Issuu on Google+

Schweiz eller Sverige? Att känna till sin närmaste omgivning bättre än världen längre bort är inget konstigt, och naturligtvis kan man inte känna till varje liten stad i varje land på jorden. Men med en rimlig geografisk allmänbildning förstår man sin värld bättre. Nyheter blir mer betydelsefulla om man vet var landet ligger, vilka länder det gränsar till, på ett ungefär hur man lever där och vilka konflikter som finns. Den som varit utomlands har nog upplevt att landet ifråga känns mer intressant åtminstone ett tag efteråt, när man lite stolt kan tänka att “där har jag varit!” om man läser om demonstrationer eller naturkatastrofer. Svenskar brukar ofta ondgöra sig över amerikaner som inte klarar av att skilja mellan Sverige och Schweiz. Å andra sidan kan en amerikan uppröras över att vi inte fixar att pricka in USA:s delstater på en karta. Geografi är mer än kartor. Förutom världsdelar och landsgränser, hav och floder, bergskedjor och öknar, kan man dela in jordklotet i klimat- och vegetationszoner. Hade det inte varit för Golfströmmens värmande vattentransport, så hade Sverige varit betydligt mer – ännu mer? – arktiskt och ogästvänligt. Att världens lägsta temperaturer uppmäts just i Sibirien beror på inlandsklimatet långt inne i, och norr ut, i den största av kontinenterna. Områden närmare hav har kustklimat, med vatten som jämnar ut temperaturen och gör luften fuktig. På vissa delar av jorden regnar det mycket; på andra platser nästan aldrig. Varför? På Atlantens västra sida, USA:s ostkust, drabbar orkaner, ibland med stor förödelse som följd. Vid Atlantens östra del däremot är det inte den sortens oväder. I Latinamerika finns El Niño, Sydostasien drabbas emellanåt av tsunamis efter jordbävningar på havsbotten.

Den blå planeten Jordens yta består till 70 procent av vatten. Innanmätet är magma; smält berg, som på ytan stelnat till jordskorpa. Den där skorpan har en gång varit en och samma, men genom jordens historia vuxit, brutits sönder; flutit isär på vissa ställen och krockat på andra. Bergskedjor har uppstått när plattorna kolliderat och veckat sig; hav och raviner när de glidit isär. Dessa rörelser pågår ständigt; de områden som drabbas av vulkaner och jordbävningar ligger just på skarven mellan plattor. Här i Sverige är landskapet präglat av inlandsisen, som slipat av mark och berg likt ett jättelikt sandpapper av grövsta kvalitet. Fjällen längst upp i norr är fortfarande spetsiga som bergstopparna i Sagan om Ringen. De stack upp ovanför istäcket, och så såg alla fjällen ut innan isen drog fram. Konflikter mellan länder handlar ofta om naturresurser. En flod som rinner genom flera länder, en sjö som gränsar till flera, naturtillgångar som måste transporteras genom andra länder för att nå


sin slutliga destination. Aralsjön var en gång världens fjärde största insjö, på gränsen mellan Kazakstan och Uzbekistan, men vattnet användes till bevattning av jättelika bomullsodlingar. I takt med att vattennivån sjönk, blev vattnet allt saltare och koncentrationen av gifter från avfall som dumpats i sjön allt högre. Nu är sjön en fjärdedel av sin ursprungliga storlek, den har delats upp i två varav den ena snart kommer att försvinna eftersom inget vatten rinner till.

Torrt blir torrare, regnigt regnigare Klimatförändringarna som just nu drabbar jorden tycks förstärka de skillnader som redan finns i jordens klimat. Torra områden blir ännu torrare, regniga områden ännu blötare, och det blir vanligare med extrema oväder, värmeböljor eller långa torrperioder. Människor som lever på ogästvänliga platser får det ännu svårare, och redan finns därför klimatflyktingar, som inte längre kan bo kvar. Låglänta länder kommer att krympa, och önationer som Maldiverna riskerar att helt försvinna. Forskningen har slagit fast att klimatförändringarna beror på mänsklig påverkan, och de förändringarna har vi ännu bara sett början till på jorden. Men den skulle ändå inte alls se ut som den gör idag utan vår framfart. Så länge människan levde som jägare och samlare kan man räkna oss till en djurart bland andra, vad gäller påverkan på miljön. Men så snart vi blev bofasta började det förändras. Träd fälldes för att bli byggmaterial åt de bostäder som sköt upp och för att lämna ytor till odling. Länge var det odlingarna som hägnades in medan djuren betade fritt; först sent i historien började man göra tvärtom och hägna in djuren. På Island, Bohusläns kala klippor, Danmark och Skåne finns knappt några träd. Nu. Men en gång växte tät skog, som höggs ner från vikingatiden och senare, för att bygga båtar. Skövlingen av regnskog i Amazonas är ett nutida exempel, där skog försvinner för att lämna plats åt odlingar, och för virkets skull. När skogen försvinner förändras både klimat, djur- och växtliv. Skogen fungerar som vattenmagasin så att inte regnet bara forsar över marken och tar med sig jorden. Utan skog blir marken torr och utarmad. Många växter, fåglar, insekter och andra djur är beroende av skogen och träden för sin överlevnad. Det moderna effektiva skogsbruket, med planterad skog, är långt ifrån lika rikt på arter, och kan rentav kallas för biologisk öken. Samma sak gäller det storskaliga jordbruket. På stora åkrar med effektiv ogräsbekämpning har vilda arter ingen chans. Där åkerlapparna är små och avgränsade med gärdesgårdar, skogsdungar och diken, kan djur och växter leva och röra sig mellan naturområden. Över hela jorden flyttar allt fler människor från landsbygd till tätorter. Fortfarande måste maten åtminstone till största delen produceras på landet, men av allt färre människor, till allt fler. Städerna växer, allt större ytor täcks av hus och asfalt. Många människor på liten yta ställer höga krav på


avlopssrening, sophantering och vattenförsörjning. Men dessutom utgör städerna i sig en egen klimatzon. Vindarna bromsas av husen; alla maskiner och uppvärmning värmer upp även utomhusmiljön, och asfalt som är mörk drar åt sig värme. Sammantaget gör detta att temperaturen ofta är flera grader högre inne i en stad än utanför. Malin Wahlstedt


Geografi