Page 1

närv!

Nr 3 | 2012

personaltidning för medicinska fakulteten vid lunds universitet

tema: gemenskap & engagemang Dagboken: En vecka i receptionen på CRC Nystart för sjuksköterske- och röntensjuksköterskeprogrammen Porträttet: Katarina Johansson


2

Närv 3/2012 tema: gemenskap & engagemang

Trivsel föder framgång

INNEHÅLL:

Utan alla oss som jobbar vid universitetet, vore universitetet ingenting. Det skulle inte komma några studenter och det skulle inte bedrivas någon forskning. Trivs vi inte, gör vi inget bra jobb. Så om universitetet ska vara framgångsrikt, är det viktigt att vi trivs och mår bra...! De medarbetare Närv talat med tycker det är viktigt att känna gemenskap och engagemang, vilket är temat i den här tidningen. Många talar om vikten av informella möten, en fika, en lunch eller en fest (vi får därför ta del av en del personalfester, se bilderna på förstasidan). Men det krävs förstås också ett strukturellt arbete på såväl fakultetenivå som universitetsnivå, och vi intervjuar därför både vicedekanus AnnaMaria Drake och fd vicerektor Ingalill Rahm Hallberg som är aktuella med fakultetens nya strategiska plan respektive den personalpolitiska enkäten som genomfördes i våras. Och hur gör man för att bibehålla ett engagemang, år ut och år in? Vi frågade professor emeritus NilsOtto Sjöberg som fortfarande är aktiv och som gärna delar med sig av sina tankar. Tidningen i övrigt speglar medarbetares engagemang i allt från utlandsresor till arbete på hemmaplan. Själv byter jag nu en gemenskap mot en annan (vilken kan ni se på sidan med nyanställda, sid 17) och lämnar över redaktörsskapet för Närv till Sofia Liljedahl. Kontakta henne för tips och idéer på sofia.liljedahl@med.lu.se.

gemenskap & engagemang

Trevlig läsning! Sara Liedholm, redaktör sara.liedholm@med.lu.se

”Det gäller att ha roligt” 

4

Hallå där, vicedekan Anna-Maria Drake... 

4

Respekt grundläggande för en god arbetsmiljö  5 ENKÄT: Hur viktigt är det att känna gemenskap och engagemang i jobbet?  6-7 ”Den stora gemenskapen finns inte längre” 7 Eldsjäl och entreprenör 

8-9

i detta nummer: Health Sciences Lab öppnar upp

12

Nystart för sjuksköterske- och röntensjuksköterskeprogrammen 13 RESERAPPORT: Fördjupat samarbete med australien 14 Studentutbyte med Portugal

15

Greater understanding of the UNMDG:s

16

alltid i Närv: adress Kansli M, Hämtställe 66 BMC F12, 221 84 Lund Tel: 046-222 00 00 (vx) www.med.lu.se/narv

dagboken: En vecka i receptionen på CRC

10-11

porträttet: Katarina Johansson

18-19

Ansvarig utgivare

NYANSTÄLLDA 17

Johanna Sandahl, kommunikationschef

Redaktionsråd Anita Nydemark, Anna Appelberg, Anna Arstam, Annika Jögi, Björn Martinsson, Elsa Warkander, Eva Bartonek Roxå, Helena Christianson (studentrepresentant), Jens Persson, Jimmie Kristensson, Johanna Sandahl, Juan Merlo, Karin Frydenlund, Karl Swärd, Katarina Branzén, Katrin Ståhl, Olle Dahlbäck, Nina Hult, Sara Akramy, Viktoria Klingenfors och Åsa Hansdotter

OMSLAGSFOTO Ingemar Hultquist, Åsa Hansdotter, Linda Clarin

Redigering Sara Liedholm

Tryck Elanders

UTMÄRKELSER 3

ANNA APPELBERG COLUMNIST 

20


Närv 3/2012 tema: gemenskap & engagemang

Närv 3/2012 tema: gemenskap & engagemang

utmärkelser Forskarpriser i kirurgi

Jonas Manjer vid prisutdelningen i Linköping.

När den årligen återkommande Kirurgveckan invigdes i Linköping den 20 augusti prisades Lunds universitet med flera utmärkelser. Jonas Manjer, docent vid institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö tilldelades det stora forskarpriset om 200.000 kr. Bakom priset står Svensk kirurgisk förening. Sara Regnér tilldelades Bengt Ihres pris om 100 000 kr för ”en imponerande forskning och karriär” och för att hon anses ha ”stark utvecklingspotential inom kirurgisk forskning”. En tredje utmärkelse i form av bästa artikel inom svensk kirurgi under det gångna året tilldelades Ingvar Syk, docent vid enheten för kirurgi i Malmö. Pedagogiska pristagare vid Läkarutbildningen T7 i Lund Studenterna på termin 7 på läkarutbildningen i Lund har utsett pedagogiska pristagare för bäste handledare respektive bästa kliniska placering under vårterminen 2012. Till Bäste handledare valdes Dirk Wuttge, läkare på reumatologiska kliniken, SUS Lund, med motiveringen ”en sällsynt bra kombination av pedagogisk skicklighet, klinisk kompetens, evidensbaserat synsätt och personliga egenskaper som engagemang och öppenhet”. Till Bästa kliniska Placering valdes Infektionskliniken SUS Lund, som fick priset för fjärde gången i rad.

”Skalpellen” VT 2012 Caroline Williamsson, läkare vid Kirurgiska kliniken i Lund, får det pedagogiska priset ”Skalpellen” som delas ut av läkarstuderande på termin 8. (GU)Priset, som avser vårterminen 2012, delades ut i samband med kursavslutningen den 1 juni med följande motivering: ”Caroline Williamsson har gjort ett gott intryck på kursens studenter. Hon har visat prov på stort kunnande samtidigt som hon lyckats hålla sig ödmjuk inför uppgiften och ge intryck av att själv vilja utvecklas på ett sätt som inspirerar till lärande. Kristina Sundquist gästprofessor vid Stanford Kristina Sundquist, professor vid Centrum för Primärvårdsforskning, Lunds universitet/Region Skåne och distriktsläkare vid Granens vårdcentral i Malmö, har utnämnts till gästprofessor vid Stanford University, School of Medicine, Stanford Prevention Research Center. Ingemar ihse hedersledamot I svensk kirurgisk förening Ingemar Ihse, professor emeritus i kirurgi, har utsetts till hedersledamot i Svensk Kirurgisk Förening. Föreningen vill hedra honom för att han är ”en legend inom svensk kirurgi som har haft stor betydelse både internationellt, nationellt och under senare år också för dina stora insatser för den kirurgiska träningen.”

Jahrepriser till leif Groop och kristian Pietras Anders Jahres stora medicinska pris tilldelas i år professor Leif Groop, Lunds universitet, för hans banbrytande forskning inom diabetes. Även priset till en yngre forskare går till en lundaprofessor, bröstcancerforskaren Kristian Pietras. Leif Groop får priset för sitt arbete med att identifiera ärftliga faktorer som orsakar diabetes. Leif Groop har genom omfattande befolkningsstudier visat att diabetes är en mycket mer komplex sjukdom än man tidigare anat. Prissumman är på 1 miljon norska kronor. Anders Jahres pris till yngre forskare på 400 000 norska kronor delar Kristian Pietras med Tibor Harkany vid Karolinska Institutet. Kristian Pietras, som sedan den Kristian Pietras. 1 augusti är professor i molekylär medicin vid Lunds universitet, får priset för sin forskning på mekanismer som reglerar blodförsörjningen till tumörer och möjligheten att angripa detta som en form av cancerbehandling. Anders Jahres medicinska priser delas ut av Universitetet i Oslo varje år och är ett av de största medicinska priserna i Norden.

Lena Svensson (tv), Immunologisektionen i Lund och Anders Rosengren (th), Institutionen för Kliniska vetenskaper i Malmö fick motta vardera 310 000 kr då Kungliga fysiografiska sällskapet delade ut forskningsmedel från Per-Eric och Ulla Schybergs stiftelse. I mitten: Per-Eric Schyberg och Marie Skepö, Avdelningen för Teoretisk kemi i Lund) Foto: Katrin Ståhl

3

3


44

Närv 3/2012 tema: gemenskap & engagemang Närv 3/2012 tema: gemenskap & engagemang

tema

”Det gäller att ha roligt” V arje dag möter jag fantastiska människor som brinner för sitt arbete. Att få följa en tanke, en idé och utveckla den till något nytt är otroligt spännande och skapar ett stort engagemang. I forskningens värld är det helt okej att vara lite ”nörd” och ibland kan det till och med vara en fördel. Är nördigheten en typ av engagemang och skapar det en gemenskap? Kombinationen av detta har absolut en mycket stor positiv effekt på verksamheten. Ett ledarskap som kan främja både till engagemang och gemenskap och som också inkluderar delaktighet och bekräftelse, är därför mycket viktigt på alla nivåer. Detta är saker som vi alla säkert kan bli mycket bättre på. Att vi är där vi är eller tagit steget i någon riktning beror oftast på medvetna val men också till stor del på att någon engagerad person stimulerat Dig till att forska och/eller undervisa i något specifikt område. Sett ur ett fågelperspektiv tycker jag det är intressant att se hur olika karaktärer vid vår fakultet verkligen lyckats med att skapa engagemang som i vissa miljöer smittat av sig i flera forskningsgenerationer. Engagemang kan ibland av många noteras som jobbigt,

men vad är motsatsen? Likgiltighet? Det sistnämnda är verkligen en förödande företeelse. Engagerade personer är något som är viktigt att stimulera och som naturligtvis skall ge ett mervärde för mer än en själv. Personligen känner jag oftast ett engagemang för att jobba över gränser mellan olika ämnesområden som kan ge mervärde åt varandra och jag känner absolut också ett stort engagemang i att skapa en positiv miljö vid fakulteten som genererar framgång. Framförallt gäller det att ha roligt och i detta ligger det engagemang som skapar gemenskap! Gunilla Westergren-Thorsson Dekanus

Hallå där, vicedekan Anna-Maria Drake...

...vad står det i förslaget till den nya strategiska planen om gemenskap och engagemang? - Förslaget är att följande värdegrund ska gälla: ”Vår värdegrund formas i samklang med Lunds universitets värdegrund – vi står för grundläggande mänskliga rättigheter, demokratiska och akademiska värden. Medicinska fakultetens akademiska frihet är stor och integriteten hög. All forskning bedrivs i enlighet med gällande forskningsetiska principer och alltid med människan i centrum. Vi arbetar målmedvetet och systematiskt med jämställdhet, likabehandling och mångfald. Det råder nolltolerans mot kränkande särbehandling och diskriminering. Respekt, öppenhet och omtanke ska alltid råda i mötet mellan anställda, studenter och våra samarbetspartners. Vårt gemensamma arbete präglas av delaktighet, nyfikenhet och engagemang.” - Dessutom kommer ett av de övergripande strategiska målen 2012-2017 vara att: ”...vi är en fakultet som präglas av gemensamt engagemang, delaktighet, demokratiskt och tydligt ledarskap

i en miljö med högt i tak för åsikter och debatt.” Vilka andra frågor tycker du har utkristalliserat sig som särskilt viktiga? - Andra viktiga frågor är att stärka samverkan – både internt och externt. Det handlar internt om att hitta bättre samverkan mellan fakultetens tre olika forskningsområden; experimentell grundforskning, klinisk forskning och forskning inom hälso- och vårdvetenskap. Vidare behöver vi stärka samarbetet med hälso – och sjukvården, dvs

Region Skåne och kommunerna. Vi måste även öka samverkan med andra fakulteter inom Lunds universitet och med utvalda ledande universitet, både nationellt och internationellt. Vad händer nu med den strategiska planen?? - Förslaget kommer att gå ut på remiss i fakulteten inom kort och beslutas av medicinska fakultetsstyrelsen senare i höst. Vi siktar på att beslutet kommer att tas på styrelsemötet i oktober. Sara Liedholm

A draft of the new strategic plan for the Faculty of Medicine has been sent out for consultation. One important issue is strengthening collaboration, both internally and externally. Internally, it is a question of finding collaboration between the faculty’s three different research fields: experimental basic research, clinical research and research in health sciences. Furthermore, we need to strengthen collaboration with the health service, i.e. Region Skåne and the municipalities. We also need to increase collaboration with other faculties at Lund University and with selected leading universities both in Sweden and abroad. A decision to adopt the plan is expected at the Faculty Board meeting in October.


3/2012 tema: gemenskap & engagemang NärvNärv 3/2012 tema: gemenskap & engagemang

tema

Respekt grundläggande för god arbetsmiljö En god arbetsmiljö främjar gemenskap och engagemang. Men hur skapar man en god arbetsmiljö i en extremt konkurrensutsatt bransch? Många medarbetare upplever att de är stressade och har sömnproblem, samt är rädda för att säga vad de tycker av rädsla för att det ska ha negativa konsekvenser för dem.

- Universitetet måste förbättra sin personalpolitik, säger fd vicerektor Ingalill Rahm Hallberg som ansvarar för den personalpolitiska enkäten med alla universitetsanställda som genomfördes i våras. Hon påpekar att det frekvent förekommit en felaktig tolkning av svaren på påståendet om att man inte känner sig säker på att man kan säga vad man tänker av rädsla för att det ska ha negativa konsekvenser för en. - Svaren har tolkats som att cheferna skulle ägna sig åt repressalier, men de kan lika gärna förklaras av klimatet i den egna arbetsgruppen, av att personer med högre status inte uppträder respektfullt mot medarbetare som inte har samma status, det kan vara professorer, forskare med större erfarenhet eller helt enkelt en allmänt arrogant och ovänlig ton till varandra. Det är tyvärr ganska vanligt att det inom akademin görs en tolkning av yttrandefrihet som att det är helt ok att vara oförskämd, arrogant eller allmänt otrevlig i sitt uppträdande. Så är det naturligtvis inte, det är inte ok, säger hon. introduktionen viktig Introduktionen av nyanställda är jätteviktig men dessvärre sparsamt förekommande på alla nivåer, visar enkäten. - Vid introduktionen måste vi förmedla att vi har en intern kultur där vi respekterar varandra, där vi inte använder makt för att trycka ner varandra i skoskaftet och att vi respekterar varandras olika kompetenser. Teknisk och administrativ personal är i en särskilt utsatt position inom akademin. - Introduktionen är den första kontakten med arbetsplatsen som präglar

”Hög arbetstillfredsställelse gagnar prestationer och det kan vi ta tillvara som ett sätt att konkurrera om de bästa” en själv i organisationen och det är då vi kan förmedla de grundläggande värderingarna, menar Ingalill Rahm Hallberg. ”låt gå”-mentalitet Enligt enkäten var det en hög andel som tog avstånd från påståendet om att närmaste chefen effektivt tog itu med bristande arbetsinsatser. - Det är signifikant för ”låt gå”-mentalitet att varken det dåliga eller goda uppmärksammas och det är i hög grad en ledarskapsfråga. Vi behöver stärka chefernas ställning så att såväl goda som dåliga arbetsinsatser uppmärksammas, säger Ingalill Rahm Hallberg. Att sätta upp tydliga mål så att man vet när man gjort ett gott arbete och att ibland få höra av andra att man gjort ett bra arbete är därför en väg till bätte arbetsmiljö. Liksom vi måste bli bättre på att säga ifrån när något är dåligt. Bra för universitetets varumärke En god arbetsmiljö är även bra för universitetets varumärke och därför är det viktigt att skapa en känsla av samhörighet inte bara med den egna gruppen, utan på olika nivåer - med institutionen, fakulteten och hela universitetet! - Om jag känner att jag inte är bero-

ende av någon och är mig själv nog, då är jag inte lika rädd om, eller angelägen om att värna, det gemensamma. Men känner man att man både har något att ge, och något att få, ökar identifikationen. - Här har universiteten ett problem i det att det mesta av ansvaret har skickats längst ner i organisationens kapillärer. Det innebär att det är upp till varje t ex, forskargruppsledare att sörja för sin grupp, ta risker eller säkra sin framtid vilket i sin tur minskar känslan av att någon annan hjälper mig om det blir svårt. Det minskar känslan av tillhörighet och identifkation med universitetet. kan inte slå armarna i kors - Lunds universitet är en fantastisk arbetsplats, men vi kan inta bara slå armarna i kors och tro att de bästa väljer en framtid inom akademin. Vad har vi att erbjuda? Inga fasta anställningar. Inga topplöner. Vissa får själva dra ihop till sina löner. Varför ska man välja oss? Det är inte självklart. Det finns inga goda belägg för ”att hungriga vargar jagar bäst” när det kommer till arbetslivet, särskilt inte om det finns alternativ. Det finns däremot belägg för att hög arbetstillfredsställelse gagnar prestationer och det kan vi ta tillvara som ett sätt att konkurrera om de bästa. Sara Liedholm Fotnot: Enkäten besvarades av 52 procent av alla LU-anställda (medan svarsfrekvensen vid Medicinska fakulteten var drygt 40%), en dryg tredjedel av de som svarat var TA-personal vilket ganska väl motsvarar den andel anställda de utgör vid LU som helhet.

55


6

Närv 3/2012 tema: gemenskap & engagemang

tema enkät

Hur viktigt är det att känna gemenskap och engagemang i jobbet? Joana Alves Dias, nutritionsforskare, medarbetare på avdelningen för nutritionsforskning på IKVM men har sin anställning i Region Skåne: - Engagemanget och intresset för det egna jobbet/forskningen betyder mycket, eftersom det smittar av sig på andra. Det är stor skillnad om jag jämför med mitt tidigare jobb som kommunanställd dietist i Portugal, där den ekonomiska krisen slagit hårt mot kommun- och statsanställda med bl.a. lönesänkningar och neddragningar. Ashfaque Memon, forskare på Centrum för primärvårdsforskning, IKVM: - Teamwork och samarbete är nyckeln till framgång när man forskar. Eftersom alla har sina specialområden måste det finnas en stämning där man hjälper varandra om man ska kunna hitta lösningar och driva arbetet framåt. Vi kan bli ännu bättre på detta, t.ex. kan jag undra vad som händer i de andra byggnaderna på CRC? Finns det utrustning och maskiner som jag kan använda till mina experiment? Andreas Holmér, postdok, klinisk kemi, ILMM: - Det är viktigt, bl.a. för trivseln. Den som tycker om sitt jobb trivs oftast bättre, vilket också har betydelse för arbetsinsatsen. Vi har ett bra socialt klimat hos oss, där det är enkelt att prata och skämta med kollegerna. Jessica Lindel, FU-samordnare, HVS: - Engagemang = roligt = bättre prestation. Att inte känna gemenskap på sitt jobb fungerar kanske ett tag men i längden mår man inte bra på en sådan arbetsplats. 50 % av hur man trivs på jobbet är kanske arbetsuppgifter, men den andra halvan står arbetskamraterna för. Att träffas på fester och andra evenemang gör såklart att man pratar om andra saker än jobbet och lär känna varandra på ett mer personligt sätt. Men även en så enkel grej som att ta med en kaka till kaffet kan göra att det blir en annan typ av möte i vardagen.

Sunil Kumaraswamy, postdok, klinisk kemi, ILMM: Att känna gemenskap och engagemang är viktigt eftersom det bidrar till ett bra samarbetsklimat. Och bra samarbete både med arbetskollegerna och personer på andra universitet runt om i världen har blivit allt viktigare inom forskningen. Jonas Wihlborg, doktorand och universitetsadjunkt, HVS: Tror inte att man kan sköta det här jobbet utan engagemang – det är nog anledningen till att man hamnar här från första början. Jag tror att en god gemenskap ökar ens prestation och möjligheter till att lyckas i arbetet. Jag tror att engagemang växer inifrån och ut hos människor och är svårt att påverka. Gemenskap är lättare att odla på olika sätt genom att man träffar sina kollegor och pratar om andra saker än arbetet eller kanske har en gemensam fiende som till exempel budgeten! Lovisa Heyman, doktorand i Moleculär Endokrinologi vid EMV Som doktorand tycker jag att det är ovärderligt med gemenskap och stöd på jobbet. Utan starkt engagemang för sitt projekt tror jag att det är svårt att hålla motivationen uppe vid eventuella motgångar… Att diskutera med andra i liknande situation -såväl vid fikabordet som i doktorandgruppen DPLU - ger perspektiv, glädje och nya infallsvinklar. Farshid Jalalvand, doktorand i Medicinsk Mikrobliogi vid ILMM Det är väldigt viktigt, speciellt ur ett längre tidsperspektiv. En underskattad sak är informella möten som lunch och fika där idéer och tankar kan luftas i mer avspända former. Gemensamma aktiviteter är också bra!


Närv 3/2012 tema: gemenskap & engagemang

tema

”Den stora gemenskapen finns inte längre” Kersti Larsson, Biomedicinsk analytiker, i forskargrupperna ”Associativ inlärning” och ”Hjärnans sensorimotoriska funktioner” har arbetat på medfak sen 1976. Hur viktigt är det att känna gemenskap och engagemang i jobbet? ”Jätteviktigt. Då gör man ju ett bättre jobb. Jag jobbar i två små grupper. Det är en klar fördel att man vet vad alla gör. Förr fanns det en ”vi”-känsla på institutionen, som nu bara finns i forskargruppen. Man kände alla. Den stora gemenskapen finns inte längre. Det hyrdes en buss och hela institutionen tog mat med sig och åkte iväg på utflykt. Man ringde upp emeretiprofessorerna och frågade om de ville följa med. Vi var på Christinehof och i Danmark. En gång plockade vi svamp. EMV är stort, utspritt i olika hus, och forskargrupperna konkurrerar om

pengar på ett annat sätt än tidigare. Nu kan jag möta ansikten på gården jag inte känner igen fast vi arbetar på samma institution.” Känner du gemenskap och engagemang i ditt jobb? ”Jag är engagerad i BMA-dagen som hålls för nionde gången den 25 oktober. Vi tyckte att det saknades någonting för oss, och brukar när det är dags vartannat år lägga ner mycket arbete för att sätta ihop ett bra, utvecklande program. Sista torsdagen i varje månad träffas ett tiotal av oss BMAs privat och går ut och äter middag. Vi försöker beta av en ny restaurant varje gång. Många BMAs är ensamarbetare, samtidigt som vi tidigare stod mycket, både för kontinui-

Bo Baldetorp, prefekt, IKVL: -Mycket viktigt. Såväl arbetstagare som arbetsplats/verksamhet mår bra av detta och det är positivt för arbetslusten. Kommunikation mellan personal och medarbetarsamtal, gemensamma utbildningsaktiviteter, ömsesidiga utbyten av kunskaper/erfarenheter. Mina arbetsuppgifter och uppdrag är både utmanande/ krävande, intressanta och ansvarstagande, vilket gör mig engagerad. Tack vare goda relationer med kollegor och positiva medarbetare inträder också gemenskapen. Olika typer av möten och nätverk bidrar till både engagemang och gemenskap. Träffarna i lunchrummet/fikarummet är också viktiga. Eva Fredriksson, forskningsadministratör, IKVL: -Mycket viktigt, för min personliga del är jobbet en del av jag som person. Att min chef har förtroende och hyser tillit till mig, lyssnar på det jag har att säga, att det är högt i tak, kamratligt men ändå professionellt, att jag har

teten, och för det sociala i grupperna. Nuförtiden är doktoranderna öppna och tar för sig, när jag började kunde forskare vara väldigt inbundna. Jag sitter också i konstföreningen Lundensias styrelse. Där har vi konsten gemensamt, inte befattning eller arbetsuppgifter. Samtidigt ser vi till att utnyttja de kompetenser som finns på universitetet i t ex historia eller vad det nu kan vara.”

arbetsuppgifter som är krävande med bredd, återkommande möten. Känner du gemenskap och engagemang i ditt jobb? -Absolut, i allra högsta grad. Mina kollegor har respekt för mig och jag för dem. Jag känner mig i allra högsta grad som en viktig kugge i hjulet framåt. De visar mig förtroende och ett lättsamt umgänge. Susanne Claesson, utbildningsadministratör, IKVL: -Det är väldigt viktigt. Särskilt i början av terminen då man känner ett extra stort engagemang för att alla bitar ska falla på plats. I mitt fall är det väldigt positivt att arbeta med studenter. Känner du gemenskap och engagemang i ditt jobb? -Ja. Gemenskap kan t ex vara att man fikar tillsammans eller äter lunch, att man kan hjälpa varandra även om man inte har liknande arbetsuppgifter. De personer man träffar dagligen betyder mycket för trivseln på arbetet. För mig som utbildningsadministratör är det också viktigt att ha ett kontaktnät med andra kollegor. Vi är en liten grupp som brukar träffas någon gång per termin för att planera tillsammans och utbyta erfarenheter. Det är mycket givande.

7


8

Närv 3/2012 tema: gemenskap & engagemang

tema Nils-Otto Sjöberg tillsammans med nobelpristagaren Robert G Edward som utvecklade metoden med provrörsbefruktningar.

Tacktal i Rådhusets landstingssal i Malmö i samband med utdelandet av forskningsmedel.

Nils-otto sjöberg

Eldsjäl och entreprenör Nils-Otto Sjöberg känner en stark gemenskap i forskningen, men engagemanget fann han i den kliniska verksamheten tillsammans med patienter och personal. Ännu tio år efter att ha gått i pension arbetar han oförtrutet vidare och har ständigt nya järn i elden.

När Närv kontaktar honom för att fråga om han kan tänka sig att bli intervjuad om ”gemenskap och engagemang förr och nu” blir han glad, men ber att få återkomma efter att ha fått tänka igenom orden ordentligt. - Det är ett viktigt ämne som man ska ta på allvar, säger han. Det är mitt i sommaren. Familjemedlemmarna har anlänt till deras sommarparadis i Falsterbo. Så när Nils-Otto Sjöberg ska skjutsa ett av barnbarnen till Lund passar han på att klämma in en intervju. Han berättar hur han som ung gynekolog fick tjänst på sjukhuset i Malmö och att han tillsammans med sina kollegor kom att verka i en tid av snabb utveckling som möjliggjorde nya tekniker och upptäckter. I dag är tidsandan en annan. - Det är så mycket byråkrati. Alla ska spara, sitta i möten och det är tabeller och papper. Det tar bort lusten på något vis, man resignerar. Alla har blivit processmänniskor och inga morötter finns. - Man vill kunna påverka sin arbetssituation, men många upplever nog i dag att det nästan är omöjligt. Det som också var annorlunda förr var lagkänslan. Nils-Otto lyfter den som en viktig faktor för känslan av gemenskap. - Tydliga gemensamma mål och visioner och delaktighet skapar vi-känsla. Var och en ska känna sig värdefull och synliggjord. Och så är det otroligt viktigt att man har roligt ihop! För hans egen del grundlades detta redan under studietiden på histologiska institutionen. - Vi var som barn i en godisaffär, vi fann det ena efter det andra, det var som ett nybyggarsamhälle. Allt var splitternytt med hjälp av Falck Hillarp-metoden för att upptäcka adren-

erga nerver! Vi var ett lag och det har betytt otroligt mycket. De goda förutsättningarna på institutionen ledde till att sju av medarbetarna blev professorer i olika ämnen inom samma fakultet, vilket inte hör till vanligheterna. - Förr frågade man ”Vad kan jag bidra med?”. I dag är det ”Vad kan jag få ut av att medverka?”. Man fokuserar mer på sina rättigheter än skyldigheter. Nils-Otto vill också betona vikten av kommunikation. - Det gäller att kunna tre språk: det ena språket är det främmande språket för att tillgodogöra sig ökad kunskap, det andra är språket med personalen, så att man strävar åt samma mål, och det tredje är språket med patienten för att undvika missförstånd. Saknar studenterna Förutom forskningen har utbildning legat honom varmt om hjärtat. Han har undervisat studenter sedan 50-talet och arrangerat mängder av fortbildningskurser samt såväl nationella som internationella vetenskapliga kongresser. Under 15 år var han ledare för studiesociala utskottet vars, uppgift var att förstå de ungas dilemma och lotsa in dem på rätt spår. Han säger sig därför sakna studenterna och doktoranderna mycket. - Man får inte ansvara för doktorander efter pensionering, och resursen som föreläsare har inte efterfrågats. Vad brinner du för? - Entreprenörskap! Att engagera folk. Jag har lätt för att få människor att bli sedda och ge beröm. Jag vill initiera projekt och släpper dem när de är i gång. Att förändra, utveckla, förbättra. Jag är nyfiken och älskar utmaningar. Och så tycker jag om att hjälpa till. Men framför allt vill jag ha roligt!


Närv 3/2012 tema: gemenskap & engagemang

tema

Som inbjuden gäst hos påve Johannes Paulus II, överlämnade Nils-Otto Sjöberg en gåva från sin äggsamling; en uggla inuti ett kristallägg. ”Ugglan inuti symboliserar vishet, och det är påven själv. Ägget som omsluter ugglan symboliserar fruktbarhet. Det är jag”, berättar Nils-Otto att han sa vid överlämnandet, varpå påven drog honom tätt intill sig och svarade: ”Lovely! Lovely!”

Nils-Otto Sjöberg som promotor 2002, tillsammans med kransflickorna.

Hur har du lyckats hålla lågan vid liv i alla år? - Jag har haft turen att få bekräftelse och känna att jag är behövd. Av sin mamma har han ärvt egenskaper som att vara glad, social och kreativ. De har bidragit till det stora nätverk som han månat om ända sedan han var ung. 2002 gick Nils-Otto Sjöberg i pension, men det innebär inte att han slutat arbeta. - Sedan dess har andra haft glädje av mitt nätverk, säger han. Två exempel han nämner är tillkomsten av studenternas samlingslokal ”Locus Medicus” i Malmö och ”Hjärntrusten” som han är ambassadör för, som hjälper chefer och ledare att utveckla och dra nytta av varandras erfarenheter och nätverk. full rulle 2006 ställde Kulturen i Lund ut hans samling av ägg i alla dess former. Samlingen donerade han sedemera till Medicinska fakulteten och den återfinns permanent på kvinnoklinikerna i Lund och Malmö, där han på båda ställena tjänstgjort som professor. Det har blivit ett 40-tal föreläsningar sedan han gick i pension, och nu arbetar han med boken ”Sagan om ägget”, som handlar om äggets betydelse i allt från religion till dagens assisterade reproduktion. Även inom fakulteten är han en ständigt återkommande initiativtagare och arrangör av olika evenemang. Nils-Otto Sjöberg var en av initiativtagarna till 50-årsjublieet av Falck Hillarp-metoden, som i våras uppmärksammandes med föreläsningar i aulan på SUS i Lund och nu planerar han ett nytt arrangemang till nästa vår tillsammans med Rolf Håkanson, professor i farmakologi och Per Alm, Kungliga fysiologiska

sällskapets ständige sekreterare. – Det ska bli ett heldagssymposium; ”Hur uppstår en kreativ miljö?”, berättar Nils-Otto Sjöberg entusiastiskt. Ett annat evenemang han arbetar med är en dag på temat ”Den oändliga reproduktionen”... Men trots allt han åstadkommit, känner Nils-Otto Sjöberg att han kunde ha gjort än mer. - Jag hade kunnat göra mycket mer, om jag inte blivit bromsad av dem som har makten. För det har jag förstås också blivit utsatt för. Det har varit gånger då de som har makt inte hängt på. Det har varit segt… Han beklagar också de uppdrag han varit tvungen att lämna på grund av åldersstrecket, såsom uppdraget som en av editorna för European Journal of Obstetrics and Gynecology. Däremot känner han sig glad och hedrad över att ha blivit hedersledamot i Medicinska Föreningen och sitt eget gynekologsällskap. - Det är ett kvitto på att man uträttat något. Är det något du ångrar under din karriär? - Kanske? Jag fick professuren i obstetrik och gynekologi vid Karolinska Institutet 1987, men tackade nej efter lång betänketid. Troligen hade livet sett annorlunda ut, men det kan man inte spekulera i. Jag ångrar inte en dag att jag i över 50 år stannat vid Lunds universitet och Medicinska fakulteten. Det stöd och förtroende jag fått därifrån har i högsta grad bidragit till att lågan hållits vid liv. På frågan vad han skulle gjort om han fick välja karriär på nytt, svarar han med glimten i ögat: - M.D. – som i Medicine Doctor - eller som Marketing Director! Sara Liedholm

9


10

Närv 3/2012 tema: gemenskap & engagemang

dagboken

En vecka i receptionen på CRC William Wickersham och Diana Vadova arbetar båda i receptionen på CRC.

Måndag Jag kan leva med att semestern är borta, långa kvällar med vänner också borta, varma dagar vid havet är borta, men var är solen? Halvspringer (på klackar) som vanligt till bussen, (är säker att jag ser komisk ut), men tack och lov att ingen är ute så tidigt, hinner fram, ger mitt gladaste ”hej” till busschauffören och…han ler... Molnen spricker upp lite och en solglimt syns…hm, alltid något. Går snabbt mot CRC, ler, och ja, det känns lite varmare redan. William är redan på plats och vi har inte setts på fem veckor. ”Hej William!” ”Hej Diana!” så hälsar vi, rakt och koncist, inga krusiduller. Vi börjar berätta om våra semestrar (hans föräldrar från USA hade hälsat på, och jag hade hälsat på mina föräldrar i Rumänien) och ju mer kära minnen kommer fram desto ljusare blir det utanför. Är det möjligt? Det är rätt så lugnt på jobbet, de flesta är lediga, men jag går igenom bokningarna i våra system: Open Solutions, Time Edit och Online Schedule och kan konstatera att ja, allt är ”fullbokat” med semester! Ok, lite jobb blir det i alla fall; nya medarbetare som ska fotograferas och få ett LU kort, online ansökningar på kort för nya behörigheter, mail som ska skrivas eller svaras på, personer som

kommer in och vill ha hjälp att hitta till i sjukhusområdet (sedan ingångarna är ändrade till gatunamn). Sedan är det flera larm som man måste ha koll på under dagen. Olika paket ska levereras runt om i byggnaderna... Det bästa är att folk kommer en och en istället för alla på en gång som under terminen, då hinner man prata lite mer med vissa i lugn i ro. Och jag ska inte glömma städningen (bland gamla pärmar och kuvert som har samlats under förra året), den fyller alla lediga stunder. Lunchen närmar sig, folk som jobbar på sjukhuset börjar komma in, det luktar lagad mat, och Pavlovs experiment börjar göra sig påmint även hos mig. Så jag går upp till personalrummet

och kan konstatera att vi har fått nytt möblemang, fler soffor i alla fall så inte bara Tobbe (Tobias) kan sitta bekvämt… hur bekvämt han brukar sitta vill jag inte avslöja. Ja, några av mina härliga kolleger är här: Lars och Linus, Anders, Henrik W och Andreas från IT. Jag vet redan (tack vare Facebook) att vår chef Hugh C har det trevligt på sin semester i Stockholm. Ute har det börjat regna men vi hinner inte märka någonting för vi har roligt som vanligt och en massa ”soliga” historier kommer fram… Hemma möts jag först av en liten vit, fluffig grej som försöker hoppa upp och pussas, så jag får böja mig ordentligt. Sedan får jag en stor kram, av en lååång tonåring som ler brett: ”Hej,

fakta/Diana Vaduva Titel: Receptionist Arbetsuppgifter: Besvara telefonsamtal, personsökning, hänvisa och hjälpa brukare, studenter, besökare och bud till rätta på CRC. Allmän information, hjälp och hänvisning för besökare på sjukhuset. Ställa upp dörrar till bokade lokaler, seminarie- och undervisningsrum. Tillverka, ändra och uppdatera passerkort. Administrera utlåning av en del utrustning och parkeringsplatser. Övervaka larmsystem och vidarebefordra larmen. Administrera viss lokalbokning på CRC/ Wallenberg och vidarebefordra fakturaunderlag för bokningen. Ha kännedom om aktuella föreläsningar och evenemang på CRC. Ansvara, skriva och ändra skyltar på CRC. Ansvara för anslagstavlor och broschyrställ och beställa broschyrer. Ta emot och vidarebefordra kyl- och fryspaket. Bakgrund: Har jobbat tolv år inom hotellbranschen som egen företagare, drev ett hotell tillsammans med sin man i Malmö.


Närv 3/2012 tema: gemenskap & engagemang

dagboken mamma!” och ja, jag måste erkänna: solen är definitivt återfunnen! Tisdag Dagen börjar i växternas tecken. Man har bytt växtleverantör på hela CRC, och de nya krukorna samt växterna har börjat tas in. Foajén fylls snabbt med pampiga, blanka svarta krukor och gröna växter i alla storlekar och former. Jag får dirigera lite på plats så huvudingången inte blir blockerad och passar på att ta ett foto på Lars (som är ansvarig för projektet) när han pratar med chefen från växtföretaget. Linus kommer in och ger oss uppdaterade listor med anställda, både nya och gamla eller andra som har slutat och ska raderas från CRC:s datasystem. Jag går in på varje persons namn och ändrar eller fyller i eller tar bort olika information. Efter några timmar och flera hundra namn, börjar mina ögon skela… Så lunchen kommer vid rätt tid. På eftermiddagen fortsätter jag med mina långa listor, ute öser regnet ner, men vem bryr sig? Här inne forslas nya plantor oavbrutet in… När jag tror jag kan pusta ut, hittar jag två nya listor på bordet, men som jag har alltid sagt: ”bättre mycket att göra än för lite”. Andreas ska på semester imorgon så han bjuder på tårta (något som har blivit en tradition här på CRC). Onsdag Jag är först på plats 7.30 och öppnar receptionen. Startar båda datorerna både ute vid receptionsdisken och inne i vårt lilla rum och skriver några parkeringsbiljetter för de serviceteknikerna som ska jobba här runt i byggnaderna. Går genom bokningarna för idag, svarar på några mejl och tar hand om olika uppgifter som de kommer. Efter lunchen gör jag ett efterlängtat besök i försöksdjursanläggningen. Först tar jag en ”luftdusch” i 30 sekunder i en speciell kabin. Det blåser ljummen luft från flera olika håll, sen blir det ”nya” smaragdgröna kläder och tofflor och strumpor.

Nu är jag förberedd för en rundtur som en anställd visar mig. Jag får även en uppvisning i hur ”Robban” (alltså roboten) jobbar när han diskar djurburarna och fyller på med nytt spån. Tillbaka i receptionen, skriver jag ut listorna med morgondagens bokningar i ”Schedule it” och ställer upp dörrarna för de lokalerna som är bokade runt om i huset. Alla seminarie-, föreläsnings- eller möteslokaler har ett system för larm och passagesystem vid dörren, för lås som heter ”Bewator”. Själva rummet kan bokas genom oss, eller av andra behöriga i husen, men vi ställer upp dörrarna efter de olika tiderna. Som vanligt, innan man stänger gör man en runda och kollar så att allt stämmer med dörrarna i byggnad 93 och 28, och att terrassdörrarna är ordentligt stängda och låsta. Torsdag Förutom måndagar, är torsdagar här på CRC den mest hektiska dagen under veckan. Det är som om alla vill vara klara med veckans alla uppgifter innan fredagen kommer. Och det stämmer även denna torsdag: vi har flera servicetekniker från olika firmor som ska avsluta sina reparationer antingen här på CRC eller på Wallenberg som ligger på andra sidan gatan. Vi programmerar flera servicekort för att lämna till dem och fyller i flera ”utlåningslappar”. Och vi ska inte glömma parkeringsbiljetterna, annars blir det inga glada miner. Vi har haft Fotostationen öppen hela veckan eftersom det finns nya anställda som behöver LU-kort. Efter att deras forskargruppsansvarige lagt in en ansökan online med alla de behörigheter som de behöver (och varje person är registrerad i Lucat), kan vi fotografera och tillverka respektives persons kort. Sedan aktiveras kortet i ”Bewator” (och ”Salto”). I foajén får vi in två enorma träd, ett till vänster och ett till höger. De behövs i fall solen kommer in så vi får lite skugga… Jag kallar dem för ”vår egen Jurassic Park”, så höga

och ståtliga som de ser ut. Tack och lov att det inte blir vårt ansvar att vattna dem. ”Har vi setts förut?” frågar jag den unge mannen som dyker upp vid receptionen. ”Hej mamma, tänkte kolla var du jobbar”, säger min son och det blir en fin överraskning. Efter en liten rundtur på CRC får han träffa mina trevliga kolleger vid fikapausen. Arbetsdagen kunde inte ha slutat bättre. Fredag Idag kommer jag vid 8-tiden och William är redan igång och skriver långa listor om tidgrupper i olika rum i alla våra hus här på CRC. Jag sätter mig vid datorn vid receptionsdisken och går genom alla bokningar för dagen. Efter frukosten kör jag till Ikea och köper ljus i alla former och dofter som ska användas i receptionen nu när hösten närmar sig med stora steg. Idag bjuds det på många kakor: från Lars som ska ha semester och Fatima som slutar sitt sommarjobb på it-avdelningen. På eftermiddagen kontrollerar jag rumsbokningarna i ”Time Edit”, rumsbokningen på universitet och ”phpScheduleIt” och jag ställer upp dörrarna för nästa vecka. Det finns inga kvällsbokningar som man ska ha extrakoll på. Samma sak gör man för de allmänna lokalerna men bara för måndag morgon. Kan bara konstatera att det blir mer och mer bokningar för varje dag, folk avslutar sin semester. På ”Smart Signs”-skärmarna lägger jag upp restaurangens meny för nästa vecka på våra monitorer här i foajén och ute på Wallenberglabbet. Och en information om en workshop som ska ha plats i Lund på BMC i slutet av september. Det har varit en fin vecka: en mjuk start, något nytt och lite överraskningar. Men det bästa av allt är att det aldrig är tråkigt!

diana vaduva

11


12

Närv 3/2012 tema: gemenskap & engagemang

FORSKNING Forskningens dag:

Frisk som foster – frisk som vuxen? Nu är det dags att ladda för årets Forskningens dag som äger rum den 6 och 7 november. I år presenteras dagen enligt ett ny t t o ch m er interaktiv t koncept med filmer, samtal och föreläsningar om den forskning som bedrivs i Skåne kring befruktning, fosterdiagnostik, fostrets hälsa och konsekvenser för hans/hennes hälsa som vuxen samt etiska frågeställningar som väcks till följd av forskningens landvinningar mm. Vetenskapliga arrangörer är Aleksander Giwercman, Yvonne Lundberg Giwercman och Ulf Kristoffersson. Vid Forskningens dag i Malmö delas pris för Yngre framgångsrik klinisk forskare inom Region Skåne ut. Vid Forskningens dag i Lund delas Eric K. Fernströms Nordiska Pris och Svenska Pris till yngre forskare ut. MALMÖ, Tisdag 6 november, Jubileumsaulan, Skånes universitetssjukhus, Malmö , kl 13.30 – ca 18.00 LUND, Onsdag 7 november, Aulan, Skånes universitetssjukhus, Lund, kl 13.30 – ca 18.00 Hela programmet hittar du på: www.med.lu.se/forskningens_dag

Excellensseminarium med Martin Chalfie Den 2 oktober gästas Medicinska fakulteten av Nobelpristagaren i kemi 2008, professor Martin Chalfie. Tillsammans med Osamu Shimomura och Roger Y. Tsien fick Chalfie Nobelpriset för upptäckten och utvecklingen av det grönt fluorescerande proteinet, GFP. GFP är det som gjort det möjligt att studera cellers livsprocesser med blotta ögat. Välkommen till en öppen föreläsning! Tid och plats: 2 oktober, kl 16-17, Fernströmsalen, BMC, Lund. Begränsat antal platser, först till kvarn gäller.

Health Sciences Lab öppnar upp Health Sciences Lab (HSL) är ett metabolt och muskulärt laboratorium med stark forskningsanknytning inriktat mot livsstil, idrotts- och arbetsfysiologiska tester, rådgivning och utbildning. Laboratoriet som ligger under Institutionen för hälsa, vård och samhälle, har tidigare varit knutet endast till institutionens forskning. Nu öppnar man upp även för andra intressenter. Vad är det som är speciellt med HSL? - Vi är ett personligt och engagerat laboratorium med hög kompetens och möjlighet att göra många olika sorters tester i en lugn miljö, säger Åsa Tornberg som är ansvarig för HSL. Varför blir det tillgängligt för andra intressenter nu? - Vi vill utöka samarbetet med andra forskare och mellan universitet och idrott. Genom att vi nu har lyckats frigöra lokaler får vi möjligheten att verka för universitetets alla tre uppdrag: forskning, utbildning samt den tredje uppgiften. Vad är framtidsplanerna för HSL? - Planerna är att vi även ska börja ta muskelbiopsier för att kunna göra mikroskopiska analyser. Vi vill också öka tillgängligheten och samarbetet med andra.

Vad bedriver ni för forskning själva? - Just nu bedriver vi en studie där vi tittar på elitidrottande kvinnor och hur deras ämnesomsättning anpassar sig till kost och träning. Vem är välkommen? - Vi vänder oss i till forskare inom fältet för livsstilsrelaterade sjukdomar, idrotts- och arbetsfysiologi men också till olika utbildningsprogram. Även tränare samt aktörer inom rehabilitering av idrottsskador är välkomna. Åsa Hansdotter Health Sciences Lab erbjuder: • Konditionstest • Styrkemätning och biomekaniska analyser • Ämnesomsättningsmätning • Kostanalys • Träningsplanering Läs mer: www.med.lu/se/hvs


Närv 3/2012 tema: gemenskap & engagemang

UTBILDNING total makeover

Nystart för sjuksköterske- och röntgensjuksköterskeprogrammen

Nya utbildningar till sjuksköterska respektive röntgensjuksköterska sjösätts HT 2012. Bakgrunden är att studenterna har efterlyst höga och tydliga krav i utbildningen, och att utbildningen behövde anpassas för framtidens behov. Ett strukturerat förändringarbete har pågått under drygt två år vid Nämnden för omvårdnadsutbildningar (NOU). Visionen har skapats av studenter, lärare, administratörer och ledare vid de respektive programmen. Ett intensivt arbete har bedrivits i en nära samverkan med bland andra avnämare i Region Skåne och Helsingborgs kommun. Varje onsdagseftermiddag har varit avsatt för förändringsarbetet. Diskussioner och work-shops har mynnat ut i ett konstruktivt och stärkt samband mellan lärandemål, läraktiviteter och examinationsformer. Den 20 augusti var det ”kick-off”, då stolta lärare och ledare presenterade sina respektive kurser för inbjudna gäster från bland annat universitetsledningen och Region Skåne. I båda utbildningarna utgör de sex nya kärnkompetenserna för vårdpersonal stommen, det vill säga: • personcentrerad omvårdnad, • teamsamverkan, • evidensbaserad vård,

• • •

förbättringskunskap för kvalitetsutveckling, säker vård och informatik.

Lokala profiler har definierats. För sjuksköterskeprogrammet är denna ”processorienterad omvårdnad” och för röntgensjuksköterskeutbildningen är den ”bilden i relation till människa och teknik”. Pedagogiska verktyg kommer att användas i form av lärplattformen Moodle samt yrkesmässig vägledning i basgrupp under hela utbildningen med fokus på studentens lärande, etik och professionsutveckling. En ledstjärna i arbetet med de nya utbildningarna, har varit, och är, studentens delaktighet. Stor möjlighet till internationalisering erbjuds, inte minst på hemmaplan med hjälp av spännande virtuella miljöer. Petra Lilja Andersson Ordförande i Nämnden för omvårdnadsutbildningar, NOU

In the autumn semester 2012, new programmes in nursing and radiology nursing are being launched. The Board of Nursing Sciences Education has been working on the two programmes for two years. Both programmes are built around the six new core competencies for healthcare professionals: patient-centred care, teamwork and collaboration, evidence-based practice, quality improvement, safety and informatics. A guiding principle in the work on the new programmes has been, and is, student participation. There are many opportunities for internationalisation, especially on home turf using exciting virtual environments.

Att vara i nuet – träna dig i Mindfulness Hjärnan kan tränas som vilken muskel som helst. Mindfulness, medveten närvaro, är träning i att vara närvarande i nuet. Vi kan nämligen träna hjärnan så att den gör oss lugnare, höjer humöret och fatar klo kare beslut. Genom träning kan vi även styra vår koncentration och uppmärksamhet och nå större självinsikt. Åsa Nilsonne är professor i medicinsk psykologi på Karolinska Institutet, psykiater och författare. Hon ger verktyg till hur vi kan minska vår stress och få vår hjärna att bli coolare. Den 3 oktober kl 14-16 föreläser hon om att vara i nuet - träna dig i mindfulness. Plats: SSSH-salen, Health Sciences Centre, Baravägen 3, Lund Fri entré! Mer information: www.med.lu.se/hsv

Nytänkande i vården 2012 - examensarbete med vårdperspektiv Syftet med dagen är att återföra resultat från examensarbeten med potentiell nytta för vården till olika vårdgivare och andra intressenter. Studenterna visar i sina examensarbeten på värdefulla insikter och färdigheter som ofta resulterar i nya redskap och möjligheter som vi borde ta tillvara. Varmt välkomna till en spännande eftermiddag! Tid och plats: 24 oktober 2012, kl. 12.00-15.00, Aulan, Centralblocket, Skånes universitetssjukhus, Lund Se detaljerat program: www.med.lu.se/nytankande

13


14

Närv 3/2012 tema: gemenskap & engagemang

internationellt

reserapport

Fördjupat samarbete med Australien Ingrid Lennart, Kajsa Johansson, Anders Jönsson och Boel Heister Trygg från audiologiutbildningen åkte under våren till Australien för att besöka samarbetspartners, återuppliva och skapa nya kontakter för student- och lärarutbyten. Första anhalt var National Acoustic Laboratory, NAL, i Sydney. Vi mottogs av Harvey Dillon, research director. Vid NAL bedrivs patientnära forskning, bl a inom barnaudiologi och audiologisk prevention. Vi planerade gemensamt att några av våra studenter ska kunna ingå i en forskargrupp och skriva uppsatser vid NAL, att inbjuda Sharon Cameron för att i Sverige presentera sin forskning inom ramen för den internationella teorikursen i masterprogrammet, och i ”internationalisering på hemmaplan” för alla studerande vid Audiologiskt forum; att fortsätta personkontakterna och att följa utvecklandet av en pedagogisk internationellt tillgänglig hemsida Nästa anhalt var University of Melbourne där Gary Rance, professor vid Audiology, Hearing and Speech Sciences, tog emot oss. Vi jämförde våra utbildningsprogram och fick ta del av Gary Rances forskning och diskuterade samarbetsmöjligheter. Strax efter vår hemkomst återkom prof Rance med erbjudande för en student att delta i ett forskningsprojekt redan i höst. Sista anhalt var University of Queensland, UQ, där vi har en utbytesstudent på plats. Vi fick ett hjärtligt mottagande på UQ av bl a de lärare som varit i Lund och hållit varsin workshop inom ramen för vår internationella teorikurs på masterprogrammet: Wayne Wilson och Louise Hickson. Vi utbytte erfarenheter bl a kring klinisk utbildning in campus och s k standardpatienter, tog del av pågående pedagogisk forsk-

ning med jämförelser mellan simulerad färdighetsträning och traditionell klinisk undervisning, skalor för bedömning av färdigheter hos studenter. En intressant rapport gjord för Health Workforce Australia – A national approach for the integration of simulated learning environments into Audiology education finns på hemsidan: healthworkforce.au). Därefter hade vi ett möte med bitr. professor Joseph Kei, avdelningschef för Division of Audiology och handledare för vår student. Avdelningen utgör en föredömligt integrerad behandlings-, undervisnings- och forskningsmiljö. Under alla terminer deltar studenter vid något tillfälle/termin vid screeningundersökningar bl a i aborigingrupper Med Louise Hickson, professor i audiologi och chef för samtliga program inom fakulteten, även arbetsterapi, logopedi och sjukgymnastik och gästlärare vid LU 2010 diskuterade vi hur vi skulle gå vidare med vårt framtida samarbete utöver det som redan sker. När det gäller studentutbyte får vi anpassa oss efter olika förutsättningar men det är helt klart att på båda håll önskar vi både inkommande och utresande studenter och för både kortare perioder inom kurser och för längre inom ramen för vetenskapligt projekt/uppsats. Louise Hickson och Jeanette Mar från internationella avdelningen är mycket positiva till vår flexibilitet. Vi kom överens om en modell för samverkan som redan nu kan implementeras och skötas inom ramen för överenskommelser

mellan våra universitet, samtidigt som vi på sikt påbörjar utarbetandet av ett avtal för audiologi specifikt. Vi utbytte också tankar om strimmor, portfolios och andra vägar att både stimulera och dokumentera aktiviteter utanför curriculum, framför allt internationella. Vi har redan ett etablerat samarbete och besöket ledde till att vi nu tar ytterligare ett rejält steg framåt: Studenter från LU är välkomna att delta i tre parallella kurser vid UQ under kortare perioder inom ramen för valbar kurs på avancerad nivå inom audiologiutbildningen med examination vid LU. Studenter från LU kan även fortsättningsvis delta i forskningsprojekt vid UQ enligt den modell som nu prövas med vår student Lovisa Falkman Johnson med datainsamling vid UQ, slutförande och examination vid LU. Handledning sker både från UQ och LU. Vi ska också förbereda för att ta emot studenter från UQ vid LU under kortare perioder med skräddarsytt program: deltagande i flera kurser och i engelsktalande PBL-grupp. Fortsatt utveckling av lärarutbyten ska ske. Louise Hickson inleder förberedelser av överenskommelse, tillsammans med internationella koordinatorn vid UQ. Boel Heister Trygg Programdirektör audiologiutbildningen Fotnot: En utförligare reserapport finns att läsa: http://www.med.lu.se/audiologiutbildning


Närv 3/2012 tema: gemenskap & engagemang

internationellt Sjuksköterskeprogrammet

Studentutbyte med Portugal Under ett par intensiva dagar besökte Anne Lundwall och Lena Hagman vårdskolan i Coimbra i Portugal som sjuksköterskeprogrammet har ett långgående studentutbytesavtal med. Huvudsyftet med besöket, som de fått pengar från Erasmus kontaktmedel för att genomföra, var att se närmare på hur de arbetar, vilka förutsättningar våra studenter har när de kommer på utbyte, samt fördjupa banden mellan de två programmen. Coimbra är en universitetsstad med ca 140 000 invånare, belägen ca 20 mil norr om huvudstaden Lissabon. Universitetet är organiserat med 8 fakulteter med totalt omkring 20 000 studenter och 1660 lärare. Liksom Lund har Coimbra ett traditionsrikt studentliv. Coimbra har många vänorter, däribland Lund, Sverige. Escola Superior de Enfermagem de Coimbra är vårdhögskolan i Coimbra. Sjuksköterskeprogrammet i Coimbra är således högskolestudier, inte universitetsstudier. Sjuksköterskeutbildningen är 4 år, 8 terminer. Coimbra är delad i två delar av floden Mondegos, men sammanbunden av tre broar. På varje sida av floden finns ett sjukhus. Tidigare fanns det ett sjuksköterskeprogram på varje sida av floden, en skola vid varje sjukhus, men sedan 5-6 år är de två sjuksköterskeskolorna sammanslagna till ett sjuksköterskeprogram. Det finns som sagt två sjukhus (universitetssjukhus) i staden där varje inriktning ex. onkologi finns i ett ”eget” hus. Alltså ett hus för onkologi, ett hus för ortopedi, ett hus på barnsjukvård etc. Till sjuksköterskeutbildningen finns två Campus, A och B. Ett campus till vart sjukhus. Sjuksköterskestudenterna i Coimbra gör mestadels verksamhetsförlagd utbildning, VFU, inom Coimbra,

men kortare resor kan förekomma. Gällande inresande studenter gör alla VFU inom Coimbra. Portugal har brist på sjuksköterskor, och behöver ca 20 000 nya. Sjuksköterskeutbildningen i Coimbra har gott rykte och de nyutbildade sjuksköterskorna anställs ofta i England, Irland och Spanien m fl vilket är ett problem för Portugal. De portugisiska sjuksköterskorna får bättre lön i dessa länder än i Portugal. Klart jämförbart med vår sjuksköterskeflykt till Norge. Portugal har under senare år fått stora problem med överviktiga ungdomar som fått välfärdssjukdomen diabetes typ II. Det känns som att mycket av utbildningen genomsyras av hälsopreventivt arbete. Exempelvis när studenter gör VFU på Health Care Center, hälsocentral, liknande vår primärvård (VC, BHV, BMM) ingår det även i sjuksköterskearbetet att var ute och informera skolbarn/skolungdomar om kost och hygienfrågor. Sjuksköterskan arbetar även på industrier/fabriker, man skulle kunna tänka sig att det är ungefär som våra företagssköterskor. Dessutom är de ute och jobbar inom hemsjukvård med såväl gamla som unga. Således,

när man arbetar eller gör VFU på Health Care Center ingår arbete liknande våra VC, BHV, BMM, skolhälsovård, företagshälsovård samt hemsjukvård. Dessutom har sjuksköterske-programmet nu ett 2-årigt projekt med hemslösa/arbetslösa. Sjuksköterskeutbildningen i Coimbra, upplevde vi vara på en akademisk nivå jämförbar med vår sjuksköterskeutbildning. Den personal vi träffade på sjuksköterskeprogrammet, internationella kontoret, skill-center, Recidencia, Health Care Center etc. kändes mycket välvilligt inställda till studenter såväl inhemska som inresta utbytesstudenter. Lena Hagman och Anne Lundwall Fotnot: Läs hela reseberättelsen på http://www.med.lu.se/medarbetare/internationellt/internationella_resor

Är du intresserad av att besöka något av fakultetens partneruniversitet som akademiker eller administratör? Ta kontakt med Internationella avdelningen på kansliet för mer information. Villkoren: http:// w w w.med.lu.se/medarbetare/internationellt/internationella_resor

15


16

Närv 3/2012 tema: gemenskap & engagemang

Sequel to the U21 UNMDG workshop at the University of Nottingham (UK) in June 2011, the baton of hosting the next workshop was happily received by the dean of the faculty of Medicine, Lund University, Sweden.

Greater understanding of the UNMDG:s On the 8th of June, this year, we received about 58 delegates from 4 of the U21 universities which included the University of Nottingham, the University of Birmingham, University College Dublin and Lund University. We had a rich blend of different health professions such as Medicine, Nursing, Public Health, Occupational Therapy, Physiotherapy, Dietetics, Dentistry, Pharmacy and Midwifery. The main aim of the workshop was primarily to help the students understand the UNMDGs and stimulate inter-professional problem solving. Challenges The event kicked off at 8.30 am with a brief welcome remark from Cecilia Lundberg, after which Per-Olof Östergren presented the importance of global health, emphasizing the challenges of achieving a sustainable development and how to work together within our professional fields to combat it. Derek Chambers from University of Nottingham gave an intersting speech on the U21 network and the UNMDG initiative, explaining the objectives, aims and core principles guiding them. Shortly after this, Shiraz Khan, Chair of the student body, spoke about the activities of the U21 UNMDG student

committee and how they plan to get more students involved. Students were then divided into 5 groups, each group having 2 facilitators as guides. They were assigned the task of analyzing and reporting the cases together. For about three hours, they brainstormed, searched through web-based information and prepared presentation of the cases. The first and second groups presented the case of a 14 year old Aboriginal girl living in Australia and who was referred to a school-based allied health service by her school principal due to concerns with her behavior, school performance and mental health. Both groups explained how the instability affected the educational and health system leading to an increased prevalence of homelessness, school dropouts and teenage pregnancy in the community. The third and fourth groups presented the case of an 18 year old village girl who migrated to the local city and became a commercial sex worker in China, and was found to be HIV positive. The groups focused on HIV management, sex education and its challenges in China. They outlined some of the problems the government policies poses on the attainment of the proposed solutions to the problems, including a review of the

one child policy and an improvement in the access and quality of health care. The fifth group presented the case of a high incidence of anemia prevalent in a Indian Himalayan community, with a majority of children infested by lice and scabies and complaining of “tummy pain”. They also emphasized the need to have different NGO workers in the region collaborate with each other and develop health programs that aligns with the cultural practices of the community. A great day No doubts, we had a great day packed with different activities. The conference was concluded after some closing remarks from Grahame , Karin and Caroline. We all enjoyed ourselves and had a dinner together at Tegnérs Restaurant, Lundagård where we all wined and dined. ADESOLA AJIBOYE Master student in the Public Health Programme Facts Are you interested in finding out more about the UNMDG and the work within the U21 Health Science group, please find information on http://u21health.mty.itesm.mx/


Närv 3/2012 tema: gemenskap & &engagemang Närv 3/2012 tema: gemenskap engagemang

nyanställda Institutionen för laboratoriemedicin, Malmö Elisabeth Ohlsson, forskningsadministratör, molekylär tumörpatologi Kristian Pietras, professor, experimentell onkologi institutionen för kliniska vetenskaper, Malmö: Lars E Olsson, professor/sjukhusfysiker, medicinsk strålningsfysik Amr al-Haidari, projektassistent, enheten för kirurgi Romana Solaja, utbildningsadministratör, allmänmedicin Raquel Perez Vicente, projektadministratör, socialepidemiologi Gawain Heckley, doktorand, hälsoekonom Mats-Åke Persson, databasadministratör, LUDC/diabetes och endokrinologi Nikolaj Oskolkov, biträdande forskare, diabetes och endokrinologi Steven Lowe, systemingenjör, LUDC/diabetes och endokrinologi Anna Jonsson, biträdande forskare, diabetes och endokrinologi Sara Schånberg Liedholm, kommunikationsstrateg, LUDC/ diabetes och endokrinologi Ahmed Delli, biträdande forskare, diabetes och celiaki Caroline Montén, doktorand, diabetes och celiaki Rasmus Håkansson, biomedicinsk analytiker, diabetes och celiaki Miljana Radenkovic, doktorand, cellulär autoimmunitet Nina Geidenstam, doktorand, klinisk obesitasforskning Inês Mollet, postdoktor, islet cell exocytosis Vishal Salukhe, doktorand, islet cell exocytosis Helena Malm, utbildningsbidrag, islet cell exocytosis Annika Axelsson, doktorand, islet patophysiology Christina Nilsson, kommunikatör, islet patophysiology/EXODIAB Javanshir Esfandyari, laboratorieingenjör Danute Sladkeviciene, administrativ assistent Shafgat Ahmad, doktorand, genetisk och molekylär epidemiologi Anders Olsson, biträdande forskare, epigenetik och diabetes Sofia Andersson, biträdande forskare, epigenetik och diabetes Markus Larsson, doktorand, socialmedicin och global hälsa Benedict Oppong Asamoah, doktorand, socialmedicin och global hälsa Mats Sundbeck, doktorand, socialmedicin och global hälsa Lotta Andersson, doktorand, molekylär metabolism Institutionen för Hälsa vård och samhälle: Parvin Pooremamali, biträdande forskare Emma Carlstedt, doktorand Lisa Ekstam, doktorand Lizette Mårtensson, doktorand Vanja Berggren, universitetslektor Christina Bökberg, doktorand Åsa Lefèvre, projektkoordinator Helena Rosén, universitetsadjunkt Connie Lethin, doktorand Eva Björkman, universitetsadjunkt Frida Eek, universitetslektor Viveca Fredlund, projektadministratör övrigt: Webbredaktör Sofia B Liljedahl, kommunikationsavdelningen, KansliM Gunnar Söderqvist driftschef vid BMC Service Lund

Institutionen för kliniska vetenskaper, Lund Lucas Holm, amanuens, avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi Tobias Kastberg, amanuens, avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi Elizabeth Murphy, laboratorieforskare, avdelningen för infektionsmedicin Emma Sandén, doktorand med utbildningsbidrag, neurokirurgi Swati Shukla, laboratorieforskare, avdelningen för infektionsmedicin Bodil Tham, vaktmästare, avdelningen för medicinsk strålningsfysik Cecilia Wahlström, biomedicinsk analytiker, onkologi Anna Åkesson, forskningsingenjör, avdelningen för medicinsk strålningsfysik Institutionen för laboratoriemedicin, Lund Linda Clarin, personaladm./informatör, institutionskansliet Kristina Lundin, laboratorieforskare, avd f klinisk genetik Aftab Nadeem, projektassistent, avd f MIG Kishori Dhulapala, projektassistent, avd f molekylärmedicin och genterapi Kristin Andersson, postdoktor, avd f arbets- och miljömedicin Rebeqa Gunnarsson, postdoktor, avd f klinisk genetik Arshad Jamal, biträdande forskare, Stamcellscentrum Parveen Kumar, laboratorieforskare, avd f klinisk genetik Carmen Patricia Montano, post doc, avd f molekylärmedicin och genterapi Ferras Stephen Albitar, projektassistent, avd f klinisk genetik Setareh Safavi, doktorand, avd f klinisk genetik, Helena Suresson, forskningsingenjör, avd f klinisk genetik Kristian Reckzeh, laboratorieforskare, avd f klinisk genetik Johnbosco Tayebwa, projektassistent, avd f klinisk genetik Carl-Magnus Björkdahl, projektassistent, avd f arbets- och miljömedicin Tahir Taj, projektassistent, avd f arbets- och miljömedicin Kristina Mattsson, projektassistent, avd f arbets- och miljömedicin Institutionen för experimentella vetenskaper Petter Säwén, Doktorand, Åldrande av stamceller Johanna Säll, Doktorand, Proteinfosforylering Daniel Sorobetea, Doktorand, Eosinofilers biologi Andrew McCourt, Doktorand, Biomarkörer vid hjärnsjukdomar Dan Holmberg, Professor, EMV, Francesco Bez, Doktorand, Basala gangliernas patofysiologi Eva Lenhoff, Forskningsadministratör, Basala gangliernas patofysiologi Martin Tinnerfelt Winberg, Biträdande forskare, Molekylär endokrinologi Zandra Körner, Doktorand, Muskelbiologi Abhishek Niroula, Doktorand, ProteinbioinformatikGabriel Teku, Doktorand, Proteinbioinformatik Adelé Månsson, Utbildningsadministratör, Kansli för experimentell medicinsk vetenskap Anette Trobäck, Projektassistent, Neuronano Research Center (NRC)

1717


Närv 3/2012 3/2012 tema: TEMA: gemenskap GEMENSKAP & & engagemang ENGAGEMANG 1818 Närv 2/2012

porträttet

Välkommen till Katarinas trädgård Grannens tupp gal entusiastiskt och får villaområdet på Kobjer att låta som riktig landsbygd. Klockan är tio över tio. Ett dussintal personer är redan på plats. Idag, söndagen den 12 augusti genomförs evenemanget ”1000 trädgårdar” runt om i Sverige. EMV:s arbetsmiljösamordnare, Katarina Johansson, är en av de privatpersoner som öppnat upp sin trädgård för allmänheten under en dag. Katarinas man Henric är redan inbegripen i det första av flera samtal på ämnet buxbomssjuka. – Det gråa partiet här var en parterre i buxbom, men vi var tvungna att ta bort den, berättar han. – Angreppen verkar bli lindrigare i år, genmäler besökaren, och uttrycker en förhoppning om att många skånska kyrkogårdar grävt upp sin buxbom i onödan. Katarinas och Henrics trädgård utmärker sig genom flera sorters formklippta klot, förutom buxbom finns här även klot av liguster, myrten och idegran. Samtalet övergår i redogörelser för hur de båda herrarna går tillväga när de spritar sina trädgårdsredskap för att inte sprida den mycket smittsamma svampsjukdomen. Sommaren 2011 påbörjade Katarina Johansson sin anställning som arbetsmiljösamordnare på institutionen för Experimentell medicinsk vetenskap, EMV. Katarina hade tidigare arbetat med arbetsmiljöfrågor på AstraZeneca. I den nya deltidstjänsten på EMV såg hon en möjlighet att få mer tid för

sitt stora trädgårdsintresse. Under året har hon, tillsammans med kollegan Lisette Eklund, systematiserat arbetsmiljöarbetet genom att ta fram en HMS-pärm till institutionens 60 forskargrupper, lägga upp en omfattande HMS-hemsida, genomföra 18 skyddsronder, se över brandorganisationen, utbilda forskargruppledare och jobba hårt på en gemensam GMM-anmälan till Arbetsmiljöverket. Hon har dessutom kommit att påverka diskussionerna kring fikabordet, som numera allt oftare handlar om trädgård. Nu uppvaktas hon just med anledning av trädgårdsintresset: En besökare har tagit med sig en alldeles speciell present: Ett strikt spaljétorn i smide som tillhört trädgårdsnestorn Ulla Molin. Ulla Molin dog 1997. Hennes signum var strävan att utjämna gränsen mellan inomhus och utomhus, och att skapa små, väl avgränsade rum ofta med hjälp av enkla växter. Hon arbetade mycket med marktäckare som kattfot och murgröna i stället för gräsmattor. – Just kontakten mellan inne och ute tycker jag är en av de


Närv 3/2012 tema: gemenskap & engagemang 19 Närv 3/2012 TEMA: GEMENSKAP & ENGAGEMANG 19

porträttet

saker jag tycker jag har lyckats bäst med i trädgården, säger Katarina. Ulla Molin är definitivt en idol. Katarina har valt andra marktäckare, men i övrigt ser man att Ulla Molin hade uppskattat trädgården. Gräsmatta finns här ingen överhuvudtaget, istället kännetecknas rabatterna av kontraster; stora blad kontrasteras mot små, oxblodsfärgade lövverk står bredvid limegröna eller silverfärgade. – Jag är egentligen inte speciellt intresserad av blommor, brukar Katarina säga. Sen bjuder hon ofta på en poetisk utläggning om kopparlönnens bark och dygden av så kallade ”vintervärden”, det vill säga att trädgården är snygg även en tisdagförmiddag i februari. Fast så fort hon yttrat ordet ”vintervärde” brukar hon inte kunna hålla sig för skratt, det låter alldeles för högtravande. Högtravande eller ej, resultatet blir bra. Trädgårdstidningar och trädgårdssällskap hör av sig i parti och minut för att komma och hälsa på. Utöver sin sevärda trädgård har Katarina sedan förra året även en odlingslott. Under äppelträdet har ett ungt par, från grannodlingslotten slagit sig ner. De presenterar sig som Tilda och Anders. De är på besök i den ”riktiga” trädgården för första gången. Jag frågar dem på vilket sätt Katarinas odlingslott skiljer sig från hennes trädgård: – Lotten är väl sjukstugan och experimentverkstaden, säger Anders. – På lotten odlar de potatis och växter som tar mycket plats. De hade jättefina pumpor förra året, tillägger Tilda. – Lotten är ingen sjukstuga utan en plantskola, opponerar sig Katarina. Där har jag en massa reservplantor, till exempel om all min buxbom skulle dö.

Plötsligt dimper en kvist från trädkronan ner på bordet. – Det var inget äpple den här gången i alla fall, konstaterar paret snabbt. – Katarina varnade oss, fortsätter Tilda; hon hotade med att dela ut hjälmar. Antalet besökare är nu uppemot trettio personer. – När man är med i den här typen av arrangemang omfattas man av en speciell försäkring, berättar Katarina. Men vi såg till att ta ner hängmattan iallafall. Det är lätt att dra vissa paralleller till riktlinjerna för LU:s HMS arbete. Eller som Katarina själv skriver på hemsidan: ”Genom att bedriva HMS-arbetet på ett systematiskt sätt kan vi upptäcka risker (…) och åtgärda dem i tid, samt förebygga att anställda och studenter drabbas av olycksfall (…)” Vidare ska ”[HMS-arbetet] omfatta alla fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som har betydelse för (…) miljön.” – Folk mår bra av att vara i skogen, i parken eller trädgården, säger Katarina. Det är avstressande. Man behöver absolut inte göra som jag och odla upp hela sin bakgård. Fast gör man det, så behöver man inte gå på Friskis och Svettis. Jag är i rörelse non-stop när jag pysslar i trädgården. De fysiska, psykologiska och sociala förhållanden i närmiljön i villaträdgården i Kobjer har sannerligen guldkant; solen skiner och sommarbrisen svalkar precis lagom. Ca 200 besökare senare har både Katarinas sticklingar och småkakor sålt slut. Katten Pipen som legat och päst i solstolen tycks även han trivas. Han hoppar lojt ner och låter sig väl smaka av kattmyntan. anna appelberg


Lunds universitet medicinska fakulteten Box 117 221 00 Lund Tel 046-222 00 00 www.med.lu.se

Science as a piece of art anna appelberg columnist

I

prefer science that contains the dimension of art. Likewise, to me, science is the hallmark of really interesting art. Just about the only thing I can remember after a full year of university chemistry is how blown away I was by the dual nature of the oscillating single and double carbon bonds of a benzene molecule. I simply couldn’t understand why this molecule didn’t have a gallery and a dealer. I’m aware that many of you are in fact, like I was, in pursuit of building a career on a molecule, and I’m happy to say you are in it with the best of them: Björk’s 2011 Album “Biophilia” is a collection of music based on nature, science and technology. Among others, it features the song “Virus”, a love story between a virus and a cell. The virus loves the cell so much it eventually destroys it. Instead of a video, this song comes with an app, an interactive game that challenges the user to halt the attack of the virus. However, the song stops if the player succeeds. In order to hear the rest of the song, the players have to let the virus have its course.

have yellow sheets on the mattress in that room. Everyone else seemed to like it fine. But something just didn’t seem right. Then I put it into musical terms and then I thought: That’s a tritone!! That D flat and G! No wonder I don’t like it!* In his book “What is art and 100 other super-important questions” (“Vad är konst och 100 andra jätteviktiga frågor”) renowned Swedish artist Ernst Billgren offers me an unexpected explanation for my fascination with science and art, and my suspicion that science may indeed be art: “There is not a single piece of art that is considered important in our modern museums today that wasn’t also considered new when it came out,” Ernst Billgren writes. To me, the exploration and novel discoveries immanent in science makes science the ideal inspiration source for art and makes the scientist an artist. Wouldn’t you agree with me? Looking even closer at modernism, Billgren gives me yet another parallell between art and science: “Since the arrival of Modernism,” he writes, “artists have been interested in finding new languages for art. Walk into a room with people who have invented new languages and I guarantee that you will be confused.”

B

A less commercial actor, who has nature to thank for her rare gift, and science to thank for its explanation, is pianist Laura Rosser. Laura Rosser has the medical condition synesthesia. She hears colors. Her brain is wired in a way that allows signals from one sense to trigger brain circuits usually associated with another sense. In an interview with an American National Public Radio station she describes her condition like this: “Every synesthee has a different system,” she explains, “for me C mayor is classic black, no sharps, no flats. And then you move up to my favorite key, D flat, which is periwinkle (lavender), very flowing… And then D is blue, a bold, classic blue. B mayor is a sparkling silver.” One of Laura Rosser’s greatest fears is that she will some day loose her ability to hear color. However, her rare gift isn’t always a harmonious walk in the park: “I have a periwinkle room that I painted in my house, and I couldn’t figure out one day why it just didn’t make sense to

Hear! Hear! To me, science is full of secret languages. To please me (and the public), scientists have to walk the extra mile and make these languages comprehensible. Also, alarmingly, the fact that you have a new language doesn’t necessarily mean that you have anything to say. Luckily, if you feel art as science is an overwhelming endeavor and you no longer aspire to be an artist-to-be scientist, Billgren does offer a backdoor: “It’s impossible to understand someone that hasn’t said anything,” he concludes. “But it is possible to like him.” Maybe that’s why scientists have such a good reputation in society? *A tritone sounds dissonant and is therefore often avoided in western music. Laura’s particular tritone was even called “The Devil’s tritone” in medieval times.

Närv nummer 3 2012  

Närv nummer 3 2012, tema Gemenskap & Engagemang

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you