Page 1

FL IP FO R

Rent protein - nyckel till livets processer sid 8 Musik & molekyler sid 3

SH

PÅ KUA FÅR STUDENTERNA JOBBA PÅ RIKTIGT SID 6

LI

”Hands off”

G

PERSONALTIDNING FÖR MEDICINSKA FAKULTETEN VID LUNDS UNIVERSITET

EN

NÄRV!

NR 1 | 2013


Hands off! På riktigt! Som du säkert redan märkt har Närv fått en engelsk del. Medicinska fakulteten har som mål att kommunicera bättre på engelska och Nerve! är en av de satsningar som görs under 2013. Den engelska delen är tänkt att kunna läsas av alla och är inte en spegling av den svenska versionen. Elisabeth Dawson, engelskspråkig kommunikatör berättar mer på sidan 15. Vänd på tidingen och häng med till University of British Columbia (UBC). Du kan också läsa vad några av våra internationella medarbetare tycker om Sverige. På kliniska utbildningsavdelningen (KUA) i Malmö är det ”hands off” som gäller. Handledarna finns till hands men det är studenterna som utför arbetet med patienterna. Ansvar på riktigt! Läs mer om KUA och andra interprofessionella inslag i utbildningen på sidan 5-7. Med hjälp av proteiner kan man lösa många av livets mysterier. Till exempel hur man kan lura kroppens immunförsvar vilket skulle kunna påverka förloppet vid transplantation och autoimmuna sjukdomar. Oftast behövs stora kvantiteter protein och det kan nu forskare vid Lunds universitet få tack vare en eldsjäl som startat en proteinproduktionsplattform. Läs mer om proteiner på sidan 8-9.

Foto: Charlotte Carlberg Bärg

missa inte. 11

Närv på engelska.

8

Proteiner - nyckeln till livets processer.

Trevlig läsning! SOFIA B LILJEDAHL, REDAKTÖR sofia_b.liljedahl@med.lu.se Kontakta mig gärna med tips och idéer!

ADRESS Kansli M, Hämtställe 66 BMC F12, 221 84 Lund Tel: 046-222 00 00 (vx) www.med.lu.se/narv

ANSVARIG UTGIVARE Johanna Sandahl, kommunikationschef

REDAKTIONSRÅD Anita Nydemark, Anna Appelberg, Anna Arstam, Annika Jögi, Björn Martinsson, Elsa Warkander, Eva Bartonek Roxå, Helena Christianson (studentrepresentant), Jens Persson, Johanna Sandahl, Juan Merlo, Karin Frydenlund, Karl Swärd, Katarina Branzén, Katrin Ståhl, Olle Dahlbäck, Nina Hult, Carola Tilgmann, Viktoria Klingenfors och Åsa Hansdotter

OMSLAGSFOTO Närv: bild från klinisk utbildningsavdelning (KUA) Åsa Hansdotter Nerve: bild på internationella studenter, Mikeal Riesdal

REDIGERING Sofia B Liljedahl, redaktör

TRYCK Lenanders Grafiska AB

Foto: Kennet Ruona

2


PORTRÄTT

”Musiken har alltid funnits där. Oavsett vad jag sysslat med har jag känt att jag måste få utrymme att spela eller skapa musik”.

Musik och molekyler är hans melodi Andreas Holmér är forskare i klinisk kemi på Wallenberglaboratoriet i Malmö.

Andreas Holmér drivs av viljan att bryta ny mark inom forskningen. Men han är framåtskridande även i andra världar, till exempel inom musiken. - I naturvetenskaplig forskning finns det en sanning per definition. Inom musik och andra konstyttringar är det annorlunda, där går det inte på rationella grunder att avgöra vad som är rätt och fel. Men i båda fallen krävs inspiration och det gillar jag, förklarar Andreas Holmér. Andreas har en postdok-tjänst vid Institutionen för laboratoriemedicin i Malmö. Intresset kretsar särskilt kring proteinet apoM och signalmolekylen S1P. Andreas och hans kolleger har kopplat dessa till ett blodfett, HDL, som vardagligt brukar kallas ”det goda kolesterolet”. Målet är att öka kunskapen kring vad som ligger bakom förfettning och förkalkning av våra ådror samt därtill kopplade hjärt-kärlsjukdomar. Forskarkarriären var dock inte utstakad. Efter gymnasiet påbörjade han utan mer långvariga funderingar civilingenjörsstudier i Uppsala. Men ganska snart insåg han att det inte var hans grej och sadlade om till biomedicin vid Lunds universitet. Innan dess hann han även med ett gästspel som student inom musikvetenskap. - Musiken har alltid funnits där. Oavsett vad jag sysslat med har jag känt att jag måste få utrymme att spela eller skapa musik. Det började i unga år med pianolektioner hemma i Trollhättan. Även föräldrar och syskon har ett musikaliskt intresse och trakterar andra instrument. - Jag har många järn i elden, säger Andreas försynt när han berättar om sitt senaste projekt Ru.M, som är en förkortning av Rytm und Melodi. Ru.M är en klubb för elektronisk musik och nutida konst som ännu är på planeringsstadiet. Andreas beskriver den som ett blygsamt försök till allkonstverk och en naturlig fortsättning på hans tidigare projekt med musikaliska och visuella uttryck.

Hit hör bl.a. skivbolaget Pitch9 Recordings och den elektroniska duon Please som gjorde melodisk pop som kan föra tankarna till band som Pet Shop Boys, New Order och Saint Etienne. Please var spännande nog ett utpräglat distansarbete, där Andreas skapade musiken på sin dator och sedan mejlade filerna till en tidigare forskarkollega för sångpålägg. Andreas har också gjort remixar av andra artister, t.ex. Malmöbandet MFMB och Lundabaserade sångerskan Sara Thuresson. Och framtiden – är det medicinsk forskning som gäller även på sikt? - Framtiden? Jag vet inte. Det kan vara fortsatt forskning, men också något annat. Huvudsaken är att det är kreativt och spännande. Det verkar vara ett förhållningssätt som fungerat bra hittills. TEXT & BILD: BJÖRN MARTINSSON

Fram till 2008 spelade Andreas Holmér i gruppen Please. Han har också formgivit cd-omslagen ovan. Lyssna! Gratis nedladdning av musik med Please: 23seconds.org/please.htm

3


Ny strategisk plan 2012 - 2017 Vid fakultetsstyrelsens sista möte förra året beslutades fakultetens nya strategiska plan för 2012- 2017. Vår nya vision lyder ”En medicinsk fakultet som förstår, förklarar och förbättrar vår värld och människors hälsa”. Den Medicinska fakulteten har en lång historia av framgångsrik utbildning och forskning. Idag är vi internationellt ledande inom flera områden. Det är en utmaning att fortsätta denna positiva utveckling och ta vara på de möjligheter som skapas. Den nya strategiska planen ska visa oss vägen framåt de kommande fem åren. Planen vänder sig i första hand till oss, fakultetens medarbetare, och våra studenter. Den ska vara ett stöd för oss i vårt fortsatta gemensamma arbete. Samverkan löper som en röd tråd genom hela planen.

Samverkan inom fakulteten, samverkan inom hela universitetet och samverkan med våra samarbetsparter, främst hälsooch sjukvården. Jag är övertygad om att vi kan utveckla ännu bättre forskning och förbättra vår utbildning genom att i högre grad använda varandras olika kompetenser, erfarenheter och perspektiv. Här har vi fortfarande en stor förbättringspotential. Jag ser verkligen fram emot att tillsammans med er omsätta strategierna i praktisk handling. GUNILLA WESTERGRENTHORSSON, DEKANUS

Alla medarbetare ska ha fått ett exemplar av den strategiska planen i sitt postfack. Beställ fler exemplar Planen finns på svenska och engelska. Kontakta fakultetens kommunikationsavdelning, info@med.lu.se. På webben Den strategiska planen finns även på vår webbplats, www.med.lu.se/strategisk_plan

Hallå där Lars B Dahlin - ny prodekan... Han är hallänning, vinterbadare, överläkare och professor i handkirurgi. Nu är han även prodekan och vice ordförande i fakultetsstyrelsen vid Medicinska fakulteten. Lars B Dahlin har arbetat på Skånes universitetssjukhus i Malmö i 25 år och kommer att fortsätta sitt kliniska uppdrag kombinerat med forskning. Till Medicinska fakulteten kom han 2009.

på bra utbildning både på grund- och avancerad nivå så att vi står oss nationellt. Rekryteringsmässigt måste vi ha bredd. Utan bredd kan vi inte få fram spets! HUR JOBBAR DU? Något jag har lärt mig inom idrotten, när jag själv spelat fotboll och när jag varit aktiv som förälder eller ledare i olika föreningar, är att man måste spela som ett lag. Det är samma sak i arbetslivet. Ska vi positionera oss inom sjukvård och forskning måste vi se oss själva som en organisation, oavsett om vi jobbar i Lund eller Malmö. Däremot måste vi inte alltid tycka lika eller ha samma uppfattning om saker och ting. Det måste vara högt i tak så att det kan bli bra diskussioner.

VISION Det är en lång väg från molekyl till människa och jag skulle önska att fler områden knyts ihop av de tre benen i verksamheten; det vill säga experimentell forskning, klinisk forskning samt hälso- och vårdvetenskap. Delarna ska också ha ett gott samarbete med sjukvården.

VAD GÖR DU FÖR ATT KOPPLA AV? Jag vinterbadar på kallbadhuset i Bjärred. Bäst blir det om jag har motionerat innan. Då stressar jag ner och får goda idéer. Lars B Dahlin är uppvuxen i Varberg och har studerat i Göteborg. Att bo nära havet är nödvändigt!

VAD ÄR VIKTIGT FÖR DIG? Att det ska bli bra för patienten är en stor drivkraft för mig. Jag försöker alltid ha det perspektivet oavsett om det gäller forskning, utbildning eller kliniskt arbete. Några andra områden som jag känner lite extra för är satsningar på utbildning och yngre forskare. Vi måste satsa

SOFIA B LILJEDAHL

4


TEMA interprofessionella inslag i utbildningen

Studenter lär sig tillsammans Håkan Sköld, läkarstudent och Mylla Ernfors sjukgymnaststudent samtalar med en patient. Sara Oscarsson, legitemerad läkare och handledare håller sig i bakgrunden.

När två eller fler studenter från olika professioner tillsammans lär sig av, med och om varandra kallas det för interprofessionell utbildning. Tanken är att man ska lära sig tillsammans för att sedan kunna arbeta tillsammans i syfte att öka kvaliteten i vården. På den Kliniska utbildningsavdelningen (KUA) får studenterna under två veckor känna på hur det är att vara läkare eller sjuksköterska på riktigt. De ska lära sig med, av och om varandra vilket är grundtanken för det interprofessionella lärandet. Därför är det studenterna som går rond, de som sköter patienterna och de som lämnar Cecilia Benoni koordinator över till nästa team. För läkarför KUA-nätverksgruppen. studenterna ligger de här två veckorna under termin 8 och för sjuksköterskestudenterna är det under termin 6. - Allt sker i mötet mellan studenterna. Man lär sig om sin egen profession och roll och de andras profession och roll. Det blir tydligt vad man egentligen ska kunna och vad de andra kan, säger Cecilia Benoni. Hon är överläkare och adjungerad universitetslektor och har ett fakultetsövergripande uppdrag att vara koordinator för KUA-nätverksgruppen och att utveckla den interprofessionella kliniska utbildningen. KUA i Malmö skapades genom ett samarbete mellan Lunds universitet, Malmö högskola och Skånes universitetssjukhus och har funnits sedan 2005. I Lund finns sedan tidigare KUM - klinisk undervisningsmottagning på Akutmottagningen och

Ortopediska klinikens undervisningsavdelning. Höstterminen 2012 startade en KUA enligt Malmömodell i Lund. Denna modell ligger till grund även för KUA i Helsingborg med start vårterminen 2013. För blivande läkare och sjuksköterskor är det obligatoriskt med KUA medan arbetsterapeuter och sjukgymnaster för närvarande kan välja. BRA KOMMUNIKATION Cecilia Benoni understryker att det är viktigt att studenterna känner glädje i arbetet och att de vågar försöka. - Ska man våga måste man kunna tala med varandra. Bra kommunikation skapar medarbetarskap som är grunden för teamarbete. Det leder till bättre kvalitet i vården. Det är 25 år sedan som Världshälsoorganisationen (WHO) i sin rapport Learning together to work together for health betonade vikten av organiserat samarbete mellan olika utbildningar inom hälso- och sjukvård. Genom att lära tillsammans ansågs det möjligt att utveckla samarbete och utmana värderingar. - Jag tror att vi i Sverige är rätt väl framme , säger Cecilia Benoni. Vi har ett par olika utbildningsavdelningar vid LU och det finns en tradition sedan tidigare, också nationellt. - Den stora utmaningen som jag ska jobba med mer framöver är att ge förslag på lärandemål och att hitta sätt att examinera den interprofessionella utbildningen, avslutar Cecilia Benoni. TEXT: SOFIA B LILJEDAHL BILD: ÅSA HANSDOTTER

5


w

TEMA interprofessionella inslag i utbildningen

På KUA får studenter

SUS MALMÖ TISDAG 5 FEBRUARI 2013

Handledarna på den internmedicinska avdelningen, som är KUA, är tränade i ett reflektivt handledarskap. Det innebär att de finns bakom studenterna och uppmuntrar dem att själv hitta svaren och lösningarna så att det faktiskt är studenterna som utför arbetet. På avdelningen finns åtta patienter. MATILDA MAGNUSSON LEG SJUKSKÖTERSKA, HANDLEDARE SEDAN STARTEN Vad tycker du om KUA? - Det är otroligt utvecklande för oss som arbetar med studenterna. På avdelningen arbetar vi ju interprofessionellt och det implementerar vi sedan på de studenter som kommer hit.

Ovan: Rebecca Mrljak, sjuksköterskestudent, förbereder medicin. Nedan: Martin Krantz sjuksköterskestudent bäddar om sängen inför att en ny patient ska komma.

Har KUA förändrats under de år du varit handledare? - Syftet och målet med KUA är detsamma – samarbete och kommunikation över yrkesgränserna. Vi utvärderar och förändrar utbildningen kontinuerligt men en förändring som gjort stor skillnad är terminsavslutningen på Practicum. Då tränar hela teamet i en fullskadesimulator och har sedan en debriefing efteråt. Önskelista inför framtiden? 1. Att sjukgymnasterna och arbetsterapeuterna får KUA obligatoriskt i utbildningen så att teamen alltid är kompletta. 2. Fler handledare och en fast läkarhandledare placerad på KUA. MARTIN KRANTZ SJUKSKÖTERSKESTUDERANDE TERMIN 6 Vad tycker du om KUA? - Man kastas in ganska ordentligt och man blir rätt så överväldigad. Handledarna är verkligen ”hands off” och låter oss ta initiativ och beslut även om de hela tiden finns i bakgrunden och har slutgiltigt ansvar. Tror dock att det kan vara bra med en riktig rivstart. Fungerar samarbetet? - Det har funkat jättebra. Jag har bra människor omkring mig, får inblick i deras vardag och kan bolla idéer. De är ju också studenter och lite oroliga och vill vara med på allting – det blir en fin stämning. Vad är svårt? - Tvivlet på sig själv kanske – ”hur ska jag klara det här själv om bara några månader”. Men det har aldrig varit kaos – handledarna finns där och tar hand om en.

Clinical Education Department At the Clinical Education Department (KUA in Swe.), students can, for a period of two weeks, get a sense of what it’s like to be a doctor or a nurse in real life. The aim is for students to learn with, from and about each other - a method referred to as interprofessional learning. Other examples of this include the Interprofessional Day, which is organised by students, and Education in Collaboration (UIS in Swe.)

6


TEMA interprofessionella inslag i utbildningen

na jobba på riktigt! HÅKAN SKÖLD LÄKARSTUDERANDE TERMIN 8

Vad tycker du om KUA? - Helt fantastiskt att få prova läkarrollen på riktigt för första gången och att känna att det finns ett förtroende för det man har lärt sig. Och att föra professionella samtal med kollegor – något som vi ska göra under många år framöver. Fungerar samarbetet? - Jag har jobbat som undersköterska så jag har redan en viss inblick i arbetsrutinerna. Här är det såklart en lite annan utmaning eftersom vi i större utsträckning arbetar tillsammans och hjälper varandra. Vad är svårt? - Om man bortser från att hitta rätt kunskap och ta rätt beslut så finns det egentligen ingenting som är svårt. Alla bjuder till och då går det lätt.

DEFINITION PÅ INTERPROFESIONELL UTBILDNING Interprofessionell utbildning sker när två eller flera professioner lär med, av och om varandra för att förbättra samarbete och vårdkvalitet. (Centre For The Advancement Of Interprofessional Education –CAIPE 1997)

Håkan Sköld, läkarstudent lyssnar på en patients lungor.

Andra inslag av interprofessionellt lärande INTERPROFESSIONELLA DAGEN PÅ TERMIN 1

Julia Frändberg, ordförande i Medicinska föreningen, en av initiativtagarna till interprofessionella dagen. Varför en interprofessionell dag? - Vi studenter tyckte att man redan tidigt i utbildningarna skulle få inblick i och kunskap om hur andra professioner arbetar. Hur är dagen upplagd? - Under första delen av dagen är det en presentation av olika yrken och en föreläsning om etik inom vården och under eftermiddagen är det gruppdiskussioner runt patientfall och etiska problem. Vad har ni lärt er? - Vi har fått väldigt bra utvärderingar som alla pekar på att studenterna vill införa dagen som ett obligatorium i utbildningarna. Det svåra har varit att rent schemamässigt få ihop en dag för alla utbildningar.

UTBILDNING I SAMVERKAN (UIS) Mot slutet av utbildningen möts studenter som ska bli sjukgymnaster, arbetsterapeuter, läkare, sjuksköterskor, logopeder, röntgensjuksköterskor, psykologer och socionomer för att under en dag samarbeta kring patientfall och frågor som rör patientsäkerhet. - Studenterna uppskattar detta tillfälle, att få dela med sig och lyssna på vad de andra kan. Lärarna finns med under dagen men deltar inte i diskussionerna. De ska själva resonera kring lösningar tillsammans, berättar Tomas Kirkhorn som är universitetslektor i Medicinsk teknik, och en av de medverkande under UIS-dagarna. Tomas är också ansvarig för genomförande av patientsäkerhetsundervisningen vid Medicinska fakultetens olika utbildningar. Han säger att de interprofessionella inslagen i utbildningen utgör en viktig del i arbetet med att visa på hur just samverkan och en öppen dialog kan bidra till en god patientsäkerhetskultur.

Vad händer nu? - Det här var ett pilotprojekt och nu ska vi sätta oss i projektgruppen och planera inför en interprofessionell dag till hösten. Personligen är min vision att interprofessionalismen ska ligga som en strimma under hela utbildningarna, regelbundet varje eller varannan termin.

TEXT & BILD: ÅSA HANSDOTTER

7


I väntan på att de ska användas kan renade proteiner frysas.

Claes von Wachenfeldt och Annika Rogstam extraherar rena proteiner.

Rent protein kan ge oss kunsk Lunds proteinproduktionsplattform - LP3 - producerar och renar protein åt forskare vid Lunds universitet. Tanken är att sprida kunskap och underlätta samverkan mellan forskare. LP3 ska fungera som ett kunskapsnav för utbyte av vetenskapliga idéer och nya teknologier för produktion, rening och analys av proteiner. En samling verktyg för proteinproduktion byggs upp och man erbjuder utbildning för studenter, doktorander och post docs. - Tanken med LP3 är att kunna arbeta med många olika projekt på samma ställe. Ju fler projekt vi gör desto enklare blir det att rationalisera. Har vi gjort det tidigare så går det snabbare nästa gång. Projekten genererar kompetens, säger Claes von Wachenfeldt. Han är initiativtagare till LP3 och är docent i mikrobiologi och anställd som lektor vid den biologiska institutionen, vid Lunds universitet. - LP3 handlar mycket om att underlätta samverkan mellan olika forskare och olika områden men också om att sprida kunskapen så att den inte stannar i en forskningsgrupp, säger Claes von Wachenfeldt.

universitet i Sverige beställa protein från LP3. Claes von Wachenfeldt är inte främmande för att låta privata aktörer köpa tjänsterna. Han berättar att han funderat på en resursplattform som LP3 under lång tid. - På den Naturvetenskapliga fakulteten försöker vi förstå de grundläggande mekanismerna i cellen och hur den fungerar. En del av den kunskapen kan tillämpas på andra områden, som att bekämpa bakterier till exempel säger Claes von Wachenfeldt. Ur den tanken föddes LP3. - LP3 gör att forskare från olika områden kan mötas, avslutar Claes von Wachenfeldt.

TEXT OCH BILD: SOFIA B LILJEDAHL

STARTADE I MARS 2012 LP3 startade i mars 2012 och har för närvarande tre anställda. Under våren hoppas Claes kunna anställa en person som förutom ett uppdrag som lektor ska ansvara för den dagliga verksamheten. För ett år sen fick forskare vid LTH, Medicinska fakulteten och den Naturvetenskapliga fakulteten nominera projekt som skulle genomföras vid LP3. Tio projekt med olika utmaningar som var teoretiskt genomförbara valdes ut och alla är nu avslutade. Utöver fakulteterna kan på sikt även forskare vid andra

UNDERSTANDING LIFE´S PROCESSES Purified proteins can improve our knowledge of life’s many processes. Lund’s protein production platform (LP3) produce and purify proteins for researchers at Lund University. LP3 is to function as a knowledge hub for the exchange of scientific ideas and new technologies for the production, purifying and analysis of proteins. The team is compiling a collection of tools for protein production, and are offering education for undergraduates, PhD students and Postdocs.

8


En centrifug används vid proteinframställning.

Jonathan Sjögren, Maria Allhorn, Mattias Collin och Markus Roupé studerar enzymet EndoS i labbet.

ap om alla livets processer En forskargrupp vid Medicinska fakulteten använder protein för att ta reda på hur bakterier kan lura kroppens immunförsvar. Forskarna hoppas hitta sätt att stänga av immunförsvaret, vilket skulle kunna påverka förloppet vid transplantation och autoimmuna sjukdomar. Det blev ett av pilotprojekten på LP3. Docent Mattias Collin och hans forskargrupp i experimentell infektionsmedicin vid Medicinska fakulteten forskar på interaktionen mellan sjukdomsframkallande bakterier och den mänskliga värden. De har främst tittat på ett enzym som kallas EndoS som härstammar från grupp A streptokocker, mest känd för att ge halsfluss. - Vi utnyttjar bakteriens sätt att undkomma immunförsvaret för att förstå hur enzymet fungerar och om det kan användas till något annat, säger docent Mattias Collin. Man kan tänka sig att enzymet skulle kunna användas vid läkemedelsframställning dels som ett verktyg vid själva framställningen och dels som komponent i ett potentiellt läkemedel för att hämma sjukdomsutvecklingen vid autoimmuna sjukdomar. Enzymet skulle också kunna användas vid transplantation. - Om man kan stänga av immunförsvaret vid transplantation så ökar chanserna att kroppen inte stöter bort organet, säger Mattias Collin.

För att kunna göra studier på enzymet behövs stora mängder rent protein som måste vara lika varje gång. Detta kan LP3 tillhandahålla eftersom de kan producera större mängder än en enskild forskargrupp kan göra. - Dessutom får vi mer tid till skarpa experiment när någon annan producerar åt oss, säger Mattias Collin. Han var nöjd med pilotprojektet. - Det var praktiskt att ha en och samma kontaktperson som kunde hjälpa till under hela processen, säger Mattias Collin. Nästa projekt som forskargruppen kommer att göra med LP3 handlar om EndoS som ska användas vid djurstudier. - Det projektet kräver också stora kvantiteter eftersom vi gör det tillsammans med flera internationella samarbetspartners, avslutar Mattias Collin. TEXT OCH BILD: SOFIA B LILJEDAHL

AUTOIMMUNA SJUKDOMAR

PILOT PROJECT AT LP3

Ledgångsreumatism, MS, SLE, Reiters syndrom, Sjögrens syndrom, Pemfigus och Sklerodermi är exempel på sjukdomar som angriper kroppens egna vävnader.

A research team at the Faculty of Medicine is using proteins to find out how bacteria can fool the immune system. The researchers are hoping to find a way of shutting down the immune system, in order to facilitate transplantation and treat autoimmune disease patients. This was one of the pilot projects at LP3.

9


På gång. VAD GÖR EN ADJUNGERAD PROFESSOR?

Hallå där Magnus Tägil...

Crafoords vetenskapsluncher

Han är adjungerad professor, handkirurg och överläkare och rör sig mellan frontlinjen för den experimentella forskningen och den kliniska vardagen.

För vem? Alla intresserade! Var? På Martas Café, Stadsbiblioteket i Lund När? Kl 12.15, fyra onsdagar i mars och april Hur? Du får ta del av intressant medicinsk forskning samtidigt som du lunchar!

Vad gör du i ditt uppdrag som adjungerad professor? - Jag forskar både kliniskt och experimentellt med målet att förbättra behandling och läkning av benfrakturer.

Magnus Tägil, överläkare och adjungerad professor

Mer information: www.med.lu.se/vetenskapsluncher

Step up! A meet and greet network event for female Ph.D-students and Post-Docs! When: March 11, 2013

Vad gör du som klinisk forskare? - På den kliniska sidan tittar jag på nya kirurgiska metoder och på benersättningsmedel som man använder för att fylla igen hål som kan uppstå vid en fraktur.

More information & registration: http://on.fb.me/UN4d74

Är du forskare och vill utveckla din förmåga att jobba med digitala bilder i Photoshop?

På den experimentella sidan då? - På den experimentella sidan gör jag djurstudier för att förbättra läkningen vid frakturer. Jag har ett labb här på BMC. Jag forskar 40 procent av min tid och 20 av dem ingår i mitt uppdrag som adjungerad professor. Övrig tid jobbar jag som kliniker. Har du mer spännande på gång? Jag gör iPhone och Android-appar som vi kan använda på kliniken eller inom forskningen. Sättet vi kommunicerar med kollegor och patienter men också alla våra maskiner kommer att förändras radikalt de närmsta åren. VAD ÄR EN ADJUNGERAD PROFESSOR? Adjungering innebär att en person med kompetens på professorsnivå, som inte är anställd vid universitetet, kan ges utrymme att bidra och stärka forskning och utbildning inom till exempel en sjukhusklinik eller ett forskningsområde. Adjungeringen är personlig och inte en utlyst tjänst. Prefekten inkommer med anhållan som prövas av fakukltetsstyrelsen och sedan beslutas av rektor. Anhållan och kompetensen måste anses vara av nytta för fakulteten. Omfattningen får inte överstiga 50 procent och uppdraget är tidsbegränsat. SOFIA B LILJEDAHL

10

Bibliotek och IKT erbjuder från och med i vår kortare workshops och halvdagsseminarium i bildbehandling för forskare och forskargrupper. Intresserad? Hör av er till katarina.jander@med.lu.se

Global Health- beyond 2015 Stockholm Waterfront Congress Centre on 4th april 2013 www.sls.se/GlobalHealth/

HSC och BMC som framtida sambos Beslut om förstudie för att kartlägga möjligheter och fördelar med att samlokalisera verksamheterna för HSC och BMC har fattats av dekanus. Följ visionsarbetet som går under namnet Forum Medicum: forummedicum.blogg.lu.se

Ideforum

En heldagskonferens om undervisning och lärande Läs reflektioner: www.med.lu.se/ideforum


Views of down town Vancouver from the Jim Pattison & Centennial Paviolion at the Vancouver General Hospital.

Future teacher and student mobility As a result of the recent globalisation of academic education, it has become increasingly necessary to align teaching and learning to international standards. This is an important issue, but how can we university teachers contribute on an individual level. I visited the University of British Colombia (UBC), Vancouver Canada, which holds an international reputation for excellence in biomedical research as well as educational skills. I had the opportunity to discuss future teacher- and student mobility between our universities. This is something I never normally do, and is way outside my traditional assignments, yet very educational on a personal and professional level. I also gave lectures and did some tutoring in Problem Based Learning (PBL) groups at UBC. The UBC Faculty of Medicine trains future physicians, dentists, lab technicians and midwives, but they lack an alternative to our own programme in biomedicine. However, the Faculty of Science has several programmes that fit well into our biomedical undergraduate programme, such as microbiology and immunology, pharmacology, integrated sciences, physiology and biochemistry.

also open doors for increased collaboration. Both universities share success in the same fields of research such as diabetes, neurobiology and oncology. This makes UBC a perfect candidate for exchange and collaboration. THREE-SEMESTER SYSTEM The three-semester system at UBC includes a short and intense summer semester, which requires different schooling compared to spring and fall semesters. Teachers at UBC shape and adapt their teaching accordingly. Formative assessment is naturally integrated at UBC. Mid-term exams allow students to become aware of their current strengths and weaknesses, and see how to proceed best in order to pass the final exam. My understanding is that we are generally weak when it comes to formative assessment, and I believe it is important to consider the positive effects of feedback and how we best can adapt it to our system.

UBC - A PERFECT CANDIDATE FOR EXCHANGE AND COLLABORATION Students at our biomedical Master’s programme can be offered different projects at the Department of Pathology, located off campus at the Vancouver General Hospital (VGH). Optimally, these are well-defined projects in molecular medicine lasting between 10-20 weeks, where students learn new techniques, perhaps on own samples, which hopefully result in a shared publication. Since top-prospect students are shared between departments at LU and UBC this could

RESEARCH COLLEAGUES I took the opportunity to meet with colleagues Tim Kieffer and Rodger Brownsey from the diabetes research group to discuss collaboration. Overall it was inspiring and I am looking forward to visiting again. TEXT & BILD: MAGNUS HILLMAN, PHD DEPARTMENT OF CLINICAL SCIENCES, LUND

11


Meet some of our international staff We have a considerable number of international co-workers at the Faculty of Medicine, and it is a community that is growing rapidly. For the very first English feature in Nerve! we took the opportunity to meet with a few of them to find out what they think of life in Lund, and how it differs from what they are used to. STEVE SCHMIDT – SCIENTIFIC COORDINATOR FROM THE US, CENTRE FOR AGEING AND SUPPORTIVE ENVIRONMENTS (CASE) Has the language barrier been an issue for you? - My wife is Swedish, which is the reason we moved here, so that helps. I need a working knowledge of Swedish in my job, so I have to figure out how to read to some extent. Usually, with some assistance from Google Translate, I get by well enough. I’ve found it hard to study Swedish alongside working full-time and raising three small kids. It doesn’t help that most Swedes outside of work switch to English when I try to speak Swedish. Another issue is getting a place on the university-run course – I have only just got a place after applying three times. How does working here differ from places you’ve worked in the US? - One thing I’ve noticed is that meetings tend to go on here until they are scheduled to end, even if they don’t need to. Also, people are very firm on the rules, and there are no exceptions – which I often disagree with. At the same time, written rules and guidelines can seem quite vague to me, but be very clear to Swedish people – although that might just be an issue with the translation into English. What’s been your biggest challenge in starting to work here? - Understanding the university system, and how career progression works compared to back in the US. And just like anyone else I have a new job to learn and get into.

PAWEL MARKOWICZ – PHD STUDENT FROM POLAND, MEDICAL MICROBIOLOGY, DEPARTMENT OF LABORATORY MEDICINE, LUND How long have you been at LU? - I’ve been here for over two years now. I’ve also spent six months in Denmark doing an internship as part of the Leonardo Da Vinci Programme. That made things easier when I came to Sweden, as I was already familiar with Scandinavian culture and what it’s like to work here. Are there any differences in what it’s like to work here compared to Poland? - A big difference is that people trust you straight away here, and give you expensive equipment to work with, which helps you develop and learn faster. In Poland people are more suspicious and worried that you’ll break things, or do something wrong. It’s also much more organised here and you plan your work better. What do you think we could be better at? - People in Poland are more open to new people, and more likely to approach you for a chat. Making that initial contact is definitely a two-way street, and both parties need to be proactive in the beginning. My team was very helpful though, which made it easier for me to settle in. I’ve also noticed that Swedes complain a lot. I tell people to go to Poland or Russia, and then they would realise how great it is here!

12


SIGNE TOMSONE – POSTDOC SCHOLAR FROM LATVIA, CENTRE FOR AGEING AND SUPPORTIVE ENVIRONMENTS (CASE) How are you finding life in Lund? - I’ve been here for three months now, and I’m really enjoying it. People are very open and willing to help. The culture is much tougher in Latvia, so I’m more relaxed here – I still feel like I’m on holiday! Of course it can still be stressful at times, but the way our work is planned well in advance makes a big difference. I miss my family and friends back in Riga, but it’s close enough to visit quite often. What has been the biggest challenge for you in coming here? - Leaving my family behind - but in a way that’s helped me focus better on my work. The language also sounds quite difficult to learn, but I’m going to try. It would be nice to understand the general chit-chat in the corridor and the ‘fika’ room – that’s usually where you get the latest gossip, which plays a big role in feeling at home somewhere. Apart from that, dealing with all the formalities and authorities has been more difficult than I expected, but everyone has been very helpful. My only complaint is that banks are only open during office hours, which was somewhat frustrating when trying to open an account.

JOHNBOSCO TAYEBWA – BIOINFORMATICIAN FROM UGANDA, CLINICAL GENETICS, DEPARTMENT OF CLINICAL SCIENCES, LUND What’s different about working in Lund compared to Uganda? - For a start, my job doesn’t exist in Uganda. There is only one other person, apart from me, working in the bioinformatics field. That’s why I had to go abroad – first to England, and then to Sweden to do my Master’s and gain some work experience. Are you planning to learn Swedish? - I’m so focused on my career right now that I haven’t found the time to learn the language as well. I usually say that I find it easier to learn a new programming language than to learn Swedish. And as we mostly use English at work, it hasn’t really been a priority for me. What’s been the biggest challenge in coming here to work? - Apart from the language barrier, it has been difficult to adjust to the weather, but I’m getting used to it. You just put on warm clothes and get on with things. When I lived in England there was a sense of panic at the slightest bit of snow, but here the roads are already clear when you get up to go to work. I often find myself wondering – who had time to do all of this so early in the morning? What are your plans for the future? - My dream is to take the skills I’ve learned back to Uganda. I’m also very interested in education – particularly the trend for online learning. Theoretically you wouldn’t have to come all the way to Sweden and endure the winter; you could stay in Uganda and do an online course from a world-leading University. I’m thinking about starting up a system like that in Uganda, for students to access world-class education without having to travel. The environment here is so stimulating, I’m getting all these ideas of different things I want to do.

13


Editor’s picks: 11

Tag along with Magnus Hillman to the University of British Columbia.

12

Meet some of our international staff.

”Raise your impact factor (at parties)” The university magazine caused a ruckus recently when they featured a professor in parapsychology and an experiment on telepathy. I was completely absorbed by the debate. I wanted the professor to have a red-herring title: I wanted him to be an astronomer with a professorship in astrology. Checking PubMed, I found that this professor had previously investigated if people who claim to see auras really just have a version of synesthesia. “A la Bonheur!” I thought. “Isn’t this what we want?” I stand firm in my conviction that it’s most amiable to look for scientific explanations to “occult” phenomena. It’s just that, in doing so, it’s sometimes hard to tell good science from bad science. Apparently there was something fundamentally wrong with the data interpretation in the LUM experiment. Thankfully, as a response to all the logical, statistical and empirical traps implicit in producing good science, I’ve come up with a fruitful shortcut: I’m about to turn the problem on its head and, instead of conveying the art of producing good science, take a crack at showing you “good mind-reading”. (Which I think is more fun anyway!) In a paperback entitled “Paranormality” the British professor Richard Wiseman explains how to convince a stranger you know everything about them. This is how it’s done: Be open to conclusions that can be drawn from appearance. Are shoes practical or pretty? Does he smell like cigarettes or is he carrying a sporty wind-breaker? Have a look at the subject’s palm /tea cup/ birthstone whatever. Select two traits that are opposites (like economical and generous) and make flattering comments on both. The person will tend to feel validated by the trait that’s correct and ignore the other. “I see that you have a generous nature that appreciates beauty, but that you don’t shy away from financial responsibility.” Now you will have their ear.

14

ANNA APPELBERG COLUMNIST Probe the areas health, relationships, career, finances (and perhaps sex), that affect us all. Adjust this according to the person’s age; career wouldn’t concern a retired person. Watch facial expression, body language and verbal cues as you deliver statements. Elaborate on those that get a reaction. “Could it be that you have recently finished a race of some sort..?” Keep some comments vague. To justify this, tell the subject that you as a medium are struggling and might need help to clarify your vision. You can also use abstract language. “I see a circle closing…” With intonation you can make statements sound like questions and vice versa. Use other statements that appear specific but are actually true for a lot of people. Wiseman gives the examples of having a scar on the left knee (apparently 1 out of 3 do) or owning a copy of Handel’s Water Music. Prepare phrases to help you save face if you are confronted with being wrong. One method is to rephrase your statement as a metaphor; “I didn’t mean you had a heart transplant, I meant you’ve experienced a change of hearts”. Another technique is to imply that perhaps the statement is valid for someone in close proximity to the subject, like his wife or boss. Another option is to simply tell the person to think harder, or go home and ask his family. Happy psychic reading! Please be wary that if you are asked for guidance, Wiseman doesn’t say how to give morally sound advice. Personally, I think that’s a cue that it’s time for the psychic to refer to the tried and tested conclusions of science.


Introducing Nerve & Elisabeth! The Faculty of Medicine is improving its communication in English. Elisabeth Dawson - a globe-trotting removals expert with a love of interior design magazines and a compulsion for buying notebooks – has returned to her native Sweden. She will be the Editor for English Nerve. ENGLISH ‘NERVE’ – WHAT’S THE BIG IDEA? - We are an international workplace, and many of our co-workers don’t speak much Swedish. It’s important to give them the same opportunity as their Swedish-speaking colleagues to read about what’s going on within the faculty.

WHAT’S IT LIKE TO BE BACK IN SWEDEN? - It’s been a bit of a challenge, as I brought my husband Will with me, who is a ‘foreigner’ from Northern Ireland. It’s taken him a while to adjust to Swedish corporate culture, but he’s settling in, and has stopped complaining so much about the number of meetings he has to attend, and how little then gets done in them. That was all he talked about for months! As for me, I’m loving being back home. Discernible seasons, Marabou chocolate and showers that don’t give you second degree burns when someone else in the neighbourhood flushes their loo – it’s heaven!

WHAT ELSE ARE YOU WORKING ON? A big project this year will be to improve the faculty’s English website, and to make English information more available to our international community. This involves a bit of detective work in finding out exactly what’s missing, and which areas we need to prioritise. The co-worker survey we carried out last autumn, and a couple of focus groups planned for February, will help steer us in the right direction.

Elisabeth would love to hear your thoughts regarding the English communication at the Faculty of Medicine. Contact her by email elisabeth.dawson@med.lu.se or phone ext.27232

New Strategic Plan 2012 - 2017 The faculty’s new Strategic Plan for 2012-2017 was approved at the final Faculty Board meeting of last year. Our new vision statement is : We are a Faculty of Medicine that works to understand, explain and improve our world and human health. The Faculty of Medicine has a long history of successful education and research. We are currently international leaders in many areas. It is a challenge to continue this positive development and to take advantage of the resulting opportunities. The faculty’s new strategic plan will lead the way forward for the coming five years. The plan is primarily aimed at us co-workers within the faculty, as well as our students. It will support us in our continued work together. Cooperation is the common theme that permeates the entire plan. Cooperation within the faculty, cooperation

with the wider university, and cooperation with our external partners – primarily within healthcare. I am convinced that we can do even better research, and improve our education, by utilising each other’s skills, experiences and perspectives to a much larger extent. There is still great potential for development in this area. I am really looking forward to working together to put our new strategies into action. GUNILLA WESTERGRENTHORSSON DEAN

Order copies in English You can order additional copies of the Strategic Plan in either Swedish or English by contacting the faculty’s Communications department on info@med.lu.se

We are a Faculty of Medicine that works to understand, explain and improve our world and human health.

On the website The Strategic Plan can also be downloaded from our website www.med.lu.se/Strategic_Plan

15


VÄ N D FÖ R SV EN SK A

NERVE!

ISSUE 1 | 2013

STAFF MAGAZINE FOR THE FACULTY OF MEDICINE AT LUND UNIVERSITY

News from the Faculty of Medicine - now in English!

LUNDS UNIVERSITET Box 117 221 00 Lund Tel 046-222 00 00 www.lu.se

Närv 1 2013  

Närv ges ut av fakultetens kommunikationsavdelning och kommer ut med fyra nummer per år.

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you