Page 1

ANNONS

E N T E M AT I D N I N G F R Å N L U N D S U N I V E R S I T E T 

ANNONS

Diabetesforskning V I D

L UN DS

UNIV ER S ITET

UTKOMMER MED SVENSKA DAGBLADET 3 NOVEMBER 2013

Global epidemi

– diabetes världens snabbast växande sjukdom sid 3

Rita om kartan

– diabetes mer komplext än man tidigare trott sid 4-5

Hur skapar vi det stora genombrottet? sid 14-15

BIOBANKERNAS OVÄRDERLIGA KAPITAL sid 6

Rätt diagnos efter 19 år – slipper de dagliga injektionerna sid 8-9


ANNONS

E N T E M AT I D N I N G F R Å N L U N D S U N I V E R S I T E T 

ANNONS E N T E M AT I D N ING

FRÅN LUNDS UNIVERSITET ANNONS

Diabetesforskning VID

LUNDS

UNIVERSITET

UTKOMMER MED SVENSKA DAGBL ADET 3 NOVEMB ER 2013

Global epidemi

– diabetes världens snabbast växande sjukdom sid 3

Rita om kartan

– diabetes mer komplext än man tidigare trott

ANNONS

Nyckeln till framgång

sid 4-5

Hur skapar vi det stora genombrottet?

Sverige är bland de bästa länderna i världen på forskning om diabetes, dess orsaker och komplikationer. Lunds universitets Diabetescentrum med bas i Malmö/Lund har sedan starten 2006 vuxit till ett av världens främsta forskningscentra.   Nyckeln till framgången är en målmedveten strävan att etablera infrastrukturer i form av avancerad teknisk utrustning och tillgång till det viktigaste forskningsmaterialet – insulinproducerande celler.   Att samla dessa resurser till förmån för forskning om diabetes är unikt. Samarbeten med andra världsledande forskare och gränsöverskridande projekt tillsammans med andra lärosäten är också av avgörande betydelse. Ett exempel är det samarbete universiteten i Lund och Malmö gör i det strategiska forskningsområdet EXODIAB.

sid 14-15

Rätt diagnos efter 19 år – slipper de dagliga injektionerna sid 8-9

Diabetesforskning vid Lunds universitet är en tematidning distribuerad med Svenska Dagbladet den 3 november 2013

Trots framgångarna står vi inför flera utmaningar. Enligt Världshälsoorganisationen WHO har i dag fler än 370 miljoner människor världen över någon form av diabetes. Sjukdomarna ökar fortare än vi kan ta fram nya sätt att förebygga den.   Tack vare den tekniska utvecklingen har vetenskapen gjort stora framsteg det senaste decenniet. I dag kan vi på några dagar kartlägga en människas arvsmassa. För bara några år sedan tog det veckor och kostnaden var betydligt högre. Det saknas inte data, men vi saknar förståelse för vad vi ser.   Vid Lunds universitets Diabetescentrum strävar vi efter att på djupaste möjliga nivå förstå de cellulära mekanismerna till varför sjukdomarna uppkommer. Genom att förstå dem kan vi identifiera nya mål för läkemedel och utveckla nya behandlingsmetoder.   Tillsammans med näringsliv och industri söker vi också att tillsammans hitta nya vägar att skynda på utvecklingen så att forskningsresultaten kommer patienterna till godo.   En dyrköpt läxa har de senaste åren varit att den grundläggande fysiologin i den insulinproducerade mänskliga cellen skiljer sig från djurens. Kunskapen vi skaffat oss genom experiment på olika djurmodeller kan därför inte enkelt överföras på människor. En utmaning är därför att överbrygga detta kunskapsglapp.   Diabetes är inte bara en utan flera olika sjukdomar. Förutom autoimmun diabetes (typ 1, LADA) typ 2- och graviditetsdiabetes har vi genom forskning kommit fram till att det finns gråzoner och många ovanliga diabetesformer. För den enskilde individen är rätt diagnos ett måste för att kunna leva ett drägligt liv.   Utan alla de människor som deltar, och har deltagit, i våra studier hade vi heller inte varit där vi är i dag. Lunds universitets Diabetescentrum har en unik biobank med insamlade prover ända från 70-talet. Tillsammans med information om donatorerna, deras liv och familjeförhållanden kan vi se mönster och dra nya slutsatser – varje ny upptäckt är en pusselbit i den komplexa bilden av diabetessjukdomarna.   Vi vill med denna tidning berätta om diabetessjukdomarna och vad som krävs för att bedriva forskning på högsta internationella nivå.   Vi är många som varje dag arbetar för att hitta en ledtråd till varför sjukdomen uppstår, ett läkemedel, kanske en dag en bot!

Omslagsfoton Kennet Ruona MedicalRF.com Drago Prvulovic MalmöBild AB

Tidningen produceras av Manderley Media för Lunds universitet

Produktion och projektledning Per Axel Nordfeldt Manderley Media Bastugatan 24 B 118 25 Stockholm 08-428 83 20 publisher@manderley.se www.manderley.se Redaktion Exodiab Sara Liedholm Tord Ajanki För frågor om innehållet kontakta Sara Liedholm 040-39 12 39 sara.liedholm@med.lu.se

Leif Groop, professor i diabetes och endokrinologi, LUDC Erik Renström, professor i experimentell endokrinologi, EXODIAB Per Eriksson, rektor Lunds universitet

Tryck V-TAB Ett Svanenmärkt tryckeri

Leif Groop

FOTO: GUNNAR MENANDER

Formgivning Sven Björnekull 0709-99 62 67 sven@bjornekulldesign.se www.bjornekulldesign.se

FOTO: KENNET ROUNA

BIOBANKERNAS OVÄRDERLIGA KAPITAL sid 6

FOTO: KENNET ROUNA

2

Erik Renström

Lunds universitets Diabetescentrum/Exodiab 2006 utsågs Lunds universitets Diabetescentrum, LUDC, till en av forskningsrådet Formas och Vetenskapsrådets Linnémiljöer. Sedan dess har LUDC utvecklats till att bli ett av världens främsta inom diabetesforskning med verksamhet på Clinical Research Centre i Malmö och på Biomedicinskt Centrum i Lund. Framgången består bland annat i satsningar på gemensamma infrastrukturer och gränsöverskridande samarbeten mellan forskargrupper i sk ”action groups”. Sammanlagt arbetar

här omkring 300 forskare, doktorander och annan teknisk-administrativ personal.   Sedan 2009 utgör Lunds universitet (70%) tillsammans med Uppsala universitet (30%) ett av regeringens strategiska forskningsområden, EXODIAB (Excellence Of Diabetes Research in Sweden), finansierat av Vetenskapsrådet. http://www.ludc.med.lu.se http://www.exodiab.se

Per Eriksson


F O T O : I N T E R N AT I O N A L D I A B E T E S F E D E R AT I O N

ANNONANNONS

Antal människor med diabetes i världen år 2030.

Vad gör forskarna?

diabetesportalen.se håller dig uppdaterad!

D   en globala diabetesepidemin

Nyheter, fördjupning och frågelåda: www.diabetesportalen.se Vi finns på Facebook: www.facebook.com/diabetesportalen.se

Diabetes är världens snabbast växande sjukdom. FN klassar diabetes, tillsammans med malaria, tbc och aids, som ett hot mot världens folkhälsa. Diabetes gör människor fattiga och hotar samhällsekonomin.

 I

dag har fler än 370 miljoner människor diabetes, mer än hälften av dem är mellan 20 och 60 år. Antalet diabetessjuka ökar i alla länder. Hälften av de ungefär fem miljoner som dör av diabeteskomplikationer är yngre än 60 år. Fyra av fem av världens diabetiker lever i länder med låg- eller medelinkomst. – Bakom dessa siffror ligger ett stort lidande för de enskilda och deras anhöriga. Diabetesdiagnosen i ett land med låg- eller medelinkomst innebär ofta att hela familjen hamnar i fattigdom. Samhället har förlorat kontrollen över diabetesepidemin, säger Michael Hirst, Internationella Diabetesfederationens president. På mindre än en mansålder har diabetes gått från att vara en relativt ovanlig sjukdom som i första hand drabbade äldre till en folksjukdom som ofta också drabbar medelålders. År 2000 var antalet diabetiker i världen drygt 150 miljoner och 15 år tidigare, 1985, ungefär 30 miljoner. Alla framtidsberäkningar hittills har kommit på skam, jämfört med verkligheten har de visat sig vara alltför försiktiga.

Snabbast går utveckling i folkrika länder som Kina och Indien. Kina har passerat USA som världens mest diabetessjuka land med nästan tolv procent av befolkningen, det vill säga långt fler än hundra miljoner diabetiker. För bara några decennier sedan var sjukdomen mycket sällsynt i Kina, mindre än en procent av befolkningen. Fler siffror. Undersökningar har visat att det på varje diagnostiserad diabetiker går upp emot lika många som har sjukdomen men ännu inte fått diagnos. Prognosen visar att dagens siffra 370 miljoner diabetiker år 2030 kommer att öka till 438 miljoner. Ännu fler kommer att ha förstadier till sjukdomen. Också i Sverige talar forskarna om en epidemi. Antalet diagnostiserade diabetespatienter är cirka 400 000. Ytterligare minst lika många har prediabetes och är i riskzonen för att insjukna. Också i Sverige drabbas fler och fler, i alla åldrar, av diabetes. T O R D AJ AN K I

Passion och engagemang – Manderley Media gör tidningen ANNONS IDN E N T E M AT

IVERSIT LUNDS UN ING FRÅN

Annons

Diabetesforskning LUNDS

VID

TET UNIVERSI

Distribuer

T A DAGBLADE MED SVENSK UTKOMMER

3 NOVEMBER

Annons

a SB, Kvv och FB K r , F m , r K P, m F, i Z , S S h F, S m u t g i v e n av S v m at i d n i n g ä r hela denna te 3

ET

ANNONS

det ska Dagbla as med Sven

DENNA TEM

ANNONS

27 maj 201

AT I D N I N G Ä

R UTGIVEN

Hud

AV S S D V I S

AMARBETE

MED MANDE

RLEY MEDIA

ANNONS

ANNONS

IDNIN D E N N A T E M AT

ÖRBUN E N AV R I K S F G ÄR UTGIV

En tematidning om

hudforsknin

h på 010 er 2010 oc oktober 2 n 4 oktob g Den 6-9 blaDet De i götebor enska Dag a mässan as meD sv på s v e n s k Distribuer nsen eaDv gikonfere D e r m at o l o

Global epidemi

– diabetes världenssjukdom snabbast växande

Therapy). med PDT (Photodynamic preparat Behandling av hudcancer förbehandlad med ett kemiskt medicinteknik. har blivit högteknologisk i hårbotten och kraftfulla röda LED-ljuset. av basalcellscancer till cellgift av det Patienten lider och omvandlas av cancercellerna för att minska smärtan. som absorberas vatten på behandlingsområdet gott resultat En sköterska sprayar ca 8 minuter. Metoden har lika dör på Cancercellerna ger mindre ärrbildning. som kirurgi men

sid 3

Rita om kartan

Foto: © RapidEye

– diabetes mer komplext än man tidigare trott

ER TA D I A G N O S DET SÄLLSYN

no.2 2010g Medicin idag

FRED DEMOKRATI MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER

2013

I SAMARBETE

RLEY MED MANDE

MEDIA

ANNONS iDnin D E n n A t E m At

örbun E n Av r i k s f g är utgiv

tA DEt sällsyn

DiAgnosEr

i sAmArbEtE

Hur skapar vi det stora genombrottet? sid 14-15

E R 2 010 E 18 N O V E M B NS SAMHÄLL Ö L J E R DAG E G SOM MEDF

A n n o1n s

mEDiA

tidnin dennA temA

Annons

NIN E N T E M AT I D

ET K A DAG B L A D ÖLJER SVENS G SOM MEDF

AmArbete örening i s A kockArs F n Av s v e n s k g är utgive

ley med mAnder

mediA

Annons

2008 9 FEBRUARI TA D A G E N 2 DEN SÄLLSYN

Särläkemedel starkt växande område Särläkemedel för sällsynta diagnoser är ett prioriterat och område inom EU idag erbjuder stora möjligheter för nya företag.

Sidan 4

den 2 maj 2013 medärdagens samhälle Den bästa lösningen distribueras

två kongresser

samtidigt.

kockföreningarna svenska och nordiska maj. Sid 14 i göteborg 9 -12

att skapa tvärvetenskapliga team och nationella medicinska center med en spetskompetens kring eller några diagnoser.” Läs debattartikeln på

Om någon i din familj har typ 1 diabetes kan du befinna dig i riskzonen att själv få sjukdomen.

sidan 4

Sällsynta sjukdomar ger viktig kunskap Forskning kring sällsynta kunskap sjukdomar ger viktig också om vanliga sjukdomar.

Sidan 5

Större flexibilitet behövs Är dagens definitioner att av sällsynthet så snäva som de utesluter grupper borde vara med? Läs vad professor Göran Annerén tycker.

29 maj Besök Veterandagen den i närvaro vid Sjöhistoriska museet av H.M. kung Carl XVI Gustaf, . ÖB och försvarsministern

ger hopp

vsvariga För patienter med li a behand­ sjukdomar kan själv påfrest ande. lingen vara mycket rednings­ Läkemedel i nya be ch ger hopp. former underlättar o

Fokus hudforskning

på klinik­ Det händer mycket ge. Här erna runt om i Sveri institu­ berättar de ledande ete och tionerna om sitt arb santa några särskilt intres projekt.

Focus skin research

ology and Research in dermat en covers venereology in Swed f activities. a broad spectrum o English summaries

Sidorna 6-10

Mjukgörande krämers på hudbarriären

effekt

ka personer Både sjuka och fris ed mjukgöran­ behandlar huden m ktigt att välja de krämer. Det är vi erksamma rätt – beroende på v t. substans er har de olika effek Sidan 10

Sidorna 4-5

Academy of the European 19th Congress gy 2010! to host the We are proud ogy and Venereolo of Dermatol Centre n & Congress Swedish Exhibitio October 2010 ka.se www.sahlgrens rg2010.org Göteborg 6-9

sid 6

Tema sällsynta diagnoser ovanliga Lär mer om några

Det behövs en plan nationell handlings oser för sällsynta diagn

sjukdomar. Akademiska barnsjukhuset Göran Annerén vid en ung patient. i Uppsala undersöker

Exempel på modeller

Swedish Veterans

UNIVERSITETSSJUKHUS Federation SAHLGRENSKA

steg kan MBT I ett och samma äter? golv och platt asfalt viHårda höft- och ryggproblem.Debatt sidan 3skogspromenad. känns som en behaglig tillgängliga om hur MBT fungerar, Övrig information finns på MBT‘s hemsida modeller och återförsäljare www.swissmasai.se

ET

TS A UNIVERSITE Konventionella skor

SAHLGRENSK

Ring 08-428 83 20 för att diskutera informationslösningar eller mejla till axel@manderley.se

MBT är världens på hela kroppen. positiv påverkan dokumenterad på maten hjälpa vid fot-, knä-,

om MBT? Vad säger användarna avsevärt förbättrat och “MBT har rörlighet.“ “Jag står mer aktivt min rygg och min med bättre hållning.“ i “En god investering förbättras “Förutom att hälsan den egna hälsan.“ får jag daglig träning.”

www.eadvgothenbu

www.pss13.se

Sidorna 8-13

MÅR. AVGÖR HUR DU DIN HÅLLNING med vetenskapligt första vi lita Kansko

d ik Berglun aB / per er

Akten m © FörsvArs

rén © leiF And

© AAgAArd

ktion

sid 8-9

Sidan 14

8-9

apshot Foto: © Zn

Läs mer på sidorna

Nya beredningsformer

Rätt diagnos efter 19 år – slipper de dagliga injektionerna

Genetisk vägledning sjukPatienter med ärtfliga domar och deras anhöriga att få kan ha stor hjälp av genetisk vägledning.

rkMaN Norberg ba F oto : M a r i a

hlen/Förs © niklAs e

vArsmAkte

n

g U s tA F s s o n © nicklAs

/FörsvArsm

Akten

m © FörsvArs

Akten

Sidan 6-7

UtlAndsse © polisens

BIOBANKERNAS OVÄRDERLIGA KAPITAL

Du kan hjälpa oss besvara denna fråga!

no 1. 2010

IN E N T E M AT I D N

svår ”Att drabbas av en ofta hudsjukdom innebär dagligt ett livslångt lidande, lokal­ behov av tidskrävande långvarig behandlingar samt dyra läke­ medicinering med biverkningar. medel som kan ge lida Patienten kan också av psykosociala konsekvenser utseende till följd av avvikande förmåga. samt nedsatt fysisk diagnos, korrekt en Att ställa ge bra sjukdomsinformation terapi och utprova optimal kräver specialinsatser” Anders Vahlquist, professor och överläkare vid Akademiska sjukhuset

/ iStockphoto

sid 4-5

rlEy mED mAnDE

Sällsynta diagnoser Det offentliga köket

Annons

ser fokus: Sällsynta diagno

Kan typ 1 diabetes förebyggas?

MBT

Satsning på ungdomar till offentliga kök Sidorna 4-5

Den offentliga måltiden – ett guldägg

Viltmat på frammarsch Sidorna 8-9

Sidorna 6-7

SJUKHUSET

Bekämpa matsvinnet Sidan 11

TrialNet är ett internationellt nätverk av forskare som ägnar sig åt att studera, förebygga och tidigt behandla typ 1 diabetes. Vill du delta, kontakta Barbro Gustavsson: barbro.gustavsson@med.lu.se tel 040-39 19 15

www.DiabetesTrialNet.org


4

ANNONS

E N T E M AT I D N I N G F R Å N L U N D S U N I V E R S I T E T 

ANNONS

DAGS ATT RITA OM KARTAN

Typ 1-diabetes 8,19% Sekundärdiabetes 1,15% Oklassificerade 2,11% Lada mild form 1,29% LADA 3,76

Typ 2-diabetes klassisk 70,6%

Typ 2-diabetes ung 2,21%

Typ 2-diabetes relativ insulinbrist 10,7%

Diabetessjukdomarna är långt mer komplexa än man tidigare trott. Det finns blandformer och gråzoner och flera av dem är outforskade. Med den kartläggning av hela sjukdomspanoramat som görs i ANDIS kommer bilden att klarna.

G Å R I N T E AT T K L A S S I F I C E R A

Andra prover I ANDIS gäller kartläggningen av riskgener för de olika diabetesformerna

och för andra följdsjukdomar till diabetes. Proverna kompletteras med frågor om livsstil och förekomst av diabetes i släkten. Trots de noggranna undersökningarna finns det bland de nästan 9 000 ANDIS-deltagarna hundratals som med dagens kunskaper inte går att klassificera. – Egentligen vi vet inte hur många diabetessjukdomar det finns, konstaterar Leif Groop. DIABETES TYP 5B

ANDIS är mer än enbart registrering. Uppföljningen av de enskilda deltagarna kommer att visa hur sjukdomen utvecklas, vilka behandlingar som är bäst och i vilka grupper risken för komplikationer är störst. Idag har ANDIS knappt 8 000 deltagare och studien fortsätter att växa. En motsvarande undersökning, ANDIU, har startat i Upplands län. Leif Groop ser i ett nära framtidsscenario en mer individualiserad behandling och uppföljning av diabetespatienterna,. – Analyserna och provsvaren säger till exempel diabetes ”typ 5b” och då vet vi vilken behandling som är bäst. Vi vet också om vi ska vara särskilt uppmärksam på kompli-

kationer så att vi kan sätta in motåtgärder snabbt. ANDIS är på väg att rita om diabeteskartan och vi kommer att få en mer nyanserad bild av sjukdomarna, säger han. TOR D AJ ANK I

KENNET ROUNA

ter helt i onödan under många år dagligen tagit flera insulinsprutor (se artikel sidan 8).

FOTO: SARA LIEDHOLM

 M

ålet är en mer precis diagnos och utifrån den en effektivare behandling. – Vi diabetesläkare möter denna komplicerade bild hos våra patienter. Vi ser skillnader men kan inte förklara vad de beror på, säger Leif Groop, överläkare, professor i diabetes vid Lunds universitets Diabetescenter och initiativtagare till ANDISundersökningen (Alla Nya Diabetiker i Skåne). I ANDIS bjuds alla i Skåne som insjuknar i diabetes, från noll till hundra år, att delta. Det är första gången diabetes i en hel befolkning kartläggs. – Det är förvånande att ingen gjort detta redan, tillägger han. Deltagarna i ANDIS lämnar fler blodprover som svarar på om patienten har en autoimmun diabetes, typ 1 eller LADA. Utan analys är det inte ovanligt att LADA-patient­ er får fel diagnos och den rätta behandlingen med insulininjektioner försenas (se artikel sidan 5). Än mer avgörande är det för en del av de patienter som insjuknar i MODY-diabetes. En av formerna är mild och behöver ingen behandling. Fel diagnos har gjort att patien-

LADA står för Latent Autoimmune Diabetes in Adults MODY står för Maturity Onset Diabetes in Young

Likheter och olikheter

Visste du att …

Diabetes är inte en utan flera olika sjukdomar. Det gemensamma är att halten av socker i blodet är för hög. Orsaken är framför allt att det är brist på insulin, det livsnödvändiga blodsockersänkande hormonet. Kroppens vävnader kan också ha en försämrad förmåga att ta emot insulinet, så kallad insulinresistens. Den är ofta förknippad med övervikt.   Olikheterna mellan de olika diabetesformerna är dock så stora att man inte kan tala om en diabetessjukdom. Orsaken till sjukdomarna skiljer sig åt, liksom hur de behandlas.

• WHO klassar diabetes som ett lika stort hot mot folkhälsan som malaria, tbc och aids. • En individ har totalt cirka två miljarder betaceller. Tillsammans väger de ett gram. • Insulin är ett livsnödvändigt hormon. Utan det kan vi inte leva. • Mängden cirkulerande socker i blodet motsvarar en sockerbit. • LADA diabetes är vanligare än typ 1 diabetes. • På 1600-talet ordinerades diabetiker att äta socker. • Vi rör oss ungefär ett maratonlopp mindre i veckan än för 100 år sedan


ANNONS

E N T E M AT I D N I N G F R Å N L U N D S U N I V E R S I T E T 

ANNONS

5

DRAGO PRVULOVIC/MALMÖBILD

Tack vare ANDIS fick Arne Tegeling snabbt rätt behandling.

För drygt tre år sedan fick Arne Tegeling diabetes. Eftersom han då var 65 år fick han den mest troliga diagnosen – typ 2 diabetes. Men det var det inte och den tablettbehandling han började med var inte den rätta.

– Jag mådde dåligt av tabletterna och blodsockret blev inte särskilt mycket bättre. Tack vare att jag gick med i ANDIS-undersökningen fick jag snabbt rätt diagnos och rätt behandling, säger Arne Tegeling. I ANDIS (se artikel till vänster) får deltagarna en mer precis diagnos eftersom fler prover och undersökningar genomförs än vad som vanligen görs när en person insjuknar i diabetes. I Arne Tegelings blod fanns antikroppar mot de insulinproducerande cellerna. Det gör det inte om man har diabetes typ 2. – Jag har LADA, en form av typ 1 diabetes som drabbar äldre, säger Arne Tegeling och fortsätter. Den rätta behandlingen då är insulinsprutor och sedan jag började med det mår jag mycket bättre. Han tar fyra sprutor om dagen, en med långtidsverkande insulin, tre med snabbverkande i låga doser, en före varje måltid.

– För mig var det självklart att ställa upp i ANDIS och för forskningen. Att jag själv tack vare det snabbare fick rätt diagnos är ju bara en bonus. Förutom sprutorna och regelbundna tester av blodsockerhalten har diagnosen egentligen inte varit så omvälvande. – Jo, jag har blivit mer observant på vad jag äter, säger han och exemplifierar med fettsnålare mat, magrare pålägg på smörgåsen och att ta mindre av den enstaka efterrätten. – Nån gång ibland marmelad och så får man justera insulindosen efter hur blodsockret ligger, tillägger han. Arne Tegeling hade även med den felaktiga diagnosen sannolikt i ett senare skede fått börja med insulin eftersom blodsockerkontrollen vid LADA utan insulin spårar ur. Många LADA-patienter har den erfarenheten att även om man verkligen försöker ”sköta sig” räcker det inte till.

Arne Tegeling har oftast bra koll på blodsockret. I vart fall de gånger han inte klantar till det. – En gång blandade jag ihop sprutorna och tog en jättedos snabbverkande måltidsinsulin på kvällen istället för det långtidsvekande. Precis när jag drog ut sprutnålen insåg jag mitt misstag. Jag förstod att jag måste få i mig något sött så att inte blodsockret sjunker för lågt. Med ett halvt paket russin fixade jag det. T O RD AJ ANK I

DRAGO PRVULOVIC/MALMÖBILD

S   jälvklart ställa upp för forskningen LADA (Latent Autoimmune Dia­ betes in Adult) är liksom typ 1 dia­ betes en autoimmun sjukdom men den är mildare och drabbar äldre. Eftersom de insulinproducerande cellerna succesivt förstörs av den autoimmuna processen ska LADA förr eller senare behandlas med insulin.   LADA beskrevs för första gången 1986 av Leif Groop och Tiinamaija Tuomi.


6

ANNONS

E N T E M AT I D N I N G F R Å N L U N D S U N I V E R S I T E T 

ANNONS

FOTO: KENNET RUONA 2013

Ur ett vanligt blodprov extraheras DNA som fryses ned i olika koncentrationer till dess det är dags för analys. Av sju milliliter blod extraheras cirka 10 mg DNA vilket kan användas till tusentals analyser. Vartenda prov är märkt för att kunna knytas till information som lämnats av donatorn. Provet från den allra första deltagaren i Botnia-studien i början på 90-talet. Det har sedan fått sällskap av åtskilliga tiotusentals… De äldsta proverna i samlingarna härrör från Malmö Förebyggande Medicin som drogs igång på 70-talet av den framsynte professorn Göran Berglund.

Biobankernas ovärderliga kapital Blodprover, urinprover, avföringsprover, nagelprover, muskel- och fettbiopsier… I forskningens tjänst har människor under de senaste decennierna lämnat prover och detaljerad information om sina liv och leverne. Materialet är en guldgruva för dagens forskare. Förutom de mest kända; typ 1 och typ 2 samt LADA och graviditetsdiabetes, vill forskarna införa diabetestyper som MODY (som inte heller är en utan flera sjukdomar), LADA light och typ 2 diabetes hos unga. Även om varje sjukdomsdiagnos procentuellt sett inte omfattar så många personer, kan rätt diagnos ha en avgörande betydelse för den enskilde individen. I Botnia-studien som firade tjugoårsjubileum häromåret ingår omkring 26 000 individer från över tusen släkter. – Eftersom många genetiska riskvarianter samverkar vid diabetes men ingen ensam dominerar måste undersökningarna vara så här stora för att vi ska kunna få resultat som verkligen är säkerställda, säger Leif Groop, professor vid Lunds universitet och koordinator för Botnia projektet. Ett fynd sprunget ur Botnia-studien är identifieringen av LADA – ett mellanting mellan typ 2 och typ 1 diabetes. Efter upptäckten stod det klart att LADA är efter typ 2 diabetes den vanligaste diabetesformen.

Mängden av provsamlingar hos Lunds universitets Diabetescentrum är enorm och proverna har samlats in under flera decennier. Hållbarheten vid -20 som de flesta förvaras vid, är inte evig. – Men det beror på vilka analyser man ska använda dem till, olika analystekniker ställer olika krav på kvaliteten, säger Esa Laurila som bland annat ansvarar för proverna från Botnia-studien. De äldsta proverna härrör från studien ”Malmö Förebyggande Medicin” som initierades på 70-talet. Och fortfarande används de i studier som leder till nya publikationer och fördjupat förståelse för mekanismerna bakom diabetessjukdomarna. För att minska sårbarheten hos proverna delas extraherad DNA i olika koncentrationer som istället för originalprovet kan plockas fram när det är dags för analys. Med en teknik som heter Genome Wide Association Scan, GWAS, kan man analysera en persons hela arvsmassa (genom). Med hjälp av markörer får man en bild av den genetiska variationen i arvsmassan och därmed om risken för att utveckla specifika sjukdomar. Utvecklingen har gjort att kostnaden för en analys i dag bara är en tredjedel mot för bara

några år sedan. Dessutom blir informationen allt mer detaljerad och omfattande. Det finns därför flera anledningar att spara proverna. – Provernas värde i sig är lågt, det är först i kombination med analyssvaren och annan information som man har tillgång till som de blir värdefulla, säger Esa Laurila. SAR A LIE DHOLM FOTO: SARA LIEDHOLM

 V

id Lunds universitet bedrivs i dag flera andra stora forskningsprojekt vars syfte är att förstå hur sambandet mellan våra gener och vår livsstil leder till sjukdomar som diabetes och hjärt-kärlssjukdomar och hur man på olika sätt ska kunna förebygga eller bota dessa sjukdomar. Skåningarna i allmänhet och malmöiterna i synnerhet är välrepresenterade, men här finns också prover från Finland och Ukraina. – Tack vare att alla deltagare i ANDIS (Alla Nya Diabetiker i Skåne) lämnat prover sedan 2008, har vi i fått ett underlag för att göra en helt ny klassificering av alla diabetessjukdomarna, säger Leif Groop.


ANNONANNONS

B  etacellerna – guld värda Till skillnad från cancerforskarna som i princip haft fri tillgång till den vävnad de forskar på, har diabetesforskarna fått hålla till godo med celler från djur. Men i dag finns möjligheten att på nära håll studera de insulinproducerande betacellerna, vilket inneburit stora framsteg för diabetesforskningen. Betacellerna producerar insulin som hjälper cellerna att ta upp energi i form av socker i blodet. Betacellerna i sin tur tillverkas i bukspottkörteln, en mjuk körtel, 15-20 cm lång som ligger bakom magsäcken. Den är rik på blod och extremt svår att skära i. För att komma åt de åtråvärda betacellerna kan man därför bara studera bukspottkörtlar från avlidna eller försöksdjur. Den nya möjligheten att studera mänskliga celler har gett forskarna nya insikter då experiment visat att många funktioner i många fall skiljer sig mellan människor och djur. När en donator dör tas bukspottkörteln om hand och förs till Uppsala. Där genomgår den en process som innebär att de insulinproducerande betacellerna plockas ut. Betacellerna tillverkas i små ansamlingar, de sk Langerhanska öarna, som sedan renas och kvalitetsbestäms i laboratoriet. De öar som inte används för transplantationer, skickas med bud till forskare inom ett nordiskt samarbete, bland annat till Lunds universitets Diabetescentrum.

Coca cola och grönt äpple? Gott druvsocker Diabetesväskor Kylfodral Dagböcker

FOTO: KENNET RUONA 2013

Beställ på www.diabeticdesigned.se

Där tas de emot av koordinatorn för det humana vävnadslaboratoriet (Human Tissue Lab), Ulrika Krus, som renar upp dem ytterligare innan hon delar upp dem och distribuerar dem vidare till de olika forskarna. – Vi kommer nu att utöka vårt samarbete att även omfatta andra vävnader som är intressanta för diabetesforskning, muskel-, lever- och fettvävnad samt vävnader från blodkärl, lymfkörtlar och mjältar som används för att studera diabeteskomplikationer och typ 1 diabetes. Men betacellerna är fortfarande det viktigaste materialet vi har att tillgå, säger hon. S AR A L I ED H O L M

Triabetes

– den svenska appen du behöver för total diabeteskontroll

SÅ HÄR FUNGERAR TRIABETES

KOST • Registrera vad du äter till frukost, lunch, middag och mellanmål • Svenska livsmedelsverkets databas • Skapa egna måltider

MOTION • Logga alla dina fysiska aktiviteter • Få hjälp med att behålla eller gå ner i vikt

MEDICINSKA VÄRDEN • Lägg in dina blodsocker och blodtrycksvärden • Få påminnelser om att ta tabletter och insulin (Triabetes+) • Månatliga trendkurvor ger dig och din läkare bra översikt

FULL KONTROLL PÅ DIN DIABETES Triabetes™ är ett svenskt digitalt verktyg för dig som lever med diabetes oavsett vilken typ du har. Appen hjälper idag i vardagen att balansera kost, motion och medicinska värden så att du kan se helhetsbilden. Testa appen redan idag! Läs mer på www.triabetes.com

TRIABETES ÄR ETT VARUMÄRKE SOM TILLHÖR DIABETES TOOLS SWEDEN AB

diabetes enklare och lite gladare

etes Diaabll of H ame F

Diabetes Hall of Fame Visst saknas det positiva förebilder med diabetes? Är din favoritkändis med? Hjälp till att bygga upp Diabetes Hall of Fame!

w w w.dia be te s h a l l of f a m e. s e


8

ANNONS

E N T E M AT I D N I N G F R Å N L U N D S U N I V E R S I T E T 

Drygt 20 000 injektioner i onödan

ANNONS

Annika Jönsson med barnen William, 8 år och Ida, 5 år.

När Annika Jönsson var 19 år insjuknade hon i diabetes. Diagnosen blev inte oväntat diabetes typ 1 och med det var behandlingen självklar, flera insulininjektioner om dagen. Men hennes diabetes var ovanligt lättskött, så lättskött att det väckte misstankar. Ett genetiskt test bekräftade misstankarna.

 D

et var inte typ 1 diabetes utan MODY. Då hade det gått 15 år, hon hade tagit fler än 20 000 injektioner och stuckit sig i fingret otaliga gånger. Helt i onödan. – Jättelyxigt att slippa sprutorna. Jag känner mig inte riktigt som en diabetiker längre, säger Annika Jönsson och tillägger. – Jag har haft tur som haft kunniga läkare. MODY-formerna av diabetes är ovanliga (se arikel xxx), ungefär två procent av alla diabetiker har MODY, men mörkertalet är stort. Många har felaktiga diagnoser, typ 1 eller typ 2 diabetes.

Annika Jönsson är ett bra exempel på att en mer precis diabetesdiagnos kan vara till stor nytta för en enskild individ. Utan det gentest hennes läkare föreslog att hon skulle ta hade hennes diagnos fortfarande varit osäker. Hela hösten 1994 var Annika Jönsson förkyld. Den ville aldrig släppa taget. Vid ett besök på vårdcentralen togs ett rutinmässigt blodsocker och det visade för högt värde. På sjukhuset i Lund konstaterades diabetessjukdomen. Hon blev inlagd för att lära sig att hantera sprutorna och testa sitt blodsocker. Behandlingen var fyra insulininjektioner om

dagen och regelbundna stick i fingret för att testa blodsockret. – Men det var inte så besvärligt att vara diabetiker. Jag tog mina sprutor, insulindoserna var pyttesmå, jag testade och sockret låg alltid bra, berättar Annika Jönsson. Så fortsatte det. Efter att dottern Ida föddes för fem år sedan behövde Annika Jönsson inte ta mer än en injektion långtidsverkande insulin per dag. Blodsockret låg ändå lagom lågt och jämnt. Det var då hennes läkare, Martin Ridderstråle i Malmö, erbjöd henne ett gentest för MODY och det blev en fullträff.

– Sedan två år tar jag en tablett på morgonen, testar blodsockret nån gång ibland. Går till läkaren en gång per år och det är aldrig några konstigheter. Annika Jönsson tar ett diabetesmedel som stimulerar insulinfrisättningen från bukspottkörteln. E N A N N A N S O R T S T E R M O S TAT

Nael Shaat, specialist på MODY, beskriver sjukdomen som att patienten har en annan sorts termostat för blodsockerkontroll, nivån är lite högre än normalt men för vissa


ANNONS

E N T E M AT I D N I N G F R Å N L U N D S U N I V E R S I T E T 

ANNONS

9

MODY tillhör de sällsynta diabetessjukdomarna och orsakas av en mutation i generna. I dag är sjukdomen lätt att diagnosticera med hjälp av ett gentest. Nael Shaat, landets ledande expert på ovanliga diabetesdiagnoser, däribland MODY, tycker därför att man alltid ska misstänka MODY när det är något i sjukdomen som inte stämmer…

Det kan vara MODY-diabetes, eller något annat Exeter, i England har en större samling prover. Nael Shaat samarbetar med forskarna i Exeter och utbyter information i svårdiagnosticerade fall. Alla patienter som ska diagnosticeras för MODY kan välja att proverna får användas för forskning. Nael Shaat hoppas att detta ska innebära att forskarna får ett större underlag som kan hjälpa dem att bli ännu bättre på att ställa rätt diagnos. På sikt hoppas han också kunna öppna en särskild MODY-mottagning dit alla patienter med MODY kan gå. – Det skulle garantera att alla patienter får lika behandling och samma kvalitet. SAR A LIE DHOLM

FOTON: DRAGO PRVULOVIC /MALMÖBILD

FOTO: SARA LIEDHOLM

– De flesta som får diabetes hamnar på vårdcentraler eller kliniker ute i landet och hos läkare som inte känner till MODY, säger Nael Shaat som tagit fram nationella riktlinjer för behandling av MODY-patienter. Tack vare den tekniska utvecklingen som ger allt mer information om våra gener, och den ökade förståelsen hos forskarna för vad informationen betyder, har MODY-diagnostiken i dag blivit rutin på klinisk kemi vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö. Kostnaden för ett gentest har också sjunkit drastiskt de senaste åren, från 15 000 kronor till i dag 3 000 kronor. – Det ska jämföras med vad varje diabetespatient kostar samhället i form av årliga ögonbottenundersökningar, läkarbesök, besök hos diabetssjuksköterska, insulin och teststickor ... Dessutom måste man väga in det lidande feldiagnosticerade patienter får utstå. – Med en MODY-diagnos kan de sättas in på en lindrigare behandling eller till och med helt avstå från behandling. Kostnaden för själva testet ska inte vara en anledning för en läkare att avstå från att ställa rätt diagnos, säger Nael Shaat.

Sprutan – ett minne blott …

MODY-former gör det ingenting. Forskning har visat att patienten inte tar skada av det. – I början kändes det konstigt att inte ta insulin men det gick över. Det är verkligen en befrielse att slippa hålla på med sprutorna, säger Annika Jönsson och förklarar varför hon har berättat sin historia. – Jag vill hjälpa till att sätta ljuset på det finns andra diabetesformer, att det inte bara handlar om typ 1 och typ 2. TO RD A JA N KI

SAMLADE I EN BANK

– Jag berättar min historia för att sätta ljuset på att det finns ovanliga diabetesformer som ska skötas på sitt speciella sätt, säger Annika Jönsson som hade fel diagnos i 15 år.

Prover från MODY-patienter från hela landet är i dag samlade i en bank tillhörande klinisk kemi i Malmö som håller på att utvecklas till ett nationellt kompetenscentrum för forskning och MODY-diagnostik. Samlingen är den största i Sverige och utgör ett unikt material för forskarna. Bara enstaka laboratorier i världen, inklusive det världsledande diabetescentret i

Nael Shaat, läkare vid Skånes universitetssjukhus i Malmö och forskare vid Lunds universitets Diabetescentrum.

MODY (Maturity Onset Diabetes in Young) utgör i dag cirka 2 pro­ cent av alla diagnosticerade fall av diabetes. Troligtvis är dock mörkertalet stort. MODY är inte en utan flera typer som skiljer sig åt från varandra. Mer om MODY och andra ovanliga diabetessjukdomar på diabetesportalen.se


10

ANNONS

E N T E M AT I D N I N G F R Å N L U N D S U N I V E R S I T E T 

Om patienten får bestämma Vad skulle man forska på om patienterna fick bestämma? – Ett botemedel, såklart! Men det kommer ju inte imorgon, även om man så länge jag varit med, sagt att ”det kommer inom tio år”, säger Svenska Diabetesförbundets ordförande Fredrik Löndahl. Han anser därför att man borde satsa mer forskning på att göra livet lättare för alla med diabetes.

 I

dag är det stora geografiska skillnader mellan vem som får vad, eftersom det är landstingen som sköter upphandlingarna. För att garantera en likvärdig vård vill Fredrik ­Löndahl minska landstingens inblandning och istället ge staten helhetsansvaret. Han vill också att det ska bli lättare för nya och bättre läkemeFredrik ­Löndahl del att komma in i läkemedelsför­månen, det vill säga subventioneras av staten.

– Varför ska man forska om man inte får omsättning för det man får fram? Det behövs incitament, säger han nämner insulinpumpar och CGM (kontinuerlig glukosmätare, som mäter blodsockernivån dygnet runt) som exempel på bättre hjälpmedel. S V Å R A R E AT T R E K R Y T E R A

Det är viktigt att patienterna deltar i forskningsprojekten, men enligt Fredrik Löndahl har det blivit svårare att rekrytera folk till studier. Orsaken är tidsbrist och ett hårdare arbetsklimat både för vuxna och barn som har svårt att komma ifrån arbete och skola på dagtid. – Det hade varit bra om det fanns ett mer uttalat stöd uppifrån, och kanske möjlighet till ekonomisk kompensation för förlorad arbetsinkomst.

Fredrik Löndahl återkommer till vikten av att förbättra livet och tillvaron för människor med diabetes. – Allmänhetens kunskaper om diabetes är dåliga, och ofta möts man av förutfattade meningar. Vi får fortfarande samtal från föräldrar vars barn inte får följa med på skolutflykter. Det är viktigt att skolpersonalen får utbildning och att tillräckliga resurser satsas så att alla får möjlighet att delta i skolarbetet på lika villkor. Han avslutar: – Det går att leva ett fullgott liv i alla dess dimensioner, om samhället ger oss möjlighet till det. Samhället ska inte bygga upp en massa onödiga hinder.

Nationella programrådet för diabetes, NPR, är ett pilotprojekt som initierades under 2012 av Sveriges Kommuner och Landsting. Bakom etableringen finns det faktum att det existerar stora i landet avseende diabetesvårdens utformning och resultat trots bra kunskapsunderlag. Målet är en bättre diabetesvård i hela landet.

 R

Till Lunds universitets Diabetescentrum kommer forskare från hela världen. Vad anser de gör LUDC världsledande?

Nikolay Oskolkov, Ryssland: – Här finns modern teknik i kombination med välkvalificerade forskare inom alla viktiga delar av biomedicin; molekylärbiologi, genetik, biokemi, nästa generationens sekvensering, bioinformatik med mera. Detta gör att man oberoende av andra kan utföra olika experiment och analyser.

S AR A LIE DHOLM

Rådet som vill jämna ut vårdkvaliteten

ådets huvudsakliga uppgifter är att fortlöpande följa och analysera kunskapsutvecklingen och variationer i vårdpraxis samt utarbeta gemensamma nationella vårdprogram, konsekvensbeskrivningar och förslag till implementeringsstöd. NPR består av sammanlagt 17 personer från professionen, både diabetesläkare och diabetessköterskor från samtliga sjukvårdsregioner, representanter från Svenska diabetesförbundet samt en projektledning. Ett viktigt syfte för NPR:s arbete är således att söka förbättra diabetesvården och utjämna de skillnader som finns mellan olika landsting. Under sitt första verksamhetsår

ANNONS

Rashmi Prasad, Indien: - Vårt gemensamma fokus på diabetes och synergierna som uppstår inom, och mellan, forskargrupper som är specialiserade på olika saker, men som samarbetar kring olika frågeställningar. Det är bara fantasin som sätter gränser, här finns oändliga möjligheter.

har NPR valt att utarbeta vårdprogram som skall kunna användas över hela landet, det vill säga i samtliga landsting och kommuner. Vårdprogrammen rör tre centrala frågor inom diabetesvården: 1. Hur förbättra diabeteskontrollen hos patienter med sämre kontroll (HbA1c över 70 mmol/mol), hos vuxna med typ 1 och typ 2 diabetes samt hos barn med typ 1 diabetes; 2. Grupputbildning för patienter med typ 2 diabetes; 3. Kommunal diabetesvård som främst rör äldre med diabetes. Mot bakgrund av att måluppfyllelsen när det gäller kvalitetsindikatorer i diabetesvården varierar starkt mellan olika landsting och även mellan olika vårdenheter inom samma landsting, initierade NPR en studie för att söka finna framgångsfaktorer, det vill säga faktorer som karaktäriserar en god diabetesvård. Resultatet av denna studie presenteras under hösten 2013 och pekar främst på vikten av tydliga program för diabetesvården, en klar strategi med riktade insatser för patienter med sämre metabol

Claes-Göran Östenson

Sami Alkayyali, Palestina: - LUDC har framstående forskare inom många olika områden inom diabetesforskning och en väl utvecklad infrastruktur med tillgång till mänskliga betaceller, biobanker och välkaraktäriserade grupper av diabetespatienter.

kontroll samt hög prioritering och återkoppling från huvudmannen till verksamheten. Det är således väsentligt att vidmakthålla en dialog mellan huvudmännen, verksamhetsansvariga och diabetesteamet för att kunna ägna sig åt ett kontinuerligt förbättringsarbete.

C LAES - G Ö R AN ÖSTE NSON, PR OF ES S O R O CH ÖV E R LÄK AR E Ordförande i Nationella programrådet för diabetes, Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet, Solna

Jiangming Sun, Kina: - LUDC har de bästa professorerna och möjligheterna att bedriva diabetesforskning. Jag tror att det är mångfalden som gör LUDC världsledande. Här möts folk med bakgrund från olika vetenskapliga områden, från hela världen.


SvD_251x372_Layout 1 2013-10-31 15:52 Sida 3

Hjälp?

Finns det hjärtstartare där du jobbar? Prata annars med din chef. Tillsammans hjärtsäkrar vi Sverige.

Brandsläckare finns på varje arbetsplats. Det borde vara lika självklart med en hjärtstartare och utbildning i hjärt-lungräddning. En hjärtstartare inom 180 sekunder ökar chansen dramatiskt att rädda liv. Ring 0200-180 180 så får du veta hur du kan skapa en hjärtsäker zon på din arbetsplats. Vi tänker hjärtsäkra Sverige. Vill du vara med?

www.hjart-lungfonden.se/180sekunder T I L L S A M M A N S R Ä D DA R V I L I V . H J Ä R T S Ä K R A S V E R I G E Ä R E T T I N I T I AT I V F R Å N H J Ä R T- L U N G F O N D E N I SAM ARBE TE MED BLIWA LIVFÖR SÄKRING OCH AFA FÖR SÄKRING.


12

ANNONS

E N T E M AT I D N I N G F R Å N L U N D S U N I V E R S I T E T 

ANNONS

Är det dags för ett nytt kosttillskott under graviditeten för att förhindra typ 1 diabetes hos det kommande barnet? Två nya vetenskapliga undersökningar pekar i den riktningen.

Skyddar kosttillskott barnet under graviditeten?

Vad kan vi lära av veteranerna?

– Det kan vara så att det är en annan sjukdomsmekanism bland de minsta barnen med ett aggressivare förlopp. Det vet vi inte än, säger Åke Lernmark. Också den finska undersökningen fick samma resultat. Att två av varandra oberoende studier får samma resultat stärker sambandet. – Innan vi vet om blivande mammor borde ta kosttillskott med fosfolipider under graviditeten för att minska diabetesrisken måste våra resultat säkerställas i kliniska undersökningar på gravida och före det måste vi ta reda på om det finns risker med att äta för mycket fosfolipider, säger Åke Lernmark som hoppas att Lunds universitets Diabetescenter kan starta den här typen av undersökning någon gång under nästa år. TOR D AJ ANK I FOTO: KENNET RUONA

Forskargrupperna har analyserat prover från navelsträngar och jämfört halten av en grupp fett, fosfolipider, i blodet. Resultatet visar att låga nivåer av fosfolipider ökar risken för att barnen mycket tidigt i livet insjuknar i autoimmun typ 1 diabetes. – På sikt reser studierna frågan om kosttillskott under graviditeten precis som man idag rekommenderar tillskott av folsyra, säger Åke Lernmark, professor i experimentell diabetesforskning vid Lunds universitets Diabetescenter och en av författarna till den svenska studien. I den, och i en likadan finsk studie, jämfördes halterna av fosfolipider i navelsträgen hos 76 friska barn och 76 som insjuknat i typ 1 diabetes före åtta års ålder. Fosfolipider är en sorts fett vi får i oss med den mat vi äter. Livsmedel rika på fosfolipider är exempelvis sojabönor och äggula. Fosfolipider finns även som kosttillskott. De båda grupperna av 76 barn vardera var parvis väl matchade mot varandra. Till exempel för kön, födelsevikt, mammans ålder och genetisk riskprofil för typ 1 diabetes. Den avgörande skillnaden var insjuknandet i diabetes. – Det viktigaste resultatet är att de barn som insjuknade före fem års ålder hade fötts med brist på fosfolipider. Det är intressant eftersom vi vet att immunsystemet är beroende av fosfolipider, säger Åke Lernmark och fortsätter. – Det kan vara så att bristen försvagar de celler som ska skydda oss mot autoimmuna sjukdomar som typ 1 diabetes.

FOTO: STIG-ÅKE JÖNSSON, MALMÖBILD

Nu vänder forskarna på den gamla frågan varför majoriteten av alla diabetiker förr eller senare får följdsjukdomar. Istället frågar de varför en del veterander inte får det. En av dem som klarat sig är Ulla Wallander i Lund. – Tur eller gener eller något annat. Jag vet inte, säger hon och konstaterar att det knappast beror på en perfekt kontroll av blodsockret under de nästan 60 år hon har haft diabetes. – När jag var ung var behandlingen så mycket sämre. En insulinspruta om dagen, ingen mätning av blodsockret. Det låg säkert skyhögt åtskilliga gånger. De flesta diabetiker får allvarliga komplikationer. För en del kommer de relativt tidigt men för andra inte alls. Tio till femton procent klarar sig. Det finns ungefär 12 000 diabetiker i Sverige som har haft diabetes i mer än 30 år. Ytterligare drygt 1 600 har passerat 50 år. – Ungefär hälften av dessa veteraner har inga kända komplikationer. Av dem som har haft diabetes i mer än 50 år har två tredjedelar klarat sig. Helt klart är de annorlunda och vi vill ta reda hur, ta reda på vad det är som skyddar dem, säger Valeriya Lyssenko vid Lunds universitets Diabetescenter. Hon leder Prolong-studien som ska försöka räta ut frågetecknen genom att jämföra de

som haft diabetes i mer än 30 år utan komplikationer med diabetiker som tidigt drabbats. Gränsen 30 år har valts därför att den största risken då är över. Prolong startade i Skåne men har fått efterföljare på många platser. Hittills har knappt 200 deltagare rekryterats, i Malmö/ Lund, i Stockholm, Göteborg, Umeå och Luleå. Antalet är för lågt för att säkra vetenskapliga slutsatser ska kunna dras. Deltagarna lämnar blodprov för analyser av gener, blodfetter och besvarar frågor om livsstil, diabetes och andra sjukdomar både egna och i den närmaste släkten. – Kan vi ta reda på vad som skyddar veteranerna kanske vi med läkemedel kan kopie-

ra den mekanismen och förebygga komplikationer hos andra diabetiker, säger Valeriya Lyssenko.

Ulla Wallander har inga komplikationer trots diabetes i snart 60 år.

PROLONG står för: PROtective genes in diabetes and LONGevity TOR D AJ ANK I


ANNONS

E N T E M AT I D N I N G F R Å N L U N D S U N I V E R S I T E T 

ANNONS

Nyheter från forskningsfronten – diabetesportalen.se I augusti 2007 föddes diabetesportalen.se. I dag är den Sveriges största hemsida om diabetes och diabetesforskning som riktar sig till en intresserad allmänhet. Sidan ägs av Lunds universitets Diabetes­center. diabetesportalen.se rapporterar om forskningsnyheter, både som skrivna artiklar och inspelade videointervjuer. Rapporteringen spänner inte enbart från Lunds universitets Diabetescenter (LUDC), utan från hela världen. Urvalet av vad som ska publiceras görs av portalens två redaktörer. – Det finns ett behov av och intresse för information om diabetesforskning och behandling. diabetesportalen.se och andra utåtriktade aktiviteter är ett sätt att tillgodose detta behov, säger Leif Groop, professor i diabetes och endokrinologi vid Lunds universitet och koordinator för LUDC. På diabetesportalen.se finns även fördjupningsartiklar där skillnader och likheter mellan de olika diabetessjukdomarna, där viktiga vetenskapliga undersökningar beskrivs och där aktuella doktorsavhandlingar presenteras. Även fördjupande porträtt av forskare och deras arbete finns på hemsidan. Via en frågelåda kan läsarna ställa frågor till experterna. På en annan avdelning ”Min historia” kan patienter och anhöriga berätta om hur det är att leva med diabetes. Diabetesportalen.

 Bättre förståelse om ärftliga faktorer och samspelet med omgivningen kommer att leda till bättre individanpassade behandlingar och bättre förebyggande åtgärder.

Hindrik Mulder  Ämnesomsättningen i insulinceller och mitokondriens betydelse för insulinfrisättning normalt och under utveckling av typ 2 diabetes. Du kan också följa diabetesportalen.se på Facebook www.facebook.com/Diabetesportalen.se

Då kan du hjälpa forskarna. De vill ha ett blodprov av dig som visar om du har autoantikroppar mot insulin. och frågan är vad som skiljer dem från dem som gör det. FOTO: KG PRESSFOTO

 A

 Vad forskar du om?   Varför är det viktigt?

 Samspelet mellan gener och kost samt risken för typ 2 diabetes, fetma, dålig blodfettsprofil och hjärt-kärlsjukdom. Forskningen handlar bland annat om mättnadshormoner, bakterier i tarmen samt risken för cancer. Målet är att utveckla en mer effektiv förebyggande strategi.

 Vi tror att en orsak till att insulinfrisättning sviktar vid typ 2 diabetes är rubbad ämnesomsättning och kontroll av mitokondrier.

Eva Degerman

Har du typ 1-diabetes i släkten? utoantikropparna signalerar att immun  systemet har startat ett angrepp på de   insulinproducerande cellerna. Det är så den autoimmuna process som kan leda till typ 1 diabetes startar. Fullföljs attacken är sjukdomen ett faktum. Typ 1 diabetes har ärftliga inslag, det är därför forskarna är intresserade av släktingar till typ 1 diabetespatienter. De som har autoantikroppar erbjuds att delta i en undersökning för att ta reda på om det går att förebygga typ 1 diabetes genom att äta insulin. De med autoantikroppar kommer att följas med mer regelbundna kontroller för att studera förloppet och för att upptäcka sjukdomen på ett tidigare stadium. Långt ifrån alla med autoantikropper insjuknar

Vi ställer två frågor till gruppsledare på LUDC:

Marju OrhoMelander

se länkar också till andra massmedia som publicerar intressanta nyheter. Det finns även möjlighet att prenumerera på nyheter. – diabetesportalen.se har vuxit fram till den bästa svenska informationskällan om diabetesforskning, inte bara för allmänheten utan även för oss forskare, säger Åke Lernmark, professor i experimentell diabetesforskning vid LUDC. TO RD A JAN K I

13

att kartlägga orsaker och beskriva förloppet då typ 1-diabetes är på väg att utvecklas. Det slutgiltiga målet är att förhindra sjukdomen. I undersökningen kan alla som har en nära släkting med typ 1-diabetes, som själva är friska och är mellan 4 och 45 år gamla delta. Med nära släkting menas föräldrar, syskon, kusiner, mor- och farföräldrar. – Hjälp oss att försöka lösa diabetesgåtan, manar Åke Lernmark, professor i diabetesforskning och huvudansvarig för studien. T O RD AJ ANK I

Åke Lernmark

Det är inom ramen för TrialNet-Skåne undersökningen genomförs. Det övergripande målet för TrialNet internationellt är

Intresserad? Anmäl dig till sam­ordnaren för TrialNet-Skåne Barbro Gustavsson. E-post: Barbro.Gustavsson@med.lu.se Telefon: 040 39 19 15

 Cellulära mekanismer som styr fettcellens energiomsättning normalt och vid övervikt och diabetes.   Övervikt är en viktig riskfaktor för utveckling av diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Klarläggande av nya mekanismer är viktigt i sammanhanget för att kunna förebygga och behandla övervikt och diabetes.

Maria Gomez  Både stora och små blodkärl i kroppen drabbas vid diabetes vilket kan leda till stroke och hjärtinfarkt, samt skador i njurar, fötter och ögonbotten. Varför det är så och hur det går till är fortfarande oklart. Vi vill därför förstå bakomliggande mekanismer för kärlsjukdomar vid diabetes och utforskar nya principer för behandling av kärlkomplikationer.   Diabetes är ett gigantiskt hälsoproblem som drabbar hundratals miljoner människor. Diabetes kan ännu inte botas så strategier för att begränsa diabetesrelaterade skador på blodkärlens väggar är särskilt angelägna.


14

ANNONS

E N T E M AT I D N I N G F R Å N L U N D S U N I V E R S I T E T 

ANNONS

Från idé till läkemedel Det stora genombrottet   Många typ 2 diabetiker behandlas i dag med “DPP-4-hämmare”, läkemedel som motverkar att det blodsockersänkande hormonet GLP-1 bryts ned i kroppen. Bakom upptäckten står professor Bo Ahrén, verksam vid Lunds universitets Diabetescentrum.

I 

Istället för att skjuta upp tidpunkten då typ 2-patienterna börjar ta insulin, har man behandlat patienter med insulin i kombination med DPP-4-hämmare. – Om man tar det med insulin, så kan man förstärka effekten av insulinet utan att det blir en ökad risk för känningar eller viktuppgång, och det är två problem som man har vid insulinbehandling, förklarar Bo Ahrén. Genom att framkalla en insulinkänning så att patienterna fick lågt blodsocker kunde forskarna studera den molekylära mekanismen bakom varför DPP-4-hämmaren skyddar mot just detta. – De skyddar genom att de stärker det vi kallar motreglering mot lågt blodsocker, så när blodsockret sjunker så frisätts hormonet glukagon som finns i kroppen och som ser till att levern frisätter socker för att få upp blodsockret. Och det är väldigt viktigt att man har den processen för att motverka ett för lågt blodsocker, och den är delvis satt ur spel när man tar insulin, eftersom insulinet motverkar detta. Men om man då ger en DPP4-hämmare så kan man bevara ett normalt motregleringssvar, säger Bo Ahrén.

I dag vårdas omkring 15 procent av patienterna på sjukhus i Europa på grund av diabetes eller diabetesrelaterade komplikationer och diabetes riskerar att utgöra den främsta orsaken till för tidig död för dagens och framtida generationer. 10-12 procent av den totala sjukvårdsbudgeten används redan idag till diabetesrelaterad hälso- och sjukvård. Kommer samhället ha råd att behandla alla patienter när antalet som drabbas av diabetes och dess följdsjukdomar ökar? Istället för att sätta in läkemedel som enbart behandlar symptomen behöver vi utveckla behandlingar som förebygger eller i bästa fall botar sjukdomen. Detta kräver att stora resurser satsas på forskning och innovationsarbete kring de bakomliggande sjukdomsmekanismerna. De senaste åren har kunskapen om diabetessjukdomarna och deras komplexitet ökat enormt. Detta är en förutsättning för att komma till nästa steg; att pröva nya innovativa läkemedel på patienter, få dem godkända och få dem lanserade på marknaden. Forsk-

S AR A LI ED H O LM

Lätt att smörja in, kladdar inte Allpresan® diabetic är en fotkräm i skumform som innehåller karbamid – speciellt utvecklad för att vårda och stärka hudbarriären på den diabetiska foten. För daglig användning. Kliniskt dokumenterad.

Stöd forskningen

 F

orskning kostar pengar. Mycket pengar. När de traditionella finansiärerna satsar på ”tryggare” projekt, kan donerade medel användas till mer vågade som annars inte kommit till stånd. Bo Hjelt fick diabetes i mitten på 90-talet. Med en framgångsrik karriär bakom sig och en stor förmögenhet fick han 2008 idén att donera 25 miljoner kronor till forskning Bo Hjelt om diabetes. Avkastningen på pengarna delas varje år ut till yngre forskare med spännande idéer. – Det är roligt att kunna stödja kreativa forskningsprojekt. Har man själv haft turen att vara framgångsrik är det kul att kunna hjälp andra, säger han.

ningen på det tidiga stadiet är resurs- och tidskrävande. En utmaning är därför att hitta metoder för att involvera läkemedelsindustrin och andra delar av näringslivet som kan tillföra kompetens, finansiering och marknads- och patientperspektiv, på ett tidigare stadium än idag. Vid LUDC arbetar vi aktivt med att öka takten av innovationer som kan komma diabetespatienter till nytta. Arbetet med innovation på LUDC intensifierades i 2010, då medel från EU:s strukturfonder beviljades för att öka innovationstakten från miljön. Några nyckelkomponenter identiferades vara viktiga för att öka innovationstakten; skapa forum för möten mellan akademi och industri, kulturförändring inom den akademiska miljön för att öka intresse och kunskap om innovation och slutligen att utveckla kommersialiseringsprocesser, tex för att identifiera och bedöma potential hos forskningsbaserade innovationsprojekt, , verifiering av maknadspotential, identifiering av kunder och av samarbetspartners. Som ett led i att

OPTIMAL FOTVÅRD FÖR DIABETIKER

FOTO: STIG-ÅKE JÖNSSON/MALMÖBILD

nkretiner kallas de tarmhormon som frisätts när man äter. Bo Ahrén har arbetat med inkretinbehandling av typ 2 diabetes sedan 80-talet, då de såg att vissa tarmhormoner sänker blodsockret, framför allt det som heter GLP-1. – Eftersom GLP-1 bryts ned i kroppen av enzymet DPP-4, utvecklade vi, i samarbete med andra forskare, en hämmare av DPP-4 som gör att tarmhormonerna som sänker blodsockret stannar kvar i kroppen, berättar han.
 2001 presenterades den första studien som visade att detta var möjligt. DPP-4-hämmaren Bo Ahrén utvecklades till ett läkemedel som lanserades 2006. I dag används det över hela världen av 10-20 procent av alla patienter med typ 2 diabetes. – DPP-4-hämmare har också de fördelarna att det sänker blodsockret utan risk för lågt blodsocker, så kallade insulinkänningar, eller problem med viktökning, säger Bo Ahrén. Tillsammans med sin forskargrupp fortsätter Bo Ahrén att studera de molekylära mekanismerna bakom DPP-4-hämmarna.

Det finns idag inget sätt att bota folksjukdomen diabetes. De flesta mediciner som används av dagens diabetespatienter utvecklades för flera decennier sedan och hjälper bara till att hålla sjukdomen i schack. Varför kommer det inga nya effektivare läkemedel eller rentav botemedel?

Du kan också skänka pengar till forskningen om diabetes vid Lunds uni­ versitets Dia­betescentrum: Våra kontonummer är: Plusgiro 5 89 93-7 Bankgiro 830-6599 Märk din gåva med ordet “Diabetes” Mer information: http://diabetesportalen.se/om-oss/ stoed-forskningen-paa-ludc/

HMI Care • Box 9119 • 400 93 Göteborg • tel:031-682660 • www.allpresan.se

AZ_dia_s_210x297_FP.indd 1

25.11.11 11:00


ANNONS

E N T E M AT I D N I N G F R Å N L U N D S U N I V E R S I T E T 

ANNONS

15

– Hur skapar vi det? öka samarbete mellan akademi och industri arrangerade LUDC nyligen en europeisk konferens, Innovation in Diabetes: European Action Summit (IDEA Summit). Där samlades företrädare för ledande diabetescentra i Europa, globala läkemedelsbolag och andra intressenter. Syftet med mötet var att tillsammans enas om ett svar på frågan; Hur ska vi tillsammans kunna öka innovationstakten så att forskningen snabbare kommer diabetespatienter till godo? För att ge nya innovationer ytterligare draghjälp krävs även en politisk vilja att få ut nya läkemedel på marknaden. Detta kräver ett större engagemang hos länders ledare som hittills inte verkar inse vad som händer om vi inte lyckas öka takten från laboratoriet till patienten. Sist, men inte minst, krävs patienternas medverkan; dels måste patienterna vara med och påverka vilken riktning forskningen ska ta, dels måste patienterna själva bidra till forskningen som det viktigaste och helt oumbärliga underlaget. Både akademin och industrin efterfrågar fler mötesplatser, såväl nationellt som internationellt. IDEA Summit var en sådan mötesplats och förhoppningsvis har vi kommit ytterligare en bit på vägen mot det stora genombrottet i diabetesforskningen. S A RA L IE D H O L M

Thomas Falk, 56 Urmakare, lever med diabetes typ 1 sedan 30 år ”Accu-Chek Mobile är den bästa mätare jag haft. Allt är med – mätare, lansett och test. Och man slipper alla lösa testremsor. Det är så enkelt! När jag ska upp och meka med spelverket i Stadshustornet i Stockholm vill jag inte ha något onödigt pill. Som urmakare är ju livet ganska pilligt ändå.”

Den testremsefria blodsockermätaren Allt-i-ett – mätare, lansett och test 50 test i en kassett Smidigare test – inga stickor, inget skräp Läs mer på accu-chek.se eller ring 020-41 00 42

F O T O : M AT S J Ö N S S O N


Besรถk vรฅr hemsida

www.novonordisk.se

Diabetesforskning vid Lunds universitet  

Bilaga i Svenska Dagbladet om diabetesforskning vid Lunds universitet. Från Lunds universitets Diabetescentrum (LUDC) och Exodiab. 2013.