Page 1

Vä n d fö r sv en sk a


ISSUE 2 | 2013


A better sample

theme: Innovation page 12

Lunds universitet Box 117 221 00 Lund Tel 046-222 00 00

Swedish summer – the warmest day of the year Congratulations! You have survived the Swedish winter, and are now likely heading full-speed toward your summer holidays. Here are a few things you should know about spending the summer months in Sweden: 1. Sweden is a very normal

summer nights here are not the same as, for instance, on an island in the Mediterranean.

country, and the seasons are no exception. It’s normal for summer to be a bit colder than normal. It’s also normal to hear stories of previous summers that were much warmer than normal. This may sound contradictory, but don’t worry – this too is entirely normal. You can also be fairly certain that the best weather will come either the week before your holidays, or the week after. Somehow this is true for all Swedes, throughout the whole summer period.

3. Swedes are never as talkative, outgoing or sociable as they are during the summer. There must be something about the sudden increase in daylight hours and vitamin D levels that brightens their eyes and loosens their tongues. Take advantage of this rare opportunity to speak to some strangers and get to know the locals.

4. You will undoubtedly be invited to go for a swim in a lake or the sea one sunny day, with the accompanying words “The water is lovely at this time of year – really warm!” Do not be fooled! Remember – Swedes go swimming in the sea in the dead of winter, and cannot be relied upon as good judges of what constitutes appropriate bathing conditions. Only the smallest and most sheltered lakes reach temperatures that a sane person would actually find pleasant. Seriously, bring a wetsuit.

2. Having been holed up indoors for what feels like an eternity – or at least for longer than the calendar suggests winter has lasted – Swedes spend as much time as possible outside during the summer months. All of a sudden people seem impervious to the cold that they only weeks earlier swore over. Long evenings are spent out on patios, huddled next to heaters and wrapped in woolly jumpers and big blankets, rather than heading back indoors and accepting that

I hope you all have a wonderful summer – wherever you choose to spend it. Elisabeth Dawson

Benefitting society – the third mission The university’s mission is to increase the collective knowledge base, and to make sure that this knowledge benefits our society. We know that there is a great degree of interest around what we do. Commissioned education and innovation are two ways for us to generate societal benefits from our knowledge. The various disciplines within healthcare are constantly developing. Commissioned education, i.e courses given by our teachers and researchers for professionals in the field, is one of the university’s tools for contributing to life-long learning. The University Board has decided that these should be given high priority within our organisation. The Faculty of Medicine is one of the faculties that has the most amount of commissioned courses, spanning subjects from sexual health in developing countries to courses for specialists here at home. The government, and indirectly also the tax payers, expect that our research is of high quality and that it generates results for society. One way to achieve this is through commercialisation and innovation. The fact that the life sciences industry is increasingly opting to ‘outsource’

various research areas, means that there are more opportunities for cooperation with academia. I believe that this is an important area to develop, and have therefore appointment a Pro-Dean, Roland Andersson, to focus on innovation – all to make it easier for researchers to choose the commercial route. Commissioned education and innovation are two ways of making sure that our knowledge benefits society and individual patients, as well as creating new employment opportunities. Gunilla Westergren-Thorsson Dean


Editor’s pick: 12

Meet TV4 celebrity Charles Walther

Call for columnists If you would like to be a part of a rotating group of columnists for Nerve!, then we would love to hear from you. No previous experience required. Email for more information.

” ...time to get over Tom” Dreams can be excruciating banal when your friends relate them. Unless there is an immediate point (”I dreamt I was playing in Manchester United”), you often end up humming politely with a vacant stare in you eyes as you poor bestie confusingly underlines how STRANGE it was to FLY. At the same time, there is no denying how stressful it was that night when you dreamt you were missing your plane. Consulting a dream dictionary is no comfort either; they are often frightfully new age-y, and who dreams of ”serpents” anyway? Interpretations are whacky and include anything from betrayal to pregnancy. My BS radar is off the charts. Poppycock! In an article in Science, Japanese researchers claim they can now differentiate what kind of images their research subjects experience. In the future, they hope to learn to decode emotions, actions and even scents. Mark Stokes, cognitive neuroscience researcher from Oxford comments on the finds in an interview with BBC: ”All of this would have to be done within individual subjects,” he says. ”You would never be able build a general classifier that could read anybody’s dreams. They will all be idiosyncratic to the individual. The brain activity will never be general across subjects,” he concludes. Seems Mark Stokes doesn’t see the dream dictionaries ever improving. But over the years I have come across one exception in this disputable genre. It’s a tattered paperback from the seventies by a forgotten author that suggest a few unusual, if not revolutionary, perspectives to dream interpretation. These are: 1) Try interpreting your dream literally. If you dream about your house keys, do you actually know where they are? If you dream about loosing your teeth, is your dental check-up overdue?


anna appelberg columnist 2) If that doesn’t work, try relating it to events in the past couple of days. (Maybe that serpent has something to do with your around the clock gaming in World of War craft?) The third suggestion is to examine if you dream is in fact a pun. This opened up a new world to me. I swear, I had no idea I was this corny. Owning up to my own idiosyncrasies I’m forced to back off from my initial statement about serpents. I occasionally dream of Anacondas. Why? I was clueless. Until I had a closer look. The word ”anaconda” is made up of the morphemes ”ana”, ”con” and ”da”. ”Ana” sounds like ”Anna”. Con is originally a Latin prefix meaning “with” as in for example ”concede” and ”consent”, and you probably recognize the Russian ”da” for yes. My anaconda is a rebus reading ”Anna with yes”. And sometimes, in my dreams, it wants to have a say. Having a ”great” idea like taking the broken car for a spin? Think not. In my dream there’s an anaconda the size of a sleeping bag in front of the garage. It won’t budge. I can’t get it to agree. There are more examples: My dreams are littered with critters like pandas and ”kaniner” (Kaniner are Swedish speaking rabbits in cahoots with the anaconda telling me I cannot, i e ”kan inte”). When my ex-boyfriend got married, I dreamt of skipping over a tombstone. No dolphins in sight, this could have made for a very ominous interpretation in an off-the-shelf, new age dream lexicon, but was probably just my brain gently reminding me it was ”time to get over Tom”.

Inside track to innovation Innovation is one of the best ways of making sure research makes it out of the laboratory, and benefits patients in ‘the real world ’. Lund University innovation System - LUIS At the university-wide internal innovation services office LUIS business development and industry experts are on hand to help with all aspects of the innovation process – from brainstorming at the early stages of a project, through to patent applications and contacts with industry networks. Their main challenge is getting people through the door. “We find that many researchers think they need to have a fully formed idea before they contact us, but in reality we’re happy to help even at the very early stages of a research project. We can even save researchers a lot of time, for instance if we find a pre-existing patent, or can help steer the project in a more commercially viable direction.” says Jesper Bristulf, Business Developer at LUIS specialising in life sciences. The importance of integrating research and innovation is increasing, particularly within countries that have been hit hard by the global economic down-turn. “Research grants are harder to come by, and alternative, private sector funding can help to fill the gap.” adds Linus Wiebe, Director of Innovation at Lund University

Innovation management In 2010, LUDC (Lund University Diabetes Centre) started up an innovation Officer programme, with the aim to increase the amount of research projects that lead to innovation. “The idea was to influence the environment from within”. says the founder of the programme, Sylvie Bove. “By having an Innovation Officer on site, who continuously works with the researchers, we are able to help our colleagues see the possibilities for innovation and the potential for development within their projects.” Annie Chandy, who works with Sylvie as LUDC’s Innovation Manager, explains how they work: “My role consists largely of spotting projects with potential Annie Chandy, LUDC and then guiding the researchers through the process of evaluating the innovation potential of their projects, and seeing what can be done to increase that potential. I also act as a link between our department and LUIS (Lund University Innovation System), and help with patent registration, grant applications and connecting researchers with the external networks they need in order to secure long term funding.” “The difficulty is that researchers aren’t currently


and head of LUIS. “We are also seeing a growing trend of large multinational companies relying more heavily on academics and small start-up businesses to do the initial development and due diligence on a project before they invest in it.”

Jesper Bristulf and Linus Wiebe at LUIS

Top tips from the experts: 1. Think about innovation when you are planning your project – how can your project benefit patients? 2. Involve an expert early on – they can help formulate your ideas. 3. Take advantage of the available grants – there is money to help with everything from evaluation fees to patent registration. 4. Remember that published research results cannot be patented. 5. Take the leap – and if at first you don’t succeed, try again.

rewarded by the grant system for registering patents and working with innovation. The focus is still on publication.” Annie continues, adding that she hopes to see a change in this mind-set in the near future. “A change towards rewarding patents to the same degree as publications would likely promote innovation.” The programme has worked well at LUDC, and the university has now agreed to help part-finance a roll-out of this model to other strong research areas, as an integrated part of LUIS. “We have been awarded funding from LU as of January 2014, however we already have an Innovation Manager installed at MultiPark, and discussions have started with several other research environments. “ text & Photo: elisabeth dawson

FOTO: Bruno Walther Charles Walther Cytologist and PhD student at the Department of Clinical Genetics in Lund, with his biopsy instrument.

Running towards success

Charles Walther has spent the last few years developing new biopsy instruments. He recently won TV4’s nationwide competition ‘Uppfinnarna’ (transl. ‘The Inventors’), and is by now well acquainted with the process of turning an idea into a marketable product. His award-winning idea, an instrument that will one day hopefully be able to greatly improve how tissue samples are taken from the stomach and bowels, came to him while he was out running one day in Uppåkra. “The biopsy instruments in this area haven’t changed much in the last 30-40 years. By current methods, some tissues are very difficult, dangerous and expensive to biopsy, which obviously causes unnecessary stress and suffering for the patient. As I also have a research role, I have the luxury of not only knowing which types of samples work best under the microscope, but from a molecular perspective as well. The instrument that I came up with will hopefully help to diagnose patients in a much safer, quicker and more effective way than has been possible before.” says Charles. This was when the hard work began. He was already in touch with LUIS (Lund University Innovation System) about a different instrument, so he knew a bit about the process already. “The support you get from LUIS is amazing. They have helped me with patent and grant applications, and have given me some great advice along the way. You get the feeling that they really care about you and want you to do well. They’ve been an incredible help, and have stood beside me through the entire process.” When asked about the experience of being on TV, he


looks a bit bashful and says that the whole experience frightened him at the start. “I was slightly worried about how I would be portrayed, and if I’d be made to say or do things I didn’t feel comfortable with. In the end it was a fantastic experience, and one that I’m really happy to have been able to share with my family. My kids are still talking about it!” But it hasn’t been all fun and games for Charles. He has sacrificed a significant amount of his own personal time to make the project happen, and this is the one thing he says that has been a real challenge for him. He is grateful to have a very supportive supervisor, who has been generous with allowing him time to develop his idea, but between his work at the hospital and his research, it isn’t always easy to find the time. “Apart from the early starts and late nights, money has been the other difficulty – as it always is with projects like these. But LUIS has been a big help in that area, advising me as to which grants to apply for. Keeping my motivation up is also a constant battle, but the knowledge that what I’m doing has the potential to help thousands of patients every day, really helps me to stay driven and focused. My team and I have come so far now that we have a fully functioning prototype, and though we still have a long way to go, I am really excited about what the future holds.” text: elisabeth dawson

fl ip fo r

Porträtt: Hon har svettats i hela sitt liv

Utbildning till salu TEMa: Uppdragsutbildningar


Vad händer med läkarutbildningen?


Destination Medicon Village


Personaltidning för medicinska fakulteten vid lunds universitet



Nr 2 | 2013

Uppdragsutbildning & innovation Den tredje uppgiften innebär att vi som universitet ska samverka med det omgivande samhället, informera om vår verksamhet och verka för att våra forskningsresultat kommer till nytta. En del i det arbetet är så kallade uppdragsutbildningar som universitetet erbjuder externa aktörer. Våra lärare utbildar redan yrkesverksamma på uppdrag av till exempel Region Skåne, Sida och privata företag. Läs mer om hur detta går till på sidan 5 och framåt. Innovation och kommerisalisering är ett annat sätt att se till att vår forskning kommer samhället till nytta. Det har vi skrivit om i den engelska delen av tidningen på sidan 12. Missa inte tipsen från experterna. Flytten till Medicon Village är på gång. Närv har träffat en professor i onkologi som tycker att det finns fördelar med att samla cancerforskare på samma ställe. Läs mer om hans forskning på sidan 8.

missa inte: 5

Trevlig läsning!


Sofia b liljedahl, redaktör Kontakta mig gärna med tips och idéer!

adress Kansli M, Hämtställe 66 BMC F12, 221 84 Lund Tel: 046-222 00 00 (vx)

Ansvarig utgivare Johanna Sandahl, kommunikationschef

Redaktionsråd Anita Nydemark, Anna Appelberg, Anna Arstam, Annika Jögi, Björn Martinsson, Elsa Warkander, Eva Bartonek Roxå, Helena Christianson (studentrepresentant), Jens Persson, Johanna Sandahl, Juan Merlo, Karin Frydenlund, Karl Swärd, Katarina Branzén, Katrin Ståhl, Olle Dahlbäck, Nina Hult, Carola Tilgmann, Viktoria Klingenfors och Åsa Hansdotter

OMSLAGSFOTO Närv: Projekt: Introduction of Active Management of Third Stage of Labour (AMTSL) at Tumbi Regional Hospital and Kigamboni Health Centre, ITP 6 Tanzania Nerve: bild på Charles Walther av Elisabeth Dawson

Redigering Sofia B Liljedahl, redaktör

Tryck Lenanders Grafiska AB

foto till höger: Charlotte Carlberg Bärg, Kennet Ruona och Mikael Risedal


TEMA: Uppdragsutbildning

Swedish summer the warmest day of the year


”Det fanns inga måsten – man blev inte iakttagen och man kunde vara klädd hur som helst”

Trettio år av svett....

Sjukgymnast Eva Horneij började som Lunds universitets första företagssjukgymnast 1981, men var redan under 70-talet verksam i undervisningen på bland annat sjukgymnastutbildningen. 1983 revolutionerade hon gympavärlden när hon, tillsammans med två kollegor, startade upp Friskis & Svettis verksamhet i Lund. - På den tiden fanns det bara gympa – kort och gott. Ledaren stod längst fram och gjorde en rörelse och deltagarna stod på led och gjorde sedan efter. När våra patienter var färdigrehabiliterade hade vi ingenstans att skicka dem, eftersom vi inte kunde veta vilken typ av eller nivå på gympa de skulle möta, berättar Eva. Gympa = roligt 1978 startade Johan Holmsäter Friskis & Svettis i Stockholm. Det var en ny typ av tänkande med en gymnastik som var differentierad med anpassad träning (Friskis) och lätt-, medel- eller intensivgympa (Svettis). Det andra som var nytt var att man var aktiv under hela passet som var uppbyggt efter en fysiologisk kurva med uppvärmning, syretoppar och avspänning. Alla kunde gympa och det skulle vara roligt! Eva och hennes kollegor uppvaktade landshövdingen och kommunalråd och 1983 kunde de starta upp Friskis & Svettis i Lund. - Det var många som hade avskytt skolgympan men som nu tyckte det var kul. Det fanns inga måsten – man blev inte iakttagen och man kunde vara klädd hur som helst. Alla motionärer skulle känna sig välkomna, betonar Eva. Just den anpassade gympan till grupper som äldre kvinnor, personer med funktionshinder och rehabiliteringsbehov har legat Eva varmast om hjärtat. Hon har själv forskat om nack-, skulder- och ryggproblem hos vårdpersonal där gym-

nastik kan vara ett framgångsrikt sätt att komma tillrätta med belastningsskador. Verksamheten i Lund växte från ett femtiotal medlemmar första terminen till över 7 000 idag. Koncepten har också ökat och utvecklats under årens lopp. Gymnastiserande pågar 30 år efter starten leder Eva fortfarande pass på Friskis & Svettis - bland annat den gympa som hon var med och satte igång för äldre män. - Ja, jag har mina pågar - den äldsta är 97 år och springer hellre än han går. En av pågarna på drygt 80 år, var en gång borta under flera veckor och jag var rädd att det hade hänt honom någonting. När han sedan kom tillbaka berättade han att han hade gift sig och därför haft fullt upp med sin nya fru! Själv går Eva Horneij på lite olika typer av pass – det viktigaste är ledaren betonar hon - men Indoor Walking är en favorit för tillfället. Sedan 2006 är Eva anställd på Institutionen för hälsa, vård och samhälle som universitetslektor. Under våren 2013 går hon i pension men fortsätter att undervisa på timmar inom sjukgymnastutbildningen. - Det är jättekul med studenterna – att få följa dem under utbildningen och se deras kreativitet och hur de blir självständiga är fantastiskt. Det är löftesrikt inför framtiden! Text & Bild: åsa hansdotter


Nytta och tillväxt i samhället – tredje uppgiften Universitetets uppgift är att öka den samlade kunskapsmassan, men även att se till att denna kommer samhället till del. Vi vet att det finns ett stort intresse för vår kunskap i samhället. Uppdragsutbildning och innovationsutveckling är två vägar för oss att skapa nytta av vår kunskap. Yrkesdisciplinerna inom hälso-och sjukvården är under ständig utveckling. Uppdragsutbildningar, det vill säga utbildningar som ges till professionen av våra lärare och forskare, är ett av universitetets instrument för att bidra till det livslånga lärandet. Universitetsstyrelsen har dessutom beslutat att dessa ska ha hög prioritet i vår organisation. Medicinska fakulteten är en av de fakulteter som har flest uppdragsutbildningar och uppdragen spänner över ämnen som sexuell hälsa i tredje världen till utbildningar för ST-läkare på hemmaplan. Regeringen, och indirekt skattebetalarna, förväntar sig att vår forskning håller hög kvalitet och leder till resultat för samhället. Vägen dit går bland annat genom innovationer och

kommersialisering. Att läkemedelsindustrin nu allt mer lägger ut delar av sin forskning externt ger också nya samarbetsmöjligheter för akademin. Jag tycker att detta är ett viktigt område och fakulteten har därför en vicedekan, Roland Andersson, med särskilt fokus på innovation. Allt för att göra det lättare för forskarna att söka den kommersiella vägen. Uppdragsutbildning och innovation är två vägar för att se till att vår kunskap i slutändan gör nytta för samhället och den enskilde patienten samtidigt som det också ger upphov till nya arbetstillfällen. Gunilla Westergren-Thorsson, Dekanus

Hallå där! Grattis Lena-Karin Erlandsson — nytillträdd prefekt på Institutionen för hälsa, vård och samhälle. Vad har du för bakgrund? Jag är arbetsterapeut. Sedan 1996 jobbar jag på Lunds universitet där jag undervisar inom arbetsterapi och aktivitetsvetenskap i grundutbildning och masterprogram. Jag är forskargruppchef och har senast varit biträdande prefekt med ansvar för samordning av utbildningsuppdrag på grund- och avancerad nivå. Mitt forskningsområde är livsstilsrelaterad hälsa med särskilt fokus på samband mellan vardag och hälsa.

Vilken karriär hade du valt om du inte hade blivit arbetsterapeut? Hundpsykolog eller skogsvaktare. Vilka finns i din familj? Min familj består av min isländske man som är professor på högskolan i Halmstad och två tvillingpojkar på 15 år. (Inbillar mig att jag har nytta i min yrkesroll att ha tagit hand om små tvillingbarn – att snabbt kunna hitta pragmatiska lösningar och ha mycket på gång samtidigt). Sen skulle nog Herr Oliver bli ytterst förnärmad om han inte nämndes – det är vår katt.

Hur ser du på ditt nya uppdrag? Jag tar mig an det här uppdraget med stor respekt både för det som den tidigare prefekten har åstadkommit under sina sex år och för den utmaning det innebär att ta vid efter en så erfaren person. Det ska bli spännande och jag ser fram emot att lära mig mycket nytt!

Du pendlar mellan Halmstad och Lund – hur funkar det? Jag har pendlat med tåg mellan Halmstad och Lund i 17 år. Från bruna tåg sedan blå till nuvarande Öresundståg. Får man bara sittplats så är det faktiskt väldigt bra arbetstid – framförallt på morgonen. Och det händer ofta någonting oförutsett!

Vad är viktigt för dig som ny prefekt? Att alla på institutionen är delaktiga och känner sig engagerade i de frågor som vi arbetar med. I och med HSC’s flytt till nya lokaler står vi inför en stor förändring som kommer att påverka all verksamhet - då är det viktigt att alla är med i processen. Det är också av stor betydelse att utbildning och forskning får synas lika mycket.

Vad gör du för att koppla av? Jag bakar bröd, bjuder vänner på middag eller så arbetar jag i vår stora trädgård (på nästan 5000 m2). Vad finns på nattduksbordet? Just nu läser jag Mandelas arv och Spill är påbörjad.

Hur är du som chef? Jag har ett stort engagemang för mina medarbetare och har ganska lätt att snabbt få en överblick och se saker från olika perspektiv och sammanhang. Jag har humor och en positiv utgångspunkt i vardagen.

text och bild: Åsa Hansdotter


TEMA: Uppdragsutbildning och innovation

Utbildning till salu! Susanne Norrman och Camilla Björklund arbetar på LUCE.

Lund University Commissioned Education (LUCE) arbetar med uppdragsutbildningar och fungerar som en dörr mot omvärlden. Uppdragsutbildningar är ett prioriterat område för universitet och Medicinska fakulteten har några av flaggskeppen. tredje uppgiften En uppdragsutbildning ger läraren chansen att föra ut sin kunskap till professionen. - Vi hör ofta att lärarna har ett stort utbyte med sina kursdeltagare som ger dem kontakter och exempel som de sedan kan återföra till studenterna, säger Susanne Norrman. Det är ju en annan sorts utmaning att utbilda yrkesverksamma – de ifrågasätter mer och det blir en annan dialog och dynamik. Institutionerna ansvarar för innehållet i kurserna och LUCE kan hjälpa till med tjänster som försäljningsservice, marknadsföring, budgetering och anbudsförfarande. - I vår basservice ingår avtalsskrivning och fakturering, säger Susanne Norrman som är avdelningschef. Men vi vill gärna göra mer än så. LUCE kan också stå för servicen runt en utbildning. - Då kan läraren göra det hon eller han är bäst på, nämligen undervisa, och behöver inte tänka på allting runt omkring, säger Camilla Björklund som är kundansvarig och jobbar med Medicinska fakulteten. LUCE har ett universitetsövergripande ansvar och ska fungera som länk mellan universitetet och omvärlden. I Lunds universitets policy för uppdragsutbildningar kan man läsa att: • • • •

uppdragsutbildningar ska ges hög prioritet den ska öka i omfattning den ska vara bäst i Sverige och konkurrens- kraftig i Europa medverkan ska vara meriterande i lönesättning

- Vi jobbar både med att se vad omvärlden efterfrågar men också vad universitetet kan erbjuda. Vi vill hitta spetskompetensen, säger Camilla Björklund. Full kostnadstäckning Enligt regelverket ska uppdragsutbildningar ges med full kostnadstäckning alltså varken gå med vinst eller förlust. Regeln finns för att säkra upp att uppdragsutbildningarnas verksamhet inte går ut över grundutbildningen. LUCE startades som bolag 2001 och blev en avdelning på universitetet 2009. Riksrevisionen efterfrågade större kontroll och nu diarieförs uppdragsutbildningarna på samma ställe och alla kontrakt och fakturor hanteras av LUCE. LUCE har 14 anställda och har de senaste åren haft en omsättning på ungefär 60 miljoner kronor per år. - Det finns en otrolig potential på Medicinska fakulteten. Vi brinner för att vara med och utveckla och att vara ett stöd och en samarbetspart. Har man en idé så får man gärna höra av sig, avslutar Susanne Norrman. Text & bild: sofia B Liljedahl LUCE Lund University Commissioned Education (LUCE) help teachers organise external courses, providing services ranging from contracts and marketing through to invoicing. The Faculty of Medicine is responsible for a number of the flagship courses.


TEMA: Uppdragsutbildning och innovation

U x 3 = U3 (hur då?) Ulrika Bejerholm universitetslektor och docent i arbetsterapi vid Institutionen för hälsa, vård och samhälle

På Institutionen för hälsa, vård och samhälle finns ett uppdragsutbildningsutskott (U3) som hjälper forskarna och lärarna att förverkliga idéer och föra ut forskningen. Utskottet som består av lärare från institutionen och personal inom uppdragsutbildningen, arbetar med att ta fram utbildningar som möter det kunskapsbehov som finns inom hälso- och sjukvårdsområdet. - Det är en chans för lärarna och forskarna vid institutionen att förverkliga en idé och samtidigt föra ut sin egen forskning genom t ex ett seminarium, utbildningsdagar eller en högskolepoängskurs, förklarar Erika Blücher koordinator för uppdragsutbildningen. Beroende på hur omfattande utbildningen är får lärarna ett visst antal timmar för att utveckla kursprogrammet. En bra idé resulterar inte nödvändigtvis i en ny utbildning, utan det måste finnas en tillräckligt stor efterfrågan ute i verksamheterna. U3 gör här en analys utifrån tidigare erfarenheter och kontakter med hälso- och sjukvården för att kunna avgöra om en idé är genomförbar.

- Det här är ju vår ”produkt” som vi vill implementera ute i verksamheterna och samtidigt den tredje uppgiften. Men för mig har det varit nödvändigt att kunna göra det inom min tjänst som universitetslektor och forskare – jag måste vara smart med min tid och uppdragsutbildningen passar perfekt för detta, fortsätter Ulrika Bejerholm. Teamarbete Nu är det snart ett år sedan första kursen startade och nästan 120 personer har genomgått IPS-utbildningen. Till hösten startar en fortsättningskurs med mer praktisk til�lämpning och handledningskaraktär. Genom att mycket av undervisningen ligger virtuellt på nätet hålls kostnaderna nere och hela Sverige blir upptagningsområde. - Det får inte vara tungrott när man har en idé till utbildning, utan det bör finnas en administration runt framtagandet så att man som lärare kan koncentrera sig på innehåll och kursplaner. Vi har ett väldigt bra teamarbete på vår institution, avslutar Ulrika Bejerholm.

En följd av u3 En uppdragsutbildning som tagits fram som en följd av U3s arbete är Arbetsrehabilitering - enligt Individual Placement and Support (IPS). IPS handlar om att personer med psykisk funktionsnedsättning ska få ett riktigt arbete utan år av arbetsträning och stegvis rehabilitering. Ulrika Bejerholm, universitetslektor och docent i arbetsterapi vid Institutionen för hälsa, vård och samhälle, hade precis avslutat sin forskningsstudie om IPS när de nya nationella riktlinjerna från 2011 började gälla: - Det blev ett skriande behov ute i kommunerna, det ringde folk från hela Sverige och bad oss komma och handleda, berättar Ulrika Bejerholm.

text & Bild: Åsa Hansdotter

There is a work group called U3 at the Department of Health Sciences that focuses on commissioned education. They help researchers and teachers to realise ideas and promote their research through e.g. seminars, all-day workshops or ECTS courses.


TEMA: Uppdragsutbildning och innovation

Hälsoprojekt med ringar på vattnet – i världen och på hemmaplan

FOTO: Projekt: Field study on Family Health and Wealth Study in Sebeta town, Oromia, 2010. ITP 7 Ethiopia

Avdelningen för socialmedicin och global hälsa har utbildningsuppdrag i Afrika och Asien med fokus på sexuell hälsa och mänskliga rättigheter. I tuff konkurrens med Karolinska institutet och Uppsala universitet har de lämnat vinnande anbud till Sida för fleråriga utbildningsuppdrag i Afrika och Asien. Under åren 2006-2011 genomfördes det största uppdraget hittills som omfattade mer än 100 projekt i 33 länder. - Det här är det bästa vi gjort båda två! Vi har jobbat länge och vi har aldrig tidigare sett så tydliga resultat av vårt arbete. Det säger Karen Odberg Pettersson och Anette Agardh på avdelningen för socialmedicin och global hälsa som finns vid institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö. Tillsammans har de haft det yttersta ansvaret för planering och genomförande av uppdraget. Uppdragets fokus på sexuell hälsa och mänskliga rättigheter passade bra. En mångsidig och komplett kompetens inom fältet har varit det vinnande receptet i anbudskonkurrensen, tror de. Nya former för sexualundervisning Mer konkret har det handlat om att förbättra mödravård, utveckla ungdomsmottagningar och finna nya former för sexualundervisning i skolan. Barnmorskor och förlossningsläkare har rest hit för att utbildas på plats vid Lunds universitet. Därefter har de på hemmaplan arbetat i projektform tillsamDuring the period 2006-2011 the Division of Social Medicine and Global Health carried out an educational mission in Africa and Asia, focusing on improving prenatal care, developing youth clinics and finding new sex education frameworks for schools.

mans med vårdpersonal, lärare, myndigheter, universitet och andra berörda för att åstadkomma förändringar som kan leva vidare efter projekttiden. Kontakterna med beställaren har varit nära. Förutom traditionell skriftlig rapportering har Sida-kontor i berörda länder och svenska regeringens ambassader fungerat som kontaktytor. I något fall har Sida också haft egen representant på plats under ett av de regionala uppföljningsseminarierna. Nya forskningsfält och nätverk Men utbildningarna har inte bara handlat om att föra ut egen kunskap, menar Karen och Anette. Nyttan för den egna forsknings- och utbildningsverksamheten har också varit stor, t.ex. har nya forskningsfält tillkommit och nätverk byggts. Bland annat har ett nätverk i form av en global akademi med tidigare deltagare från den ovan nämnda uppdragsutbildningen bildats. - Det har öppnat dörrarna för våra studenter till praktikplatser och uppsatsarbeten med bra handledare i många olika länder, säger Anette. För närvarande arbetar Anette med ett pågående Sidauppdrag i Indien som löper ut under året, med fokus på ungdomar och sexuell hälsa. Det är också väntans tider för besked om ett annat kontrakt vid den statliga myndigheten. Karen och Anette funderar därtill kring andra vägar att fortsätta arbetet, i form av uppdragsutbildning eller på annat vis. - Det är mycket pengar och kunskap som investerats och det vill vi tillvarata och utveckla. Text: Björn Martinsson


Destination Medicon Village

Medicon Village will be home to 200 cancer researchers from the faculties of Medicine, Engineering and Natural Sciences. Mårten Fernö, Professor of Experimental Oncology, can see many patient benefits to working closer to other specialists in the field. Foto: Kennet Ruona

Professor i onkologi Mårten Fernö, vars forskning har som mål att hitta individanpassad behandling för patienter med bröstcancer, är en av dem som flyttar till Medicon Village. Medicon village är ett samarbete över gränser. Två hundra cancerforskare från Medicinska fakulteten, LTH och Naturvetenskapliga fakulteten ska nu samlas på ett ställe. Planen är att forskarna från Medicinska fakulteten flyttar in under sommaren. - Jag ser fördelar med flytten och att olika kompetenser kommer varandra närmare, säger Mårten Fernö. Han är prekliniker och disputerad i onkologi om steroidreceptorer och bröstcancer. Hans forskning är translationell, vilket innebär att han arbetar nära patologer, onkologer, kirurger, biostatistiker och andra prekliniker. Det finns olika sätt att behandla bröstcancer. Men i de allra flesta fall påbörjas behandlingen med operation och då opereras hela eller delar av bröstet bort. Ungefär två tredjedelar av patienterna blir botade av enbart operation. Ändå ges tilläggsbehandling (endokrin, strålning, cytostatika eller antikroppsbaserad) till 80 eller 90 procent av patienterna. Patienter som opereras med partiell kirurgi, det vill säga där inte hela bröstet tagits bort, får nästan alltid strålning efter operation. - Vi vet att alla patienter inte behöver denna strålbehandling. Deras tumörer har inte förmågan att utveckla lokala återfall. Och vi vet att ungefär 10 procent av de patienter som genomgått partiell kirurgi, får lokala återfall även om de fått postoperativ strålning, säger Mårten Fernö.

I en studie som gjorts av Mårten Fernö, tillsammans med bl.a. docent Per Malmström och med dr. Emma Niméus-Malmström och forskare från andra sjukvårdsregioner i Sverige har man fått fram mycket lovande resultat för att identifiera de patienter som får återfall efter bröstbevarande kirurgi och strålning.

Mårten Fernö förbereder sig för flytt.

- Det är för tidigt att säga något om betydelsen av våra resultat men om vi har rätt så kan de i framtiden komma att påverka den kliniska handläggningen av bröstcancerpatienterna, säger Mårten Fernö. Men understryker att resultaten först måste bekräftas i nya patientmaterial. - Forskningen går fort framåt och de senaste åren har vi sett en enorm utveckling. Jag tror att vi kan komma ännu längre nu när stora delar av cancerforskningen samlas på ett ställe. Det blir ju lättare att samarbeta över gränserna, avslutar Mårten Fernö.

Individanpassad behandling - Det vore önskvärt att kunna identifiera de patienter som inte behöver strålbehandling och även de som utvecklar lokala återfall trots strålning, säger Mårten Fernö. De senare patienterna hade kanske haft bättre nytta av borttagande av hela bröstet redan vid den första operationen. - Genom att studera genprofilen hos patienter tror vi att man i framtiden kan förutsäga vem som kommer att få återfall, säger Mårten Fernö. Vet man det kan man individanpassa behandlingen från början.

text & bild: Sofia B Liljedahl


Vad händer med läkarutbildningen? Om förslaget till den nya läkarutbildningen beslutas av riksdagen kommer den nya utbildningen att erbjudas redan höstterminen 2015. Fakulteten förbereder sig för genomförande.

Christer Larsson ordförande i nämnden för biomedicinsk, medicinsk och folkhälsovetenskaplig utbildning (NBMFU)

Regeringen utsåg Stefan Lindgren, professor i medicin vid Lunds universitet, till särskild utredare och han har i samarbete med kollegor från andra lärosäten, studenter och representanter från hälso- och sjukvården tagit fram ett förslag för en förbättrad läkarutbildning. Förslaget blev färdigt i mars 2013 och ska nu troligtvis ut på remiss. - Man pratar om eventuellt beslut från riksdagen innan årskiftet. Vi kan inte veta om tidsplanen håller men om den gör det är det bråttom och vi måste förbereda oss redan nu, säger Christer Larsson. Det är NBMFU som i så fall ska ta fram förslag på utbildningsplan som sedan fastställs av fakultetsstyrelsen. Nämnden beslutar sedan om kursplanerna som sedan programdirektören implementerar.

Nämnden kommer att utse en arbetsgrupp. Dess första uppdrag blir att ta fram förslag på hur vi vid Lunds universitet skulle kunna inkorporera de viktigaste nya tankegångarna i läkarutbildningen. Om beslut om ny utbildning sedan kommer ska gruppen ta fram utbildningsplanen och de första kursplanerna. - Mycket av det som kommit fram i utredningen är kanske saker vi ändå hade behövt förändra. Tanken är att arbetet också ska kunna användas för att förbättra den nuvarande utbildningen. Det är ju inte förrän 2021 som den första kullen eventuellt går ut, säger Christer Larsson. Några av förslagen i utredningen kräver att vi utvecklar examinationsformerna. - Utbildningen blir annorlunda och det är mycket som måste tänkas igenom. Vi måste se till att de som tar examen med den nya utbildningen har betydligt högre kompetens än de studenter som examineras idag. Däremot blir det nog svårt att helt ersätta AT, dvs 18 månaders arbetslivserfarenhet, med studier. Specialisttjänstgöringen (ST) bör i så fall nog också modifieras då de nylegitimerade läkarna inte kommer att ha samma erfarenhet och måste mötas på sin nivå, säger Christer Larsson. - Det är en spännande process, avslutar Christer Larsson. text: Sofia B Liljedahl Bild: Björn Martinsson

Breddad rekrytering och mångfald Våra studenter ska veta vad utbildningen innebär redan innan de söker. De ska veta vad som förväntas av dem men också vilket stöd och hjälp de kan få. Därför bjöds studievägledare från kommunala och privata gymnasieskolor, Komvux, folkhögskolor samt arbetsförmedlare in till en informationseftermiddag arrangerad av utbildningsavdelningen. - När våra studenter fullföljer sina studier så har rekryteringen varit lyckosam, säger Viktoria Klingenfors, utbildningskoordinator på Medicinska fakulteten och initiativtagare till inbjudan. Utbildningsavdelningen jobbar för en breddad rekrytering och mångfald bland studenterna. - För att skapa en bra vård i dag och i framtiden måste vårdpersonal och forskare representera vårt heterogena samhälle med olika erfarenheter, idéer och sätt att tolka och bemöta omgivningen, säger Viktoria Klingenfors. Gemensamt för alla som samlats på BMC den här dagen är att målet för deras arbete är att ge stöd och vägledning för att individer ska få information och möjlighet att sträva mot det yrkesliv de önskar.

Studievägledarna från fakulteten ledde en workshop med temat inspirera till högskolestudier. Här syns Annika Ilskog, studievägledare på Medicinska fakulteten och Susanne Frank Vuxenutbildningen i Landskrona stad.

- Det blir än mer aktuellt nu när gymnasieskolan förändras och elever från en del utbildningar per automatik inte längre har behörighet att söka våra utbildningar, säger Viktoria Klingenfors. text & Bild: Sofia B Liljedahl


Vad gör en webbprogrammerare?

Hallå där Emma Ekberg... Hon programmerar olika webbsystem som ska underlätta för användaren. Hennes största beställare är Medicinska fakultetens bibliotek och IKT. Men hon har också haft uppdrag som spänner över hela universitet.

Emma Ekberg, webbprogrammerare

Vad har du utvecklat? Jag har bland annat tagit fram ett system för att administrera epost-listor som ger en möjlighet till att lägga till och ta bort mottagare och även en inköpsportal om man behöver köpa in en ny dator eller liknande, vilket ger en möjlighet att beställa den igenom oss på IT-service. Jag har även tagit fram en webbsida där fakultetens anställda kan administrera tillgång till gemensamma kataloger som börjat användas på CRC och snart kommer till HSC och Kansli M på BMC också.

med en reklambyrå som skissade fram en idé om hur mallarna skulle se ut. Mitt arbete har bestått i att programmera dessa skisser så att de fungerar på webben. Hur trivs du med ditt jobb? Jag tycker det är trevligt och mycket varierat, vilket jag trivs väldigt bra med. Vad gör du just nu? Det som sker just nu är att jag är med och utvecklar en ny ITportal som främst kommer att användas internt av IT-service för administration och de olika systemen som finns, vilket i huvudsak handlar om användarhantering.

Nya webben - hur jobbade du med den? Jag arbetade fram mallar till den nya layouten som just nu finns på Medicinska fakultetens webbsida och som snart alla fakulteter kommer att använda. I höstas inrättades SamWebb med representanter från alla fakulteterna. De samarbetade

Text: lINUS LINDGREN Bild: Ingemar Hultquist

Do we walk the walk or talk the talk En social, etnisk och kulturell mångfald är centrala kriterier för god kvalitet. Är vi på rätt väg? På mångfaldsdagen är det upp till bevis. behöver bemöta? undrar Anna Maria Drake, vicedekan med särskilt ansvar för sociala frågor. En panel kommer att diskutera frågor som gäller arbetstider, olika syn på arbetsförhållande, bemötande och sociala aktiviteter. Det blir även en föreläsning av internationellt erkände Richard Lewis om kommunikation i en internationell forsknings-och lärandemiljö. - Vi måste öka vår kulturella kompetens, säger Anna Maria Drake som är ordförande för nämnden för jämställdhets- och likabehandlingsfrågor. - Mångfaldsdagen är en del av de åtgärder som vi gör 2013, säger Anna Maria Drake och berättar att nämnden samarbetar med internationella avdelningen kring arrangemanget av dagen. Värdet av mångfald i verksamheten är en demokratioch jämlikhetsfråga. Lunds universitet har en mångfaldsplan för anställda och en handlingsplan för att bredda studentrekryteringen från underrepresenterade grupper.

FOTO: Kennet Ruona

- Vi är en mångfasetterad fakultet med studenter och personal från alla världens hörn. Är vi bra på att informera och integrera personer med utländsk bakgrund där svenska språket och svensk universitetetskultur skiljer sig från deras erfarenheter? Hur uppfattas vi och finns det behov som vi

Sofia B Liljedahl


Global Health beyond 2015 - vår roll Fokus framtida milleniummål

Den 4-5 april deltog 25 studenter från Medicinska fakulteten i en konferens i Stockholm med fokus på framtida milleniemål. Utgångspunkten för konferensen var FN:s Milleniemål som världens länder enades om år 2000. Efter avslutad konferens släpps ” The Stockholm Declaration on Global Health” som blir en ledstjärna för det fortsatta arbetet. Medicinska fakulteten erbjöd ett tjugotal studenter från alla våra program att delta. Satsningen är ett led i det strategiska arbetet med att öka kunskap kring milleniemålen. Studenterna kommer under senare delen av våren att arrangera ett seminarium tillsammans med internationella avdelningen för alla studenter som inte kunde delta. Från fakulteten deltog även Susanne Brokop (fakultetens U21-representant för arbetet med milleniemålen inom våra utbildningar). Läs hennes reseskildring från konferensen på Birmingham nästa Efter fjolårets succé av sommarkonferensen kring milleniemålen som arrangerades i Lund, tar nu Birmingham över stafettpinnen och anordnar nästa event den 29 juni. Fakulteten utlyser i dagarna platser för 10 studenter. Läs mer på: Karin Frydenlund FOTO: Ida Sundberg

Global Adventure - do it! Den 19 mars samlades närmare 100 studenter för att lyssna på hur det är att studera utomlands. Erfarenheter och reflektioner från placeringar runt om i världen, tex i Svalbard, Grenoble och Hongkong gav deltagarna kunskap och nyfikenhet att själva ta steget ut. Budskapet var tydligt bland de som åkt iväg – Do it! Global Adventure anordnas årligen av internationella avdelningen och välkomnar studenter och lärare från hela fakulteten. Karin Frydenlund

FOTO: Hong Kong skyline, Most Photos

På gång. Nu samlas all information på en och samma facebooksida. Sidan vänder sig till studenter och medarbetare.


Read more and apply at

samordning av cancerforskning Forskningsnätverket LUCancer har fått i uppdrag att initiera och hålla samman en diskussion om strategi för samordning av universitetets cancerforskning. I diskussionen ska en bred representation för cancerforskningen inom universitetet och sjukvården delta. Som utgångspunkt för diskussionen ska möjligheten prövas att samla den befintliga cancerforskningen i en ny paraplyorganisation, och vilka möjligheter och utmaningar en sådan organisation skulle medföra.

Översyn av institutionsbenämningar Dekanus har gett fakultetens sex prefekter samt prodekan Lars Dahlin i uppdrag att gemensamt arbeta fram förslag på nya namn för institutionerna. Gruppen ska också föreslå på vilket sätt fakulteten bör hantera obalansen i institutionernas storlek i Malmö, samt institutionstillhörigheten för forskargrupperna som etablerar sig på Medicon Village.


Nerve May 2013  

Staff magazine for the Faculty of Medicine at Lund University

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you