Issuu on Google+

1 / 2011 Personaltidningen för medicinska fakulteten vid Lunds universitet

tema: forskarutbildning

Doktorand

- student eller medarbetare? Läs om fakultetens forskarutbildning på sid 3-8

AUtonomiProppen - Läs om fronesis Läs på sid 12

IDeon Life Science Village Läs på sid 13

Lärare TUR & Retur 4 berättar Reseberättelser sid 15


Ett forum för, och av, ­medarbetare inom Medicinska ­fakulteten!

Nr 1/2011

Den kluvna Doktorandrollen Nytt år och ny Närv. Nytt för i år är att Närv ska distribueras till alla fakultetens 950 doktorander, det innebär att vår upplaga numera ligger på 2600 ex. I samband med detta har vi även valt att tillägna detta nummer denna viktiga och ibland bortglömda grupp. Doktoranden är allt och inget, student - anställd, de förväntas producera forskning men ska ändå vara studenter. Doktoranderna fyller de flesta funktionerna på vår fakultet som studenter, medarbetare, undervisare, forskare och administratör. Från doktorandhåll vill man gärna betona utbildningsdelen och de rättigheter man har som student. Men från forskargrupperna är man mer mån om ett resultat. Doktorandrollen kan kännas otydlig, man är en medarbetande student som å ena sidan vill vara en del av den produktiva medarbetargruppen men å andra sidan vill vara mottagare av utbildning. Ett nytt förslag om att förbättra lönevillkoren för heltidsdoktoranderna ska beslutas nu i mars, läs mer på sid 4. Alla jag har pratat med under denna tidnings tillblivande har varit nöjda med fakultetens forskarutbildning. Men samtidigt är utbildningen väldigt individuell, varje doktorand har sin egen individuella studieplan att följa och det finns lika många varianter på utbildningen som det finns doktorander, läs mer om synpunkter på forskarutbildningen på sid 5. Vi har fått en ny forskningsby i Lund, Ideon Life Science Village, och Medicinska fakulteten får möjlighet att expandera och delar av verksamheten kan flytta in i färdiga laboratorielokaler. En del av fakultetens cancerforskning planerar redan för en flytt in i tidigare Astra Zenecas lokaler. Vicedekan Ingemar Carlstedt är engagerad i den nya forskningsanläggningen och har fått svara på frågor om vad detta kan innebära för fakulteten. Läs mer på sid 13. Hur kommer universitetet att förändras i och med den nya autonomipropositionen? Närv har träffat Thomas Achen, som är ansvarig för delprojektet som arbetar med arbetsordningen i Fronesis-projektet. Mattias Brattström har fått berätta om vad han tror det innebär på fakultetsnivå, läs mer om detta på sid 12. Fyra medarbetare har fått chansen att åka ut i världen med hjälp av lärarmobilitetspengar, läs om deras spännande resor till Kina, USA, Australien och Storbritannien på sid 15.

Adress: Kansli M, Hämtställe 66 BMC F12, 221 84 Lund Tel: 046-222 00 00 (vx) www.med.lu.se/narv Redaktör: Anna Mansfeld (vikarie) Sara Liedholm (föräldraledig) E-post: anna.mansfeld@med.lu.se Tel: 046-222 14 21 Ansvarig utgivare: Johanna Sandahl, informationschef Redaktionsråd: Anita Nydemark, Anna Appelberg, Anna Arstam, Annika Jögi, Elsa Warkander, Jimmie Kristensson, Johanna Sandahl, Juan Merlo, Karin Frydenlund, Karl Swärd, Katarina Branzén, Katrin Ståhl, Lena Brundin, Marta Bober, Olle Dahlbäck, Sara Akramy, Viktoria Klingefors och en representant från SUS

Nytt för i år är också att vi har utökat vårt redaktionsråd, för att ha bättre representation ute på institutionerna. En forskare/lärare från varje institution har utsetts av respektive prefekt. Tanken är att det ska ge oss bättre förmåga att fånga upp de frågor som är angelägna för er att läsa om. Till vänster kan du se vilka som är med, hör gärna av dig till någon av dem eller direkt till oss om du har något angeläget du vill ta upp.

Detta är mitt sista nummer, nästa nummer är Sara Liedholm tillbaka. Tack all ni som har ställt upp och svarat på dumma frågor, skrivit fina texter och tipsat om intressanta personer och saker, utan er, ingen tidning. // Anna

Grafisk form: Mumma Reklambyrå Tryck: Media-Tryck Omslag: Forskning på BMC vid Medicinska fakulteten. © Kennet Ruona 2008.

Närvaro och nerv= NÄRV!

2

E-post: anna.mansfeld@med.lu.se Tel: 046-222 14 210


innehåll

Aktuellt CHIP meeting

Tema:

7/3 Kl 09:00 -16:20 , Belfragesalen, BMC D15, Lund

Dekanus Bo Ahrén om forskarutbildningen

4

Title: Lymphocyte development and autoimmunity, CHIP meeting

Symposium om pankreascancer Doktorandfinansiering i förändring

4

- aktuell utredning, behandling och forskning 25/3 Kl 09:30- 16:30, Piratensalen Grand Hotell i Lund.

Bättre ersättning & trygghet för doktorander 5

Sune Genell Föreläsning 2011 med Professor José M Palacios Jaraquemada

Ökat krav på forskargrupperna

5

28/3 Kl 16:45, Kvinnoklinikens Aula, ingång 74, plan 3 Skånes Universitetssjukhus, Malmö

Doktorandernas försvarare

6

Title: Practical obstetric surgery: uterine hemostatic methods and management of pelvic-subperitoneal hematomas

Forskarutbildningen och Bologna

6

Konsten att handleda

7

Doktorandafton 8 Doktorandutbyte i Skottland

9

I detta nummer: Dagboken: En doktorands vecka

11

Formandet av universitetets framtid

12

Ideon Life Science Village

13

Besök från Shanghai

14

Lärare tur och retur

14-15

Framtidens forskare?

16

Seniorer och juniorer bryter ny mark

18

Alltid i Närv! På nytt jobb

17

Sist men inte minst

19

Lecturer: Professor José M Palacios Jaraquemada, School of Medicine, University of Buenos, Argentina

Excellensseminarium med Nobelpristagaren Andrew Fire 30 mars, kl 15-17, Aulan, Skånes universitetssjukhus i Lund Noblepristagaren Andrew Fire och professor Gerhart Wagner gästar Medicinska fakulteten vid Lunds universitet. Andrew Fire håller ett seminarium med titeln: ”The molecular ’enemies’ list: exploring the diverse molecular repertoires we use in protecting ourselves from unwanted information” Andrew Fire är professor i patologi och genetik vid Stanford University School of Medicine, Stanford, CA, USA. TIllsamman med kollegan Craig C. Mello mottog de 2006 års Nobelpris i fysiologi eller medicin. Priset fick de för upptäckten av processen som kan bryta ner mRNA för en viss gen. Mekanismen, RNAinterferens, aktiveras av RNA-molekyler i dubbelsträngad form. RNA-interferens har stor betydelse för regleringen av våra gener, deltar i skyddet mot virusinfektioner och håller hoppande element i arvsmassan i schack. RNA-interferens används idag som en viktig metod inom grundforskningen för att studera enskilda geners funktion. Gerhart Wagner är professor i prokaryot mikrobiologi vid Uppsala universitet. Professor Wagner kommer att ge en introduktion till Andrew Fire och hans forskning. Seminariet ges inom ramen för Excellence Seminar Series som arrangeras av professor William Agace, professor Heiko Herwlad, professor Angela CenciNilsson och professor Fredrik Leeb-Lundberg.

NEUROSCIENCE DAY 5/5 Kl 09:00 , Fernströmsalen, BMC, Lund Neuroscience Day in Lund is an annual event bringing together both researchers and research students in the Lund - Malmö - Copenhagen area to stimulate interaction in an informal setting. This year’s program features oral presentations by young investigators from the Lund Malmö area and invited lectures by Jenny Morton, Dimitri Kullman and Costantino Iadecola. Neuroscience Day concludes with the prestigious Segerfalk lecture, this year presented by Karl Deisseroth.

Medicinska fakultetsstyrelsen sammanträden under våren In English - Sleeping Beauty does wake up

20

29/3 Kl 10:00 - 15:00 24/5 Kl 10:00 - 15.00

För fler händelser se: www.med.lu.se/kalendarium

3


forskarutbildningen en stor samhällsuppgift Forskarutbildning är en av de viktigaste uppgifterna vi har inom universitetet. Det är en stor samhällsuppgift att utbilda morgondagens forskare. När man deltar i den årliga promotionen ser man tydligt hur viktig vår fakultets forskarutbildning är i universitetet, mer än en tredjedel av alla som promoveras brukar vara från Medicinska fakulteten. Vi tar ett stort ansvar för detta på medicinska fakulteten vilket framgår av att vi har mer än 900 forskarstuderande och i storleksordningen 120-140 disputationer per år. Forskarutbildning är också en av de roligaste uppgifterna vi har. Att vara handledare är enligt många den mest stimulerande och engagerande arbetsuppgiften man har som akademisk lärare. Under senare år har tre aspekter på forskarutbildningen särskilt diskuterats: 1) Dimensioneringen. Vi examinerar 120-140 forskarstuderande årligen men har ekonomiska resurser från statsanslaget till endast cirka 20-25 studerande. Det innebär, till skillnad från andra utbildningar, att forskarutbildningen till stor del, ja till övervägande del, finansieras genom externa forskningsanslag vilka söks in av handledarna. Har vi råd med denna stora utbildning eller ska vi anpassa dimensioneringen till vad de statliga anslagen medger? Denna fråga innehåller många aspekter. Vi har ett ansvar att utbilda inte bara framtidens forskare utan även framtidens ledare inom exempelvis sjukvården, och då är forskarutbildning viktig. Vidare kommer forskning i framtiden att vara en allt viktigare framgångsfaktor för vår del av världen, och då måste fler genomgå forskarutbildning. Sedan mycket länge är doktoranderna centrala i våra forskargrupper, och därmed mycket betydelsefulla för forskningen. Vägs dessa aspekter samman menar jag att det idag inte är motiverat att generellt ta ett beslut att minska vår forskarutbildning, utan den bör, som hittills, dimensioneras efter de resurser som forskargrupperna har. Det kommer med stor sannolikhet att leda till en minskning av antalet doktorander inom det experimentella området, medan antalet doktorander inom det kliniska och det hälso- och vårdvetenskapliga området inte kommer att minska.

tEma

2) Anställningsvillkoren för doktorander. Fakultetsstyrelsen kommer i mars 2011 att på sitt bord få ett förslag att alla doktorander som antas efter 1 juli 2011 erhåller doktorandtjänst från år två. Detta har tidigare gällt doktorander inom det hälso- och vårdvetenskapliga området (som har doktorandtjänst från dag ett), men kommer nu, om styrelsen antar detta förslag, att gälla alla doktorander. Jag ser mycket positivt på detta förslag och tanken är att finansieringen av den fördyring som detta innebär ska delas mellan fakultetsanslaget och de externa anslagen. 3) Formen på forskarutbildningen. Genom Bolognareformen har forskarutbildningen blivit mer strukturell. De förslag som arbetsgruppen för Bolognaanpassningen framlagts behöver därför förverkligas och konkreta åtgärder kommer att genomföras under 2011. Vår forskarutbildning håller mycket hög kvalitet och jag är mycket imponerad över de fina insatser handledare och de som administrerar utbildningen utför. Sammantaget utför här fakulteten en storartad insats, som alla ska känna stolthet över. BO AHRÉN, DEKAN

4

Doktorandfinansiering i förändring Forskarutbildningen utgör en viktig del av fakultetens verksamhet. Doktoranderna genomför mycket av vår forskning idag. För närvarande har vi ca 900 doktorander. Majoriteten av dem är deltidsstuderande och har ofta sin försörjning tryggad genom anställning i sjukvården. En tredjedel är heltidsstuderande med ett större behov av bra anställningsvillkor. Fakultetens heltidsdoktorander får två år med utbildningsbidrag, (15 500/mån), och två års doktorandtjänst (22 200/mån). Utbildningsbidraget ger inte samma sociala trygghet som en doktorandtjänst trots att det är skattepliktigt. Det är pensionsgrundande men ger inte underlag för sjukpenning/föräldrapenning eller a-kassa. Doktorandkåren har länge arbetat för att ersätta utbildningsbidraget helt med en doktorandanställning under hela forskarutbildningen. De backas också upp av en universitetsgemensam policy som säger att ”Lunds universitet strävar efter att i valet mellan utbildningsbidrag och doktorandanställning i första hand inrätta doktorandanställningar som studiefinansiering för studerande på forskarutbildningen” (Dnr IA 29/5039 2005). Den prekliniska doktorandutbildningen bekostas idag till största delen av handledarnas externa forskningsmedel. Fakulteten stödjer forskarutbildningen med ett kurspaket samt så kallade, ”doktorandmånader”, som innebär att doktoranden under senare delen av sin doktorandanställning finansieras av fakulteten. I dagsläget innebär detta ca 5-6 månaders lön för flertalet doktorander som ansöker om doktorandmånaderna. Allt överskott i forskarutbildningens budget används till dessa doktorandmånader. Under det senaste året har därför en arbetsgrupp tittat på vilka ekonomiska och andra konsekvenser en förlängd doktorandanställning kan innebära. I december skickades en remiss ut till samtliga institutioner med ett förslag om förändring av finansieringen av doktorander. I korthet går förslaget i remissen ut på att doktorandanställning införs för samtliga heltidsdoktorander vid Medicinska fakulteten senast fr.o.m. år två. Fakulteten finansierar mellanskillnaden mellan utbildningsbidrag och doktorandanställning under år två genom sitt årliga anslag till forskarutbildning samt tar kostnaden för LKP (lönekostnadspåslag). Forskargruppen står för de indirekta kostnaderna. Förslaget ska omfatta samtliga heltidsdoktorander antagna from 1/7 2011. Förslaget kommer att tas upp i fakultetsstyrelsen i mars. För att kunna finansiera förslaget kommer fakulteten att använda det utrymme som idag används för finansiering av doktorandmånader. Med dessa medel kan man finansiera mellanskillnaden mellan utbildningsbidrag och doktorandtjänst samt kostnaderna för LKP. För forskargruppen utgörs de ekonomiska konsekvenserna av förslaget dels ökade utgifter i form av indirekta kostnader, dels minskade intäkter då stödet i form av doktorandmånader minskar kraftigt. Man kan säga att man skiftar fakultetens medel från att stödja forskargrupperna till att stödja doktoranderna.

I korthet går förslaget ut på att doktorandanställning införs för samtliga hetidsdoktorander vid Medicinska fakulteten senast fr.o.m. år två.

Fördelar och risker med förslaget Förslaget innebär en avsevärt ökad trygghet för fakultetens doktorander. Det kan också innebära en konkurrensfördel för fakulteten, att fler doktorander vill gå sin forskarutbildning vid vår fakultet. Risken är att färre forskargrupper har råd att anställa doktorander, vilket kan leda till en fattigare doktorandmiljö och sämre meriteringsmöjligheter för yngre handledare. I förlängningen kan det innebära att forskningsbredden minskar och endast de stora, etablerade forskargrupperna har finansiell möjlighet att anta doktorander. Dimensioneringsfrågan kommer att blir en allt viktigare faktor och ett tak måste sättas för hur många doktorander fakulteten kan vara med att finansiera. De positiva effekterna för samtliga grupper förväntas vara höjd kvalitet i doktorandutbildningen, ökad trygghet för doktoranderna, samt bredare rekryteringsmöjligheter. ANNA ARSTAM


tema: forskarutbildning tema samverkan

bättre ersättning och trygghet för doktorander Medicinska doktorandrådet (MDR) har länge drivit frågan om förändrad finansiering av doktoranderna. – Vi är under utbildning men vi bidrar även med en betydande del av den forskning som bedrivs. Det är ofta ambitiösa människor som lägger ner mycket tid på detta, så de bör få en rimlig ersättning, både ekonomiskt och i form av socialt skyddsnät, säger MDRs ordförande Ulrikke Voss.

foto: anna mansfeld

Som ordförande i Medicinska doktorandrådet (MDR) har hon i uppgift att se till doktorandernas intressen. Men förhållandena för doktorander på fakulteten ser väldigt olika ut. – Det finns 900 doktorander och 900 olika frågor, säger Ulrikke Voss. Störst skillnad är det kanske mellan de prekliniska och de kliniska doktoranderna. De som är kliniker doktorerar ofta på deltid och har ekonomin tryggad men utbildningen drar ofta ut på tiden.

– För de prekliniska doktoranderna är t ex social trygghet en viktig fråga. Ulrikke tycker att forskarutbildningen på fakulteten fungerar bra i stort sett, man har fokus på kvalitet och ges möjligheten att fördjupa sig i ett ämne. Hon gillar speciellt de goda möjligheterna till translationell forskning. Något som kunde vara bättre enligt Ulrikke Voss är den långsiktiga tryggheten. – Det är fantastiskt att vi kan anställa så många doktorander men vi måste också se vad som händer med dem sen, säger Ulrikke Voss. Hon tycker att det är viktigt att visa vilka arbetsmöjligheter som finns efter utbildningen – Vi tycker att det är viktigare att de doktorander som antas får en ordentlig utbildning. Med tanke på att vi har många jätteduktiga och kvalificerade post docs som inte får kvalificerade jobb efter disputationen är det viktigare att se till kvalitén i forskarutbildingen istället för kvantiteten. Det är t ex viktigt att doktoranden får delta i undervisning som meriterar denne och att man kan se och hantera utbildningens ramar och struktur i ett övergripande utbildningsperspektiv. ANNA MANSFELD

ökat krav på forskargrupperna Förslaget om förbättrade villkor för doktoranderna har fler sidor. Pengarna måste tas någonstans ifrån och kraven på forskargrupperna kommer att öka. Närv pratade med två forskarutbildningsprefekter som har lång erfarenhet av att handleda studenter, Bengt-Olof Nilsson, FUprefekt på EMV (experihåkan axelson mentell Medicinsk vetenskap) och Håkan Axelson FU-prefekt på ILMM (Institutionen för Labmedicin, Malmö). Båda är väldigt noga med att betona vikten av forskarutbildningen och vilken enorm resurs doktoranderna utgör för fakulteten. De är också positiva till att doktoranderna får en större anställningstrygghet, men ser också att förslaget har fler sidor, kraven på forskargrupperna kommer att öka. – Forskargrupperna finansierar i hög grad forskarutbildningen, och då kommer kraven på handledarna att dra in pengar att skruvas upp. Fördyrningen vi pratar om

är i runda slängar 300 000 kronor/doktorand och det är ju ingen liten summa, säger Bengt-Olof Nilsson. Håkan Axelson är för reformen men tycker samtidigt att man ska vara medveten om vilka konsekvenser det kan få. Han tycker att man borde lobba för att få pengarna från annat håll istället. – Det är besvärligt när det drabbar handledaren som redan är hårt pressad. Majoriteten är externt finansierade och då är det svårare att ge för stort fokus på utbildningen, säger Håkan Axelson. Med en fördyrning av doktorandtjänsterna så kanske man går mot en trend där man hellre anställer färdiga forskare, post docs, än folk under utbildning. – Vi har ju en hård konkurrens bland våra post doc- tjänster. Om vi skulle få färre doktorander och fler post docs så skulle vi kunna balansera det lite, säger Bengt-Olof Nilsson. Håkan Axelson är mer tveksam.

doktorandfakta Antalet antagna forskarstudenter 2010 heltid kvinnor/män

deltid kvinnor/män

totalt kvinnor/män

klinisk medicin

38/24

177/161

215/185

biomedicin

85/44

3/3

88/47

laboratoriemedicin

51/20

9/3

60/23

vårdvetenskap

13/1

26/2

39/3

folkhälsovetenskap

7/4

10/9

17/13

totalt inkl. tidigare intagna

313

538

908

• antal disputationer 2010: 131 st (normalt mellan 120-140 disp/år) • etableringsgrad på arbetsmarknaden bland nydisputerade medicinare är ca 95 % (examinerade 2000-2005)1

– Det vore väl i och för sig bra om vi fick fler post docs. Men vi har inte ett system som inte gör det lätt att anställa post docs heller. Båda tror att de små forsbengt-olof nilsson kargrupperna kommer bli mest drabbade. – Pengar spelar roll och de med mycket pengar berörs inte så mycket av en fördyrning, säger Bengt-Olof Nilsson. – Jag kommer att vara ännu mer försiktig med att ta in fler doktorander nu, vi har redan avvägningar eftersom tidsramen är så väldigt hårt satt idag, särskilt för prekliniska avhandlingar, säger Håkan Axelson. ANNA MANSFELD

Research students constitute an important part of the faculty’s activity and a large part of the research is carried out by them. The faculty has drawn up a proposal to extend its financing of our research students. The proposal is to extend their employment to start from year 2 instead of year 3 as is currently the case. This would give the research students access to better social welfare benefits, such as sickness benefit and child benefit, earlier. The cost would be covered by the research groups. This could lead to there being fewer research students in the future if the research groups cannot handle the increased costs. There is also an ongoing discussion regarding the balance of education and work in our research studies. Some claim the educational aspect is more important while others want to emphasise the outcome of the studies.

1) hsv rapport 2010:21r: doktorexaminerades etablering på arbetsmarknaden

5


Doktorandombudsman Aleksandra Popovic ska ta till vara doktorandernas rättigheter. Till henne kan doktoranderna vända sig med problem. Förra året kom det 39 anmälningar från hela universitetet.

Anmälningarna från Medicinska fakulteten är ofta relaterade till finansieringen. Forskarutbildningen och doktorandförsörjningen finansieras med medel som fördelats ut på enskilda forskningsprojekt. De enskilda huvudhandledarna ansvarar ensamma för att det kommer in tillräckliga resurser till verksamheten för att fakulteten skall kunna bedriva forskarutbildning. – Om man ser det som doktoranden gör som forskning så ska det finnas en akademisk frihet. Men ur forskargruppens synvinkel måste man få jobbet gjort och leverera det finansiären vill ha, säger Aleksandra Popovic. Det är inte idealt med ett finansieringssystemet där handledaren sitter på den finansiella makten samtidigt som han/hon ska vara den resurs som fakulteten tillhandahåller doktoranden. Det gör det svårt för doktoranden att göra anspråk på sina rättigheter, som t.ex. immateriella rättigheter, handledningsresurser eller andra resurser. När problem eller konflikter uppstår så blir de svåra att lösa eftersom de som är ansvariga på institutionen eller fakulteten för att

se till att doktoranden får sina rättigheter tillgodosedda i princip inte har några egna resurser och därmed mycket begränsade maktmedel eller incitament att utnyttja. Till och med den rättighet som är tänkt att vara det yttersta skyddet för doktoranden, dvs. rätten att byta handledare, är svår att genomföra. Det gör doktorandernas situation rättsosäker och gynnar inte förverkligandet av den svenska modellen för att säkra forsknings- och innovationskompetens i forskarutbildningen eftersom den riskerar att skapa ”labbråttor”, dvs. doktorander som bara arbetar på handledarens villkor och inte får arbeta självständigt alls. Aleksandra Popovic tycker att doktorander ofta är en bortglömd grupp trots att de är en grupp som återfinns överallt inom universitetet, som student, undervisare, forskare och administratör. – Många institutioner skulle inte gå runt utan doktorander, säger Aleksandra Popovic. Samtidigt är det en grupp som inte riktigt passar in och där regler är väldigt otydliga, de hamnar i gråzonen mellan medarbetare och studenter. Till skillnad mot länder som t.ex. USA där forskarutbildningen mer eller mindre är ett andra steg i utbildningen på avancerad nivå är forskarutbildningen i Sverige ett kompetensutvecklingssteg i en forskarkarriär att jämföras med läkarnas AT- och ST-tjänstgöring. Satsningen på forskarutbildningen är tänkt att ge ett försprång för svensk forskning och innovation samt skapa en förebild för andra länder. Det har skapats en särskild anställningsform för doktorander och doktorander med anställning förväntas också bidra till högskolans verksamhetsområden, inte bara som studenter, utan även som

foto: anna mansfeld

Doktorandernas försvarare

praktiserande forskare, utbildare och administratörer. Max 20 procent av en doktorandanställning får dock avse forskning, undervisning och administration som doktoranden inte kan tillgodogöra sig själv som forskarstudier. ANNA MANSFELD Aleksandra Popovic is the doctoral students’ ombudsman; research students who have problems or questions regarding their studies and their rights can get legal help from her. At the Faculty of Medicine the complaints mainly relate to the fact that the financing comes from external parties which have high expectations of the outcome of the studies. As a research student you always have the legal right to change supervisor, but if your research is externally financed this may be difficult since the rights to your work belong to someone else.

forskarutbildningen och bologna Vår forskarutbildning genomgår förändringar, parallellt med remissen om ändrad doktorandfinansiering så pågår arbetet med bolognaanpassningen av utbildningen.

tEma

Åsa Lindberg-Sand har varit ordförande för arbetsgruppen, hon arbetar vanligtvis på CED (Lednings- och kompetensutveckling på universitetet). – Det har varit mycket kul att arbeta med utredningen och jag har imponerats av den öppenhet och kreativitet som har präglat arbetet, säger hon. Samtidigt som hon tycker att Medicinska fakultetens forskarutbildning skiljer sig mycket från andra fakulteters och är svåröverblickad, mycket på grund av att alla olika källor till finansiering. – Utmaningen handlar mycket om vad pengarna kommer ifrån. Medicinska fakulteten är mycket beroende av externa medel som man inte riktigt rår över, säger Åsa Lindberg-Sand. Det som förvånat henne mest är den informella karaktären som präglar fakultetens forskarutbildning av

6

tradition. Ett tillvägagångssätt som har funkat bra i de flesta fall och gjort att man inte uppmärksammat de formella verktygen på samma sätt. – De pedagogiska verktygen uppfattas ibland felaktigt som en pålaga istället för verksamma redskap som kan hjälpa en att förbättra utbildningen, säger Åsa LindbergSand.

Sjösättningen Vicedekan Anita Sjölander har ansvar för att sjösätta bolognaanpassningen. Målet är att projektet nog kommer att vara slutfört till största del under 2011. De punkter man främst kommer att arbeta med är bland annat överlappningen mellan master- och forskarutbildningen. Som det är nu så läggs det ner mycket resurser på de tvååriga mastersutbildningarna, men eftersom det bara krävs ett år på avancerad nivå för att ha behörighet till forskarutbildningen så skapar det en viss osäkerhet bland studenterna. – Vi försöker nu göra gränssnitten mellan mastersutbildning och forskarutbildning så tydliga som möjligt och undanröja alla tvivel och osäkerhet. En master ska kunna stå för sig själv samtidigt som det ska kunna ge en flygande start in i forskarutbildningen. Man kan tillgodoräkna sig upp till ett år av forskarutbildningen om man har läst en 2-årig masterutbildning, men det innebär ju inte bara en vinst för studenterna. De får ju ett år mindre

till sitt avhandlingsarbete, säger Anita Sjölander. För de doktorander som kommer från läkarprogrammet är detta inget problem, deras master är inbakad i utbildningen. En annan punkt är hur man kan göra bedömningskriterierna för examinationen blir tydligare. Och även hur man kan vidareutveckla portfolion (examensmål utanför själva avhandlingsarbetet) till exempel att man lär sig hur man kommunicerar mer med omvärlden. – Vi uppmuntrar till internationalisering och förra året gjorde vi en extra satsning på resor för doktorander. Sådant är viktigt för den framtida forskarens kontaktnät och karriärsplanering, säger Anita Sjölander. En annan stor utmaning är enligt Anita Sjölander att kvaliteten på utbildningen bibehålls. – Vi håller en bra kvalité och som visar sig i att våra doktorander är eftertraktade postdocs och vi har en låg arbetslöshet på ca 3 %, säger Anita Sjölander. ANNA MANSFELD Our research studies will adjust to the Bologna model and a working group is dealing with the task for the moment. The focus will be on: the transition between the Master’s programmes and research studies, making the assessment criteria for examination clearer, and developing the portfolio element of the PhD.


tema: forskarutbildning

Konsten att handleda För att handleda en doktorand krävs att man har gått en handledarutbildning. Sen ett år tillbaka håller fakulteten i sina egna handledarutbildningar, tidigare köpte man in denna tjänst av CED (Lednings- och kompetensutveckling). Men de upplevdes som långa och kostsamma. Idag ansvarar Hindrik Mulder för utbildningen som är skräddarsydd för fakulteten. Hindrik Mulder har egen erfarenhet av flera av rollerna; doktorand, handledare och FU-prefekt. – Det är en väldig spännvidd på utbildningen, allt från professorer över 60 som har handlett många doktorander under sin verksamma tid, till nydisputerade som vill utveckla sig och kanske börja axla ett handledaransvar. Det är också en väldig bredd i ämnen från discipliner med mycket patientkontakt till experimentell forskning, säger Hindrik Mulder. Detta bidrar till att behoven ser väldigt olika ut. Ibland är det ett problem att folk blandar ihop handledarutbildning med handledarerfarenhet. – Men utbildningen handlar mycket om kvalitetssäkring, säger Hindrik Mulder. Handledarens roll är ju mycket viktig. Han/hon designar ju ett projekt för doktoranden. Sedan är det upp till doktoranden att förvalta denna möjlighet. Är det fel från

början kan ingen doktorand i världen göra underverk. Handledaren skall se till att doktoranden går igenom de olika faserna i forskarutbildningen. En bra handledare släpper successivt greppet och till slut har vi en ny, självständig forskare i vardande. En dålig handledare kan dock stjälpa ett projekt. – Forskarutbildningen vid vår fakultet fungerar väldigt bra och de flesta doktorander är mycket nöjda, understryker han. Men Hindrik tycker att balansen mellan utbildning och forskning under forskarutbildning kan vara svår att optimera. – Svenska doktorander har högt anseende internationellt och får lätt post doc-tjänster eftersom de anses ha riktig forskningserfarenhet, något som saknas i många andra länder. Personligen tycker jag inte att vi ska driva det mer mot en renodlad utbildning. Då tappar vi det unika i svensk medicinsk forskarutbildning. Han har också stött på en tendens hos vissa studenter idag att de tror att de per automatik ska ha sin avhandling klar efter 4 år. – Har man blivit antagen så har man rätt till forskarutbildning men inte till en examen, säger Hindrik Mulder.

foto: anna mansfeld

Handledningen är hjärtat i utbildningen, det är som ett lärlingssystem och mycket är beroende av handledaren. En antagen doktorand är ett åtagande, blir den inte klar i tid så får handledaren betala en förlängning.

villkoren för att handleda är att man är docent eller har ett minst 3-årigt större anslag och att man har gått en endags handledarutbildning. utbildningen hålls 4/ggr om året med 30 deltagare per gång. alla som ska doktorera måste söka en tjänst i ett projekt som är godkänt av forskarutbildningskommitéen.

A course in supervision is compulsory for supervisors of research students. For a year now, the faculty has arranged its own customised courses. The supervisor’s role is essential for the outcome of the research studies, a good supervisor gives the student increasing autonomy and by the end the student has developed into an independent researcher.

ANNA MANSFELD

David Bryder, docent, åldrande av stamceller

Det är en balansgång. Under det första året har vi mycket kurser, man lär sig mycket och det känns som en utbildning, dock har man ett ”arbete att sköta” vid sidan om. Med tiden får man mer erfarenhet och känner sig mer som en medarbetare. Jag tycker det är bra om man är anställd under hela forskarutbildningen. Det är ett åtagande att vara doktorand, man förväntas arbeta hårt och producera vetenskap samtidigt som man utvecklas. Elisabet Ohlin, doktorand i neurobiologi

Med en ändrad doktorandfinansiering kommer en diskussion både vad det gäller antal doktorander och inriktning av forskarutbildning att behövas, så att inte enbart forskarutbildning sker inom de större områdena. Det är viktigt att vi har en bredd för nästa generations forskning, Anita Sjölander

Jag ser dem i båda rollerna. Jag har en del läkarstudenter som är doktorander med studieuppehåll från läkarprogrammet. Inom läkarprogrammet ser jag dem som studenter, men när jag möter dem i korridorerna här så ser jag dem kanske mer som medarbetare. foto: anna mansfeld

Det ena utesluter inte det andra och svaret beror mycket på hur man definierar medarbete. Men en doktorand är i första hand en person under utbildning, dvs en student, där syftet är att lära sig att forska. Inom många discipliner ingår i en forskarutbildning att lära sig att arbeta tillsammans med andra, inklusive sin handledare.

Åsa Feltborg, studievägledare för läkarutbildningen

En doktorand är en medarbetare med studenträttigheter. De är medarbetare som ska utföra viktiga uppgifter i projekt samtidigt som det primära fokuset måste vara utbildning. Det kräver en balans. foto: anna mansfeld

foto: anna mansfeld

foto: katarina branzén

enkäten: Doktorand - student eller medarbetare

Doktorander är en väldigt betydelsefull grupp som man ska ta noga hand om, vilket jag tycker att fakulteten och vår institution gör. Bengt-Olof Nilsson

Jimmie Kristensson, Universitetsadjunkt, Avdelningen för omvårdnad

Driver man frågan om kvalitetssäkrad utbildning för långt så riskerar man att det blir en förlängd mastersutbildning. Hindrik Mulder

Vi har byggt upp svensk forskning med vår forskarutbildning. Doktorander är motorn i vår forskning idag. Håkan Axelson 7


Doktoktorandafton

Vad är ditt intryck av kvällen - där det bjöds på både förtäring och förkovring

caroline bergenfelz, molekylär medicin, ilmm

foto: ingemar hultquist

Det roliga är att nätverka med folk. Jag tyckte att paneldebatten aldrig tog fart på riktigt.

många av de medverkande betonade det glädjande och unika i att så många av fakultetens doktorander satt samlade i en och samma sal.

I mitten av november fick för första gången i Medicinska Fakultetens historia samtliga doktorander möjlighet att träffas vid ett seminarium som forskarutbildningskommittén ordnade.

omfattar även t ex primärvården. Någon måste hjälpa oss att fatta beslut om vad som är det bästa att göra. Vilka läkemedel ska vi använda mot den här sjukdomen i framtiden? Bent Christensen förklarade att det är viktigt att hitta den kunskap som ger patienterna ett mervärde. – Kunskap utvecklar sig jättesnabbt idag och kravet på att vi är skickliga på att avgöra vad som är bra kunskap och vad som inte är så bra kunskap, den tolkningen kan bara ni göra som är aktiva forskare. Jag är övertygad om att vi behöver planera för en framtid där minimum 80% av våra specialistläkare är disputerade. Bent Christensen arbetar just nu med att etablera en organisation vars uppdrag blir att utvärdera all ny kunskap och all ny teknologi innan pengar börjar användas för att fasa in det på sjukhusen. Disputerade medarbetare kommer at spela huvudrollen i den här organisationen, som kommer att ta form under 2011.

8

giuseppe lippolis urologisk cancerforskning, ikvm

SUS forskningschef Karl Obrant bidrog med konkreta råd till unga forskare som vill bli framgångsrika: – Var inte rädd för att byta miljö. Åk utomlands, och kom sedan hem och hjälp oss med era nya kunskaper. Omge er med olika kompetenser. Ta gärna stöd av en mentor utanför gruppen. Det tror jag är viktigt att ha. Försök att bli självständiga tidigt, men behåll kontakten med er förra handledare. Han eller hon kan hjälpa er med finansiella resurser och kompetens. Hörnstenarna för att bli framstående i medicinsk forskning är experimentell forskning, klinisk forskning och att ha sjukvården i närheten. Det är mitt sätt att se det. Karl Obrant berättade också att han tycker att det är jättespännande att läsa autobiografier av nobelpristagare: – Gemensamt för 2000-talets nobelpristagare i medicin är att de är unga. I genomsnittet var de 39 år när de gjorde sin nobelprisupptäckt. Många var motarbetade under sina aktiva karriärer. Det är viktigt att våga ifrågasätta gällande dogmer. Men alla hypoteser är precis lika mycket värda tills någon har vetenskapligt motbevisat dem. Efter anförandena och den efterföljande debatten kåserade Jacques Schultze på temat ”Galna professorer och studenter i Lund”. Kvällen slutade med middag och dans på AF-borgen.

Jättebra. Det har varit mycket intressant. Men ibland måste jag koncentrera mig mycket på att följa med. Det var synd att det inte var på engelska.

magnus anderberg, Pediatrik, ikvl

Det har varit bra på alla sätt. Ett fantastiskt initiativ. Jag har precis disputerat och har inte varit med om något sådant här tidigare.

ANNA APPELBERG

foto: ingemar hultquist

tEma

foto: ingemar hultquist

Programmet inleddes med anföranden av sjukhus- respektive forskningschefen vid SUS, Bent Christensen och Karl Obrant. Sen följde en debatt på temat ”visioner om framtidens medicinska forskning i Skåne”. – Våra forskare är receptorer som upptäcker att det finns ny kunskap värd att intressera sig för. Och jag talar inte enbart om medicinsk forskning, jag talar om alla typer av forskning, sa Bent Christensen. – Det är lika viktigt med disputerade sjukgymnaster som med experimentalister. Kraven på att kunna ta in kunskap och utvärdera kunskap och implementera det är lika stora oavsett yrkesgrupp. Bent Christensen menade att om man inte förstår att tolka en vetenskaplig publikation så kan man inte hantera kunskap. – I egenskap av universitetssjukhus ansvarar vi inte enbart för att ta in kunskap i vårt eget sjukhus, vi ansvarar för att kunskapskretsloppet

elisabet ohlin, emma henriksson och maya karbalaei var med och arrangerade kvällen.

In mid-November, for the first time, the faculty arranged a special evening for research students. The event started in the afternoon with seminars; speakers were the head of Skåne University Hospital, Bent Christensen, and the head of research at Skåne University Hospital, Karl Obrant. These were followed by a debate on the theme of “visions of the future medical research in Skåne”. They spoke about the importance of research and always striving to find new knowledge and of going abroad to learn how others work. The evening ended with a dinner and dance in the AF building.

maria mossberg, Pediatrik, ikvl

Detta är en fantastisk tillställning, otroligt trevligt. Det är viktigt för oss doktorander att nätverka för att kunna ta lärdom av varandras forskning. Detta är en trevlig form att göra det i.


Att ta emot gästforskare och gästdoktorander kräver en del arbete. Någon måste hjälpa till att hitta bostad och berätta hur man tar sig fram i Sverige. Förklara hur banker, telefonsystem fungerar och var man kan hitta billiga möbler m m. Märta Wirén är just en sådan någon. Hon jobbar på Stamcellscentrum och hjälper forskarna och doktoranderna där med både det ena och andra. Huvuduppgiften är att ordna bostäder till utbytesforskarna. – Man blir lite tipsare och guide. Jag håller ständigt ögon och öron öppna för bostäder; i Sydsvenskan, på anslagstavlan på ICA mm. Jag har även kommit i kontakt med flera boende i professorstaden. De bor ofta stort och dyrt och har något rum över, säger Märta Wirén – Jag försöker just nu hjälpa en indisk flicka att få tag på en lägenhet. Men det är ibland svårt att hitta en bostad när man lagar starkt doftande mat. Annars består arbetet mycket av det där lilla extra som att beställa luncher, kaffe, påminna om deadlines för utbildningsbidrag och stipendier. Pynta, fixa med växter och gardiner, fylla på papper, vatten och kaffe, livets nödtorft som hon uttrycker det. Märta Wirén fungerar lite som reception också och får ta emot alla bud. Märta har varit på Stamcellscentrum sen 1998, då hette det stamcellslabbet och låg i Blocket och det var en

forskargrupp på runt åtta personer. Idag har de vuxit och nu ingår sju forskargrupper och har ca 60 medarbetare. Hon är i grunden läkarsekreterare och har jobbat lite överallt innan. Hon gjorde även ett avbrott för att läsa engelska och franska, något som hon har stor användning av idag. Det märks att hon har god koll på alla, när vi går ut i fikarummet så hälsar hon vitt och brett på alla och skickar iväg små frågor om hur det går med än det ena och än det andra. Det roligaste med jobbet säger hon utan tvekan är när hon har ser glädjen hos den som hon har lyckats skaffa bostad till. Och arbetskamraterna. På fritiden arbetar hon ideellt i IM (biståndsorganisationen Individuell Människohjälp). Hon står i deras fairtrade-affär i Malmö och säljer mattor och textilier som är producerade till drägliga löner och under drägliga förhållanden. Märta Wirén vid den nya kaffeautomaten som också kräver en hel del omvårdnad. Annars älskar hon att lösa korsord, måla, skriva kalligrafi och att bada bastu. Märta är bastuvärd på kallbadhuset hemma i Bjärred. Mer om Märta Wirén Hennes tips på hur man får en trevlig arbetsmiljö är att Arbete: sekreterare på stamcellscentrum köket fungerar och att det är rent och snyggt, att man gör det lite trevligt med blommor och att man regelbundet Ålder: 60 år har gemensam fika. Familj: man, fyra utflugna barn mellan – Och att människor är trevliga och hälsar på varandra 23-37 år och tre barnbarn och att man bryr sig om varandra och frågar hur det står Bor: i Bjärred till, särskilt de utländska studenterna, som ofta kan känna Bakgrund: uppvuxen i Borås, men känner sig ensamma. sig numera som skåning.

Foto: Anna Mansfeld

Medarbetaren: Märta Wirén

Anna Mansfeld

Doktorandutbyte i Skottland Emma Henriksson fick chansen att forskutbilda sig i Skottland och skapa sig ett större nätverk. Under våren 2010 hade jag möjligheten att göra delar av mitt doktorandprojekt vid MRC Protein Phosphorylation Unit, Dundee, Skottland. Detta tack vare ett anslag från ”The Swedish foundation for international cooperation in research and higher education” - STINT som min handledare fått för vidareutveckling av internationellt samarbete med två grupper i Skottland. I och med detta gjorde projektet framsteg som inte kunde ha möjliggjorts här hemma. Även jag som doktorand och person utvecklades på flera plan. Hur upplevelsen vid ett utländskt labb i anknytning till ens doktorandperiod blir beror nog mycket på vad man vill få ut av det och vad man själv gör det till. Jag är själv tacksam att fått uppleva klimatet och den internationella miljö som finns i ett större världsledande labb och känner att jag utvecklats både laborativt och i mitt forsk-

ningstänk, men även när det gäller självständighet. Det är lärorikt att få försöka förklara aspekter och diskutera resultat med personer som har helt andra infallsvinklar. Mina månader i Dundee var absolut inte en dans på rosor, intensivt arbete för att hinna klart det man vill utföra följt av ny miljö och nya människor, men självklart vände det som var jobbigt till en härlig upplevelse. Jag har utvidgat mitt nätverk inom forskningsvärlden och förhoppningsvis fått nya vänner för livet. Något man kan tänka på innan man åker i väg är att definiera vad man ska göra samt beräkna tidsåtgång så noga man kan, och då även inkludera viss motgång. Rekommendationen är ju självklart också att njuta av och utforska sitt nya land och den kultur som erbjuds såväl i labbet som utanför. Anta utmaningen, sprid din kunskap och ta med dig ny hem. Sammanfattningsvis har jag helt klart fått mersmak av världen. Emma Henriksson, Proteinfosforylering, EMV

Efter 30 km på cykel från Dundee njuter jag av den vackra miljön vid Arbroath cliffs, helt klart värt det.

9


FAKTA/rg

DagBOKEN

ndbe agnus Sa Namn: M ktorand aTitel: Do terskeex : Sjukskö g in n d il Utb d) men (Lun tare i medarbe m o S r: ta Arbe rska och juksköte rs ä en N t k Proje stitution rand på In ch to o k o e d ll ä som h samh , vård oc a ls ä H r fö stitutet Vårdalin Kristens: Jimmie re ta e rb a Med a Olsson ube, Ulrik a T n li E , son . fl. Möller m ne mbo Helé Familj: Sa en i Lund a stadsp rk id v :a 3 Bor: gen har : Forsknin intresse. Intressen ett stort it v li b is tid att givetv ker jag få ö rs fö rs ner och Anna mina vän d e m s å umg i en del gagerad n e g ja r så ä oner. rganisati studento

b ärs k hos äldre ofta. Hem Projekt N hembesö kare lika e lä d och n a a a k k g sö rs g e y te b sköte föreb därmed in av en sjuk n ch e a o d ck a re n tä å tt p ä p m må b öka u gång i å e ska förs minst en d sm rs tt så ö a r g r li ä n b e n sök tanke ll att de ch ti o se st a ch a n o lp m hjä lem en sjukgy m kan de bara prob eller tänk år. Dessuto , st om t. ex. m p n le p o b u ti s ro a ll p inform r inte a e e ll g tt , e t, re a ig k jl er sig till rä lika lä som mö tt de vänd ten med o a k ll ta ti n o se k d ch de. till me emedel o ågot ären r eller läk a hjälp i n v ö h e sjukdoma b e ll om de sku personer

En doktorands vecka 10

Måndag 10/1

Artikelstress som inte alls fanns januari g a förra veckan slår idag till med d mån 2011 full kraft. Bara 11 dagar innan artikeln ska vara tillräckligt färdigt skick för att tas upp på ett forskargruppsseminarium. Har inte kommit särskilt långt i skrivandet och jag har inte gjort alla analyser ännu. Återstår fortfarande en hel del jobb med databasen. Så måndagen ägnas helt och fullt åt tabeller och SPSS. Funkar förvånansvärt bra för att vara måndag. När man är inne i något försvinner tiden, inte lönt att ta kaffepauser eftersom man hela tiden går och tänker på olika analys- och SPSS-problem. Blir bara kortare raster och tiden fullkomligt flyger iväg. När klockan börjar närma sig halv sex är det dags att bege sig hem, trodde jag. Inser att jag idag måste skicka in en uppgift till forskarutbildningskursen i kvalitativa metoder. Som tur är gjorde jag i princip klart uppgiften förra veckan så det tar inte lång stund innan jag äntligen sitter på cykeln hem.

Tisdag 11/1 På plats halv 8, vilket är tidigare än vanligt. Anledningen är givetvis att tiden är knapp och att jag

10

erska an genom att ärsjusköt jekt där m Projekt n juksköterska är ett pro hoppas kunna få äldree-

idag kommer få avbryta arbetet för att göra datainsamling. Hugger tag i handledaren Ulf för att få bekräftat att jag valt rätt sätt att analysera. Får klartecken och positiva omdömen, känns bra då man ofta får höra när man gjort fel och inte lika ofta när man gjort rätt. Fortsätter arbetet i SPSS. Saker och ting fungerar inte alls lika bra idag. Avbryter vid 10 för att bege mig till metropolen Eslöv. Kommer i min avhandling bl.a. att utvärdera ett projekt med förebyggande hembesök hos en viss kategori äldre. Studien är uppbyggd med en kontrollgrupp och en interventionsgrupp som får hembesök av en sjuksköterska och en sjukgymnast. För att kunna se några ev. skillnader intervjuas deltagarna i sina hem var tredje månad. Intervjuerna går helt enkelt till så att man läser upp frågorna i ett frågeformulär. Det tar allt ifrån 45 minuter upp till ett par timmar att gå igenom frågorna och räknar man med tågresan dit (äger ingen bil) och den nästan obligatoriska koppen kaffe och småpratet med deltagaren så blir det ett avbrott på åtminstone 3-4 timmar. Dessutom har Skånetrafikens nya tidtabell fått klara negativa konsekvenser för forskningen eftersom det är betydligt svårare att ta sig till och från Eslöv på dagtid. Och tack vare Trafikverket så ingår dessutom en nästintill obligatorisk förse-

eslövs station i väntan på ett försenat tåg

ning, så även idag. Trots detta är det inte bara nackdelar att åka till Eslöv. Man får tid att känna sina deltagare och frågorna i enkäten men även vilka eventuella metodologiska problem som finns i frågorna. Dessutom så hinner man ”rensa huvudet”. Efter besöket i Eslöv lyckades jag lösa


Jag tillsammans med en av deltagarna i projektet, Esther Matsson.

några av morgonens problem och jag kommer vidare i mina analyser. Är dock glad att jag bara har en intervju inbokad denna här veckan och inte 7-8 som jag haft när det varit som mest.

tidigare än vanligt. Det går ändå nästan inte att slappna av hemma eftersom jag ändå har huvudet fullt med tankar om mitt arbete. Är inne på sluttampen med analyserna så förhoppningen är att kunna börja skriva

Onsdag 12/1 Bokstavligen och bildligt en mellandag. Saker och ting går både bra och dåligt. Löser en del lite luriga problem för att senare upptäckte att man gjorde det i onödan. Eller onödan är kanske dumt att säga. Det är som många andra saker inom forskarutbildningen, att det inte alltid målet som är det viktiga utan resan dit. Som att sitta och förbereda och ta fram olika variabler för en analys och när man väl gjort analysen inser att variabeln inte alls passar eller behövs. Känns ganska surt, speciellt när tiden är knapp och man lagt mycket tid. Förhoppningsvis kan jag använda variabeln senare i någon annan analys så är arbetet inte helt ogjort. Får osökt en av min bihandledare och projektledare Jimmies retfulla kommentarer ”Men tänk så mycket du lärt dig” i huvudet, och som jag vet att han skulle sagt om han varit där.

Torsdag 13/1 Fortsätter veckans trend med att komma in betydligt

Unnar mig också att åka iväg ner till stan och käka lunch idag. Det finns bara en restaurang i närheten och den blir man ganska trött på ibland. Får man dessutom en förfrågan från en vän och möjligheten till en cykeltur och friskluftsintag så ska det mycket till för att tacka nej. Eftermiddagen följs av den andra trenden den här veckan, att sitta kvar och jobba längre än jag brukar. Tur att inte alla veckor är som denna.

Fredag 14/1

Jag försöker skriva på min artikel vid min arbetsplats

på resultatdelen imorgon. Kort avbrott på förmiddagen för ett projektmöte med de övriga två doktoranderna i hembesöksprojektet samt Jimmie. Mötet är över efter en kvart och fungerar mest som ett sätt att stämma av att allt flyter på som det ska och att man har möjlighet att diskutera problem och prioriteringar.

Tidigt på plats, men otroligt trött. Veckans slit börjar ta ut sin rätt. Har dessvärre insett att jag inte kommer att hinna skriva hela resultatdelen idag. Eftersom mina handledare vill få en möjlighet att ge feedback innan jag skickar in artikeln till seminariegruppen, och eftersom flera dagar nästa vecka kommer att gå åt till kursen i kvalitativa metoder borde jag skicka artikelutkastet till mina handledare innan nästa vecka. För att inte sätta oss alla i svår sits innebär det tyvärr att jag kommer få jobba i helgen. När jag inser detta går luften ur mig en smula. Åker iväg på ett möte efter lunch och stämplar därefter ut tidigt denna fredag, endast med vetskapen att arbetsveckan ännu inte är slut. Magnus Sandberg

11


Formandet av universitetets framtid Lunds universitet arbetar för fullt med att diskutera vad autonomipropositionen kan ge för möjligheter. – Detta är den största förändringen för Sveriges högskolor på många år och den är irreversibel, det går inte att backa. Nu gäller det att hitta nya sätt, säger Thomas Achen.

Thomas Achen är projektledare för universitetets Fronesis-projekt11 och när vi ses kommer han precis från vad han lite ironiskt kallar ett historiskt möte. Det är universitetsstyrelsens möte han syftar på, man har beslutat att den nya arbetsordningen ska vara klar och beslutad under året. Arbetsordningen beskriver han som universitetets grundlag, det är den som avgör vem som har vilka befogenheter och hur organisationen ska formas. Fronesis-projektet är indelat i sex delar, förutom delprojektet 1 som arbetar med arbetsordningen finns ytterligare fem delprojekt som tar upp ämnena: 2) anställningsordningen, 3) studentinflytande, 4) strategisk utbildning, 5) forskning, tvärgående forskning och utbildningar 6) samordning och effektivisering av administrativa stödfunktioner. Senast vid utgången av 2011 skall delprojekten ha avslutat sitt arbete. Nu hoppas Thomas Achen på en bra och djuplodande diskussion där en mängd frågor kommer upp på bordet. – Om alla kommer fram till att det sätt vi har jobbat på hitintills är jättebra så ”fine”. Men det värsta vore om vi står kvar för att ingen vågar diskutera frågorna, vill eller hinner.

Thomas Achen tror inte på ett slopande av fakultetsnivåerna bl.a. därför att rektor har varit väldig tydlig i denna fråga, men om diskussionen kommer upp så ska vi inte lägga lock på den, menar han. – Lunds universitet har som ambition att bli ett av Europas ledande universitet ska vi lyckas med det så måste vi även bli Europabäst på att ta diskussioner och driva förändringsprocesser. Det kollegiala ledarskapet har diskuterats en del och Thomas Achen tycker att det är nyttigt med en rejäl diskussion om vart kollegialt ledarskap har tagit oss och vilken potential det har för att ta oss dit vi vill i framtiden. – När det gäller forskningsprioriteringar så har jag svårt att se att andra än de som är experter inom området kan ta de besluten. Men det måste samexistera med andra typer av ledarskap, säger han och nämner Köpenhamn som ett exempel, där ett mer generellt ledarskap på gott och ont samexisterar med det mera traditionella kollegiala ledarskapet. – Jag hoppas att vi när vi går ut ur 2011 kan säga ”vilket superintressant år vi har haft, nu vet vi vart vi är på väg och vad vi ska arbeta mot”, säger Thomas Achen.

fronesis-projektet arbetar med autonomipropositionen, ordet fronesis är grekiska och betyder ”beslut som växer fram med kollektivt klokskap”. eva åkesson är ordförande för fronesis-projektets styrgrupp som består av dekanerna + universitetsledningen.

RESUmÉ

...och fakultetens framtid

ANNA MANSFELD

debattera!

thomas achen är projektledare för fronesisprojektet och han ser fram emot en intensiv vår och hoppas på en bra och djuplodande diskussion där en mängd frågor kommer upp på bordet. foto: anna mansfeld

Discussions have begun at Lund University on the new challenges and opportunities for development that follow from the greater autonomy for universities decided by the Swedish government. The autonomy project (FRONESIS) is divided into six sub-projects: 1) Rules of procedure, 2) Teaching staff categories and appointment rules, 3) Student influence, 4) Strategic education planning, 5) Crossboundary research, 6) Coordination and simplification of administrative processes. A lot of questions should be decided this summer and that means an intensive spring. Thomas Achen is the overarching project manager and hopes for a lot of discussions – he sees silence as the greatest threat to the project. Mattias Brattström, administrative director at the faculty, hopes for more collaboration within the university but also says that it is important not to dismantle well functioning structures.

skynda långsamt

foto: anna mansfeld

R O N E S I S

Vad fronesis kommer innebära på fakultetsnivå är det ingen som vet i dagsläget. – Min uppfattning är att anpassningen till den ökade autonomin öppnar upp för möjligheter, t.ex. gränsöverskridande samarbeten inom universitet, men kan också vara en fara för att man i den rådande autonomiyran monterar ner väl fungerande strukturer, säger kanslichef Mattias Brattström.

Han hoppas inte att fronesis-projektet kommer att innebära att fakulteterna får minskat mandat. – Det vore sorgligt om vi bara blir administrativa byggklossar i andras strategiska beslut. På vår fakultet har vi särskilda förutsättningar genom att vi finns i både Lund- Malmö, har hälsooch vårdvetenskaplig, preklinisk och klinisk forskning och vårt stora samarbete med Region Skåne, samarbeten som gör fakultetsnivån viktig som samordnare och för prioritering av resurser, säger Mattias Brattström. Samtidigt tycker han inte att det har skett några anmärkningsvärt stora förändringar i regleringen som verkligen förändrar våra förutsättningar

12

att sätta Lunds universitet och Medicinska fakulteten på kartan. Det handlar om att arbeta vidare ungefär på samma sätt som tidigare, vilket inte behöver vara dåligt. Fakulteten har ju i olika nationella satsningar visat sig vara mycket konkurrenskraftig och den styrkan måste vi slå vakt om. – Hade vi verkligen fått en ökad autonomi och i närheten av det ursprungliga förslaget i betänkandet skulle vi sannolikt fått möjlighet att samarbeta med externa organisationer, t.ex. Region Skåne, utländska lärosäten etc. på ett betydligt närmare och mer fruktbart sätt. Det hade varit en utmaning för mig som kanslichef att vara med och realisera sådana möjligheter. På frågan om vilka förväntningar han har så får han tänka länge tills han säger: – Jag har inte funderat så mycket på det, utan har främst försökt förhålla mig till det som efterhand presenterats av arbetsgrupper inom projektet. En del är positivt, annat

kan vara mer problematiskt. En bra möjlighet som universitetet nu har är att en större krets av de anställda kan vara med och välja fakultetsstyrelsen. Den möjligheten hoppas jag att universitetet tar till vara. Han tror att universitetet skulle kunna effektivisera och samordna administrationen mer, på samma sätt som man redan gjort på Medicinska fakulteten och tar upp hopslagningen av institutioner och kansliet i Malmö som goda exempel. Han tycker att man ska ta tillfället i akt och diskutera fakulteternas och institutionernas storlek. – Det är vikigt för universitet att diskutera för- och nackdelar med färre fakulteter och där varje fakultet är mer jämbördig i storlek, vilken konsekvenser det kan få för styrningen och den administrativa apparaten. Någon sådan diskussion har ännu inte tagit fart. ANNA MANSFELD


Ideon Life Science Village Lund har fått ett nytt centrum för forskning och innovation med biomedicinsk inriktning. För fakulteten innebär det en möjlighet att hyra fler lokaler. En initial arbetsgrupp har fått i uppdrag att se över behoven. Klart är att CREATE health och Ideon Bioincubator ska flytta in från BMC.

Närv frågar och Ingemar Carlstedt svarar Vad är Ideon Life Science Village, vem äger det? Det är Astra Zenecas tidigare lokaler i Lund som har köpts av Mats Paulssons stiftelses fastighetsbolag. Anläggningen har döpts till Ideon Life Science Village och tanken är att fastighetsbolaget ska hyra ut lokalerna till biomedicinsk forskning, såväl företag som Medicinska fakulteten och Region Skåne. All vinst som genereras av hyresintäkterna kommer att går tillbaka till biomedicinsk forskning och innovation inom regionen. Vad är Medicinska fakultetens del i Ideon Life Science Village? – Vi har ännu inte några som helst åtaganden, men detta ger oss möjlighet att lösa våra lokalproblem. Det är inte tal om att vi ska lägga in pengar i stiftelsen utan att vi ska hyra lokalerna till förhoppningsvis bra villkor. – Tanken är att skapa en attraktiv forskningsmiljö dit små investeringsföretag inom biomedicin ska lockas. Med i konceptet finns att man ska lägga en del akademisk forskning som en grundstomme. Create Health och Ideon Bioincubator är redan inbokade och det finns förslag på att samla delar av universitetets cancerforskning här också. Men exakt hur är inte bestämt än. Planeringen kommer att ske i nära samarbete med Region Skåne som också är intresserad av att hyra lokalerna. De är inne i stora omstruktureringar och kommer i samband med det att ha behov av evakueringslokaler.

Vilka ytor handlar det om? – 30 000 m2 laboratorier, 50 000 m2 kontor och konferensmiljö, vilket kan jämföras med att BMC har 21 000 m2 labbytor. Hur påverkar detta hyresnivåerna för forskargrupperna? – Fakultetens forskare kommer att fortsätta att betala hyra med samma förutsättningar oavsett var de sitter, den överskjutande kostnaden subventioneras av fakulteten. Vad händer om de blir tomma lokaler på BMC och CRC? – I princip vill jag att Ideon Life Science Village ska fungera som alla våra andra lokaler, där det är upp till forskargruppen om de vill flytta dit. Men om det skulle innebära att vi får tomma lokaler på BMC så kan det bli aktuellt med externa intressenter. Vad händer nu? När är det inflyttning? Vi har tillsatt en initial arbetsgrupp (se faktaruta) som ska se på hur vi kan utnyttja dessa lokaler bäst. Inflyttning kommer att ske senast 28/2 2012. Först ska det göras en omfattande inventering av lokalerna som sen ska matchas med de verksamheter som önskar flytta dit. Jag gör bedömningen att det finns fler intressenter än vad vi får plats med. för mer information läs: http://goo.gl/knodt

Initial arbetsgrupp: ingemar carlstedt, vice dekanus roland andersson, prefekt ikvl kristian riesbeck, prefekt ilmm gunilla Westergren-thorsson, prefekt emv thoas fioretos, vice koordinator för biocare mef nilbert, avd. chef för onkologi sven Påhlman, koordinator för biocare

FORSKNiNg

foto: bergslagbild ab.

A new science village will start in Lund, in Astra Zeneca’s former premises. This will give the faculty an opportunity to expand. As it stands today, BMC and CRC are already crowded. No decision has yet been made on which research groups will move there, other than CREATE Health and the Bioincubator, but the discussion is to gather parts of the faculty’s cancer research there. The buildings contain 30 000 m2 of laboratories and 50 000 m2 of offices and conference rooms. It will be owned by a foundation through a donation from Mats Paulsson. All profit will be reinvested in bioresearch.

BioCARE har som strategiskt forskningsprogram ett övergripande ansvar för att öka translationella genomslagskraften i cancerforskningen vid Lunds universitet. I det ingår att finna former för ökad integration och ökat samarbete mellan våra cancerforskare. AstraZenecas frigjorda lokalerna möjliggör nu bildandet av ett cancercentrum för all väsentlig cancerforskning och även integrering av viss klinisk verksamhet, Sven Påhlman koordinator, BioCARE.

Idag äger Akademiska hus 2/3 av universitetets lokaler, de tar i sin tur ut marknadsmässiga hyror och 20 % av dem går tillbaka till statskassan, det är 1,25 miljarder idag. I detta fall går eventuella vinster tillbaka till verksamheten istället, Allan Larsson, universitetes styrelseordförande.

ANNA MANSFELD

Detta är en fantastisk möjlighet, inte bara för Lund utan för hela Öresundsregionen. Välutrustade lokaler står nu till förfogande för medicinsk forskning, innovation och utveckling. Vid Medicinska fakulteten är vi oerhört tacksamma för att Mats Paulsson än en gång gett en så generös donation för att stödja medicinska forskning och utveckling, Bo Ahrén, dekanus.

13


Internationella programkontoret (IPK) satsar på lärarmobilitet IPK-satsningen syftar till att stötta lärare att undervisa på grundavancerad nivå vid utländska lärosäten och/eller att förstärka och utöka kontakter och internationella samarbeten inom utbildning. Syftet är att kompensera en del av de merkostnader lärarmobilitet medför. Från Medicinska fakulteten beviljades sju personer medel från IPK’s särskilda satsning: Michael Miller (Hälsa Vård och Samhälle) för resa till University of Melbourne, Anneli Sundberg (Hälsa Vård och Samhälle) för resa till National University of Singapore, Peter Siesjö (IKVL) för resa till University of Capetown, Ronnie Wirestam (IKVL) för resa till Vietnam National University, Lisbeth Helmut och Kerstin Åkesson (Hälsa Vård och Samhälle), för resa till University of Queensland, samt Roland Andersson (IKVL) för resa till Wenzhou Medical College. En ny utlysning av IPK medel kommer under våren att delges via e-bullen, hemsidan samt sändlistan ”teachers”. För mer information kontakta internationella avdelningen.

Lärare tur och retur Under 2010 beviljades fem personer vid medicinska fakulteten var sitt bidrag för personalmobilitet. Satsningen ämnade till att bidra till ökad internationalisering inom våra utbildningar på grund och avancerad nivå. Utav de fem personer som reste har fyra1 nu kommit hem. Här berättar de hur det var och vad de uppnådde under de tre veckor de var iväg. 1) Den femte, Birgitta Sahlen, avd för logopedi, foniatri och audiologi har inte hunnit göra sin resa än. Hon reser i veckorna till Nya Zeeland.

Klagande patienter vanligare i Shanghai

De bor på patienthotellet men längtar till det komfortabla vädret hemma i Shanghai. Sverige är mest kallt, mörkt och blött tycker de. När det gäller den svenska mödravården är de desto mer imponerade. Även om de första förvånande skillnaderna har lagt sig så ser de många fördelar med det svenska systemet. Det första de tar upp är att bemanningen är mycket bättre här. I Shanghai är atmosfären mycket mer stressig, tre barnmorskor ska sköta hela förlossningsavdelningen. Vilket innebär att de springer mellan förlossningar på en dubbelsal och två enkelsalar, akutrum där kejsarsnitten utförs och ett ”öppningsrum”, där det kan ligga upptill 15 kvinnor. I Sverige är man 10 barnmorskor på motsvarande avdelning.

Dyr förlossning ger krävande föräldrar Det finns mycket likheter också, i Shanghai har man samma upplägg med mödravård, KK och BMC: Men där kostar alla dessa steg pengar, vilket utesluter en hel del mammor. Patientavgifterna gör det också svårare att neka patienter behandling, så länge de vill betala så kan de själva bestämma. På Lu Fang och Chun Xiang Zhu’s förlossningsklinik slutar så många som 50 procent av förlossningarna med kejsarsnitt . Men de arbetar på ett fint sjukhus där de flesta patienterna är medelklass. Lu Fang och Chun Xiang Zhu’s tror att många av kejsarsnitten kan förklaras med den kinesiska familjeplaneringspolitiken. – När folk bara får skaffa ett barn så blir det väldigt mycket fokus på det. Vi har ju nästan bara förstföderskor, säger de. Av rädsla för komplikationer kräver många att få kejsarsnitt och

14

Foto: Anna Mansfeld

VÄRLDEN

I en korridor på HSC sitter två trötta barnmorskor från Shanghai tillsammans med sin mentor Ingalill Rahm Hallberg. De går igenom nästa veckas planering. Lu Fang och Chun Xiang Zhu har varit i Sverige i över två månader. Och när jag frågar dem om de har hemlängtan så suckar de högt och svarar ”yes” i kanon.

ibland är det skrockfullheten som styr. I Kina är det viktigt med siffror och man vill inte att ens barn ska födas på ett datum med en fyra i, det betyder död. Dagar med en åtta i är däremot väldigt populära, det symboliserar lycka. Generellt sätt tycker de att patienterna klagar mer i Shanghai än här. På kliniken hemma görs alla tester utan föräldrarnas överblick, något som Lu Fang och Chun Xiang Zhu tycker är bra. – Det händer att föräldrarna blir arga när de ser att deras bebis blir ledsen, då händer det att man kan Lu Fang och Chun Xiang få en lavett, berättar Chun Xiang Zhu. Zhu har besökt Medicinska Efter förlossningen samlas alla barnen i en sal och fakulteten i 3 månader. De kan ligga så många som 20 på en sal. På intensivavär här genom ett utbytesdelningarna för de barn som fötts med komplikaprogram som omvårdnadstioner finns ingen plats för föräldrarna. Av rädsla programmet har med the för smittorisken tillåts bara besök av mamman och obstetric and gynecology högst ett besök på 20 minuter per dag. hospital of Fudan UniverLu Fang och Chun Xiang Zhu tar med sig många sity i Shanghai. Under sin intryck från sitt besök här, det de tänker ta tag i period här ska de få både direkt är att bli bättre på att informera den blivande teoretisk och klinisk utbildfadern för att skapa bättre trygghet och att försöka ning. Men de har också fått övertala mödrarna att välja att föda vaginalt. Något göra många studiebesök, de gärna vill dela med sig till den svenska mödravårintervjuat klinikchefer och den är babymassage och babysim. genomfört egna studier. Vistelsen avslutas med en Anna Mansfeld examinering och en rapport.

I Sverige ligger snittet på 17 procent (2008)enligt Socialstyrelsens rapport ”Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret 1973–2008”


Roland Andersson, prefekt för IKVL - Wenzhou Medical College, Zhejiang province, Kina Jag har sedan mer än tre år haft förmånen att vara gästprofessor vid Wenzhou Medical College, First Affiliated Hospital, Wenzhou, Kina. Samarbete har i första hand handlat om gemensam forskning, framför allt experimentell, men även klinisk. Nu börjar utbytet resultera i gemensamma publikationer och även gästforskare som kommit till Lund. Wenzhou Medical College ligger i den rika provinsen Zhejiang med ca 46 miljoner invånare. Wenzhou Medical College har drygt 20 000 studenter, företrädesvis i grundutbildning för läkare, men även en farmakologisk utbildning. Campus är nybyggt, faciliteterna mycket goda, instrumentparken inte minst inom farmakologin fantastisk och på det vackra college-området finns även studentbostäder där de studerande bor under åtminstone sina första år innan klinisk placering. Flera program är på engelska och man har en ganska stor del av studerande som kommer framför allt från andra delar av Asien och även Afrika. Till Wenzhou Medical College finns totalt 16 affilierade sjukhus varav 6 större och First Affiliated Hospital (stort som Skånes Universitetssjukhus) bygger nu ett helt nytt sjukhus omedelbart intill Medical College och invigning planeras våren 2012 av de cirka 350 000 kvadratmeter sjukhusyta som i snabb takt byggs. Rektor för Wenzhou Medical College och hans ledningsgrupp besökte också Lund december 2009 och markerade med detta intresset av att ytterligare stärka banden med medicinska fakulteten och Lunds universitet. Under hösten 2010 hade jag förmånen att vid två tillfällen åka till Shanghai/Wenzhou för att lägga förutsättningarna för ett utbyte inom grundutbildning för läkarstuderande och om möjligt även biomedicin. Detta har nu snart resulterat i ett avtal där svenska studenter på grund- och avancerad nivå ska kunna göra studieperioder där.

Monne Whilborg, ass professor HVS, Virginia university in Charlottesville, USA Mot bakgrund av mitt intresse för pedagogisk utveckling i vårdutbildningar och i vårdverksamhetssammanhang ansökte jag om mobilitetsmedel i syfte att besöka Virginia University i Charlottesville i USA under framförallt maj 2010 och januari 2011. Syftet med min vistelse var bl.a. att etablera kontakt med motsvarande enhet för sjuksköterske- röntgen- utbildningar (även avancerad nivå) i Virginia och initiera möjligheten till ett utbyte som skulle leda till utveckling av internationalisering. Besöket gick också ut på att få en bättre helhetssyn kring vilka möjliga kurser och praktikplaceringar som skulle vara av intresse för våra framtida besökande utländska studenter, t.ex., från Virginia, vid LU. Arbetet med att konstruera en tre månaders kurs inom sjuksköterskeprogrammets grundutbildning som skall ges på engelska är nämligen i startgropen. Virginia Univ. erbjuder i dagsläget en mycket intressant ledarskapsutbildning (www.nursing.virginia.edu/programs/de-cnl/) som jag följt under den tid jag besökte universitetet. Det är min synpunkt att ledarskapsförmåga inklusive kommunikativ förmåga och kompetens i ett internationellt/globalt perspektiv är centrala i alla verksamheter och inom vårdyrken blir denna form av kompetenser mer och mer efterfrågade. Mitt besök har initierat ett samarbete mellan LU och Virginia U i det att vi enats om att starta upp ett ’kollaborativt virtuellt studerandeutbyte’ som kommer att ske i en lärplattform (Moodle) och genom virtuella studerandesamtal i Adobe Connect. Ett 90-tal studerade från vartdera sjuksköterskeprogram skall gemensamt arbeta med läraktiviteten ”describe development and career opportunities in the nursing profession against the background of the skills requirement and scientific growth of the profession”, vilket i sin tur leder till en bredare förståelse om sjuksköterskeprofessionen i ett internationellt perspektiv.

Från vänster till höger: Lena-Karin Erlandsson med kollegorna Clare Hocking and Jenni Mace från Dept of Occupational therapy and occupational science vid AUT.

Fotograf: Denni Rögnvaldsson

Lena-Karin Erlandsson, docent i arbetsterapi, HVS - Auckland University of Technology Under tre veckor i november, tog jag varje morgon bussen till norra campus av Auckland University of Technology (AUT) till avdelningen för Occupational Therapy and Occupational Science. Hit var jag var inbjuden av Clare Hocking, docent i Occupational Science och redaktör för Journal of Occupational Science. Under min tid som gäst vid avdelningen deltog jag i doktorandseminarium där vi framförallt diskuterade metoder för beskrivning av människors vardag. Jag höll föreläste om min egen forskning kring kvinnors vardag och hälsa. Jag fick också möjlighet att delta i en större diskussion kring hur grundutbildningen ska möta nya behov inom sjukvården och förändrade förutsättningar för arbetsterapeuter. Problemställningar som i hög grad liknar de vi diskuterar vid grundutbildningen här i Lund. Jag har också haft flera individuella möten med lärare för att få en bild av hur programmet i Auckland är uppbyggt och hur de arbetar med undervisning. Dessa samtal har lett till att vi identifierat ett avsnitt i våra respektive utbildningar, i termin 6 där vi tydligt ser möjligheter till ett utbyte mellan utbildningarna. Jag blev väl mottagen och det fanns även tid för lite fritid. På bilden är vi rustade för en midnattsvandring i regnskogen för att titta på lysmaskar i tunnlarna längs en nedlagd järnväg. Resan var enbart positiv och jag kommer att resa tillbaks för fortsatt arbete med studentutbytei grundutbildningen men också för att utveckla ett forskningsprojekt tillsammans med Clare Hocking som dessutom kommer till Lund i september för att undervisa i termin 6 i Arbetsterapeutprogrammet.

Helena Strevens, överläkare i obstetrik - City Hospital och Queens Hospital, Nottingham, UK På mina tre veckor kände jag att jag mycket snabbt fick en inblick i både läkarutbildningen som helhet och kursen i Obstetrik och Gynekologi i synnerhet. Jag stiftade bekantskap med och deltog i utbildningens mentorsystem, obstetrikkursens ”practise OSCEs”, där studenterna fick öva den kliniska delen av examen: ”Objective Standardised Clinical Exam”, efter att ha klarat av den teoretiska delen av examen on-line, och de verkliga OSCEs en vecka senare. Själv höll jag tre föreläsningar, som tydligen kommer att utvärderas mot kursslutet, men om detta vet jag inget än! Jag fick också göra tre ”appraisals” av andra föreläsningar, en årlig utvärdering av extern bedömare, för godkännande av föreläsarna! Jag deltog även i ”skills training”, främst i undersökningsteknik, både gynekologisk och obstetrisk. För framtiden har vi redan börjat planera för att få en lärare ”i retur” under våren, professor Fiona Broughton-Pipkin, och för ett möjligt studentutbyte våren 2012. Jag tror och hoppas att båda utbytesorter kan gynnas av både lärarutbyte och studentutbyte, för min del tyckte jag att det var fantastiskt att uppleva både slående likheter, men även stora skillnader mellan våra verksamheter och metoder för undervisning och examination. Gynekologisk undersökningsteknik, intresserade studenter får träna på docka, dock utan någon gynstol med benstöd – i England använder de sig inte av gynstolar med benstöd för gynekologisk undersökning, bara vid operation

15


Framtiden

Långa arbetsdagar, dålig lön och hård konkurrens. Men också spännande, fritt och möjligheter att träffa många nya människor. Några elever på S:t Petriskolan i Malmö har fått fråga ut forskare om forskarlivet. Flera av eleverna berättar om spännande möten och kan tänka sig att forska inom medicin i framtiden.

Foto: Anna Mansfeld

Framtidens forskare?

Shadan Abdulla på St Petriskolan i Malmö berättar för sina klasskamrater hur vägen till forskaryrket kan se ut.

Forskare från fakulteten har under 2010 varit mentorer för elever på St Petri gymnasieskola i Malmö. Skolan har en profil där man fördjupar sig inom bioteknik och biomedicin. Närv var med när några av dessa elever redovisade sina möten med forskare från fakulteten. Eleverna var mycket nöjda med utbytet och visade bilder. De verkade mycket inspirerade av sina möten. En berättade exalterat om ett fyrdimensionellt mikroskop där hon fått undersöka bakterier från alla olika håll. Vid mötena har eleverna fått chansen att ställa frågor till forskarna om hur det är att arbeta som forskare och vad som krävs. Eleverna fick höra att en forskares vardag består av mycket forskning, undervisning, möten men också anslagsansökningar. Som svar på vilka egenskaper som är bra hos en forskare kom det långa listor, tålamod, förmåga att se nya möjligheter, att vara problemlösare, engagerad och diskussionsvillig. Men också att ha förmågan att avsluta påbörjade projekt som inte leder någon vart. – Min forskare var mycket trevlig och det är en bra egenskap som forskare, konstaterade en av eleverna.

Bra och dåligt med att vara forskare På elevernas fråga om vilka nackdelar det finns med att forska så hade deras forskare svarat svåra anställningsvillkor och att det tar tid att nå resultat. Några menade att det var osäkert att vara beroende av anslag och att konkurrensen är hög. Det som eleverna speciellt pratade om var de långa veckorna med både kvälls- och helgarbete. En faktor som avskräckte en del och som startade en diskussion om i fall det är en fördel att vara gift med en annan forskare eller inte. En av forskarna som någon träffat var gift med en annan forskare och de träffades mest på helgerna. Men de hade bra förståelse för varandras arbetsbelastning berättade en av eleverna. – Men är det inte bättre att gifta sig med någon som inte jobbar så mycket om man själv jobbar mycket, frågade då en av klasskamraterna. – Nej, för då kanske hon inte står ut med att man är borta så mycket och sticker, svarade den första. En fråga handlade om maktfördelning, de flesta hade fått som svar att det var ett fritt arbete där fors-

Kan du tänka dig att bli forskare när du blir stor?

16

Warka Slaiwa

Daniel Karlsson

– Det verkar vara jättespännande, men jag trodde att det skulle vara enklare. Jag vill ha tid att skaffa barn. Det får bli forskare på deltid då.

– Ja, jag hade kunnat tänka mig forska inom medicin eller fysik, för att komma på nya saker och att rädda världen.

Aisha Huzeirovic

Richard Lagerström

– Nej, för jag vill ha en stor familj, jag hade gärna blivit forskare om man inte fick offra så mycket.

– Nej, det är verkar för tidskrävande, osäkert och kräver mycket pluggande, det orkar jag inte.

karen själv har stort inflytande, men att man också kan vara styrd av forskargruppsledaren. Någon hade fått höra att hierarkin var mycket stark och att om man inte gör som chefen säger så riskerar man att få sparken. Och att chefen äger allt man forskar fram. – Det gäller att känna rätt personer man måste ha folk som man litar på omkring sig. Det bygger på samarbete, citerade någon elev från sin forskare. Trots detta så var det nog fördelarna som övervägde och många var intresserade av att forska själva. Fördelar med att vara forskare besvarades med en lång lista, bland annat att det är ett spännande arbete där ingen dag är den andra lik, man styr själv vilka problem man vill lösa, man lär sig nya saker och man får jobba med roliga och smarta människor. Men viktigast av allt ansågs nog ändå vara att man bidrar med att förbättra världen. Anna Mansfeld

Fakulteten har ett avtal med St Petri skola i Malmö där elever inom det naturvetenskapliga programmet kan fördjupa sig inom bland annat biomedicin och läkemedelskemi. I avtalet med St Petri utlovas stöd från fakulteten, bl a i form av mentorer till programmets elever. Mentorsprogrammet innebär för närvarande kontakt med en eller ett par gymnasieelever under de tre gymnasieåren. För mentorn innebär det: • En träff per termin. Ansvar för att ta kontakt ligger hos eleven. • Ett seminarium eller ett studiebesök för klassen någon gång under de tre åren. • Bollplank vid elevens projektarbete i årskurs 3, om eleven väljer att arbeta med något som anknyter till mentorns arbetsområde. Inför nästa läsår vill vi gärna engagera nya mentorer och undrar om någon vill ta chansen att lära känna ett par av våra trevliga ungdomar! Er insats skulle vara mycket betydelsefull för dem och kan också vara viktig för deras framtida studie- och yrkesval. För mer information maila: christina.wehtje@pub. malmo.se.


Hallå där...

På NYTT jobb! Här presenteras de som har fått nya tjänster sen senaste Närv., ibland helt nya medarbetare och ibland gamla kända ansikten på nya tjänster Institutionen för kliniska vetenskaper, Lund Martin Cederlund, doktorand med utbildningsbidrag, infektionsmedicin Sara Fritzell, doktorand, neurokirurgi Ketty Holmström, doktorand, logopedi, foniatri och audiologi Linda Ivarsson, amanuens, logopedi, foniatri och audiologi Linda Jansson, laboratorieassistent, neurokirurgi Tirthankar Mohanty, doktorand (med utbildningsbidrag), infektionsmedicin Bertil Romner, professor, neurokirurgi Gottfrid Sjödahl, doktorand, onkologi Åsa Westrin, universitetslektor, psykiatri Institutionen för kliniska vetenskaper, Malmö

Maria Emmelin tillsammans med en medarbetare i projektkontoret på sjukhuset i Bukoba, Tanzania.

Efter mer än trettio år i Umeå har Maria Emmelin flyttat tillbaka till Skåne. Hon är ny professor i Global hälsa på IKVM. – Vi har blivit väldigt väl mottagna och känner oss mycket välkomna, säger Maria och syftar på både sig själv och sin make Anders Emmelin som också är ny på avdelningen. Tanken att flytta tillbaka till Skåne har funnits länge hos dem båda. När det dök upp tjänster på Lunds universitet så var valet inte svårt. – Det var inte för att vi inte trivdes i Umeå, men ska man byta så ska man göra det medans man inte är för gammal. Vi har släkt härnere och hade börjat tänka på var vi ville bli gamla. Men något som gjort paret besvikna är det kalla vädret. Det har inte varit snöfritt många dagar sen de anlände. – Och vi som sagt att vi inte skulle syssla mer med snöskottning, säger Maria Emmelin. Men annars så njuter de av att gå långa promenader på slätten. – Huset har vi med oss från Umeå, säger Maria Emmelin och syftar på att de fick tag på ett likadant typhus i Åkarp som det de lämnade i Umeå. Marias karriärväg har varit lång. Hon började som socionom och administratör innan hon bestämde sig för att doktorera vid sidan om sitt ordinarie arbete. – Jag tyckte att jag kunde göra nytta med min samhällsvetenskapliga kunskap inom medicinen. Avhandlingen handlade om vilka effekter folkhälsointerventioner har och hur de upplevs av de människor som berörs. Maria Emmelin var med i utvärderingen av Norsjö-projektet, en interventionssatsning för förebyggande av hjärtkärlsjukdomar. Ett projekt som efter hand blivit modell för det förebyggande arbetet i hela Västerbotten. Idag har Maria Emmelin världen som sin arbetsplats. Hon har varit med om att följa HIV-utvecklingen i nord-västra Tanzania sedan början på 1990-talet. I projektet kopplas kvantitativa studier med intervjuer och fokusgruppsdiskussioner för att ta reda på vad som händer med drabbade och omgivningen och försöka förstå hur man kan påverka utvecklingsförloppet. – Vi har sett en positiv nedgång i spridningen av HIV i studieområdet och nu försöker vi ta reda på vad som bidragit till det. Många av hennes projekt pågår i Afrika just nu och tar upp sociala aspekter i ett globalt perspektiv. Hon medverkade bl a i den forskargrupp som ansvarade för den Etiopiska delen av WHO’s kartläggning av våld mot kvinnor i elva olika länder. I sin nya tjänst, som passar som handen i handsken enligt henne själv, kommer hon att fortsätta forska, handleda och undervisa. Hon brinner för kvalitativa forskningsmetoder och har dessutom varit med om att skriva en lärobok i ämnet. Anna Mansfeld Fakta om Maria Emmelin Titel: Professor i Global hälsa, på enheten för Socialmedicin och Global Hälsa, IKVM Bor: I samma typhus (Boro-hus) som i Umeå fast nu i Åkarp Familj: Maken Anders Emmelin och 2 vuxna barn, ett i Malmö och ett i Stockholm, ett barnbarn på 1,5 år Bakgrund: Socionom i grunden men kommer närmast från enheten för Epidemiologi och Global Hälsa vid Umeås universitet. Intressen: Intresset för jobbet är lite för stort, men annars båten som de ska hitta en plats till, trädgården, att läsa, cykla och barnbarnet så klart Det visste du inte om Maria Emmelin: Hon har inte körkort och är väldigt dålig på att sköta sin Iphone

Linus Kvist, utbildningsbidrag, molekylärgenetisk reproduktionsmedicin Tedlayehu Wolde, projektassistent, allmänmedicin, psykiatrisk epidemiologi och migration Stephen Gilliver, forskningskommunikatör, allmänmedicin, kardiovaskulär epidemiologi och levnadsvanor Jenny Karlsson, anslagsadministratör, allmänmedicin, psykiatrisk epidemiologi och migration Anna-Karin Abelson, projektkoordinator, enheten för klinisk och molekylär osteoporosforskning Tasnim Abdul-Dayeh, utbildningsbidrag, diabetes och endokrinologi Sami Alkayyali, utbildningsbidrag, diabetes och endokrinologi Maria Emmelin, professor, socialmedicin och global hälsa Sophie Hellstrand, utbildningsbidrag, kardiovaskulär sjukdom och diabetes Emilia Ottosson Laakso, utbildningsbidrag, diabetes och endokrinologi Milos Pjanic, biträdande forskare, diabetes och endokrinologi Anders Rosengren, forskarassistent, islet patophysiology Kansli och icke-institutionsanknutna tjänster: Andréa Tarlé Borgström som internationell koordinator, internationella avdelningen, kansliet Andreas in´t Zandt som forskare vid Lund University Bioimaging Center Institutionen för laboratoriemedicin, Lund Johan Flygare, biträdande forskare, avdelningen för molekylärmedicin och genterapi Theo Bodin, klinisk assistent, avdelningen för arbets- och miljömedicin Tommy Eriksson, adjungerad universitetslektor, avdelningen för klinisk kemi och farmakologi Stefan Schwarz, professor, avdelningen för medicinsk mikrobiologi Alejandra Vasquez, forskare, avdelningen för medicinsk mikrobiologi Tobias Olofsson, forskare, avdelningen för medicinsk mikrobiologi Patricia Chaves Guerro, post doc, Stamcellscentrum Gaelle Prost, post doc, Stamcellscentrum Julia Westman, projektassistent, avdelningen för hematologi och transfusionsmedicin Institutionen för laboratoriemedicin, Malmö Institutionen för laboratoriemedicin, Malmö Regina Miftakhova, doktorand, Experimentell cancerforskning Zarrizi Reihaneh, doktorand, Molekylär tumörpatologi Tavga Salim, doktorand, Cellpatologi, CRC Sakarias Wangefjord, Läkare/forskarstuderande, Patologi Sofie Mattsson, BMA, Experimentell patologi Sara Nilsson, Laboratorieforskare, Proteinkemi Inst. för experimentell medicinsk vetenskap Fotios Tsanakalis, Doktorand, NRC Hanna Iderberg, Doktorand, Basala gangliernas patofysiologi, Liana Fasching, Doktorand, Molekylär Neurogenetik Sanaz Gabery, Doktorand, Translationell neuroendokrinologi, Madelene Dahlgren, Doktorand, Adaptivt immunförsvar Emil Tykesson, Doktorand, Lungbiologi Sara Rolandsson, Doktorand, Lungbiologi Janina Sprenger, Doktorand, Biokemi och Strukturbiologi, Lena Svensson, Forskarassistent, Leukocyte migration Karin Lindkvist, Forskarassistent, Med. Structural biology Ebba Sällström, Ekonomiadministratör, Kansli EMV Paulina Pettersson, Administrativ koordinator, Neurobiologi Kajsa Löfgren Söderberg, Biträdande forskare, Glykobiologigruppen Nadia Osman, Biträdande forskare, Aptitkontroll Ahmed Al Qteishat, Biträdande forskare, Nervcellsöverlevnad Ulrika Schagerlöf, Forskninsgingenjör, BRAINS Peter Paulander, Ingenjör, NRC Diana Jerman, Forskningsadministratör, Nervcellsöverlevnad Ulrike Richter, Post dok, NRC Institutionen för hälsa, vård och samhälle Ami Hommel, adjungerad universitetslektor, avd för omvårdnad Eva Drevenhorn, universitetslektor, avd för omvårdnad Bengt Fridlund, gästprofessor, avd för omvårdnad Jessica Lindell, utbildningsadministratör, avd för omvårdnad Maria Danielsson, adjungerad universitetsadjunkt, avd för omvårdnad Maria Johansson, universitetsadjunkt, avd för omvårdnad Cecilia Ljunggren, universitetsadjunkt, avd för omvårdnad Karina Cvetovska, universitetsadjunkt, avd för omvårdnad Susanne Wollinger, universitetsadjunkt, avd för omvårdnad Anna Ekwall, adjungerad universitetslektor, avd för omvårdnad Anders Vinther, adjungerad universitetsadjunkt, avd för sjukgymnastik Ditte Hau Skibelund, projektadministratör, avd för klinisk alkoholforskning Katarina Lauruschkus, doktorand, avd för omvårdnad

! j e H

17


Medicinska fakultetens vision ”…bryter ny mark för ett bättre liv” kan låta sig göras på flera sätt. Senior och Future faculty gjorde det i gemensamt seminarium om forskningens framtid.

UTMÄRKELSER

Professor emeritus Åke Nilsson från senior faculty och postdoktor Henrietta Nielsen från Future Faculty gick samman och arrangerade ett seminarium om forskningens framtid, där olika perspektiv presenterades, förhoppningar och tankar kring hur vi kan utveckla forskning och utbildning ytterligare. Olle Stendahl som är ledamot i Vetenskapsrådet och ledde den statliga utredningen om klinisk forskning under 2007-2009 pratade om framtidens forskning. – De Nordiska länderna är de inom EU som satsar mest per capita på klinisk forskning sa Olle Stendahl som även är professor i medicinsk mikrobiologi vid Hälsouniversitetet i Linköping. Det finns mycket pengar i systemet och alla mätningar och utvärderingar visar att Sverige producerar mycket forskning och ligger i topp vad gäller antal publiceringar. Men dessa analyser visar samtidigt hur det har varit. – Vi måste fundera över hur det ska bli om 10-15 år. Flera av kurvorna pekar nedåt för Sverige. Där är ju den stora utmaningen, menar Olle Stendahl, och fortsätter; – Vad gäller kvalitet på aktiviteten på universitetssjukhusen i Norden t ex antal publikationer och medelciteringsnivå ser man att det händer mycket. Frågan är om vi kan hålla den aktivitetsnivån på sikt. En viktig stötesten i sammanhanget är enligt Olle Stendahl t ex hur universitetssjukhusen i Norden samverkar på olika sätt – Inom respektive land samarbetar man, men vi är dåliga på att samarbeta över gränserna och det är förvå-

nansvärt. I Skåne talar man stort om Medicon Valley och Öresundsregionen. Men tittar man på samarbete mellan Rikshospitalet i Köpenhamn och Malmö/Lund så är det tunt. Det är t o m mer samarbete mellan Rikshospitalet och KI än med Malmö/Lund. Olle Stendahl menade att om vi ska stärka verksamheten på universitetssjukhusen måste man skapa mer interaktion och samarbeten över gränserna. Han pratade också om de ökade sjukvårdskostnaderna. Tidigare var de i balans, men de senaste 10 åren har de ökat mer än den allmänna tillväxten. – Därför måste sjukvården bli effektivare och forskningen måste bli effektivare på ett sätt som gör att den får genomslag i sjukvården, sa Olle Stendahl. Universitetsmedicinskt centrum i Skåne, UMCS är ett exempel på där man försöker skapa ett forum med Medicinska fakulteten och Skånes universitetssjukhus (och även Psykiatri Skåne och Labmedicin Skåne) för samarbete mellan den kliniska verksamheten och forskningen. Karl Obrant, forskningschef vid SUS och vicedekan i Medicinska fakulteten pratade om den utmaning det innebär att samla två organisationerna med så olika kulturer.

– Ytterligare en utmaning är att riva de mentala murar som finns mellan SUS verksamheter i Lund och Malmö, sa Karl Obrant. För att underlätta processen och tydligare synliggöra forskningen inom SUS, finns förslag på att bilda en forskningsstödjande UMC-stab. Där man vill samla personal med kompetens inom såväl de administrativa universitetsrelaterade frågorna, t ex kombinationstjänster, IT-samarbete och lokaler som forskningsekonomi t ex ALF- och FoU-medel. Arbetet ska ske i nära samarbete med fakultetens kansli. Inom staben ska det enligt förslaget rymmas kunskap och service kring de många andra forskningsrelaterade verksamheterna vid SUS som RSKC, kliniska prövningar Fas I-V mm, mm > Läs mer om seminariet påwww.med.lu.se/110203_vision.

Katrin Ståhl

Maria Planck Sturegård prisad av AstraZeneca

Hjärt-Lungfonden ger pengar till forskartjänst

Maria Planck Sturegård, forskare vid avdelningen för onkologi, har fått AstraZenecas stipendium på 50 000 kr för projektet ”Molekylär klassifikation för förbättrad diagnostik och prognostik av lungcancer”.

Johan Nilsson, docent och överläkare, får en treåring forskartjänst av HjärtLungfonden för att forska kring överlevnaden efter hjärttransplantationer. Förutom tjänsten så har forskargruppen fått 600 000 kr från Hjärt-Lungfonden för detta projekt.

Anders Palm

Medicinska hedersdoktorer 2011

Sveinsdóttir får Drottningstipendium Professorerna Anders Palm och Fred H. Gage har utsetts till Medicinska fakultetens hedersdoktorer 2011 för sina värdefulla insatser för läkarutbildningen respektive neurooch stamcellsforskning i Lund. De promoveras i Lunds Domkyrka den 27 maj.

Två världsledande forskningsledare får ERC Advanced Grant Professorerna Patrik Brundin och Leif Groop har av europeiska forskningsrådet (ERC) tilldelats Advanced Grant för 2010. Advanced Grants delas ut för att stödja excellent och innovativ forskning utförd eller ledd av etablerade och världsledande forskningsledare. Leif Groop forskar kring genetiska orsaker till typ 2 diabetes. Projektet har nu får bidrag för kallas ” General and targeted approaches to unravel the molecular causes of type 2 Diabetes”. Patrik Brundin forskar bland annat kring sjukdomsmekanismer vid Parkinsons sjukdom och det aktuella projektet kallas ”Prion-like transmission of o-synuclein in Parkinson’s disease”.

18

Foto: Katrin Ståhl

Seniorer och juniorer bryter ny mark

Snjólaug Sveinsdóttir, doktorand vid IKVL, har fått 120 000 kr ur Drottning Silvias Jubileumsfond för projektet ”Behandling med alfa-1-mikroglobulin (A1M) för att minska nervskada efter hjärblödning hos prematurfödda barn”.

Framstående Alzheimersforskare rekryteras till Lund Nu kallar Lunds universitet för första gången en professor. Professor Gunnar Gouras, nu verksam vid Weill Cornell Medical College i New York, kommer att komplettera Lunds universitets starka neuroforskning. Gouras har unik kompetens inom basala sjukdomsmekanismer bakom Alzheimers sjukdom.


Första steget i valprocessen

Ombyggnaden på BMC

Under 2011 ska en ny fakultetsledning och fakultetsstyrelse utses för Medicinska fakulteten för mandatperioden 20122014. Nu tas första steget i valprocessen genom att en sonderingsgrupp för valberedningen utses. Valet gäller val av lärarrepresentanter och allmänrepresentanter, ordförande (dekan) och vice ordförande (prodekan) i Medicinska fakultetsstyrelsen för perioden 20122014. En sonderingsgrupp, med representanter från institutioner samt Future Faculty, som ska ta fram förslag till valberedning kommer att utses av kanslichefen i februari. Därefter sker val av valberedning som i sin tur lägger fram förslag till ledamöter i Medicinska fakultetsstyrelsen samt ordförande (dekan) och vice ordförande (prodekan). Det slutliga valet kommer att ske innevarande år under hösten. Beslut som styr hur valet ska ske kan komma att påverkas av det så kallade FONESIS-projektet vid LU, men tillsvidare ska val under 2011 genomföras i enlighet med tidigare gällande instruktioner och som fastställdes på nytt av universitetsstyrelsen 2010-12-17. Läs mer om valet på www.med.lu.se/val2011

Ny chef för Stamcellscentrum under en övergångsperiod Sen det blev klart att Henrik Semb ska leda det nya DanStem centret i Köpenhamn har han avsagt sig uppdraget som chef för Stamcellscentrum. Zaal Kokaia har redan från början av detta år ersatt honom och kommer under en övergångsperiod ta över som chef för Stamcellscentrum. Foto: Kennet Rouna

Jämställdhetbonus till högskolor och universitet som ökar jämställdheten. Trots att jämställdheten gjort landvinningar i den svenska högskolan är fortfarande fyra av fem professorer män. Ändå har kvinnor varit i majoritet i grundutbildningen sedan mitten av 70-talet. Kvinnliga forskare får dessutom endast en bråkdel av medlen inom de statliga satsningarna på starka forskningsmiljöer. Delegationen för jämställdhet i högskolan föreslår därför bland annat en jämställdhetsbonus på 50 miljoner kronor per år. Den bör gå till lärosäten där jämställdheten är särskilt god eller har förbättrats påtagligt. En av indikatorerna bör vara könsfördelningen på professorsnivå, skriver delegationens ledamöter.

Astra Zenecas arbetsmarknadsdagar

Den 19-20 januari anordnades Arbetsmarknadsdagar på Astra Zeneca i Lund. 77 företag var inbjudna för att informera om sin verksamhet och bemanning. Bitr kanslichef Lennart Angere och personalchef Anita Nydemark var representanter från Medicinska fakulteten och intresset var stort för fakultetens verksamhet och vilket behov av personal som finns framöver.

Vad har hänt – vad händer med BMCs ombyggnad Den praktiska BMC-ombyggnaden kom igång strax före jul 2010 med att bl.a. uppehållsytan för studenterna på plan 11 i BMC Studentcentrum/Olles Fik utökades genom att bjälklaget över ”hålet” har byggts. Detta är en del av förändringen av restaurangytan på plan 10 som kommer att fullföljas senare i vår och vara klar i början av juni månad Man har påbörjat byggandet av den inglasade verandan till Restaurangen som beräknas vara klar i mitten av april månad. Även utbyggnaden av foajén mellan BMC Huvudentré och GK-salen har påbörjats. Nya uppehållsytor för studenterna skapas. Denna utbyggnad beräknas vara klar i slutet av april månad. Utökningen av receptionens ytor har påbörjats i dagarna. Ombyggnaden av Hus I till ett nytt studentcenter samt administrativa lokaler kommer att köra igång vecka 5 med rivningsarbeten på plan 10 och 11. Mer om denna del av BMC-ombyggnaden vid senare tillfälle.

Lär dig göra bättre posters! Doktorandkurser i bildhantering Bilden har en stor betydelse för att illustrera och kommunicera budskap i olika sammanhang. Två kortare doktorandkurser i bildbearbetning/layout är under planering, en med fokus på bildbearbetning av egna bilder för publicering, en med fokus på layout vid posterskapande. I kurserna kommer relevanta basfunktioner i Photoshop respektive InDesign att presenteras utifrån goda exempel och doktorandernas upplevda problem. Kurserna kan ses som fristående komplement till doktorandkursen i Vetenskaplig kommunikation. Aprile Clark och Katarina Jandér på Bibliotek och IKT är kursansvariga. Under hösten har en enkät skickats ut till tidigare deltagare i forskarutbildningskursen Vetenskaplig kommunikation med frågor om behov av stöd vid bildbearbetning och posterlayout. Kursansvariga har även varit i kontakt med en grupp doktorander för att få en bättre förståelse för vilka bilder de producerar och använder samt vilka problem de stött på vid bildbearbetning. Sammanställningarna hoppas kunna ge fördjupad inblick i doktorandernas behov av stöd och kompetensutveckling vad gäller bildbearbetning och posterlayout för vetenskaplig kommunikation. Aprile Clark och Katarina Jandér önskar komma i kontakt med fler doktorander som använder bilder i sina artiklar eller i posters. Kontakt dem gärna på e-post aprile.clark@med.lu.se!

Kursstart för bildbearbetningskursen är beräknad till augusti 2011.

19


Avsändare: Kommunikationsavdelningen Medicinska fakulteten, Lunds universitet Kansli M, Hs 66, BMC F12 Box 117, 221 00 Lund

Sleeping Beauty does wake up

News on the accident was slow to reach me, but I found out in time to go and see her after her second brain surgery. A year after the accident, my friend is no longer in a wheel chair. This is good, since she was partly paralyzed at first. But her left arm is in a sling, she still can’t move it. This is when working at Lund University’s medical faculty feels pretty darn cool; I seat my friend in front of youtube with a battery of links. I rant enthusiastically about BMI, which, in this case is not an allusion to Body Mass Index, but happens to be short for “Brain Machine Interfaces”. Thanks to BMI, spinal-cord injured people can control cursors on computer screens by their imagination alone. By picturing in their mind how they move their immobile arms they can check e-mail and surf the web. Nifty! And it doesn’t end there; Down the hall from where I sit, researchers are busy investigating how to best construct a robotic hand. Another research group is working on the ultimate design of electrode brain implants. (Preferably small, versatile and free-floating, but not too small to disturb the electrical signals!) Mind you, these are not the hard core, spectacular forefront experiments with monkeys walking on tread mills, steering primate robots on the other side of the globe, that I show my friend on youtube, but my researchers down the hall are no doubt contributing their pieces of the puzzle. The executive editor of Wired magazine, Thomas Goetz stated in his 2010 TED talk that “Healthcare is not a science problem – it’s an infor-

In English

A little more than a year ago a former colleague of mine had a stroke. She had just returned inside from snow shoveling when she passed out on the floor. Monday morning her manager got a bad feeling when she didn’t show up at work, and, despite an office that told her to stop fretting, decided to go on a house visit. My friend’s manager saved her life.

mation problem”. (Numerous people continue smoking even though they know it’s bad for you.) Whether you heed the doctor’s advice or not, is linked to the patient’s personal experience of relevance and urgency. In other words, the doctor’s advice needs to be adopted, if not tailored, to the individual. In the newspaper industry it is a well-known fact that events in the immediate surroundings engage readers more than events on the other side of the globe. Close proximity does the trick. The mere fact that these steps are being taken on the other side of the road from the hospital, makes them more relevant. This is happening right here in Lund. Lund is continuously breaking new ground for a better life. Happily babbling in front of youtube I name drop Miguel A Nicholelis that I’ve happened to hear irl at a conference in August: “We see something grow that covers far more than neuroscience, we see a way to release the brain from the body. In the future ordinary people will be able to act their will regardless of time and space!”

I probably come across as quite nutty when I get carried away like a cyborg Star Trek fan stating that robots shortly will be assigned human rights, but through the sci fi folly I do hope she hears my take-home message: “Hey, I’m not a doctor or anything, but don’t give up on your arm just yet. Chances are, a couple of years down the line you will be able to use it again.” ANna Appelberg


Närv nr 1 2011