Issuu on Google+

fl ip fo r En g li sh

närv!

Nr 1 | 2014

Personaltidning för medicinska fakulteten vid lunds universitet

Vad händer i mediebruset? TEMa: Det nya medielandskapet

Masspektrometricentrum har öppnat på BMC Porträtt: Joan Yuan - jorden runt på 33 år Akademisk representation på SUS


Vad händer i mediebruset? Hur fungerar egentligen mediavärlden i dag när tidningsredaktioner krymper och när allmänreportrar ska skriva om vetenskap? Många medier finns i dag på webben och i sociala medier - hur ska man förhålla sig till det och vilka är bra att använda sig av? Närv reder ut begreppen i detta nummers temadel och ni får några handfasta tips på vägen. Under några intensiva dagar fick HIV-forskare från fakulteten känna på hur det är när media från hela världen ringer och vill ta del av nya resultat. Hur det var kan du läsa om på sidan 13. Lunds universitet har anställt en internationell kommunikatör med fokus på mediafrågor. Hon använder film för att nå ut i världen. Henne träffar ni på engelska, på sidan 12. Fakultetens forskare som figurerar mest i media är Charlotte Erlanson-Albertsson som forskar om aptitreglering och energibalans. Hon delar med sig av sin mediastrategi på sidan 11.

Trevlig läsning!

Forum Medicum Bifogat detta nummer av Närv finns en presentation av projektet Forum Medicum, ett nytt hälsovetenskapligt och medicinskt kunskapscentrum, där verksamheten i nuvarande HSCs lokaler på Baravägen flyttar in i en ny byggnation i anslutning till befintliga BMC utmed Sölvegatan. Projektet syftar till att integrera verksamheterna på HSC (Health Sciences Centre) och BMC (Biomedicinskt centrum) och innebär en stor strategisk satsning för hela fakulteten. Målet är att skapa en naturlig mötesplats för fakultetens alla verksamheter och den angränsande universitetssjukvården i Lund.

Sofia b liljedahl, redaktör sofia_b.liljedahl@med.lu.se Kontakta mig gärna med tips & idéer!

Missa inte: 5

Luke Skywalker stjärna på BMC

9

TEMA: Det nya medielandskapet

Ansvarig utgivare Johanna Sandahl, kommunikationschef

Redaktionsråd Anna Appelberg, Anna Arstam, Annika Jögi, Björn Martinsson, Elsa Warkander, Eva Bartonek Roxå, Helena Christianson (studentrepresentant), Jens Persson, Johanna Sandahl, Juan Merlo, Karin Frydenlund, Karl Swärd, Katarina Branzén, Katrin Ståhl, Olle Dahlbäck, Nina Nordh, Carola Tilgmann, Viktoria Klingenfors, Åsa Hansdotter, Kajsa Johnsson, Elisabeth Dawson, Sofia B Liljedahl och Mohsin Mohammed

OMSLAGSFOTO Närv & nerve Most Photos

Redigering Sofia B Liljedahl, redaktör

Tryck Elanders Sverige AB

foto till vänster: Charlotte Carlberg Bärg, Kennet Ruona och Mikael Risedal

adress Kansli M, Hämtställe 66 BMC F12, 221 84 Lund Tel: 046-222 00 00 (vx) www.med.lu.se/narv

2


Porträtt

Jorden runt på 33 år Född i Kina, uppvuxen i Lund, PhD och postdoc i USA och nu forskargruppsledare i Lund. Joan Yuan har gjort en resa över hela världen. Med ett stort leende berättar hon om hur det var att komma tillbaka till Lund. - Första dagen tillbaka på BMC kändes på något sätt helt overklig. Samma korridorer som jag gått i som student och nu är jag här som forskargruppsledare. En underlig men positiv känsla. Jag trivdes här som student och jag trivs här nu! till sverige som 10-åring Joan kom till Sverige från den kinesiska staden Shenyang som 10-åring. Pappan fick en forskartjänst och familjen hade länge haft en dröm om att komma ut i världen. Det blev Lund och här har familjen stannat. Joan Yuan har hunnit med mycket under sina 33 år. Idag forskar hon och hennes grupp på utveckling av vita blodkroppar. Hur benmärgstransplantationer kan förbättras och hur man kan minska infektionskänsligheten hos patienterna efteråt. - Jag läste Biomedicinprogrammet i Lund och det var det som gjorde att jag ville bli forskare. Vi fick hantera egna frågeställningar och söka svar på ett självständigt sätt. Det lärde jag mig redan som student och det väckte min nyfikenhet för forskningen. vill man så kan man Det blev drygt sju år vid University of Virginia i USA för Joan. Först som utbytesstudent och sedan som doktorand. “Jag gjorde en lång forskarutbildning på nästan sex år, men det var en viktig tid då jag byggde upp mycket självförtroende både som forskare och som person.” Efter ytterligare tre år som postdoc på National Institutes of Health in Bethesda, Maryland, USA är hon nu ett årtionde senare åter i Lund. - Det jag framför allt har med mig från mina år i USA är “vill man så kan man”! Jobbetiken är hårdare där på många sätt. Man förväntas prestera och dagarna i labbet blir ofta långa och krävande. Det är ett tufft men också positivt arbetsklimat. Det positiva är att det inte är fult att man vill framåt. Det är bara att köra på och det passar mig! Som gruppledare vill Joan vara en bra förebild, någon man kan vända sig till. Hon hoppas att hon förmedlar en öppenhet hon själv ibland saknar hos äldre forskarkollegor. Hon vill blogga och använder gärna sociala medier i sin roll som forskare. - Kan jag ge andra, framför allt unga kvinnor som vill satsa på en forskarkarriär, en känsla av “kan hon så kan jag”, så har jag verkligen gjort en insats säger hon. text: katarina branZén FOTO: Joan Yuan i en bambuskog i Suzhou, Kina, 2013. Bilden är tagen av Jeremy Daniel.

3


På gång Idéforum 23 oktober 2014 Medicinska fakultetens heldagskonferens om undervisning och lärande. Läs mer på www.med. lu.se/medcul Sista dag för inlämning av bidrag 15 maj.

Vad gör en husförman?

Digitala verktyg för lärande finns nu samlade på webben

Närv frågar Nicole Gustavsson, husförman för Locus Medicus Malmoensis

Verktygen är tänkta att användas i undervsiningen. Du kan t ex läsa om lärplattformar, ljud och video i Powerpoint, och om upphovsrätt och bildanvändning. Sidorna utvecklas fortlöpande. Använder du något verktyg (resurser?) som du saknar på de här sidorna? Hör då gärna av dig till oss på: digitalaverktyg@med.lu.se Länk till webbsidan: http://www.med.lu.se/bibliotek_och_ikt/laerare/digitala_ verktyg_foer_laerande

Så e t m yc k e bä ttr

psykiatri

Hälsovetenskapens dag 1 April

Vad gör en husförman? Jag är allt-i-allo när det gäller att se till så att verksamheten i huset fungerar. Varje vecka hyrs lokalerna ut för fester, föreläsningar och andra tillställningar. Det kan vara allt ifrån dop och bröllopsfester till studentpubar och sjukhusets klinikmöten. Och så håller jag koll på underhållsbehoven. Vad sysslar husförmannen med rent konkret? T.ex. visar jag lokalen. Annars handlar det mycket om att samordna medan det är andra som jobbar med det praktiska. Jag svarar på frågor, ser till att kontraktskrivning och nyckelöverlämning fungerar samt att personal vid arrangemangen får lön m.m.

Hälsovetenskapens dag Den psykiska ohälsan ökar i dagens samhälle. Hur möter vi denna utmaning och hur omsätter vi forskningen i klinisk vardag?

Vem kan komma i fråga för jobbet? Det är en ideell ettårig tjänst som utlyses av Medicinska föreningen. Föreningens fullmäktige beslutar om vem som får uppdraget.

Mer info: www.med.lu.se/hvs

Publikationer i samarbete med Region Skånes Etiska Råd nu samlade på webben

Det är en mycket vacker byggnad – vad har du att säga om den? Många studenter har säkert i likhet med mig goda upplevelser härifrån. Huset uppfördes som ett sjukhuskapell, men har mig veterligen aldrig använts för det ändamålet. Innan Medicinska föreningen fick uthyrningsrätt 2011 var det förråd i lokalen. Tack vare en donation från Evy och Gunnar Sandbergs stiftelse kunde byggnaden renoveras och utrustas med ett restaurangkök.

• • •

Goda möten i hälso- och sjukvården Är goda råd dyra? Bloggande patienter, twittrande läkare och vita dokusåpor • Prioriteringar i hälso- och sjukvården • Den mångkulturella vården Går att ladda ner på: www.med.lu.se/klinvetlund/medicinsk_etik/lite_av_varje

Crafoords vetenskapsluncher 2014 En serie lunchföreläsningar på Stadsbiblioteket i Lund om spännande medicinsk forskning! Information om datum och plats på www.med.lu.se/vetenskapsluncher

Vad gör du annars? Jag studerar på läkarprogrammets sjunde termin i Malmö, och lämnar nu över stafettpinnen till en ny husförman för Locus Medicus Malmoensis.

Step Up den 18 Mars A meet and greet network event for female PhD-students and Postdocs. The title of this year’s conference is ”What is the next step? How to survive in academia and the industry”

Mer information om Locus Medicus Malmoensis finns på Medicinska föreningens hemsida, www.mfskane.se under rubriken ”Om MF”.

Text och foto: Björn Martinsson

4


Luke Skywalker stjärna på BMC Den 15 november invigdes det nya masspektrometricentrat på BMC D13. Processen har gått fort, idén föddes så sent som i augusti förra året. Närv har träffat Thomas Laurell, en av de åtta forskargruppsledare som ingår i centret. CEBMMS står för Centre of Excellence in Biological and Medical Mass Spectrometry. - Att det kom så mycket folk på invigningen var jätteroligt, säger Thomas Laurell. Det satte CEBMMS på kartan direkt. Har du något tips på hur man förankrar en sådan här satsning? Det gäller att ha bra gympadojjor och att springa fort och mycket. Skämt åsido; Det handlar om att informera och vara tydlig och trovärdig. Vad du gör eller vad du gjort ger dig trovärdighet. Jag skulle säga att vår trovärdighet bygger på tyngden i de forskargrupper som ingår i centrumbildningen. Givetvis talade vi även med dekanerna för Medicinska fakulteten, Naturvetenskapliga fakulteten och LTH i ett tidigt stadium om vår vision att samla huvuddelen av fakulteternas masspektrometriverksamheter på samma ställe. Vad ligger framför er nu? Nu ska vi packa upp maskiner. Vi har en otrolig park med kraftfull instrumentering på ingång. Det vore önskvärt att instrumentparken utnyttjas tjugofyra timmar per dygn och sju dagar i veckan, så vi behöver händer som är flinka och kunniga. Just nu lägger vi mycket tid på att söka resurser för att hålla verksamheten igång och kunna utöka vår service. 17 instrument och åtta forskargrupper innebär stora möjligheter. Just nu så görs detta i en ”goodwill action”. Vi vill visa att vi både kan och vill bidra till ett bredare nyttjande av masspektrometri i medicinsk och biologisk forskning och i förlängningen positionera Lunds universitet i life science-frontlinjen. Men att vi avsätter våra externa

Forskare i onkologi, Yutaka Sugihara framför en spektmaskin som är döpt efter Luke Skywalker.

forskningsmedel till service för universitetet är inte hållbart på lång sikt. Vi gör det bara inledningsvis för att genom goda exempel visa på det mervärde som CEBMMS skapar. Man behöver ha ett samarbete för att få komma till, stämmer det? Egentligen inte. Kommer det en förfrågan så stämmer vi möte och diskuterar frågeställningen, ofta med alla forskargruppsledare närvarande. Vi drar upp riktlinjer för alternativa lösningar, sätter oss internt och går igenom vem som är bäst lämpad att ta sig an uppgiften. Vi föreslår ett första steg, det ska gärna ge smak av framgång och inspirera till nästa steg. Det finns också tillfällen när det är viktigt att tala om att det här kan vi inte lösa idag, tekniken klarar det kanske inte och då kan vi inte trolla med knäna. Det är en utmaning att hinna med allt. Men å andra sidan är det kärt besvär. ”Lucky you have a problem” så att säga. Instrumenten ska ju jobba. Har du ett projekt du skulle ha hjälp med?Appelberg Kontakta & foto: Anna Text vilja CEBMMS-föreståndaren professor Thomas Fehniger, thomas.fehniger@elmat.lth.se

Institutionen för hälsa, vård och samhälle byter namn Hallå där! prefekt Lena-Karin Erlandsson Varför byter ni namn? Vi heter nu Institutionen för hälsovetenskaper. Det nya namnet ger en tydlig signal om målsättningen för institutionens samlade verksamhet som ju är just hälsa! Genom justeringen av namnet så blir betydelsen nu densamma på svenska och engelska. Dessutom är hälsovetenskap sedan 2011 det forskningsämne inom vilket merparten av vår forskarutbildning bedrivs. text & Foto: Åsa Hansdotter

5


Närhet och engagemang nyckeln i k Med snabb förändringstakt både inom sjukvården och forskarvärlden ökar behovet av en väl fungerande kommunikation. Närv träffade Hindrik Mulder, en av fakultetens företrädare i den skånska universitetssjukvården. Nyligen har den ömsesidiga representationen inom akademien och universitetet setts över. Vid en blick framåt är det bra att det nu finns en tydligare struktur och större närvaro, menar Hindrik Mulder, professor vid institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö och akademisk företrädare i ledningsgruppen för en av SUS fem divisionsledningar. - Ju mer vi kan fördjupa vårt Hindrik Mulder, professor samarbete, desto bättre. Framför i molekylär metabolism. oss har vi t.ex. ombyggnaden av FOTO: Kennet Ruona SUS i Malmö och Lund där det är otroligt viktigt att perspektiven på forskning och utbildning finns med: kliniknära labb och patientmottagningar med bra forskningsmöjligheter. Att utveckla handledningen och bemötandet i den kliniska miljön för fakultetens studenter är en annan fråga som Hindrik Mulder, själv kliniskt verksam som läkare vid endokrinologen, framhåller.

Samtidigt betonar han att en vidare syn bortom den egna horisonten är en grundpelare i utbytet med sjukvården. Platsen i ledningsgruppen är fullvärdig vilket också betyder fullvärdigt engagemang i alla frågor som diskuteras och beslutas där. - Att inta rollen av ”akademisk polis” med ensidigt intresse för forskning och undervisning håller inte. Som en del av ledningsgruppen förväntas du ha ett brett perspektiv och förmåga att ta ansvar för hela verksamheten. För egen del ser jag ingen konflikt i detta - en av SUS huvuduppgifter är att vara ett universitetssjukhus. En status man vill upprätthålla och dessutom får betalt för. Närvaro leder till nytta Hindrik Mulder lägger en hel del tid på arbetet som akademisk företrädare. Varje vecka sätter han av tre timmar till möte med ledningsgruppen och därutöver tillkommer tid för de kringuppgifter som uppdraget genererar. Men det är ett angeläget och stimulerande arbete där närvaron leder till nytta, resonerar han. Ett exempel är införandet av s.k. balanserat styrkort i sjukvården. Förenklat kan styrkortet beskrivas som ett verktyg för ekonomi, styrning och uppföljning av verksamheten. fortsättning på nästa sida

Lu:s anställdsidor

Medicinska fakultetens externa webb

ny

Intramed Medicinska fakulteten För mitt arbete

w eb

b pl

ats f

lunds universitet

Min anställning

ör

int

ern

Styrning och organisation

this site in english

info

rma tio na rb Bibliotek e

sök

te p ågå r

!

Medicinska fakulteten lanserar inom kort en internwebb kallad Intramed. Hallå där! Johanna Sandahl, fakultetens kommunikationschef. varför gör ni detta? Vi vill göra vår webb mer användarvänlig för våra medarbetare. Det är idag svårt att hitta information på vår webbplats. Dessutom behöver vi bli bättre på information till våra ickesvensktalande medarbetare. Vad är Intramed? Idag ligger all information för anställda på vår webbplats blandat med information till helt andra grupper. Nu bryter vi ut den interna informationen och lägger den helt separat på en egen webbplats, med båda statisk information och nyheter.

Intramed kommer att finnas på både svenska och engelska. När kan fakultetens medarbetare hitta Intramed på webben? Vi väntar just nu på grafiska mallar för interna webbsidor som hela universitetet ska kunna använda. Så fort de är klara är vi beredda att lansera. Vi hoppas det blir under mars månad. Vi blir först ut inom universitetet att använda dessa nya mallar och det känns så klart extra roligt. Vi vill betona att allt inte kommer att vara helt fixt och färdigt när vi lanserar. Tanken är att sidorna ska utvecklas och förbättras efterhand. Vi tar väldigt gärna emot alla synpunkter och förslag till förbättringar! Mejla webbredaktör sofia_b. liljedahl@med.lu.se

6


n i kommunikation med sjukvården - Styrkortet innebär att den enskilde medarbetaren planerar och lägger in tid för forskning och undervisning årsvis i förväg. Om detta kan införas på ett framgångsrikt vis så är det ett stort genombrott. De öronmärkta timmarna kan inte gå till annat arbete, eftersom avdelningens ekonomiska ersättning då riskerar att minska. Även om mål och inriktning kan vara gemensamma, så finns det en medvetenhet om att sjukvården och akademien också har olika synsätt och utgångspunkter. Hindrik Mulder håller med de kritiker som menar att förändringarna i sjukvården de senaste åren ibland gått alltför snabbt. Men han är också delvis kritisk till fakultetens uppträdande: - Vi har haft problem i vårt förhållande till Skånes universitetssjukhus. Ett exempel är utbildningsfrågorna där de snabba förändringarna i sjukvården har skapat bekymmer. Informationen och kommunikationen har inte fungerat optimalt, men vi har inte heller varit tillräckligt bra på att själva söka information och att informera oss när möjlighet funnits. Det kan vi bli bättre på. Genom att lära av tidigare händelser och att vara aktiv i rollen som akademisk företrädare finns förutsättningar att fördjupa samarbetet anser Hindrik Mulder: - Så som representationen och samarbetet fungerar nu är det positivt, jag ser väldigt stora möjligheter. Så här fungerar representationen – bakgrund och fakta Den akademiska representationen på sjukhusen i Malmö och Lund och vice versa har funnits under många år, men med skiftande upplägg. När Universitetsmedicinskt centrum Skåne (UMCS) och Skånes universitetssjukhus bildades 2010 väcktes också tanken på att se över och formalisera representationen

så att den bättre motsvarade sjukvårdens och akademiens behov. Arbetet fullföljdes inte inom ramen för UMCS. Istället har båda parter arbetat för att uppnå en bra ömsesidig representation i de nuvarande organisationsstrukturerna. Arbetet sammanfaller med Region Skånes nya indelning där Skånes universitetssjukhus (SUS) och ett 40-tal vårdcentraler i Malmö-Lundområdet bildade Skånes universitetssjukvård den 1 januari 2014. - Målet är att stärka samtliga tre delar som förenar oss: forskning, utbildning och sjukvård, sammanfattar Karl Obrant, vicedekan med ansvar för samverkan med sjukvården samt forskningschef för Skånes universitetssjukvård. Det beslutade arbetssättet innebär att Medicinska fakulteten utser företrädare som blir fullvärdiga medlemmar av ledningsgruppen i sjukvårdens högsta ledning, på divisionsnivå och i de olika verksamhetsområdena. Företrädarna ska godkännas av sjukvårdens chefer på respektive nivå. Möjligheten att återföra arbetet och diskutera det internt på fakulteten är viktig. De akademiska företrädarna på divisionerna träffar därför regelbundet fakultetsledningen. För representanterna på verksamhetsområdesnivå finns ännu inget motsvarande forum, men det finns med i planerna. Skånes universitetssjukvård/Region Skåne har i sin tur representation i fakultetsstyrelsen och fakultetens institutionsstyrelser. Vid institutionerna för kliniska vetenskaper i Lund och Malmö finns dessutom företrädare i ledningsgrupperna. Text: Björn Martinsson Mer information finns på webben: www.med.lu.se/representation_i_sjukvarden

Internationellt

Lyckad praktik på andra sidan sundet Som ett led i fakultetens strategiska mål om att ”internationalisering och globala perspektiv ska genomsyra verksamheten” har praktik utbytts mellan Medicinska fakulteten och Professionshöjskolen Metropol i Köpenhamn. Samarbetet fortsätter under våren. Läs reportaget om sjuksköterskorna som bytte sida om sundet för en dag på www.jobuddannelse.net /artikler/dag-praktikantkan-ge-mer-an-tror

Teddy-mottagningarna har fått nya väggdekorationer Det är en gymnasist på estetiska programmet på Polhemskolan i Lund, Jonathan Gard som gjort målningarna. Mottagningarna i Malmö och Kristianstad är klara, den i Helsingborg ska få väggmålningar under våren.

7


TEMA: Medielandskapet

Varför ska forskare synas i media?

ClinTrials Skåne med mål att föra ut forskningen i näringslivet

Tema: det nya medielandskapet

ClinTrials Skåne AB är ett aktiebolag under Region Skåne som ska stödja företag inom Life science-branschen med kliniska prövningar och produktutveckling. Syftet är främst att vara företagens port in i akademi och sjukvård. I takt med att vi får fler regler och mer kontroller så har det blivit svårare att genomföra kliniska prövningar i Sverige. - ClinTrials Skåne hoppas förenkla och snabba på processer så att forskningsresultat fortare kan nå ut och göra nytta, säger Ulf Malmqvist som är VD för ClinTrials Skåne. I ClinTrials affärsidé ingår att de ska erbjuda Life Scienceföretag stöd genom sitt breda forskarnätverk, biobanker med vävnadsmaterial, marknadsanalyser, juridik, avtalshjälp mm. ClinTrials Skåne har en stark koppling till FoU-centrum Skåne, som erbjuder stöd för forskningspersonal i alla faser av den kliniska prövningen, och de sitter tillsammans i Blocket på SUS i Lund. Till sitt förfogande har de bland annat en forskningsavdelning med tolv bäddar och labbmiljöer. På forskningsavdelningen genomförs många studier och i dem deltar många studenter från fakulteten. Det forskningsstöd som man erbjuder företagen hämtas ofta från Medicinska fakulteten. ClinTrials Skåne har arbetat upp ett kontaktnät på Medicinska fakulteten. Men Ulf Malmqvist menar att kontaktnätet inom fakulteten behöver breddas ytterligare. - Om forskare vid Lunds universitet vill erbjuda sina tjänster och sin kompetens så kan de alltid höra av sig till ClinTrials så kan det kanske ge ett Ulf Malmqvist, VD ClinTrials Skåne uppdrag. Företagen efterFOTO: Roger Lundholm frågar många gånger universitetets kompetens och Medicinska fakulteten skulle kunna sälja sina tjänster genom oss, säger Ulf Malmqvist. ClinTrials kan hjälpa forskare att få information från befintliga databaser och tillgång till biobanksprov. Forskare från medicinska fakulteten skulle kunna hjälpa till att förädla befintligt material. - Om Medicinska fakultetens kliniska och prekliniska forskare omvänt behöver hjälp så är de välkomna att kontakta oss. Vi kan ställa upp med stöd och hjälp när det gäller juridiska frågor, och statistik, säger Ulf Malmqvist. text: Anna Mansfeld Läs mer på webben: clintrialsskane.se Om du vill ha stöd med en klinisk prövning eller vill erbjuda din kompetens är du välkommen att kontakta: Ulf.Malmqvist@skane.se

8

Gunilla WesterbergThorsson, Dekanus Varför ska forskare synas i media? Det finns många svar på den frågan. Det enklaste svaret är att det står i högskolelagen att i högskolornas uppgift ska ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin FOTO: Charlotte Carlberg Bärg verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta. Eftersom mycket av utbytet av information sker i media, traditionella och nya, är det där vi bör finnas och informera om vår verksamhet. Kunskap om vad forskningen kommit fram till ger bättre möjligheter till implementering och omsättning av ny kunskap i praktiskt handlande. Ett annat svar är att vi som till stor del finansieras av allmänna medel bör informera våra finansiärer, det vill säga allmänheten, om vad vi gör för deras pengar. Om vi vill att svenska folket och dess företrädare, politikerna, ska fortsätta ha högt förtroende för vår verksamhet och ge oss det vi behöver i form av finansiering, infrastuktur och regelverk behöver även vara bra på att berätta vad vi gör, varför och hur. På det personliga planen finns även andra drivkrafter, som kan vara nog så viktiga. I konkurrensen om forskningsanslag och tjänster är det viktigt att synas. Fler och fler forskningsfinansiärer kräver av oss forskare att vi visar att vi kommunicerar vår forskning. Och, dessutom, kan det vara riktigt roligt. Vi vet att forskningen vid vår fakultet syns väl i media, lokalt, nationellt och internationellt. Men det finns utrymme för mer, och inte minst fler forskare, att ta plats i media. Använd de professionella kommunikatörer vi har på fakulteten, institutionerna och i forskningsmiljöerna vid vår fakultet om du känner dig osäker på hur du ska gå till väga. Och hämta inspiration från de goda exempel som finns runt omkring oss. Projektet Forum Medicum Missa inte att läsa presentationen, som följer med denna Närv, av projektet Forum Medicum. Det är ett nytt hälsovetenskapligt och medicinskt kunskapscentrum där den nuvarande verksamheten på HSC på Baravägen flyttas till en nybyggnation i anslutning till BMC-byggnaden. Forum Medicum innebär en stor strategisk satsning för hela fakulteten och målet är att skapa en naturlig mötesplats för fakultetens alla verksamheter och den angränsande universitetssjukvården i Lund.


TEMA: Medielandskapet

Vad händer i mediebruset? Vetenskap & Allmänhets senaste barometer* visar att svenskarnas förtroende för forskare vid universitet och högskolor är rekordhögt. Ytterligare en europeisk undersökning** visar att svenskarna är de européer som känner sig mest informerade och intresserade av utvecklingen inom vetenskap och teknologi.

Färre vetenskapsjournalister Färre vetenskapsredaktioner och vetenskapsjournalister inom dagspressen innebär färre självständiga reportage av journalister som är väl insatta i det specifika ämnet. Idag är det ofta allmänreportrar som skriver om vetenskap. Kunskapen om vad som gjorts inom forskningsområdet tidigare, liksom tiden för att skriva artikeln, är begränsad, förhållandet mellan text och bild har förändrats och bilder ges en allt viktigare roll.

VA-barometern rapporterar också att media är den viktigaste källan till nyheter om forskning; sex av tio svenskar får kännedom av aktuell forskning genom rapportering i dagspress, radio, TV och nyhetsmedier på internet. Dessa resultat stämmer väl överens med hur vi kommunikatörer inom Medicinska fakulteten uppfattar situationen. Vi får stort genomslag i media. Fakultetens forskare når ut med sina forskningsrön. Vi är på rätt spår. Men forskare som vill nå ut med sina forskningsrön, och kommunikatörer som har till uppgift att hjälpa forskarna med det, står inför nya utmaningar och möjligheter. Bortsett från att vi ska tränga igenom det enorma bruset av alla typer av nyheter, är vi långt ifrån de enda som bedriver aktivt pressarbete kring just ny medicinsk- och hälsovetenskaplig forskning. Många medicinska fakulteter och andra intressenter, på alla kontinenter, konkurrerar om utrymmet. De riktigt stora utmaningarna, och möjligheterna, hänger ihop med att medielandskapet har förändrats ganska dramatiskt de senaste tio åren och är i snabb pågående förändring.

Internet och sociala medier Samtidigt har internet och sociala medier skapat intressanta och viktiga arenor för synligheten. Alla har tillgång till internet och konsumenter på webben blir också producenter, på gott och ont, när de twittrar vidare, delar på Facebook eller bloggar om vår forskning. Kommunikatörer på institutioner, i forskningsmiljöer och fakultetens kommunikationsavdelning strävar efter att navigera i det föränderliga medielandskapet för att på ett professionellt sätt hjälpa forskare att nå relevanta målgrupper med sin forskningsinformation. Det gäller i allt från att underlätta journalistkontakter, använda social medier till att hjälpa forskare ut på debattarenan eller bedöma nyhetsvärdet av nya forskningsrön. Det finns ett utrymme att synas publikt för i princip all forskning, men om det ska ske genom dagspress, etermedia, bloggar eller i ett patientforum, nationellt eller internationellt är värt att fundera över. Ta hjälp av en kommunikatör om du känner dig osäker!

Några förändringar: • färre tidningar inom dagspressen och med krympande redaktioner • många vetenskapsjournalister nationellt och globalt (frilans, fackpress, etermedia, bloggar mm), men väldigt få inom just dagspressen • nya kommunikationskanaler på internet och sociala medier som växer och utvecklas • ökade krav på bra bild- och filmmaterial

Text: Katrin Ståhl * VA-barometern, undersöker sedan 2002 allmänhetens attityder till kunskap, vetenskap och forskare. Undersökningen görs med stöd av forskningsråden Formas, Forte, Vetenskapsrådet och VINNOVA. ** Eurobarometern är återkommande opinionsundersökningar om medborgarnas åsikter som regelbundet utförs av EU-kommissionen. Eurobarometern 401 (2013) handlar om intresset för vetenskap och teknologi.

9


TEMA: Medielandskapet

Sociala medier Fördelar med olika sociala medier

Hans Rosling, professor (KI) och grundare av Gapminder Foundation, har över en miljon youtubevisningar på sitt TED-föredrag ”Stats that reshape your world-view”. Om du tycker att din forskning förtjänar lika mycket uppmärksamhet så har Lunds universitet en wiki med tips och trix så att du kan skapa bra förutsättningar för att även ditt budskap ska slå igenom i sociala medier.

Twitter är bra för att • Omvärldsbevaka och följa ämnen/diskussioner. • Dela kunskap med ett stort nätverk. • Snabbt nå ut och/eller vara tillgänglig. • Ställa frågor och få hjälp, tips, idéer. • Minska klyftor mellan exempelvis expert och frågeställare. Instagram är bra för att • Inspirera snabbt och lätt – en bild säger mer än tusen ord. • Skapa engagemang och tillhörighet. • Nå nya och oväntade följare och målgrupper.

Lunds universitets wiki för sociala medier hjälper dig navigera bland fallgropar och möjligheter utan att för den skull syfta till att inskränka din grundlagsskyddade yttrande- och meddelarfrihet. Guidens rekommendationer är baserade på best practice och de riktlinjer Lunds universitet som myndighet är skyldig att följa. Guiden täcker hela processen; från juridiken, till det förberedande strategiska tänket, via planeringen av innehållet till att avveckla en kanal som inte längre känns angelägen. Om det är så att du inte har tid att rulla ett twitterkonto, facebooksida eller en videoblogg någon längre tid, så finns även möjligheten att tilldelas åtkomst och bidra med innehåll till Lunds universitets gemensamma konton under ett par dagar. #Sommarforskarskola kan kanske ge massor av respons samtidigt som den bidrar med spännande innehåll i en befintlig mediekanal.

Bloggar är bra för att • Gå på djupet inom ett specifikt ämne. • Uppdatera läsare med det senaste. • Kommentera aktuella ämnen i omvärlden. • Bidra med sitt eget perspektiv. • Skapa en direkt dialog med sina läsare. Youtube är bra för att • På ett enkelt sätt dela video på andra plattfomar, som t.ex. Facebook, Twitter, hemsidor • Samla dina videoklipp och skapa spellistor

Text: Anna Appelberg Länk till wikin: www.lu.se/socialamedier

Se upp för kommersiella tidskrifter! Många forskare blir kontaktade av tidskrifter som mot betalning erbjuder sig att intervjua dem och skriva om deras forskning. Det kan t ex gälla tidskrifter som sägs rikta sig till beslutsfattare och politiker på EU-nivå eller bilagor av olika slag. I ambitionen att synliggöra sin forskning är det lätt att nappa på dessa erbjudande som ter sig väldigt attraktiva.

10

Den här typen av tidskrifter och bilagor är i regel kommersiella. Att medverka är ofta kostsamt och värdet mycket osäkert. Nya tidskrifter dyker upp hela tiden. Om du blir kontaktad och känner dig osäker, hör gärna av dig till Medicinska fakultetens kommunikationsavdelning.


tema: medielandskapet

Upp till ytan! Charlotte Erlanson-Albertsson är den forskare på Medicinska fakulteten som syns mest i media - minst 78 gånger i dagspress och 46 gånger på nyhetswebbar bara under 2013. Hon är professor i medicinsk och fysiologisk kemi, och forskar om aptitreglering och energibalans. Charlotte Erlanson-Albertsson är inte rädd för att vara tydlig och rak mot media. Hon tackar för det mesta ja till att bli intervjuad. I de fall hon tackar nej beror det på tidsbrist eller på att hon inte känner till tidningen. Hon kräver att journalisterna har gjort sin research och har sina frågor klara. En intervju ska helst inte ta mer än 20 minuter. Hon tror på vänlighet i kontakt med media och understryker vikten av att Lunds universitet får komma till tals och synas. - Här finns så mycket kunskap och jag tycker att vi borde synas mer! På frågan om varför just hon figurerar så mycket i media säger hon att det nog till stor del beror på ämnet. - Alla ska ju äta någon gång och alla tänker på sin figur och alla vill veta hur man ska göra. Det finns ett stort intresse från allmänheten. viktigt att att ta ställning Charlotte Erlanson-Albertsson säger att det som skiljer forskare från journalister är att de sistnämnda vill ha ett svar och inte något resonemang om å ena sidan och å andra sidan. - Man måste ta ställning i sitt budskap till media och det försöker jag göra. Jag är tydlig med var jag står och det kan innebära att man blir persona non-grata i andra sammanhang, som när jag påpekade att vi ska vara lite försiktiga med LCHF-dieten. Men jag har bestämt mig för att våga vara tydlig. Hon understryker att det måste finnas ett ”main

Charlotte Erlanson-Albertsson är vänlig när media ringer och tycker att det är viktigt att Lunds universitet syns. FOTO: Kennet Ruona

message” och säger att om det blir för mycket resonemang så kan ju inte media dra några slutsatser om vad forskaren sagt. - Vi forskare sysslar ju mycket med detaljer men vi måste komma upp till ytan. Dyker man för djupt ner finns det risk att man inte kommer upp igen. Man måste våga vara lite ytlig, säger Charlotte Erlanson-Albertsson och skrattar. Hon har inte råkat ut för att något tryckts som varit helt fel men är mån om att det inte blir sensationsjournalistik. - Ord som chockbantning och mirakelpiller hör inte ihop med vetenskapen. Språket måste ligga på en hög intellektuell nivå. Trots framträdanden i TV, radio och dagspress är det förläsningar hon gillar bäst. - Jag vill möta publiken där den är och få igång en dialog. Jag säger inte ”gör så här” utan berättar hur saker och ting är och sedan kan människor ta till sig det de vill. Jag vill väcka tankar! text: sofia b liljedhahl Mer om Charlotte Erlanson-Albertssons forskning: www.med.lu.se/expmed/forskning/aptitkontroll

Tips för kontakt med press och media Inom ramen för den tredje uppgiften ingår ett aktivt pressoch mediearbete. Här kommer några tips från Katrin Ståhl, fakultetens pressansvarige kommunikatör. vad är bra att tänka På i relation till Press och media?

Hur media väljer att rapportera om exempelvis nya forskningsrön är något som vi varken kan eller ska styra. Däremot har vi ansvar för vilken information vi förser media med och hur den är utformad. Journalistförfrågningar ska alltid besvaras. Att inte veta eller inte ha tid just nu är också ett svar. när journalister ringer - vad ska jag göra? Tänk igenom om du är rätt person att svara eller om du ska hänvisa till en kollega. Du har oftast möjligheten att be att få återkomma inom en halvtimme – ta tiden till att förbereda dig på vad du vill ha sagt, om möjligt undvik facktermer. Journalister jobbar ofta med korta deadlines och har du lovat att återkomma så håll utsatt tid. Låt inte situationen stressa

dig och känner du dig osäker – ta hjälp av en kommunikatör. exPertutlåtande - vad är viktigast?

Innehållet måste vara korrekt och du ska inte utlova något det inte finns vetenskapliga belägg för. Om det handlar om resonemang kring möjliga framtida behandlingar – var tydlig med att vägen dit kan var lång. Gäller det forskning där det råder oenighet, var tydlig med att det finns andra åsikter. texten - kan jag Påverka? Artikeln tillhör journalisten som egentligen inte har någon skyldighet att låta dig läsa innan publicering. Däremot brukar det inte vara några problem att få läsa sina citat. Bäst är att göra upp om detta i förväg. Läs mer om kontakt med press och media i ”Kort om kontakt med press och media - för forskare” som du hittar här: www.med.lu.se/kommunikation

11


THEME: Media

Lights camera action! Lotte Billing uses video features as one way to stir up interest from international media.

Lotte Billing, LU’s International Media Officer, is on a mission to give the university’s research a wider audience. Nerve! met with her in order to bring you the inside scoop on how to succeed on the international media stage. With 10 years’ experience in video production and journalism in New York and London, at names such as NBC, ABC, CNN and Reuters, Lotte knows what to look for in a story and has a feel for what will work internationally; but there is no simple recipe to follow. “It is difficult to explain why some stories get better coverage than others; it can depend greatly on what’s ‘hot’ at the moment. If you want a steady media presence, both in Sweden and internationally, you must take a step back and see the bigger picture. Don’t wait for a scientific breakthrough or a published paper – it’s entirely possible that there is another angle that could be pursued. A sizable body of work built over many years may be a good story in itself, or a young researcher trying something new.” Lotte explains. Another thing to keep in mind is that just because a story has already been covered in Sweden, doesn’t mean that it has passed it’s ‘use-by’ date internationally. It’s also important to see the possibilities outside of mainstream media, such as industry publications and social media platforms.

12

“We tend to be fairly bad at marketing ourselves as ‘experts’ internationally. Being active on Twitter and similar forums can help researchers establish a voice as an expert commentator within their field. It can seem difficult to get going, but a good place to start is to follow researchers at other big universities who have many followers and see what they are tweeting about.” Lotte recommends. Lotte gets most of her story tip-offs from the LU press network, and faculty newsletters and publications, but is keen for more researchers to contact her directly about their research. Lotte gets many of her story leads from the LU press network, a group consisting of communications officers responsible for the press work at the different faculties. She also keeps up to date through university newsletters and publications. “My role is new at LU, and many people don´t even know I am available to help.” Lotte and her colleague Johan Nyman make extensive use of video to get the attention of international media. A few minutes of film can add a great deal of value to a press release. If you think you have material that might be suitable for filming, don´t hesitate to tell your communications officer. TEXT & Photo: Elisabeth Dawson


THEME: Media

When science hit the world! Suddenly journalists from all over the world want to talk to you – what do you do? One or two times every year the Faculty’s research gets massive media exposure. But it can be difficult to foresee these occasions. “I thought that maybe one or two of the local papers would give us a call. Instead we had to put away our ordinary work for two days in order to give interviews and answer e-mails. In fact it took almost one week before I was back to normal life again.” says Angelica Palm, PhD Student at the Department of Experimental Medical Science. Recently she published findings on a new aggressive HIV recombinant in the Journal of Postdoc Joakim Esbjörnsson, Professor Patrik Medstrand and PhD student Angelica Palm Infectious Diseases together with colleagues did not find any major differences between talking to her colleagues Patrik Medstrand and Joakim Esbjörnsson. domestic or international media. Nevertheless, the media’s Thinking it might be of public interest they prepared a press desire to find their own perspectives on research findings release together with the communications staff. were in many ways a new experience for her: “The only training we get at the University is how to Live interviews with BBC World News address and get the attention of scientific publications. In this That was the start of it. The same day an interview by the case, it was the opposite. We had great unforeseen interest French news agency AFP quickly flew around the world. Live which we in some parts had to hold back in order to avoid interviews with BBC Africa and BBC World News followed the exaggerations and speculations.” next day. A Google search gives 1,500 hits or even more for But on the whole, they are satisfied with the result. The this piece of HIV news. impact of the press release also resulted in valuable contacts Except for the language, Angelica Palm and her with professional colleagues: “The US Centre for Disease Control has asked for the virus, and American research groups have shown an interest The researchers’ own advice on how to in conducting in vivo studies on mice.” says Patrik Medstrand, interact with the media: Professor at the Department of Laboratory Medicine, Malmö. •

• •

Put much effort into the press release – it may serve as background information for news articles all over the world. Pinpoint the essence of your findings and consider how you want to communicate it. Think over in advance which questions you can get. Suggest that you call back within 10-15 minutes so you get the necessary time to mentally adjust and prepare yourself. Ask the journalist to allow you to proofread all of your quotes ahead of publication to make sure that nothing is vague or factually incorrect. Ask for the questions in advance if you will be interviewed live. Contact persons who could provide additional perspectives, for example an MD with clinical experience.

Text & photo: Björn Martinsson

HIV research in Guinea-Bissau Patrik Medstrand and his colleagues compare different HIV progressor groups with respect to differences in: i) cellular host factors ii) immune response iii) viral characteristics A main source for their observations is data from GuineaBissau, West Africa, where HIV occurrence historically shows a large variety.

13


Why should researchers be visible in the media? There are many different answers to this question. The simplest one is that the Higher Education Act states that all higher education institutes must collaborate with the wider community, keep the public informed of their operations and work towards ensuring their research results make a difference in the real world. As much of this exchange takes place through the media, in both traditional and new channels, this is where we need to be seen. Wider knowledge of our research findings leads to more opportunities to convert new knowledge into practical application. Another way to look at this issue is that the general public is, through tax money and government funding, one of our biggest financial contributors, and they deserve to know what we are using their money for. If we want the Swedish people and their political representatives to continue to support us

with funding, infrastructure and a regulatory framework, we need to be good at letting them know what it is we do, and why and how we do it. There are also other drivers for visibility that can be equally important on an individual level. External grants are becoming increasingly competitive, and a growing number of financiers favour researchers who communicate their findings to a wider audience. It can also be a great deal of fun. We know that our faculty’s research is already highly visible in the local, national and international media, but we can do even better. Ask for help from one of the faculty’s communications professionals if you don’t know how to get started, and be inspired by colleagues who have already succeeded. Enclosed within this issue of Nerve is a presentation of Forum Medicum, a new health sciences and medical knowledge centre being planned to integrate the current HSC and BMC operations. For information about this project in English, visit www.forummedicum.blogg.lu.se/english Gunilla Westerberg-Thorsson, Dean

News in brief News in Brief – gives you short translated versions of some of the Swedish articles. If you want more information about any of the articles on this page, please email elisabeth.dawson@med.lu.se

Media strategy

New internal website

Charlotte Erlanson-Albertsson is the Faculty of Medicine’s most visible researcher in terms of media coverage. She highlights the importance of having a clear message and point of view when speaking with journalists, as well as not getting bogged down in too much detail. Charlotte’s research focuses on appetite regulation and energy balance, a topic she thinks is of particular interest to the wider public.

Intramed – a new internal website launching soon at the Faculty of Medicine. The new website will gather all internal information in one place, making it easier for you to find what you’re looking for. The best part - lots of new content in English for our international colleagues! Intramed will hopefully launch by the end of March.

For advice on how to deal with media inquiries, contact the faculty’s press officer Katrin Ståhl, katrin.stahl@med.lu.se

Social media at Lund University Interested in social media platforms like Twitter and YouTube? Lund University has policies and guidelines that can help you get started. Contact a member of the faculty’s communications team for more information. For inspiration, look up KI professor Hans Rosling, who has over 150,000 followers on Twitter.

14

step Up Step Up on 18 March. A meet and greet network event for female PhD students and Postdocs. The title of this year’s conference is “What is the next step? How to survive in academia and the industry”.

Luke Skywalker gives name to spect. machine A mass spectrometry centre of excellence has opened at BMC D13. If you have a project that you would like help with, contact Professor Thomas Fehniger, Thomas.gehniger@elmat. lth.se


Editor’s pick: camera action! 12 Lights meet lotte billing, lu’s international media officer

science hit the world 13 When suddenly journalists from all over the world want to talk to you – what do you do?

call for columnists PHOTO: Louise Larsson

If you would like to be a part of a rotating group of columnists for Nerve!, then we would love to hear from you. No previous experience required. For more information email: elisabeth.dawson@med.lu.se

Swedish: To learn, or not to learn? That is the question. éile butler columnist As an international PhD student I, like many others, am faced with the same questions; “ how is your Swedish?”, “Have you done any classes yet?”, “Oh you still can’t speak Swedish? But you’ve been here ages!” I don’t know about many of you, but every time I hear those questions I want to rip my hair out. So I wonder, how come I am finding it so difficult to learn compared to many others? Where to begin?! Should I try to secure a place in the SFUA courses the university offers? Should I find my nearest Komvux and go there? Or should I pay for private tuition at Folkuniversitet? There are so many choices, but as a PhD student it is extremely difficult to find the time and also a place on these courses. A large percentage of PhD students at the Faculty of Medicine are international and many are already learning Swedish, so why not offer it as a legitimate course that we earn points for? A solution I think would work is if Swedish language courses were offered as part of our PhD studies, as is the case for ERASMUS or exchange students. I feel that international PhD students are at a disadvantage as many of the documents and emails we receive are in

Swedish, and there is pressure for us to learn the language from our peers and work colleagues – yet we are not offered Swedish courses which seem to be essential for our career if we are to stay in Sweden long-term. The courses that are offered have limited spaces and the classes take place during our working hours, which of course can be a problem for PhD students. Of course, many PhD students do find the time for learning Swedish, yet this is usually at the expense of their free time. I mean, I find my work load to be very demanding sometimes and trying to find a balance between social activities and work can be quite difficult. I don’t think it is fair that we are under pressure to learn a language yet aren’t given so many choices to learn. Eventually I know I will have to start the learning process, but I will wait until I find a balance between my studies and home life before committing to months (even years) of learning a language. Maybe I find it easier to get by as I am from an English-speaking country and at least speak English, but I still believe that we should be offered more Swedish language courses as part of our studies. And you never know – maybe sometime in the near future it will be an option! Éile Butler, PhD student at the Department of Laboratory Medicine in Lund

15


Vä n d fö r sv en sk a

nERVE!

ISSUE 1 | 2014

STAFF MAGAZINE FOR THE FACULTY OF MEDICINE AT LUND UNIVERSITY

When science hit the world! Suddenly journalists from all over the world want to talk to you – what do you do?

Lunds universitet Box 117 221 00 Lund Tel 046-222 00 00 www.lu.se


Närv1 2014 tema media