Page 1

Skog & Lantbruk Tidningen för dig med skog och lantbruk i Dalarna

Nr 1 2021

Tidningen

Satsningen på Orsamjölk Allt fler försäkrar sin skog Tillverkar säkerhetsklassade dörrar och fönster

Prestigebygge för Setra i Långhyttan


Innehåll Kanonstart för Setras nya KL-träfabrik Bröderna satsar på Orsamjölk

..20 Mellanskog väljer ForestLink ..22

..4

Karl Hedin har hela kedjan

..6

Fiskarhedens sågverk slog produktionsrekord Dörrar och fönster med en hög säkerhetsklass Stigande pris för skogsfastigheter

..8 ..10

..12

Ledande tillverkare av kraftledningsstolpar

..15

..16 Succé för nya Bergkvist Siljan ..18 Allt fler försäkrar sin skog

Nya ”Glufs-Glufs” käkar upp objekt efter objekt Fantastiskt utveckling för FTG Cranes skogsvagnar

..24

..26

Älg orsakar störst skogsskador

..28

Stort norskt intresse för biogasanläggningar Soliga lantbruk i norr hjälper till med gemensam upphandling

..30

..31

Skogsbranschen inte så drabbad Trots att corona-pandemin nu hållit oss alla i någon form av järngrepp under ett helt år rullar skogsindustrin i stort sett på som vanligt. Glädjande förstås att det är en bransch som klarat sig ganska bra i dessa tider. Även på lantbruken pågår verksamheten som vanligt. Djur och växtodling måste skötas om oavsett att det pågår en corona-pandemi. Det är klart att vissa företag har drabbats på något sätt men i stort sett har skogsbranschen kunnat jobba på. Faktum är att många bolag producerat mer än någonsin under fjolåret. Ett sådant exempel är Fiskarhedens sågverk i Transtrand. De har slagit nytt prod­ uktionsrekord under 2020. Detta trots att de haft stränga interna corona-regler, som gjort att man stundtals haft tunnare bemanning. Personalen har stannat hemma vid minsta symtom och måste vara hemma i 48 timmar efter att man blivit symtomfri. Dessutom har man stannat alla maskiner i samband med skiftbyten, så att inte skift­lagen behövt mötas rent fysiskt. Det ena skiftet har gått av och gått hem innan nästa skift har gått på.

Trots dessa restriktioner har Fiskarhedens sågverk alltså kunnat producera mer än någonsin tidigare. Det är sannerligen imponerande. Den nya sammanslagningen Bergkvist Siljan har haft ett bra år. De sågar lite mer än tidigare trots att man är 65 personer färre än i de två gamla organisationerna. De har ökat effektiviteten kraftigt genom att ge varje sågverk mer specifika såguppdrag. Nu har Bergkvist Siljan sökt ett nytt miljötillstånd för sågverket i Insjön. När de får det kan de öka produktionen i Insjön från 400 000 kubikmeter sågade trävaror till 650 000 kubikmeter. Under 2020 slog man nämligen i taket och tvingades stoppa produktionen någon vecka före årsskiftet för att inte överskrida

det nuvarande tillståndet på 400 000 kubikmeter sågade trävaror. Även för trävarukoncernen AB Karl Hedin var 2020 ett bra år. Inte minst för deras bygghandel, som gynnades av svenskarnas vilja att bygga om hemma när man inte längre kunde åka utomlands på semestern. Och på Karl Hedin räknar man med att det hårda trycket på deras bygghandel ska fortsätta även i år, eftersom pandemin ännu inte är över. Det gör nog att många kommer att hålla sig hemma även vid årets semester och då har man gärna något projekt att sysselsätta sig med. Det är alltså många optimistiska tongångar du kan läsa om i detta nummer av Skog & Lantbruk i Dalarna. Och det är inte bara de stora bolagen som ser positivt på framtiden. Säters Snickerifabrik i Hedemora har hittat sin egen nisch och gör specialbeställda fönster och dörrar. Ofta med hög säkerhetsklass.

Just säkerheten har växt kraftigt de senaste åren och företaget har fått stor kunskap på det området. När det gäller glas kan man erbjuda allt från skottsäkert glas till larmat glas till sina säkerhetsklassade dörrar och fönster. Sedan kan du även läsa om bröderna Daniels, Johan och Björn, som nu startat produktionen av Orsamjölk i ett container-mejeri. Det kompletterar deras respektive verksamheter. Johan driver Hansjö mjölkgård med i snitt 85 mjölkande kor och Björn har Hansjö mejeri, som gör olika ostar.

Stefan Sahlberg

Redaktionen Mediainvest, Terminalvägen 12 Timrå Ansvarig utgivare: Stefan Sahlberg, stefan@mediainvest.nu, 060-57 21 50 Text och foto: Åke Härdfeldt Formgivning: Lotta Kempe, Rebetsky kommunikation och design, www.rebetsky.se

2 - Skog och lantbruk Dalarna

Annonser: Mediainvest 060 - 57 21 50, www.mediainvest.nu Annonser och redaktionellt material i Skog & Lantbruk får ej användas i andra sammanhang utan särskilt med­givande från representanter från tidningen. För insänt material ansvaras ej.


Vilken kanonstart för Setras nya KL-träfabrik Setras nya KL-träfabrik i Långshyttan har fått en riktig kanonstart genom att man tog hem ordern till ett riktigt prestigebygge. Det är Folkhem som just nu bygger Sveriges största bostadskvarter i massivträ, Cederhusen, i Stockholm. När det första av fyra 10-13 våningar höga huskroppar skulle byggas gav totalentreprenören Veidekke uppdraget att leverera stommen till Setras nya KL-träfabrik. Även limträbalkarna levererades från Setras limträfabrik i Långshyttan. - Det känns jättebra att vi fick den här chansen. Vi gav 110 procent för att ge kunden rätt kvalitet i rätt tid, säger Daniel Halvarsson, affärs­ områdeschef för bygglösningar och komponenter. Det verkar som om man lyckats bra eftersom att när huskropp nummer två i Ceder­husen nyligen upphandlades så fick Setras KL-träfabrik förnyat förtroende att leverera stommen till 4 - Skog och lantbruk Dalarna

det huset också. - När man är ny måste man få något bra projekt att visa upp. Och Veidekke har varit fantastiskt bra att samarbeta med och gett oss mycket input från kunden så vi har lärt oss kontinuerligt, säger Daniel. Korta transporter Setras nya KL-träfabrik i Långshyttan trimmades in under våren i fjol. Så det här gigantiska prestige­projektet med att leverera stommen till Sveriges största bostadskvarter i enbart

trä var i princip fabrikens första riktiga uppdrag. - Förutom Cederhusen har vi haft ett antal mindre och mellanstora projekt, som vi levererat till. Men det betyder förstås mycket att vi nu kan profilera oss som leverantör till ett projekt av Cederhusens dignitet, säger Daniel.

”Vi gav 110 procent för att ge kunden rätt kvalitet i rätt tid.” En av orsakerna till att man fick uppdraget är de relativt korta transporterna från fabriken i Långshyttan. Den ligger bara två timmar från byggplatsen. - Tänker man också på att Setras sågverk ligger runt om oss i Långshyttan så blir det en otroligt kort värdekedja

Bygget av Cederhusen i Stockholm ska bli Sveriges största bostadskvarter av massivt trä. Hit har Setras nya KL-träfabrik fått leverera stommarna till de första 10-våningshusen.

från trä till husbygge. Kortare och effektivare värdekedja får man leta efter, säger Daniel. Långshyttan Setras nya KL-träfabrik i Långshyttan har utan tvivel fått en riktig kanonstart. Det innebär också en framgång för Setras satsning på att göra Långshyttan till ett träindustricentrum. Sedan 1968 finns limträ­ fabriken i Långshyttan. Men när Setra för några år sedan övertog den gigantiska Kloster-byggnaden i Långshyttan, stor som fem fotbollsplaner och belägen bara en kilometer ifrån limträfabriken öppnades möjligheten för en storsatsning. - Två tredjedelar av ytan upptas av KL-träfabriken och resten av den nya kom­ ponent­fabriken, berättar Daniel.


Produktionen i KL-träfabriken i Långshyttan rullar för fullt. Foto: Ola Högberg.

Tre steg Den första delen av komponentfabriken, som gör delar till dörr- och fönsterindustri, startade 2018. - Nu har vi inlett investeringen av en limlinje, som ska öka vårt produktutbud ytter-

ligare. Sedan är det planerat för ett tredje steg längre fram i den nya komponentfabriken, berättar han. Setra Group gör alltså en riktig satsning i Långshyttan, med den gamla limträfabriken, den nya KL-träfabriken

samt den nya komponent­ fabriken. - När vi bara hade limträfabriken var det cirka 70 anställda i Långshyttan. Nu är vi 115 anställda och när de två sista stegen är på plats i komponentfabriken och vi har

bemannat alla skiften på både Komponent och KL, kommer vi att vara mellan 130 och 150 personer. Det betyder mycket för en ort som Långshyttan, säger Daniel Halvarsson.

arGrow® maximerar föryngringens värde Med arGrow® Granulat växer plantor snabbare och klarar torka bättre! Varför? arGrow® Granulat hjälper plantan bilda kraftiga rötter vilket ökar förmågan att ta upp näring och vatten. Stamvolym tall efter 4 år Volym (cm3)

200

Volym + 80%

150 100 50 arGrow® Granulat

Referens

Exemplet är från Björna, Ångermanland. StarPot 50 tallplantor planterade våren 2017

www.arevo.se Skog och lantbruk Dalarna - 5


När bröderna Daniels, Björn och Johan, tog över lantbruket i början på 2019 delades det upp i två företag. Johan tog hand om själva lantbruket medan Björn driver Hansjö Mejeri och gör olika sorters ostar. Men nu tillverkar de även Orsamjölk i ett gemensamt bolag.

Bröderna satsar på Orsamjölk När Kent Daniels och Anita Boman Daniels i början på 2019 bestämde sig för att sluta driva lantbruket i Hansjö norr om Orsa tog två av parets tre söner över. Verksamheten delades upp i två olika företag. Äldsta brodern Johan tog hand om själva lantbruket och mellanbrodern Björn tog över mejeridelen, Hansjö Mejeri, som tillverkar ostar. Men nu har bröderna Daniels gjort en ny gemensam satsning. De gör lokal Orsamjölk, som säljs i 5-6 lokala matvaruaffärer i Orsa och Mora. Orsamjölken är ohomogeniserad, alltså fetare än vanlig mjölk. - Många säger att den smakar mer som mjölk gjorde förr i tiden, säger Björn. Bröderna bestämde sig i höstas för att genomföra den här satsningen efter att ha köpt ett begagnat container-­ 6 - Skog och lantbruk Dalarna

mejeri. Det placerades i anslutning till mejeriet och gjordes i ordning. I slutet av januari startade tillverkningen av Orsamjölk. - Vi har fått otroligt positiva reaktioner från de som provat mjölken, säger Björn och fortsätter:

- Vi tror att det finns en marknad för en lokal mjölk. Tillverkad enbart av mjölk från Dalarna. Gemensamt Än så länge har de startat prod­uktionen av Orsamjölk lite försiktigt. Förutom 5-6 matvaruaffärer i Orsa och Mora är det några lokala rest­ auranger och cafér, som har den i sitt sortiment. - På grund av corona-­ pandemin har vi inte kunnat vara ute och visat upp och marknadsföra mjölken på affär­erna ännu. Men det hoppas vi få möjlighet att göra längre fram, säger Björn. Ändå är det alltså många som redan hittat Orsamjölken. Tillverkningen av Orsa­

mjölk driver bröderna Johan och Björn i ett gemensamt bolag. Lantbruket Men båda har även lyckats bra med sina egna företag. Äldste sonen Johan driver lantbruket Hansjö mjölkgård, med i snitt 85 mjölkande kor och 200 djur totalt, tillsammans med sin sambo Marie Arvidsson. - Jag trivs jättebra som mjölkbonde. Jag har utökat antalet mjölkor och satt in ytterligare en mjölkrobot. Det känns som jag nått de mål jag satt upp, säger Johan. - Men det är klart att man vill fortsätta att utveckla verksamheten, fortsätter han. Det mesta av mjölken


Johan Daniels har utökat med ytterligare en mjölkrobot. Här gör han ren en av dem. I den här stora grytan, som rymmer 1 000 liter mjölk och ger 100 kilo ost, tillverkas osten till Hansjö Mejerier två gånger i veckan.

- Vi har fått otroligt positiva reaktioner från de som testat Orsamjölken, säger Björn Daniels.

levereras till Arla. Sedan går en del till Hansjö Mejeri för att tillverka ostar och nu alltså en del för att göra den nya Orsamjölken. Hansjö Mejeri Björn driver sitt före­tag, Hansjö Mejeri, tillsammans med sin fru Nicolina. I höstas fick de en silver-

medalj i Mathantverks-SM för sin stekost. - Det var ett lyft för oss att få ett sådant erkännande, säger Björn. De har en stor gryta som rymmer 1000 liter mjölk. Det ger 100 kilo ost. Mejeriet ystar ost två gånger varje vecka. - Vi gör alla möjliga typer av ost, mögelostar, brie, hårdost,

Björn Daniels driver Hansjö Mejeri tillsammans med sin fru Nicolina.

Hansjö mjölkgård har utökat antalet mjölkkor till i snitt 85 mjölkande sedan Johan tog över driften.

stekost och kryddost, konstaterar Björn. Verksamheten har dock drabbats hårt av den pågående corona-pandemin då restauranger tidigare var en stor kund. - Därför har vi fått sälja mer till affärer och på Reko-ringar, förklarar Björn. Men omsättningen har

ändå gått ner kraftigt med ett undantag. - Gårdsbutiken har gått bättre. Där har det varit en otrolig skjuts ända sedan i somras, konstaterar han. Och nu har alltså de två bröderna Daniels utökat verksamheten med det gemensamma bolaget som tillverkar Orsamjölk. Skog och lantbruk Dalarna - 7


Färdigpackade paket med varor har lämnat Fiskarhedens sågverk i en jämn ström det senaste året.

Fiskarhedens sågverk slog ett nytt produktionsrekord Fiskarhedens sågverk i Transtrand slog nytt produktionsrekord under fjolåret då man sågade 362 000 kubikmeter sågade trävaror. Detta trots att man hade stenhårda corona-regler för personalen, som gjorde att det stundtals saknades folk. - All personal gör ett fantastiskt jobb. Det är det som gör det möjligt. Deras enorma insatser och hur de täcker upp för varandra, säger Magnus Larsson, VD för Fiskarheden Trävaru AB. Produktionen har alltså flutit på bra under fjolåret. - Det blev ett rekordår. Men i år spänner vi bågen ytter­ ligare lite och siktar på 370 000 kubikmeter sågade trävaror, säger Magnus. Samtidigt har man stränga corona-regler på företaget. 8 - Skog och lantbruk Dalarna

- Man ska stanna hemma vid minsta symtom. Sedan måste man var symtomfri i 48 timmar innan man återgår i jobb. Vi har även gjort så att skiftlagen inte behöver mötas. Vi stänger av alla maskiner i samband med skiftbytet så att det ena skiftet hinner gå av

innan nästa ska gå på, säger Magnus och fortsätter: - På det viset har vi lyckats undgå klustersmitta. Vi har haft enskilda individer, som jag själv, som fått smittan men undvikit att det fått någon spridning. Sågar gran Den stora nyheten för Fiskarhedens sågverk det här året är att man börjat att såga gran. Tidigare har sågverket till hundra procent sågat tall. Men i februari började man även såga gran. - Det har fungerat överraskande bra. Vi kampanjsågar träslagen. Först sågar vi tall ett antal veckor. Sedan bryter

vi och sågar gran en vecka, förklararar Magnus. Anledningen till att Fiskarhedens sågverk valt att även såga gran beror bland annat på att deras närliggande samarbetspartners inte velat köpa gran i den takt som Fiskar­ heden ville sälja. - Då fick vi ställa oss frågan om vi skulle köra granen längre bort eller ta hand om den här lokalt. Eftersom vi av hållbarhetsskäl alltid jobbar hårt med transportoptimering valde vi att ta hand om den lokalt, förklarar Magnus. - Initialt är granen ungefär 15 procent av den totala vol­ ym vi sågar. Men jag tror att


Den stora nyheten i år för Fiskarhedens sågverk är att man nu även börjat att såga gran.

På timmerplan börjar det bli lite trångt när man nu sågar både tall och gran.

För att nå ett av sina miljömål har Fiskarhedens sågverk byggt ett stort asklager i anslutning till sågverket. Det ska rymma två års aska från ugnen.

efter ett år eller två kommer granen att stå för 25-30 procent av det vi sågar, fortsätter han. Anställer fler Men det är en stor utmaning rent logistiskt för Fiskarheden att nu börja att såga även gran. - Framförallt har det blivit lite trångt på vår timmerplan. Men vi jobbar för att hitta lösningar som ska förbättra det, säger Magnus. Parallellt med sina satsningar i sågverket gör Fiskarheden stora satsningar på sin skogsavdelning, med bland annat fler virkesköpare. - Vi vill höja vår servicegrad

till de markägare vi samarbet­ ar med. Vi vill kunna vara en fullständig leverantör av skogliga tjänster till dem. För att lösa det uppdraget på bästa sätt har vi behövt bli några fler, konstaterar Magnus. - Och vi kommer nog att fortsätta att växa de kommande åren, fortsätter han. Nytt asklager För att uppfylla ett av sina miljömål har också Fiskar­ heden byggt en stor askcentral strax söder om sågverket för att kunna lagra den aska som kommer från förbränningsugnen. - Den är byggd i samråd med kommunen. Askan

behöver lagras i ett år innan den kan användas till andra ändamål. I det nya asklagret kan vi hantera två års askprodukter. Nytt in och när det är färdiglagrat ut i andra änden, säger Magnus.

”Utan vår fantas­tiska personal som tagit ansvar och ställt upp hade det aldrig gått.” Den nya askcentralen är precis klar att tas i drift. För Fiskarhedens sågverk som exporterar 90 procent av

- Personalen har gjort ett fantastiskt jobb. Annars hade det inte varit möjligt att slå nytt produktionsrekord mitt i pandemin, säger Magnus Larsson, VD för Fiskarheden Trävaru AB.

det som produceras var 2020 ett otroligt speciellt år. - När de stängde ner sju av de länder vi jobbar med förra våren, är det klart att man blev orolig. Men vi har lyckats hålla produktionen uppe och hitta avsättning för våra produkter trots allt. Det känns jättebra, säger Magnus Larsson, VD för Fiskarheden Trävaru AB. - Men utan vår fantastiska personal som tagit ansvar och ställt upp hade det aldrig gått. Alla är viktiga kuggar, med sina egna specialkompetenser, för att produktionen har kunnat flyta på så bra, avslutar han.

Skog och lantbruk Dalarna - 9


Dörrar och fönster med en hög säkerhetsklass Säters Snickerifabrik i Hedemora har hittat sin egen nisch. De gör specialbeställda dörrar och fönster. Ofta med hög säkerhetsklass. - Vi gör inga standardprodukter som serieproduceras. De kan så många andra göra, säger Malin Hedlund, VD på Säters Snickerifabrik. Istället gör man alltså måttbeställda dörrar och fönster. Och de senaste åren har allt mer handlat om säkerhet. - Vi har vår kundkrets framförallt i Mälardalen och framförallt Stockholm, berättar Malin. Där det finns många som är noga med sin säkerhet. Företaget har producerat egna säkerhetsklassade dörrar i trä under tio år. - När det gäller fönster 10 - Skog och lantbruk Dalarna

finns det många olika sorters glas att välja på. Allt från skott­ säkert glas till larmat glas, säger Malin. Stor kunskap Genom åren har Säters Snickerifabrik samlat på sig en stor kunskap kring säkerhetslösningar. - Det gör att vi ibland anlitas som konsulter i projekt och inte bara som leverantör av dörrar och fönster, säger Malin.

Därför ser också företaget positivt på framtiden. - Vår speciella kunskap kommer det att finnas en marknad för. Så vi kommer inte att konkurreras ut av någon utländsk fabrik. För de kommer att jobba med standardfönster och där konkurrerar inte vi, säger Malin. Säters Snickerifabrik gör i ärlighetens namn också en del vanliga fönster. - Men då kan det till exempel vara med speciella profiler, som inte finns längre, säger Malin. Familjeföretag Säters Snickerifabrik är ett anrikt familjeföretag, som startades 1944 av Ivar Andersson.

Detaljer i snickeriet är viktiga innan glaset ska monteras in.

Nu är det tredje generationen, försäljningschefen Tommy Andersson, som är företagets huvudägare. - Den femte generationen, Max Åsåker Ljung, jobbar redan i företaget, som monteringschef i Stockholm, berättar Malin. Max har liksom Malin och hennes man tio procent vardera i företaget, medan huvudägaren Tommy Andersson äger 70 procent av aktierna i företaget. Till Hedemora Säters Snickerifabrik höll till i Säter ända fram till 2016 då flyttlasset gick till Hedemora. - Det blev ett lyft för oss eftersom vi fick en betydligt


Efter flytten till Hedemora 2016 fick Säters Snickerifabrik en större, ändamålsenlig lokal i ett plan.

En CNC-maskin, en datoriserad fräs gör det möjligt att på ett smidigt sätt göra ganska avancerade sågningar.

- Vi gör inga standardprodukter som serieproduceras. Där får andra konkurrera, säger Malin Hedlund, VD på Säters Snickerifabrik i Hedemora.

mer ändamålsenlig lokal på ett plan, säger Malin och fortsätter: - Den var större och gav mer plats för vårt måleri och avdelningen för glas och beslag. Det gjorde att Säters Snickeri­fabrik kunde höja omsättningen rejält när företagets alla tre delar, snickeri, måleri samt glas och beslag fick ändamålsenliga lokaler. - Vi funderar väl lite nu om vi skulle behöva bygga ut, säger Malin.

Utvecklas Samtidigt ser man kontinuerligt till att utvecklas och förbättra sina resurser. En ny klyvsåg har just anlänt och man funderar på att skaffa ytterligare en CNC-maskin, alltså en datorstyrd fräs som förenklar sågningen. Totalt jobbar 26 personer på Säters Snickerifabrik, som alltså hittat sin egen nisch genom att fokusera verksamheten på specialbeställda dörrar och fönster. Ofta med hög säkerhetsklass. Skog och lantbruk Dalarna - 11


Priset för skogsfastigheter steg med 7,5 procent i Dalarna under 2020.

- För första gången sedan vi började mäta på 80-talet ökade pris­ erna för skogsfastigheter mer i norra Sverige än i södra Sverige, berättar Åsa Eriksson, skogsmästare och fastighetsmäklare på Ludvig o Co.

Stigande pris för skogsfastigheter Priserna på skogsfastigheter i Dalarna steg under fjolåret. - Priserna steg med 7,5 procent i Dalarna. Det är första gången som prisökningen var större i norra Sverige än i södra Sverige sedan vi började mätningarna på 80-talet, säger Åsa Eriksson, skogsmästare och fastighetsmäklare på Ludvig o Co. - Men trots det är skogsfastigheter i Dalarna fortfarande undervärderade om man jämför med exempelvis skog i Mälardalen, fortsätter hon. Det kan alltså fortfarande vara en god affär att satsa på skog. - Med tanke på miljö­ debatt­en i samhället där trä, som förnybar råvara, ligger helt rätt i tiden så kan jag rekommendera att köpa skog i Dalarna. Allt talar för att det blir en bra affär, säger Åsa. Egen plätt Den pågående corona-­ pandemin har ytterligare ökat intresset för skogsfastigheter. - Många verkar vilja ha en egen plätt någonstans dit man kan åka nästa gång det 12 - Skog och lantbruk Dalarna

blir en pandemi. Även vid större köp, som 50 hektar eller mer har jag nu fått frågor om det går att bygga där. Så förutom de vanliga köparna har en ny typ av köpare också dykt upp, säger Åsa. Vid något mindre skogsfastigheter, upp till 30 hektar, får det gärna stå någon äldre byggnad på fastigheten. - Då blir det stor efter­ frågan, konstaterar Åsa. Ändrat arbetssätt Pandemin har även förändrat mångas arbetssätt. De kanske

bara behöver vara på kontoret i Stockholm några dagar i månaden.

”Många verkar vilja ha en egen plätt någonstans dit man kan åka nästa gång det blir en pandemi.” - Då ligger Dalarna bra till. Relativt nära och med bra kommunikationer. Och säljer du en lägenhet i Stockholm får du en bra fastighet här i Dalarna för de pengarna, säger Åsa. När corona-pandemin slog till förra våren pausade många säljare eftersom man var rädd att pandemin skulle ha en negativ effekt på affären. - Men vill man sälja ska man inte vänta. Tvärtom.

Nu är efterfrågan större än ut­budet, säger Åsa. - Jag är optimistisk för 2021. Jag tror att prisökningen kommer att fortsätta. Bara vi får in objekt, fortsätter hon. Bra start Än så länge ser det också ut att bli ett bättre utbud än de senaste åren. - Vi har fått en bra start vilket är bra eftersom vi säljer som mest maj-juni och sept­ ember-oktober, säger Åsa. Generellt sett har låga ränt­ or i kombination med en bra utveckling på aktiemarknaden gjort att det finns ganska gott om pengar. - En del började redan innan pandemin att vilja sprida riskerna och flytta en del från aktiemarknaden till en skogsfastighet, säger hon.


Thomas Heens tel. 01047-19135

Fullt ös i skogen! Från planta till planka!

Emil Knuts tel. 01047-19133

Gallra eller slutavverka? Kontakta någon av våra virkesköpare för råd om hur man skapar extra värden i skogen.

Roger Berg tel. 01047-19131

Björn Spett tel. 01047-19134

INNOVATIONER SOM GÖR JOBBET LÄTTARE

www.svedentra.se

www.johndeere.se/forestry

Varje år satsar John Deere Forestry på uteckling av funktioner som gör skillnad i din vardag. Innovationer som ger ett fint samarbete mellan människa och maskin, med minskad stress och ökad produktion som resultat. De är ett starkt argument för varför en ny John Deere skogsmaskin är lönsam att köpa, men också att en begagnad står sig väl och är ett bra val för många.

Skog och lantbruk Dalarna - 13


Kraftledningsstolparna är rejäla. Mellan 8 och 23 meter långa.

Här är några av de som jobbar på Rundvirke Poles i Ludvika.

- Det går bra för oss. Vi tar hela tiden marknadsandelar, säger Erik Karlsson, VD för Rundvirke Poles. Rundvirke Poles, med huvudkontor i Ludvika, är en av Europas ledande och största leverantörer av kraftledningsstolpar

14 - Skog och lantbruk Dalarna


De är ledande tillverkare av kraftledningsstolpar Rundvirke Poles AB, med huvudkontor i Ludvika, är idag en av Europas största och ledande tillverkare av kraftledningsstolpar. - Det går bra för oss. Vi tar hela tiden marknadsandelar, säger Erik Karlsson, VD för Rundvirke Poles. De har två stolpfabriker. En i Ludvika och en i jämtländska Kälarne. Förutom kraftledningsstolpar är sleepers företagets andra stora produkt. Rundvirke Poles ingår i koncernen Rundvirke Industrier och samarbetar med systerbolaget Rundvirke Skog när det gäller att ta fram lämpliga träd för stolptillverkning. - Vid en slutavverkning märks de träd ut, 8-23 meter höga, som är raka och lämpar sig för stolptillverkning, säger Erik och fortsätter: - Sedan körs de med special­byggda timmerbilar till våra anläggningar, där de barkas och läggs för torkning i allt från ett halvår upp till två år för att sedan kunna svarvas och impregneras. Bättre betalt För den enskilda skogsägaren innebär det att de kan få bättre betalt för sin skog om man ser till att även ta hand om så kallat specialsortiment,

som till exempel stolpar och stamblock. Därför är det viktigt för markägaren att försäkra sig

Stabil nivå Rent historiskt har användningen av kraftledningsstolpar gått ner lite i Sverige eftersom vissa linjer istället har grävts ner i marken nära storstäder. I många andra länder ser vi istället en ökande användning. - Men nu har vi landat på en rätt stabil nivå. Faktum är att enligt vad vi får höra kommer det att vara ett ökat underhålls- och investerings-

”Faktum är att enligt vad vi får höra kommer det att vara ett ökat underhålls- och investeringsbehov de kommande åren.” att de man anlitar för slut­ avverkning verkligen plockar ut specialsortimenten. Rundvirke Poles levererar årligen mellan 100 000 och 200 000 impregnerade kraftledningsstolpar. - Cirka en tredjedel säljs på vår hemmamarknad som är Sverige och Norge. Sedan är vi stora på brittiska öarna, både Irland och Storbritannien samt i Nordafrika och i Mellanöstern, säger Erik.

behov de kommande åren, säger Erik. Även internationellt har en del försökt att byta ut ledningsstolparna mot andra material. - Men många nätägare har nu gjort egna livscykel­ analyser där trä faller bäst ut. Det känns väldigt positivt för oss. Impregnerat trä som står i fält under många tiotals år och binder koldioxid under hela sin livslängd är en be-

prövad lösning som visar sig vara bästa lösningen även för framtiden, säger Erik. Brexit och corona Vid stolpfabriken i Ludvika jobbar ett 30-tal personer och vid fabriken i Kälarne ett drygt 50-tal. - Vi gör det mesta i stolpfabriken i Ludvika på dagtid. Men på impregneringen går vi treskift för att hinna med, säger Erik. Förutom kraftledningsstolpar och sleepers tillverkas en del specialvirke för större konstruktioner i blockat trä. Det senaste året har varit väldigt speciellt för Rundvirke Poles. - Det har varit väldigt udda genom att det både varit corona-pandemin samt Brexit. Eftersom vi säljer mycket till Storbritannien blev det lite trassligt men vi har lyckats få igenom de volymer som hade beställts. Och nu verkar regelverket efter Brexit att vara på plats, så det fungerar bra igen, säger Erik Karlsson. Vi ser att 2021 kommer att bli ett bra år för oss.

Skog och lantbruk Dalarna - 15


-Vi märker att folk blir allt mer försäkrings­benägna. Det tillkommer några nya varje år som försäkrar sin skog, säger Tomas Sundström, försäljningschef Lantbruk på Dalarnas Försäkringsbolag.

Allt fler försäkrar sin skog Allt fler väljer att även försäkra sitt skogsinnehav. Det sker i spåren av stormar och skogsbränder som härjat i landet under senare år. - Vi märker att folk blir allt mer försäkringsbenägna. Det tillkommer några nya varje år som försäkrar sin skog, säger Tomas Sundström, försäljningschef Lantbruk på Dalarnas Försäkringsbolag. Det finns inga exakta siffror på hur många av skogsägarna i Dalarna som har en försäkring. - Men jag skulle tro att vi nu är uppe på 80 procent, plus/ minus fem procent, säger Tomas. Anledningen till att fler väljer att försäkra sitt skogsinnehav har förmodligen flera orsaker. Ökat värde Värdet på skog har ökat, så innehaven är värda mer. Samtidigt har man kunnat se vilka skador som stormar och skogsbränder orsakat, även om Dalarna varit ganska förskonade från sådana extremhändelser. - Dessutom är det lite av en generationsfråga. Yngre försäkrar oftare sitt skogsinnehav. De kanske har fått betala en del för skogen, kanske löst ut syskon. Då kräver banken 16 - Skog och lantbruk Dalarna

ofta att du har en försäkring för att låna ut pengar, säger Tomas. Olika nivåer Dalarnas Försäkringsbolag är helt dominerande på marknaden i Dalarna. De erbjuder kunderna tre olika nivåer på skogsförsäkring. • Bas (en ren brandförsäkring). • Mer försäkring (ingår skydd mot storm, snöbrott samt plantskogsskador orsak­ ade av torka och frost). • Skogsmax (gäller även för plötslig oförutsedd skada som granbarkborren, gremmeniella svampen och om älgbetes­ skador tar död på trädet). - Mer försäkring är den absolut vanligaste bland våra kunder. Jag skulle säga att 70-80 procent har den, säger Tomas.

- Bas har man ofta om man har ett väldigt litet skogsinnehav, fortsätter han. Ökat pris Men det innebär alltså att många har ett skydd om det värsta skulle inträffa. - Det är positivt om kund­ erna kan få hjälp och ersättning för skador, säger Tomas. Priset för skogsförsäkringar har ökat under de sista tio åren.

”Det är positivt om kund­erna kan få hjälp och ersättning för skador.” - Jag är visserligen part i målet men en skogsförsäkring är fortfarande förhållandevis billig. Om du till exempel har 40 hektar och försäkrat med vår Mer försäkring betalar du en tusenlapp, 25 kronor per hektar. Samtidigt som skogen är värd miljoner, säger Tomas och tillägger: - Dessutom ligger vi ganska rätt med premien i dag så jag ser bara små höjningar framför mig de närmaste åren.

Förebyggande projekt Dalarnas Försäkringsbolag jobbar dessutom förebyggande. - Vi har startat ett spännande projekt tillsamman med LRF lokalt, Maskinringen och Räddningstjänsten. Det går ut på att bönder med stora gödseltunnor sponsras med slangkopplingar och liknande för att de ska kunna bli en bra resurs i händelse av exempelvis skogsbränder, berättar Tomas. - De som har gödseltunnor listas hos Maskinringen. Så om det brinner kan Räddningstjänsten kontakta Maskin­ringen för att höra vilka resurser som finns i närheten, fortsätter han. Under våren kommer både verksamhetsansvariga på Maskinringen samt de bönder som är med i projektet att utbildas. - Så redan i sommar ska vi kunna vara med och hjälpa till att begränsa skadorna vid bränder, avslutar Tomas Sundström på Dalarnas Försäkringsbolag.


Det här är vår hemmaplan Det var i lantbruken och skogen vi startade för 175 år sedan och här finns vi fortfarande kvar. Vi ägs av dalfolket och vi finns på sju orter i länet. Med vår lokala närvaro och höga kompetens vill vi vara din rådgivare inom både bank och försäkring.

THE NEXT GENERATION PICKUP VÄLKOMMEN IN OCH PROVKÖR HELT NYA D-MAX

MER 0248-12750 • Nyåkersvägen 4, 795 32 Rättvik • www.kentsbilcentrum.se

KAPACITET | STYRKA | SÄKERHET | KOMFORT

Isuzu D-Max Double Cab fr. 269.900:- exkl. moms. Bränsleförbr. bl. körn. 8,2–9,2 l/100 km, CO2 bl. körn. 216–241 g/km (WLTP)

Skog och lantbruk Dalarna - 17


Det är många paket med sågade trävaror som lämnat Bergkvist Siljans tre sågverk under förra året. Bland annat härifrån sågverket i Insjön.

Succé för nya Bergkvist Siljan Bildandet av Bergkvist Siljan har redan blivit något av en succé. Inför sammanslagningen av BergkvistInsjön och Siljan Group sommaren 2019 räknade man med synergieffekter värda minst 100 miljoner kronor. - De 100 miljonerna nådde vi redan i höstas. Det har gått fortare än plan, säger Ulf Bergkvist, ordförande i Bergkvist Siljan. - Men så hade vi gjort ett gediget förarbete innan vi gjorde affären och sedan har vi haft lite tur med konjunkturen det sista året, fortsätter han.

 Insjön sågar bara gran. I fjol 400 000 kubikmeter sågade varor.

Det var alltså i juli 2019 som Dilasso Timber, med tyska investerare som huvudägare, köpte Bergkvist Insjön. Då hade de redan övertagit Siljan Group året innan. Och nya Bergkvist Siljan har verkligen motsvarat förväntningarna.

Och för 2021 är målet att såga 440 000 kubikmeter i Insjön med samma personal. - Vi har sökt ett nytt miljötillstånd för Insjön på 650 000 kubikmeter sågade trävaror. Vi räknar med att få det klart till sommaren och hoppas

18 - Skog och lantbruk Dalarna

- Nu är vi 65 personer färre men sågar faktiskt lite mer än innan sammanslagningen, säger Ulf. - Vi har blivit mycket effektivare genom att våra tre sågverk har fått specifika såguppdrag, fortsätter han.

 Blyberg sågar bara klentimmer. Både gran och tall med en toppdiameter mellan 14 och 20 cm. I fjol 240 000 kubikmeter.  Mora sågar enbart tall. I fjol 180 000 kubikmeter.

därmed öka produktionen där, säger Ulf. Ekonomiskt bra Även resultatmässigt har det gått bra för det nya bolaget. 2020 nådde företaget ett EBITDA på 200 miljoner kronor. - Men vi räknar med att förbättra det ytterligare 2021, säger Ulf. Sammanslagningen av Bergkvist-Insjön och Siljan Group har alltså redan blivit något av en succé. - Det gäller att få alla att känna att vi nu är ett företag. Därför har vi medvetet valt att inte ha något huvudkontor,


Sågverket i Insjön har slagit i taket. Nu söker Bergkvist Siljan nytt miljötillstånd för sågverket. Från 400 000 kubikmeter sågade varor till 650 000 kubikmeter.

Timmerstockar lyfts fram till produktionen.

Över 80 procent av det Bergkvist Siljan producerar går på export.

säger Ulf och fortsätter: - För det är även en kulturfusion. Industrierna har snabbt växt ihop till ett företag. Mer komplicerat Det som ligger lite efter är råvaruförsörjningen med ett gemensamt bolag, Bergkvist Siljan Skog. Där var det mer komplicerat eftersom Bergkvist-Insjön tillsammans med Moelven ägde Weda Skog, samtidigt som Siljan Group hade ett eget bolag. - Lösningen är att vi har delat upp Weda Skog mellan

oss och Moelven under höst­ en och personalen fördelades mellan oss båda. Därefter har den personal som följde med till oss kunnat ingå i Bergkvist Siljan Skog, berättar Ulf.

- Vi nådde 100 miljoner kronor i synergieffekter redan i höstas. Det har gått fortare än plan, säger Ulf Bergkvist, ordförande för nya Bergkvist Siljan.

- Dels ville jag lösa generationsskiftet hos oss. Vi hade blivit 12-15 delägare. Dels ville jag skapa en effektivare struktur för sågverksindustrin i vårt område, berättar Ulf.

”Det gäller att få alla att känna att vi nu är ett företag. Därför har vi medvetet valt att inte ha något huvudkontor.” Generationsskiftet Det fanns framförallt två anledningar till att det anrika familjeföretaget Bergkvist Insjön såldes till de tyska investerarna.

Bergkvist Siljan ägs till 70 procent av de tyska investerarna men 30 procent ägs fortfarande av personer med anknytning till företaget, med Ulf och sonen Per-Ragnar,

som de enskilt största privata ägarna. Inspirerande Och redan är alltså Bergkvist Siljan mycket effektivare än vad de två gamla företagen var. - Även om jag är 67 år nu så har det varit fantastiskt inspirerande och kul att jobba med den här sammanslagningen. Och se att vårt grundliga förarbete innan affären med att identifiera vilka synergieffekter som fanns visat sig stämma, säger Ulf Bergkvist, ordförande för Bergkvist Siljan. Skog och lantbruk Dalarna - 19


Karl Hedin har hela kedjan, från planta till planka.

På Karbenning sågverk sågas gran. Främst för Karl Hedins egen bygghandel.

Karl Hedin har hela kedjan AB Karl Hedin är en av Sveriges största privatägda trävarukoncerner. Med egen bygghandel på nästan 50 orter, tre sågverk i Sverige och två i Estland, samt ett antal anläggningar som tillverkar emballage. Det som gör AB Karl Hedin unikt är att man har hela kedjan i koncernen. Från planta till planka, som bolagets slogan lyder. - Vi jobbar nära varandra och har kontroll på hela flödet. Vi är välkända och vill vara det lokala alternativet för våra kunder, säger John Andersson Gull, råvaruchef på AB Karl Hedin. Under fjolåret gick bygghand­ eln riktigt bra. Corona-pandemin gjorde att många passade på att starta byggprojekt när de tvingades vara hemma mer. - Trycket på bygghandeln ser ut att fortsätta även nu 2021. Eftersom pandemin inte är över planerar nog många att vara hemma i sommar också, säger John. Råvaruorganisation AB Karl Hedin har en egen råvaruavdelning med 35 anställda som svarar för virkesinköp och service till markägare. 20 - Skog och lantbruk Dalarna

- Vi behöver ungefär en miljon kubikmeter råvara till våra sågverk och anläggningar varje år. Vi har en del egen skog men det mesta köper vi in av privata skogsägare i framförallt Dalarna, Västmanland och Uppland, säger råvaruchefen John. Avdelningen strävar efter att kunna erbjuda markägarna helhetslösningar. - Vi vill kunna hjälpa till med alla typer av skoglig skötsel, som markberedning, röjning, gallring och slutavverkning. Men även om man behöver bygga en ny väg eller

köpa en ny fastighet, säger John. Mer i Sverige Att Karl Hedin har hela kedjan, inklusive det omfattande nätet av lokala bygghandlare gör att man även på ett annat sätt skiljer sig från de flesta svenska sågverkskoncerner.

”Vi vill kunna hjälpa till med alla typer av skoglig skötsel, som mark­beredning, röjning, gallring och slut­ avverkning.” - Av det vi producerar säljs ungefär 70 procent i Sverige. Bara 30 procent går på export, där Japan är vår största marknad. Hos många andra är det precis tvärtom. Att det mesta går på export, säger John. AB Karl Hedin har gett sina tre sågverk olika inriktning. - På Karbenning sågar vi

gran. Främst för vår bygghandel, säger John och fortsätter: - I Krylbo sågar vi klentimmer ned till 10 cm och i Säter grov fura. Specialemballage AB Karl Hedin anstränger sig hela tiden för att få ut så mycket som möjligt av det som avverkats ute i skogen. - Genom att vi sågar klentimmer så blir det riktiga produkter istället för att gå som massaved. Vi kan även såga en del rötskadat i Karbenning för vår egen emballageindustri. Det är prima virkeskvalitet men kanterna är inte perfekta. Men det behövs inte då man till exempel gör pallar, säger John Andersson Gull, råvaru­ chef på AB Karl Hedin. På de olika emballage-­ anläggningarna produceras mycket för verkstads- och fordonsindustrin. - Ofta är det specialtillverkade emballage. Men även pallar, säger John. Sågverket i Karbenning är en del i den kedjan.


Vi påViAreal Vi påpå Areal iAreal Dalarna i Dalarna i Dalarna är lokalt ärär lokalt lokalt Vi på Areal i Dalarna är lokalt förankrade förankrade förankrade ochoch och har och lång har har lång erfarenhet lång erfarenhet erfarenhet förankrade har lång erfarenhet och och gedigen och gedigen gedigen kunskap kunskap kunskap avav förmedling, av av förmedling, förmedling, och gedigen kunskap förmedling, värdering och rådgivning. värdering värdering värdering och och rådgivning. och rådgivning. rådgivning. Vi på Areal i Dalarna är lokalt förankrade och har lång erfarenhet och gedigen kunskap av förmedling, värdering och rådgivning. Kenneth Skovshoved Kenneth Kenneth Skovshoved Skovshoved Mona Geprägs
 Mona Mona Geprägs
 Geprägs
 Hedemora
 Hedemora
 Hedemora
 Hedemora Hedemora & Falun
 Hedemora & Falun
 & Falun
 070-654 53 070-654 06 070-654 53 06 53 06 073-679 39 073-679 33 073-679 39 33 39 33

Kenneth Skovshoved Hedemora
 070-654 53 06

Mona Geprägs
 Hedemora & Falun
 073-679 39 33

Sven Eriksson
 SvenSven Eriksson
 Eriksson
 Hedemora
 Hedemora
 Hedemora
 076-548 72 076-548 23 076-548 72 23 72 23

Sven Eriksson
 Hedemora
 076-548 72 23

Fredrik Luhr
 Fredrik Fredrik Luhr
Luhr
 Olov Israelsson

OlovOlov Israelsson

Israelsson

Back Albert Back Johansson

Back Albert Albert Johansson

Johansson

Falun
 Falun
 Falun
 Dala-Järna, Dala-Järna, Leksand
 Dala-Järna, Leksand
 Leksand
 Leksand
 Leksand
 Leksand
 Fredrik Luhr
 Olov Israelsson

Back Albert Johansson

Falun
070-295 73 Dala-Järna, Leksand
 070-650 40 070-650 83 070-650 40 83 40 83 070-295 03 070-295 73 03 73 Leksand
 03 070-309 85 070-309 08 070-309 85 08 85 08 070-650 40 83

070-295 73 03

070-309 85 08

Sälja, köpa, ägaSÄLJA, jordKÖPA, & skog? ÄGA JORD & SKOG? Vi hjälper dig!VI HJÄLPER DIG!

SÄLJA, SÄLJA, SÄLJA, KÖPA, KÖPA, KÖPA, ÄGA ÄGA ÄGA JORD JORD JORD & SKOG? &&SKOG? SKOG? VI VI HJÄLPER VIHJÄLPER HJÄLPER DIG! DIG! DIG!

HYPRO 755 HB

HYPRO 300

För mer information, kontakta HYPRO på tel. 0479 220 59 eller besök www.hypro.se

Skog och lantbruk Dalarna - 21


På ForestLinks kontor i Östersund jobbar en del som en typ av kundtjänst når frågor dyker upp och en del med utveckling av systemet.

Mellanskog väljer ForestLink Mellanskog tar nu klivet fullt ut till det webbaserade skogsentreprenörsystemet ForestLink. - Det innebär att all vår kommunikation kring objekten med våra maskinentreprenörer ska gå via ForestLink, säger Martina Eriksson, områdeschef produktion på Mellanskogs verksamhetsområde Mitt/Norr, som innefattar Gästrikland, Hälsingland, Dalarna och Härjedalen. ForestLink är en webbplats som utvecklas av en skogsmaskinetreprenör i Jämtland. Det fungerar oberoende av uppdragsgivare och maskintillverkare. - Den stora fördelen för oss i Mellanskog blir att vi förenklar objektshanteringen och förbättrar kommunikationen, säger Martina. - Och den allra största vinsten ligger kanske i att vi bestämt oss för ett system, fortsätter hon. Pilot-entreprenörer Mellanskog har haft ett antal pilot-entreprenörer som kört ForestLink under 2020. 22 - Skog och lantbruk Dalarna

- Vi har fört en dialog med de entreprenörerna om hur vi kunde utveckla programvaran ytterligare, berättar Martina.

”Den stora fördelen för oss i Mellanskog blir att vi förenklar objektshanteringen och förbättrar kommunikationen.” Beslutet blev alltså att införa ForestLink för alla entreprenörer som jobbar åt Mellanskog. Alltså både avverkning, bränsle och skogsvård.

- Totalt är det flera hundra maskiner. Vi kommer att införa det successivt. Vi tar det löpande. Är det en entreprenör som står inför att snart byta maskiner så väntar vi på dessa innan vi installerar Forest­Link, säger Martina. Allt via ForestLink När en skogsentreprenör väl är inkopplad på ForestLink sköts all kontakt med uppdragsgivaren genom ForestLink. Entreprenören får sina uppdrag på ForestLink, redovisar hur arbetet går och fakturerar slutligen också över ForestLink. Eftersom ForestLink skapats och utvecklats av en skogsmaskinentreprenör brukar entreprenörerna ofta tycka att det är användarvänligt. Att få exempelvis trakt­ direktiv och driftsupport via systemet.

- Den stora fördelen för oss i Mellanskog blir att vi förenklar objektshanteringen och förbättrar kommunikationen, säger Martina Eriksson områdeschef produktion på Mellanskogs verksamhetsområde Mitt/Norr.

Många skogsmaskiner är redan anslutna till ForestLink i norra och mellersta Sverige.


CFMOTO tillverkar ATV och Side by sides med kvalitet i världsklass som fullständigt överträffar dina förväntningar av vad ett terrängfordon kan användas till. Precis som du är vi fanatiker av fyrhjulingar och hämtar inspiration världen över. Idag är CFMOTO världens snabbast växande ATV-märke och sedan länge störst i Europa!

Pris från 57.900:- (inkl. moms)

Våmhusvägen 277, Mora Tel. 070-253 26 92 ∙ www.larserikmotor.se

Byggda av skogsfolk – för skogsfolk!

CFMOTO.SE

Magasinvägen 1, Vansbro Tel. 0281-141 44 ∙ www.ivarsmotor.se

Moheda och Mowi är utvecklade och producerade i Bäckefors, Dalsland. Efter snart 40 år vet vi vad skogsfolk vill ha - en driftsäker, stark och stabil skogsvagn, byggd för att användas under lång tid i skogen. Se alla våra modeller på www.ftgforest.com

FTG Cranes AB • 668 40 Bäckefors • 0521-26 26 30 • www.ftgforest.com

Skog och lantbruk Dalarna - 23


Den effektiva mobila flishuggen av märket Allbach Diamond 2000. I Dalarna har det fått smeknamnet ”Glufs-Glufs” eftersom den käkar upp objekt efter objekt.

Nya "Glufs-Glufs" käkar upp objekt efter objekt Mellanskog har tillsammans med två av sina entreprenörer, en i Gävleborg och en i Dalarna, satsat på en supereffektiv mobil flishugg av märket Allbach Diamond 2 000. - Det nya med den är att man kan ta sig en bit ut från själva vägen om man vill. Dessutom har den hög kapacitet och kan ta grövre stockar, som till exempel stock som är en meter grov, berättar Jonas Jonsson, produktionsledare biobränsle, hos Mellanskog. Mellanskogs entreprenörer har använt den nya flishuggen en tid nu. - I Dalarna har den fått smeknamnet "Glufs-Glufs", 24 - Skog och lantbruk Dalarna

eftersom den käkar upp objekt efter objekt, skrattar Jonas. Mellanskog har länge legat långt framme när det gäller att

ta hand om Grot. Med de här nya mobila flis­ huggarna tar man ytterligare steg. - Det finns inga snabba cash i groten. Men gör man det rätt så kan man tjäna pengar, säger Jonas. Med en lastbilshugg blir man hänvisad till att hålla sig på vägen. Flexibel Med den effektiva mobil­ huggen blir man mycket mer flexibel genom att man, där

det behövs, också kan ta sig ut en bit i naturen. Den nya mobila flishuggen har även en stor fördel för den som ska köra den.

”Maskinen har föraren i fokus.” - Maskinen har föraren i fokus. Du kör den från samma hytt som du sköter huggen. Förarens arbetsmiljö är riktigt bra, säger Jonas. I satsningen på biobränsle strävar Mellanskog efter


De kraftiga hjulen gör att flishuggen kan köra en bit utanför vägen.

När trappan är nedfälld är det lätt att ta sig upp i hytten.

Arbetsmiljön för föraren är ovanligt bra. Både själva fordonet och själva flishuggen körs från samma hytt.

- Det nya med den här flishuggen är att man kan ta sig en bit utanför själva vägen när det behövs. Har man en lastbilshugg är man låst till att stå längs själva vägen, säger Jonas Jonsson, produktionsledare biobränsle på Mellanskog.

långsiktiga relationer med entreprenörerna. - Vi försöker öka bio­ bränsle­affären successivt genom att trimma in hela kedjan. Vi jobbar mycket med utbildning, säger Jonas.

Till Värtaverken I Mellanskogs biobränsleaffär ingår försörjning av många lokala värmepannor. Mellanskog har också en effektiv logistiklösning med tågtransporter och terminaler

för att leverera biobränsle till exempelvis Värtaverken i Stockholm. Finns det då några nackdelar med de nya mobila flishuggarna? - Nackdelen är att det inte

går att koppla ett släp på den. Sedan är servicenätet inte fullt utbyggt ännu, svarar Jonas. Men ändå verkar det rätt säkert att fördelarna för "GlufsGlufs" överväger.

Prisvärda produkter till ditt jord- & skogbruk! Produkter för gödselhantering Omrörare - Pumpar - Tunnor

Hos oss hittar du även

Containers/sopcontainers - flak Spolvagnar - Liftdumper

Vi erbjuder både standard- och specialutförande efter ditt önskemål Furuvägen 30, 872 32 Kramfors

0612-76 39 20

www.aspby.se

Skog och lantbruk Dalarna - 25


På FTG Cranes fabrik i Bäckefors i Dalsland monteras skogsvagnarna av märkena Moheda och Mowi ihop.

En fantastiskt utveckling för FTG Cranes skogsvagnar FTG Cranes, med starka varumärken som Moheda och Mowi, är marknadsledande på skogsvagnar i Sverige. I fjol såldes enligt Maskinleverantörerna totalt 620 skogsvagnar i Sverige, varav inte mindre än 304 såldes av FTG Cranes. Alltså nästan hälften av alla vagnar som såldes. - Vi har haft en fantastisk utveckling de senaste åren. Det är roligt, säger Joacim Karlsson, försäljare på FTG. Försäljningssiffrorna för FTG Cranes har skjutit i höjden, samtidigt som man hela tiden tagit marknadsandelar. Eller vad sägs om följande imponerande utveckling: ∞ 2018 såldes 187 vagnar, vilket var ca 30 procent av totala marknaden. ∞ 2019 såldes 282 vagnar, vilket var ca 40 procent av totala marknaden. ∞ 2020 såldes 304 vagnar, som då motsvarade nästan 50 procent av totala marknaden.

26 - Skog och lantbruk Dalarna

- Nöjda kunder är våra allra bästa ambassadörer. Vi har väldigt mycket nya samt återköpande kunder, säger Joacim. Premium vagnar Marknaden för Skogsvagnar kan delas in i tre kategorier. Standard, Mellan och Premium. Både Mohedas och Mowis vagnar tillhör Premium-kategorin. - Våra vagnar kostar lite mer att köpa. Men ser man till totalekonomin, med låga drift- och underhållskostnader samt högt andrahands-

värde, tror jag många haft en ganska billig skogsvagn när det summerar i slutändan, säger Joacim. Både Modeda och Mowis skogsvagnar är byggda just för att kunna köras i skogen. De har en klättervänlig boggi med stor pendelvinkel som

”Nöjda kunder är våra allra bästa ambassadörer.” gör att vagnarna smidigt klättrar fram bland stubbar och i skogsterräng. Väljer utrustning Skogsvagnarna kopplas ihop med en traktor och bildar ett skogsekipage. - Sedan kan man utrusta vagnarna helt efter vilka behov man har. Skogsvagnarna har olika alternativ i val av kran, vinsch, grip, stödben etc och kan också utrustas med

en klipp eller ett skördaraggregat, säger han. En skogsvagn är mångfaldig och går dessutom att använda till mycket för­utom i själva skogsbruket. - Du kanske kör rundbalar, gräver ett dike eller river en vägg etc. En skogsvagn är användbar till mycket, konstaterar Joacim. De som köper skogsvagnar av FTG Cranes är privata skogsägare, entreprenörer, kommuner och förvaltningar. Bäckefors Både Mohedas och Mowis maskiner bygger vi på på FTG:s fabrik i Bäckefors, Dalsland. - Ser man på miljö och hållbarhet är det också de vagnarna som har en lång livslängd. Det är också en viktig faktor, säger Joacim. FTG Cranes har även ett dotterbolag i Baltikum, FTG


En skogsvagn av typen Moheda M121 4WD M40, med 12 tons last­ kapacitet och en ”vinklad” lyftarm med en räckvidd på 6,60 meter.

Baltic i Litauen, som också tillverkar skogsvagnarna FTG Forest och Källefall de tillhör Standard-segmentet och ligger i en lägre prisklass. Med tanke på den enormt

fina utvecklingen ser det positivt ut för FTG Crane med sina starka varumärken, Moheda och Mowi. - Jag ser helt klart ljust på framtiden där vi vill ge våra

- Vi har haft en fantastisk utveckling de senaste åren. Det är roligt, säger Joacim Karlsson, försäljare på FTG

kunder ett problemfritt ägande. Vi utvecklar hela tiden våra skogsvagnar och försöker vara lyhörda på input från våra kunder. De vill bland annat ha starkare och längre

kranar och mer avancerade styrsystem, avslutar Joacim Karlsson, försäljare på FTG Cranes.

Skog och lantbruk Dalarna - 27


Det är fortfarande älgen som orsakar de största skogsskadorna i Dalarna.

Älg orsakar störst skogsskador Det är fortfarande älgen, som orsakar de största skadorna på skog i Dalarna. - Vi ligger ganska stadigt på 10 procents färska skador på tallar, som är en till fyra meter höga. Eftersom målet är fem procent ligger vi generellt alldeles för högt här i Dalarna, säger Magnus Hedspång på Skogsstyrelsen i Dalarna. Det är endast i Älvdalen/Särna, som man kommer i närheten av målet på fem procents skador. - Vi har sett att det börjar förekomma att markägare planterar gran på tallmark. Det är inte bra. Men det är ännu inget som är utbrett utan de allra flesta föryngrar sin tallskog genom återplantering av tall, säger Magnus. Samtidigt ökar också skadorna av granbarkborren. 28 - Skog och lantbruk Dalarna

- Känslan är att det ökat de senaste två-tre åren. Främst är det Smedjebacken, men även Hedemora och Avesta som drabbats. Sedan förekommer det även lokala utbrott i andra delar av länet, säger Magnus och fortsätter: - Vi kan nog förvänta oss fortsatta problem med gran-

barkborren även sommaren 2021.

”Vi kan nog förvänta oss fortsatta problem med granbark­ borren även sommaren 2021.” Samarbetar Men det jobbas hårt för att begränsa granbarkborrens framfart. Både myndigheter, skogsbolag och markägare samarbetar i kampen mot granbarkborren. - Nytt för i år är att vi

kommer att ha en station i Orsa, som mäter när granbarkborren svärmar. Det är första gången vi har en sådan svärmningsmätare i norra Dalarna. Men det kan hjälpa markägare där att veta när svärmningen är på gång, säger Magnus. Snöbrott Efter årets snörika vinter har man på flera håll fått stora problem med snöbrott. - Det är kraftiga snöbrottsskador, ofta på skog där man gjort första gallring och på höjdlägen över 350 meter. Malung/Sälens kommun är särskilt drabbade, säger Magnus.


Klassiskt utseende på trädet för att granbarkborren orsakat skador.

Skador av granbark­ borren ökar i Dalarna.

i

Att det är så mycket snöbrottsskador som i år tillhör inte vanligheterna. - Det har nog inte varit så här mycket på 10-15 år, säger han. Före 1 juli Det är därför angeläget att markägare så snart det blir bart går ut och besiktar sin skog. - Vi är oroliga för att skade­insekter ska angripa de skadade träden. Därför måste skogsbolag och markägare snarast kartlägga om man har skador. Så att skadade träd kan tas ur skogen före 1 juli, säger Magnus. Annars kommer Skogsstyrelsen att under året jobba

Älvdalen

HÖR GÄRNA AV ER SÅ SÅ TIDIGT SOM MÖJLIGT OM ARBETEN UNDER BARMARKSÄSONG AVVERKNING     Gallring     Föryngringsavverkning     Manuell avverkning     Skotning av rundvirke och grot     Anläggning av vintervägar Magnus Hedspång, Skogsstyrelsen.

med en rådgivningskampanj för hållbarhet och ökad tillväxt i skogen. - Det blir klassiska skötselråd, som till exempel rätt trädslag på rätt mark och att röja och gallra i rätt tid, säger Magnus Hedspång på Skogsstyrelsen i Dalarna.

SKOGSVÅRD     Plantering     Planering     Röjning     Planering av skogsbilvägar RÅDGIVNING     Skogsbruksplaner     Planering     Deklarationer     Skogsekonomisk rådgivning     Förvaltning Jonas Melin, 070-571 03 98, jonas@jomeskog.se Lotta Melin, 070-251 74 55, lotta@jomeskog.se www.jomeskog.se Skog och lantbruk Dalarna - 29


Det är rejäla gödselbrunnar som byggs upp. För att kodyngan sedan ska kunna omvandlas till el, värme och varmvatten. Här är bilder från MMG Konsults uppdrag i natursköna Norge.

Här är motorn i biogasanläggningen.

Stort norskt intresse för Mats biogasanläggningar Att få el, värme och varmvatten direkt från kodynga är något som lockar allt fler lantbrukare. Men de nyckelfärdiga biogasanläggningar som finns är anpassade för riktigt stora gårdar. Men Mats Gustafsson i Östersund har hjälpt till att bygga upp unika biogasanläggningar för små och mellanstora gårdar. Framförallt runt Storsjön i Jämtland, men även på flera andra håll i landet. Allt började när Yttergärde Lantbruk i Oviken, som drevs av Mats far Dan Gustafsson, 2009 blev intresserade av att bygga en egen biogasanläggning. Mats som är utbildad teknik­agronom jobbade med forskning på Institutet för jordbruks- och miljöteknik i Uppsala. Men Mats bestämde sig för att hjälpa till och bygga upp biogasanläggningen på föräldragården. Den visade sig fungera riktigt bra när den var klar. - Sedan kom en granne och tittade. En sådan vill jag också ha sa han. Och snart 30 - Skog och lantbruk Dalarna

var det tre gårdar till som ville ha hjälp med att bygga biogasanläggningar, säger Mats. Startade eget Så 2010 sa han upp sig och startade eget, MMG Konsult, och började bygga upp bio­ gas­anläggningar på gårdar runt om i Jämtland. - Till slut var det nio gårdar runt Storsjön som installerat biogasanläggningar, berättar Mats. De samarbetar också under namnet Jämtlands Biogas Gård, och sålde en tid gemensamt överskottsel till det kommunala bostadsbolaget Östersundshem. Så Jämtland blev ett litet

mecka för satsning på biogas för små och mellanstora gårdar, med 50 djur och uppåt. - Men jag har fått hjälpa till och bygga upp anläggningar på andra platser, bland annat Piteå, Umeå, Uppsala och faktiskt en anläggning i Tanzania, säger Mats.

”Jag brukar säga att bio­gasen gör tredubbel miljö­ nytta.” Norskt intresse Nu har det också dykt upp ett stort intresse för Mats kunskaper från grannlandet Norge. - Det är väldigt hett med biogas i Norge. Så jag jobbar nästan uteslutande med Norge just nu. Vi har gjort färdigt en biogasanläggning på en gård. Och det verkar bli 3-5 norska gårdar till det här året, berättar Mats. Det passar honom ganska bra eftersom det just nu råder stor osäkerhet i Sverige kring

investeringsstöd för biogas­ anläggningar. - Norge är inte med i EU så de kan bestämma själva vilka regler som ska gälla. I Sverige är det mer stelbent, säger Mats. Bra för miljön Biogas är också bra för miljön. - Jag brukar säga att bio­ gasen gör tredubbel miljö­ nytta. För det första producerar den energi, el och värme. För det andra så minskar den utsläppen av växthusgaser. Och för det tredje minskar användningen av handelsgödsel eftersom man får rötrester i produktionen, säger Mats. Och han tycker fortfarande att det är roligt att bygga upp biogasanläggningar. - Alla gårdar är olika. Jag utgår alltid från lantbrukets egna förutsättningar och skräddarsyr anläggningen för bästa möjliga effektivitet, säger Mats.


Soliga lantbruk i norr hjälper till med gemensam upphandling Lantbruk kan vara lämpliga för att satsa på solceller. Ofta finns det byggnader med stora tak. Ända har det tagits få samlade grepp för att få fler lantbruk att investera i solel. Ett undantag är dock allra längst upp i norr. Där har projektet "Soliga lantbruk i norr" startats med målsättningen att 12 lantbruk i Västerbotten och 12 lantbruk i Norrbotten ska installera solpaneler. Projektet Soliga lantbruk i norr ska öka kunskaperna om produktion och lagring av solel hos lantbruk i Norrbotten och Västerbotten. Projektägare LRF arbetar i samverkan med Energikontor Norr, RISE ETC, Ludvig & Co och Hushållningssällskapet. - Vi är nog unika som samlat så mycket kompetens i projektgruppen, säger Håkan Stenmark från LRF. Pilot-upphandling Under sensommaren-­hösten genomförde projektet en pilot-upphandling av solcellsanläggning för Agra Park i Öjebyn, Piteå, där Hushållningssällskapet Västerbotten Norrbotten bedriver försöks-

och utvecklingsarbete. - Det blev en lyckad upphandling. Vi fick in åtta anbud och en solcellsanläggning installerades i oktober, säger Håkan.

”I grund och botten är lantbruk jättebra platser för solel.” En gemensam upphandling för 12 lantbruk påbörjades under oktober 2020. I nära samverkan med lantbruken gjordes objektbeskrivningar och anbudsunderlag för varje enskild anläggning och med detta som underlag genomfördes gemensamma

upphandlingen från och med början av oktober och med sista anbudsdag 27 november, 2020. Fick in 86 anbud Anbudsförfrågningarna skickades ut till 19 solel-­ leverantörer med verksamheter lokalt, regionalt och nationellt. 86 anbud inkom från 13 olika leverantörer. Det lägsta anbudet motsvarande storlek för anläggning på 49 kW blev denna gång 6 729 kr per installerad kW, vilket är 28 procent lägre i pris i jämförelse med pilotupphandlingen för Agro Park. - Av de 12 gårdarna tror vi att hälften kan tänka sig att gå vidare och investera i solel, säger Håkan. Detta trots att det just råder stor osäkerhet om investeringsstödet återkommer och vilken form det i så fall får. - Hade investeringsstödet funnits kvar hade nog alla hoppat på. Men eftersom vi

nu fick ner priserna så kraftigt tror vi ändå att hälften är beredd att gå vidare. Även utan investeringsstöd, säger Håkan. Ny upphandling Samtidigt går nu projektet Solga Lantbruk i norr vidare med ännu en upphandling. - Vi räknar med 12-20 nya gårdar som kommer att begära in anbud på solcellsanläggningar till den 31 maj, berättar Håkan. Precis som vid den första upphandlingen besöker projektet varje enskild gård och hjälper till med en specifik objektbeskrivning för den gården så att man kan gå ut och begära in anbud. - I grund och botten är lantbruk jättebra platser för solel. Och lantbrukarna är intresserade. Men de vet inte hur de ska göra. Det är där vi kunnat vara med och hjälpa till, säger Håkan Stenmark.

Skog och lantbruk Dalarna - 31


Returadress: Mediainvest i Timrå AB, Terminalvägen 12, 861 36 Timrå

Nu sågar vi även gran

Fiskarheden är ett familjeägt företag i Dalarna med sågverk och skogstjänster under samma tak. Företaget grundades 1923 och har cirka 140 anställda. Läs mer om våra tjänster och högteknologiska lösningar på fiskarheden.se.

Profile for MediaInvest i Timrå AB

Skog och Lantbruk Dalarna nr 1 2021  

Tidningen för dig med skog och lantbruk i Dalarna.

Skog och Lantbruk Dalarna nr 1 2021  

Tidningen för dig med skog och lantbruk i Dalarna.

Advertisement

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded