Page 1

NÄRV 2/2012

NÄRV!

NR 2 | 2012

PERSONALTIDNING FÖR MEDICINSKA FAKULTETEN VID LUNDS UNIVERSITET

TEMA: E-LÄRANDE Ny strategisk plan för Medicinska fakulteten Nils Danielsen ny vicerektor Professor och rockstjärna | Porträtt: Bo Åkerström

1


2

NÄRV 2/2012

Same, same, but different!

INNEHÅLL:

Hej och välkommen till nya Närv! Det har säkert inte undgått någon att universitetet har en ny grafisk profil. Den ska gälla allt som har universitetet som avsändare, så också Närv. Jag tror ändå att ni kommer att känna igen er, konceptet är detsamma även om vi kanske har flyttat på en del saker - som porträttet som kommer redan på nästa sida.

TEMA: E-LÄRANDE

Temat i det här numret är e-lärande. Hur kan man använda sig av den nya tekniken för att göra undervisningen än mer pedagogisk och effektiv? Att anamma ny teknik gör man inte i en handvändning. Det tar tid och det kostar pengar. Men använt på rätt sätt kan man göra stora vinster. Vi belyser några goda exempel; Lasarettet i Helsingborg som haft guldläge vad gäller att skapa en modern plattform för lärande, där den moderna tekniken utgör en grundstomme; vi följer med arbetsterapeuten Ragnhild Cederlund till CED för att lära sig göra film; och låter en visionär student sia om hur det skulle kunna se ut om sisådär 25 år. Hur tror ni det ser ut om 25 år? Jag tror att vi fortfarande kommer att utbilda studenter och bedriva högklassig forskning. Både med gamla och nya hjälpmedel. Same, same, but different. Precis som Närv! Trevlig läsning! SARA LIEDHOLM, REDAKTÖR sara.liedholm@med.lu.se

E-lärande är allt & inget 

4

Referenshanteringsverktyg - ett stöd för lärande  5 Tekniken har förändrat det pedagogiska tänket 6-7 Novis i filmens värld 

8

Ny policy för e-plattformar 

9

Webbaserad portfolio för doktorander 

9

iLabber ersätter gamla labböcker? 

9

KÅSERI: En dag i framtiden 

9

I DETTA NUMMER: REPORTAGE: Forskning och utbyte med Amman  10-11 Tyck till om nya strategiska planen

12

Pris för bästa avhandling 2011

13

HALLÅ DÄR Jens Lagerstedt! Vad är SciLifeLab?  

14

HÄLSOVETENSKAPENS DAG: Barn eller inte barn i forskningen... 

14

Kansli M, Hämtställe 66 BMC F12, 221 84 Lund Tel: 046-222 00 00 (vx) www.med.lu.se/narv

Nya samarbeten för arbetsterapeuterna 

15

ANSVARIG UTGIVARE

Sjukgymnastik i Mellanöstern 

ADRESS

Johanna Sandahl, kommunikationschef

Stärkt samarbete med University of Aberdeen  15 STUDY FAIR: Utländska gäststudenter inspirerar 15

GRATTIS: Nils Danielsen ny vicerektor

16-17 19

REDAKTIONSRÅD Anita Nydemark, Anna Appelberg, Anna Arstam, Annika Jögi, Björn Martinsson, Elsa Warkander, Eva Bartonek Roxå, Helena Christianson (studentrepresentant), Jens Persson, Jimmie Kristensson, Johanna Sandahl, Juan Merlo, Karin Frydenlund, Karl Swärd, Katarina Branzén, Katrin Ståhl, Olle Dahlbäck, Nina Hult, Sara Akramy, Viktoria Klingenfors och Åsa Hansdotter

ALLTID I NÄRV: PORTRÄTTET: Bo Åkerström

3

UTMÄRKELSER 18

REDIGERING Sara Liedholm

TRYCK Elanders

NYANSTÄLLDA 19 ANNA APPELBERG COLUMNIST 

34


NÄRV 2/2012

PORTRÄTTET:

Professor och rockstjärna Han är fakultetens meste rockstjärna! Möt Bo Åkerström, sångaren, låtskrivaren och gitarristen i lundabandet Torsson – till vardags professor i medicinsk kemi och verksam på BMC – i ett samtal om forskning, företagande, andlighet och självklart musik. Man skulle kunna titulera Bo Åkerström på flera sätt. Musiker. Forskare. Eller affärsman. Fast det senare värjer han sig emot. Bo Åkerström och hans grupp har upptäckt hur kroppen skyddar sig mot hemoglobinförgiftning. Det kan inom några år leda till att det finns ett sätt diagnosticera och bota havandeskapsförgiftning och liknande sjukdomar innan de bryter ut. - Jag är forskare i själ och hjärta. Jag har stor del i upptäckterna och jag vill se till att det blir något av dem, men någon affärsman är jag inte, jag är alldeles för dålig på att ta betalt, säger han. Att jag startade företagen tillsammans med mina kollegor berodde mest på att det var nödvändigt för att skydda upptäckterna och finansiera forskningen. LIVETS KEMI Det var intresset för ”livets kemi” som ledde in honom på universitetet på 60-talet. Det började med studier i biologi och kemi, därefter tre år på läkarutbildningen, men sedan tog forskningen överhanden. - På 60-talet trodde man att man skulle ha löst livets gåta om 50 år, det var den allmänna föreställningen. Och jag ville gärna vara med och forska fram det. I dag, 50 år senare, är livets gåta fortfarande långt ifrån löst, men det tycker Bo Åkerström bara gör det hela mer intressant. - Det vore ju fasansfullt om man redan visste allt. Vad hade då funnits mer att upptäcka? Forskaren Bo Åkerström vet mycket om molekyler och kemi. Människan Bo Åkerström säger sig ha rationaliserat bort allt därutöver, men gläntar på möjligheten att det kan finnas något mer… - Jag tror att det finns något ”gudomligt”, men jag vet inte vad det är, det är så ogripbart så jag tänker inte på det. Religioner

har en ganska dålig modell för vad det är och jag tror inte att det finns något gudomligt som styr. Men jag tror nog på något högre väsen… Kanske var det detta väsen som en gång materialiserade sig i konfirmationspresenten - en gitarr... I 20-årsåldern upptäckte Bo Åkerström att han kunde spela och sjunga. - Det var så kul, utbrister han! Musiken är viktig. Bo Åkerström lyssnar mycket på musik och har ständigt musik i huvudet, både gamla och nya rytmer som ibland behöver komma ut och formuleras med de andra medlemmarna i bandet. Fortfarande efter över 30 år ger bandet ett 15-20 konserter varje år och nu håller de på att spela in en ny skiva som planeras komma ut till hösten. - Men det är dom andra som får sköta förhandlingarna med skivbolagen och konsertarrangörerna, påpekar han. Annars skulle vi bli ruinerade! MUSIKEN SOM BISYSSLA Bo Åkerström gör både musik och skriver texter som är berättelser ur vardagen. De måste ha en story som blandas med lite poesi för att få till det lilla extra. Det är en tidskrävande hobby – som sedan några år även är redovisad som bisyssla(!) – men han känner familjens och omgivningens stöd. - Jag mår så bra av att spela och hålla på med musiken, det är otroligt roligt och jag får sån energi. Vilket är du mest stolt över, forskningen eller musiken? Bo Åkerström tänker ett tag. - Jag har haft sån tur, både musiken och forskningen har fått sånt genomslag. Forskningen har kanske större betydelse för fler. Men, jag vet faktiskt inte… SARA LIEDHOLM

3


4

NÄRV 2/2012 TEMA: E-LÄRANDE

”Molnet” framtidens klassrum? Är e-molnet framtidens klassrum? Möjligheterna och funderingarna är många kring e-lärande. E-lärandet ger upphov till ett flexibelt lärande som är oberoende av både avstånd och tid. Flera sinnen kan aktiveras samtidigt med olika typer av medier vilket gör det lättare att komma ihåg. Genom interaktiva övningar kan man också få en omedelbar återkoppling i lärandet. Världens bästa lärare kanske sitter på andra sidan jordklotet? Kanske man framöver

har utbildningar som är globala med hjälp av e-lärande, vilket kan ge en ökad möjlighet att hålla en hög kompetens i allt fler områden med både en ökad bredd men också djup. Fler studenter skulle också få möjlighet att studera. MEN en personlig kontakt kan aldrig ersättas av e-lärandet utan måste ses som ett viktigt komplement till det traditionella lärandet. Läs mer om detta och reflektera mer om e-lärande, temat för sommarens Närv. GUNILLA WESTERGREN-THORSSON Dekanus

E-lärande är allt & inget Virtuella möten. Studenter som skriver sina egna examensfrågor. Facebook-grupper och läsplattor. Inspelningar med ljud och bild. Quizzar på datorn och webbaserade examinationer. Det som man kallar e-lärande är någonting som berör alla och som ska vara en självskriven del i alla kurser vare sig det gäller grundutbildning, avancerad nivå eller forskarutbildning. Christina Gummesson är universitetslektor på Institutionen för hälsa, vård och samhälle samt en av de ansvariga lärarna på MedCULs populära kurs ”Pedagogik och teknik”. Hon tycker att elärande är en naturlig del av vardagen inom fakulteten: - I slutet på nittiotalet var det långt ifrån alla studenter som kunde öppna en pdf-fil – något som alla förväntas kunna idag. E-lärandet är något som ska vara lika självklart i en kurs som böcker har varit tidigare. Vi säger ju inte att ”vi använder kurslitteratur i den här utbildningen” – det är en självklarhet. Så är det även med e-lärande, det är allt möjligt och samtidigt inget speciellt – en helt integrerad del i undervisningen. I kursen ”Pedagogik och teknik” får lärare stöd i att använda sig av arbetssätt som kan underlätta för studenterna och höja kvaliteten i lärandet. Att spela in undervisningsmoment är ett av dessa arbetssätt: - Att jobba med inspelat material av t ex basal information som kan finnas tillgänglig för introduktion och repeti-

Christina Gummesson är universitetslektor på Institutionen för hälsa, vård och samhälle.

tion och istället lägga sin mötestid med studenterna till diskussioner och fördjupning är något som kan höja utbildningskvaliteten, menar Christina Gummesson. SMIDIGARE ÄN DATORER Genom att använda läsplattor som t ex iPad öppnas många nya möjligheter för effektivt samarbete och träning med interaktiva program. Genom en läsplatta – som är mycket mer smidig än en dator - kan studenterna också direkt skriva kommentarer i en artikel eller annat utbildningsmaterial. - Hur mycket ska vi kopiera och skriva ut egentligen? I Stanford har man bedömt att det kostar mindre att ge stu-

denterna på läkarprogrammet en iPad än att skriva ut allt material med kopieringskostnader, arbetstid mm och efter första årets utvärdering var majoriteten av studenterna nöjda berättar Christina. Studenterna själva är ofta väldigt kompetenta och det kan vi ta tillvara i utbildningarna menar Christina Gummesson. Som lärare måste du inte vara expert på digitala resurser utan istället bjuda in och ta tillvara den kunskap som faktiskt finns. Utvecklingen går snabbare om vi samarbetar. En utmaning inför framtiden är att skapa förutsättningar för att använda den teknik som redan nu finns med datorer, läsplattor och mobiler. - Det är viktigt att vi inte bara tänker på datorer när vi tänker utveckling, utan istället integrerar olika tekniker för skiftande läromoment. Vad studenterna ska lära sig och hur det kan tränas måste alltid vara i fokus. ÅSA HANSDOTTER Lästips för den som vill uppdatera sig om utvecklingen globalt: Horizon Report – nulägesanalys av världsläget gällande e-lärande


NÄRV 2/2012 TEMA:NÄRV E-LÄRANDE 2/2012

Referenshanteringsverktyg - ett stöd för lärande Studenter inom grundutbildning är positiva till att använda referenshanteringssystemen Zotero och EndNote. Genom att använda systemen i större utsträckning kan pedagoger och bibliotekspersonal istället fokusera på själva lärandet, visar en undersökning gjord inom ramen för MedCUL. Bakgrunden till undersökningen var att skrivande, i alla dess olika former, är ett viktigt moment i studentens grundutbildning. Skrivandet kräver att studenten ska ange källor på ett korrekt sätt. Av erfarenhet vet vi att processen att hantera olika stilar kräver tid, men vi vet också att dagens tekniska förutsättningar gör det möjligt att underlätta skrivande genom att använda referenshanteringssystem. I dagsläget finns flera referenshanteringssystem, Refworks, EndNote, Zotero, Mendeley, CiteUlike och Colwiz, varav vissa är licensbaserade och andra är tillgängliga genom Internet. Genom Internet har även sociala medier, såsom Facebook, bloggar, Wikipedia etc. alltmer uppmärksammats. Diskussionen har berört föroch nackdelar, men samtidigt även potentiella möjligheter i utbildningssammanhang. Vi vet idag också att sociala medier skapar förutsättningar för kommunikation som i sin tur påverkar lärande. Studenterna beskrev att användningen av referenshanteringsverktyg medverkar till en ökad kommunikation, antingen individuellt eller i basgrupp. Det positiva innebär att referenserna kan skapas i listor, i en särskild stil och kan sparas i ett bibliotek till fortsatt arbete framgent, i såväl utbildning, arbete som privat. Av studenternas beskrivningar framgår också hur de reflekterar över att kommunikationen ökar genom att dela referenser med varandra, och studenterna ställer sig positiva

För att möta den nya generationens lärande vanor arbetar Bibliotek & IKT med att: • Tillgängliggöra e-resurser och synliggöra tryckt material på webben • Erbjuda stöd i användning av olika verktyg till forskare, studenter och lärare • Erbjuda en rad tjänster som stödjer lärande i såväl fysisk som virtuell miljö I dagsläget är nästan alla former av lärande beroende av e-resurser: Databaser Studenter, lärare, forskare och personal kan använda databaser inom medicin och andra ämnen. Biblioteket ger stöd i användning av databaserna i form av undervisning och workshop. Förutom ämnesdatabaser som PubMed, Web of Science och evidensbaserade databaser för sjukvården, ger Bibliotek & IKT undervisning i bildhantering, användning av programmet SPSS och patentdatabasen.

till användning av referenshanteringssystem. Några av studenternas beskrivningar är: ”Fördelarna är att referenserna blir rätt och att man kan importera källor så man inte behöver leta upp allt själv, även bra om man lämnat tillbaka en bok och inte har den när man ska skriva referenslista” ”När man väl börjar jobba ute så tror jag nog man kommer behålla Zotero.” ”Det är bättre att ha sitt eget bibliotek” ”Har funkat mycket bra att skriva referenslista i grupp” Vi kan konstatera att studenterna ställer sig positiva till att använda sig av referenshanteringssystem. Ur ett ekonomiskt hänseende ponerar vi att såväl pedagog som bibliotekspersonal kommer att kunna omprioritera sin tid genom att använda referenshanteringsverktyg i undervisningen. Fokus kan istället vara på lärandet genom att t.ex. skapa manualer eller undervisningsmoment som underlättar studentens användning av referenshanteringssystemet. Studenten kan lägga fokus på att skapa ett referensbibliotek och använda sig av denna, vilket antas underlätta genom hela studietiden. SARA AKRAMY Teamledare för stöd till lärande, Bibliotek & IKT

FREDRIK OFFERLIND Universitetsadjunkt, Inst HVS, Avd. för sjukgymnastik

E-resurser som undervisningsmaterial Ganska nyligen har vi köpt en licens till en anatomidatabas (Primal Pictures) som har varit efterfrågat av lärarna. Henry Stewart Talks – Biomedical and Life Sciences Collection, innehåller inspelade föreläsningar inom olika biomedicinska områden: http://hstalks. com/main/browse_series.php?father_ id=4&c=252 Upphovsrätt Publicering av eget material samt användning av resurser på nätet ställer krav på kunskap om upphovsrätt. Bibliotek & IKT ger stöd till forskare, lärare och studenter i dessa frågor. Stöd till lärare Mitt kursbibliotek och LibGuides är två verktyg för att samla och visa informationsresurser för en specifik kurs, en termin eller ett kursmoment. Lärarna får stöd från Bibliotek & IKT i form av kurs och workshop för att arbeta med dessa verktyg.

Referenshanteringsverktyg Bibliotek & IKT står för en rad kurser i referenshanteringssystem. Kurser i EndNote på två nivåer riktar sig huvudsakligen mot forskare och lärare. Även intresserade studenter kan få hjälp i användning av EndNote. Från årsskiftet har vi börjat med ett nytt referenshanteringssystem (RefWorks) för såväl forskare och lärare som studenter. Studenter på rehabiliteringsutbildning och läkarprogrammet har från vårterminen börjat använda RefWorks. Möta studenters mångfald För att täcka studenternas olika lärstilar, arbetar vi med att skapa webbmanualer för användning av bibliotekets resurser. Dessa manualer kommer att vara tillgängliga på webben. Studenter med dyslexi, synnedsättning, rörelsehinder eller annat funktionshinder kan få hjälp på biblioteket med att ordna anpassad kurslitteratur. För mer information: http://www.facebook.com/bibliotek.ikt

5


6

NÄRV 2/2012 TEMA: E-LÄRANDE

Mona Landin-Olsson som har ett övergripande ansvar för termin 6 i Helsingborg ska hålla en föreläsning. Från podiet kan hon visa sin presentation som exponeras på whiteboards som går att skriva på och vars information studenterna lätt kan ladda ned direkt i sina datorer. Salen är också förberedd för videokonferneser med lärare på andra platser.

Tekniken har förändrat det I Helsingborg har läkarstudenterna på termin 6 Sveriges kanske modernaste undervisningsmiljö. Här är lokalerna utrustade med interaktiva whiteboards och förberedda för videoföreläsningar. Och i ”learninglab”, en inspelningsstudio, filmas delar av föreläsningar eller moment som används för självstudier. När Helsingborgs lasarett fick förfrågan om att ta emot läkarstudenter startade ett omfattande arbete med att skapa en bra infrastruktur och goda förutsättningar för ett aktivt lärande. Lokaler byggdes om och teknisk utrustning skulle köpas in. - Vi blickade ut i världen. Vad gör de stora lärosätena? säger Daniel Nordanstig och berättar att man haft vissa kontakter med Stanfords universitet. - Vi fick en presentation av deras mest omtyckta föreläsningssal och tänkte att ”så ska det se ut!”. Förutom den digitala utrustningen

var det viktigt att rummen lätt kunde möbleras om så att man kan sitta i grupp eller i plenum. Den största undervisningslokalen i dag i Helsingborg är dimensionerad för cirka 80 studenter. Här kan studenterna sitta medan de i realtid ser på när en operation genomförs eller lyssna till en föreläsare som befinner sig i Umeå. - Än så länge kan vi koppla upp oss till läkarprogrammet i Umeå men inte Lund eller Malmö eftersom tekniken saknas i föreläsningssalar som är tillräckligt stora för 50 studenter, säger Kristina Källén, docent och överläkare

med övergripande ansvar för termin 7. GEMENSAM PLATTFORM - Studenterna är utspridda på olika ställen och har olika tider, vilket gör det lite spretigt, säger Kristina För att skapa en gemensam plattform för studenterna identifierades behovet av en webbaserad lärplattform och man beslutade att använda ”Moodle”, som även används inom avdelningen för omvårdnad. Cal Ljung är student på termin 6. Han tycker Moodle är smidigt eftersom det samlar allt; schema, föreläsningar,


NÄRV 2/2012 TEMA: E-LÄRANDE NÄRV 2/2012

Bilden ovan: Datorn i podiet har en touchscreen som gör det möjligt för föreläsaren att göra anteckningar eller illustrationer direkt i dokumentet som visas på väggen. Nedre bilderna, från vänster: Jonas de Rooy, IT-handläggare, Daniel Nordanstig, specialistläkare (ÖNH), Kristina Källén, docent och överläkare (Neurologi) med övergripande ansvar termin 7, Anders Johansson, Bibliotekschef och Simon Heissler, Moodle projektansvarig.

pedagogiska tänket case-material och sammanfattningar. Och det finns en mobil version som man kan ta del av i telefonen. - Det finns interaktion med lärarna och delningsfunktioner så att man till exempel kan byta jourer med varandra, säger han. - Efter önskemål från studenterna finns nu också ett diskussionsforum samt utrymmen där studenterna kan dela dokument med varandra, berättar Simon Heissler som är projektansvarig för Moodle. Den digitala tekniken har förändrat det pedagogiska tänket. - Studenterna lär sig mycket genom att de lär varandra och Moodle ger också möjligheter att skapa olika former av läraktiviteter, säger Kristina Källén. E-learning med kortfilmer är ett komplement till lärarledd undervisning. Genom att filma viss baskunskap kan

studenterna få i hemläxa att titta på en viss film inför ett seminarium. - Då kan man börja föreläsningen på en högre nivå direkt, säger Daniel Nordanstig. KORTA GENOMGÅNGAR Däremot tänker man inte spela inte in traditionella föreläsningar. Införandet av mediet förändrar föreläsningen till förmån för kortare och mer kärnfulla genomgånger som lämpligen istället delas upp i flera delar. - De är ingen som orkar titta på en lång föreläsning i videoformat med bevarad uppmärksamhet och dessutom kommer det in andra etiska frågeställningar, säger han. Den digitala utvecklingen går fort och med tiden blir det allt lättare att använda de tekniska hjälpmedlen. - En av våra nya utmaningar är att

stödja nya former av lärande. Här tänker jag till exempel på bibliotekets uppdrag att möta den nya kulturen av kunskapsdelning – att inspirera och stödja kollegor och våra användare till det, säger Anders Johansson från Helsingborgs lasaretts bibliotek. - I dag sitter många hemma och gör film - det är inte så främmande för oss längre, säger Kristina Källén. Men alla är inte lika snabba att använda den nya tekniken och fortfarande används ibland ”gamla” OH-bilder i undervisningen - Våra lärare är skickliga kliniker men alla har inte tidigare varit aktiva inom högskoleutbildningen. De har fått pedagogisk utbildning genom MedCUL. Tekniken får gå stegvis. TEXT & BILD: SARA LIEDHOLM Mer om Moodle: http://moodle.med.lu.se

77


8

NÄRV 2/2012 TEMA: E-LÄRANDE

Novis i filmens värld Ragnhild Cederlund, docent i arbetsterapi, vill använda sig av filmer i sin undervisning och anmälde sig till en inspirationsdag för lärare och forskare vid Lunds universitet arrangerat av Centre for Educational Devolepment, CED. - Utan stöd är tekniken ett jättestort hinder som är svårt att ta sig över. De flesta har nog varken tid eller kunskap att sätta sig in i det, säger hon.

Helgen före besöket på CED hade Ragnhild Cederlund träffat sin 87-åriga mamma som lider av grav artros i händerna. Tillsammans med sin mamma hade Ragnhild med en vanlig filmkamera spelat in några korta filmsekvenser med olika situationer i vardagen som hon bara några dagar senare har för avsikt att visa sina studenter på termin 3 på arbetsterapiprogrammet. Ambitionen är att göra små undervisningsfilmer som hon kan lägga in i sin powerpointpresentation, eller göra tillgängliga på iTunes, för att förtydliga för studenterna sådant som är viktigt att lära sig som blivande arbetsterapeut. INSPIRERAD PÅ LÄRARUTBYTE Inspiration till att använda rörlig bild fick Ragnhild Cederlund när hon var på lärarutbyte på University of Toronto. - Där har de kommit långt, där sitter alla med varsin iPad som de kopplar upp sig med. Själv beskriver sig Ragnhild Cederlund som en fullständig novis vad gäller film och rörlig bild. - Detta känns jätteroligt och utmanande och en värld i sig, säger Ragnhild som är tacksam för stödet från CED. Marita Ljungqvist, lektor i kinesiska och pedagogisk utvecklare vid CED, guidar Ragnhild till olika program och visar hur de fungerar. För att skapa en presentation med ljud och filmer med inklipp-

ta bilder, använde Ragnhild ett program som heter Camtasia (CED tipsar om olika verktyg i sin verktygslåda, se: http:// toolbox.multimedia.lu.se/). - Det tar mer tid och energi än vad man tror. Ljud och bild ska fungera och sen ska man kunna redigera ihop det. Jag behöver sätta av ordentligt med tid för att jobba med presentationerna, säger hon. Hur gick det då för Ragnhild på hennes föreläsning, fick studenterna se hennes filmer? Ja, men det blev inte riktigt som planerat. Istället visade hon presentationen för sig och filmerna för sig direkt från skrivbordet på datorn. EFTERLYSER ARBETSMANUAL Ragnhild Cederlund efterlyser en arbetsmanual där man väldigt förenklat går igenom steg för steg hur man ska göra. - Det är en process att lära sig, en ganska lång process! Men hon är fortfarande entusiastisk och har inte tappat modet. - Studenterna uppskattade filmerna, det gav väldigt mycket att se en klient med handproblem i olika vardagssituationer, det var väldigt spännande för studenterna. Nu ska de få göra egna filmer. Vi får väl se hur det går! SARA LIEDHOLM Fotnot: Ragnilds filmer finns på iTunes: itunes.apple.com/se/institution/lund-university/

VAD KAN CED HJÄLPA TILL MED?

SÅ UNDVIKER DU VANLIGA FALLGROPAR

Centre for Educational Devolepment, CED, kan hjälpa till med hur man kan tänka pedagogiskt i användandet av visuella medier, och ge stöd åt det rent praktiska; vilka verktyg man kan använda för olika syften. CED anordnar workshops för grupper och ger ibland också individuell handledning eller stöd till lärarlag. För tips och råd om hur man skapar och publicerar eget material (både videoinspelningar och skärminspelningar), se CED:s verktygslåda: http://toolbox.multimedia.lu.se/

Ha inte för höga ambitioner, då riskerar du att tappar motivationen. Räkna med att det tar tid att sätta sig in i avancerade verktyg. Börja smått och enkelt och bygg på med mer avancerade verktyg eller former. En bra början kan vara att spela in ett par korta föreläsningar på 10-15 minuter som man skapar en powerpointpresentation till och testar i en kurs och utvärdera det. (Källa: Marita Ljungqvist, CED)


NÄRV 2/2012 TEMA:NÄRV E-LÄRANDE 2/2012

Ny policy för e-plattformar Vicedekanus Cecilia Lundberg har gett en arbetsgrupp i uppdrag att kartlägga vilka e-plattformar som används på fakultetens utbildningar, jämföra dessas styrkor och svagheter samt ta fram en policy för fakultetens arbete med e-plattformar. Eftersom det saknats en central strategi för hela universitetet har olika utbildningsprogram under åren börjat använda olika typer av e-plattformar. I arbetsgruppen består av representanter för utbildningsnämnderna, studentkåren samt MedCUL. Gruppens arbete ska presenteras i samband med det planerade UNO-mötet den 11 juni 2012.

Webbaserad portfolio för doktorander Doktoranderna vid fakulteten får nu ett webbaserat stöd för sin portfolio. Verktyget heter Mahara och kan också lätt integreras med Moodle, ett verktyg för e-lärande som i dag används vid vissa utbildningar vid fakulteten. En första demonstration av Mahara kommer att ske i slutet av maj och förhoppningen är att doktoranderna sedan successivt kan börja använda Mahara. Syftet med portfolion är att doktoranden genom reflektion och självutvärdering ska få insikt i sitt eget lärande och stödja sin utvecklingsprocess.

iLabber ersätter gamla labböcker? Nu blir det ordning och reda i labböckerna runt om i fakulteten. Snart kan det bli obligatoriskt att använda det digitala programmet iLabber. Förutom bättre överblick kan det också förhindra forskningsfusk. iLabber är i dag det största programmet på marknaden och det används av bland andra Karolinska institutet och Uppsala universitet. Sedan några månader används det även av Medicinska fakultetens institutioner i Malmö. Colm Doyle, chef för fakultetens Biblioteks- och IKT-enheten, har fått i uppdrag att upphandla tjänsten för hela fakulteten. - Vi har satt samman en arbetsgrupp som ska ta fram en kravprofil. Har vi tur är det klart redan till sommaren! Tommy Andersson, prefekt för institutionen för Laboratoriemedicin i Malmö, införde iLabber för sin forskargrupp för 2,5 år sedan. Sedan införde han det på hela sin institution och sedan en tid tillbaka har även Insitutionen för kliniska vetenskaper i Malmö infört iLabber.

- Vi införde elektroniska labböcker för att få det lite ordentligare. När folk skriver med egen handstil kan det vara väldigt svårt att läsa vad de skrivit när de lämnat labbet, och det är väldigt irriterande. En annan orsak är att öka säkerheten och undvika att folk hittar på eller ändrar data i efterhand. Du tar inte bort forskningsfusk, men du försvårar det. En slagt kvalitetssäkring. Han tycker att de elektroniska labböckerna varit en stor tillgång. - De flesta apparater är kopplade till en dator, och på det viset får man resultatet direkt i en excel-fil som man lägger in i iLabber. Annars skulle man skrivit ut och häftat ihop… Nu blir det digitala resultatet som en del av experimentet. Och de går inte att ändra i i efterhand, man låser den, det är en stor fördel. SARA LIEDHOLM

KÅSERI

En dag i framtiden Min tunna, personliga dator väcker mig försiktigt till tonerna av min favoritmusik och en doft av rostat bröd och nybryggt kaffe sprider sig i lägenheten. ”Du vet att det snart är lektion! Skynda nu!”. Jag stiger motvilligt upp och frågar datorn vad som står på schemat för dagen. En spännande dag, låter det som. Jag dikterar svar på några nya meddelanden innan det är dags att skynda till BMC för dagens första lektion - lärarledd obduktion! Vi hade förstås kunnat sköta undervisningen helt digitalt, men det mänskliga mötet går inte att ersätta. På det virtuella obduktionsbordet ligger dagens fall. Remissen ligger i min läsplatta. En misstänkt hjärnskada. Jag repeterar hjärnans blodkärl med hjälp av datorns studieprogram och kan snart sätta fingret på vad som kan ligga bakom förloppet. När jag berättar för läraren, får jag en guldstjärna för min grundliga dissektion! Efter lunch tar jag en pluggtablett, och min dator rekommenderar några avsnitt ur veckans interaktiva läromedel. Förklaringarna och studietempot är anpassat till min inlärningsprocess och även om samma höga krav ställs på alla studenter, är vägen dit helt individuell. Föreläsarna berättar ibland om de ”läroböcker” man var tvungen att plöja igenom förr. Det är nästan omöjligt att sätta sig in i hur det var. Och varför skulle man? Jag vaknar med ett ryck till klassens applåd. Ytterligare en föreläsning är avklarad och Robbins Pathology väntar på biblioteket. Året är 2012, föreläsaren visar diabilder och jag vill bara somna om. HAMPUS HOLMER läkarstudent T4 Redaktör för Medicinska Föreningens kårtidning Sonden

9


10

NÄRV 2/2012

REPORTAGE

Forskning och utbyte med Amman Under två månader besökte Monne Wihlborg sjuksköterskeutbildningen i Jordaniens huvudstad Amman. Under sin vistelse diskuterades bland annat internationalisering och utbyte med Lunds universitet. Här berättar hon om sina erfarenheter och upplevelser. Utanför lägenhetshotellet som jag bor på vinkar jag in en taxi – har redan ett par ’taxidrivers’ som vet att jag brukar åka iväg vid denna tid och som brukar svänga förbi på morgonen vid samma tid. Vid porten till Jordan University är det trängsel då alla skall passera vaktkuren – är igenkänd efter två dagar så passerar därefter med en medgivande nick från ’vakthavande kur-innehavare’ och flyter med strömmen av lärare och studenter. På vägen till the Faculty of Nursing inköper jag min sedvanliga frukost, en kopp te med mynta och en toast. När jag går inom entrén hälsar jag på den mycket vänlige vaktmästaren som har sin reception där, vilket ger honom superkoll på allt och alla. Dagen kunde fortlöpa med att jag t ex, föreläste (i en kurs i vetenskapsteori) om kritiskt tänkande och förhållningssätt med ca 50 studenter och inbjudna lärare. Ett vanligt inslag blev, när blygheten lagt sig, att många studenter ’tittade in’ på mitt rum. Då sätter vi oss en stund och samtalar med en kopp kaffe med kardemumma vilket alltid ingår i det sociala och akademiska samtalets kultur. En eftermiddag kunde t ex handla

om att delta i en disputation, eller att läsa igenom manus i samband med att en doktorand skulle försvara sitt avhandlingsarbete. Vid dessa sammankomster ingår fem professorer/lektorer (från egen samt andra fakulteter) i en sakkunnigpanel i samband med bedömning av vetenskaplighet, kvalitet, originalitet, nytänkande mm. Efter samtalet får doktoranden tid på sig att revidera manuset i relation till den feedback och de synpunkter som framkommit (dvs avhandlingen är inte presenterad i tryckt form som i Sverige utan i detta fall, i form av ett manus som går att förbättra före den slutgiltiga versionen). Eftersom dagen tar slut mellan kl 16.00-17.00 (då låses och släcks hela byggnaden) får man vara snabb efter sista eftermiddagsaktiviteten, fort in på rummet och inte glömma att betala en annan vaktmästare för att ordna med en kanna ’kardemummakaffe’ till nästa dag (en form av rumsservice). Att bjuda

vem som än kommer till ’sitt’ rum på kaffe, är en given gest, och något som alla lärarna vid fakulteten praktiserar. Vid dagens slut vandrar jag hem genom en allé som sträcker sig genom hela universitetsområdet, går ut genom grindarna, ropar in en taxi och åker hem. Det blir mörkt ganska tidigt och jag passar på att gå till ’min bagare’ och köpa några stenugnsbakade bröd, in till ’min grönsakshandlare’ och handla dadlar, fikon och grönsaker, in till ’kafferostaren’ och får nymalda kaffebönor (enligt egen vald specialblandning), innan jag handlar vatten och juice i ’min närbutik’. Ingen stormarknad i sikte vilket passar mig bra (även om det finns ett par riktigt stora sk ”shopping mall” utplacerade i Amman på ett par platser. Dags för några Skypesamtal och förberedning inför morgondagen innan jag somnar till minaretsutroparnas sena kvällsbön. MONNE WIHLBORG Monne.Wihlborg@med.lu.se Docent i pedagogik, lektor i omvårdnad och medlem i Medicinska fakultetens pedagogiska akademi

BAKGRUND OCH SYFTE Internationalisering Främjande av ett in-utresande studerandeutbyte och besök på lasarett och filialer liksom diskussioner om möjligheten att utveckla internationalisering i virtuell form. Internationellt virtuellt utbyte går ut på att studenter från båda universiteten kommer att kunna ”träffas på nätet” och ha virtuella (live) möten med hjälp av t ex Adobe Connect och vår lärplattform Moodle som bl.a. gör det möjligt för de studerande att skicka korta videos till varandra och publicera ’paper’ skrivna på engelska. Praktik Besök på the University Jordan Hospital i Amman och dess olika kliniker och filialer i syfte att göra en preliminär bedömning om svenska sjuksköterskestuderande skulle kunna tänkas genomföra olika typer av praktik (kliniska placeringar) i Jordanien. Av den anledningen besöktes universitetssjukhuset och flera kliniker/filialer och min uppfattning är att ett flertal praktikplatser håller samma standard som en liknande placering i Sverige, bl.a. hemsjukvård/öppenvård, med kulturella variationer som en speciell bonus.


NÄRV 2/2012

Sjuksköterskeutbildningarnas fakultet (Faculty of Nursing) vid Jordaniens universitetet i Amman vilar på en uppfattning om att klienten har en biologisk-psykologisk-social och spirituell interaktion med en föränderlig omgivning. Professionalism i sjukskötterskepraktiken baserar sig på vårdprocessen som ett ramverk genom att tillhandahålla stöd till klienten att uppnå, vidhålla och återskapa en optimal hälsonivå. Det är slående hur lika våra (dvs respektive universitets) filosofiska utgångspunkter är, vår syn på människan, värdighet, respekt och hennes (patientens egen) förmåga att utveckla, bygga på och förändra förutsättningar och mål i relation till hälsa och ohälsa. Bilder: Monne Wihlborg

FORSKNING Ett av målen med vistelsen var att utföra ett antal kvalitativa intervjuer med forskare och lärare. I forskningen utgår jag från antagandet att bildning och högre utbildning förväntas förbereda studenterna (exempelvis inom sjuksköterskeutbildningar) att reflektera och agera i relation med/till en föränderlig global (om)värld och professionspraktik och praxis. Hur tolkar universitetslärare, från olika discipliner/områden, utbildnings- och kursmål satt i relation till hur de genomför sin undervisning, med grund i deras syn på lärande? Lärarnas uppfattning av hur de studerandes lärande sker och utfaller är centralt. Vilken förståelse, vilka kompetenser och förhållningssätt är det tänkt att de studerande skall skapa/konstruera i relation till den undervisning de har tillgång till blir således en central fråga. Intervjuer genomförs individuellt, och i vissa fall där så är lämpligt, i fokusgrupper med lärare och studenter. Utöver intervjuerna från JU har intervjuer utförts vid internationella universitet i olika länder, bl.a. Lunds universitet i Sverige, Köpenhamns universitet i Danmark, Virginia University i USA. Sjuksköterskeutbildningar är ett exempel på ett professionsområde inom studien.

Travelling report During two months Monne Whilborg visited the Jordan University in the capital city of Jordan, Amman. Her aims were several; preparing for a virtual student exchange between nursing students in Sweden and Jordan, and preparing for internship for Swedish students in the University Jordan Hospital in Amman. She also made some research by interviewing teachers about educations and programmes target in accordance with their perception of learning in terms of Bildung in practice, in becoming knowledgeable.

11


12

NÄRV 2/2012 NÄRV 2/2012

NY STRATEGISK PLAN FÖR MEDICINSKA FAKULTETEN

Tyck till om den nya strategiska planen I höst antas fakultetens nya strategiska plan. Den ska inspirera, och ligga till grund för verksamheten, till och med 2017. Under sommaren kommer ett förslag att vara ute på remiss och fakultetsledningen uppmuntrar alla att tycka till. - Vi vill få många och bra synpunkter från medarbetarna, säger Anna-Maria Drake, som är ordförande i arbetsgruppen. Ett 30-tal grupper - kommittéer, nämnder och styrelser - inom fakulteten har fått i uppdrag att peka ut tre viktiga mål som ska finnas med i den nya strategiska planen. De ska även föreslå strategier och åtgärder som måste vidtas för att nå målen, hur aktiviteter ska prioriteras samt hur målen ska följas upp. Materialet ska sammanställas och vägas ihop med synpunkter från deltagarna som medverkade vid två workshopar i mitten av maj. Då diskuterades bland annat hur fakultetens strategiska plan kan fungera i samklang med den övergripande strategiska planen för hela Lunds universitet. - Och så fick de komma med förslag till

ny vision och vi diskuterade den tidigare värdegrunden, säger Anna-Maria Drake. Hon upplever ett stort engagemang från de deltagandes sida, och hoppas att ännu fler ska komma med sina synpunkter när det finns ett färdigt förslag att ta ställning till. SAMORDNING ETT LEDORD Utan att föregå innehållet i förslaget säger sig Anna-Maria Drake kunna urskilja några viktiga frågor. - Samordning kommer fram som ett ledord på alla nivåer; samverkan mellan utbildning/forskning, samverkan Lund/ Malmö och samverkan med regionen. En annan aspekt som kom upp är att

TYDLIGARE KARRIÄRSSTEGE FÖR YNGRE FORSKARE För att komplettera tidigare insatser och beakta nya och brådskande behov, som uppstått sedan befattningen som forskarassistent tagits bort i högskoleförordningen, vill fakultetesledningen göra en satsning på yngre forskare under 2013. Vicedekan Stefan Hansson har därför fått i uppdrag av dekanus att utforma ett förslag på handlingsplan som ska synliggöra en karriärstege för forskande, undervisande samt kliniskt verksam personal.

vi måste bli bättre på att utnyttja att vi är ett fullskaleuniversitet - och återigen bli bättre på att samverka såväl inom universitetet som nationellt och internationellt. Efter remissrundan ska arbetsgruppen sammanställa ett slutgiltigt förslag som ska läggas fram för fakultetsledningen den 29 maj. I arbetsgruppen ingår vicedekan AnnaMaria Drake (ordförande), Anna Arstam, bitr utbildningschef, Johanna Sandahl, informationschef samt tre studeranderepresentanter. Fotnot: Följ arbetet och tyck till på http://medstrategi.blogg.lu.se/

SARA LIEDHOLM

UTREDNING AV FAKULTETENS LOKALBEHOV Ingemar Carlstedt fått i uppdrag av dekanus att utreda möjligheten för fakulteten att expandera inom befintliga lokaler, inventera olika alternativ för att utöka fakultetens lokaler, belysa förutsättningarna för att formera fler tematiskt sammanhållna forskningsmiljöer. Han ska även göra en uppskattning av investeringsbehovet av tyngre och möjlig gemensam forskningsapparatur. Slutrapporten ska lämnas senast den 30 september.


NÄRV 2/2012

Pris för bästa avhandling 2011 - Väldigt osannolikt! Jag hade absolut inte tänkt på att detta skulle kunna ske, bland annat med tanke på mitt udda ämnesval, säger Ann-Christin Haffling. Avhandlingens titel är ”Medical students in general practice: students’ learning experiences and perspectives from supervisors and patients”, och den lades fram vid Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö i januari 2011. Den innehåller tre djupstudier kring hur läkarstudenter, handledare och patienter uppfattar den vårdcentralspraktik som ingår på läkarprogrammet. Prismotiveringen lyder bl.a: ”Genom avhandlingens olika delstudier kunde Ann-Christin Haffling använda sina resultat för att på ett vetenskapligt sätt utveckla läkarutbildningen i allmänhet, och utbildningen i allmänmedicin i synnerhet, till gagn för studenter, läkare och inte minst framtida patienter.” Priset delas ut av Svensk förening för allmänmedicin, och diplomet samt en prischeck på 10 000 kronor mottog hon vid deras kongress i Luleå i mars. Pristagaren utses av ett särskilt forskningsråd som bedömer samtliga avhandlingar inom ämnet allmänmedicin som publiceras vid svenska universitet och högskolor. I sitt jobb som distriktsläkare har Ann-Christin Haffling varit handledare för flera studenter och hon har också haft

TVÅ ÅR MED VÅR FORSKNINGSSAJT Nu finns cirka 700 populärvetenskapliga artiklar om forskning vid Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, Skånes universitetssjukhus, Psykiatri Skåne och Labmedicin Skåne. Och det tillkommer flera nya artiklar varje vecka! Dubbelt så många har hittat till sajten som förra året. I dagsläget har vi ungefär 200 000 läsare per år. Den mest lästa artikeln - om artros - har lästs av 10000 läsare över hela landet. Besök forskningssajten: www.vetenskaphalsa.se

AKTUELLT OM VETENSKAP OCH HÄLSA OM MAGONT Nya numret av tidskriften Aktuellt om Vetenskap och Hälsa kommer ut i juni. Temat är ”Ont i magen. Tidskriften kan beställas av Katrin Ståhl: katrin.stahl@ med.lu.se

Ann-Christine Haffling tilldelas Svensk Förening för Allmänmedicins (SFAM) pris för årets bästa allmänmedicinska avhandling. Bild: Privat.

en deltidstjänst på Lunds universitet för att utveckla kurserna i allmänmedicin på läkarprogrammet. Några nya forskningsprojekt finns inte inplanerade, eftersom Ann-Christin Haffling nyligen bytt yrkesliv mot pensionärsliv med hem, familj och konstnärliga intressen i fokus. BJÖRN MARTINSSON Fotnot: Tidigare pristagare från Lunds universitet har varit: Catarina Canivet 2002, Hans Thulesius 2003, Patrik Midlöv 2006 och Katarina Hedin 2007.

Bild fr v: Dr. Cord Brakebusch (introducerade Capecchi), Mario R. Capecchi, Madelein samt Durbeej-Hjalt och Heiko Herwald. Foto: Katrin Ståhl

NOBELPRISTAGARE MÖTTE FUTURE FACULTY Den 12 april gästades Medicinska fakulteten av Mario R. Capecchi, nobelpristagare i Medicin 2007. Han träffade bland annat Future Faculty som fick ställa frågor och diskutera kring forskning och forskarkarriär. Senare på eftermiddagen höll Capecchi ett föredrag för de cirka 200 personer som slutit upp vid det öppna seminariet. Värd för detta fjärde excellenceseminarium var Madeleine Durbeej-Hjalt. Nästa seminarium blir i oktober då vi gästas av Martin Chalfie, nobelpristagare 2008. Läs mer om Capecchis besök i institutionens nyhetsbrev: http://www.med.lu.se/content/download/68707/506363/file/ EMVNewsletterApril2012.pdf

13


14

NÄRV 2/2012

HALLÅ DÄR Jens Lagerstedt!

Vad är SciLifeLab? – SciLifeLab, är en nationell resurs dit vi forskare kan vända oss för hjälp med olika typer av projekt. Det gäller framförallt inom genomik och i viss mån proteomik, säger Jens Lagerstedt, forskarassistent i Medicinsk proteinvetenskap. På centret, som är lokaliserat till Stockholm och Uppsala, finns resurser för storskaliga analyser inom molekylär biovetenskap. Det kan handla om att identifiera gener som är kopplade till en viss sjukdom eller att sekvensera en organisms hela genom, men också att göra storskaliga analyser av proteiner. – Vi har både utrustning och personal för att utföra experiment och analysera resultaten. Forskare kan komma hit och använda sig av vår utrustning men man kan också skicka prover, säger Fredrik Sterky som är Site Director för SciLifeLab i Stockholm. Kostnaden för infrastruktur och personal är redan betald så man betalar bara för reagenser. Det är viktigt att centret har resurser som är intressanta för forskare i hela landet menar Fredrik Sterky och det finns en referenskommittee med representanter för alla universitet i landet som ser över centrets verksamhet. Lunds universitet representeras av professor Gunilla Westergren Thorsson. Den 24 april gästades Medicinska fakulteten av Kerstin Lindblad Toh, Maria Sörby och Alwyn Jones, som representanter för det i dagarna aktuella SciLifeLab. De var inbjudna för att informera om SciLifeLab´s verksamhet. Intresset bland fakultetens forskare var stort och Segerfalkssalen på BMC var mer än fullsatt. Mer information finns på centrets hemsida.: www.scilifelab.se

RAGNHILD AHLGREN

Facts/SciLifeLab SciLifeLab is a collaboration between Stockholm University, Karolinska Institutet, the Royal Institute of Technology (KTH) and Uppsala University. It started in 2010 and is based in Stockholm and Uppsala. The centre offers services in genomics (genes), proteomics (proteins), comparative genetics, bioimaging and functional biology to researchers throughout Sweden.

HÄLSOVETENSKAPENS DAG

Barn eller inte barn i forskningen... Två professorer – Inger Hallström och Rolf Ljung – inledde Hälsovetenskapens dag den 28 mars på HSC. Temat för dagen var barn och ungdomar och en av de första frågorna som ställdes var om vi överhuvudtaget ska involvera barn i forskning. - Ja, vi ska involvera barn och föräldrar i forskningen och fråga hur de upplever sin situation och hur det skulle vilja ha det, menade Inger Hallström professor i pediatrisk omvårdnad. Men visst finns det gråzoner även här. När det gäller barn under sex år med väldigt täta provtagningar är det kanske inte rimligt att vara delaktig i forskning. - Som ledamot i etikprövningsnämnden så känns det bra att de här frågorna får komma upp och man får ta ställning från fall till fall, sa Rolf Ljung professor i pediatrik. En annan fråga var huruvida man lyckas implementera de goda forskningsresultaten i sjukvården. - Jag tycker det finns en ökad acceptans i vården för forskning, menade Rolf Ljung. Vi kan bli starkare om vi jobbar tillsammans och när man ser att forskningen gör barnens förhållande bättre, är det självklart ett starkt skäl att stärka samarbetet.

Hallå där Åse, John och Karin...! 1. VAR JOBBAR DU? 2. VARFÖR ÄR DU HÄR IDAG? 3. VAD TYCKER DU HAR VARIT EXTRA INTRESSANT? Åse Persson 1. Jag är sektionsledare på Barnhjärtcentrum i Lund. 2. Detta intresserar mig oerhört mycket. Vi kliniker måste bjuda in och bli bättre på att ta in ny forskning och inte köra på i samma spår. 3. Tyckte Helena Hanssons presentation om hemsjukvård för barn med cancer var mycket intressant.

John Barthelemy 1. Forskningsassistent på Vaccinationsstudier i Malmö. 2. Jag är intresserad av barns hälsa och den forskning som bedrivs om detta. 3. Studien av Pia Lundqvist om fäders upplevelser inom neonatalvården tyckte jag var särskilt intressant. Det här är något som man inte har hört så mycket om tidigare.

Karin Svensson 1. Distriktssköterska på Vårdcentralen, BVC i Kävlinge. 2. Det är spännande föreläsningar! 3. Kajsa Landgrens föreläsning om kolik och akupunktur eftersom vi har skickat familjer med kolikbarn till henne. Men även presentationen om hur vi kan hjälpa barn som misshandlas, som Cecilia Kjellgren höll var extra bra.

TEXT OCH BILD: ÅSA HANSDOTTER


NÄRV 2/2012

STUDY FAIR

Utländska gäststudenter inspirerar

INTERNATIONALISERING

Nya samarbeten för arbetsteraputer Arbetsterapeuterna har varit flitiga på att skapa internationella nätverk under den första delen av detta läsår. Under ett par dagar i mars besökte Pia Hovbrandt och Ragnhild Cederlund, programdirektör respektive lärare vid arbetsterapi-programmet tillsammans med Karin Frydenlund, chef för Internationella avdelningen vid fakulteten, två engelska universitet. Syftet med resan var att initiera ett samarbete mellan våra universitet inom arbetsterapi för att möjliggöra internationellt utbyte för studenter, lärare och forskare. De valda universiteten var rekommenderade av engelska kollegor som några av de bästa inom arbetsterapi. Dessa var University of Southampton som tillhör the Russel Group som är ett av de 20 ledande universiteten i UK inom forskning och Oxford Brooks University som är känt för sin framgångsrika pedagogik. Vi blev mycket väl mottagna vid bägge universiteten där vi träffade lärare, forskare, studenter och representanter för de internationella Erasmus kontoren.

Initialt kommer samarbetet att fokusera på lärarutbyten för att på så vis bygga upp en säker grund som vi sedan kan bygga studentutbyten på. Redan i maj kommer Dr Jo Adams, som är programdirektör vid University of Southampton, till Arbetsterapiprogrammet i Lund för att träffa våra lärare, forskare och studenter. Lärare från Oxford Brookes University är inbjudna att delta i undervisning vid terminsstart i september i Lund bland annat i en kurs i Aktivitetsvetenskap som vi kan ge på engelska för internationella studenter. Två lärare från Lund planerar att delta under två dagar under en praktisk examinationsperiod i december i Oxford. Dessutom planerar Oxford och Lund för var sin studentmottagning för personer med handrelaterade aktivitetsbegränsningar. Planeringsarbetet sker i samarbete och med inspiration av varandra. RAGNHILD CEDERLUND

Teaching staff exchange The Occupational Therapy programme has initiated collaborations with the University of Southampton and Oxford Brookes University in England. The collaborations will initially focus on teaching staff exchange and will later be expanded to include student exchange.

Den 22 mars anordnade Internationella avdelningen en ”international study fair” för samtliga studenter vid fakulteten. Under k vällen kunde svenska studenter träffa utländska studenter från våra partneruniversitet som studerar vid fakulteten denna termin. Närmare 20 utländska studenter presenterade stolt sina hemmauniversitet för ett 80 -tal intresserade svenska studenter. Härtill var IFMSA (International Federation of Medical Student’s Association) på plats tillsammans med mentorsgruppen och Global Hälsa med information om Minor field studies (MFS). Ambitionen med denna typ av arrangemang är att ge möjlighet till erfarenhetsutbyten och vänskapsband mellan våra studentgrupper. KARIN FRYDENLUND

Stärkt samarbete med University of Aberdeen Ett flerårigt samarbete inom biomedicin utökas nu till läkarprogrammet. Under två intensiva dagar träffade Jonas Åkeson och Karin Frydenlund företrädare och studenter på läkarprogrammet vid University of Aberdeen för att diskutera gemensamma intressen. Ett givande besök som utmynnade i möjligheter för våra läkarstudenter att förlägga en bredd och fördjupningskurs till Norra Skottland närmare bestämt Inverness. Till hösten planerar fakultetsmedlemmar från Aberdeen att besöka Lund. KARIN FRYDENLUND

15


16

NÄRV 2/2012

Sjukgymnastik i Mellanöstern Under en vecka i mars besökte representanter från sjukgymnastprogrammet University of Jordan för att diskutera utveckling av virtuella samarbetsformer inom respektive utbildningsprogram. u

Sjukgymnastik i Mellanöstern Under en veckas tid i mars besökte representanter från sjukgymnastprogrammet University of Jordan för att diskutera utveckling av virtuella samarbetsformer inom respektive utbildningsprogram. University of Jordan som ligger i Amman i Jordanien har arbetat nära Lunds universitet i ett flertal år, bland annat inom stipendieprogrammet Erasmus Mundus Action 2. Medicinska fakultetens samarbete med universitetet sträcker sig över tre fakulteter vid University of Jordan; Faculty of Rehabilitation, Faculty of Nursing samt Faculty of Medicine. Vi har idag MoU’s (Memorandum of Understanding) med samtliga fakulteter som strävar efter att utveckla samarbetsformer på olika nivåer. För studenter inom medicinska fakulteten ger samarbetet unika möjligheter att få inblick i en kultur så vitt skilt vår egen. Det är en förhoppning och ambition att ökad kulturell förståelse ska hjälpa våra studenter i deras profession där vi idag behandlar patientgrupper som har kulturella rötter från denna del av världen. Ett flertal studenter har under året som gått getts möjligheten att få klinisk praktik på sjukhus i Amman. Deras reseberättelser finns att läsa på internationella avdelningens hemsida http:// www.med.lu.se/utbildning/studera_utomlands Sjukgymnasterna tar nu relationen ett steget vidare och önskar se över möjligheten att implementera internationalisering på hemmaplan genom att etablera ett virtuellt utbyte som når samtliga studenter på programmet. Kunskapsutbytet strävar efter att ge studenterna en ökad insikt i hur olika kulturer ser på sjukvården, relationer och kommunikation. Det virtuella utbytet kommer att bygga på så kallade case eller scenarios med avstamp i t.ex. en sjuk- eller hälsovårdssituation som involverar Virtual exchange The Physiotherapy programme has established a virtual exchange with the University of Jordan. The programme hopes to use it to deepen cultural understanding and improve skills in approaching patients from different cultures. The United Nations Millennium Goals will form a further important component in the project. More: http://www.ju.edu.jo/home.aspx http://www.un.org/millenniumgoals/


NÄRV 2/2012

University of Jordan (UJ) som ligger i Amman i Jordanien har arbetat nära Lunds universitet i ett flertal år, bland annat inom stipendieprogrammet Erasmus Mundus Action 2. Medicinska fakultetens samarbete med universitetet sträcker sig över tre fakulteter vid University of Jordan(UJ); Faculty of Rehabilitation, Faculty of Nursing samt Faculty of Medicine. Vi har idag MoU’s (Memorandum of Understanding) med samtliga fakulteter som strävar efter att utveckla samarbetsformer på olika nivåer. För studenter inom Medicinska fakulteten ger samarbetet unika möjligheter att få inblick i en kultur så vitt skilt vår egen. Det är en förhoppning och ambition att ökad kulturell förståelse ska hjälpa våra studenter i deras profession där vi idag behandlar patientgrupper som har kulturella rötter från denna del av världen. Ett flertal studenter har under året som gått getts möjligheten att få klinisk praktik på sjukhus i Amman (Läs Monne Wihlborgs reseberättelse på mittuppslaget). VIRTUELLT UTBYTE Sjukgymnasterna tar nu relationen ett steget vidare och önskar se över möjligheten att implementera internationalisering på hemmaplan genom att etablera ett virtuellt utbyte som når samtliga studenter på programmet. Kunskapsutbytet strävar efter att ge studenterna en ökad insikt i hur olika kulturer ser på sjukvården, relationer och kommunikation. Det virtuella utbytet kommer att bygga på så kallade case eller scenarios med avstamp i t.ex. en sjuk- eller hälsovårdssituation som involverar möjlighet till resonemang om kulturell

Medicinska fakulteten har samarbetsavtal, sk Memorandum of Understand med University of Amman inom medicin, rehabilitering och omvårdnad. I Amman är disciplinerna uppdelade på tre olika fakulteter. Vi har under de senaste tre åren haft

kompetens, etik/kommunikation liksom kring respektive lands hälsovårdsorganisationer. Med ett virtuellt utbyte som detta hoppas sjukgymnastprogrammet kunna skapa fördjupad förståelse och kulturell kompetens avseende mötet med patienter från andra kulturer. En ytterligare viktig komponent i dessa case kommer Förenta nationernas milleniemål att vara. COMMITTMENT UNDERTECKNAT På plats i Amman sammanställdes och undertecknades ett sk ”Committment”. Detta säger att under våren kommer lärargrupper på respektive fakultet att samarbeta med att utveckla olika case/scenarios. För att effektivt testa de virtuella förutsättningarna arbetar lärargrupperna självklart i samma virtuella rum som studenterna senare ska arbeta i. Planen är sedan, att på samma sätt, testa det virtuella utbytet mellan studenterna genom att två utvalda grupper, en på LU och en på UJ, testkör ett eller två case. En bit in på höstterminen startar det virtuella utbytet för samtliga studenter – för LU till att börja med i termin 2 och för UJ i termin 5. Differensen i terminsnivå grundar sig på skillnader i utbildningarnas upplägg. I skrivande stund pågår lärargruppernas samarbete och diskussioner och de ser alla med spänning fram emot att ta del av studenternas samarbete och inte minst deras reflektioner kring detsamma. SUSANNE BROKOP KARIN FRYDENLUND

många kontakter främst med stöd av Erasmus Mundus Action 2 som LU deltar i. Vid fakulteten har två lärare rest ut inom sjukgymnastik samt omvårdnad, fem studenter varav tre läkarstudenter, en AT och en sjuksköterskestudent har erbjudits kliniska praktik i Amman. En

lärare har varit på besök här inom sjukgymnastik, samt en specialisttjänstgöring kopplat till PhD inom neurovetenskap har kommit till oss inom avtalet. Härtill har två dekanusbesök åt vardera håll ägt rum samt en delegationsresa i samarbete med rektorsämbetet.

17


18

NÄRV 2/2012

UTMÄRKELSER GROOP INVALD I KUNGLIGA VETENSKAPSAKADEMIEN Leif Groop, överläkare, professor och koordinator för Lunds universitets Diabetescenter, har invalts i Kungliga Vetenskapsakademien i klassen medicinska vetenskaper. Akademiens uppgift är sedan starten att ”främja vetenskaperna och stärka deras inflytande i samhället.” Idag finns det drygt 400 ledamöter indelade i tio klasser. EUROPEAN RESPIRATORY SOCIETY EDUCATIONAL AWARD TILL CLAES-GÖRAN LÖFDAHL Claes-Göran Löfdahl, professor i lungmedicin, tilldelas ”The 2012 ERS Educational Award” för sina extraordinära och fortlöpande insatser och bidrag till utbildning inom lungmedicin. Priset delas ut vid ERC:s kongress i Wien i september. EDWARD JAMES OLMOS AWARD TILL JAN APELQVIST Jan Apelqvist, på Endokrinologiska kliniken i Malmö och Lund och Institutionen för kliniska vetenskaper, Malmö, har tilldelats Edward James Olmos Award för sin forskning om problem med diabetikernas fötter. Målet är att minimera antalet amputationer. Juryns motivering: ”En av världens mest framstående experter på diabetesfoten och dess komplikationer.” ”En betydande forskare, skicklig läkare, produktiv författare och respekterad pedagog.”

ELSA OCH INGE ANDERSSONS PRIS TILL ANDREAS PUSCHMANN Andreas Puschmann tilldelas Parkinsonfondens Elsa och Inge Anderssons Pris på 100 000 kronor för hans forskning som har bidragit till att få fram unika fynd kring ärftliga faktorer och sjukdomsmekanismer vid Parkinson. ANNA-GRETA CRAFOORDS PRIS TILL CECILIA ANDERSSON Anna-Greta Crafoords pris 2012, för bästa avhandlingsarbete vid Medicinska fakulteten, går till Cecilia Andersson för hennes avhandlingsarbete: ”New aspects of tissue mastcells in inflammatory airways disease”. HEDERSLEDAMOT I FLERA STROKEORGANISATIONER Bo Norrving, professor i neurologi vid Instutionen för kliniska vetenskaper i Lund, och president för World Stroke Organization, har utsetts till hedersledamot i Austrian Stroke Society, Indian Stroke Society, och National Stroke Association of Sri Lanka.” ÅRETS ALLMÄNMEDICINSKA AVHANDLING Ann-Christin Hafflings, Institutionen för kliniska vetenskaper, Malmö, avhandling har utsett till Årets allmänmedicinska avhandling 2011 av Svensk förening för allmänmedicin. Avhandlingens titel är ”Medical students in general practice: students’ learning experiences and perspectives from supervisors and patients”.

Potempa och Krieg nya hedersdoktorer Professor Jan Potempa, Polen samt USA, och professor Thomas Krieg, Tyskland, har utsetts till medicine hedersdoktorer vid Lunds universitet. De promoveras i Lunds Domkyrka den 25 maj. Jan Potempa (född 1955), är professor i biokemi och mikrobiologi vid Uniwersytet Jagiellonski, Krakow, Polen och University of Louisville, USA.

Thomas Krieg (född 1949), är en av världens ledande dermatologer, verksam som professor och klinikchef vid universitetet och universitetssjukhuset i Köln, Tyskland.

”Professor Potempa är ofantligt kunnig om bakteriella enzymers funktion och reglering.”

”Krieg har på ett betydande sätt bidragit till att stimulera interaktioner mellan våra båda universitet.”

Magnus Abrahamson, docent i klinisk kemi

Dick Heinegård, professor i medicinsk och fysiologisk kemi


NÄRV 2/2012

GRATTIS ! ...Nils Danielsen, som utsetts till vicerektor vid Lunds universitet med ansvar för frågor som rör ledarskap, lärarskap och medarbetarskap.

”Universitetets viktigaste resurs är alla våra anställda” Vilka frågor kommer du att fokusera på som vicerektor? Fokus kommer att ligga på de frågor som rör universitets personal och med personal menar jag all personal. Frågor som rör utvecklingsamtal, lönesamtal, fortbildning och kompetensutveckling. Universitetet har behov av att utveckla sin personalpolitik och bli mer modernt i detta avseende. Vi behöver också skapa en kultur där alla medarbetares insatser och kompetens uppmärksammas. Universitetets viktigaste resurs är alla våra anställda. Du fick nyligen universitetets pedagogiska pris. Vad har du för engagemang för ledarskap och medarbetarskap? Det finns en stark koppling mellan pedagogik och ledarskap. Att vara kursledare innebär ju att alla medarbetare som undervisar på kursen ska dra åt samma håll. För att det ska bli så måste kurs-

ledaren leda och motivera alla de som undervisar på kursen. Kursledaren är ju ansvarig för att kursplanens mål omsätts i verklig undervisning och examination. Det kräver både pedagogisk kompetens och ett kompetent ledarskap. Vad ska du göra på semestern (blir det någon semester)? Ja det blir semester. Jag måste föregå med gott exempel. Jag förväntar mig att alla medarbetare tar ut sin semester. Semestern är en rättighet och vi behöver den för att må bra och för att kunna orka med nästa arbetsår. Det är också viktigt att komma ifrån sina arbetsuppgifter under en viss tid och göra något annat. Jag har några saker inplanerade under min semester, det är harrfiske i Trysilälven, sedan blir det ett sommarbröllop (en av barnens kusiner ska gifta sig) och så avslutar jag med öringfiske i Raurenjaure. Fördelen med fisket är att det ofta är så avlägset att mobiler och

NYANSTÄLLDA Institutionen för laboratoriemedicin, Malmö Emelie Holmquist, doktorand Cecilia Frej, doktorand Therése Nordström, Vetenskaplig samordnare Åsa Lindén, Forskningsingenjör, Anna Bloms forskargrupp. Myriam Martin, Laboratorieforskare Institutionen för Hälsa vård och samhälle: Ingrid Hilborn, forskningsadministratör Erika Blücher, projektkoordinator Jenny Hultqvist, projektadministratör Erik Skogh, kommunikatör Jeanette Niehof, projektkoordinator Maria Wikström, forskningssköterska Kristine Lund, projektassistent Institutionen för kliniska vetenskaper, Lund Maria Anderberg, biomedicinsk analytiker Mariam Bagher, doktorand, lungmedicin och allergologi Suado Abdillahi Mohamed, doktorand. infektionsmedicin Swati Shukla, laboratorieforskare, infektionsmedicin Institutionen för laboratoriemedicin, Lund Eleanor Woodward, postdoktor, avd f klinisk genetik Karin Wilander, forskningsingenjör, avd f arbets- och miljömedicin Yiyi Xu, projektassistent, avd f arbets- och miljömedicin

eposter inte fungerar. Aldrig fel med lite digital semester också. SARA LIEDHOLM VIDEO

Nils Danielsen om att få universitetets pedagogiska pris

Universitetets pedagogiska pris för framstående insatser i utbildningen tilldelas i år professor Nils Danielsen vid Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap. I videon berätter han om sitt arbete och sina drivkrafter. Se: www.med.lu.se/utmarkelser

Maria Kraft, t f vetenskaplig samordnare, avd f molekylärmedicin och genterapi Mattias Gustafsson, laboratorieforskare, avd f medicinsk mikrobiologi Mekala Gunasekaran, projektassistent, avd f hematologi och transfusionsmedicin Annika Hult, doktorand, avd f hematologi och transfusionsmedicin Alya Zriwil, forskarstuderande, Stamcellscentrum Institutionen för experimentella vetenskaper Marianne Juhlin Biomedicinsk analytiker, Enheten för Molekylär Neuromodulering Pia Berntsson, Anslagsadministratör, Basala gangliernas patofysiologi Staffan Holmqvist, doktorand, Neural plasticitet och reparation Marie Persson Vejgården, forskninsgingenjör Nervcellsöverlevnad Mohammad Kadivar, doktorand Leukocyt migration Alexandra Rundberg-Nilsson, doktorand, Åldrande av stamceller Katarina Willén, doktorand experimentell demensforskning Kinga Gawlik, biträdande forskare, muskelbiolog Nedjeljka Ivica Projektassistent Neuronano Research Center Anna-Katrin Knutsson Doktorand Kärlväggsbiologi Minna Jebril Ekonom EMV kansli Johan Holmberg Biträdande forskare Muskelbiologi Jenny Karlsson Vetenskaplig samordnare Lungforskning Medicinska fakultetens kansli: Diana Vaduva, Receptionist, CRC Service Markus Nilsson, Laboratorieforskare, Lund University Bioimaging Center Seppo Ruuskanen, IT-samordnare, Bibliotek och IKT-enheten Lund Christina Jacobsson, veterinär, Biomedicinsk service, Lund

19


LUNDS UNIVERSITET MEDICINSKA FAKULTETEN Box 117 221 00 Lund Tel 046-222 00 00 www.med.lu.se

”Perhaps there are answers in the ground” ANNA APPELBERG COLUMNIST

The bird of Ulieta was sighted once. Then it became extinct. A single specimen was observed, captured, stuffed and mounted during Captain Cook’s second voyage to the South Sea in 1774. The famous naturalist Joseph Banks had it in his collection until one day it disappeared without a trace. To this day, all that remains after this species is a watercolor of Bank’s specimen at the British Natural History Museum. Unlike the goofy dodo (that, let’s face it, didn’t exactly seem to need help to go fall off a cliff) the bird of Ulieta had grace, and I’d like to think, even intelligence. The contemporary written observation noted that the bird had “a soft, fluting voice and lived among the thickets in the valleys of its island home”. We are bracing ourselves against fates like this. We don’t want to hear about it. We try to barter with the truth: When the ice melts, the polar bears will flock to the shore where they will be hunted down. “But again,” we think, “the seals and penguins will also flock to the shore, so the polar bears will arrive at a readily laid table!”

thousand year old flower seeds buried twenty meters underground when they were excavating on the tundra. Against all odds they managed to reawaken the seeds in the laboratory. And, at the same time, blowing away the old record attributed to reawakened date palms from the time of Christ. As far as I know, Bank’s stuffed specimen of the bird of Ulieta is still missing, and a drawing is a poor source of DNA, but can we really talk about extinction when, in fact, we can resuscitate many species? Can we turn the tide and instead of depleting the gene pool actually make it brim by bringing back historic flora and fauna? What would the consequences be?

Naturskyddsföreningen, the Swedish Society for Nature Conversation, are thankfully less in denial than I am on the subject of extinction. Watercolor painting by Georg In a medical context, I’m prone to consider Knowing that the general public tends to be Forster, 1774. Source: Wikipedia historical pests, ailments, bacteria and virumuch keener on preserving cute animals, ses a threat, like sly anthrax spores that lay they redefined the expression “to put make-up on a pig” in dormant in the soil for a hundred years. But perhaps there are a recent campaign. They dolled up an eel. Lipstick and all. answers in the ground – not just threats? After all, is it really clear which genetic advantages that prevail? Perhaps it was Eel in tiara aside, a colleague recently made me aware of the ancestor with a full-fledged immunity against birdflu that one of science’s marvels: In 2007 researchers found thirty was so nearsighted he stepped over the edge after the dodo?

Närv 2/2012 Tema: E-lärande  

Personaltidning för Medicinska fakultetens vid Lunds universitet.

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you