, ventilationskanaler och dylikt. I standarden, SS EN 13829 finns även två olika sätt att trycksätta byggnader ƒƒ alternativ A för enskilda bostäder och små byggnader ƒƒ alternativ B för stora byggnader, med en volym större än 4 000 m3. Ange vilken metod som ska användas. RA uppmanar till att ”ange vilken me-

tod som ska användas” och att ”ange hur läckagekontroll ska göras, genom: ƒƒ termografering ƒƒ rökprovning ƒƒ lufthastighetsgivare. Vidare uppmanar RA att ”Ange provningens omfattning om resultatet ska redovisas på annat sätt än enligt SS EN 13829”. Täthet kan redovisas per omslutningsarea och per volym. Ange på vilket sätt redovisningen ska ske. 

Källa: Rapport, SBUF 12077 samt Åke Blomsterberg WSP Environmental AB Malmö.

Övriga Källor: Alternativa metoder för utvärdering av byggnadsskalets lufttäthet. Eva Sikander, Paula Wahlgren. SP Rapport 2008:36. Lufttäthetens Handbok, problem och möjligheter. FoU-Väst och Sveriges Byggindustrier.

Vi förvandlar din pooldröm till en Drömpool 10 25 ÅRS GAR ANTI

ÅRS GAR ANTI

www.nordiskakvalitetspooler.se

• Världsledande Glasfiberpoolfabrikat • 17 gånger starkare än betongpooler • Alltid olika djup som standard • Alltid inbyggd trappa och sittyta

• Välrenommerad spatillverkare från USA • Unik vattenrening med 100 % filtrering • SmartCleanTM • Tri-Zone HydrotherapyTM • Helisolerad med Icynene®-skum

Du hittar hela vårt sortiment inklusive spabad, swimspa och glasfiberpooler på vår hemsida

www.precisreklam.se

UPP TILL


Arbetsgruppen för AMA Hus 11 samlad.

Arbetet med AMA Hus 11 har startat Åren passerar snabbt och nu är det dags att uppdatera AMA Hus 08 till AMA Hus 11. Arbetet startade den 23 september med genomgång av det kommande arbetet för alla 24 utredare. T ext: B o s a m uelsson . F oto : thord s kölde k r a ns

N

är nu arbetet med AMA Anläggning 10 har gått in på finalen tar arbetet med AMA Hus 11 vid med tillhörande råd och anvisningar i RA Hus 11. Att starten sker nu är för att både böcker och AMA-webb ska kunna vara färdigställda till årsskiftet 2011/12. Det känns ännu länge till dess men vi vet att tiden behövs för att resultatet ska bli det efterstävade. Uppdraget till alla utredare är att ta ställning till och bearbeta de textförslag som finns i AMA-nytts beskrivningsdel som tillkommit sedan AMA Hus 08 utkom, gå igenom ny och reviderad standard som påverkar innehållet i AMA Hus och RA Hus, införa ny men etablerad teknik, material och arbetsmetoder samt

AMA-nytt – Hus 2/2010

ta bort sådant som idag inte används eller blivit förlegat. Större översyn

I några kapitel kommer det att göras större översyn av koder och rubriker samt texter. Det gäller främst inredningar och storkök i X-kapitlet. Vid förra revideringen 2008 flyttades alla koder och rubriker samt texter som främst handlade om storköksutrustning från AMA VVS och AMA El till AMA Hus. Allt finns nu på ett ställe men hela innehållet behöver ses över, vilket inte hanns med förra gången. Samma sak gäller för allt som handlar om inredningar i övrigt även om det inte flyttades, utan alltid funnits i AMA

Hus. Kapitel X blir nu helt genomgånget och uppdaterat. Det gäller också ett större antal koder och rubriker som tillkom i kapitel Y vid flytten av storköksinredningar från AMA VVS och El. Alla kapitel ska givetvis gås igenom med samma noggrannhet, men förändringarna kanske inte blir lika omfattande i flertalet. Ett område som ska granskas extra är hur AMA Hus behandlar grundläggning, dränering samt isolering av grunden jämfört med de texter som finns i AMA Anläggning, det förefaller finnas vissa luckor som kan fyllas igen. Träbyggandet har utvecklats mycket under senare år vilket föranleder en översyn av avsnitten i G- och H-kapitlen. I vilken 

57


HUS  utsträckning

de nya kraven i Eurocodes med tillhörande standarder som ersätter BKR från årsskiftet påverkar innehållet i betong, trä och stål avsnitten måste också granskas. De ökade kraven på lufttäthet i byggnader är ett annat område att tita närmare på.

AMA Hus 11 – Utredarna Alla utredare har ansvar för ett helt kapitel eller avsnitt i ett eller flera kapitel. Utredarna är följande: ƒƒ Byggdelar och toleranser 01 till 45, samt del av B, Hans Holm, WSP, ƒƒ E betong Lars Johansson, CBI,

Alla kan vara med

ƒƒ F murverk Michael Åström, Konsult & Design

AMA och RA har en mycket stor omfattning vilket innebär att vi anlitar många med olika specialistkunskaper för att gå igenom de olika kapitlen. Själva huvudutredningsarbetet pågår nu under hösten 2010 och fram till slutet av januari 2011, därefter återstår två månader av samordning mellan utredarnas textarbete. I april 2011 är det dags att sammanställa ett remissförslag av de förändringar som utredarna föreslår. Remissen kommer att vara tillgänglig från maj till utgången av juni 2011. Vi förväntar oss att få remissvaren under juni och senast i augusti månads inledning, för att sedan genomföra remissbearbetningen under september och oktober. Vi hoppas att så många som möjligt ställer upp och ger oss synpunkter på innehållet i remissen. Har ni redan synpunkter på innehållet i AMA Hus eller RA kan ni höra av er till oss på Svensk Byggtjänst eller direkt till utredaren.

ƒƒ G förtillverkade element delas av Lars Johansson (betong), Holger Gross

(trä), Göran Alpsten (stål), Per- Olof Carlson glas och metallelement. ƒƒ Kapitel H delas av Göran Alpsten, Stålbyggnadskontroll AB för stål och

Holger Gross, Gross Produktion AB för trä, ƒƒ I isolervaror utreds av Frank Janland, Tyréns, ƒƒ JS tätsikt, Sven Strandberg, Strandberg konsult AB, ƒƒ JT plåt Torbjörn Osterling, Bentab, ƒƒ K skivor Thomas Lundgren, Svensk Byggtjänst och skivor av glas Lars

Karlsson, MTK, ƒƒ L puts och målning delas av Michael Åström (puts) och Alf Karlsson (mål-

ning). ƒƒ M Beläggningar och beklädnader, Tomas Thulin, Thulin Projektledning AB

samt Håkan Forsberg, Golvanalys i Sverige AB, för beläggningar av massor, ƒƒ N sakvaror Sören Danielsson, Byggkonsult Sören Danielsson, ƒƒ X inredningar Jaan Zimmerman, Jaan Zimmerman Arkitektkontor AB samt

storkök Björn Weslien, BOFO Restaurangkonsult, ƒƒ Z delas av Björn A. Funke för fogmassor och Jan-Inge Bengtsson på fäst-

don. Huvudutredare är Yvonne Brinck, Thomas Lundgren och Bo Samuelson som också är Projektledare samt ansvarig för kapitel Y. Jozef Hornak ansvarar för frågor om standard och BSAB-system, samtliga från Svensk Byggtjänst. Michael Odervång från SIS deltar också i standardfrågor. Susann Kärnek, Svensk Byggtjänst, är projektassistent och håller ordning på samtliga.

Remissgrupp

Hela utredningsarbetet följs av en remissgrupp som består av representanter från olika branschföreträdare som Bygg-

58

herrarna, STD för konsulterna, Sveriges Byggindustrier för entreprenörerna, Byggnads, Boverket, TMF- trä och mö-

belindustriförbundet, Skogsindustrierna, Målarmästarna, RBK och Tätskiktsgarantier i Norden. 

AMA-nytt – Hus 2/2010


LARS KÄLLERED Byggnadsingenjör, Teknisk Support Isodrän AB

mikael holmberg Marknadsansvarig, Chef Teknisk Support Isodrän AB

Termisk isolering och dränerande skikt av bitumenlimmad cellplast Material med flera egenskaper kan ibland vara problematiska att beskriva då varje egenskap skulle kunna beskrivas under en enskild kod i AMA. Ett exempel är bitumenlimmade skivor av expanderad styrencellplast (EPS). T ext: l a rs k ä llered , m i k a el hol m berg . illustrationer : isodr ä n

B

itumenlimmad cellplast är en termisk isolering med jämförbara värmeisolerande egenskaper som homogen cellplast, avsedd för användning under mark på utsidan av konstruktionen. Utöver den värmeisolerande förmågan har produkten en dränerande och kapillärbrytande funktion, samt är mycket fuktgenomsläpplig. Sammantaget får den bitumenlimmade skivan (kulorna) motsvarande egenskaper som: ƒƒ värmeisolerande skikt av cellplast ƒƒ dränerande lager av singel eller makadam ƒƒ en uttorkande funktion Den bitumenlimmade skivan har tack vare sin öppna cellstruktur en ånggenomsläpplighet på 6–15*10-6 m2/s vilket kan

jämföras med stillastående luft som har värdet 25×10-6 m2/s. Vanlig homogen EPS eller XPS har ånggenomsläpplighet på mellan 0,2– 1,5×10-6 m2/s, alltså är den cirka 10 gånger tätare. Den uttorkande funktionen erhålls när konstruktionen är varmare än den omgivande marken. Det är nämligen temperatur- och ånghaltsskillnaden som gör att den omgivande marken får en avfuktande funktion då kall mark normalt har lägre ånghalt än en varm konstruktion. När konstruktion och mark har uppnått jämvikt avstannar processen och så länge det finns en temperaturskillnad på minst fyra grader mellan konstruktion och mark kan ingen omvänd fuktvandring förekomma. Genom att konstruktionen alltid kan torka ut mot den om- 

Källare

Utstickande sula

Täcklist Filterduk ISODRÄNskiva

Källare, utstickande sula.

AMA-nytt – Hus 2/2010

59


HUS

Betongplatta på mark

Krypgrund Oventilerad varm Renovering

Enkelsidig uttorkning

Täcklist Filterduk ISODRÄNskiva

Skillnader Dubbelsidig uttorkning

Cellplast Kryputrymme

ISODRÄNskivor

Ev. plastfolie Återvunnen ISODRÄN Krypgrund, oventilerad varm, renovering.

 givande

marken minimeras fuktskaderisken oavsett vilken typ av ytskikt som används påwww.isodrän.se insidan. AMA-nytts beskrivningsdel

I AMA-nytts beskrivningsdel har följande befintliga koder valts för beskrivning av bitumenlimmade skivor av expanderad styrencellplast: IBC.12, IBC.32, IBC.62, IBE.12 samt IBG.31. Skivan kan användas: ƒƒ under golv på mark ƒƒ som utvändig isolering på grundsockel eller grundbalk ƒƒ som isolering på mark i kryputrymme ƒƒ på utsidan av källaryttervägg ƒƒ på terrassbjälklag.

60

Avjämningslager

Cellplast Dränerande lager Betongplatta på mark, skillnader.

Genom den bitumenlimmade skivans uppbyggnad med limmade kulor och hålrum emellan, blir effekten av långtidsdeformation helt olik en homogen isoleringsskiva. En bitumenlimmad skiva blir bara tunnare vid ökad kompression då hålrummen tar upp den inre rörelsen som uppstår då kulorna deformeras. www.isodrän.se Detta måste man ta hänsyn till vid val av hårdhet på skivan. Konstruktören måste vara på det klara med vilka laster skivan kommer att utsättas för och vilken deformation som kan tillåtas. Därefter bestämmer man vilken kvalitet på skivan som behövs. I beskrivningen måste anges följande kvalitetskriterier: Skivans tjocklek, hårdhet, värmeisoleringsförmåga och dräneringskapacitet. 

AMA-nytt – Hus 2/2010


Några exempel på olika tillämpningar av isolerande och dränerande skikt av bitumenlimmad cellplast.

Några exempel på olika tillämpningar av isolerande och dränerande skikt av bitumenlimmad cellplast. IBC.12 Termisk isolering av cellplast under grundkonstruktion Bitumenlimmade skivor av expanderad styrencellplast (EPS) med provad kort- och långtidsdeformation. Skivorna kan dock inte användas som lastupptagare under primärt lastupptagande byggnadsdel. Ersätter dränerande lager av singel eller makadam. Uppbyggnad av konstruktion

Några exempel på olika tillämpningar av isolerande och dränerande skikt av bitumenlimmad cellplast. IBC.12 Termisk isolering av cellplast under grundkonstruktion Bitumenlimmade skivor av expanderad styrencellplast (EPS) med provad kort- och långtidsdeformation. Skivorna kan dock inte användas som lastupptagare under primärt lastupptagande byggnadsdel.

Aktuellt betonggolv.

Materialavskiljande geotextil, vikt 90 – 130 g/m2.

Bitumenlimmade skivor (BEPS). Kvalitet anges med karakteristisk korttidstryckhållfasthet (kPa). Tjocklek anges i mm.

Eventuellt avjämningslager av singel eller makadam (0 – 50 mm).

IBC.32 Termisk isolering av cellplast utvändigt på murad eller gjuten grundsockel eller grundkantbalk Bitumenlimmade skivor av expanderad styrencellplast (EPS) med provad kort- och långtidsdeformation.

Ersätter dränerande lager av singel eller makadam.

Ersätter dränerande lager av singel eller makadam.

Uppbyggnad av konstruktion

Vid val av skivkvalitet måste hänsyn tas till kvalitet på återfyllnadsmaterial samt aktuellt jordtryck.

Aktuellt betonggolv.

Materialavskiljande geotextil, vikt 90 – 130 g/m2.

Bitumenlimmade skivor (BEPS). Kvalitet anges med karakteristisk korttidstryckhållfasthet (kPa). Tjocklek anges i mm.

Eventuellt avjämningslager av singel eller makadam (0 – 50 mm).

IBC.32 Termisk isolering av cellplast utvändigt på murad eller gjuten grundsockel eller grundkantbalk Bitumenlimmade skivor av expanderad styrencellplast (EPS) med provad kort- och långtidsdeformation. Ersätter dränerande lager av singel eller makadam.

Uppbyggnad av konstruktion •

Aktuell väggkonstruktion. Lättklinker- och lättbetongbalk ska cementslammas innan montering av isolerskivorna.

Inga täta skikt, typ bitumen eller liknande, på balken.

Bitumenlimmade skivor (BEPS). Kvalitet anges med karakteristisk korttidstryckhållfasthet (kPa) med hänsyn taget till aktuellt jordtryck. Tjocklek anges i mm, minsta tjocklek på skivan är 100 mm.

Materialavskiljande geotextil Termisk eller nålfiltad geotextil med vikten minst 130 g/m2.

Återfyllning. Sker med befintliga massor med kornstorlek < 100 mm. Vid packning med vibroplatta ska tillräcklig hårdhet på skivan väljas för att uppnå full packningsgrad hela vägen in mot skivan.

Vid val av skivkvalitet måste hänsyn tas till kvalitet på återfyllnadsmaterial samt aktuellt jordtryck. Uppbyggnad av konstruktion •

Aktuell väggkonstruktion. Lättklinker- och lättbetongbalk ska cementslammas innan montering av isolerskivorna.

Inga täta skikt, typ bitumen eller liknande, på balken.

Bitumenlimmade skivor (BEPS). Kvalitet anges med karakteristisk korttidstryckhållfasthet (kPa) med hänsyn taget till aktuellt jordtryck. Tjocklek anges i mm, minsta tjocklek på skivan är 100 mm.

Materialavskiljande geotextil Termisk eller nålfiltad geotextil med vikten minst 130 g/m2.

Återfyllning. Sker med befintliga massor med kornstorlek < 100 mm. Vid packning med vibroplatta ska tillräcklig hårdhet på skivan väljas för att uppnå full packningsgrad hela vägen in mot skivan.

IBC.62 Termisk isolering av cellplast på mark i kryputrymme Bitumenlimmade skivor av expanderad styrencellplast (EPS) alternativt lösa kulor av nedfrästa skivor. Tryckhållfastheten inte har någon större betydelse. Behovet av värmeisolering styr tjockleken på isolerskiktet, dock alltid minst 100 mm skivor eller 150 mm kross. Kontrollera om det behövs någon plastfolie på marken som fukt- eller radonspärr.

IBG.31 Termisk isolering av cellplast på tätskikt i yttertak eller ytterbjälklag Bitumenlimmade skivor av expanderad styrencellplast (EPS) med provad kort- och långtidsdeformation. Skivorna dimensioneras efter värmeisoleringsbehov, belastning av överbyggnad och eventuell trafik samt behov av dagvattenavledning. Ersätter dränerande lager av singel eller makadam. Uppbyggnad av konstruktion

AMA-nytt – Hus 2/2010

Bjälklag.

Tätskikt.

Bitumenlimmade skivor (BEPS).

61


HUS

IBC.62 Termisk isolering av cellplast på mark i kryputrymme Bitumenlimmade skivor av expanderad styrencellplast (EPS) alternativt lösa kulor av nedfrästa skivor. Tryckhållfastheten inte har någon större betydelse. IBC.62 Termisk isolering av cellplast på mark i kryputrymme Bitumenlimmade skivor av expanderad styrencellplast (EPS) alternativt lösa kulor av nedfrästa skivor.

Behovet av värmeisolering styr tjockleken på isolerskiktet, dock alltid minst 100 mm skivor eller 150 mm kross. Kontrollera om det behövs någon plastfolie på marken som fukt- eller radonspärr.

Tryckhållfastheten inte har någon större betydelse. Behovet av värmeisolering styr tjockleken på isolerskiktet, dock alltid minst 100 mm skivor eller 150 mm kross. Kontrollera om det behövs någon plastfolie på marken som fukt- eller radonspärr.

IBG.31 Termisk isolering av cellplast på tätskikt i yttertak eller ytterbjälklag Bitumenlimmade skivor av expanderad styrencellplast (EPS) med provad kort- och långtidsdeformation. Skivorna dimensioneras efter värmeisoleringsbehov, belastning av överbyggnad och eventuell trafik samt behov av dagvattenavledning. Ersätter dränerande lager av singel eller makadam. Uppbyggnad av konstruktion •

Bjälklag.

Tätskikt.

Bitumenlimmade skivor (BEPS). Dimensionera hårdhet efter belastning (anges i kPa). Tjocklek anges i mm. Välj tjocklek efter värmeisoleringsbehov.

IBG.31 Termisk isolering av cellplast på tätskikt i yttertak eller ytterbjälklag Bitumenlimmade skivor av expanderad styrencellplast (EPS) med provad kort- och Några exempel på olika tillämpningar av isolerande och dränerande skikt av bitumenlimmad långtidsdeformation. cellplast. Skivorna dimensioneras efter värmeisoleringsbehov, belastning av överbyggnad och eventuell trafik samt behov av dagvattenavledning. IBC.12 Termisk isolering av cellplast under grundkonstruktion Ersätter dränerande lager singel ellerstyrencellplast makadam. Bitumenlimmade skivor avav expanderad (EPS) med provad kort- och långtidsdeformation. Skivorna kan dock inte användas som lastupptagare under primärt Uppbyggnad av byggnadsdel. konstruktion lastupptagande • Bjälklag. Ersätter dränerande lager av singel eller makadam.

Uppbyggnad av konstruktion • Tätskikt. •• • •• • •

Aktuellt betonggolv. Bitumenlimmade skivor (BEPS). Dimensionera hårdhet efter belastning (anges i kPa). Materialavskiljande viktefter 90 – 130 g/m2. Tjocklek anges i mm.geotextil, Välj tjocklek värmeisoleringsbehov. Bitumenlimmade skivor (BEPS). Materialavskiljande geotextil. 2 Kvalitet anges med karakteristisk korttidstryckhållfasthet . Termisk eller nålfiltad geotextil med vikten minst 130 g/m(kPa). Tjocklek anges i mm. Aktuell överbyggnad. Eventuellt avjämningslager av singel eller makadam (0 – 50 mm).

Materialavskiljande geotextil. Termisk eller nålfiltad geotextil med vikten minst 130 g/m2.

IBC.32 Termisk isolering av cellplast utvändigt på murad eller gjuten grundsockel eller IBE.12 Termisk isolering av cellplast i mark utvändigt på murad eller gjuten yttervägg grundkantbalk

Aktuell överbyggnad.

Bitumenlimmade skivor av expanderad styrencellplast styrencellplast (EPS) (EPS) med med provad provadkortkort-och och långtidsdeformation.

IBE.12 Termisk isolering av cellplast i mark utvändigt på murad eller gjuten yttervägg

Ersätter dränerande lager av singel eller eller makadam. makadam.

Vid val val av måste hänsyn tas till kvalitet på återfyllnadsmaterial aktuellt Vid av kvalitet skivkvalitet måste hänsyn tasmotfyllnadshöjd, till kvalitet på återfyllnadsmaterial samt aktuelltsamt jordtryck. jordtryck. Uppbyggnad av konstruktion Uppbyggnad av konstruktion Ersätter dränerande lager av singel eller makadam. • Aktuell väggkonstruktion. • Aktuell väggkonstruktion. Lättklinkeroch lättbetongbalk ska cementslammas innan montering av isolerskivorna. Vid val av kvalitet måste hänsyn tas till motfyllnadshöjd, kvalitet på återfyllnadsmaterial samt aktuellt Lättklinker- och lättbetongvägg skall cementslammas innan montering av isolerskivorna. jordtryck. OBS! Inga täta typ bitumen eller liknande, på väggen. • Inga täta skikt, skikt, typ bitumen eller liknande, på balken. Bitumenlimmade skivor av expanderad styrencellplast (EPS) med provad kort- och långtidsdeformation.

Uppbyggnad av konstruktion •

62

Aktuell väggkonstruktion. Lättklinker- och lättbetongvägg skall cementslammas innan montering av isolerskivorna. OBS! Inga täta skikt, typ bitumen eller liknande, på väggen.

Bitumenlimmade skivor (BEPS). Kvalitet anges med karakteristisk korttidstryckhållfasthet (kPa) med hänsyn taget till aktuellt jordtryck. Tjocklek anges i mm, minsta tjocklek på skivan är 100 mm.

Materialavskiljande geotextil Termisk eller nålfiltad geotextil med vikten minst 130 g/m2.

Återfyllning. Sker med befintliga massor med kornstorlek < 100 mm. Vid packning med vibroplatta ska tillräcklig hårdhet på skivan väljas för att uppnå full packningsgrad hela vägen in mot skivan.

AMA-nytt – Hus 2/2010


AMA-nytt – Hus 2/2010

63


VVS • KYL

martin brunnkvist AMA-redaktör VVS, AB Svensk Byggtjänst

Säker Vatteninstallation Den nya versionen av branschreglerna Säker Vatteninstallation är kraftigt utökad och innehåller många nyheter. För texterna i AMA påverkar de nya reglerna bara förläggning av fogar på värmeledningar och anslutning av inbyggda blandare. t e x t: m a r t i n b r u n n kv i s t. F oto : a n d e r s w e s t e r

B

ranschreglerna Säker Vatteninstallation har funnits sedan 2005 och har fått ett stort genomslag för rörinstallationsbranschen. Nu kommer en uppdatering av reglerna som börjar gälla från årsskiftet 2010/2011. Branschregler med flera syften

Branschreglerna Säker Vatteninstallation, eller ”Säker Vatten” som de ofta kallas, är en samling beskrivningar av hur installa-

64

tion av rörledningar ska göras för att minimera risken för vattenskador. Reglerna innehåller både handfasta krav och råd och tips på arbetsförfaranden och installerade material och produkter. Till konceptet finns också en auktorisation för installationsföretag. Ett auktoriserat företag har genomgått utbildning och undertecknat en avsiktsförklaring att följa reglerna. Enbart auktoriserade företag har rätt att utfärda intyg om att installationen utförts enligt Säker Vatten.

De flesta försäkringsbolag hänvisar idag till Säker Vatteninstallation som ett mått på att installationen är fackmannamässigt utförd, vilket är grundkravet för att få ut full ersättning vid en vattenskada. Säkrare vatten

De nya reglerna har fått ett prydligt grafiskt upplägg och har försetts med många tydliga illustrationer och foton för att på ett enhetligt och pedagogiskt sätt förklara AMA-nytt – VVS • KYL 2/2010


de olika kraven och råden. Men framför allt har texterna utökats med nya krav och bättre förklaringar. Strukturen är också delvis förändrad och det har tillkommit ett par kapitel. Tyngdpunkten ligger fortfarande på tappvatteninstallationer men mer vikt har nu lagts på värme- och spillvattenledningar. Huvudkapitlen i de nya reglerna är: ƒƒ Utförande till skydd mot vattenskador. ƒƒ Utförande till skydd mot personskador (vilket innefattar legionella, brännskador och återströmning). ƒƒ Kontroll. ƒƒ Vvs-produkter. Därtill finns också en introduktion och förklaring till reglerna samt begreppsförklaringar. Säker Vatten i AMA

Ambitionen från AMA-redaktionens sida är att AMA VVS & Kyl och Säker Vatten ska ha så samstämmiga krav som möjligt. På så sätt är den som följer en teknisk beskrivning säker på att inte gå emot kraven i Säker Vatten. I vissa fall är det exakt samma krav i AMA och Säker Vatten, som till exempel avstånd mellan rör och vägg vid genomföringar genom vägg med tätskikt (PPC.3 Rörgenomföringar, samt underliggande koder). I andra fall kommer kraven från Säker Vatten in som rådtexter i RA, till exempel uppmanas beskrivningsförfattaren att ange om entreprenören ska ha branschlegitimation enligt Säker Vatteninstallation (Kapitel 5, Personals kvalifikationer). Alla krav i ”Säker Vatten” finns inte i AMA VVS & Kyl 09 (samt RA). Det beror på att alla krav inte har någon naturlig plats i den tekniska beskrivningen för en rörentreprenad. Det är svårt att i en teknisk beskrivning generellt ange att en ledning ska förläggas så att utläckande vatten kan upptäckas. Det är i stället något som projektören får låta framgå av ritningen. Hur tätskikt i rörschakt ska utföras är uppgifter som normalt hör till byggentre-

AMA-nytt – VVS • KYL 2/2010

Förslag till beskrivningstext i AMA-nytt Beskrivningsdel till följd av de nya reglerna: PN Rörledningar m m Följande text i AMA ”Fog och fog med koppling på tappvattenledning ska vara placerade så att fog och koppling är utbytbara och så att läcka kan upptäckas snabbt.” utgår och ersätts med ”Fog och fog med koppling på rörledning för tappvatten och värmevatten ska vara placerade så att fog och koppling är utbytbara och så att läcka kan upptäckas snabbt.” PVB.2 Blandare Blandare som byggs in i vägg ska ha tappvattenanslutningen placerad i ett vattentätt utrymme med dränering. Dräneringen ska mynna på plats där läckande vatten upptäcks och inte orsakar omedelbar skada.

65


VVS • KYL

Några av de viktigaste nyheterna i den nya versionen av Säker Vatteninstallation Reglerna har en ny kodstruktur för de olika avsnitten. Flera av rubrikerna är dock desamma. Nedan redovisas ändringarna med de nya koderna. ƒƒ 2.2.1 Rörsystem för tappvatten, värme och avlopp När rör och komponenter från olika rörsystem eller tillverkare används tillsammans ska dessa vara provade och godkända för användning tillsammans. ƒƒ 2.3.2 Värmeledningar Ny rubrik. ƒƒ 2.3.3 Spillvattenledning Ny rubrik som bland annat behandlar anslutningssätt. ƒƒ 2.4 Fogar på tappvatten- och värmeledningar Blandning av kopplingsdelar från olika fabrikat ska inte förekomma. ƒƒ 2.4.1 Tappvattenledningar I inbyggnader och installationsschakt ska väggarna vara vattentäta 50 mm över schaktbotten och tätt anslutna mot denna. ƒƒ 2.4.2 Fördelarrör på värmesystem Ny rubrik under vilken det befästs att fogar ska utföras så att läckor lätt och säkert kan upptäckas. ƒƒ 2.5.3 Inbyggnadsapparatur för tappvatten Ny rubrik. Blandare med mera som byggs in i vägg ska ha anslutningar utförda så att läckor kan upptäckas lätt och säkert. Motsvarande texter kommer att införas i AMA-nytt. ƒƒ 2.7.2 Genomföring med spillvattenrör eller servisledning för tappvatten i golv med tätskikt Servisledning till småhus som förläggs i skyddsrör ska ha ett minsta mått mellan vägg och skyddsrör på 60 mm. Skyddsröret ska dras upp minst 40 mm över färdigt golv.

prenaden. Strukturen i AMA Hus medger dock inte att den typen av uppgifter kan läggas in som generella krav i AMA. Textförslag i AMA-nytt

Även om de nya branschreglerna innehåller en hel del nyheter är avvikelserna från AMA inte så stora att de medför särskilt många nya textförslag i AMA-nytt. Det är bara under två koder som ändringar införs. Det gäller fogar på värmeledningar och anslutning av infällda blandare. Se faktaruta. I de nya branschreglerna finns krav på hur spillvattenledningar ska anslutas till varandra. Det är i stort sett samma krav som finns i AMA VVS & Kyl 09. I AMA finns dock ytterligare en variant av anslutning. Det är vid övergång från stående till liggande ledning, där AMA tillåter en 90 gradersböj om en renslucka finns i böjens omedelbara närhet. I Säker Vatten tillåts bara 45 gradersböjar. Om man installerar en 90 graders-böj enligt AMA ska man alltså vara medveten om att detta är en avvikelse från Säker Vatten. AMA-redaktionen har valt att tills vidare inte göra någon ändring av detta. 

ƒƒ 2.12 Golvbrunnar Golvbrunnar tillverkade före 1991 samt golvbrunnar som inte uppfyller standarden SS-EN 1253 ska bytas ut vid renovering. Det gäller även golvbrunnar som uppfyller SS-EN 1253 men som inte är monterade och fixerade i bjälklaget enligt nu gällande monteringsanvisning. ƒƒ 2.12.3 Väggnära golvbrunn Vid montering av väggnära golvbrunnar får endast godkända kombinationer av golvbrunn och tätskikt användas. Godkända kombinationer finns redovisade på Säker Vattens webbplats. ƒƒ 5.1 VVS-produkters egenskaper För produkter där branschreglerna ställer egenskapskrav ska detta kunna visas genom typgodkännande eller annat godkännande efter tredjepartsprovning enligt officiella standarder. Provningen ska vara utförd av ett ackrediterat provningsorgan. ƒƒ 5.3 Verktyg och mätinstrument Monteringsverktyg till godkända system och mätinstrument för tryck- och täthetskontroll samt temperaturkontroll ska ha dokumenterade anvisningar för användningsområde, kontrollrutiner och i förekommande fall krav på service och serviceintervaller. Kallt dricksvatten med Säker Vatteninstallation.

66

AMA-nytt – VVS • KYL 2/2010


AMA-nytt – VVS • KYL 2/2010

67


VVS • KYL

martin brunnkvist AMA-redaktör VVS, AB Svensk Byggtjänst

Ny ventilationsstandard För att specificera täthetsklasser för tekniska kanalkomponenter finns nu en ny standard. Det ger tillverkarna möjlighet att enkelt ange täthetsklass för sina produkter. Standarden ger dock ingen påverkan på AMA som redan har texter som säkerställer täthetskraven. t e x t o c h f oto : m a r t i n b r u n n kv i s t

D

et har kommit en ny standard inom luftbehandlingsområdet. Den heter ”SS-EN 15727:2010 Luftbehandling – Ventilationskanaler – Tekniska kanalkomponenter, läckageklassificering och provning”. Standarden är ett komplement till de befintliga standarderna som berör läckageklassificering för cirkulära respektive rektangulära kanaler och kanaldelar (SS-EN 12237 respektive SSEN 1507). Med tekniska kanalkomponenter avses i standarden kanalfläktar, spjäll, ljuddäm-

68

pare, värmeväxlare etc. Standarden är utformad så att den täcker in komponenter med såväl cirkulär som rektangulär anslutning. Värdena för läckflöden och täthetsklasserna är samma som för kanaler och kanaldelar. Med stöd av standarden kan täthetsklass för dessa typer av komponenter anges på ett enhetligt sätt. Detta underlättar för tillverkare och inköpare. För den som upprättar en teknisk beskrivning som ansluter till AMA får den nya standarden ingen direkt betydelse. I

AMA VVS & kyl 09 finns det för varje komponent en text som säger att komponenten och anslutningen av den ska utföras så att kraven för täthetsklass för anslutande kanalsystem uppfylls. Täthetsklass för kanalsystem anges direkt under Q APPARATER, KANALER, DON M M I LUFTBEHANDLINGSSYSTEM. Täthetsklassen specificeras där med ett diagram. Diagrammet ger samma värden som anges i de ovan nämnda standarderna. Om inte annat anges ska täthetsklass C uppfyllas.  AMA-nytt – VVS • KYL 2/2010


Fås også i rustfri udførelse: Type RKB

Kanalbøjninger Type FB II

A

B A2

A2

R 100

AxB

B

S1

A2

S2

A2 x B

A

I

25

A

Rektangulära kanalböjar

Bestillingsoplysninger Type FB fremstilles i graderne 1-90°. Standard er Radius 100, A og A2 kan være FB - GR - A - B - A2 (R / I / II) S1/S2 forskellige. B er altid ens. eks. FB - 90 - 500 - 300 - 200 OS/OS Forsynes standard medska OSha i begge ender. Rektangulära kanalböjar rundad yttersida enligt AMA VVS & Kyl 09. t e x t: m a r t i n b r u n n kv i s t. i l lu s t rat i o n e r : s w e g o n

Fås også i rustfri udførelse: Type RFB

K

analböjar med rektangulärt tvärsnitt totala tryckfallet mycket, vilket påverkar bär att alla jobb som har en beskrivning får ett betydligt lägre tryckfall om fläktdimensionering, driftekonomi och ansluten till senaste AMA, måste utföras Ledeplade til KB FB med rundade böjar. den yttre svepsidan är rundad istället för ogenergianvändning. Mot bakgrund av detta har AMA VVS Skillnaden i kostnad mellan de två tyrak och vinklad. Skillnaden i tryckfall kan vara så stor & Kyl 09 infört kravet att alla rektan-gul- perna är i de flesta fall försumbar med ära böjar större eller lika med 45 grader avseende på inköp, montering och isosom 70Ledeplader procent. Påforettbøjninger större system KB og FB. kommer självklart detta att påverka det ska ha rundad yttre svepsida. Det inne- lering.  Ledepladerne fastgøres med en blikdybel. Blikdyblen giver en stærk samling blot ved hjælp af et ø11 mm bor og en hammer. Blikdyblen modstår et træk på mindst 100 kg, og den kan anvendes ved pladetykkelser helt op til 1,25 mm. Gummipakningen sikrer en fuldstændig tæthed. Radius i h.t. skema. Ledeplader isættes kun på bestilling. 2 ledeplade : 550 <= A < 1000

1. ledeplade : A < 550

3 ledeplade : 1000 <= A

Godkända system i våtrum A2

A2

A2

Kraven på våtrum är idag mycket höga. När man använder kakel och klinker ska man anlita behöriga 35% af A-mål 12% af A-mål 15% af A-mål företag och godkända tätskiktssystem. Efter avslutat 40% arbete överlämnas ett Kvalitetsdokument 25% där afdet A-mål af A-mål 52% af A-mål behöriga företaget intygar att arbetet utförts enligt kakelbranschens regler. I dessa anges vilka tätskiktsA system som är godkända och vilka företagAsom är behöriga. Tätskikten genomgår omfattande A kontroller, där hela systemen testas.

74

På www.bkr.se finns allt du behöver veta om godkända tätskiktssystem, branschregler samt myndigheters och försäkringsbolags krav på våtrum idag.

ØLAND A/S

70 20 19 11

Byggkeramikrådet har utbildat behöriga företag och haft branschregler för våtrumsarbete under två decennier.

www.oeland.

Byggkeramikrådet Högbergsgatan 27, 116 20 Stockholm Tel: 08-641 21 25 • Fax: 08-702 20 15 info@bkr.se • www.bkr.se

AMA-nytt – VVS • KYL 2/2010

69


VVS • KYL

martin brunnkvist AMA-redaktör VVS, AB Svensk Byggtjänst

Energimärkning av tappvattenarmaturer Inom kort kommer blandare att kunna energimärkas. Energimärkningen blir av samma typ som idag finns för vitvaror. Märningen baseras på uppmätt energieffektivitet för olika aktiviteter som specificeras i två nya standarder TEXT o c h f oto : T e k n i sk a ko m m i t t e n T K 519 , b e a r b e ta d av m a r t i n b r u n n kv i s t.

D

et finns ett stort behov idag av att produkter av alla slag är så energisnåla som möjligt. För att uppnå det kan det finnas behov av olika typer av styrmedel. Nu har turen kommit till blandare att få ett sådant styrmedel i form av en energimärkning

Behovet av att energimärka

I en förstudie som gjordes på SP i Borås inför standardiseringsoch certifieringsarbetet testades energianvändningen för fem blandare för kök enligt en standardiserad spolning och resultatet blev allt från 2,5 till 4,2 kWh för exakt samma utförda arbete. För tvättställsarmaturer blev spridningen ännu större, mellan 1,75 och 4,2 kWh. Ett klassnings- och märkningssystem som tar sikte på att mäta energi vid användning av tappvattenarmaturer skulle uppenbarligen kunna bli till stor nytta för att vägleda inköpare, konsulter, byggherrar och många andra. Syftet med märkningen är att vidga perspektivet från en inriktning på vattenbesparing

70

till energieffektivisering. Tidigt stod det klart att det krävs nya standarder för att kunna testa energianvändningen på ett objektivt sätt och nya regler för att klassa och märka armaturer. Från Energimyndighetens sida har det sedan länge funnits en ambition att driva på utveckling av att energieffektiva produkter introduceras på den svenska marknaden. SIS Swedish Standards Institute visade också tidigt ett intresse av att medverka i utvecklingen. Lösningen blev bildandet av den tekniska kommittén TK 519 med uppgift att utveckla standarder och märkning och klassning av energieffektiva tappvattenarmaturer. TK 519 består av armaturtillverkare, byggföretag, fastighetsägare, myndigheter och andra intressenter och kommittén har sedan ett par år tillbaka utvecklat ett öppet och frivilligt klassnings- och märkningssystem för köks- och tvättställsblandare och termostatblandare med dusch.

AMA-nytt – VVS • KYL 2/2010


Så görs energimärkningen

Energimärkning av energieffektiva tappvattenarmaturer har utarbetats för köks-, tvättställsblandare och duscharmatur. Märkningen blir av samma typ som den som finns för vitvaror och meningen är att inköpare, installatörer, klimatrådgivare och konsumenter ska få en opartisk hjälp att välja energieffektiva tappvattenarmaturer. Energimärket med produktens energiklass kommer att tryckas på förpackningen av tillverkaren efter godkännande från ett ackrediterat certifieringsorgan. Produkter som energimärks ska ha genomgått laboratorietester. Klassning och märkning av tappvattenarmaturers energieffektivitet är öppen och frivillig. Under en provperiod fram till 31 december 2012 föreslås Energimyndigheten bli förvaltare av märkningen. Reglerna för certifiering och märkning har utarbetats av den partssammansatta tekniska kommittén TK 519 inom SIS, Swedish Standards Institute. I reglerna beskrivs vad som gäller för att få klassa och märka tappvattenarmaturer för energieffektivitet. De huvudsakliga kraven i certifieringsreglerna är: ƒƒ Godkänd provning enligt standard SS-EN 817 Sanitetsarmatur – Mekaniska blandare i högtryckssystem (PN 10) – Engreppsblandare allmänna krav och SS-EN 1111 Sani-

AMA-nytt – VVS • KYL 2/2010

Test av tvättställsblandare.

71


VVS • KYL

I AMA... ... hittar man krav på blandare under kod och rubrik PVB.2 Blandare med underkoder. När energimärkningen av blandare har kommit igång kan beskrivningsförfattaren ställa krav på att blandarna ska uppfylla en viss energiklass. Kravet anges under passande kod och rubrik.

tetsarmaturer – Termostatblandare i högtryckssystem (PN 10) – Teknisk specifikation. ƒƒ Godkänd provning enligt standard SS 820000 eller 820001 (se nedan) för bestämning av energieffektivitet hos tappvattenarmaturer utförd i provningslaboratorium certifierad enligt EN ISO 17025 eller motsvarande. Kvalitetssystem i enlighet med SS-EN ISO 9001 eller motsvarande i tillverkande fabrik.

Så testas energieffektiviteten

Utrustning för test av blandare.

72

Ambitionen inom TK 519 är att märkning av tappvattenarmaturer ska lyftas upp på europeisk nivå. Under det senaste året har det inom EU tagits beslut om att just tappvattenarmaturer är en lämplig produktgrupp att ta in under Ekodesignoch även Energimärkningsdirektivet. Även vad gäller standardiseringsarbetet pågår förberedelser för att lyfta frågan till europeisk nivå med målet att de nu framtagna svenska standarderna på sikt utvecklas till EN-standarder. Den tekniska kommittén TK 519 inom SIS, Swedish Standards Institute har tagit fram följande nya standarder: ƒƒ SS 820000 Sanitetsarmatur – Metod för att bestämma energieffektivitet hos mekaniska tvättställs- och köksblandare ƒƒ SS 820001 Sanitetsarmatur – Metod för att bestämma energieffektiviteten hos termostatblandare för dusch. AMA-nytt – VVS • KYL 2/2010


Tappvattenarmaturers energiprestanda

Energiklass för tappvattenarmatur

Köksblandare fabrikat/artikelnummer med strålsamlare fabrikat/artikelnummer Energiklassning enligt SS 820000 Hög energieffektivitet

A ≤ 1,6 1,6 < B ≤ 2,2 2,2 < C ≤ 2,8

C uppmätt kWh

2,8 < D ≤ 3,4 3,4 < E ≤ 4,0 4,0 < F ≤ 4,6 4,6 < G

I dessa fastställs hur laboratorietester för mätning och beräkning av energieffektivitet ska genomföras. Energiklassningens övergripande syfte är att stimulera till tekniska lösningar som bidrar till energieffektivitet snarare än begränsning av vattenflöde, det vill säga som får användaren att använda mindre varmvatten för samma funktion. Energieffektiviteten beräknas på uppmätt energianvändning för olika definierade aktiviteter. För varje aktivitet definieras inställning av reglerspak, flöde, blandvattentemperatur, distributionstryck, distributionstemperaturer och spoltid. Vid beräkning av total energianvändning för en blandare summeras energianvändningen för de olika deltesterna. Värdet på tvättställs-, köksblandares eller termostatblandare med dusch energianvändning (Qtermostatblandare) används för att ge en energiklass. 

Att fylla ett 4 liters kärl tar ... sekunder vid 3 bars distributionstryck Armaturföretag: Sveriges vattenarmaturer Energiklassad den 21 februari 2008 Certifikatet maximalt giltigt till den 21 februari 2018 Utfärdat av Anna Andersson, Certifieringsbyrå

Certifieringsregler...

Tekniska kommittén TK519

... och standarder för testning av tappvattenarmaturers energieffektivitet har utarbetats i följande tekniska kommitté TK 519 inom SIS, Swedish Standards Institute:

TK519 är en kommitté inom SIS som är tillsatt för att arbeta fram regler för energimärkning för blandare. Gruppens ordförande är Kjell-Åke Henriksson, JM AB, som även sitter i AMAnytts referensgrupp. Se även faktaruta.

Ordförande: Kjell-Åke Henriksson, JM AB Projektledare: Åsa Wahlström, CIT Energy Management Arbetsgrupp: Bengt Andersson FM Mattsson/Mora Armatur Tomas Berggren, Energimyndigheten Marco van Brink, Kiwa Nordic AB Sten-Ivan Bylund, Structor Miljöbyrån Stockholm AB Stefan Coric, IKEA of Sweden AB Gustaf Edström, SIS Swedish Standards Institute Bo Gustavsson, Husbyggnadsvaror HBV Förening Bertil Jönsson, Boverket Stig Lundberg, Elless Water Saving System AB Matti Weineland, Villeroy & Boch Gustavsberg AB

AMA-nytt – VVS • KYL 2/2010

Kjell-Åke Henriksson, JM AB

73


VVS • KYL

jan fredriksson Huvudansvarig AMA-redaktör för VVS och Kyl, AB Svensk Byggtjänst

Presskopplingar ska nu märkas så att det går att spåra vem som monterat dem.

Presskopplingar ska ID-märkas Det ska gå att ta reda på vem som har monterat en presskoppling. Det är ett krav i AMA VVS & Kyl 09. Tanken är att det ska fungera på samma sätt som när svetsare märker sina svetsfogar. t e x t: j a n f r e d r i ksso n . F oto : b e at e py t z

A

MA VVS & Kyl 09 har skärpta krav för presskopplingar. Under koderna och rubrikerna: PNU.2 Ledningar av stålrör och PNU.3 Ledningar av kopparrör finns kravet att presskopplingar ska vara märkta så att den som monterat kopplingarna kan identifieras. Detta lägger större vikt på montörens arbete. Och tanken är att det ska fungera på samma sätt som när svetsare märker sina svetsfogar. – Kravet stärker kvalitetsarbetet. Det går att hitta systematiska fel och förstärka med utbildning om det behövs. Och leverantörer som följer branschreglerna ”Säker Vatteninstallation” ska kunna erbjuda utbildning, säger Rolf Kling, tek-

74

nisk chef på VVS Företagen. – Rörmontören ska känna ett större ansvar. Men det pekar inte ut den enskilde montören, det är fortfarande företaget som har ansvaret, säger Rolf Kling. Läckande kopplingar

Rolf Kling, teknisk chef VVS Företagen

Skälet är förstås att undvika vattenskador på grund av bortglömda kopplingsfogar. Att presskopplingar inte alltid läcker trots att de inte har pressats är ett känt problem. Kopplingarna kan klara kontrolltryckning men läcker ändå förr eller senare under normala driftsförhållanden. Problemen har också uppmärksammats i ”Säker Vatteninstallation”. Den AMA-nytt – VVS • KYL 2/2010


PNU.2 Ledningar av stålrör Fog med koppling Fog med koppling ska utföras enligt rör- eller kopplingstillverkarens dokumenterade anvisningar. Fog med presskoppling ska utföras enligt kopplingstillverkarens dokumenterade anvisningar. Tätningsring i koppling ska vara av material som är lämpligt för det medium som transporteras i rörledningen. Använt pressverktyg ska vara av fabrikat och typ som kopplingstillverkaren godkänt. Presskoppling ska vara märkt så att den som monterat kopplingen kan identifieras. Dokumentation över genomförd kontroll och justering av pressverktyg ska redovisas efter anfordran.

PNU.3 Ledningar av kopparrör Fog med lödfri koppling Stödhylsor ska användas i mjukglödgade kopparrör. Fog med koppling ska utföras enligt kopplingstillverkarens dokumenterade anvisningar. Fog med koppling på tappvattenledning ska utföras med koppling som är typgodkänd eller på annat sätt godkänd för aktuell typ av rör. Annat godkännande än typgodkännande ska vara dokumenterat av rör- eller kopplingstillverkaren. Koppling för tappvattenledning ska vara utförd av avzinkningshärdigt material. Olja eller fett får inte användas vid fogning av rörledning för oxygen. Fog med presskoppling ska utföras enligt kopplingstillverkarens dokumenterade anvisningar. Tätningsring i koppling ska vara av material som är lämpligt för det medium som transporteras i rörledningen. Använt pressverktyg ska vara av fabrikat och typ som kopplingstillverkaren godkänt. Presskoppling ska vara märkt så att den som monterat kopplingen kan identifieras. Dokumentation över genomförd kontroll och justering av pressverktyg ska redovisas efter anfordran.

kommande utgåvan har kravet: ”Presskoppling ska vara konstruerad så att den vid kontroll visar om kopplingen inte är pressad.”. Dessutom finns rådet att kopplingarna bör ha läckageindikator. Hur länge ska då dokumentationen över id-märkningen vara gällande? – Den här typen av fel visar sig normalt inom ett till två år. Så den behöver inte gälla hela garantitiden som tio år i konsumententreprenader, säger Rolf Kling. En annan nyhet i AMA VVS & Kyl 09 är att pressverktyg för kopplingar ska vara kontrollerade och justerade. Entreprenören ska ha dokumentation på detta och dokumentationen ska kunna redovisas om den efterfrågas. Samma krav finns i ”Säker Vatteninstallation”.

Lästips VVS Företagens Teknikhandbok har förslag till checklistor som kan ingå i en rörentreprenörs egenkontroll. Branschreglerna ”Säker Vatteninstallation” har också checklistor för egenkontroll. I systemet ingår även rapport för avvikelser.

Låt det ingå i egenkontrollen

Ett sätt att få rutin på identifieringen kan vara att det ingår i egenkontrollen. Den montör som monterar kopplingen signerar den också efter pressningen. I AMA VVS & Kyl 09 finns inga krav på vad som ska ingå i en egenkontroll eller hur den ska utföras. Det krav som ställs är att egenkontrollen ska vara dokumenterad om kod och rubrik YTC.1 Kontroll av installationssystem är åberopad i beskrivningen. Detta är också en av de stora nyheterna i AMA VVS & Kyl 09. Under YTC.1 i RA VVS & Kyl 09 finns uppmaning till projektören att ange om det finns andra krav på egenkontrollen.  AMA-nytt – VVS • KYL 2/2010

75


EL

PER ANDERSSON AMA-redaktör El/Tele, AB Svensk Byggtjänst

peraturen är satt till -10°C. De två kvarvarande klasserna, miljöklass III och IV, gäller för miljöer utomhus. För klass III ska komponenterna i systemet för TV-övervakning inte vara helt exponerade för väder och vind, vilket de kan vara i klass IV, den sistnämnda klassen tillåter också mer variationer i temperaturen. För bland annat Sverige gäller särskilda temperaturkrav i miljöklass IV, de presenteras i bilaga A i standarden. Påverkar två koder i AMA-nytt

SS-EN 50132-1finns med i AMA-nytt under koderna 64.ECC/1 Bildöverföringssystem – TV-övervakningssystem samt TFC.21 Apparater i system för TV-övervak-

CCTV-standard Nu finns det ny svensk standard gällande grundläggande och övergripande fordringar på system och utrustning för TV-övervakning. Standarden nämns under två koder i AMA-nytt. t e x t: per andersson , f oto : anders w ester

F

ör de som arbetar med TV-övervakningssystem finns nu en ny standard att arbeta efter. Beteckningen är SS-EN 50132-1 Larmsystem – Utrustning och system för TV-övervakning (CCTV) – Del 1: Systemfordringar. Standarden fastställdes 2010-05-24. Standarden anger minimifordringar för system och utrustning för TV-övervakning då de installeras i säkerhetsanläggningar. Standarden specificerar exempelvis prestanda- och funktionsfordringar. SS-EN 50132-1 vänder sig till många grupper som kommer i kontakt med TV-övervakning, exempelvis installatörer, tillverkare och systemintegratörer men även konsulter, beställare och användare har nytta av den vid projektering och anskaffande av ett TV-övervakningssystem.

76

Indelning i säkerhetsgrader och miljöklasser

Omfattningen av ett system beror på var det installeras och hur det ska användas. I standarden beskrivs fyra olika säkerhetsgrader där låg risk (grade 1) är den minst och hög risk (grade 4) är den mest omfattande. Vid de olika förklaringarna av säkerhetsgraderna ges också exempel på olika typer av verksamheter och i vilken grad de passar in. En annan viktig aspekt vid planering och projektering av ett TV-övervakningssystem är att utrustningen som ska installeras klarar av att fungera på den plats där den ska monteras. I SS-EN 50132-1 anges fyra olika miljöklasser som innehåller olika förutsättningar. Både miljöklass I och II gäller inomhus. Skillnaden är att klass II innefattar utrymmen med större temperaturvariationer där den lägsta tem-

ning. Den nya standarden innebär inga nya förslag på AMA-texter utan finns med som ett råd till projektören att standarden kan vara aktuell att arbeta efter. Sedan tidigare finns SS-EN 50132-7 med i RA EL 09. Delen tar upp tillämpningsanvisningar och finns nämnd under samma koder som del 1 nu gör. Som gällande svensk standard finns ytterligare en del i standardserien. Del 5 tar upp videoöverföring men i dagsläget finns det inte någon hänvisning till den i AMA eller RA EL 09. 

Källa: SS-EN 50132-1 och SS-EN 50132-1 C1

Korrigering 2010-08-23 fastställdes en korrigering med beteckningen SSEN 50132-1 C1 Larmsystem – Utrustning och system för TV-övervakning (CCTV) – Del 1: Systemfordringar. Korrigeringen omfattar endast en sida och den rättar en felaktig hänvisning till en tabell som inte finns.

AMA-nytt – EL 2/2010


Framtidssäkra dina tillgångar. Framtidens stöd för fastighetsägare ligger redan nedgrävda runt bostadskvarteren. Det är bara att ansluta era hus till Telias fiber och få fastigheten e-märkt av oss. Med Telias fiber kan ni förenkla administrationen, minska rutinuppdragen inom fastighetsskötsel och få en effektiv energistyrning. De boende får dessutom en attraktiv digital komfort. Telias fiber hjälper er till bättre affärer. Läs mer på telia.se/fastighetsagare AMA-nytt – EL 2/2010

77


EL

PER ANDERSSON AMA-redaktör El/Tele, AB Svensk Byggtjänst

Standarder som påverkar i AMA och RA Elinstallationsreglerna kom förra året ut i en ny utgåva och nu finns det en rättelse till den. Det har också kommit ett tillägg till standarden som behandlar funktionsfordringar för inbrotts- och överfallslarmssystem. t e x t: per andersson

S

tandarderna som omnämns i AMA och RA EL 09 är många. Då arbetet med standarder är en ständigt pågående process så faller det sig naturligt att det sker förändringar i hänvisningarna. Denna gång är antalet standardförändringar i AMA och RA 19 stycken. Som vanligt finns det en mer utförlig förteckning i AMA-nytts beskrivningsdel och där visas det bland annat vilka koder och rubriker som påverkas. Tittar vi lite närmare på några av ändringarna denna gång ser vi att det kommit en rättelse till Elinstallationsreglerna med beteckningen SS 4364000 R1. Anledningen till rättelsen är inte av teknisk natur utan det handlar om korrigering av felaktiga hänvisningar och tryckfel. Rättats har också vissa översättningar

78

som inte blev riktigt korrekta när de skulle återges från det engelska originaldokumentet. SS 4364000 R1 är gratis att ladda hem och den finns att tillgå på SEKs webbplats www.elstandard.se Olika fordringar för trådbundet och trådlöst

Inom säkerhetsområdet, gällande systemfordringar för inbrotts- och överfallslarm, har det kommit ett tillägg med beteckningen SS-EN 50131-1 A1. Tillägget består av ett antal revideringar där bland annat förutsättningarna för tillträdesnivåer har omarbetats. Reviderat är också avsnittet om återställning och den tabell som finns där. I tabellen som anger fordringar för åter-

ställning anges olika larmtillstånd och vilka tillträdesnivåer som får ha återställningsmöjligheter i respektive säkerhetsgrad. Tabellen har kompletterats med larmorsakerna övertäckning och betydande minskning av räckvidd. För att återställa dessa larm krävs tillträdesnivå 2 eller 3. En annan förändring finns i standardens tabell om sabotagedetektering. Händelsen avlägsnande från fäste har delats upp i trådlösa respektive trådbundna komponenter. Fordringarna skiljer sig genom att det för trådlösa komponenter är obligatoriskt i säkerhetsgrad 2. Lätt att förväxla

Ytterligare en standard att bekanta sig med är SS-EN 61439-1 Kopplingsutrustning för högst 1000 V växelspänning eller 1500 V likspänning – Del 1: Allmänt. Den ersätter en tidigare standard med nästan samma beteckning SS-EN 60439-1, så här gäller det att vara noggrann så att inte förväxling sker. SS-EN 60439-1 (utgåva 4) upphör dock inte att gälla förrän 2014-11-01. Övriga standardförändringar som har en inverkan på AMA och RA för AMAnytt 2/2010 finns förtecknade i tabellen nedan. 

Beteckning

Titel

SS 4364000 R1

Elinstallationsregler för lågspänning – Utförande av elinstallationer för lågspänning

SS-EN 115-1:2008+A1:2010

Rulltrappor och rullramper – Säkerhet – Del 1: Konstruktion och installation

SS-EN 50085-2-3, utgåva 2

Installationssystem för elektriska installationer – Del 2–3: Särskilda fordringar på slitsade kanaler för användning i kopplingsutrustningar

SS-EN 50131-1 A1

Larmsystem – Inbrotts- och överfallslarm – Del 1: Systemfordringar

SS-EN 50132-1, utgåva 1

Larmsystem – Utrustning och system för TV-övervakning (CCTV) – Del 1: Systemfordringar

SS-EN 50132-1 C1

Larmsystem – Utrustning och system för TV-övervakning (CCTV) – Del 1: Systemfordringar

SS-EN 50423, utgåva 2

Elektriska friledningar över 1 kV (AC) och upp till och med 45 kV (AC)

SS-EN 60034-22, utgåva 2

Roterande elektriska maskiner – Del 22: Växelströmsgeneratorer för användning i förbränningsmotordrivna generatoraggregat

SS-EN 60071-1 A1:2010

Isolationskoordination – Del 1: Definitioner, principer och koordineringsregler

SS-EN 60127-2 A2

Finsäkringar – Säkerhet – Del 2: Särskilda fordringar på finsäkring av patrontyp

SS-EN 60204-1 C1:2010

Maskinsäkerhet – Maskiners elutrustning – Del 1: Allmänna fordringar

SS-EN 60255-11, utgåva 1

Mätande reläer och skyddsutrustningar – Del 11: Provning av immunitet mot kortvariga spänningssänkningar, spänningsavbrott, spänningsvariationer och rippel i hjälpspänning

SS-EN 60439-1, utgåva 4

Kopplingsutrustningar för högst 1000 V växelspänning eller 1500 V likspänning – Del 1: Fordringar på typkontrollerade och delvis typkontrollerade utrustningar. Utgåva 4, 2004.

SS-EN 61000-4-4 A1

Elektromagnetisk kompatibilitet (EMC) – Del 4–4: Mät- och provningsmetoder – Provning av immunitet mot snabba transienter och pulsskurar

SS-EN 61243-1 A1

Arbete med spänningsprovare – Del 1: Enpoliga (kapacitiva) spänningsprovare för högspänning

SS-EN 61439-1, utgåva 1

Kopplingsutrustningar för högst 1000 V växelspänning eller 1500 V likspänning – Del 1: Allmänt

SS-EN 61558-2-5, utgåva 2

Transformatorer, strömförsörjningsdon och liknande – Säkerhet – Del 2–5: Särskilda fordringar på transformatorer och strömförsörjningsdon för rakapparater

SS-EN 81-1+A3:2010

Säkerhetsregler för konstruktion och installation av hissar – Del 1: Elektriska hissar

SS-EN 81-2+A3:2010

Säkerhetsregler för konstruktion och installation av hissar – Del 2: Hydrauliska hissar

AMA-nytt – EL 2/2010


ANDERS WESTER AMA-redaktör El/Tele, AB Svensk Byggtjänst

Kommentarer gör Elinstallationsreglerna tydligare Elinstallationsreglerna är den standard som det finns flest hänvisningar till i AMA EL 09 och RA EL 09. När de kom i sin andra utgåva ökade omfånget radikalt och har nu ökat ytterligare genom att drygt 50 sidor med kommentarer har tillkommit. t e x t o ch f oto : A nders w ester

D

en andra utgåvan av Elinstallationsreglerna med kommentarer ingår i SEKs handboksserie och heter SEK Handbok 444. De rättelser som finns till Elinstallationsreglerna (se artikeln på sid 78) har inarbetats i den kommenterade utgåvan. Genom gröna ramar visas tydligt var som är kommentarer till standardtexten. skyddsutjämning av badrum

Ett område som under en längre tid har väckt frågor gäller skyddsutjämning av badrum. Under 701.4 finns några kommentarer som ger svar på en del frågor. Många gånger är svaren ganska självklara men ibland vill man höra dem från andra håll också. Detta gäller till exempel för plastbelagda metallrör som passerar genom ett bad- eller duschrum. Om metallen inte kan beröras behöver den

wwwbyggtjanstse_210x76.indd 2

inte anslutas till systemet för skyddsutjämning. Ett annat förtydligande är att skyddskraven uppfylls genom att skyddsutjämningen utförs vid den gruppcentral som matar utrymmet. Andra kommentarer kan beskriva hur ett visst avsnitt ska läsas och hur numreringen är uppbyggd, klassning av utrymmen inom lantbruk och förklaring av olika typer av jordfelsbrytare. Under 411.5 finns även värden för olika apparaters läckströmmar redovisade. För klass II-apparater tillåts läckström på 0,25 mA och för ljusarmaturer 5 mA. Värden som presenteras är väsentligt att känna till när en installation ska fördelas på olika jordfelsbrytare. Den kommenterade utgåvan kommer även att finnas i digital version. 

2009-09-09 15:53:05


EL

För den kortaste laddningstiden (mode 4) ska laddningsutrustningen inte vara inbyggd i fordonet.

Planera för laddning av framtidens fordon Omsorgen om vår miljö tvingar fram olika nya problemlösningar. Ett sådant område gäller våra transporter. Under Almedalsveckan på Gotland var det många som visade upp olika alternativ för att driva våra bilar. Inte minst eldriften verkar vara i ett expansivt skede. t e x t o ch f oto : A nders w ester

L

addning av framtidens fordon ställer många olika krav som bland annat berör både elkonstruktörer och fastighetsägare. Mycket komprimerat kan man säga att det gäller uttagsplacering och rät�ten att sälja el.

Plats för laddning

Eldrivna bilar kommer till största delen

80

att laddas vid hemmet. Det är i alla fall så diskussionen går i Sverige, men inte alltid i andra länder. Det förutsätter tillgång till eluttag, vilket kan vara ett problem för den som bor i flerfamiljshus. I hemmiljö används en långsam, konduktiv laddning via de vanliga enfasuttagen för 230 V. Men i vissa fall kan laddning behövas vid arbetsplatsen el-

ler någon snabbladdning i samband med längre resor. Tid för laddning

Idag talas om tre hastigheter för laddning av fordonsbatterier. Den redan omnämnda långsamma laddningen ska ge en fulladdad batteribank efter en natt, eller cirka 9 timmar. För denna laddning beAMA-nytt – EL 2/2010


Uttag för laddning av elfordon ska ha jordfelsbrytare, överströmsskydd samt skydd mot barnolycksfall.

hövs inga speciella kontaktdon. Sådana behövs för den semisnabba laddningen (max 1 timme) och för snabbladdning. Idag finns det tre huvudvarianter på utförande av sådana don. Säkerhet

Man talar även om olika säkerhetsnivåer för laddningen och gör en uppdelning i fyra olika moder. Mode 1-laddning innebär att man använder en vanlig kabel och kompletterar uttaget med jordfelsbrytare om sådan inte redan finns monterad. Mode 2 har en kontrolldosa på sladden som tillsammans med komponenter vid bilens elintag ger utökat skydd av kabel och fordon. Finns det mycket höga krav på säkerhet används mode 3. Denna nivå kan till och med fungera i en explosionsfarlig miljö. Med signalering via separat ledare eller i den matande kabeln överAMA-nytt – EL 2/2010

vakas säkerheten. Mode 3 liknar mode 2 men används för större laddeffekter, det vill säga med trefasmatning. I mode 4 utgår laddningen från en laddare som inte finns i fordonet. Denna typ av laddning används bland annat inom industrin. Uttag

Om vi återgår till uttagen för 230 V så kan både schucko-uttagen och de blåa, enfas CEE-donen användas. För en konstruktör gäller det att tänka var dessa bör placeras och i vilken omfattning de kan behövas. Finns det motorvärmaruttag kan dessa i princip användas. I många anläggningar behövs en ombyggnad då dessa uttag kan ha inkopplingstiden begränsad till tre timmar. Sådana uttag används för en långsam uppladdning av elbilsbatterier. Om sådana äldre uttag

ska användas bör de kompletteras med jordfelsbrytare. Laddning av fordon är ett nytt fenomen som kommer att ingå i många beskrivningar. Den väsentliga delen som ska beskrivas är placering och anslutning av laddstolpar. I BSAB-strukturen finns inga koder dedikerade för detta. De som kan användas idag är SBB.16, SBC.8 och SMC. Då nya uttag planeras ska de uppfylla de krav som ställs i Elinstallationsreglerna, det vill säga de ska ha ƒƒ skydd mot barnolycksfall ƒƒ jordfelsbrytare ƒƒ överströmsskydd. Framtiden

Planering för framtida utbyggnad och säkerhet är två ledord. Konduktiv laddning av elfordon finns reglerad i två standarder, 

81


EL 

SS-EN 61851-1 och SS-EN 61851-22. När laddplatser planeras bör utförandet vara så att det går att byta ut anslutningsdon mot framtida varianter. Kanske nätet behöver förstärkas för att ge möjlighet till framtida utbyggnad. Och om det då även ska finnas möjlighet till semi- eller snabbladdning kommer nätet att behöva dimensioneras utifrån detta. Nätverksamhet

Om det är frågan om mera publika platser för laddning och försäljning av el kommer det in flera aspekter. Att bedriva nätverksamhet är i grunden koncessionspliktigt. Med nätverksamhet menas förutom överföring av el att projektera, bygga och underhålla ledningar, ställverk och liknande, ansluta elektriska anläggningar och mäta och beräkna överförd effekt. Inom ett område kan det bara finnas en nätkoncession. Vilka möjligheter finns det då att uppföra ett nät utan denna koncession? Det finns en förordning (SFS 2007:215) som behandlar undantag från kravet på nätkoncession, så kallade IKN-nät (icke koncessionspliktiga nät). I förordningsmotivet (FM 2007:1) preciseras dessa undantag. Det finns tre grundläggande förutsättningar för ett IKN-nät. 1. Ledningen ska vara ett internt nät, med andra ord ska innehavaren överföra el för egen räkning. 2. Det får inte ha för stor utbredning. 3. Det ska vara väl avgränsat. Kan överföring och försäljning av el utanför hemmet passa in på kraven för ett IKN-nät? En infrastruktur för laddning av elfordon kan betraktas som alla andra eluttagspunkter. Den som vill sätta upp en sådan infrastruktur blir kund och kan välja nätabonnemang och elleverantör. Sedan säljer denne ”laddtjänster” till ägaren av elfordonet. Dold avgift

Men är nätet ett sådant att det är tillåtet att överföra el för någon annans räkning? Är det inte tillåtet kan den som äger ladd-

82

AMA-nytt – EL 2/2010


Transportstyrelsen har fått ett uppdrag att se över lagtexten så det blir möjligt att reservera, eller upplåta, vissa parkeringsplatser för el- eller laddhybridbilar. De finns även förslag om att göra förändringar i elnätskoncessionen för att underlätta etablering av laddställen. Kostnader

Att sätta upp laddställen kräver en investering som kan variera mycket beroende på plats och typ av laddstolpe. Svensk energi uppger att kostnaden kan variera mellan 3 000 och 100 000 kr. Valet av plats är viktigt då långa ledningar för anslutning till närmaste elnät ökar kostnaden ytterligare. En station för snabbladdning kan kosta upp emot 350 000 kronor. Om laddningen görs inomhus, till exempel i garage, finns det andra aspekPlats för laddstolpe

Om elnätet är koncessionspliktigt kan kostnaden för överföring av el bakas in i till exempel parkeringskostnaden.

stolpen försöka få betalt på annat sätt, till exempel genom att ”baka in” kostnaden i en parkeringsavgift. Om detta är tillåtet har inte fått någon juridisk prövning. Eftersom nätet redan är anslutet till ett koncessionspliktigt nät uppfylls kravet på mätning. Om separat mätning av varje laddplats behövs för till exempel debitering får denna utföras som undermätning. Enligt Energimarknadsinspektionen kan det finnas ”beaktansvärda skäl” som gör att överföring av el för annans räkning får förekomma. Undantag från koncessionsplikten

I en rapport från Elforsk finns en sammanställnig av tänkbara laddställen som visar om undantag gäller från koncessionsplikt respektive om det är tillåtet att överföra el för annans räkning. Som framgår av tabellen till höger är det till exempel inte tillåtet att överföra el för annans räkning längs en gata. AMA-nytt – EL 2/2010

ter att ta hänsyn till är. Då tillkommer krav på ventilation enligt AFS 1988:4 Blybatterier, BBR och SS-EN 50272-3 Laddningsbara batterier och batterianläggningar. Ingen av dessa nämner uttryckligen de batterityper som är aktuella för denna typ av fordon. Istället får man utgå ifrån kravet att det inte får bildas vätgas i sådana koncentrationer som kan resultera i knallgas. Smarta elnät

När fordonen kopplas in för laddning kan de även komma att ingå i nätbalansen så att bilen ökar eller minskar effektuttaget för att upprätthålla balansen. Bilens batteri kan även användas som produktionskälla eller last för frekvensreglering i nätet. Detta gäller för de nya, smarta elnäten. 

Undantag från koncessionsplikt?

Tillåtet att överföra el för annans räkning?

Längs stadsgata

Nej

Nej

På stormarknadsparkering

Ja, om industrianläggning

Ja, om industrianläggning

I parkeringshus

Ja

Ja

På allmän parkeringsplats

Nej

Nej

Vid flerfamiljshus

Ja

Nej

Laddningstider och säkerhetsnivåer Laddningstider: Långsam laddning: 6–9 timmars laddtid med den laddare som finns i fordonet. Enfas uttag 230 V, 10/16 A och laddeffekt 2,3–3,7 kW. En timmes laddning ger 1–2 mils körsträcka. Semisnabb laddning: 3–5 gånger högre laddeffekt. Trefasuttag eller större säkringar. Vid 16-fasanslutning 16 A, 11 kW. En timmes laddning ger 3–5 mils körsträcka. Snabbladdning: ingen fastställd definition men laddtiden bör inte överstiga 10 minuter. Tanken är att kunden ska kunna vänta vid fordonet. Snabbladdning kräver laddare som är kraftigare än den som finns inbyggd i fordonet och nya typer av batterier för att kunna klara laddeffekter upp till 250 kW. Induktiv laddning: finns bara på försöksstadiet. Överföring av energi genom magnetfält. Säkerhetsnivåer: Mode 1: enklaste nivån med laddning i befintliga uttag. Mode 2: som mode 1 kompletterad med kontrolldosa på kabeln. Mode 3: då förhöjda krav på säkerhet behövs. Används även vid trefasladdning. Mode 4: laddning med fast installerad laddare (utanför fordonet).

83


EL

ANDERS WESTER AMA-redaktör El/Tele, AB Svensk Byggtjänst

Genom direktiv ställer myndigheterna hälsokrav vilka sedan omsätts i tekniska lösningar genom standard.

Uppdatering av hisstandard De tidigare ganska omfattande standarderna med säkerhetsregler för elektriska hissar SS-EN 81-1 och hydrauliska hissar SS-EN 81-2 har uppdaterats och utökats. t e x t o ch f oto : anders w ester

D

e nya säkerhetsreglerna som bland annat omfattar det nya tillägget A3 innebär större krav på åtgärder mot risken för att snubbla under lastning och lossning, samt mot risker på grund av okontrollerade rörelser av hisskorgen. Bakgrunden till ändringen är det nya maskindirektivet, tillägget till hissdirektivet samt förnyad hissteknik. Relationen mellan direktiv och standard är att direktiv tar upp hälsokrav och i standard omsätts dessa i teknik. Samtidigt som det nya tillägget presenteras har standarderna getts ut med nya beteckningar, SS-EN 81-1+A3:2010 och SS-EN 81-2+A3:2010. Dessa har fått samtliga tidigare tillägg inarbetade i den engelska texten. De dokument

84

för elektriska hissar som inarbetats är SS-EN 81-1, utgåva 1, SS-EN 81-1/ AC:1999, utgåva 1, SS-EN 81-1 A1:2006 och SS-EN 81-1/A2:2004, utgåva 1. Motsvarande för hydraulhissar är SS-EN 81-2, utgåva 1, SS-EN 81-2/AC:1999, utgåva 1, SS-EN 81-2 A1:2006 och SSEN 81-2/A2:2004, utgåva 1. Motstridande nationella standarder ska dras in senast sista juni 2011. Senare kommer även de två standarderna att översättas till svenska. En förklaring till de nya standarderna är att, enligt CEN, det inte får finnas mer än två separata tillägg till en standard. När ett tredje tillägg kommer måste ändringarna arbetas in i texten.

Det mesta i det nya tillägget (cirka 80 procent) berör tillverkare men de övergripande kraven bör även hisskonsulter och beställare känna till. Förändringar

Några nya definitioner har lagts till: ƒƒ drive control system – system som kontrollerar och övervakar driften av hissmaskinen. ƒƒ levelling accuracy (sv plannoggrannhet) – det vertikala avståndet mellan korg, tröskel och schaktöppning under lastning eller lossning av korgen. ƒƒ stopping accuracy (sv stannplansnoggrannhet) – det vertikala avståndet mellan korgens och schaktets AMA-nytt – EL 2/2010


Enligt de uppdaterade hisstandarderna ska det finnas skyddsutrustning som detekterar oavsiktliga korgrörelser, aktiverar korgstopp och håller kvar korgen i stoppat läge.

ƒƒ

tröskel när korgen stoppas av kontrollsystemet och då dörrarna står öppna. unintended car movement (sv oavsiktlig korgrörelse) – förflyttning av korgen med dörrarna öppna i landningszonen, utan påverkan av lastning/lossning.

Upplåsningszon

I en hiss finns inbyggda kontrollfunktioner för att säkerställa att schaktdörrar förblir stängda och låsta till dess hisskorgen har stannat. Fungerar inte dessa finns risk att falla och klämma sig. För hydraulhissar har ett tillägg införts som medger körning med dörrarna öppna i upplåsningszon för att utjämna nivåer under vissa förutsättningar. Hastigheten vid utjämningen får inte överstiga 0,3 m/s och det ska finnas brytare som garanterar att rörelsen inte når utanför upplåsningszonen. Oavsiktliga korgrörelser

Ett nytt avsnitt om skydd vid oavsiktliga korgrörelser har lagts till. Hissar ska förses med utrustning som stoppar oplanerade AMA-nytt – EL 2/2010

hissrörelser. Ett fel i en enstaka säkerhetskomponent får inte leda till att korgen rör sig oavsiktligt då schaktdörren inte är i låst position och korgdörren inte är stängd. Skyddsutrustningen ska kunna detektera oavsiktliga rörelser, aktivera korgstopp och sedan fixera korgen. Som alternativ får det finnas en självövervakande styrning som kan ta över funktionen och ge systemet redundans. Enligt standarden kan hissbromsen utgöra en sådan. Om bromsens övervakning indikerar något fel ska ny start förhindras. Oavsiktliga rörelser ska detekteras senast när korgen lämnar låszonen. Övervakning

Utrustningen som ska stoppa hissen kan styras genom information från till exempel korgen, motvikten eller drivsystemet. Övervakningsutrustning kan vara densamma som den som används för att undvika för hög hastighet upp eller ner. Om matningen till övervakningsutrustningen försvinner ska hissen stoppas. Standarden innehåller konkreta mått på bromssträcka och stannplansnoggrannhet för sådana fall.

Om utrustningen för övervakningen drivs från samma krets som nödbelysningen för korgen gäller samma krav på back-up som för nödbelysningen. När övervakningsutrustningen har aktiverats ska den bara kunna återställas av en kompetent person, utan att det krävs tillträde till hisskorg eller motvikt. Hur skyddet mot oavsiktlig korgrörelse är utfört ska framgå av underlaget för typkontrollen som ligger till grund för att tillverka övervakningssystemet i större antal. Protokoll för verifiering

I bilaga D finns testprotokoll för verifiering av denna kontroll. Att funktionen finns kvar och fungerar ska kontrolleras vid de periodiskt återkommande kontrollerna. Den sista bilagan ZA visar relationen mellan standard och direktiv. De två hissdirektiven är mandaterade till hissdirektivet 95/16/EG och de tillägg som finns i maskindirektivet 2006/42/ EG. 

85


EL

ANDERS WESTER AMA-redaktör El/Tele, AB Svensk Byggtjänst

Tydliga begrepp för signaler Vid den senaste revideringen av AMA EL var det många begrepp som justerades eller byttes ut för att öka tydligheten. Men det kommer alltid att finnas olika sätt att se på saker och ting. t e x t o ch f oto : anders w ester

A

tt använda begrepp som betyder samma sak för alla inblandade undanröjer risker för missförstånd. En total samsyn lär vi aldrig få men vi jobbar vidare med ständiga förbättringar.

Talad indikering

En av AMAs användare ställde för en tid sedan en fråga om var man ska beskriva signalering med talsyntes i hisskorg. I BSAB-systemet finns två koder och rubriker för att beskriva signalering i hisskorgen. Koden 71.EDJ/1 har rubriken ”Ljusindikering” och 71.EDJ/2 ”Akustisk indikering”. Var ska då en beskrivare placera signalering med talad röst? Den mest realitiska är under ”Akustisk indikering”. Men den första tanken är att akustisk signalering är sådan som använder toner, pling eller pip. I så fall skulle en ny

kod och rubrik lösa problemet. Kanske med benämningen Talsyntes. I referensgruppen för AMA-nytt kom många kloka kommentarer. En genomgående känsla är att ett talat meddelande inte självklart sorteras under benämningen akustiskt. I alla fall inte numera. Vad är akustiskt?

Om vi låter en ordbok beskriva begreppet akustiskt så blir det något som inte förstärkts på elektronisk väg, det vill säga något som låter på ett naturligt sätt. Inom musiken skulle det kunna kallas ”unplugged”. Detta begrepp skulle kunnat passa in på våningsindikering då det fanns hisspojkar som följde med på resorna. Likväl används ordet ”akustisk” på ett helt annat sätt än i ordbokens tolkning i vardagslivet. Men vi skulle kunna byta ut begreppet mot ”hörbart”. En inspelad

röst, en elektroniskt formad röst eller ett pling är alla exempel på hörbar signalering, till skillnad mot lampor och tablåer som kommunicerar genom ljus. Ljus och ljud

Vi har inte beslutat om förändringar av kodrubriken ännu. Men en tänkbar konsekvens skulle kunna vara att byta ”Akustisk indikering” mot ”Ljudindikering”. Detta skulle vara mera i linje med den föregående koden ”Ljusindikering”. Om det sedan finns behov skulle nya underliggande koder och rubriker kunna precisera de ljudkällor som kan användas. I väntan på förändringar i koder och rubriker bör signalering i hisskorgen med talsyntes eller inspelad röst beskrivas under 71.EDJ/2 Akustisk indikering. 

»När siffran 4 lyser har vi en ljusindikering, men om en syntetisk röst säger ”fyra” är det då en akustiskƒ indikering?«

86

AMA-nytt – EL 2/2010


“Knivskarpt”

sökmotorn för byggsverige

Sök och hitta rätt i byggsverige med precision

AMA-nytt – EL 2/2010

bygglo.se ett verktyg från

svensk byggtjänst 87


FRÅGA&&SVAR SVAR FRÅGA ANLÄGGNING BED och CBB

F En befintlig dagvat tenledning med diametern 2000 mm ska rivas. I samma rörgrav ska efter rivningen sedan läggas två nya ledningar på något större djup. Ska all schakt tas upp som schakt för den nya

rörgraven och ska i så fall röret som rivs ingå i schaktarbetet?

S Först anges erforder lig schakt för att komma åt att riva aktuell ledning under CBB.84 Förschakt för

rivning. Detta under förutsättning att inte schakten ingår i en annan schakt, till exempel för en väg. För själva rivningen av ledningen åberopas BED.111 Rivning av hel rörledning. Därefter anges under CBB.3111 Jordschakt för va-ledning krav

på schakt under nivå för förschakt, alternativt schaktnivå för väg, för de två nya ledningarna. Volym för ledning avräknas inte från volymen för schakt. beng t p ellebergs

CEB.4

F Ingår ersättning för  stödfyllning enligt figur CEB/6 i AMA i ersättning för fyllning med krav på packning, till exempel när CEB.413 Fyllning med bergkrossmaterial för grundläggning av bro åberopats?

kod och rubrik. I detta fall ska således mängduppgift på såväl packad fyllning som stödfyllning enligt figur CEB/6 i AMA anges i mängdförteckning och helst bör separata mängder

beng t p ellebergs

FBB

F Var ska utförande  med gabionmurar beskrivas?

Gräns för eventuell urgrävning

S Tillämpning av AMA 

och MER innebär att allt arbete som anges under aktuell och enligt pyramidregeln överordnade koder och rubriker i AMA och teknisk beskrivning ska mätas och ersättas under aktuell lägsta

förtecknas då förutsättningarna för de två arbetena inte är desamma och därför kommer att betinga olika à-priser.

≥ 0.50

ställts, föreslås användning av den så kallade fria 9an i BSAB-systemet och projektspecifik rubrik. Det skulle i detta fall kunna vara FBB.9 Mur av stenfyllda nätkorgar.

1:

1:N Naturlig jord eller fyllning

S Tills vidare, innan kod  och rubrik för detta har fast-

Bottenplatta

≥ 0.50 ≥ 0.50

1

1 1: Underlag för fyllning Fyllning med krav på packning Stödyllning

beng t p ellebergs

HUS F I en rumsbeskriv ning står det ”Befintlig vägg ilagas och ommålas.” Hur stora hål och dylikt ska ilagas?

S 

Storleken på hålen avgör hur de kan lagas men jag utgår från att det är en rumsbeskrivning avseende måleriarbeten och att utlagningarna ska göras med

88

F  spackel. Praxis är då att hål med diameter 5–10 mm och djup 5–10 mm åtgärdas. Det har från början sin bakgrund i kraven för ytojämnheter i betongytor. Är det frågan om större lagningar krävs andra material och metoder för utlagning. alf k arlss o n

Vad är tunga dörrar?

S Enligt BBR 2008 av snitt 3:143 om dörrar och portar anges att de ska utformas så att de lätt kan öppnas, medger passage med rullstol och att tillräckligt utrymme finns för att öppna och stänga dörren från rullstol. Som allmänt råd anges att dörrar som

ska vara tillgängliga och användbara bör förses med automatisk dörröppnare om de har dörrstängare eller är tunga. Någon definition för maximal dörröppningskraft finns inte definierad i BBR 2008. Enligt tidigare praxis i Sverige ansågs en öppningskraft på 25 N acceptabel. Ett engelskt material, som bygger på undersökning av ett

AMA-nytt – FRÅGA & SVAR 2/2010


platsen kan anses rimliga att avhjälpa. De ekonomiska konsekvenserna får inte bli orimligt betungande för fastighetsägaren, lokalhållaren eller näringsidkaren. Om hinder inte åtgärdas är det kommunens (byggnadsnämndens) uppgift att övervaka att reglerna följs. Byggnadsnämnden kan besluta om sanktioner mot den ägare som inte följer reglerna. Ovanstående gäller publika lokaler och Boverket planerar inga regler för bostäder. I AFS 2009:2 6§, som behandlar dörrar i arbets-

lokaler, kan man läsa att i bruksskedet (färdigställda arbetsplatser och personalutrymmen) ställs krav på tillgänglighet och användbarhet enligt arbetsmiljölagen endast i de fall det finns arbetstagare med funktionsnedsättning. För statliga myndigheter gäller en egen förordning (2001:526 1§), där det särskilt anges att myndigheter ska verka för att deras lokaler, verksamhet och information är tillgängliga för personer med funktionshinder.

F Vilka krav ställs för  genomtrampningssäker-

hållsarbete sätts igång. Ett taks bärighet kan bedömas genom provning eller beräkning. Vid sådan provning eller beräkning kan person med lätt börda antas väga cirka 120 kg. Enligt SP-metod 0487, utgåva 3, kan prov utföras av träpanel, skivmaterial, väv eller annan konstruktion som är avsedd att utgöra genomtrampningsskydd på ett bjälklag. Belastningsanordningen utgörs av en hydraulisk belastningscylinder med en filtklädd tryckplatta av stål med måtten 100 x 100 mm. Provlasten påförs vertikalt och lastens storlek mäts med en kraftgivare placerad mellan belastningscylinder och tryckplatta. Kraftgivaren ansluts till en registreringsutrustning. Provobjektet monteras enligt tillverkarens anvisningar på träreglar (45 x 145 eller 45 x 195 mm) med önskat centrumavstånd. Belastningen påförs i det ogynnsammaste läget i vardera tre fack. Under provningen ökas belastningen tills brott inträffar eller

tills uppnådd last är klart större än vad som anses erforderligt. Provningsresultaten redovisas i en rapport, med angivelse av: ƒƒ belastningspunkternas läge, skriftligen eller på en måttsatt skiss över provkonstruktionen

het av tak?

S Enligt BBR 2008  avsnitt 8:241 ska yttertak som kan beträdas ha skäligt skydd mot halkning och utformas så att risken för att trampa igenom takytan begränsas. Som ett allmänt råd hänvisas till Arbetsmiljöverket gällande regler vid yrkesmässigt beträdande av tak. Enligt BBR 2008 avsnitt 8:2433 ska ytor och fasta anordningar som av misstag kan komma att beträdas och inte kan bära en person förses med skydd mot att trampa igenom eller falla ner. I AFS 1999:3 91§ anges att innan reparations- eller underhållsarbete på tak påbörjas ska takets beskaffenhet undersökas. Detta gäller särskilt bärigheten och ytsträvheten. I rådstexten till samma paragraf anges att arbetsgivaren ansvarar för att taket undersöks innan reparations- eller under-

AMA-nytt – FRÅGA & SVAR 2/2010

t h o mas lundgren

ƒƒ provkonstruktionens utseende, skarvarnas placering och utformning ƒƒ provobjektets infästning ƒƒ brottlast eller maxlast samt brottsorsak ƒƒ fuktkvot, om relevant.

t h o mas lundgren

f oto : A N D E R S W E S T E R

stort antal personer i rullstol, rekommenderar max 15 N (Access to ATMs: UK design guidelines. Centre for Accessible Environments). Boverkets tillämpningsföreskrifter BFS 2003:19 – HIN 1 innehåller föreskrifter och allmänna råd om undanröjande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser. Här kan man läsa att tunga dörrar ska förses med dörröppnare om det är enkelt avhjälpt. Med enkelt avhjälpt hinder avses hinder som med hänsyn till nyttan av åtgärden och förutsättningarna på

f oto : t h o r d s kö l d e k r A N S

Under denna rubrik i AMA-nytt publiceras frågor och svar som anknyter till AMA, RA och MER. Svaren förtydligas ibland genom råd och anvisningar i Beskrivningsdelen.

89


FRÅGA & SVAR

HUS ange krav på kvarsittande form respektive profilerad plåt som bärverk i yttertak?

S 

Kvarsittande form Formelement av betong är den vanligaste typen av kvarsittande form. Krav på kvarsittande form redovisas under lämplig kod och rubrik i avsnitt ESB FORMAR FÖR BETONGGJUTNING I HUS.

F I AMA Hus 08 finns  föreskrifter om uppdragning av tätskikt på vägg. I till exempel figurerna JSE/17–19 anges att uppdragningen ska göras 200–300 mm. Motsvarande mått finns även i figur JT/23. Hur hög bör uppdragningen göras om taket ska utföras som ett grönt tak med sedum?

S Det är viktigt att be skrivningen innehåller ett

som bärverk i yttertak eller ytterväggar. Detta främst med hänsyn till att bärverken måste dimensioneras utifrån förväntade laster. I en beskrivning används JV-.27

liggande koder och rubriker används. Olika typer av kassetter används även som kvarsittande form. ESB FORMAR AV KASSETTER har två underliggande koder och rubriker, ESB.51 Formar av stålkassetter respektive ESB.52 Formar av plastkassetter. Profilerad plåt som bärverk i yttertak AMA Hus 08 innehåller inga föreskrifter om profilerad plåt

ningen ska göras eftersom AMA Hus 08 anger 200–300 mm. Vid sedumtak används olika typer av dränerande eller fukthållande material under vegetationen. Tjockleken på konstruktionen brukar vara 50–60 mm. Det är lämpligt att uppdragningen av tätskiktet görs i motsvarande grad. Detta kan jämföras med den uppdragning som framgår av till exempel figur JSE/52.

Överläggsskivor av profilerad plåt för stommar och stomkompletteringar med

underliggande koder och rubriker för att redovisa krav i ett enskilt objekt.

T o rbjörn Os t erling

F I Hus AMA 98 fanns  texter om överlapp av väggbeklädnader vid plastgolvbeläggningar och sockel av plastmatta som jag inte hittar i AMA Hus 08. Vart har de tagit vägen?

S Texterna du saknar  fanns under

MBB.22 Väggbeklädnader o d av plattor av natursten eller konstbe-

tong inomhus och MBE.22 Väggbeklädnader o d av keramiska plattor inomhus. De

togs bort efter synpunkter på remissen av AMA Hus 08 men det finns inget som hindrar att du skriver in de kraven i din beskrivning. Vi har i Beskrivningsdel Hus fört in förslag under råd och anvisningar.

y v o nne brinc k

T o rbjörn Os t erling

f oto : k a k e l k uns k a p

mått på hur hög uppdrag-

ESB.41 Formar av formelement av betong med under-

f oto : t o rb j ö rn o s t er l i n g

F Var i en beskrivning  är det mest lämpligt att

90

AMA-nytt – FRÅGA & SVAR 2/2010


F Vad är en fönster dörr, fönster eller dörr? S 

Frågan kan ibland vara svår att avgöra, var gränsen går! Följande gäller normalt enligt AMA Hus 08, i kapitel N KOMPLETTERINGAR AV SAKVAROR m m, finner vi koden och rubriken, NSC.11 Fönster och fönsterdörrar.

För att fastställa vad som avses med fönster och fönsterdörrar hänvisas här till SS-EN 12519:2004 som innehåller terminologi för fönster och fönsterdörrar och dörrar. Där finner vi att en fönsterdörr är ett dörrhögt fönster, vilket medger tillträde eller passage.

Det ger ju ändå inte riktigt svar på frågan, exempelvis hur stor glasandelen ska vara för att det ska räknas som fönster och inte dörr? I samma standard finns också följande definition av dörr: byggnadsdel för stängning av en öppning i en vägg och som ger tillträde eller passage samt som i glasat utförande kan släppa in ljus i stängt läge. Vi kan konstatera att som definitionerna ovan ser ut kan en fönsterdörr vara definierad både som fönster och som dörr. Den skillnad som man kan ta fasta på är om fönsterdörren är byggd av fönsterprofiler (med eller utan fyllning) eller om det är ett glasat dörrblad. Ibland

f oto : o v es sn i c k er i

HUS

kan nog skillnaden vara hårfin! Övriga koder som innefattar fönsterdörrar är:

NSC.11712, NSC.11713 och NSC.1172. Sedan finns

NSC.1, NSC.110, NSC.1101, NSC.1103, NSC.111, NSC.1111, NSC.1113, NSC.112, NSC.114, NSC.117, NSC.1171, NSC.11711,

koder som också kan innefatta fönsterdörrar.

också fönsterpartier under NSC.12 med underliggande

b o sse samuelss o n

Ledskenor i rektangulära kanalböjar

Isoleringstjocklek på rör

F Under ”QLB.2  Metallkanaler med rek-

F Beträffande isole ring av rörledning med

tangulärt tvärsnitt” finns kravet att böj över 800 mm utslagssida ska vara försedd med en ledskena. Under samma kod står också att kanaldelar ska vara utförda enligt SS-EN 1505. Enligt den standarden ska böjar över 800 mm vara försedda med två ledskenor. Hur ska man hantera dessa två motstridiga uppgifter?

inga krav. Uppgiften i AMA att en ledskena ska sättas in med mått enligt figur är däremot ett krav. Det finns inget som säger att man inte får ha fler ledskenor än en men med det nya kravet att yttre svepsida ska vara rundad borde det i de flesta fall vara onödigt. mar t in brunn k vis t

S 

Det är inte motstridiga uppgifter. Texterna om just ledskenor i standarden är exempel och rekommendationer, det vill säga det är

Placering av ledskena enligt AMA.

AMA-nytt – FRÅGA & SVAR 2/2010

mineralull. Har isolertjockleken ändrats i nya tabellen RB/1 i AMA VVS & Kyl 09? Vad motsvarar serie 44 respektive 45 i den nya tabellen?

S 

I den nya tabellen har man tagit hänsyn till de nya böjbara rörskålarna. Dessa har en något högre värmekonduktivitet än traditionell isolering, därav de två kolumnerna A och B. Kolumn A gäller för 0,037 W/(m K) vilket normalt gäller för traditionell isolering medan kolumn B är för 0,045 W/(m K) vilket motsvarar prestandan

f oto : an d ers wes t er

VVS

för böjbara rörskålar. Projektören anger normalt bara siffran i serien och sedan kan entreprenören välja kolumn A eller B beroende på valt material. Kolumn A motsvarar tjocklekarna i den gamla tabellen. Observera dock att de tunnaste isolertjocklekarna har tagits bort, det vill säga gamla serien 40. Gamla serierna 44 och 45 motsvaras av de nya serierna 3 och 4. mar t in brunn k vis t

91


Säkrare fastigheter hissar Selektera tillträdet till ditt våningsplan med villkorsstyrning i säkerhetssystemet.

Gemensamt sKalsKydd – ett Kort räcKer Investera i en flexibel säkerhetslösning som passar många och ger skydd åt alla.

ParKerinG & GaraGe Utöka skyddet genom att inkludera garage och utomhusparkering i säkerhetslösningen.

Kontorsdörrar & öVriGa utrymmen Med en kortläsare på kontorsdörren är risken mindre att företagshemligheter läcker ut. Batteridrivna kortläsare är ett kostnadseffektivt sätt att säkra känsliga utrymmen.

BesöKshanterinG Säkerställ att du vet vem som befinner sig i lokalen om något skulle hända. Integrerad besökshantering genererar automatiskt närvarolistor när larmet går.

Siemens, Security Products erbjuder ett komplett utbud av elektroniska säkerhetsprodukter och system för alla typer av företag och organisationer. Våra säkerhetslösningar är designade utifrån kundens behov och utifrån de krav som ställs på dagens och morgondagens säkerhetsleverantörer. Produktutbudet som innefattar passerkontroll, larm, integrerade säkerhetssystem och videoövervakning passar alla typer av företag och organisationer – från den lilla affärslokalen eller bostadsfastigheten till det multinationella företaget med mängder av kontor och lokaler. Vill du veta mer? Kontakta oss på tel: 08-629 04 20 alternativt besök oss på: www.siemens.se/securityproducts

Answers for infrastructure.

AMA-nytt  

aktuellt om AMA

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you