Page 1

4/2011 PERSONALTIDNING FÖR MEDICINSKA FAKULTETEN VID LUNDS UNIVERSITET

TEMA: LEDNINGSSKIFTE

Vägen mot framtiden

Sammanfattning och framåtblickande. Sidorna 4-9

LMFM FIRAR 10-ÅRSJUBILEUM Läs på sid 14

FÖRST MED DUBBEL DOKTORSEXAMEN Läs på sid 13

ANNA APPELBERG IN ENGLISH Read, page 20


Ett forum för, och av, ­medarbetare inom Medicinska ­fakulteten!

NR 4/2011

KÄRA LÄSARE! Temat för det här numret är ”Ledningsskifte”. Det innebär summering och återblickar, men även framåtblickande. Avgående dekanus Bo Ahrén skriver i sin spalt om den förvandlig fakulteten genomgått under de senaste sex åren; det som var nytt och ovant vid den nuvarande fakultetsledningens tillträde, är idag självklart och kan till viss del kännas ”gammalt”. Men trots allt som hänt finns fakultetens själ kvar, och den lever vidare i alla engagerade och passionerade medarbetare. Att det hinner hända rysligt mycket på sex år blir tydligt när man läser den avgående fakultetsledningens egen summering av tiden som gått. Se sidorna 4-7 där vi också blickar framåt och frågar Bo, Susanne, Ingemar, Bengt, Anita och Karl vad de ska göra nu. På nästa uppslag, sid 8-9, berättar kommande dekanus Gunilla WestergrenThorsson och prodekanus Kristian i en intervju om sina tankar om att ta över rodret. Vad gäller en programförklaring ligger de fortfarande lågt, men redan har en vicedakan utsetts! Tre nya ansikten tar plats i fakultetsstyrelsen och de får svara på vilken fråga de tycker är viktigast under den kommande mandatperioden!

Adress: Kansli M, Hämtställe 66 BMC F12, 221 84 Lund Tel: 046-222 00 00 (vx) www.med.lu.se/narv Redaktör: Sara Liedholm E-post: sara.liedholm@med.lu.se Tel: 046-222 14 21

Som tur är domineras Närv av de roliga sakerna, det är bara att bläddra fram till sidan 14 och läsa om 10-årsjubilerande LMFM, Forskningens dag på sidan 15 eller alla våra fina utmärkelser på sidan 17! I detta nummer får vi även en inblick i en doktorands vardag. Johannes Westman bjuder på en vecka i sitt liv på sid 10-11, och vi får veta hur det kan gå till när en medicinsk upptäckt får en kommersiell tillämpning i form av en produkt! Läs porträttet av Sylvie Bove som arbetar som affärsutvecklare på Lund University Diabetes Centre, LUDC.

Närv tackar den avgående fakultetsledningen för allt spännande vi kunnat skriva om under deras tid, och satsningen som gjorde det möjligt att göra om tidningen och trycka den i färg! Vi ser med tillförsikt fram emot vad den nya ledningen kommer att ta sig för och hoppas på framgång för fakulteten med själen i behåll! God Jul och & Gott Nytt År! Sara Liedholm, redaktör

Annars har det under hösten hänt både roliga och tråkiga saker. Beskedet om att det inte blir någon start för den planerade apotekarprogrammet kom som ett bakslag. Se sid 12. Likaså kan arbetet inom Fronesis ses som ett bakslag för fakultetens del. I fakultetens remissvar går man så långt som att skriva att universitetet ”missat en historisk chans till förnyelse”. Se sidan 16.

Ansvarig utgivare: Johanna Sandahl, informationschef Redaktionsråd: Anita Nydemark, Anna Appelberg, Anna Arstam, Annika Jögi, Björn Martiosson, Elsa Warkander, Jens Persson, Jimmie Kristensson, Johanna Sandahl, Juan Merlo, Karin Frydenlund, Karl Swärd, Katarina Branzén, Katrin Ståhl, Lena Brundin, Marta Bober, Olle Dahlbäck, Sara Akramy, Viktoria Klingefors och en representant från SUS (vakant) Grafisk form: Mumma Reklambyrå Tryck: Elanders Omslagsbild: Linus Jönsson

Närvaro och nerv= NÄRV!

2

Vill du också vara med i Närv eller har synpunkter och förslag på hur vi kan göra vår tidning bättre? Då är du varmt välkommen att kontakta mig! E-post: sara.liedholm@med.lu.se Tel: 046-222 14 21


INNEHÅLL

AKTUELLT Nobelt besök!

TEMA: LEDNINGSSKIFTE Dekanus Bo Ahrén

4

Tillbaka till framtiden

4-5

Summering - ny skrift

6-7

Det våras för Gunilla och Kristian

8

Ny fakultetsstyrelse

9

I DETTA NUMMER: 12

Universitas 21 ett nätverk för alla anställda! 12 Adriana först med dubbel doktorsexamen

13

Lund Medical Faculty Monthley fyller 10 år! 14 Ny utvärdering av universitetets forskning

16

LU missade ”historisk chans till förnyelse”

16

ALLTID I NÄRV! Dagboken 12-13 På nytt jobb

18

Utmärkelser 17 Porträttet 19 Anna Appelberg: In english

Inspirationsdag för Lunds universitet - för ökad mångfald! Tid: 15 december Mer information: http://www.lu.se/o.o.i.s?id=660&list_ mode=id&calendar_id=9099

Introduktionsdag för nya studenter Tid: 19 januari Mer information: http://www.lu.se/ utbildning

Inget apotekarprogram 2012

Nobelföreläsning med 2011 års nobelpristagare i medicin: Bruce A. Beutler Tid: 14 december kl 15.30-16.30 Plats: Aulan, Skånes universitetssjukhus i Lund Alla varmt välkomna!

20

En av årets nobelpristagare i medicin, Bruce A. Beutler, håller en exklusiv föreläsning den 14 december. Foto: The Scripps Research Institute

Från nerv till piller - 50 år med Falck-Hillarp metoden För snart 50 år sedan publicerades den första rapporten om en ny och revolutionerande metod för histokemisk påvisning av katekolaminer och serotonin i vävnader. Med anledning av det stundande 50-årsjubileet vill forskare från Lund, Stockholm och Göteborg beskriva landvinningarna i spåren av Falck-Hillarpmetoden och erinra om att resultaten från neurobiologisk och endokrinologisk grundforskning relativt snabbt kunde omsättas i praktisk klinisk sjukvård. Ett heldagssymposium planeras för att belysa vilka omvälvande konsekvenser aminforskningen fått inom vitt skilda medicinska områden. Tid: 27 april kl 09:00-17:30 Mer information och program: http://www.med.lu.se/forskning/ fraan_nerv_till_piller

Läkaresällskapet i Lund fyller 150 år 2012 Läkaresällskapet i Lund har under 150 år varit ett forum för kollegial samvaro och vetenskapligt utbyte i vår landsända. För att belysa den medicinska kunskapsutvecklingen under det gångna kvartsseklet ges en serie jubileumsföreläsningar. Den första föreläsningen hölls 17 november av Frank Wollheim: ”Reumatologisk farmakoterapi: Bättre läkemedel i stället för ledoperationer”. Kommande föreläsningar är: • 16 februari 2012, Görel Östberg: ”För hundra år sedan – min morfars farfars M.K. Löwegren väg till Sveriges första professur i ögonsjukdomar”. • 15 mars 2012, Ingemar Ihse: ”Kirurgin har blivit skonsammare, säkrare och bättre” • 20 september 2012, Barbro Johansson: ”Hur fungerar den friska och sjuka hjärnan - vad har vi lärt oss och vart är vi på väg?” • 18 oktober 2012, Dick Killander: ” Fler drabbas, men överlevnaden ökar - Bakslag och framgångar inom cancersjukvården. ” • 15 november 2012, Berndt Ehinger: ”Skånsk ögonsjukvård under ett kvartssekel” Föreläsningarna kommer att avhållas på Locus Medicus, Tunavägen 5 i Lund, kl 18:30 och är öppna för studenter och kolleger i vår region Mer information: http://www.med.lu.se/medarbetare/nyhetsarkiv/111006_lil150

3


V

id årsskiftet avgår jag som dekanus efter sex spännande, dynamiska och intressanta år. Sex år går fort samtidigt som det är en lång tid om man betänker vad som faktiskt hänt. Tänker man tillbaka på 2006 var det då mycket som var nytt, ovant eller okänt, men som nu är välbekant och till och med upplevs som självklart och gammalt. Vi har idag sex institutioner med institutionsstyrelser och institutionskanslier – för sex år sedan var detta nytt och obekant. Vi har också idag en väl inarbetad utbildningsorganisation med välfungerande utbildningsnämnder medan då för sex år sedan var detta nytt, obekant och skapade oro och turbulens. Vidare, för sex år sedan var vi i ekonomisk kris och fick lägga tuffa sparprogram medan vi nu har en god och stabil ekonomi. Då för sex år sedan arbetade vi för att föra samman verksamheten till våra tre centra (BMC, CRC och HSC) vilket ingalunda var självklart – nu är dessa centra med sina husstyrelser självklara. Vi hade då också att samverka med två separata universitetssjukhus (UMAS och USiL) som delvis konkurrerade och gjorde Malmö/Lund-problematiken central; idag är sjukhusen sammanslagna och vi har skapat universitetsmedicinskt centrum i Skåne (UMCS) vilket tillsammans tonat ned motsättningarna.

TEMA

Eftersom utvecklingen

Efter sex år som dekanus för Medicinska fakulteten lämnar Bo Ahrén vid årsskiftet stafettpinnen vidare. Närv träffade honom för ett samtal om hur han ser på sin tid som dekanus, ledarskap och framtiden.

Samtidigt kan jag idag se många utmanande

frågor vars hantering kommer att avgöra den framtida inriktningen av fakulteten. Till dessa frågor hör den interna kulturen, utbildningarnas dimensionering och inriktning, det allt större beroendet av externa forskningsanslag för forskningsfinansieringen, den alltmer begränsade friheten för fakulteten, och de stora utmaningarna som medföljer MAX IV, ESS, IMV och UMCS. Viktigaste frågan är nog

”...det är min förhoppning att fakultetens själ ska vara tydlig igenkännbar – den själ som vi som varit i fakulteten i decennier känner igen som genomgående – engagerade för att inte säga passionerade medarbetare, framgångsrik utbildnings- och forskningsverksamhet, nära integration med sjukvården och en omfattande samverkan med det omgivande samhället...”

går fort kommer vi om sex år sannolikt att finna en delvis annorlunda fakultet än dagens – precis som vi upplever fakulteten för sex år sedan. Samtidigt är det min förhoppning att fakultetens själ ska vara tydlig igenkännbar – den själ som vi som varit i fakulteten i decennier känner igen som genomgående – engagerade för att inte säga passionerade medarbetare, framgångsrik

4

utbildnings- och forskningsverksamhet, nära integration med sjukvården och en omfattande samverkan med det omgivande samhället – själen som vi under vår tid i fakultetsledning uttryckt som att vi ständigt bryter ny mark för ett bättre liv.

ändå den kulturella; det finns alltid en risk för förändringar i klimatet i universitetet som kan förstärka en förhandlingskultur, där strategiska överväganden med konsekvensanalyser tonas ned till förmån för personliga agendor, där sanning, öppenhet och transparens får ge vika, en kultur som tenderar att ge skymning över universitetet. Ett framåtsyftande ledarskap motverkar detta genom öppenhet, transparens och tydliga strategiska riktlinjer som strävar efter en trygg, öppen och dynamisk miljö där engagemang förlöses och inte kvävs.

Tillbaka till Hur är det att gå in och ut i en ledande roll på det här sättet?

– Det är lite speciellt att få ett jobb som är något annat än det man primärt rekryterats till. Men jag tycker det är fint att vi har den sortens ledarskap som hämtas från verksamheten. En viktig fråga jag jobbat mycket med är den interna kulturen, att få bort förhandlingskulturen som innebär att det är en förmån att känna dekanus. Det har vi gjort genom att fatta beslut som ligger på en strategisk grund. Man får förstås ta en del strider, men jag tror att vi motat mycket genom att vi följt de strategier vi slog fast från början i den strategiska planen. Vad är du mest nöjd med?

Men jag är ändå optimis-

tisk för Medicinska fakultetens framtid – själen är starkare än dagsaktuella agendor tack vare de många entusiastiska medarbetarna. Som man säger – under askan lyser ändå alltid glöden – och den glöden, den glöd som är medarbetarnas engagemang och entusiasm, är fakultetens styrka som gör att fakulteten inte bara kommer att överleva utan att fortsätta vidareutvecklas. Därför är jag övertygad om att en besökare vid fakulteten om sex år kommer att se en fakultet som genomgått en fortsatt stark utveckling och tagit ytterligare steg framåt genom att bryta ny mark. Jag är tacksam för att ha fått vara i ledningsfunktion under de gångna sex åren och kommer nu i stället med intresse och förhoppningar att följa utvecklingen. BO AHRÉN, DEKANUS

– Att vi klarade upp ekonomin och ekonomihanteringen och fick en tydlighet i organisationen och en delegationsordning. Att vi fick ordning på ekonomin har fått konsekvenser som att vi kan göra egna satsningar och exempelvis utlysa tjänster för yngre forskare varje år och utlysa satsningar inom nya områden. Relationen till Region Skåne har också fördjupats. Vi rekryterade en ny kanslichef, samlade kansliet på ett ställe och har i dag ett mer modernt kansli med tydliga avdelningar inom kansliet. Vi har en internationell avdelning som lyfter de internationella frågorna. Samverkan mellan Malmö och Lund med bildandet av Skånes Hur är det att lämna rollen som dekanus? Hur går man vidare efter att ha befunnit sig i hetluften en längre tid? Närv frågade två som vet!

Per Belfrage (1993-2000) var prodekanus under några år innan han blev dekanus och lämnade gradvis sin forskning under 80-talet. Att återuppta sin egen forskning när han slutade som dekanus år 2000 var därför inte aktuellt. I stället var han under många år engagerad i BMC som han var den drivande kraften bakom att bygga och som styrelseordförande i Medicon Valley Alliance och senior advisor i olika sammanhang.


TEMA: LEDNINGSSKIFTE Fakta om Bo Ahrén

FRAMTIDEN Universitetssjukhus. Inom kärnverksamheten har våra lärare och forskare varit enormt framgångsrika och ökat vår konkurrenskraft. Vad är du minst nöjd med? – Att inte fakulteten hade mer framgång i Frone-

sis-arbetet. Nu är Medicinska fakulteten en av åtta fakulteter i stället för en av tre-fem som varit mer rättvisande med tanke på vår storlek. Den interna kulturen är fortfarande en utmaning. Och Ideon Medicon Village har drivits hårt utan fakultetens beslutsorgan; tänk vilket lyft det hade varit om fakulteten inbjudits att få vara delaktig i planeringen.

- Fritiden har ju varit minimal. Det ska bli roligt att träffa familjen lite mer, gå på teater och göra lite resor som inte har med jobbet att göra. Jag har två barnbarn i Berlin, så dit kan det ju bli fler resor i framtiden! Du fyller 60 år nästa år. Har du funderat på när du ska gå i pension?

Omling. Det är inget jag tänker på nu. Hade jag blivit rektor hade jag förmodligen varit det fram till pensionen. Nu ser jag fram emot att vara professor på heltid. Bo Ahrén har tillsammans med sin fru Iréne som är lärare fyra barn; Emma som är sångerska och bor i Berlin, Jakob som är kock och som arbetar i restaurangen Stamstället på BMC, Jonatan som tog sin läkarexamen i våras och Maria som läser nationalekonomi på Ekonomihögskolan.

– Nej det har jag inte än. Jag har några år kvar och jag tycker det ska bli roligt att fokusera på min professur med undervisning, forskning och patientarbete. Bo Ahrén leder en forskargrupp på ett tiotal personer som flyttat in på C11 som har blivit en ”diabetesvåning” på BMC. Forskargruppen arbetar med två nya principer för att behandla diabetes och var först i världen med kliniska studier av dessa. Diabetespatienter över hela världen behandlas i dag med denna behandling som är ett resultat av deras forskning. – Det har varit intressant att följa utvecklingen från laboratoriet till behandling av denna nya behandling och att behandling idag fått ett sånt genomslag i kliniken världen över, säger Bo Ahrén. Under tiden som dekanus har han tvingats tacka nej till att hålla föreläsningar om sin forskning, men nu ser han fram emot att kunna göra det igen. – Jag har fått dra ned på forskningen, men tack

– När jag är färdig med en stor sak lägger jag undan det. Om den som kommer efter vill, så får den personen gärna fråga mig om det är något, men jag är ingen baksätesförare. Det är mitt sätt att sköta saker, säger Per Per Belfrage Belfrage. – Att vara dekanus kräver 100 Foto: Kennet Ruona procent av ens tid, om inte mer. De senaste åren har jag inte haft så mycket jobb, nu ägnar jag mig mest åt barnbarnen. Det är mitt sätt att betala tillbaka, i dag går de före allt annat!

Jan Nilsson (2001-2005) lämnade alla ledningsuppdrag, men fortsatte som ordförande i CRC:s styrelse (och precis som Belfrage är BMC:s ”fader” var Nilsson motorn i byggandet av CRC). Det tog bara några veckor innan almanackan var Jan Nilsson full av andra saker. – Jag har mer att göra nu än Foto: Sanna Skerdén när jag var dekanus, och är mer splittrad, eftersom man måste göra mer saker själv nu. Jan Nilsson var även under tiden som dekanus hos sin forskargrupp en dag i veckan och hade

Du var ju även en av kandidaterna till posten som rektor för Lunds universitet? – Ja, till slut stod det mellan Per Eriksson och Per

Titel: Professor i klinisk metabolism Forskningsprojekt: Med hjälp av ett kroppseget tarmhormon, GLP-1, kan man sänka blodsockret hos patienter med diabetes. Forskargruppen har utvecklat två principer: den ena är en strategi för att utveckla GLP1-receptoragonister som är resistenta mot enzymet DPP-4 som bryter ned hormonet GLP-1. Den andra är en strategi för att hämma enzymet DPP-4 vilket ökar kroppens nivå av GLP-1. GLP-1 agonister eller DPP-4 hämmare kan tas istället för, eller i kombination, med annan diabetesbehandling, som metformin eller insulin, men har inga negativa biverkningar i form av viktuppgång. Behandlingen är antingen i injektionsform eller i tablettform och används framgångsrikt vid behandling av diabetespatienter över hela världen. Engagemang utanför akademin: Ordförande i Lunds kyrkofullmäktige

vare goda medarbetare har jag ändå kunnat driva en del forskning. Jag har också hela tiden haft mottagning på kliniken, om än i mindre skala. Nu kan jag öka detta igen. Jag fortsätter också tills vidare som ordförande i Medicon Valley Alliance och som ordförande för Novo Nordisk-fondens forskningskommitté som delar ut anslag till forskning inom endokrinologi i hela Norden. Den ska också börja med explorativa anslag för tidiga innovationsprojekt, ett nytänkande. Jag hoppas även kunna fortsätta med uppdrag i Region Skåne för att fortsätta stärka utvecklingen av skånsk sjukvård i samverkan med akademin. Ett annat hedervärt uppdrag han erbjudits och tackat ja till, är att bli general för den europeiska diabeteskongressen, EASD, som äger rum i Sverige 2015. – Då kommer 20 000 personer, det ska bli roligt! Vad har du för råd till din efterträdare, Gunilla Westergren-Thorsson?

– Att tänka strategiskt, att vara kommunikativ och att vara lyhörd och undvika förhandlingskulturen. Och att kunna delegera så att man inte sitter med allting själv. Man måste vara empatisk men samtidigt kunna visa fasthet. TEXT OCH BILD: SARA LIEDHOLM

siktet inställt på att återgå när uppdraget var slut. När han kom tillbaka fick han en blank labbbok och en nystruken labbrock i present av sin forskargrupp. – Det var kul, då kände jag mig välkommen tillbaka. Det Jan Nilsson saknar mest är gemenskapen med sin fakultetsledning. Det han saknar minst är representationen och sena middagar som följde med dekanusrollen. – Det var en kul tid även om det var slitsamt och man kan inte göra alla nöjda. SARA LIEDHOLM

5


2007

2008

Exter tidiga n revision Bibliotek U re ek o onom m orsak SiL e En öv tionspro i- och org n till anisa ergrip blem i fa an tas fö de hussty kulteten r Först r e B ls MC e in a nings ledigkun , CRC oc rätgöre h HS lekto ls C rat m e ed br n av forsk e d in Ny be (medic insk f riktning slutso o rs rdnin g fas kning) tställ s för Se f Faku lteten niorfakult akulteten e s Edu catio ten bilda Boar nal Advis d Linné d (EAB) in ory bidra r g om ättas Tjäns g å n Löne testrateg FAS-c g 2 kriter entra i f ö r ier fö lä r faku rartjänst er lteten BMC s lä :s D-h person al fas rarus bli tst r färd Utred igt oc älls h tas ning om med i bruk satsn psykiat rin in lekto g på 4 p s framt Högs rat och 4 rofessure id ko r, 4 yn utbild leverkets gre forsk are utvär ninga r inom dering medic av Mast erpro in oc h gram i med icinsk hälsa ve skap tenstarta r Faku ltetsk anslie Stam cell t fly tutio centrum ttar till B nen f in M ör lab ordnas i C Instiorato r ie Avde medic lning in en fö Lund r sjukg RQ08 ymna – utv stik flyt ärder ing a tar till HS v univ C ersite forsk ts nin Prolu ma in g leds

Ny st rateg isk pla n för fakult Hand ete lings plane 2007– 2 n 0 n ”V ägen 11 m ot Linn fram Invig ébidrag o tiden” n m Med icinsk ing av CR gång 1 CiM etik f alm lyttar (invig ö nin Djurh 24/11 20 g u 06) s or inom fakult ganisatio n eten samla s

2006

Fakultetsledningen ska i en kommande skrift sammanfatta sin tid och göra personliga reflektioner över tiden som gått. Här ger prodekanus och vicedekanerna en analys av utvecklingen inom respektive ansvarsområde och en kort introduktion till respektive kapitel i skriften.

Stora utmaningar och en föränderlig omvärld Vi tillträdde i ett skede då fakulteten nyligen genomgått en omfattande omorganisation och befann sig i en mycket svår ekonomisk kris. Följaktligen var det många problem som tornade upp sig och som krävde såväl långsiktig planering som snabba insatser. Arbetet med att ta fram en ny strategisk plan för fakulteten fick därför högsta prioritet. Sedan tog vi fram en rad andra viktiga dokument och handlingsplaner. Vi gjorde också en utredning av fakultetens administration och organisation. När jag ser tillbaka på denna period kan jag konstatera att vi mötte stora utmaningar i efterdyningarna av den stora omorganisationen, men i dag känner jag att det finns ett starkt stöd för fakultetens organisationmodell. Vad ska du skriva om i skriften?

Om det som hänt och att det varit väldigt utvecklande för mig personligen. Lunds universitet och Medicinska fakulteten står inför många utmaningar för framtiden. Varje tid

och varje ny mandatperiod för en fakultetsledning innebär nya strategiska överväganden och prioriteringar. Omvärlden förändras snabbt och ledare på olika nivåer inom akademin måste arbeta mot högt ställda mål, med överblick och framsynthet. Vad ska du göra nu?

Jag ska i huvudsak ägna mig åt att leda och ytterligare utveckla den forskningsverksamhet jag leder. Jag är chef för en stor, tvärvetenskaplig forskargrupp vid Institutionen för hälsa, vård och samhälle och huvudhandledare för sju doktorander. Mina medarbetare är fantastiska, men jag har under tiden som prodekanus varit alltför lite närvarande i min egen grupp. Jag ser verkligen fram emot att få en något mindre pressad arbetssituation som innebär att jag kan ägna mig mer åt forskningsverksamheten. Inte minst vill jag nu få tid att skriva en del av de vetenskapliga artiklar jag hela tiden planerar att publicera för egen del - men det har jag sällan kunnat realisera. Jag är också föreståndare för FAS-centrumet Centre for Ageing and Supportive Environments (CASE) som engagerar forskare vid Medicinska fakulteten, LTH och Samhällsvetenskapliga fakulteten. Under november månad får vi resultatet av den halvtidsutvärdering som avgör vilken finansiering CASE

får under den kommande femårsperioden, vilket innebär att vi som leder CASE har en viktig uppgift i att planera verksamheten efter de förutsättningar som ges. Jag kommer dessutom fortsatt att vara mycket engagerad i ledningen för det strategiska forskningsområdet MultiPark. Jag har också blivit vald till att under perioden 2012-2014 vara lärarepresentant i fakultetsstyrelsen. Jag är verkligen hedrad över förtroendet att få möjlighet till fortsatt engagemang på fakultetsnivå. Slutligen är jag sedan i våras ledamot av fakultetens pedagogiska akademi, vars arbete jag inte alls räknat med att kunna engagera mig i under innevarande år. Jag arbetar gärna med frågor som rör kvaliteten i fakultetens utbildning på forskarnivå, särskilt den verksamhet som bedrivs inom ramen för de forskarskolor som successivt byggs upp. Sammanfattningsvis räknar jag med att ha en välfylld kalender även framöver, men hoppas ändå att det kommer att finnas lite mer utrymme för egen tid - inte minst fritid och samvaro med familjen. SUSANNE IWARSSON, PRODEKANUS, VICE ORDF I FAKULTETSSTYRELSEN

Infrastruktur och forskning

TEMA

Hur skulle du beskriva utvecklingen inom ditt ansvarsområde?

Det viktigaste har varit att samla fakulteten i tre huvudcentra; Health Sciences Centre (HSC), Clinical Research Centre (CRC) och Biomedicinskt Centrum (BMC) där klinisk och grundvetenskaplig forskning kunnat integreras. Tidigare var verksamheten mer utspridd och fakulteten har nu väl sammanhållna och täta forskningsmiljöer som ger goda förutsättningar för problemorienterad, translationell forskning. På BMC färdigställer vi ett samlat studentcentrum för läkarutbildningens första terminer och för biomedicinarna med bättre service för lunchservering och flera mötesplatser.

6

Nästa utmaning blir att hantera konsekvenserna av en eventuell etablering på Ideon Medicon Village. Vi har organiserat om Biomedicinsk Service som nu är en gemensam organisation för hela fakulteten, etablerat Bildcentrum (LBIC) och skapat en modern elektronmikroskopienhet. Nya laboratorier invid den nya cyklotronen gör att vi kommer att kunna utnyttja den äldre cyklotronen för forskningsändamål. Forskningsfinansieringen har förändrats påtagligt med de strategiska forskningsområdena, nya (sämre) förutsättningar för forskargrupperna att via bidrag finansiera dyrbar utrustning. Forskningsinfrastrukturen har blivit allt storskaligare och resurskrävande, och allt detta sammantaget har kommit att kräva ett ökat engagemang och samordning av ledningsnivåerna. Mycket arbete

har gjorts i bakgrunden för att förbereda fakulteten för MAX IV och ESS. Vad ska du skriva om i skriften?

Vet inte, är egentligen tveksamt till att skriva en nekrolog om mig själv. Blir det något kommer jag att beskriva utvecklingen inom mitt område lite fylligare än här och eventuellt spetsa med några högst personliga kommentarer, eller några av de häftigaste mejlen jag fått. Vad ska du göra nu?

Under våren ska jag göra klart den pågående omstruktureringen av BMC och fortsätta bygga upp en bra forskningsinfrastruktur där. Sen är det öppet och jag får se om det dyker upp något tillräckligt utmanande. Jag har avvecklat mitt forskningslaboratorium eftersom jag är nära min pensionering, så jag har inga egentliga bindningar till fakulteten, kanske jobbar jag utomlands ett år eller så gör jag något helt annat. INGEMAR CARLSTEDT, VICEDEKANUS


TEMA: LEDNINGSSKIFTE

2010

Utb som ildning i f del a v Ma öretagshä sterp rogra lsovård, cin Beslu t om sk veten m i med is inrät tand kap, star e av Unive apot tar ekarrsitet smed u icinsk tbildning EQ11 Skåne ( samverka UM n geno mför SS) bild as s ino m Lu Utred nds ning om f universit a et r mako Utred login ning s om in fektio framtid nsme Beslu dicit om nen dokt oran s framtid dans tällnin g Andr Student centr från år 2 a risk um p analy å sen f ör fa BMC In viv kulte o-avd ten ge fakult elninge n ink nomförs etens o r dju po Utvä rderin rhusorga reras i n g av vårdf isation orskn ing

2011

Ped SUS b agogisk a ka ildas geno demi inr m samm ättas ning an av Re förva gion Skå USiL och slagne in ltning UMA rät S för la bora tar särskil torie d m Reg Labm edic förva ion Skåne edicin S in, kåne ltning inrät ta för p sykia r särskild tri, Ps Utred ykiat n ri tid m ing om kli Skån ed sa nisk k e tsnin e m is g på 2 pro framfessu Utre fram dning om och 2 lek rer tid m k ed sa linisk pa torat t tsnin g 2 p ologis r Inter natio rer och ofesso2 lek nella tora avd Mast fakultet elningen t skan erspr på s ogra m i id liet bildas rotts ve skap tenstarta r Lund Unive rsity Ce Ny ele Bio ktron ntre (LBIC imaging mikro ) skop etablera s ienhe Strat t inom egisk a For sknin gsom LBIC Beslu råd t om klinis (SFO) st en artar k del b av Unive ildning till He läkarutrsitet smed ls icinsk ingborg Astra Zene Skåne (U t centrum M ca Först a risk beslutar CS) bilda s lä analy sen f mna Lun ör fa kulte d Excell ten ge ensse mina nomförs rier s tarta r

2009

Utbildningsfrågor på forskarutbildningsnivå, jämställdhet, yngre forskare Hur skulle du beskriva utvecklingen inom ditt ansvarsområde?

Jag är vicedekanus med ansvar för forskarutbildning, jämställdhet samt karriärgångar för yngre vilket också innefattar docenturärenden. Forskarutbildning är en mycket viktig del av Medicinska fakultetens utbildningar. Att utbilda morgondagens forskningsledare med över 1000 doktorander är en stor och viktig uppgift. Forskarutbildningen blir mer och mer reglerad och det är viktigt att få rätt balans på forskarutbildningen. Vi har dels Högskoleverkets examensmål, dels forskarsamhällets och omvärldens krav och förväntan. Vi forskarutbildar doktorander som ska kunna fungera inom många olika områden och miljöer från universitet, sjukvård till industri, vilket ställer stora krav på flexibilitet. Därför måste forskarutbildningen förändras och anpassas efter de nya krav som ställs. Det är ett arbete som hela tiden måste pågå. Jämställdhetsarbetet startade med att vi bildade en arbetsgrupp, vilket inte hade funnits tidigare och

därefter startade arbetet med att ta fram en jämställdhetspolicy och en handlingsplan för Medicinska fakulteten. Arbetsgruppen har också anordnat ledarskapsprogram för att aktivt stödja yngre forskare i deras karriärutveckling. Där har också jämställhetsarbetet tagits upp som en naturlig del. En annan viktig del av dessa program har varit att unga forskare tilldelas en mentor som kan hjälpa till med hur man navigerar inom Medicinska fakulteten. Vi ser också att det blir fler kvinnor på ledande positioner. De senaste åren har vi sett en ökning av andelen kvinnor som ansöker om docentur viket är glädjande och att tiden från doktorand till docent är lika mellan män och kvinnor.

karutbildning, jämställdhet samt karriärgångar för yngre och utvecklingen inom dessa över åren. Vad ska du göra nu?

Min forskning och forskargrupp har naturligtvis inte fått den tid och uppmärksamhet som forskningen kräver. Jag ska nu helhjärtat ägna mig åt forskning. Det är något som jag brinner för och det är spännande att se och följa utvecklingen av mina doktorander. Forskning idag kräver mycket mer så jag ser fram mot att få mera tid till detta. Jag kommer, som de flesta andra professorer inom fakulteten, att dela min tid mellan forskning och undervisning och det känns kul. Jag tycker det har varit spännande och lärorikt att sitta i fakultetens ledning och att ha fått förmånen att träffa och samarbeta med så många intressanta och kunniga personer. Sex år är en rätt lång tid och nu känns det bra att åter få sätta mera fokus på forskning.

Vad ska du skriva om i skriften?

Jag beskriver mina ansvarsområden inom fors-

Utbildningsfrågor på grund- och avancerad nivå, ALF-frågor Hur skulle du beskriva utvecklingen inom ditt ansvarsområde?

Vi har fördjupat samarbetet mellan nämnderna. Satsat på interprofessionell utbildning, klinisk utbildning, pedagogisk forskning. Vi har infört nya moment om patientsäkerhet, medical humanities och professionell utveckling. När det gäller ALF så har bedömningsprocessen ytterligare förstärkts och vi har äntligen uppnått att antal kvinnliga forskare som får ALF-medel motsvar andelen sökande. Vad ska du skriva om i skriften?

Jag skall skriva om alla duktiga lärarkrafter och det goda samarbetet med studenter och nämndordföranden liksom den pedagogiska styrka vi har i MedCUL och dess medarbetare.

ANITA SJÖLANDER, VICEDEKANUS

Den kliniska forskningens utveckling i samverkan mellan fakulteten och Skånes universitetssjukhus Hur skulle du beskriva utvecklingen inom ditt ansvarsområde?

Jag har bara varit med i ett år och det är inte alldeles lätt att få ihop de här två organisationerna. Sjukhuset och akademin är två organisationer med idag helt olika ledningsfilosofier och organisationsstrukturer. Den skånska universitetssjukvården är splittrad och sjukhuset har gemensamma divisioner och kliniker i Lund och Malmö, men det har inte fakulteten. Eftersom dessutom både dekanus och sjukhuschefen länge vetat att de skulle sluta har de inte velat fatta några stora långsiktiga beslut som binder upp framtida chefer. Jag tror starkt på utökat samarbete, och det är riktigt att ha en person med det särskilda uppdraget att arbeta för att få ihop sjukvård och akademi. Vad ska du skriva om i skriften?

Vad ska du göra nu?

Bra att få lämna över till nya krafter. Lägligt till bytet har jag fått ett stort forskningsanslag om mat till äldre och äldres hälsa. Vidare skall jag driva projekt kring akademisering i kommunal vård tillsammans med Susanne Iwarsson. BENGT JEPPSSON, VICEDEKANUS

Ungefär det som jag precis nämnt, och så beskriver jag vad vi trots allt förändrat och vilka projekt och förslag jag arbetar med idag. Vad ska du göra nu?

Jag är forskningschef på SUS och fortsätter på sjukhuset. Jag hoppas vi kan bygga upp samarbeten som kan utvecklas till något bra. KARL OBRANT, VICEDEKANUS SAMT FORSKNINGSCHEF VID SKÅNES UNIVERSITETSSJUKHUS

7


Ny fakultetsledning:

Det våras för Gunilla och Kristian Det har varit en omvälvande höst för Gunilla Westergren-Thorsson och Kristian Riesbeck, fakultetens blivande dekanus och prodekanus. Sedan valet i september har telefonerna gått varma och de har uppvaktats flitigt av personer som velat påverka dem i olika frågor. – Det har varit mycket lobbande, säger Gunilla som varit lite oförberedd på omfattningen av påtryckningarna. Men jag vill gärna lyssna av så mycket som möjligt för att bilda mig en uppfattning. Ingen av dem tror dock att tillvaron kommer att förändras nämnvärt när de går in i sina nya roller. Gunilla tänker fortsätta att forska en dag i veckan i Lund och Kristian ska fortsätta som överläkare och aktiv forskargruppsledare i Malmö. – Det är ju lite speciellt i vår branch, att man går in och ut i en sån här roll och kanske fattar obekväma beslut för folk i sin omgivning, säger Gunilla. Därför gäller det att hålla forskningen gående. – Forskningen måste gå vidare, det handlar också om trovärdighet, menar Kristian som inte vill tappa i tempo.

Om framtiden vill de inte säga för mycket, men givetvis har de tankar om det mesta och känner sig sporrade att ta sig an olika strategiska frågor. – Det vore en utmaning att gå om Karolinska Institutet och bli den medicinska fakultet som rankas högst i landet, säger Kristian Riesbeck. Båda är överens: – Kan vi få de tre områdena; klinik, preklinik och vårdvetenskap att gå i takt så är vi nummer ett! Per Belfrage byggde BMC, Jan Nilsson CRC och Bo Ahrén fick ordning på ekonomin. Vad vill de uträtta?

– Under vår period gäller det nog att få till en fungerande samverkan, säger Gunilla. Hur förbereder ni er fram till årsskiftet? – Med mental styrketräning. Och fysisk, ler Kristian och Gunilla säger: – Det ska bli kul, det ska bli roligt att få påverka och att få forma Medicinska fakulteten som har en mycket stor potential om vi kan samla våra krafter.

”Kan vi få de tre områdena; klinik, preklinik och vårdvetenskap att gå i takt så är vi nummer ett! ”

SARA LIEDHOLM

Få olikheter

TEMA

Kristian och Gunilla känner varandra lite sedan tidigare, eftersom båda har de senaste åren varit prefekter vid olika institutioner inom fakulteten. Sedan valet har de känt varandra på pulsen och försökt ta reda på vad den andre tycker i olika frågor. – Det är förvånansvärt få olikheter, säger Kristian. – Men det är också bra att inte tycka lika om allt, i en ledningsgrupp måste men kunna ventilera saker för att komma till så bra beslut som möjligt, anser Gunilla. – Ja, där är kritiskt tänkande viktigt, fyller Kristian i.

Fotnot: Strax före denna tidnings presläggning kom beskedet om att Cecilia Lundberg, professor i neurobiologi vid Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap, utsetts till vicedekan med speciellt ansvar för utbildning på grundoch avancerad nivå samt internationalisering.

Gunilla Westergren-Thorsson will become the new dean of the Faculty of Medicine from 1 January 2012 and Kristian Riesbeck will become prodean. The rest of the new faculty management will be appointed before Christmas. Gunilla and Kristian are excited about taking on various strategic issues – they think it would be a good challenge to overtake Karolinska Institutet to become the highest ranked faculty of medicine in Sweden. “If we can get the three areas – clinical, preclinical and nursing – to march to the same beat then we will be number one!” The outgoing faculty management are going to sum up their six years in a document in which they will give their personal reflections on the developments in each area of responsibility. Following a decision by the University Board on 11 November 2011, all staff will be able to vote in future elections and have two representatives on the faculty board.

8


TEMA: LEDNINGSSKIFTE De ingår i den nya fakultetsstyrelsen (1/1 2012 tom 31/12 2014): Gunilla Westergren-Thorsson, dekanus Kristian Riesbeck, prodekanus. Lärarrepresentanter:

Susanne Iwarsson Gudrun Edgren Urban Gullberg Erik Renström Håkan Olsson

Allmänrepresentanter:

Cristina Glad, vice VD Bioinvent International AB Torbjörn Brorson, VD vid konsultföretaget Sustainable Improvement.

Dekanus och prodekanus är ordförande respektive vice ordförande i fakultetsstyrelsen. Dekanus utser vicedekaner med särskilt ansvar för olika områden och tillsammans utgör de fakultetsledningen. Efter beslut i universitetsstyrelsen den 11 november 2011 kommer även andra anställda än vetenskapligt kompetenta lärare att få delta i kommande val och rösta fram två egna representanter till fakultetsstyrelsen. Tre av ledamöterna är nya i fakultetsstyrelsen. Närv undrade:

Vilken fråga tycker ni är viktigast under den kommande mandatperioden? Erik Renström:

Fakta om Gunilla Westergren-Thorsson Ålder: 49 år Familj: Lars (klinisk projektdirektör inom läkemedelsindustrin), Hanna 17 år och Johan 13 år. Arbete: Prefekt för Institutionen för Experimentell medicinsk vetenskap. Har suttit i olika bedömningskommittéer för bland annat VR, ALF i Stockholm, FLÄK och Hjärt- lungfonden. Koordinerar även nätverk inom ”Life Science”, MoReLife samt sitter som nationell ledamot i SciLifelab. Är professor i medicinsk cellbiologi och leder en forskargrupp på elva personer. Intressen: Tennis, springa, havskajak och forskning, förstås!

Fakta om Kristian Riesbeck Ålder: 49 år Familj: Aase (barnsjuksköterska), Wera 14 år och Ernst 12 år. Arbete:Prefekt för Institutionen för Laboratoriemedicin i Malmö och överläkare i klinisk bakteriologi och virologi. Har också ingått i jourschemat på infektionskliniken med dåvarande brännskadeavdelning på SUS Malmö under totalt åtta år. Sedan 2007 professor i klinisk bakteriologi och leder nu en forskargrupp på 14 personer. Intressen: Forskning är en stor del av mitt liv sedan 24 år tillbaka. Spelar fiol med mina barn. På sommaren blir det lite golf i mån av tid, jag vann faktiskt en tävling i fjol, men har ännu inte fått vandringspriset, först ska namnet graveras in!

Att säkerställa en bra karriärsstege för yngre forskare. Det är av yttersta vikt för fakultetens framtid att vi kan få framstående yngre forskare att bygga upp sin verksamhet här. Av särskild vikt är att stimulera den externa rekryteringen, det vitaliserar hela fakulteten.

Håkan Olsson: Exempel på frågor som kan vara viktiga framöver; Hur tryggar vi tillvaron för yngre duktiga forskare (tjänstestruktur?) Hur motverkar vi att preklinik och klinik glider alltmer isär? Hur kan vi bygga translationella broar? Hur identifierar vi bäst excellenta forskarmiljöer? Kan vi på ett bättre sätt engagera seniora forskare i utbildning och forskning? Nya mentorsprogram?? Hur uppnår vi en bättre samverkan i akademin och klinik mellan Malmö och Lund?

Torbjörn Brorson: Självklart är det många, många frågor som är viktiga för fakultetsstyrelsen, men med min bakgrund som miljöforskare vid universitet och miljöchef i olika företag, ligger frågor som rör hållbar utveckling nära hjärtat. Aspekter kring miljö, arbetsmiljö och socialt ansvar är under luppen över hela världen och bör självklart finnas med i det vardagliga arbetet på sjukhusen, i utbildningen och i ett strategiskt perspektiv för den Medicinska fakulteten.

9


FAKTA/

DAGBOKEN

man annes Westnd sedan juli h Jo : n m a N g: Doktora Anställnin mexamen i bio re 2011 te is g a M g: Utbildnin unds universitet gen dicin vid L pp: IKVL, Avdelnin ru rg a k Fors eiko onsmedicin för Infekti re/Bihandledare: H a d le d n Han rne Egeste ars Herwald/A ur Schmidtchen, L nyligen rt k A c fi t: g ld ri a Öv iljoner Heiko Herw Björk och efullt anslag på 42 mWalett betydels från Knut och AliceantiSEK (5 år) iftelse, kallat: ”New lenbergs st of infective ased on modulation b s ie . p s” ra se e th une respon innate imm

roppens rande för k sen förö g av t el h t: är te alan Om projek födda immunförsvar fektioner. Men om b de effekt till Vårt med bekämpa bakteriein ån denna skyddan t å fr möjlighet at munresponsen överg er till en ktionen ledar orsakar loras kan im ada värden. fe In s. si p se att istället skpel på detta är svår är kroppens immunsv hittat förEtt exem immunreaktion d patienten. Man har tiklar är ar par bar okontroller a och i värsta fall dödsepsispatienter. Mikroammar från i ad st r massiv sk r av mikropartikla i diameter) som här höjda nivåeesiklar (0,05 – 1 µm partiklar, dessa mikroexponerar membranv typer i blodet. v a et ck ry e de flesta cellktionen förändras uttpet är ännu oklart. D kan därmed Vid infe ll i sjukdomsförlop elmembranet och ik ro men deras ider och proteiner i ves roll vid en p li o nya fosf ulationssystemet. partiklarnas ler skyddar ro ik m a k starta koag leder mot att undersöidrar till patogenesen el Projektet on/sepsis, om de b kti bakterieinfe bakterien. för en tysk ån fr handledaregöra ett två värden it ar v g ja ar llbaka h uppgift fantasn hade till ar veckor ti Sedan ett p t vid namn Finja. HoDet har utvecklats till en å sidan p t . k en ig je masterstud ngt projekt här hos m fortleda ett litet pro it fram och månader lå är på labbet då hon kant arbete. Hon har tag en av komtisk hjälp h jag fortsätter med mit g av peptidoglykan, neumoniae. om medan metod för framreninrien Streptococcus p ed simulera optimerat eni cellväggen hos bakteas till blod och därm ponenterna anet ska sedan tillsätt Peptidoglykkockinfektion. en pneumo

En doktorands vardag

Söndag För en doktorand som arbetar med bakterier börjar inte arbetsveckan på måndag. Nej, vill du få experiment gjorda under måndagen måste man ta sig ur tv-soffan under söndagkvällen för att odla bakterier till nästa dag. Det var bara att cykla till BMC B14 i mörkret och platta ut bakterierna. Måndag Morgonen inleddes med att planera veckans laboration med min Masterstudent Finja. Vi började med att odla bakterierna som hade plattats ut under söndagskvällen. När Finja hade kommit igång kunde jag inleda förberedelsen inför veckans höjdpunkt: - mitt fredagsseminarie inför hela B14. Då jag inte har doktorerat mer än ett par månader så finns ingen färdig data att presentera. Det blir istället mer fokus kring teori och koncept kring projektet. Tisdag Tidig morgon på labbet. Jag inledde en RNA-extraktion från olika plasmaprover. Plasman kommer från blod som har aktiverats med virulensfaktorer från olika sorters bakterier. Det extraherade RNAt sparades i frysen för att sedan analyseras vidare. Eftermiddagen ägnades åt

10

Johannes och Heiko diskuterar presentationen till fredagsseminariet.

att introducera flödescytometern för Finja. Vi gick igenom hur proverna skulle prepareras och analyseras. Onsdag Återigen var jag tidig till labbet. Körde en gel med mitt extraherade RNA. Under morgonkaffet pratade jag med min handledare Heiko Herwald om hur projektet fortskrider. Samti-

digt jobbade Finja på effektivt med reningen av peptidoglykan. Under eftermiddagen fortsatte jag ensam med flödescytometri. Lämnade labbet 18:00 och förberedde mig inför kvällens Champions League-fotboll! Arsenal-Marseille, storbildsskärm på Hallands Nation. Torsdag Morgonmöte på avdelningen, ett perfekt


Artur Schmidtchen, Lars Björk och Heiko Herwald fick tillsammans ett stort anslag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.

Flödescytometri används för att analysera mikropartiklarnas egenskaper.

Fredagsseminarium inför personalen på B14.

Onsdagsfika på B14.

forum för praktisk problemlösning. Detta följdes upp med att närvara vid en föreläsning om toxikologi av Anna Ollerstam från LEO Pharma. Min handledare Heiko är ansvarig för en seminarieserie där folk från industrin berättar om sina arbetsuppgifter på sitt företag. Seminarierna ingår i Masterprogrammet i biomedicin, men även andra anställda är välkomna. Eftermiddagen fylldes av arbete med morgondagens munt-

Pipetter, pipetter, pipetter...

liga seminarie. Finja avslutade framreningen av peptidoglykan. Jag och Heiko gick igenom min powerpoint och jag gjorde ett par sista ändringar. Fredag Veckans stora dag var här, dags för fredagsseminarie. Peptidoglykanet var sedan igår framrenat och färdigt för användning. Vi tog blod och inkuberade det med olika koncentrationer av

peptidoglykan. Koagulometern användes för att kontrollera blodcellsaktivering, och slutligen isolerades blodplasman och frystes in. På eftermiddagen firades en publikation med champagne och chips. Själva seminariet tog längre tid en förväntat, men i stort är jag mycket nöjd. Ett antal värdefulla synpunkter och förslag kom fram som kan vägleda vår relativt nystartade forskning.

11


INGET APOTEKARPROGRAM 2012 Under inledningen av hösten har det blivit klart att apotekarprogrammet inte kommer att starta som planerat hösten 2012. Budgetpropositionen gav Lunds universitet ett minskat takbelopp för nästa år och då kan inte en ny utbildning starta med mindre än att någon annan minskar i omfattning.

Planeringen för programmet har varit intensiv under det senaste året. Efter det att Högskoleverket gav Lunds universitet rätt att utfärda apotekarexamen har utbildningsplan och kursplaner för de första terminerna utarbetats och fastställts. Rekryteringen av några nyckelpersoner skulle just starta när det blev klart att utbildningsplatserna inte räcker till. Planeringsgruppen har varit sammansatt av lärare och verksamma apotekare från Medicin-

ska, Naturvetenskapliga och Tekniska fakulteterna samt Region Skåne. Gruppen har haft många kontakter med läkemedelsintressenter inom universitetet och regionen. Ett samarbete med Köpenhamns universitet har varit i stöpsleven. Rest-Astra Zeneca har visat intresse för utbildningen både för att utbilda friställd personal och för att kunna bidra med kompetens. Den planerade apotekarutbildningen skulle kunna bli verkligt gränsöverskridande. Ansökan om examensrättigheter beviljades i maj 2010. Det är självklart att vi som arbetat med planeringen är besvikna. Det hade varit så kul att få komma igång med utbildningen efter så många års överväganden och planering. Förhoppningsvis blir det start hösten 2013 i stället.

The Pharmacy programme will not be starting as planned in autumn 2012. The Government’s budget bill reduced Lund University’s ceiling figure for next year, which means that a new programme cannot be started without places being cut from another one. The announcement came after the Swedish National Agency for Higher Education had given Lund University the right to grant degrees in Pharmacy and after both the programme syllabus and syllabi for the first semester’s courses had been drawn up and approved. Recruitment of key staff members was about to start when it became clear that there would not be enough places available to run the programme.

GÖRAN THOMÉ

Universitas 21 är ett nätverk för alla anställda!

UTBILDNING

Universitas 21 är inte ett fotbollslag. Inte heller ett nätverk med 21 medlemmar, utan ett internationellt nätverk för forskningsintensiva universitet ”in the 21st centrury” (därav 21!). I början var samarbeten inom grundutbildning i fokus, men nu involverar det även gemensamma doktorandutbildningar, sommarkurser och seminarier. Inom nätverket finns olika subgrupper, varav en är ”The Health Science Group”. Gruppen strävar efter att inom sina respektive discipliner ha informationsutbyten, samarbeta inom kurser och utbyten på student-, forskar- och lärarnivå. Medicinska fakulteten har ett flertal projekt inom denna U21grupp, framförallt ett flertal studentoch lärarutbyten men även en etablerad virtuell kursmodul tillsammans med University of Virginia inom sjuksköterskeutbildningen. Nyligen blev två studenter från

12

de internationella kommitteerna invalda i UNMDG studentstyrgrupp (United Nations Millenium Development Goals). Ett direkt resultat av detta blir en studentkonferens i Lund till våren 2012. Även inom doktorandutbildning pågår ett flertal diskussioner kring Double PhD (för mer information läs artikeln på nästa sida). Årets möte i Korea Årligen arrangeras ett möte där samtliga dekaner tillsammans med företrädare för våra respektive discipliner träffas. I år var mötet förlagt till Korea. Delegaternas gemensamma reflektioner av mötet i Seol är att U21:s årsmöte är en viktig konferens att delta på; framförallt ger den inspiration och ”benchmark” till det egna arbetet i en internationell miljö. Nätverket är viktigt för kontaktbyggande, idéskapande, kunskapsöverföring interprofessionellt och internationellt. Fakulteten bör därför diskutera vilka som reser på årsmöten och hur vi förmedlar nätverkets möjligheter till alla. Det är viktigt med kontinuitet i närvaron, men samtidigt sprida nätverkets möjligheter. Doktorander bör även engageras i

större utsträckning inom nätverkets aktiviteter. KARIN FRYDENLUND

Fotnot: Läs mer om delegaternas reflektioner: http://www.med.lu.se/medarbetare/internationellt Se en videofilm från konferensen på: http:// www.youtube.com/watch?v=4YS_z4uRfMU

Universitas 21 is not a football team. Neither is it a network with 21 members, but rather a network of universities in the 21th century that initially focused on collaboration in first- and second-cycle education, but over the years has developed to include joint doctoral degree programmes, joint summer courses and seminars. Watch a film from the Universitas 21 conference at: http:// w w w. y o u t u b e . com/watch?v=4YS_ z4uRfMU

Stefan Lindgren ska utreda läkarutbildningen på regeringens uppdrag

Handlingsplan för pedagogisk utveckling

Utvärdering av bibliotekens pedagogiska verksamheter

Senast läkarutbildningen sågs över var 1969. Nu är det dags igen. Regeringen har tillsatt en utredning under ledning av Stefan Lindgren, professor vid Medicinska fakulteten. Syftet med översynen är att utbildningen av läkare fram till legitimation ska få en tydlig, samlad uppläggning och som bättre stämmer överens med vårdens behov. – Målet är att läkarutbildningen ska få en bättre kvalitet med en tydlig progression inom hela utbildningen, berättar Stefan Lindgren. Utbildningen som helhet är viktigare än delarna. Läs mer: http://www.med.lu.se/nyheter/111102_lindgren

En handlingsplan för pedagogisk utveckling vid fakulteten ska tas fram baserad på lärdomar från Medicinska fakultetens Educational Advisory Board, EAB. Vid det senaste sammanträdet 22-23 september utgick man från EQ11:s slutrapport och fakultetens självvärdering. – Det räcker inte ”de kritiska vännernas rapport”, vi måste fokusera på studenternas lärande och göra lärarrollen mer attraktiv, säger Åsa Lindberg-Sand från Lunds universitets Centre for Educational Development, CED, och ledamot i EAB. Läs mer: http://www.med.lu.se/medarbetare/nyhetsarkiv/110929_eab

Under februari-augusti 2011 pågick ett projekt inom Lunds universitetsbibliotek som syftade till att ge en nulägesbeskrivning av pedagogiska verksamheter vid de i studien ingående biblioteken och verksamheternas genomslag hos studenterna. Utgångspunkten var målet att studenter självständigt ska kunna finna källor som är relevanta för deras självständiga arbeten. Stort tack till lärare, studenter och bibliotekarier på Medicinska fakulteten som deltog i studien. Kontaktbibliotekarier för grundutbildningen planerar ett möte med berörda lärare för att följa upp resultatet av utredningen.


AKTUELLT

Adriana först med dubbel doktorsexamen Känner du till att svenska universitet och högskolor sedan 1 januari 2011 kan skriva avtal om dubbel doktorsexamen? Det vill säga att en doktorand delar sin studietid mellan två lärosäten; LU samt ett utländskt universitet och kan sedan få dubbelt examensbevis. Detta har öppnat upp intressanta möjligheter för forskargrupper, handledare och doktorander.

Den första att utnyttja denna möjlighet är professor Hakon Lefler på Institutionen för laboratoriemedicin i Lund, som i samarbete med University of Zagreb nu undertecknat ett avtal för doktoranden Adriana Lepur. Hennes forskning är inom ämnet biomedicin med inriktning på molekylär medicin. Adriana påbörjade sin forskarutbildning i Zagreb våren 2009 och har sedan dess pendlat mellan universitet i Zagreb och Medicinska fakulteten i Lund. Med denna nya möjlighet kommer Adriana att få två examensbevis när hon disputerar, ett från Lund och ett från Zagreb. ”Detta lägger grunden för internationella samarbeten i framtiden” säger Hakon som tycker samarbetet har fungerat alldeles utmärkt. Adriana som kom till LU inom ett EU-samarbete är mycket positiv till att nu ha fått två hemmauniversitet. Hon säger ”Double degree means having double experience; seeing and trying alternative approaches from lab to lab, opportunity to meet more people from the field

and making scientific contribution to different aspects of the sweet story in physically different places...and it just sounds good, doing a double PhD” Utöver mervärdet för doktoranden är det viktigt att innan man går in i ett internationellt samarbete som leder till en dubbel doktorsexamen funderar över hur forskargruppen och institutionen gynnas av utbytet. Samma krav för antagning och krav för doktorsexamen gäller för doktorander som omfattas av ett kontrakt som leder till dubbel examen. Ett avtal måste undertecknas av dekanus, ordförande för forskarutbildningskommittén, samt handledare på respektive lärosäte. Doktoranden antas därefter vid bägge lärosätena. Under studietiden måste doktoranden spendera minst åtta månader på respektive lärosäte. Har du internationella kontakter som med fördel kan utvecklas till att ge gemensam examen för doktorander? Ta då kontakt med Anna Arstam, biträdande utbildningschef, eller Karin Frydenlund, internationell chef vid Medicinska fakulteten. På universitetsnivå hölls nyligen en nationell konferens om Joint och Double PhD-degrees. Material och idéutbytet från detta tillfälle finns på: http://ced2.srv.lu.se/jp/jointphd.aspx KARIN FRYDENLUND & ANNA ARSTAM

Adriana Lepur och Hakon Leffler.

Since 1 January 2011, Swedish higher education institutions can sign agreements on double doctoral degrees! That is to say that a doctoral student can divide his or her studies between two institutions – LU and a university abroad – and can then receive two degree certificates. This has opened up interesting opportunities for research groups, supervisors and doctoral students. The same admission requirements and degree requirements apply to doctoral students who are covered by a contract leading to a double degree as to others. An agreement must be signed by the dean, chair of the research studies committee and supervisor at each institution.

”Kärlek är mer än en romantisk känsla, den är ett förhållningssätt” Faddrar ska ge stöd åt nya läkarstudenter Staffan Johansson, studentpastor vid Linköpings universitet, talade på en inspirationskväll på Locus.

För att förbättra mottagandet och introduktionen av nya läkarstudenter har studenterna på högre terminer, med stöd från utbildningsnämnden, tagit initiativ till en fadderverksamhet på läkarprogrammet.

– Syftet är att starta ett studiesocialt hälsofrämjande kamratstöd bland läkarstudenter, vilket känns viktigt när man på flera håll uppmärksammat stressen bland just studenter på läkarprogrammet. Målet är att skapa ett öppet klimat bland studenterna och högt i tak, där det är ok att ventilera tankar och åsikter tillsammans, säger Alexandra Måneheim, student på T7 i Malmö. Hon och Medicine Studerandes Förbund (MSF) är inititivtagare för fadderverksamheten, som har utformats och administreras av MSF och Medicinska Föreningen (MF) i samverkan med studievägledningen. SARA LIEDHOLM

– Du har tillgång till både förnuft och vilja när du älskar - känslan är mycket mer kortsiktig än de förhållningssätt som kärleken har. Det är att minska kärlekens förvandlingskraft att reducera den till en känsla.

Detta menade den före detta ärkebiskopen KG Hammar under en eftermiddag i november tillsammans med poeten och författaren Bob Hansson på Health Sciences Centre. Drygt 250 personer fick lyssna till ett unikt samtal om kärlek, många fler fick vända i dörren då salen snabbt blev överfull. – Djupt inne är det kärlek som vi längtar efter. Och vi är alla utrustade med en förmåga att älska. Genom att jag älskar ger jag någon dennes egenvärde utan att koppla det till vad jag själv får ut av relationen. Annars kanske det bara handlar om ego. Det är svårt att bejaka kärleken och samtidigt behålla kontrollen. Definierar vi kärleken så kontrollerar vi den och kontrollbehov och rädsla är motsatsen till kärlek. Att älska är att frivilligt försätta sig i ett underläge. Men måste man verkligen älska alla undrade poeten och författaren Bob Hansson. Det finns

”Motsatsen till kärlek är rädsla”, säger poeten och författaren Bob Hansson som tillsammans med fd ärkebiskopen KG Hammar gästade Health Science Centre.

ju människor som man verkligen inte vill tycka om…!? Läs hela artikeln på www.med.lu.se/hvs TEXT & FOTO: ÅSA HANSDOTTER

13


”Lund Medical Faculty Monthly” fyller 10 år! År 2012 firar Lund Medical Faculty Monthly (LMFM) 10-årsjubileum. Syftet med skriftserien är, utöver presentation av månatliga publikationslistor, att belysa bredden av den forskning som pågår vid Medicinska fakulteten. Således infördes begreppet ”Månadens artikel” och en redaktion tillsattes.

FORSKNING

LMFM startade i 2002 i samband med att LU implementerade en lokal publikationsdatabas – som idag benämns Lund University Publications (LUP). Här öppnades möjligheten att hämta fakultetens artikelproduktion och presentera i eget gränssnitt för världen såväl som för medarbetare fakulteten och övriga LU. Artiklarnas bibliografiska information hämtas från databaserna PubMed och Web of Science. LMFM:s månadslista har en eftersläpning på ca en månad från det att artiklarna publicerades i tidskrifter. Då som nu består LMFM:s redaktionen av representanter från health sciences, basic science samt clinical science. Mandatperioden för en redaktionsmedlem är tre år. Förslag till ersättare godkänns av dekanus. Månadens artikel selekteras från en månatlig publikationslista enligt följande huvudsakliga urvalskriterium: forskning av god kvalitet där det huvudsakliga arbetet har bedrivits vid fakulteten, månadens artiklar ska spegla bredden av den forskning som pågår, sträva efter att lyfta fram yngre forskare. Således strävar redaktionen efter att bedöma artiklar utifrån deras kvalitet oavhängigt av i vilken tidskrift den

Björn Rosengren och Magnus Karlsson.

Hemsida: http://www.lmfm.med.lu.se/

publiceras. Den sk impaktfaktorn för en tidskrift får en sekundär betydelse då dess relevans bör beaktas inom definierat forskningsfält. Idag publicerar fakultetens forskare ca 140 artiklar per månad. YVONNE HULTMAN ÖZEK

In 2012, Lund Medical Faculty Monthly (LMFM) will celebrate its 10th anniversary. The aim of the journal, apart from presenting monthly lists of publications, is to highlight the breadth of research being carried out at the Faculty of Medicine. The concept of “article of the month” was thus introduced and an editorial team was appointed. The most interesting aspect is spreading the message about what we work with to a wider sphere, say Björn Rosengren and Magnus Karlsson, the authors of October’s “article of the month”.

Grattis...

... Björn Rosengren och Magnus Karlsson som fick sin artikel om fysiska tester för att hitta äldre män med risk för fallskador, utsedd till Månadens artikel i oktober!

Vad betyder utnämningen för er? – Det är så klart alltid roligt att få uppmärksamhet för sin forskning. Det som är det mest intressanta är att sprida budskapet kring vad man sysslar med med till en bredare skara. Forskning sker ju som bekant ofta i små skaror av likasinnade och utnämningen har redan varit en dörröppnare och nyckel för spännande diskussioner och möjliga samarbeten som kan bli fruktsamma men som inte är uppenbara för en själv på kammaren.

”Månadens artikel” tidigare i år:

September: Positive Experience of a Mobile Radiography Service in Nursing Homes. Författare: Karin Eklund, Rosemarie Klefsgård, Bodil Ivarsson, Mats Geijer Augusti: Endothelium-protective sphingosine-1-phosphate provided by HDL-associated apolipoprotein M. Författare: Christina Christoffersen, Hideru Obinata, Sunil Kumaraswamy, Sylvain Galvani, Josefin Ahnström, Madhumati Sevvana, Claudia Egerer-Sieber, Yves A. Muller, Timothy Hla, Lars B. Nielsen, Björn Dahlbäck Juli: Direct conversion of human fibroblasts to dopaminergic neurons. Författare: Ulrich Pfisterer, Agnete Kirkeby, Olof Torper, James Wood, Jenny Nelander, Audrey Dufour, Anders Björklund, Olle Lindvall, Johan Jakobsson, Malin Parmar

14

Juni: Accumulating mitochondrial DNA mutations drive premature hematopoietic aging phenotypes distinct from physiological stem cell aging. Författare: Gudmundur Norddahl, Kees-Jan Pronk, Martin Wahlestedt, Gerd Sten, Jens Nygren, Amol Ugale, Mikael Sigvardsson, David Bryder Maj: Mutant huntingtin causes metabolic imbalance by disruption of hypothalamic neurocircuits. Författare: Hult S, Soylu R, Björklund T, Belgardt BF, Mauer J, Brüning JC, Kirik D, Petersén A. April: Synuclein propagates from mouse brain to grafted dopaminergic neurons and seeds aggregation in cultured human cells. Författare: Christian Hansen, Elodie Angot, Ann-Louise Bergstrom, Jennifer Steiner, Laura Pieri, Gesine Paul, Tiago F. Outeiro, Ronald Melki, Pekka Kallunki, Karina Fog, Jia-Yi Li, Patrik Brundin

Mars: Early human pregnancy serum cytokine levels predict autoimmunity in offspring. Författare: Sabina Lindehammer, Sara Björck, Kristian Lynch, Charlotte Brundin, Karel Marsal, Daniel Agardh, Malin Fex Februari: A common variant in TFB1M is associated with reduced insulin secretion and increased future risk of type 2 diabetes. Författare: Thomas Koeck, Anders H Olsson, Marloes Dekker Nitert, Vladimir Sharoyko, Claes Ladenvall, Olga Kotova, Erwin Reiling, Tina Rönn, Hemang Parikh, Jalal Taneera, Johan Eriksson, Metodi D Metodiev, Nils-Göran Larsson, Alexander Balhuizen, Holger Luthman, Alena Stanáková, Johanna Kuusisto, Markku Laakso, Pernille Poulsen, Allan Vaag, Leif Groop, Valeriya Lyssenko, Hindrik Mulder, Charlotte Ling Januari: Mapping snakebite epidemiology in Nicaragua-pitfalls and possible solutions. Författare: Erik Hansson, Steven Cuadra, Anna Oudin, Kim de Jong, Emilie Stroh, Kjell Torén, Maria Albin


FORSKNINGENS DAG

Anna-Karin Larsson som tillsammans med Leif Bjermer ansvarade för det vetenskapliga programmet.

Anders Björklund, mottagare av Eric K. Fernströms Nordiska pris, harangerades av Patrik Brundin som den medicinska forskningens Zlatan Ibrahimovic. Foto: Kennet Ruona

Leif Bjermer och Forskningens dag-projektledaren Elisabeth Ringsjö.

ANDNINGEN OCH LIVET Många var nyfikna på temat för Forskningens dag 2011, ”Andningen och livet - från första till sista andetaget”. Under dagarna två presenterades aktuell forskning kring sjukdomar som drabbar lungor och luftvägar. Såväl Region Skåne, Medicinska fakulteten som Eric K. Fernströms stiftelse delade ut priser till framstående forskare och betydelsefulla insatser för Medicinska fakulteten. Se video, postrar och läs mer om Forskningens dag på www.med.lu.se/forskningens_dag Elisabeth Edholm Fernström delade ut Fernströmriserna. Här med Mattias Belting, mottagare av Svenska Fernströmpiset. Foto: Kennet Ruona

FOTO: SARA LIEDHOLM & KATRIN STÅHL

Efter föreläsningarna fick publiken ställa frågor till panelen.

Evy Sandblom mottog Medicinska fakultetens silvermedalj för mångårigt och generöst stöd till fakulteten.

Några av de många värdinnorna som ser till att arrangemanget går enligt plan.

Under Åsa Marsals ledning testade publiken andningsyoga, men först fick de sträcka ut musklerna kring bröstkorgen.

Louise Lannefors föreläste om behandlingsmodell för Cystisk fibros.

Jonas Erjefält om lungornas immunförsvar.

I pausen kunde publiken ta del av postrarna och diskutera dem med forskarna.

15


Starta insamling till forskning och utbildning

Ny utvärdering av universitetets forskning

Med hjälp av stiftelsen Forska Lund kan du och din fakultet, institution eller forskargrupp enkelt starta en egen insamling för att ta emot gåvor till forskning och/eller utbildning. Forska Lund ger kraft åt många små initiativ och är särskilt lämplig för att hantera mindre bidrag. Dock kan även större donationer tas emot. När du startar din egen insamling via Forska Lund tar du hand om marknadsföringen men slipper administrationen. Läs mer om Forska Lund: http://www5.lu.se/ anstaelld/forska/starta-insamling-till-forskningoch-utbildning

Våren 2012 börjar arbetet med att på nytt utvärdera universitetets forskning. Utvärderingen ska vara klar våren 2014. – Vi drar lärdomar av det vi gjorde med RQ08 och tar tillvara kritiken, säger Pär Omling som är ansvarig för utvärderingen.

AKTUELLT

Gratis hörselundersökning Möjlighet finns nu att under följande datum: 30/11, 1/12, 5-6/12, 8-9/12, 12-13/12, få sin hörsel kontrollerad kostnadsfritt. Erbjudandet gäller alla som är intresserade. Hörselprovet utförs av studenter på audiologiutbildningen, vid Lunds universitet, under handledning av erfarna audionomer. Hörselprovet utförs i lokaler på Universitetssjukhuset i Lund. För tidbokning vänligen kontakta Emma Falk på emma.falken@telia.com LINDA IVARSSON

Kurs i SPSS Tidigare i år introducerades en översiktskurs inom SPSS för bland annat forskare inom Medicinska fakulteten och anställda inom Skånes universitetssjukhus, för vilka kursen givetvis är kostnadsfri. Kursen ges vid tre tillfällen och syftet är att deltagarna, efter kursens slut ska kunna använda programmet som ett verktyg i sitt yrkesliv, genom att exempelvis bearbeta insamlad data och göra beskrivande statistik. Hittills har kursen varit mycket uppskattad bland kursdeltagarna. Läs mer: http://www.med.lu.se/bibliotek_och_ikt/kurser/spss_kurs SIDIKA BASIC

Nytt forskningsnätverk för forskning inom hälso- och vårdvetenskap Förbättrad hälsa och livskvalitet för personer i alla åldrar med långvarig sjukdom. Det är målet med fakultetens nya strategiska satsning på forskningsnätverket LUCare. LUCare fokuserar på sex områden: hälsa hos barn och familjer, psykisk hälsa, akutsjukvård, fysisk hälsa och rehabilitering, åldrade och äldre samt kliniskt förebyggande hälsoarbete. Läs mer: http://www.med.lu.se/ nyheter/111028_lucare

16

Det betyder bland annat att man kommer att använda självutvärderingar från områdena och paneler vars antal och sammansättning kommer att diskuteras. – Alla paneler kommer att göra platsbesök,

”sitevisits”, vilket inte alla gjorde förra gången. Pär Omling menar även att det kan vara lämpligt att ha någon panel som tittar på det som universitetet gjort sig särskilt känt för, nämligen forskningsmiljöer som spänner över flera vetenskapliga områden. Exempel är Linnémiljöer och de miljöer som bildades runt regeringens strategiska forskningsområden. – Förra gången var det kort om tid, nu är vi ute i god tid och det gör att samplaneringen och förankringen med områdena kan bli bättre. Vi kommer att kontakta utvärderarna i god tid. SARA LIEDHOLM

LU missade ”historisk chans” till förnyelse Förhoppningen om att Fronesisprojektet skulle innebära en förändring av universitetets organisation i grunden kom på skam efter beslutet om ny arbetsordning för Lunds universitet. ”Vi beklagar att Lunds universitet missat denna historiska chans”, står det i fakultetens remissyttrande undertecknat av dekanus, prodekanus, samtliga prefekter och kanslichefen. Beslutet antogs av universitetsstyrelsen den 11 november. Enligt Thomas Achen, projektledare för Fronesis har ingen hänsyn tagits till fakultetens yttrande i den remiss som gick ut efter sommaren. I remissvaret skriver författarna att de under Fronesisprojektets inledande fas uppfattade en ambition i projektet att diskutera och ifrågasätta universitetets organisation i grunden för att verkligen ta chansen att utnyttja möjligheten till förändring så universitetet skulle stå bättre rustat inför framtiden. Fakulteten ställde sig därför positiv till att universitetets organisation och indelning skulle komma upp till diskussion, och. Vidare skriver de i remissvaret: ”Tyvärr uppfattar vi att den ursprungliga ambitionen kom av sig, och utarbetandet av förslaget till den nya beslutsordningen har skett i tysthet. Även gentemot projektets referensgrupp har vi fått erfara att dialog och information varit på en låg aktivitetsnivå. När nu förslaget väl presenteras är det i grund och botten ett förslag som i allt väsentligt överensstämmer med universitetets befintliga organisation och strukturer. Vi beklagar att Lunds universitet missat denna historiska chans, främst med avseende på att fakultetsindelningen inte moderniseras och att det tionde området med dess splittrande inverkan föreslås kvarstå.” ”En stor förändring som hör till förslagets

verkliga förtjänster, är den sammansättning som föreslås för fakultetsstyrelser och hur styrelsens ledamöter ska utses. Genomförs förslaget tar universitetet ett stort och nödvändigt steg mot ett modernt förhållningssätt till sin personal och allas betydelse för universitetet verksamhet och utveckling.” ”Vad gäller samtliga universitetsövergripande organ som finns med i förslaget och där fakulteterna, oavsett storlek, ska representeras av vardera en representant är vår uppfattning att sammansättningen speglar verkligheten mycket dåligt. Att verksamheten vid Medicinska fakulteten har mindre inflytande vid universitetet i förhållande till sin omfattande utbildnings- och forskningsverksamhet jämfört med flertalet övriga fakulteter är djupt odemokratiskt och ett problem som universitetet bör ta på allvar. En utveckling med större och färre fakulteter hade skapat förutsättningar för organ med färre ledamöter och därmed effektivare arbetsformer. ” ”Som en övergripande synpunkt vill vi avslutningsvis nämna att det är oroväckande att en arbetsordning för ett universitet med en stor medicinsk fakultet helt och hållet utelämnar relationen till sjukvården, dvs Region Skåne. För vår verksamhet är samverkan med sjukvården omfattande och att den fungerar är avgörande för framgångsrik forskning och utbildning inom medicin och hälsa. I själva verket är vi mer integrerade med och har mer samverkan med sjukvården än med universitetet i övrigt och det vore av symboliskt värde viktigt att universitetets relation till sjukvården lyfts fram i arbetsordningen.” Beslutet och remissvaret återfinns i sin helhet på: http://www5.lu.se/o.o.i.s/4394 SARA LIEDHOLM

Bakgrund/Fronesis Lärosätena ges väsentligt utökade möjligheter att själva besluta om sin ledning och organisation till följd av propositionen ”En akademi i tiden” som riksdagen beslutade om 15 juni 2010. Därmed lämnas hela den inre organisationen av universitetet över till universiteten att själva besluta om. Som en konsekevens av detta har förändringar gjorts i högskolelagen och i högskoleförordningen. Fronesis beslutades av rektor 2010 med syfte att arbeta fram en ny arbetsordning för Lunds universitet. Den nya arbetsordningen träder i kraft den 1 januari 2012.


Framstående forskning inom hematologi och onkologi Pekka Jaako, Institutionen för laboratoriemedicin i Lund, får ett erkännande och pris på 2 500 dollar för högst rankade vetenskapliga abstract då American Society of Hematology (ASH) och National Marrow Donor Program (NMDP) vid ASH:s årsmöte i San Diego i december. Abstracttitel “Bone Marrow Failure in RPS19-Deficient Mice is Partly Caused by p53 Activation and Responds to L-Leucine Treatment”. Lundaforskare bakom bästa intensivvårdsrelaterade artikel Svensk förening för Anestesi och Intensivvård har utsett ”Intracranial pressure following resuscitation with albumin or saline in a cat model of meningitis” till bästa intensivvårdsrelaterade artikel mellan juni 2010 och juni 2011. Bakom artikeln står Lundaforskarna Mårten Jungner, Peter Bentzer och Per-Olof Grände vid Inst. för kliniska vetenskaper i Lund.

Innovationspriser till lundaforskare Årets förstapris på 150 000 kronor går till cTrap, en flexibel duk som sätts direkt på fuktskadade ytor för att stoppa farliga föroreningar inomhus. Bakom innovationen står Lennart Larsson, som är verksam vid Institutionen för laboratoriemedicin i Lund. I motivationen står bl a ”Idén är en hälsobringande metod som förhindrar att skadliga substanser når inandningsluften.” Juryn har även utsett två hedersomnämnanden, som belönats med 50 000 kronor vardera. Det ena gick till nytt ett nålinstrument för säkrare cancerdiagnostik. Bakom innovationen står läkaren och forskaren Charles Walther, Institutionen för laboratoriemedicin i Lund och civilingenjören Ingemar Larsson. Invärtes plåster för att förhindra ärrbildning efter kirurgi fick det andra hedersomnämnandet. Bakom innovationen står Bobby Tingstedt, som är forskare vid Institutionen för kliniska vetenskaper i Lund och verksam som kirurg vid Skånes universitetssjukhus i Lund. Priserna delas ut av PwC och Lunds universitets innovationssystem, i samarbete med Lunds kommun. Världsurologins största utmärkelse Professor Per-Anders Abrahamsson har tilldelats ”Distinguished Career Award”, som är den internationella urologorganisationen SIU, Société Internationale d’Urologie, högsta utmärkelse. Dr. Abrahamsson är Generalsekreterare för den globalt ledande urologorganisationen European Association of Urology sedan 2007 och omvald 2011 för ytterligare en 4-års period. Professor i sjukgymnastik belönas med Nanna Svartz stipendium Charlotte Ekdahl, professor i sjukgymnastik vid Lunds Universitet tilldelas 2011 års pris till Nanna Svartz minne. Hon får utmärkelsen för sin forskning kring betydelsen av fysisk aktivitet vid reumatiska sjukdomar. Prissumman är på 50 000 kronor. Bakom stipendiet står Reumatikerförbundet och läkemedelsföretaget Pfizer AB.

Swedbanks vetenskapliga pris till Patrik Brundin Professor Patrik Brundin har belönats med Swedbanks vetenskapliga pris till minne av Amanda och Per Algot Mångberg. Patrik Brundin får priset, som är på 50 000 kr, för sina insatser i att kartlägga mekanismerna bakom Parkinsons och Huntingtons sjukdomar.

UTMÄRKELSER

Yngre framgångsrik klinisk forskare inom Region Skåne 2011 Magnus Dencker är docent vid Lunds universitet och överläkare vid Diagnostiskt Centrum för Bild- och Funktionsmedicin, Klinisk Fysiologi och Nuklearmedicin. Priset som delades ut vid Forskningens dag i Malmö får han för sina studier om barns livsstil och hälsa. De visar att ansamlingen av riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom börjar i tidig ålder.

Fellow ad eundem of the Royal College of obstetricians and gynaecologists Professor Lil Valentin, har blivit utnämnd till “Fellow ad eundem of the Royal College of obstetricians and gynaecologists”. Utnämningen får hon för sina speciella bidrag till utvecklingen av forskningen och sina kunskaper inom obstetrik/gynekologikonsten. Lil Valentin är verksam som professor i obstetrik och gynekologi vid Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö. Tjänsten kombineras med en överläkartjänst på Kvinnokliniken vid Skånes universitetssjukhus i Malmö.

Meniskskadors roll för artrosutveckling Martin Englund, docent och överläkare vid Institutionen för kliniska vetenskaper i Lund och SUS, har av OARSI, Osteoarthritis Research Society International, fått utmärkelse för sina insatser för förståelsen av meniskskadors roll för artrosutveckling i knäleden. Kunskap om artros prisas Dick Heinegård, professor i bindvävsbiologi, Institutionen för kliniska vetenskaper i Lund, prisas av OARSI, Osteoarthritis Research Society International, för sina insatser att öka kunskapen kring artros. Priset fick han ta emot vid The World Congress on Osteoarthritis i september.

Geoffrey Thorburn Visiting Professor 2011 Karel Marsal, professor vid avdelningen för obstetrik och gynekologi, Institutionen för kliniska vetenskaper i Lund, har blivit utnämnd till ”Geoffrey Thorburn Visiting Professor 2011”. För utnämningen står Perinatal Society of Australia and New Zealand. ERC Starting Grant till uppmärksammad hjärtkärlforskning Professor Olle Melander, Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, har beviljats European Research Council (ERC) Starting Grant på 15 miljoner kronor. Fokus i Olle Melanders forskargrupp ligger på att förstå mekanismerna bakom hjärt-kärlsjukdom.

Stiftelsen Konsul Thure Carlssons Minnesfond Docent Tomas Deierborg och docent Karin Lindkvist, båda på Inst för Experimentell Medicinsk Vetenskap i Lund, har tilldelats anslag ur Stiftelsen Konsul Thure Carlssons Minnesfond som kommer att delas i samband med Stiftelsen årshögtid, 15 nov. 2011, i Lund. Tomas Deierborg får 500 000 kronor för projektet ”Neuroinflammation efter stroke med inriktning mot rollen av Galectin-3 och migration”, och Karin Lindkvist 250 000 kronor för ”Medicinskt strukturfunktionella studier av superantigen och dess interaktion med T-celler”.

17


PÅ NYTT JOBB Här presenteras de som har fått nya tjänster sen senaste Närv, ibland helt nya medarbetare och ibland gamla kända ansikten på nya tjänster! Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap:

Institutionen för kliniska vetenskaper, Malmö

Bruno Menezes de Oliveira, bitr forskare, Muskelbiologi Emma Morin, forskningsingenjör, Respiratorisk Immunofarmakologi Jakob Axelsson, postdoktor, Matrixbiologi Maria Christensson, foass, Neuronanoscience Marcus Granmo, foass, Neuronanoscience Karin Stenkula, foass, Medicinsk proteinvetenskap Kristina Rydell Törmänen, foass, Lungforskning Fredrik Bengtsson, foass, Lillhjärnans fysiologi Pia Berntsson, anslagsadministrat, Basala gangliernas patofysiologi Jenny Persson, forskarassistent, Slemhinnans immunologi Jenny Johansson, forskningsingenjör, Molekylär Neurogenetik Trevor Tyson, forskare, biträdan, Nervcellsöverlevnad Helena Jones, forskarassistent, Molekylär endokrinologi Merve Özgür, forskningsingenjör, Brains Elisabet Nikitidou, forskningsingenjör, Brains Nathalie Nilsson, forskningsingenjör, Brains Fredrik Ek, Forskare, Kemisk biologi

Bruno Enekvist, universitetsadjunkt, avd för omvårdnad Annelie Augustinsson, universitetsadjunkt, avd för omvårdnad Erika Jörgensen Blücher, anslagsadministratör, institutionskansliet Ingmarie Johanson, universitetsadjunkt, avd för omvårdnad Peter Nymberg, projektassistent, avd för omvårdnad Björg Thordardottir, doktorand, avd för arbetsterapi och gerontologi Stina Bladh, doktorand, avd för arbetsterapi och gerontologi

Mats Sundbeck, amanuens, socialmedicin och global hälsa. Mia Ländin, utbildningsbidrag, neuroendokrin cellbiologi Liliya Shcherbina, utbildningsbidrag, neuroendokrin cellbiologi Andreas Lindqvist, postdoktor, neuroendokrin cellbiologi Joao Fadista, postdoktor, diabetes och endokrinologi Jenny Vikman, forskarassistent, diabetes och endokrinologi Mikael Åkerlund, postdoktor, diabetes och endokrinologi Ola Hansson, forskarassistent, diabetes och endokrinologi Maria Olofsson, anslagsadministratör, EXODIAB Annie George Chandy, affärsutvecklare, EXODIAB Caroline Montén, utbildningsbidrag, diabetes och celiaki Malin Fex, forskarassistent, diabetes och celiaki Miljana Radenkovic, utbildningsbidrag, cellulär autoimmunitet Stefan Amisten, biträdande forskare, islet cell physiology Vishal Salukhe, utbildningsbidrag, islet cell exocytosis Ivana Stojkovic, doktorand, kardiovaskulär sjukdom och diabetes Emily Sonestedt, forskarassistent, skulär sjukdom och diabetes Shafgat Ahmad, utbildningsbidrag, genetisk och molekylär epidemiologi Emma Nilsson, biträdande forskare, epigenetik och diabetes Nivetha Natarajan, projektassistent, socialmedicin och global hälsa Sanna Melin Schyllert, programsekreterare, socialmedicin och global hälsa Maria Scherling, programsekreterare, socialmedicin och global hälsa Peter Spégel, forskarassistent, molekylär metabolism Lotta Andersson, utbildningsbidrag, molekylär metabolism Jelena Stamenkovic, doktorand, molekylär metabolism

Institutionen för kliniska vetenskaper, Lund:

Institutionen för laboratoriemedicin, Malmö:

Institutionen för laboratoriemedicin, Lund: Institutionen för kliniska vetenskaper, Malmö: Camilla Key, forskningsadministratör, enheten för internmedicin Jenny Mårdh, forskningsadministratör, nutritionsepidemiologi, kardiovaskulär epidemiologi, genetisk epidemiologi, hypertoni och hjärt-kärlsjukdom Pettersson, Pernilla, forskningssköterska, enheten för internmedicin Björn Frostner, administrativ projektassistent, allmänmedicin, psykiatrisk epidemiologi och migration Larsson Lönn, Sara, biostatistiker, allmänmedicin, kardiovaskulär epidemiologi och levnadsvanor Lövdahl, Susanna, doktorand, klinisk koagulationsforskning

Catalina Ana Rosselló-Castillo, postdoktor, patologi Greta Höög, utbildningsbidrag, patologi Lena Gustavsson, forskare, tumörcellsbiologi Emma Smith, forskarassistent, molekylär tumörbiologi Tamae Kobayashi, laboratorieforskare, cellpatologi

Institutionen för hälsa, vård och samhälle:

Institutioen för laboratoriemedicin, Lund: Karolina Komorowska, forskarstuderande, avdelningen för molekylärmedicin och genterapi Ellinor Johnsson, lab ingenjör, avdelningen för hematologi och transfusionsmedicin Britt Thuresson, bitr forskare, avdelningen för hematologi och transfusionsmedicin Silja Andradottir, forskningsingenjör, avdelningen för molekylärmedicin och genterapi Ildikó Frigyesi, projektassistent, avdelningen för hematologi och transfusionsmedicin Gisela Håkansson, 1:e laboratorieassistent, avdelningen för MIG Anna Axmon, forskningsingenjör, avdelningen för arbets- och miljömedicin Isabelle Leefa Chong San, projektassistent, Stamcellscentrum Sara Sjögren, forskarstuderande, avdelningen för molekylärmedicin och genterapi Adriana Lepur, doktorand, avdelningen för MIG Anant Mamidi, biträdande forskare, Stamcellscentrum Elin Jaensson-Gyllenbäck, Stamcellscentrum Hanna Weimann, doktorand, avdelningen för arbets- och miljömedicin Manoj Puthia, laboratorieforskare, avdelningen för MIG

Övriga:

! J E H 18 18

Anna Englund, djursjukskötare, Enheten för biomedicinsk service Björn Ekberg, servicetekniker, BMC service Emma Ekberg webbprogrammerare, Bibliotek och IKT enheten Barbara Nydell; IT-tekniker, Bibliotek och IKT-enheten Lena Hammarstrand, projektassistent, Vårdalinstitutet Adnan Bibic, Forskningsingenjör, Lund University Bioimaging Center Liselott Gelkner, Ekonom vid Medicinska fakultetens kansli Isabella Grujoska Internationell koordinator vid Medicinska fakultetens kansli


Fakta om Sylvie Bove

Sylvie Bove:

Från FORSKNING till PRODUKT En medicinsk upptäckt i forskarvärlden reder sig sällan själv. Den behöver hjälp på traven om den ska lämna universitetet och nå ut till patienten. Och det oavsett hur bra den är. Enligt jämförelser är Sverige bra på att forska men dåligt på att omsätta resultaten till patientnyttiga produkter och försäljning. Det kallas The Swedish Paradox. Sylvie Bove arbetar sedan drygt ett år tillbaka på universitetets diabetescentrum, LUDC, för att utveckla och ta forskningen vidare ut i samhälle och näringsliv. Titeln är innovation officer – ett vedertaget begrepp bland företag men ännu inte lika självklart på universitetet. Innovation är ett ord i tiden, men vad betyder det egentligen?

– En innovation är en uppfinning som har en kommersiell tillämpning, något som har potential att intressera och påverka marknaden, förklarar Sylvie Bove. På LUDC kan det vara en metod för diagnostik eller behandling. Eller förstadiet till en medicin eller ett medicinskt hjälpmedel för diabetespatienter. Vad är det som lockar med just kombinationen diabetes och innovationer?

– Diabetes är en nyckelfråga för framtidens vård. Det är en sjukdom som orsakar mycket lidande samtidigt som samhällets kostnader skenar om vi inte blir bättre och effektivare

på behandling. Det finns goda möjligheter att göra nytta här. För Sylvies del handlar det dagliga arbetet mycket om människor, möten och kontakter. Hennes jobb är att motivera forskarna att tänka i termer av kommersiella tillämpningar av sin forskning, samt att identifiera vad som kan vara intressant för ett företag och att veta hur man förmedlar det. Att förstå och kunna knyta samman båda läger - forskarens och affärsmannens/kvinnans - är a och o. Bakgrunden rymmer talande nog båda världar. Efter en period med forskning inom immunologi sadlade hon om och satsade på ekonomistudier. Därefter har fokus varit på jobb inom marknadsföring, affärsutveckling och management i privata hälso- och sjukvårdsföretag. Som en röd tråd

Det medicinska intresset har varit en röd tråd genom hela yrkeskarriären. – Jag har alltid haft en fot i forskarvärlden, och har samma nyfikenhet och intresse som driver forskaren i sitt arbete. Men jag kom ganska snabbt fram till att jag inte har forskarens stora detaljintresse. Min styrka är att se den stora bilden, att arbeta med strategier och att utveckla helheten, berättar Sylvie. Men trots att forskaren lever i en på många sätt ganska speciell värld går det också att peka på saker som förenar en forskare och en entreprenör: – Både forskaren och entreprenören har en idé som han eller hon måste jobba stenhårt

PORTRÄTTET

Ålder: 52 år Bor: I radhus i Västra hamnen i Malmö, med yngsta dottern Isabella och katten Gaston. Arbete: Affärsutvecklare/Innovation officer på Lund University Diabetes Centre (LUDC). Har sin arbetsplats på CRC i Malmö, men är också knuten till LUIS och samarbetar även mycket med andra innovationssystem i regionen. Bakgrund: Civilekonomutbildad vid Uppsala universitet. Närmare 20 år inom health care-sektorn i det privata näringslivet. Chefs- och vdbefattningar på bl a Ferring och Coloplast samt egen konsultverksamhet. Fritid: Intresserad av teater, opera och litteratur. ”Psykologi är ett stort intresse och jag har därför för det mesta någon bok på gång inom det”. Reser gärna, bl a till släkt och familj i Frankrike och Italien.

med för att andra ska tro på den. Och vilja finansiera den. Rollen på LUDC och Lunds universitet är ganska unik. Ofta bor innovationsarbete i separata enheter och bolag, men Sylvies arbete är en del av verksamheten på LUDC vilket innebär att hon kan jobba hela vägen inifrån och ut till affärspartner. Det är en nödvändighet för att uppnå ett bra resultat, menar hon. Sylvies arbete är också knutet till Lunds universitets innovationssystem (LUIS). Två konkreta utvecklingssamarbeten med Novo Nordisk kring sjukdomsmekanismer respektive ett gemensamt patent har nu börjat ta form och innovationsarbetet på LUDC är dessutom på väg att växlas upp med en projektledare och en projektadministratör. Du hade din uppväxt i Frankrike – hur är det att arbeta och bo i Sverige för en fransman?

– Det är annorlunda, men eftersom jag i princip alltid har arbetat i internationella miljöer så jag har kommit i kontakt med många olika kulturer även under min tid här. Svenskar är ärliga människor som är bra att jobba tillsammans med, men i regel väldigt pragmatiska. Jag kan ibland sakna en lätthet i mentaliteten, att man kan skratta och umgås en stund utan syfte! TEXT OCH FOTO: BJÖRN MARTINSSON

19


Avsändare: Kommunikationsavdelningen Medicinska fakulteten, Lunds universitet Kansli M, Hs 66, BMC F12 Box 117, 221 00 Lund

To HELL and BACK

C

One of my favorite theories explaining the Russian mentality dates back twelve hundred years ago when the two monks Kyrillos and Methodios brought Christianity to Russia. The two monks taught a Christianity with two entities; heaven or hell. Nothing in between. This might seem uncontroversial and familiar to you. But think again! Russia had heaven and hell. Europe had heaven, hell and purgatory. Scholars have outlined the consequences of a purgatory-free afterlife: On judgement day all your deeds are evaluated. Every deed gets an implicit “luggage tag”. A good deed means destination heaven. A bad deed means destination hell. Then you are shipped off together with the majority of your luggage. Naturally, a pious individual wants to have control over the final destination. In everyday life he or she wants to know what luggage tag every little action entails. Is, for example, carving the cheese into a ski slope holy or sinful? Is failing to make you bed holy or sinful? Is taking the last pickle holy or sinful? (Plus; consider the authority it takes to convince a congregation that God is not indifferent to mosquito-bite scratching, or whatever it may be, but is in fact prepared to place you in the fast lane to hell for it!) Because of Kyrillos’s and Methodios’s Christianity, Russian life took on a binary subtext. In Europe on the other hand, you would probably burn five minutes in purgatory for mucking up the cheddar, and then get on with piping your tune in the heavenly choir. This later got reinforced in the catholic tradition of paying for your sins sin Ave Marias. The Russian people have to

IN ENGLISH

hurchill said that “Russia is a riddle wrapped in a mystery inside an enigma”. Before I started at the medical faculty I had a crack at that enigma. I got a Bachelors degree in Russian. What’s your impression of Russia and the Russian people? Maybe you recall Grotesco’s “Tingeling” parody from the Swedish Eurovision song contest 2009? (It’s on Youtube.) The performance with dancing bears and metallic monotonous lines like “tingeling, tingeling let me see your booty swing” caused the Russian embassy to demand an official apology and heads to roll in the production team. A few months later it was time for the real, international contest in Moscow. The next morning my Russian class was soaring. The real show had been a split image of the parody. This time the Russian embassy didn’t insist on any media coverage. They probably didn’t get the irony.

Non-Russian souls are brought out of purgatory and into heaven. PHOTO: WIKIPEDIA COMMONS

turn their thinking on its head when subject to change. If good is not good any more, then it must be bad! Luggage tags have to switch places! The result is revolution. It’s easy to get smug when Russia seems over-the-top, stark raving mad and incomprehensible, but too many shades of grey are a little suspect too. Don’t forget the murky realms of purgatory; It’s the Swedish love of irony, weakness for “lagom”, compromising and Jante concept, all of them seemingly innocent, and neither holy nor sinful, that keep those fires burning. Tingeling tingeling – come on baby shake that thing.

ANNA APPELBERG

Närv 4/2011 Tema: Ledningsskifte  

Summering 2006-2011 och framåtblickande

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you