Page 1

Skog & Lantbruk Tidningen för dig med skog och lantbruk i Västernorrland

Nr 1 2018

Nordvik

fyller 150 år

Många drabbade av takras men få får ersättning

Hälla gård lever upp

Drönare används mer och mer inom skogbruk

Callans Trä satsar långsiktigt


Innehåll Nordvik fyller 150 år ..5

Ny anläggning för skydd mot snytbaggen ..26

Få skogsägare har aktuell skogsbruksplan ..8

NorrPlant får ny chef ..27

De jagar specialsortiment ..11

Fördubblat behov av massaved ..28

Drönare allt populärare ..12

Ökad efterfrågan på certifierad skog ..29

Många drabbade av takras ..14

Hälla gård har levt upp igen ..30

Färre än hälften får ersättning ..15

Stort systembyte på SDC ..32

Norra Skogsägarna satsar i Ångermanland ..18

Mjölk från Njurunda blev en succé ..34

Virkesmäklarna ..19

Samarbete för Naturnära jobb ..36

Kolla skogen direkt efter vintern ..20

Hö-brist ger problem ..37

Callans Trä är viktig för bygden ..22

Räkna med varmare vintrar ..38

Vår i skog och lantbruk Välkommen till ett nytt nummer av Skog & Lantbruk i Västernorrland. Där vi försöker att spegla lite av allt spännande som är på gång runt om i länet. Vi vill lyfta fram goda exempel. Ge tips och råd som du kan ha nytta av. Tyvärr finns det även negativa saker att berätta om. Den här vintern har många lantbrukare slitit ont med all snöröjning. De stora snömängderna har dessutom fått tak på både ekonomibyggnader och ladugårdar att rasa. På några ställen har även djur fått sätta livet till. Sådana gånger är det förstås en stor tragedi eftersom djuren nästan är som familjemedlemmar. I det här numret av Skog & Lantbruk kan du läsa om att inte ens hälften av de som drabbas av tak som rasat in kommer att få ersättning på försäkringen. Men det finns också mycket positivt att berätta om. Ta bara familjen Borthney i Njurunda. De säljer fortfarande

huvud­delen av sin mjölk till Arla, men sedan slutet av 2016 kombinerar de med att göra sin egen mjölk i ett mejeri hemma på gården. Mjölk från Njurunda har blivit en succé och säljs nu i fem butiker i Sundsvalls­ området. I snitt kör de ut 4 000 liter i veckan av den egna mjölken, som säljs i miljövänliga pet-flaskor. Och ute i butikerna har mjölken blivit en av deras allra populäraste mejeriprodukter. Du får också träffa fårbonden från Liden i västra Medelpad, som med stor framgång säljer lammkött under sitt eget varu­märke, Hälla gård. Nu funderar familjen som bäst på om man ska våga ta ytterligare ett steg och bygga

ut så att produktionen nästan fördubblas. Nordvik, med naturbruksutbildningar för både gymnasiet och komvux firar 150-års­ jubileum i år. Efter några år med minskat intresse för gymnasieutbildningen ser det nu bättre ut för hösten. Kanske kan de fylla alla sina 30 platser. Hur som helst kan vi hoppas att det ökade intresset för Nordvik är ett kvitto på att de gröna näringarna blir allt mer intressanta och betydelsefulla. Av stor betydelse för västra Medelpad är utan tvivel Callans Trä. I de trakterna är det få, om ens någon, som investerar i framtiden på samma sätt som Callans Trä. Sedan 2011 har de investerat över 100 miljoner kronor i sågverket och dess anläggningar. Med det senaste juster­ verket blir sågen ännu effektivare och företaget allt

konkurrenskraftigare. Det är naturligtvis viktigt för glesbygden i trakterna av Erikslund att Callans Trä med så tydlig långsiktighet skapar framtidstro. Det här är bara ett axplock av vad du kan hitta i detta nummer av Skog & Lantbruk, Västernorrland. Jag hoppas att du hittar trevlig läsning om sånt du är intresserad av. Att du kanske får ett och annat tips som du kan tänka på för skötseln av din egen skog och lantbruk. Stefan Sahlberg

Redaktionen Mediainvest, Terminalvägen 12 Timrå Ansvarig utgivare: Stefan Sahlberg, stefan@mediainvest.nu, 060-57 21 50 Text och foto: Åke Härdfeldt Stockfoto: Pixabay

2 - Skog och lantbruk Västernorrland

Formgivning: Lotta Kempe, Rebetsky kommunikation och design, www.rebetsky.se Annonser: Mediainvest 060 - 57 21 50, www.mediainvest.nu Annonser och redaktionellt material i Skog & Lantbruk får ej användas i andra sammanhang utan särskilt med­givande från representanter från tidningen. För insänt material ansvaras ej.


Foto: Michael Engman

STÖRST I SVERIGE PÅ SPECIALSORTIMENT

Specialsortiment Efterfrågan är stor!

Vår industri i Kälarne, Octowood, förädlar ditt virke lokalt! Vi har stort behov av kraftledningsstolar och stamblock. Din massaved förädlar vi till Octostolpar. Välkommen att kontakta oss!

Peter Zwahlen 0696-68 11 50

Stefan Maina 0696-68 11 49

Daniel Modin 0696-68 11 51

peter.zwahlen@ stefan.maina@ daniel.modin@ rundvirkeskog.se rundvirkeskog.se rundvirkeskog.se

Hög tid att beställa plantor Funderar du på att plantera ny skog? Då är det dags att beställa plantor. NorrPlant erbjuder plantor av högsta kvalitet, som ger stabila träd med god växtkraft. Kontakta oss så hjälper vi dig genom hela processen - från att hitta rätt planta till själva planteringsarbetet. Kontakta oss för mer information och beställning. SCA

Återförsäljare

Peter Engblom, NorrPlant peter.engblom@sca.com Tel 060-59 41 74

Alfa Skogsservice ivo@alfaskogsservice.se Tel 073-029 19 59

Medelpads skogsförvaltning Tel 060-19 34 00

Lantz Skogsvård AB jonas@skogsvard.se Tel 070-312 98 93

www.sca.com/skog

Skog och lantbruk Västernorrland - 3


Hästarna kan gå ute i hagen. Frågan är om de kan uppskatta den vidunderliga utsikten.

På Nordviks lantbruk finns nötkreatur.


”Eleverna deltar i skötseln av lantbruket och djuren”

Ett stort växthus har byggts om till en paddock för hästarna.

Här är delar av får­ uppsättningen på Nordvik.

NORDVIK FYLLER 150 ÅR I år firar anrika naturbruksskolan i Nordvik 150 år. Och efter några tuffa år med låg intagning ser det nu mer positivt ut. - Vi är optimistiska och tror att vi kanske ska lyckas fylla alla våra 30 gymnasieplatser till hösten, säger Bertil Jonsson, platschef på Nordvik. I fjol nådde gymnasieintagningen en bottennotering. Bara nio elever togs in på Naturbruksprogrammet. - Men nu hade vi 25-26 som sökt Nordvik i första hand till hösten. Så nu hoppas vi kunna fylla våra platser, säger Bertil. - Och det finns ett behov på arbetsmarknaden för personal

från den här gröna sektorn, fortsätter han. Förutom gymnasiets treåriga naturbrukslinje så håller även gymnasiesärskolan till på Nordvik med sin fyraåriga naturbrukslinje. Dessutom har komvux popu­lära utbildningar för vuxna i t.ex trädgård, florist och hovslagare.

Slutligen har arbetsförmedlingen vissa arbetsmarknadsutbildningar på skolan. Det är alltså fullt av aktiviteter runt om på Nordvik. Det är ett myller av olika utbildningar och verksamheter. - Basen är gymnasieutbildningen där vi också driver ett lantbruk, med nötkreatur och får, säger Bertil. - Dessutom har man möjlighet att välja inriktning häst eller djurvård. Det innebär att det både finns ett stall fullt av hästar

och en smådjursavdelning med allt från ormar och spindlar till marsvin och grisar. - Eleverna deltar i skötseln av lantbruket och djuren. Det gör att de ibland både ska upp tidigt på morgonen för att göra rent och utfodra djuren och sedan göra kvällssysslor. Då kan det bli långa dagar, säger Bertil. Utbildningen bedrivs alltså hela tiden som en blandning mellan teori och praktik. Nordvik ägs och drivs  Skog och lantbruk Västernorrland - 5


Fågelspindeln Annika brukar väcka ett visst intresse. Den finns på smådjursavdelningen på Nordvik.

Vattenagamen Gunvald är en annan som eleverna på Nordvik får bekanta sig med.

Några chinchillor ha också sin plats bland smådjuren.

Emmy Näslund, Härnösand går lantbruksgymnasiet på Nordvik. Här har man möjlighet att ha med sin egen hund så Ricco är alltid med på skolan. Emmy tävlar dessutom för det svenska draghundslandslaget.

numer av Hushållningssällskapet, som tog över efter Kramfors kommun 2012, vilka i sin tur hade tagit över efter landstinget. - Men det är en anrik skola.

Marsvin finns också på Nordviks smådjursavdelning. 6 - Skog och lantbruk Västernorrland

I år fyller vi 150 år, säger Bertil. - Vi brukar alltid ha öppet hus den 6 juni, men i år blir det lite speciellt med tanke på vårt jubileum, fortsätter han. Förutom utbildningarna

driver Nordvik en restaurang, som är öppen för allmänheten och sin Trädgård, där man både kan ta en fika och handla blommor och växter. Totalt är det ungefär 25

pers­oner som jobbar på Nordvik och håller verksamheten igång. Det finns även internat för de elever som kommer längre ifrån.

- I höst hoppas vi kunna fylla alla våra 30 gymnasieplatser, säger Bengt Jonsson, platschef på Nordvik.


I Trädgården finns ett mysigt café att slå sig ner i.

På Komvux populära floristlinje är kreativiteten stor när man ska göra uppsättningar.

Tony Öhman och Mikaela Hedström går komvux med inriktning trädgård. Skog och lantbruk Västernorrland - 7


”Gör man en skogsbruksplan blir man ofta överraskad av resultatet.”

Bara var tredje skogsägare har aktuell skogsbruksplan En skogsbruksplan kan vara ett av de viktigaste verktygen för att bäst veta hur man ska sköta om sin skog. Ändå visade sig att bara en tredjedel av skogsägarna har en aktuell skogsbruksplan då Gällö Skog gjorde en marknadsundersökning bland skogsägare i Jämtland och Västernorrland. - Det är klart att vi blev överraskade att så få hade en aktuell skogsbruksplan, säger Hans Lantz, marknadschef på Gällö Skog. Undersökningen visade att skogsägarna var uppdelade i tre nästan lika stora grupper.  En tredjedel hade en aktuell skogsbruksplan.  Knappt en tredjedel hade en gammal skogsbruksplan.  Drygt en tredjedel hade ingen skogsbruksplan alls. En skogsbruksplan ger skogsägaren både en heltäckande och en detaljerad bild av sin skogsfastighet. Skogsbruksplanen beskriver fastighetens status och 8 - Skog och lantbruk Västernorrland

åtgärdsförslag utifrån både ett biologiskt och ett skötselekonomiskt perspektiv. - Sedan tar man också hänsyn till vad den enskilde markägaren har för mål med sitt skogsägande, säger Hans. Och de som gör en skogsbruksplan för första gången kan bli förvånade. - Gör man en skogsbruksplan blir man ofta överraskad av resultatet. Det kan vara åtgärder som föreslås som man inte tänkt på. Eller den kan

- Bara var tredje skogsägare hade en aktuell skogsbruksplan när vi gjorde en marknadsundersökning bland skogsägare i Jämtland och Västernorrland, säger Hans Lantz, marknadschef på Gällö Skog.

innehålla värden som man inte känt till, säger Hans. Vad är då faran med att inte ha en aktuell skogsbruksplan? - Risken är att man inte gör saker i rätt tid, svarar Hans. En uppdaterad skogsbruksplan kan alltså vara det viktigaste verktyget för att fatta rätt beslut, så att målsättningar kan nås både på kort och lång sikt. - Sedan två år tillbaka tar vi upp frågan om skogsbruksplan vid varje kundmöte. Det är bra att få upp frågan till diskussion. Fler väljer också att göra en skogsbruksplan. Och det finns många aktörer som kan hjälpa till och göra dem, säger Hans. Det kostar en del att göra en skogsbruksplan.

- Säg att du har 100 hektar skog. Då har du värden runt tre miljoner kronor och att göra en skogsbruksplan kostar kanske 10 000 - 15 000 kronor, som dessutom är avdragsgillt. Med tanke på värdet kan det var välinvesterade pengar, säger Hans. Med nutidens teknik går det även att få sin skogsbruksplan digitalt, så att man har den lättillgänglig i mobilen. - Vi har full förståelse för att många markägare, speciellt mindre, kanske tycker att de vet vad de har i sin skog. Men vi hoppas ändå att andelen som har en aktuell skogsbruksplan ska öka, säger Hans Lantz, marknadschef på Gällö Skog.


Få upp till

15 kr/m3 mer för ditt virke

Det är lönsamt att ta ansvar Att certifiera sitt skogsbruk innebär att man tar ansvar för både miljö, människor och ekonomi. Du som satsar på ett ansvarsfullt skogsbruk ska därför belönas. Vi vill uppmuntra fler att certifiera sitt skogsbruk enligt FSC® och PEFC™. Om ditt virke är certifierat enligt antingen FSC eller PEFC får du nu en premie på 10 kr/m3. Är det certifierat enligt båda systemen är premien 15 kr/m3. Vill du veta mer om hur du kan certifiera ditt skogsbruk? Kontakta våra virkesköpare. Ångermanlands skogsförvaltning, tel 0612-257 20 Medelpads skogsförvaltning, tel 060-19 34 00

Foto: Olle Hedvall

Besök oss på sca.com/skog


En fin gammal tallskog klar fĂśr slutavverkning. Den kommer att ge mĂĽnga stolpar.


”I en gammal fin tallskog kan vi komma upp till 50-60 procent specialsorti­ment. Det är guld för oss.”

- Det här blir en 10 meters stolpe i slutändan, säger Stefan Maina, virkesköpare på Rundvirke Skog.

DE JAGAR SPECIALSORTIMENT Efterfrågan på specialsortiment är stort. - Vi har ett jättestort behov av specialsortiment nära vår industri i Kälarne, säger Stefan Maina, virkesköpare på Rundvirke Skog. - Vi vill gärna öka uttaget nära industrin, inom en radie på tio mil, fortsätter han. Rundvirke Skog köper varje år stora volymer specialsortiment bl.a stamblock, stolpar, octostolpar och stegslanor till ägarföretagens industrier. De är störst i Sverige på inköp av specialsortiment och verkar främst från Mälardalen upp till Västerbotten. - Det ger skogsägarna ett mervärde. Med lite mer jobb kan man få mer betalt för sin avverkning, säger Stefan. För specialsortiment kan skogsägaren ofta få mellan 70 och 100 kronor mer per kubik. - Vi gynnar skogsägarna och industrin. Genom att förädla och ge skogen ett högre

värde, säger Stefan. Rundvirke Skog får sitt specialsortiment på två sätt. Dels avverkar man själva ungefär 100 000 kubikmeter varje år, dels byter man till sig specialsortiment från andra bolag. -Vi vill ha ett bra samarbete med andra företag som köper in skog så att de också tar ut specialsortimentet, säger Stefan. Rundvirke Skog är ute efter tall. - Det är just tall som gör att man kan impregnera stolparna, berättar Stefan. - Men vi avverkar alla träds-

lag och använder det som vi inte behöver till att byta till oss specialsortiment från andra, fortsätter han. På en vanlig avverkning brukar 20-25 procent kunna användas till specialsortiment. - Men i en gammal fin tallskog kan vi komma upp till 50-60 procent specialsorti­ ment. Det är guld för oss, skattar Stefan. Rundvirke Skog är på jakt efter en rad olika produkter, som furustolpar, stamblock, grovtimmer, octostolpar, stegslanor, pålvirke, svarvtimmer gran och björktimmer. Av det görs bl.a elledningsstolpar, kraftlednings- och telefonstolpar, slipers, octo­ stolpar samt till snickerier för tillverkning av fönster, dörrar och trappräcken.

- En ledningsstolpe ska vara från nio meter upp till 23 meter, säger Stefan. Innan avverkningen märks alla träd som ska gå till special­sortiment upp. Står det 10 på trädet innebär det att det ska bli en 10 meters stock efter avverkningen. De träd som ska gå till special­sortiment läggs i en särskild hög vid avverkningen. - Sedan hämtas de med speciella timmerbilar som tar stockarna till vår industri i Kälarne där de noggrant mäts in av oberoende virkesmätare från VMF, säger Stefan. - De mäter stock för stock så att skogsägaren får precis rätt ersättning enligt prislistan, fortsätter han.

Skog och lantbruk Västernorrland - 11


”Inom ett par år tror jag att alla våra skogsrådgivare har en drönare”

Drönare allt populärare Drönare får en allt större plats i skogsbruket. Norrskog köpte t.ex in sina första drönare i slutet av fjolåret. - Men vi har redan beställt fler, säger Tobias Jonmeister, rådgivningschef på Norrskog. - Inom ett par år tror jag att alla våra skogsrådgivare har en drönare, fortsätter han. Det är nämligen många saker som kan underlättas om man har tillgång till en drönare. - Speciellt en sådan här vinter med så mycket snö. Då är det så enkelt att skicka upp en drönare för att se hur det ser ut istället för att själv försöka att pulsa runt, säger Tobias. Norrskog har identifierat några användningsområden där drönaren direkt kommer att göra nytta. 12 - Skog och lantbruk Västernorrland

Hitta stormskador. - Att enkelt få vägledning var vi kan hitta drabbade områden. Hitta körskador. - Det är otroligt lätt att se uppifrån var det uppstått körskador efter de olika skogsjobben. Hitta Granbarkborren. - Man får snabbt en uppfattning om vilka områden som är drabbade och hur omfattande skadorna är.

- Vi har stor nytta av drönare redan nu, konstaterar Sven Jonsson, rådgivare och Tobias Jonmeister, rådgivningschef på Norrskog.

Röjningsbehovet. - Det är lätt att se uppifrån var det finns röjningsbehov. Med tiden är Norrskog övertygade om att man kommer att upptäcka många nya saker där drönarna kan underlätta arbetet. - Vi är nog bara i början än. I takt med att vi lär oss tekniken kommer vi att hitta fler användningsområden för drönarna, säger Tobias. Drönarna är lätta att manöv­rera. De har en räckvidd på två kilometer och kan färdas i 50 km i timmen. - De har tre batterier så

vi kan flyga tre gånger 20 minuter. Men du hinner rätt långt på den tiden. Sedan återgår drönaren automatiskt till ursprungsplatsen i god tid innan batteriet tar slut, berättar Tobias. En del skogsägare har kanske hunnit blivit till åren och är inte lika rörliga längre. - Då har vi kunnat sitta hemma på kammaren och se bilder på hela skogsinnehavet. Det har varit väldigt uppskattat, berättar Sven Jonsson, rådgivare på Norrskog.


STIHL – ALLT FÖR SKOG OCH TRÄDGÅRD. MOTORSÅG MS 211 C-BE

NU*

3.190:-

MOTORSÅG MS 251 C-BEQ

ORD PRIS 4.490:-

NU*

5.590:-

RÖJSÅG FS 410 C-EM

ORD PRIS 6.590:-

NU*

7.590:ORD PRIS 8.590:-

Stark och kompakt såg utrustad med hårdmetallkedja som håller skärpan 10 gånger längre.

Stark, kompakt och lätthanterlig bensinmotorsåg som klarar det mesta. Topputrustad både vad gäller komfort och säkerhet.

Röjsåg med mycket låga vibrationer, lätt start och med M-Tronic. Levereras med tre skärverktyg.

Erbjudandet gäller t.o.m 2018-09-30. Med reservation för tryckfel.

stihl.se

plyfa.se

SKOGSÄGARE!

Dags för granavverkning? Se då till att sortera ut svarvtimmer av just den höga kvalitet som finns i de välskötta skogarna i ert område. – Kontakta din virkesinköpare för mer information.

- Det kommer att löna s ig!

Plyfa Plywood AB, i Hassela, är en fanerindustri som svarvar grov gran och försörjer stora delar av Europas parkettindustri med högkvalitativ granfaner.

Skog och lantbruk Västernorrland - 13


”Det är en tragedi för hela familjen, speciellt då även djur dödats i några fall”

Många olika byggnader har haft problem av vinterns snötyngder.

MÅNGA DRABBADE AV TAKRAS Den snörika vintern har ställt till mycket problem runt om i länet. - Det har varit tungt både för de som jobbar i skogen och de som försökt hålla sina lantbruksfastigheter och tak fria från de stora snömängderna, säger Stefan Eriksson på Maskinringen Västernorrland. Han är även engagerad i LRF:s omsorgsgrupp, som har krisberedskap och finns till stöd för lantbrukare som hamnar i problem på något sätt. - I vinter har tyvärr flera lantbrukare drabbats av att tak rasat in på ladugårdar på grund av snötrycket, säger Stefan. - Det är en tragedi för hela familjen, speciellt då även djur dödats i några fall, fortsätter han. Ett ras får stora konse­ kvenser. 14 - Skog och lantbruk Västernorrland

- Det är jättetråkigt för de som drabbas. Det slår mot ekonomin och är dessutom känslomässigt, säger Stefan. - Om de vill försöker vi i LRF:s omsorgsgrupp hjälpa till och se vad man kan göra, fortsätter han. I sin roll på Maskinringen Västernorrland har Stefan dessutom varit engagerad i att försöka att ordna takskottning. - Det har varit ett otroligt tryck på takskottning. Ett tag hade vi nog upp till två veckors kö, men större delen av

tiden har vi hunnit med, säger Stefan. - Men det finns fastigheter som vi fått skotta tre gånger för att inte taken ska skadas, fortsätter han. Det är inte bara verksamma ladugårdar som fått ge vika för snömängderna. - Nej många gamla byggnader och ladugårdar har också drabbats, konstaterar Stefan. Den snörika vintern har verkligen satt sina spår.

- Det är en tragedi för de familjer som drabbats av takras på sina ladugårdar. Speciellt där djur också drabbats, säger Stefan Eriksson på Maskinringen som också ingår i LRF:s omsorgsgrupp som rycker ut då lantbrukare hamnat i någon form av problem.


- Färre än hälften av de lantbruksfastigheter som drabbats av snötrycksskador verkar få ersättning, säger Christoffer Jonsson, skadechef på Länsförsäkringar.

Färre än hälften får ersättning Denna snörika vinter har många lantbruksfastigheter drabbats av snötrycksskador. - Vi har nog fått in 35-40 anmälningar om skadade lantbruksfastigheter. Allt från ekonomibyggnader till hela ladugårdar, berättar Christoffer Jonsson, skadechef på Länsförsäkringar. Många kommer dock inte att kunna räkna med att få ut någon ersättning. - Ännu är inte alla utredningar klara men som det ser ut kommer fler än hälften att bli utan ersättning, konstaterar Christoffer. Länsförsäkringar har en stor andel av länets lantbrukare försäkrade hos sig. - De kan få ersättning för snötrycksskador. Men då gäller det att byggnaden fyller normerna för snözon och att de är rätt underhållna. I mån av möjlighet ska man ha röjt undan snön, säger Christoffer. Och det är ofta just den sista punkten som det inte uppfylls. - Vi hade några dygn med extremt besvärligt snöfall vid månadsskiftet januari/februari då det vräkte ner enorma

mängder i kombination med hårda vindar som packade snön. Då kunde och hann man förstås inte med att göra något, säger Christoffer. - Men ju längre tid som sedan gått fram till att snötrycksskadan uppkom så minskar chansen till ersättning. Då har man i regel haft möjlighet att ta bort snön, fortsätter han. Vilket är grunden för vad försäkringen står för. - Den ska gälla för plötsliga och oförutsedda händelser. Och det blir inte oförutsett om man haft tunga snömängder

på taket länge utan att se till att ta bort dem, säger Christoffer. - Det ligger i linje med det fastighetsägaransvar som gäller. Det som varit lite speciellt med snön i vinter har varit att den innehåller en ovanligt hög andel vatten vilket gör den tyngre. På Länsförsäkringar har man prioriterat att vara snabbt ute hos de som drabbats av skador. - Det är styrkan med att vara ett lokalt försäkringsbolag. Vi har försökt vara där

”Ju längre tid som sedan gått fram till att snötrycksskadan uppkom så minskar chansen till ersättning” snabbt. Ibland bara någon timme efter att skadorna har uppkommit, säger Christoffer. - Det är viktigt för de personer som drabbats att snabbt få veta vad som gäller. Få vägledning och veta vad som sker i nästa steg, fortsätter han. Men däremot har alltså många fått beskedet att försäkringen inte gäller. Skog och lantbruk Västernorrland - 15


EN STARK PARTNER Staffare AB grundades 1982 och har tills idag utvecklats till en organisation med 70 anställda och finns på åtta orter med fullservice anläggningar i Luleå, Skellefteå, Timrå, Hudiksvall och Bollnäs. Vi säljer nya och begagnade entreprenad- och lantbruksmaskiner samt dem flesta förekommande tillbehör och redskap till dessa. Hos oss finner ni några av dem största varumärkerna inom sina segment. Genom att tillhanda hålla produkter och tjänster av hög kvalitét och ständigt sträva mot att förbättra vår organisation med en långsiktighet i varje agerande och kunden i fokus kan vi vara En Stark Partner till våra kunder, medarbetare och leverantörer.

www.staffare.se facebook.com/staffare LULEÅ Tel 0920-700 80

SKELLEFTEÅ Tel 0910-140 80

TIMRÅ Tel 060-52 78 70

HUDIKSVALL Tel 0650-948 55

BOLLNÄS Tel 0278-355 06

UPPSALA Tel 08-89 01 03

VÄSTERÅS STOCKHOLM Tel 021-489 90 10 Tel 08-89 01 06

Vi erbjuder fiske i våra natursköna områden Tossåsen kortfiskeområde - beläget efter Ljungans ådal mellan Börtnan och Storsjö kapell i Bergs kommun. God tillgång på små och medelstora vatten med laxartad fisk. Bra vinterfiske efter röding. Fjällnatur. Kontakt: Jämtlands SF , 063-15 05 00, Åsarna distrikt, Agne Wikén, 0687-515 05, 070-319 88 07. Distrikt Syd. Ankarvattnets kortfiskeområde - beläget i norra Frostviken. Öring och röding (naturvatten). Flugfiske i Ankarälven och Lejarälven. Bra rödingfiske i Ankarvattnet vintertid. Fiske från båt är tillåtet i Ankarvattnet. Kontakt: Jämtlands SF, 063-15 05 00, Håkan Book, 0670-168 17, 070-211 40 56, Distrikt Nord.

5 06

Kycklingvattnets kortfiskeområde - beläget 7 km norr om Gäddede. Naturvatten öring och röding. Bra rödingfiske vintertid. Kontakt: Jämtlands SF, 063-15 05 00, Håkan Book, 0670-168 17, 070-211 40 56, Distrikt Nord. Sjougdälvens kortfiskeområde - beläget ca 60 km norr om Strömsund. Fiskarter: Öring, röding, abborre samt även gädda i Sjougdälven. Kontakt: Jämtlands SF, 063-15 05 00, Håkan Book, 0670-168 17, 070-211 40 56, Distrikt Nord.

UPPSALA Tel 08-89 01 03

Torsfjärdens kortfiskeområde - beläget ca 75 km nordväst om Strömsund mot Gäddede. Fiskarter: Öring och röding. Kontakt: Jämtlands SF, 063-15 05 00, Håkan Book, 0670-168 17, 070-211 40 56, Distrikt Nord. Långvattnets kortfiskeområde - beläget efter allmänna vägen mellan Junsele-Backe. Fiskarter: Öring, röding i avgränsade vatten. Abborre och gädda i övriga. Utsättning sker av öring och röding. Kontakt: Ångermanlands SF, 0612-257 20, Jonas Olovsson, 0624-51 40 92. Grundtjärn-Stugusjö kortfiskeområde - mellan Junsele-Bredbyn och Näsåker. Riklig tillgång på sjöar och tjärnar. Rotenon-behandlade vatten underhålles med öring och röding. Övriga vatten utgör goda gädd- och abborrfisken. Kontakt: Ångermanlands SF, 0612-257 20, Backe distrikt, Jonas Olovsson, 0624-51 40 92.

Kramfors kortfiskeområde - ca 20 km syd Kramfors. Tillfartsväg över Habborn mot Viksjö. Öring och röding i samtliga vatten. I vissa vatten förekommer småvuxen abborre. Kontakt: Ångermanlands SF, 0612-257 22, Kramfors distrikt, Frida Vikner, 0696-681063, 070-3911866. Björkå kortfiskeområde - ca 30 km NO Sollefteå. Fiskbestånden utgöres till största delen av gädda och abborre. Valvsjön är rotenonbehandlad och planterad med laxartad fisk. Kontakt: Ångermanlands SF, 0612-257 20, Sollefteå distrikt, Kramfors distrikt, Frida Vikner, 0696-681063, 070-3911866.

Foto: Peter Sjödin - Rime

16 - Skog och lantbruk Västernorrland

f


VI ERBJUDER EN RAD TJÄNSTER INOM SKOG OCH LANTBRUK. SKOG ✓ Kartering ✓ 3D-modeller ✓ Ortofoton Inventering av: ✓ Granbarkborre ✓ Körskador ✓ Markberedning ✓ Mängdberäkna upplag LANTBRUK ✓ Arealberäkning ✓ Kartering ✓ 3D modeller för t ex dikning, bevattning ✓ Kondition på gröda med hjälp av ir-kamera KONTAKTA OSS GÄRNA FÖR MER INFO Peder Norrgård, 070-337 24 64 Skäggsta 342, Söråker

Vi gör ditt skogägande enkelt

Kontakta oss på härnösandskontoret – så berättar vi mer! Julia Mellåker 072-147 92 64 • Stefan Moe 072-538 27 23 • Erik Westman 070-656 42 40

www.norra.se

www.norra.se

Skog och lantbruk Västernorrland - 17


- Det är roligt att vi varit så framgångsrika att vi nu måste dela upp Ångermanland i två virkesområden, säger Olov Eriksson på Norra Skogsägarna.

På det senast öppnade kontoret, i Härnösand, jobbar bland annat Erik Westman, Stefan Moe och Julia Mellåker som skogsinspektörer.

Norra Skogsägarna satsar ännu mer i Ångermanland Norra Skogsägarna satsar allt mer på Ångermanland. Från att bara haft ett kontor i Örnsköldsvik öppnades 2014 ett kontor i Sollefteå och sedan ett kontor i Härnösand 2016. Nu har verksamheten vuxit så att Norra Skogsägarna beslutat att dela upp Ångermanland i två virkesområden. - Vi har varit framgångsrika. Så efterfrågan på våra tjänster har drivit fram den här uppdelningen, säger Olov Eriksson på Norra Skogsägarna. - Det var helt enkelt inte rimligt att administrera så mycket personal och medlemmar från ett ställe längre, säger Olov som i dag är virkesområdeschef för hela Ångermanland. Men snart får han koncen­ trera sig på Öviks-kontoret. Norra Skogsägarna är i slutskedet av rekryteringen av en ny virkesområdeschef för Sollefteå och Härnösand. 18 - Skog och lantbruk Västernorrland

- Det är roligt att vårt koncept varit väldigt eftertraktat så att vi kunnat växa söderut i Ångermanland, säger Olov. - Vi brukar säga att vi uppfinner framtiden. Det låter lite storslaget men handlar om att ta reda på vad markägarna efterfrågar framöver. Hur deras behov förändras, fortsätter han. De nya kontoren i Sollefteå och Härnösand har gjort att

nya medlemmar anslutit sig till Norra Skogsägarna. - Nu är vi etablerade i hela landskapet och genom att dela upp Ångermanland i två separata virkesområden kommer vårt ledarskap att bli mer närvarande i respektive område, säger Olov Eriksson. I det nya området (Härnösand och Sollefteå), kommer Norra skogsägarna att ha sju skogsinspektörer, en produktionsledare och en verksamhetsområdeschef. - Dessutom har vi sju entreprenörer som jobbar heltid för oss med gallring och avverkning, säger Olov. Vad utmärker Norra Skogsägarnas jobb mot markägarna? - Vi försöker att höja aktivitets­nivån på skogsbru-

”Med höjd aktivitet brukar också skogsbruket bli mer lönsamt för markägaren” ket. Att gallra och inte bara avverka. Med höjd aktivitet brukar också skogsbruket bli mer lönsamt för markägaren, säger Olov. - Vi vill att markägaren ska bli delaktig och förstå vad vi gör, fortsätter han. Av den anledningen har Norra Skogsägarna satsat på tekniska lösningar som ska underlätta delaktigheten. - Vi har bl.a nyligen presenterat en ny app där markägaren kan följa i detalj vad som händer när vi gör ett uppdrag, berättar Olov Eriksson.


Alexander Ramén från Sollefteå har startat Virkesmäklarna från årsskiftet, som vill bli en oberoende part i skogen.

”Skogsbranschen är inne i en stor digitaliseringsfas. Det gör att vår tjänst ligger helt rätt i tiden”

Virkesmäklarna Alexander Ramén, från Sollefteå, är en utbildad jägmästare som jobbat åt SCA i olika roller, senast som affärsutvecklare på Bollsta sågverk. Men nu har han startat ett nytt företag, Virkesmäklarna, från årsskiftet. - Vi vill vara en oberoende part mellan enskilda skogsägare och virkesköpande organisationer, säger Alexander. - Vi är ensamma i länet om att erbjuda tjänsten på det här sättet. Det här är en idé som Alexander Ramén gått och grunnat på sedan förra sommaren. Och nu har han alltså gjort verklighet av den. - Vi vill verka som en oberoende partner i skogen. Underlätta skogsägandet, effektivisera virkesaffären och bidra till digitaliseringen, konstaterar Alexander. Skogsbranschen har varit

ganska traditionsbunden. Skogsägarna har ofta gjort upp sina affärer med sina gamla kontakter. Men det är inte något som skrämmer Alexander. - Skogsägarkåren är i förändring. Många bor inte längre vid sin skogsfastighet utan kanske i en större stad. De är välutbildade och inte längre lika beroende av sin

skogsfastighet, säger han. - Då kan det finnas ett behov av att få hjälp att sköta sin fastighet på distans. Det är ny teknik som möjlig­gör att hålla koll på sin skog trots att du kanske bor och arbetar långt därifrån. - Skogsbranschen är inne i en stor digitaliseringsfas. Det gör att vår tjänst ligger helt rätt i tiden, säger Alexander. Som oberoende part är det inte bara skogsägaren som Virkesmäklarna vill hjälpa. - Nej, vi vill effektivisera och underlätta för båda parter. Även för den virkesköpande organisationen att hitta sitt virke, säger Alexander. Grunden i verksamheten är förmedlingen av avverk-

ningsrätter, själva virkesaffären. - Men för att bli en bra skoglig partner kommer vi även att ha en rad til�läggstjänster. Med allt från skogsbruksplaner till olika typer av förmedlingstjänster, säger han. Virkesmäklarna erbjuder sina tjänster över hela landet. - Med tanke på att vi utgår från Sollefteå så tror jag tyngdpunkten för verksamheten kommer att ligga i Jämtland och Västernorrland, säger Alexander Ramén. 28-åringen från Sollefteå som försöker slå sig in i skogen med en helt ny tjänst, som oberoende virkesmäklare. Skog och lantbruk Västernorrland - 19


”Har du inte själv möjlighet att besikta din skog så ta hjälp av någon”

Emils goda råd till alla skogsägare:

”Kolla skogen direkt efter vintern” Emil Fahlén, virkesköpare på Holmen Skog, har ett gott råd till länets alla skogsägare: - Försök kom ut i din skog så fort som möjligt efter vintern och se hur skogen mår och vad som behöver göras. - Då är chansen större att du hinner med de åtgärder du vill göra, fortsätter han. Speciellt i vinter, med de extremt stora snömängderna, har det kanske varit besvärligt att ta sig ut i markerna och titta. - Men nu är det bra att komma igång. Kolla så att skogen inte drabbats av snöskador eller viltskador. Samt titta efter angrepp från

granbarkborren eller andra skadedjur, säger Emil. Det är också bra att skaffa sig en tidig överblick för den normala skogsskötseln. - Allra bäst är om du har en skogsbruksplan som grund. Sedan kan man titta vilka röjningsbehov som finns, säger Emil.

20 - Skog och lantbruk Västernorrland

- Det är viktigt att tidigt ta sig ut och se hur skogen mår efter vintern. Då är det större chans att hinna åtgärda det som behöver göras, säger Emil Fahlén, virkesköpare på Holmen.

- Har du en plantering kan det vara bra och kontrollera att den överlevt på ett bra sätt. Nuförtiden bor inte alla skogsägare vid sina marker. - Men har du inte själv möjlighet att besikta din skog så ta hjälp av någon. Det är viktigt att få en överblick direkt efter vintern, säger Emil. Annars är risken att du inte hinner med att göra de åtgärder du hade tänkt göra. - Väntar du är det snart se-

mestrar och sedan är det lätt att det faller mellan stolarna, fortsätter han. Med tanke på att all snö som kommit i vinter ska tina och rinna undan kan det vara bra att se över sina brunnar. - Även sina skogsvägar kan det vara bra att se över. Så att det inte är någon väg som behöver förbättras, säger Emil Fahlén, virkesköpare på Holmen Skog.


Bokföring, bokslut och deklaration – vi hjälper dig.

Med hjälp av våra ekonomer kan du koncentrera dig på det du är bäst på – din verksamhet. Resten sköter vi! Välkommen att kontakta oss, du hittar våra kontaktuppgifter på www.yekonomi.se

Planen som får din skog att lyfta

För oss är skogen mer än bara träd! Norrskog är en skogsägarförening som hjälper våra ägare – medlemmarna – att nå sina mål i skogsägandet. Just nu är det många kunder över hela världen som efterfrågar sågade trävaror från Norrskogs industriföretag NWP (Norrskog Wood Products).

syre.se

Kontakta din skogsrådgivare så får du veta mer om hur du kan få nytta av våra nya priser och höjda premier. Mer information hittar du på www.norrskog.se. skog Norr remier ya p har n höjda och er! pris

www.norrskog.se

Skog och lantbruk Västernorrland - 21


Callans Trä är viktig för bygden


För några år sedan byggde Callans Trä en imponerande fastighet för sin skogsavdelning.

Familjeföretaget Callans Trä med sågverket i Erikslund, nio mil väster om Sundsvall, har stor betydelse för hela bygden. - Sedan 2011 har vi investerat 102 miljoner kronor i sågverket och dess anläggningar, säger ägaren Arvid Callans och fortsätter: - Det visar vår långsiktighet för både skogsägare, personal, entreprenörer och kunder. Med den senaste investeringen, det nya justerverket, har sågverket blivit ännu effektivare och konkurrenskraftigare. Just långsiktighet är ett nyckel­ord för företaget, och att driva verksamhet där råvaran växer. - Skogsägaren ska känna trygghet i att göra affärer med oss, säger Arvid. Företaget köper in råvaran från privata skogsägare främst i Medelpad, Jämtland och Hälsingland.

- För transporternas skull försöker vi främst hålla oss inom en radie på nio mil från sågverket, säger Arvid. Familjeföretaget Callans Trä startades 1916 och 1939 byggdes sågverket. Arvid Callans är tredje generationen som leder företaget och när sonen Gustaf tar över blir han fjärde generatio-

nen som driver familjeföretaget. Callans Trä sågar både gran och tall. Totalt 95 000 kubikmeter per år. Och nuförtiden går nästan allt på export. - Ca 93 procent går på export. Ungefär 30 procent till EU-länder, 20 procent till norra Afrika, 10 procent till Mellanöstern och sedan resten till Asien, säger Arvid. Även här kommer långsiktigheten fram igen. - Vi jobbar med relationer. Vi samarbetar direkt med olika familjeföretag runt om i världen. Ofta är de också inne på andra och tredje genera-

tionen som gör affärer med oss, säger Arvid. - Och vi har inga agenter som mellanhänder utan sköter affärskontakterna direkt med familjeföretagen, fortsätter han. Att Callans Trä gör affärer över stora delar av världen gör att de måste ta hänsyn till saker som vi i Sverige normalt inte tänker på. - Inför Ramadan vill t.ex inte de muslimska företagen ha några lager liggande. Dessutom styrs vi av det kinesiska nyåret eftersom företagen där inte vill att vi skickar varor från december fram till 20 januari, berättar Arvid.  Skog och lantbruk Västernorrland - 23


Fredrik Olsson och Pär Andersson har haft mycket att göra med uppbyggnaden av Callans Träs nya justerverk.

I det nya justerverket kan operatören Jonas Nilsson övervaka produktionen med skärmar och snabbt agera om något t.ex skulle fastna.

”Vi samarbetar direkt med olika familjeföretag runt om i världen”

Hela produktionen i det nya justerverket kan förstås enkelt följas på dataskärmen. Här kan man t.ex se att man lyckats förädla 90,7 procent av inkommande trä till färdiga bräder.

Callans Trä har 50 anställda och sysselsätter 90 entreprenörer. - Räknar man in timanställda, som t.ex elektriker så är det nog totalt 165 personer sysselsatta. De flesta bor inom några mil från sågverket, säger Arvid. Företaget har alltså mycket stor betydelse för bygden runt Erikslund.

Och med den senaste investeringen, det nya juster­ verket för ca 30 miljoner kronor, har produktionen blivit ännu effektivare och konkurrenskraftigare. Förut sköttes kvalitetsbedömningen av personalen på justerverket. - Nu sitter det kameror vars bilder behandlas av en dator som bedömer kvaliteten,

24 - Skog och lantbruk Västernorrland

- Sedan 2011 har vi investerat 102 miljoner kronor i sågverket och dess anläggningar, säger ägaren Arvid Callans.

berättar Pär Andersson, med ansvar för kvalitet och drift efter såglinjen. - Vi har mer än fördubblat hastigheten, från kanske 40 styck i minuten när det var manuellt upp till 140 styck i minuten med kamerorna och datorns hjälp, fortsätter Pär. Han har tillsammans med Fredrik Olsson haft mycket med att bygga upp hela det

nya justerverket som stod klart för ett drygt år sedan. Datorn optimerar hela tiden vad det ska bli av varje bräda eller planka utifrån ett prisräkningssystem. - Vi räknar med ett förbättrat utbyte med minst fyra procent med den nya tekniken, säger Pär Andersson.


Ha en plan för varenda kotte! Det viktigaste verktyget för en välskött och lönsam skog är varken motorsågen eller skördaren. Det allra viktigaste är skogsbruksplanen. Så att du har koll, in i minsta detalj, på hur hela din skog blir precis som du vill ha den. Idag och i framtiden. Hör av dig, så berättar vi mer.

Tomas Sjölund 070-642 42 34 Arne Lindblad 070-298 67 70 Richard Sahlén 070-332 14 50 Emil Fahlén 070-210 92 20

www.holmen.com

Funderar du på att avverka? Vi erbjuder fullservice inom skog. Kontakta någon av våra köpare! Robert Nilsson 070 541 14 50

Svante Sköld 070 349 51 02

Centrala & östra Jämtland Medelpad

Södra Jämtland, Härjedalen & Ånge kommun

Vi sätter värde på din skog! rodinstra.se

Skog och lantbruk Västernorrland - 25


- Vi har byggt en anläggning för att behandla skogsplantorna med ett mekaniskt skydd mot snytbaggen. Anläggningen ska klara både våra nuvarande och kommande behov, säger Peter Engblom, marknadschef på NorrPlant där han står framför nybygget.

”Kombinationen med bra markberedning och mekaniskt skydd gör det svårt för snytbaggen”

BYGGT HELT NY ANLÄGGNING - för mekaniskt skydd mot snytbaggen NorrPlant bygger för framtiden. Nu har man precis färdigställt en helt ny anläggning för mekanisk behandling av skogsplantor mot snytbaggar på Bogrundet i Timrå. - Folk blir mer och mer medvetna om vikten av att skydda sina nya planteringar mot snytbaggen, säger Peter Engblom, marknadschef på NorrPlant. - Så intresset ökar hela tiden. Vi tror verkligen att det är en produkt för framtiden, fortsätter han. Snytbaggen angriper den nedersta delen av skogsplantorna. - Den dras till färska hyggen med nyavverkad skog, säger Peter. Främst drabbas området längs Norrlandskusten och ungefär tio mil inåt landet. - Men med ett allt varmare klimat är risken stor att angreppen av snytbaggar blir

kraftigare. Snytbaggen är generellt aktivare ju varmare det är, säger Peter. Tidigare har snytbaggen bekämpats på kemisk väg. Men det är på väg att förbjudas. Därför var det nödvändigt att hitta en mekanisk lösning. - Vi har kört en provanläggning på Wifstamons plantskola där vi testat och

26 - Skog och lantbruk Västernorrland

lärt oss. Så nu har vi byggt en fullskalig anläggning här på Bogrundet, säger Peter. Och den nya mekaniska metoden verkar ge ett lika bra resultat som den kemiska. - Oberoende tester av SLU visar att det mekaniska skyddet är ett likvärdigt skydd, säger Peter. Även andra åtgärder kan vara bra att ta till. - Kombinationen med bra markberedning och mekaniskt skydd gör det svårt för snytbaggen, säger Peter. Eftersom SCA är FSC certifierade och redan slutat med den kemiska behandlingen så

levererades i fjol fyra miljoner mekaniskt behandlade plantor från pilotanläggningen till de egna skogarna. Men med den nybyggda riktiga anläggningen möjliggör NorrPlant för alla intresserade skogsägare att kunna beställa plantor med mekaniskt skydd mot snytbaggen om de så önskar. - Vi har byggt för framtiden. Den här nya anläggningen ska klara både nuvarande och framtida behov, avslutar Peter Engblom, marknadschef på NorrPlant.


Thomas Vestman blir ny chef på NorrPlant, SCA Skogs plantverksamhet.

NorrPlant ny chef Prisvärda till Prisvärda produkter produkterfår till ditt ditt jordbruk! jordbruk! Den 1 maj tillträder Thomas Vestman som ny chef för SCA:s plantverksamhet, NorrPlant. Han ersätter JörgenProdukter Andersson som chef ända sedan 1985. för gödselhantering Produkter förvarit gödselhantering - Det känns bra. Det här är en otroligt spännande omrörare pumpar tunnor omrörare pumparsäger Thomas tunnor bransch med många utmaningar, Vestman.

är väl inskolad i företaget. - Före det jobbade jag på Emhart i nio år. Men nu ska Thomas alltså ta det yttersta ansvaret för hela NorrPlants verksamhet. - Det ska bli kul. Det är ett NorrPlant består av de två berättar Thomas. härligt gäng här på NorrPlant, plantskolorna i Timrå, BoDen nye chefen härstamsäger han. grundet och Wifstamon, där mar från Fränsta i västra Själv har Thomas en teknisk Bogrundet är den överlägset Medel­pad, men bor nu i AMFORS bakgrund. Så han räknar med största anläggningen. Njurunda. AMFORS Vi erbjuder både standardoch specialutföranden efter ditt önskemål! Vi erbjuder både standardoch specialutföranden efter ditt önskemål! stöd från sina medarbetare i - I fjol levererade vi 75 De senaste tre åren har frågor om biologi och skogsmiljoner skogsplantor och i år Thomas varit ansvarig för bruk. siktar vi på över 80 miljoner, Wifstamons plantskola så han

Prisvärda da till jordbruk! Prisvärda produkter till ditt ditt jordbruk! jordbruk! da produkter produkter till ditt dittprodukter jordbruk! till

Hos Hos oss oss hittar hittar du du även även Släpvangar containers Släpvangar containers flak flak spolvagnar spolvagnar för gödselhantering gödselhantering Produkter för gödselhantering rr för Produkter för gödselhantering pumpar tunnor omrörare tunnor pumpar tunnorpumpar omrörare pumpar tunnor

ittar Hos oss oss hittar hittar du du även även ittar du du även även Hos ar containers flak spolvagnar Släpvangar containers ar containers flak spolvagnar Släpvangar containers

AMFORS AMFORS de standard- och specialutföranden efter ditt önskemål!

flak flak

- Företaget strävar efter en bra mix av kompetenser, säger Thomas. Just nu är det bråda dagar på NorrPlants anläggning på Bogrundet. - Vi ska ut med de första leveranserna av plantor den sista veckan i april. Det blir en tuff start med tanke på den långa vintern, konstaterar den nye chefen på NorrPlant, Thomas Vestman.

spolvagnar spolvagnar

Prisvärda Prisvärda produkter produkter till till ditt ditt jordbruk! jordbruk!

de standard- och efter ditt önskemål! Vi erbjuder och specialutföranden ditt Vi specialutföranden erbjuder både både standardstandardoch specialutföranden efter efter ditt önskemål! önskemål! Produkter för gödselhantering

Produkter för gödselhantering Omrörare Omrörare -- Pumpar Pumpar -- Tunnor Tunnor

Prisvä Prisvä

Hos Hos oss oss hittar hittar du du även även Släpvagnar Containters Släpvagnar - Containters -- Flak Flak -- Spolvagnar Spolvagnar

Produk Produk omröra omröra

Vi Vi erbjuder erbjuder både både standardstandard- och och specialutförande efter efter ditt ditt önskemål! önskemål! specialutförande

Hos Hos os os Släpva Släpva Furuvägen 30, 872 32 KRAMFORS

30, 872 Furuvägen 30, 63 8728732 32 KRAMFORS KRAMFORS Furuvägen 30, 30, 872 872 32 32 Kramfors Kramfors | 070-320 63 87 Furuvägen Tel.nr 070-320 Furuvägen | www.aspby.se www.aspby.se Tel.nr 070-320 Tel.nr 070-320 63 63 87 87 Furuvägen 30, 872 32 Kramfors | 070-320 63 87 | 070-379 80 43 | 070-320 63 87 | www.aspby.se www.aspby.se

www.aspby.se www.aspby.se

Skog och lantbruk Västernorrland - 27

Vi erbjude Vi Vi erbjude erbjude


SCA:s åttamiljardersinvestering i Östrandsfabriken fördubblar behovet av massaved till produktionen.

Efter SCA:s miljardinvestering på Östrand

Fördubblat behov av massaved SCA:s investerar nästan åtta miljarder i Östrands­ fabriken. Den största industrisatsningen i Norrland någonsin. Den får stor påverkan på SCA:s behov av timmer till fabriken. - Vi fördubblar vårt behov av massaved till Östrand. Från 2,3 miljoner kubikmeter till 4,7 miljoner kubikmeter per år, konstaterar Jörgen Bendz, virkeschef på SCA. För att säkra det kraftigt ökade behovet av massaved har SCA förberett sig under lång tid. - Det är klart att det varit en utmaning att klara en så stor förändring. Men det är löst och fabriken kommer att ha den ved som behövs, säger Jörgen Bendz. SCA har utökat sina skogsinköp i hela östersjöområdet. - Men framförallt har vi ökat inköpet av skog i vårt naturliga kärnområde. Västernorrland, Jämtland, Västerbotten

och Norrbotten, säger Jörgen. Utbyggnaden av Östrandsfabriken ska vara klar nu i sommar. - Då har vi ställt för att ha massaved för att klara behovet på 4,7 miljoner kubikmeter. Även om fabriken kanske behöver trimmas in lite innan den når full kapacitet, säger Jörgen. SCA kommer att behöva fortsätta att köpa in skog på de här högre nivåerna även fortsättningsvis, för att klara

28 - Skog och lantbruk Västernorrland

produktionen vid sina anläggningar. - Det är ett ständigt arbete att köpa in skog och vår ambition är oerhört långsiktig, säger Jörgen och fortsätter: - Därför bygger vi också upp infrastrukturen, t.ex med investeringen på 35 miljoner i terminalen i Östavall 2012 och nu senaste terminal­ investeringen i tågsystemet i Lycksele 2017. - Det visar också vår långsiktighet i industristrukturen.


Vad är skogscertifiering? Ett certifikat visar på att certi­ fieringssystemens principer och krav för hållbart skogs­ bruk följs.

Ökad efterfrågan på certifierad skog

Det baserar sig på att en eller flera oberoende parter har granskat virkesproduktionen.

Konsumenternas efterfrågan på certifierade produkter ökar i takt med att miljömedvetandet växer. Det börjar på allvar märkas i det jämtländska skogsbruket. - Vi märker tydligt att våra slutkunder nu börjar ställa krav på att våra produkter ska vara gjorda av certifierad skog, säger Hans Lantz, marknadschef på Gällö Skog och fortsätter: - Några säger till och med att de inte köper en planka om det inte är certifierad skog.

Det är du som förverkligar reglerna och kraven i ditt dagliga arbete.

Det här är något som skogsbruket måste anpassa sig till. - Vårt behov av att köpa in virke från certifierade skogar ökar. Vi jobbar stenhårt för att täcka in behovet för 2018, och vi tror att behoven kommer att accelerera ytterligare de närmaste åren, säger Hans. - För att stimulera skogsägarna att certifiera sina skogar har vi beslutat om att införa ett tillägg på 10 kronor per kubik för timmer från

SCA:s åtta miljarder investering i certifierad skog. Östrandsfabriken fördubblar behovet av ute Hur är då intresset massaved till produkbland skogsägarna för att tionen.

certifiera sin skog, enligt FSC eller PEFC-modellen? - Jag tycker redan att jag ser ett ökat intresse bland våra skogsägare för att certifiera skogen. Det här tillägget ger dels ett tillskott på virkeslikviden redan vid första avverkningen och dels bekostar det den marginella anslutningsavgiften till certifierings­

Att som skogsägare certifiera sitt skogsbruk visar på ett ställningstagande för ansvars­ fullt skogsbruk.

organet, säger Hans. Även SCA har märkt ett ökat intresse för certifierad skog. - Främst gäller det fibersidan för oss, där kunderna efterfrågar att produkterna ska vara gjorda av certifierad skog, säger Jörgen Bendz, virkeschef på SCA. - Däremot är efterfrågan inte fullt lika stark hos våra sågverk, som i fiberindustrin än så länge, fortsätter Jörgen. Men långsiktigt ser även SCA en ökad efterfrågan på timmer från certifierade skogar. - Det kommer att vara ökad fokus på certifierad skog de närmaste åren. Det kommer att leda till en ökad takt av certifiering hos skogsägarna, tror Jörgen Bendz.

Certifiering av skogsbruk står på tre ben och tar hänsyn till Skogsbruksvärden. Här regleras hur skogen ska skötas, bland annat med avseende på virkesproduk­ tion, återbeskogning och hur skogsbruksåtgärder ska följas upp.

Sociala värden. I denna del återfinns regler­ ingar om hur skogens rekreationsvärden ska värnas, hänsyn till rennäringen samt arbetsrättigheter och entre­ prenörskrav.

Miljövärden. I miljödelen behandlas hur hänsyn ska visas till kultur­ minnen, biologisk mångfald, mark och vatten samt andra förekommande miljövärden.

Grundkrav vid skogscertifiering • Certifieringskraven gäller hela innehavet. Alla eventuella del­ ägare ska acceptera åtagandet. • Certifiering ska betraktas som ett långsiktigt åtagande. • Lagar och föreskrifter ska följas, både Skogsstyrelsens allmänna råd samt internationella avtal som Sverige undertecknat. • Allemansrätten ska respekteras, hänsyn ska tas till lokalbefolkning och eventuell renskötsel inom markinnehavet.

• Skogsägaren ska upprätta en certifieringsanpassad skogsbruks­ plan inom två år efter certifie­ ringstillfället. • Naturvärdesavsättningar, natur­ vård och mål för skogsbruk är offentliga handlingar. • Nyckelbiotoper samt olikåldrig naturskog (skog som aldrig kal­ avverkats, med mycket död ved) undantas från skogsbruk. • Ta hänsyn till rödlistade arter. • 5 % av den produktiva skogs­ marken ska avsättas för natur­

vårdsändamål. Områden med högst naturvärden ska prioriteras. • Skogar i anslutning till vatten­ miljöer och värdefulla våtmarker ska beaktas och eventuellt priori­ teras när avsättning sker. • Alla naturvärdesträd ska sparas. Högstubbar (3/ha) ska tillskapas vid föryngringsavverkning och grövre gallring. Alla träd och högstubbar som varit döda i mer än ett år lämnas. • Lövskogsproduktion på 5 % lämplig skogsmark.

• Betydande markskador vid skogsbruksåtgärder och trans­ porter i skogen ska undvikas genom att man endast kör på lämpliga marker. • Begränsa användning av främmande trädslag. • Ta hänsyn till nyttjanderätter, servitut och sedvanerätter på markinnehavet samt till skogens andra värden, såsom friluftsliv, jakt och fiske Sedan kan ytterligare krav finnas beroende på storleken på skogsfastigheten.


”Vi jobbar för att det ska bli fler lammproducenter i Norrland”

Hälla gård har levt upp igen Thomas och Jeanette Eriksson är fårbönder, och driver ett småskaligt jordbruk, Hälla Gård, i Åsen, Liden i nordvästra Medelpad. De säljer lammkött både till Scan och under det egna varumärket Hälla Gård till tre butiker, ICA Maxi i Sundsvall och Tempo i både Indal och Liden. - Dessutom säljer vi lammkött i vår egen gårdsbutik under stora delar av året, berättar Thomas Eriksson. Ett lamm på väg att slussas in för vägning. 30 - Skog och lantbruk Västernorrland


Har man fått trillingar kan det vara flera som pockar på uppmärksamheten.

Lamm som bara är några veckor håller sig till sina mammor för både mat och närhet.

Sedan i maj 2015, när den nya fårhallen stod klar, är Thomas hemma med fåren på dagarna. - Men de räcker fortfarande inte till en heltid. Därför jobbar jag också som deltidsbrandman på räddningstjänsten i Liden, berättar han. Och Jeanette har en heltidstjänst på ICA Maxi i Birsta. Ändå har Hälla gård utvecklats enormt under Thomas och Jeanettes ledning. - Vi flyttade hit 2005 och tog över gården efter att min mormor och morfar avlidit. Gården har varit i min släkts ägo ända sedan 1600-talet, berättar Thomas. När de flyttade in hade Hälla gård i princip legat i träda som lantbruk sedan mitten av

60-talet då man slutade med mjölkkor. - Det var en granne som slog marken bara, säger Thomas och fortsätter: - Men nu är det omvänt. Nu är det jag som slår grannarnas marker. De har verkligen lyckats väcka liv i Hälla gård igen. - Vi hade arrenderat en gård i Uppsalatrakten tidigare. Så när vi flyttade in hade vi i princip ett jordbruk med oss. Vi hade tre långtradare med maskiner och annat plus en bil med djuren, säger Thomas. Men då var det fortfarande i ganska liten skala. - Först slog vi upp en tälthall åt djuren. Men sedan byggdes den gamla fårhallen

Lammen går med sina mammor i olika inhägnader i fårhallen.

Thomas Eriksson, fårbonde från Åsen, Liden i västra Medelpad framför sin fårhall.

2007. Den var på drygt 200 kvadrat och vi hade kanske 30-40 tackor. Men våren 2015 stod den nuvarande större fårhallen klar. Den var mer än dubbelt så stor. Över 500 kvadratmeter och med plats för vägning av lammen och för klippning. - Så nu har vi 120 tackor och åtta avelsbaggar. Det blir fullt upp med lammning både vår och höst, konstaterar Thomas. Ändå har familjen planer på att utöka verksamheten ytterligare. - Vi funderar på att bygga en ny stor fårhall där den gamla nu står. Då skulle vi kanske kunna ha 200 tackor och utöka framförallt vårslakten, säger Thomas och

fortsätter: - Vi får se hur det blir. Men om vi beslutar oss blir det bygge 2019 och den nya hallen i drift 2020. Thomas är också engagerad i utvecklingen för lammproduktionen. - Vi jobbar för att det ska bli fler lammproducenter i Norrland. Vi har haft flera besök av folk som vill se hur vi jobbar, berättar han. - Vi producerar bara 30 procent i Sverige av det lammkött som säljs. Resten importeras utifrån. En utveckling som man naturligtvis vill vända. - Med tanke på att allt fler vill handla svensk mat och gärna lokalproducerat så borde siffrorna kunna öka. Skog och lantbruk Västernorrland - 31


STORT SYSTEMBYTE PÅ SDC SDC, Skogsbrukets Datacentral, ansvarar för i princip all redovisning av virkesaffärer med tillhörande transporter som görs i Sverige. Även på biobränslesidan hanterar SDC en stor del av redovisningen av råvaran. På uppdrag av skogsnäringen agerar SDC ett informationsnav för skogliga data kopplade till virkesaffären och varje år hanterar SDC information om virkesvärden för mer än 70 miljarder kronor. SDC:s 600 kundföretag vill ha snabb och korrekt information både från mätplatser vid industrier och terminaler och från skogsmaskiner och timmerbilar. Informationssystemet, VIOL, som hanterar all denna information ska nu förnyas och ersättas av en

ny generation. Man går från VIOL 2 till VIOL 3. - Det är ett väldigt stort projekt eftersom det är så många företag som berörs, konstaterar Jan Selander, programchef på SDC för förnyelsen av VIOL-systemet. - I stort sett alla företag i

32 - Skog och lantbruk Västernorrland

skogsbranschen berörs och anpassar sig till övergången mot VIOL 3. Även många IT-företag jobbar med övergången till VIOL 3. Både med anpassning av egna skogliga affärssystem och för deras kunders räkning. - Vi gör bytet i två steg. I första steget har vi bytt den tekniska lösningen för systemintegration mot VIOL 2 och tanken med det är att kunderna och vi själva förbereder oss för den nya tekniken för integration utan att förändra våra system. Vi har därmed

en stabilitet i bägge ändar och det som rör sig är tekniken mellan oss. I nästa steg byter vi ut hela VIOL-systemet och därmed även innehållet i integrationerna mellan oss och kunderna men då är det tekniken mellan oss som är stabil. I de nya integrationsgränssnitten använder vi oss av papiNet som är en global kommunikationsstandard för affärsdokument i XML-format. SDC har sitt mätplatssystem installerat på 320 industrier och terminaler där


”Vi sköter redovisningen av alla delar i kedjan. Vi samlar in och bearbetar informationen och skickar sedan ut den till berörda parter”

- Bytet från viol 2 till viol 3 är ett stort projekt eft berör så många företag, säger Jan Selande

virkesmätningsföreningarna (VMF) sköter den opartiska virkesmätningen på de allra flesta ställena. - Vi sköter redovisningen av alla delar i kedjan. Vi samlar in och bearbetar informationen och skickar sedan ut den till berörda parter, säger Jan Selander. - Av miljö- och kostnadsskäl, för att slippa långa transporter, byter man ofta virke mellan skogsbolagen. Det håller vi också reda på genom s.k. köparekontrakt i flera affärsled så att det blir

rätt i redovisningen mot alla inblandade parter, fortsätter han. VIOL 2 startades vid millennieskiftet. - Alla system blir föråldrade med tiden, tekniken förändras och behöver bytas ut. Även arbetssätt förändras och rationaliseras, många gånger med ny teknik som möjliggörare. Vi påbörjade förnyelsearbetet av VIOL redan 2014, berättar Jan. För SDC, och alla skogsföretag, är systembytet en stor och komplicerad process.

- Vi jobbar nära sex pilot­ företag som tillsammans med oss provar det nya systemet varefter lösningen växer fram, säger Jan. SDC har många från den egna organisationen inblandade i systembytet. Dessutom är en rad konsulter engagerade för genomförandet. - Sedan måste ju VIOL 2 vara uppe och rulla ända in i kaklet. Det måste fungera ända fram tills den dag vi gör bytet, säger han. Systembytet kommer att innebära stora förbättringar

för användarna som får ett mer modernt system att jobba i. Men den enskilde skogsägaren märker däremot inte så mycket av SDC:s omfattande systembyte. - De kommer att få så kal�lade mätbesked, dvs ett brev med redovisningen, även i det nya systemet, säger Jan Selander på SDC. - Men vi kommer såklart även att titta på fler sätt att kommunicera på till skogsägarna. Brevet är dock fortfarande basen och kommer att vara kvar, fortsätter han. Skog och lantbruk Västernorrland - 33


”Den är lite gräddigare och kommer väldigt nära hur mjölken smakade förr i tiden”

Mjölk från Njurunda blev en succé Solbergs lantbruk, som drivs av familjen Borthney, gör något av en succé med sin egenproducerade mjölk från Njurunda. Sedan i november 2016 säljs mjölken i pet-flaskor på butiker. - Det här är en av våra populäraste mejeriprodukter, konstaterar ICA-handlaren Erik Geijer på ICA Kvantum i Kvissleby och fortsätter: - De flesta produkter har ett fack i vår kyl, men för Njurundamjölken måste vi ha två fack. Det hela började någon gång 2015 då mjölkpriserna stod som lägst. - Vi ville fortsätta med mjölkkor. Eftersom intresset för lokalproducerat ökar bland kunderna tänkte vi att vi skulle satsa på ett eget mejeri, berättar Christian Borthney. Så de köpte och installerade ett färdigt koncept, ett container-mejeri. I november 2016 levererades den första egna mjölken,

Mjölk från Njurunda, ut till butikerna. - Vi började lite försiktigt med ICA i Kvissleby och ICA i Njurundabommen, berättar Christian. - Det sålde bra direkt. Men vi visste inte om det berodde på nyhetens behag och jul­ ruschen, fortsätter han. Men det kom ingen nedgång. Utan försäljningen fortsatte att gå bra. - Njurundaborna har verk-

ligen tagit oss till sina hjärtan. Det är jätteroligt, säger Christian. Så därför utökades leveranserna till två butiker i Birsta, ICA Maxi och Stora Coop. - Och nu nyligen har vi även börjat att leverera mjölken till ICA i Granloholm. Så nu finns Mjölken från Njurunda i fem butiker i Sundsvallsmrådet. - Det är väldigt olika från vecka till vecka. Men i snitt gör vi nog 4 000 liter i veckan i vårt eget mejeri, säger Christian. De sköter själva transporterna till butikerna tre dagar i veckan. Mjölken är lågpastöriserad för att smakämnena ska

komma fram och den är inte homogeniserad, så fetterna är inte sönderslagna. - Det gör att den är lite gräddigare och kommer väldigt nära hur mjölken smakade förr i tiden. Det är viktigt att skaka om den innan man dricker eftersom den skiktar sig, säger Christian. Även pris och flaska var genomtänkta beslut. - Vi tar 14.90 litern. Det här skulle inte vara någon lyxprodukt. Utan något som även barnfamiljer ska kunna köpa och dricka, säger han. Sedan valde man att paketera mjölken i en pet-flaska. - Fördelen är att den är lätt att återvinna och är så ovanligt som hundra procent


VI UTFÖR

AVVERKNINGSUPPDRAG ENTREPRENADARBETEN

- Vi gör i snitt 4 000 liter av vår mjölk i mejeriet, säger Christian Borthney.

E-post: athelberg@live.se Tel: 070-673 78 76

Vi växer!

- Mjölken från Njurunda är en av våra allra populäraste mejeriprodukter, säger Erik Geijer, ICA-handlare i Kvissleby.

återvinningsbar, konstaterar Christian. Solberg Lantbruk i Njurunda drivs av familjen Borthney tillsammans med 2,5 anställda. - Jag tillhör nionde generationen på den här gården. Familjen har funnits här sedan i början på 1700-talet, berättar Christian. Totalt har de runt 240 djur, varav 84 mjölkkor. Årsproduktionen av mjölk är ungefär

500 ton, varav huvuddelen fortfarande levereras till Arla. Men ungefär 200 ton används nu i det egna gårdsmejeriet. - Det har varit väldigt roligt att satsa på en egen mjölk. Nu träffar man konsumenterna och får en helt annan återkoppling än man fick tidigare, säger Christian. - Dessutom har det hjälpt till att bättra på siffrorna för verksamheten.

Oberoende Oberoende med med rötterna i hembygden rötterna i hembygden

Håkan Thelin

Köp/rådgivning 070-2522557

Nätraälven Skog är en förening med mer än 1100 skogsägare som Nätraälven Skog en föreningLedstjärnan med mer änför1100 skogsägare som medlemmar. Vi äräroberoende. oss anställda är att ge medlemmar. Vi ärde oberoende. Ledstjärnan för oss anställda att ge våra medlemmar bästa råden för sitt skogsägande. Vi harärvåra våra medlemmar de bästa råden för sitt skogsägande. Vi har våra rötter i hembygden och är stolta över det förtroende vi får från våra rötter i hembygden ochskogsägare. är stolta över det förtroende vi får från våra medlemmar och andra medlemmar och andra skogsägare. Vi hjälper gärna dig med din avverkning och gallring eller köper Vi hjälper gärna dig med din avverkning och gallring eller köper ditt leveransvirke. ditt leveransvirke. Dina kontaktpersoner, Nätraälven Skog Dina kontaktpersoner, Nätraälven Skog Christer Saellström, Köp/Rådgivning Sidensjö, 070-564 25 33 Christer Lindberg, Saellström, Köp/Rådgivning Sidensjö, 070-564 25 76 33 04 Per-Ola Köp/Rådgivning Höga Kusten, 070-632 Per-OlaCarlson, Lindberg, Köp/Rådgivning Höga Kusten, 76 04 Victor Köp/Rådgivning Norr, 073-028 73070-632 87 Victor Carlson, Köp/Rådgivning Norr, 073-028070-217 73 87 76 51 Anders Westman, Köp/Rådgivning Sidensjö, AndersCarlsson, Westman,Köp/Rådgivning Köp/RådgivningSidensjö, Sidensjö,070-265 070-21760766251 Mikael Mikael Carlsson, Köp/Rådgivning 070-265 53 60 03 62 Lina Vestin, Köp/Rådgivning HögaSidensjö, Kusten, 070-346 Lina Vestin, Köp/Rådgivning Höga Kusten, 070-346 53 03

www.natraalven.se Tfn 0660-26 00 55 www.natraalven.se Tfn 0660-26 00 55

Skog och lantbruk Västernorrland - 35


Tre myndigheter samverkar nära för att plocka fram uppdrag och personer till arbetsmarknadsprojektet, Naturnära jobb. Lars-Åke Larsson, Arbetsförmedlingen, Fredrick Lundqvist, Skogsstyrelsen och John Granbo, Länsstyrelsen är alla engagerade.

Samarbete för Naturnära jobb Regeringen har beslutat inrätta en arbetsmarknads­ satsning, Naturnära jobb, under en treårsperiod 20182020. Det innebär att tre myndigheter, Skogsstyrelsen, Arbetsförmedlingen och Länsstyrelsen nu samarbetar för att plocka fram arbetsuppgifter och deltagare till 144 platser i Västernorrland. - Vi vänder oss främst till personer som står långt från arbetsmarknaden, t.ex långtidsarbetslösa och nyanlända, berättar Fredrick Lundqvist på Skogsstyrelsen. Arbetsförmedlingen har ansvaret för att plocka fram lämpliga personer. - Det är ett stort intresse för att delta. Att få en sådan här anställning kan bli en språngbräda ut till den reguljära arbetsmarknaden, säger Lars-Åke Larsson på Arbetsförmedlingen. Arbetsmarknadsprojektet Naturnära jobb konkurrerar inte med vanliga företag och entreprenörer.

Det rör sig istället om enklare jobb, som annars kanske inte blivit gjorda, som att röja upp och snygga till i naturreservat eller i några av kommunernas friluftsområden. - Vi ska hitta en mängd olika arbetsuppgifter och prioritera bland dessa så att vi får största möjliga samhällsnytta, säger John Granbo på Länsstyrelen. - Vi kan också komma att samarbeta med ideella krafter,

36 - Skog och lantbruk Västernorrland

”Målet är att 30 procent av deltagarna ska hitta jobb på den reguljära arbetsmarknaden under projektet” som t.ex föreningar och byföreningar, runt om i länet, fortsätter han. De 144 personer som plockas in i projektet anställs av Skogsstyrelsen på upp till ett år. - Först anställs de året ut. Men om någon hittar ett jobb på den reguljära arbetsmarknaden så ersätts de direkt. Vi ska hela tiden ha 144 platser besatta, berättar Fredrick Lundqvist på Skogsstyrelsen. - Och målet är att 30 procent av deltagarna ska hitta jobb på den reguljära arbetsmarknaden under projektet,

fortsätter han. Platserna i projektet Naturnära jobb är fördelade i hela länet. 36 i Sundsvall/Timrå. 36 i Härnösand. 28 i Örnsköldsvik. 16 i Kramfors. 16 Sollefteå. 12 i Ånge. Alltså totalt 144 platser i Västernorrland. - Vi räknar med att arbetet ska starta på allvar ute i de olika områdena från mitten av april, avslutar Fredrick Lundqvist på Skogsstyrelsen.


Framförallt torrt hö till hästar är det ont om.

HÖ-BRIST GER PROBLEM Den stora bristen på hö har ställt till med stora problem. - Framförallt är det för mindre hästägare som behöver torrt hö, säger Peter deBeau, verksamhetsledare på Maskinringen Västernorrland. - Det ringer hästägare hela tiden och undrar var man kan få tag på hö, fortsätter han. Men det är inte lätt att hitta någonstans. - Hästägarna är vana att det alltid har löst sig på något sätt. Men i år är det brist på hö i hela landet. Det är ovanligt, säger Peter. Anledningen är att det var både en kall vår och en kall sommar i fjol. - Sedan var det så blött på hösten att många inte ens fick in höstskörden, förklarar Peter. Lantmännen har även undersökt möjligheterna att importera hö. - Vi har tittat på Finland. Men det blir så dyrt med transporterna att det inte är rimligt, säger Björn Wågberg,

på Lantmännen i Örnsköldsvik. - Istället har vi lyckats skaka fram lite blött hö lokalt som kanske kan klara det värsta fram tills de första skördarna i södra Sverige kommer igång, fortsätter Björn. Det är alltså framförallt mindre hästägare som fått problem. - De stora har i regel säkrat upp sina behov av hö på ett tidigt stadium, säger Peter. - Nu får alla lära sig för framtiden. Vikten av att göra sina beställningar i god tid. Då slipper man hamna i sådana här svårigheter, konstaterar Peter.

Det är stor brist på hö i hela landet. Det är ovanligt, säger Peter deBeau, på Maskinringen Västernorrland.

SKOGSÄGARE

- Nu är sommaren snart här!

Vi utför röjning av ungskogar, förröjning av gallringar och slutavverkningar samt även gallringar och slutavverkningar. Ved till salu, beställ i god tid för säker leverans. Vänd er med förtroende till oss!

Telefon: Telefon: B-O: 070-343 24 B-O: 14 070-343 24 14 Kristoffer: 073-815Kristoffer: 96 77 073-815 96 77 b.ellingsson@telia.com b.ellingsson@telia.com Innehar motorsågskörkort Innehar motorsågskörkort

Skog och lantbruk Västernorrland - 37


- Vi får räkna med att det blir betydligt varmare i länet, speciellt på vintrarna, fram till nästa sekelskifte, säger Viveka Sjödin, klimatanpassningssamordnare på Länsstyrelsen i Västernorrland.

”Till viss del blir man vinnare eftersom växtligheten beräknas öka motsvarande en månad om året”

Länsstyrelsens klimatanpassningssamordnare:

”Räkna med varmare vintrar” Lantbrukare och skogsägare i Västernorrland kommer att tvingas anpassa sig till ett förändrat klimat till nästa sekelskifte. - Vi får räkna med att det blir betydligt varmare, speciellt på vintern, säger Viveka Sjödin, klimatanpassningssamordnare på Länsstyrelsen i Västernorrland. - Vintertid kan det bli sju grader varmare i det värsta scenariot om vi fortsätter med utsläppen som i dag, fortsätter hon. Det är svensk klimatforskning med SMHI i spetsen som tittat på hur tiden fram till år 2100 blir. - Vi kommer också att få vara beredda på mer extremväder. Och större variationer på vädret, säger Viveka. Nederbörden kommer att öka med ungefär 50 procent.

- Men eftersom det är varmare så kommer mer av nederbörden att komma som regn på vintern i framtiden, säger Viveka. - I praktiken innebär det att gatukontoret måste vara beredd med snöplogarna för värre snömängder än nu i vinter, men också beredda på

halkbekämpning om det blir en varmare vinter. Att det kan bli upp till sju grader varmare på vintern är ett medelvärde. Sedan kommer det att variera stort mellan åren. - Till grund för ett medelvärde måste man ha minst 30 år. Det är därför som ett enskilt kallt och snörikt år som i vinter inte är något bevis mot trenden är att det blir varmare, säger Viveka. Det kommer att ställa högre krav på skogsnäringen och lantbruken i länet i framtiden. - Till viss del blir man vinnare eftersom växtligheten

beräknas öka motsvarande en månad om året, säger Viveka. - Samtidigt måste man skapa beredskap för olika scenarion, olika år. Med kraftigt ökad risk för regn på hösten. Vad är det då för plant och grödor man ska sätta? Nederbörden beräknas öka främst höst och vinter. - Däremot kommer det många år att knappt bli någon vårflod, berättar Viveka. - Det kan bli vanligare med korta, väldigt intensiva regn, som kan orsaka stora skador i städer då inte brunnarna hinner ta undan mängderna som kommer.

Vi håller igång dina fordon & maskiner DIESEL • SMÖRJOLJA • KEM

060-180180 www.alltank.se • SUNDSVALL • ÖSTERSUND • ÖRNSKÖLDSVIK 38 - Skog och lantbruk Västernorrland

SKOGSNÄRINGENS INFORMATIONSNAV


Vill du låna till en skogsfastighet eller placera skogens intäkter? Som jord- och skogsägarnas egen bank vet vi hur viktig skogen är för landsbygdens framtid och tillväxt. Vi finns till för, och har bra erbjudanden till dig som äger en jord eller skogsbruksfastighet.

Välkommen att kontakta oss på Härnösandskontoret, telefon 0771 – 44 00 20 eller besök landshypotek.se/skog så hjälper vi dig att få ut mer av din skog.

För ett rikare liv på landet

CERTIFIERA MED GRÖN BONUS Med en grön skogsbruksplan bidrar du till ett hållbart skogsbruk, det premierar vi med 10 kr/m³ FUB i grön bonus för certifierad skog, eller 15 kr/m³ FUB om skogen är certifierad enligt både FSC och PEFC. Kontakta din närmaste virkesköpare så berättar vi mer!

VI GER UPP TILL

15kr

+

/m³ FUB I GRÖN BONUS

galloskog.se/certifiering

Skog och lantbruk Västernorrland - 39


NÄR DET GÄLLER SKOG Avverkningsuppdrag • Rotposter • Leveransrotköp • Leveransvirke • Rådgivning Markberedning • Plantering • Gallring • Röjning • Skogsbruksplaner • Certifieringsrådgivning

Vi Vi finns finns här här för för dig dig som som är är skogsägare. skogsägare. Vi Vi är är ett ett skogligt skogligt fullserviceföretag. fullserviceföretag. Vår Vår skogsavdelning skogsavdelning hjälper hjälper Dig Dig som som skogsägare att förvalta Din skog på bästa sätt! Välkommen att kontakta skogsägare att förvalta Din skog på bästa sätt! Välkommen att kontakta oss. oss.

Gustaf Callans Gustaf Callans Råvaruchef Råvaruchef 0691-66 20 22 0691-66 20 22 073-098 21 06 073-098 21 06 gustaf@callanstra.se gustaf@callanstra.se

Larry Poromaa Larry Poromaa Inköpsansvarig Inköpsansvarig 0691-66 20 20 0691-66 20 20 070-375 42 32 070-375 42 32 larry@callanstra.se larry@callanstra.se

Victoria Söderlund Victoria Söderlund Virkesinköpare, Virkesinköpare, skogsvård skogsvård victoria@callanstra.se victoria@callanstra.se (Föräldraledig tom (Föräldraledig tom 31/8-2018) 31/8-2018)

Oscar Lockneus Oscar Lockneus Virkesinköpare Virkesinköpare Östra Medelpad Östra Medelpad 0691-66 20 23 0691-66 20 23 070-375 44 95 070-375 44 95 oscar@callanstra.se oscar@callanstra.se

André Jonsson André Jonsson Drivningsledare Drivningsledare 0691-66 20 21 0691-66 20 21 070-550 15 15 070-550 15 15 andre@callanstra.se andre@callanstra.se

Mats-Erik Larsson Mats-Erik Larsson Avverkningsledare Avverkningsledare 0691-66 20 25 0691-66 20 25 070-375 44 60 070-375 44 60 mats-erik@callanstra.se mats-erik@callanstra.se

Peter Nilsson Peter Nilsson Virkesinköpare Virkesinköpare Ragunda och Bräcke Ragunda och Bräcke 070-375 44 52 070-375 44 52 peter@callanstra.se peter@callanstra.se

Niclas Andersson Niclas Andersson Virkesinköpare Virkesinköpare Ragunda och Ånge Ragunda och Ånge 070-375 44 16 070-375 44 16 niclas@callanstra.se niclas@callanstra.se

Stefan Hildingsson Stefan Hildingsson Virkesinköpare Virkesinköpare Hälsingland Hälsingland 070-656 53 44 070-656 53 44 stefan@callanstra.se stefan@callanstra.se

Isabelle Andersson Isabelle Andersson Virkesredovisning Virkesredovisning 0691-66 20 26 0691-66 20 26 isabell@callanstra.se isabell@callanstra.se

Familjeföretaget Familjeföretaget Callans Trä Callans AB är beläget Trä ABi är ettbeläget av världens i ett av världens bästa växtområden bästa växtområden för gran ochförtall. gran Häroch i Skandinavien tall. Här i Skandinavien har har uppskattningen uppskattningen av boende av i äkta boende trämiljö i äkta varitträmiljö stor sedan varit stor sedan urminnes tider. urminnes Våra naturliga tider. Våra råvaror naturliga har råvaror en viktighar nyckelroll en viktig nyckelroll i att bygga ett i attbiobaserat, bygga ett biobaserat, miljövänligt miljövänligt och hållbartoch samhälle. hållbart samhälle.

0691-66 20 0691-66 00 20 00 www.callanstra.se www.callanstra.se

Skog och lantbruk Västernorrland nr 1 2018  

Tidningen för dig med skog och lantbruk i Västernorrland.

Skog och lantbruk Västernorrland nr 1 2018  

Tidningen för dig med skog och lantbruk i Västernorrland.

Advertisement