Page 1

fl ip fo r

Waka waka this time for Africa Porträtt: Sigrid Stjernswärd Doktorander mer nöjda nu

sh

TEMa: djurförsök

li

Djur i forskningens tjänst

g

Personaltidning för medicinska fakulteten vid lunds universitet

En

närv!

Nr 4 | 2013


Djur i forskningens tjänst Det här numret fördjupar sig i djurförsök. Ett ämne som engagerar och väcker känslor. Närvs redaktörer fick klä sig i ”scrubs” och följa med till ett djurhus. De flesta forskningsprojekt som använder djur vid Medicinska fakulteten är finansierade av allmänna medel från till exempel Vetenskapsrådet eller intresseorganisationer som Cancerfonden eller Hjärt-lungfonden. Alla som vi pratat med för den här temadelen har understrukit att djurförsök endast görs när forskningen inte kan göras på annat vis och dessutom under hårt reglerade former. Temadelen börjar på sidan 8 och där kan ni bland annat träffa universitetsveterinären som förespråkar en öppen kommunikation kring djurförsök. Genom att berätta kan vi skingra de värsta fantasibilderna, menar han. Även i detta nummer sträcker sig temat över den engelska delen och där

kan ni stifta bekantskap med en djurskötare och en forskare som använder djurförsök för att hitta bästa möjliga behandling till patienter med Parkinsonsoch Huntingtons sjukdom. Vi skriver även om fakultetens satsning på Afrika. Titeln wacka wacka (titelsången för VM i fotboll 2010 i Sydafrika) är en uppmaning och betyder Närvredaktörerna Elisabeth Dawson och ungefär ”gör det”! på språket Sofia B Liljedahl luftduschade och omklädda för Fang. Många spännande proett besök i djurhuset. jekt pågår och är på gång. FOTO: Charlotte Carlberg Bärg Forskarutbildningen vid Lunds universitet har utvärderats och på Medicinska fakulteten är Trevlig läsning! kvinnor nöjdare än män med forskarutbildningen, åtta av tio har fått kurs- Sofia b liljedahl, redaktör utvärdering efter avslutad kurs men arbetet med individuell studieplan kan bli bättre. Närv har träffat en doktorand, läs om hennes vardag på sidan 5.

Missa inte: 4

Waka waka this time for Africa

8

Djur i forskningens tjänst

sofia_b.liljedahl@med.lu.se Kontakta mig gärna med tips & idéer!

Ansvarig utgivare Johanna Sandahl, kommunikationschef

Redaktionsråd Anna Appelberg, Anna Arstam, Annika Jögi, Björn Martinsson, Elsa Warkander, Eva Bartonek Roxå, Helena Christianson (studentrepresentant), Jens Persson, Johanna Sandahl, Juan Merlo, Karin Frydenlund, Karl Swärd, Katarina Branzén, Katrin Ståhl, Olle Dahlbäck, Nina Nordh, Carola Tilgmann, Viktoria Klingenfors, Åsa Hansdotter, Kajsa Johnsson, Elisabeth Dawson, Sofia B Liljedahl och Mohsin Mohammed

OMSLAGSFOTO Närv & nerve Charlotte Carlberg Bärg

Redigering Sofia B Liljedahl, redaktör

Tryck Lenanders Grafiska AB

foto till vänster: Charlotte Carlberg Bärg, Kennet Ruona och Mikael Risedal

adress Kansli M, Hämtställe 66 BMC F12, 221 84 Lund Tel: 046-222 00 00 (vx) www.med.lu.se/narv

2


PORTRÄTT

Sigrid Stjernswärd, sjuksköterska född och uppvuxen i Schweiz numera bosatt i Skåne, saknar Alperna.

Sigrid med S... Sigrid Stjernswärd, sjuksköterska med bl a schizofreni som forskningsfält, född och uppvuxen i Schweiz numera bosatt i Skåne. Tja – det är tydligt att bokstaven S löper som en röd tråd i Sigrids liv. - Mina föräldrar flyttade till Schweiz innan jag föddes och planerade att stanna i tre år men nu, 40 år senare, bor min mamma och två av mina systrar fortfarande kvar, berättar Sigrid. När det var dags att plugga på universitet bestämde sig Sigrid för att flytta till Sverige för ett ”sabbatsår”. Sabbatsåret blev till 20 år - livet i Sverige kom liksom emellan flytten tillbaka. - Kanske flyttar jag tillbaka någon dag. Det jag saknar är framförallt Alperna – det är lite ”Sound of Music-känsla” när man kommer upp i bergen! I övrigt är Schweiz ett ganska konservativt land och Sigrid tror att kvinnliga forskare har betydligt svårare att hävda sig där än i Sverige. - Kanske är det inte så konstigt med tanke på att den sista kantonen i Schweiz införde kvinnlig rösträtt först 1990 – lite svårt att svälja när man nu bott i Sverige så länge, tycker Sigrid. Sigrid är tvåspråkig och när hon först kom till Sverige tänkte hon på franska, men skrev på svenska. Hon saknade

”känslan” i svenskan och språket blev lätt uppstyltat. Idag tycker hon att det är franskan som börjar bli rostig. Att språk ständigt förändras märker hon när hon åker tillbaka till Schweiz och hälsar på. Förutom en svensk sjuksköterskeexamen har Sigrid läst konst och psykologi. Hon slog ihop ämnena i sin forskning där hälsa och kommunikation har varit huvudspåren och tog fram ett nätbaserat självhjälpsverktyg för anhöriga till personer med depression och schizofreni. - Psykisk ohälsa är vanligt men fortfarande tabubelagt. Anhöriga har ett stort behov av stöd och information, något som vården inte erbjuder i den utsträckning som behövs. Då kan nätet vara en bra kanal för information och möten med andra i liknande situation. Mellan de vetenskapliga artiklarna skriver även Sigrid andra texter - noveller, bloggar och hon är förtjust i kreativt skrivande. Vid ett besök på en bokloppis för några år sedan, hittade hon av en slump en bok författad av en annan Sigrid Stjernswärd som föddes i slutet av 1800-talet. - Ja, jag blev väldigt förvånad när jag slog upp boken som handlade om busiga barn och ”mitt” namn stod där! Och vem vet - kanske blir även Sigrids skrivbordsalster en bok någon dag. Text & Foto: Åsa Hansdotter

3


En cykelambulans i Chiunda, Malawi. Ambulanserna har bidragit till att kraftfullt minska dödligheten bland födande mödrar och är ett resultat av en Sida-finansierad utbildning som Avdelningen för socialmedicin och global hälsa genomfört. FOTO: Mary Sibande

Waka waka this time for Africa.. Afrika är i snabb utveckling, inte minst när det gäller telekommunikationer. Befolkningen ökar också snabbt: år 2050 kommer var femte människa på jorden att vara afrikan. Det är viktigt att demokrati och hållbar ekonomi går i samma takt. Därför vill Medicinska fakulteten nu satsa på samarbete med Afrika, menade dekanus Gunilla Westergren-Thorsson. Hon inledde en seminariedag i oktober inriktad på fakultetens samarbete med Afrika idag och i framtiden. Vid seminariet talade Anette Agardh och Karen OdbergPettersson från Avdelningen för socialmedicin och global hälsa om det arbete man bedrivit i Afrika ända sedan 2006. Arbetet har gällt vidareutbildning av barnmorskor och förlossningsläkare, som genomfört olika projekt i sina hemländer och sedan ofta fått viktiga poster inom hälso- och sjukvård, myndigheter och organisationer. – Det har varit en av de rikaste erfarenheterna yrkesmässigt i mitt liv, att se hur mycket skillnad våra utbildningar kunnat åstadkomma! sa Karen Odberg-Pettersson. Avdelningen har nu ett stort nytt Sida-uppdrag för forskning, utbildning och IT-utveckling i sju afrikanska och tre asiatiska länder. Andra LU-forskare redogjorde för det arbete som gjorts inom området infektionsmedicin. Där har bl.a. en forskargrupp länge studerat HIV i Guinea-Bissau, där det inte bara finns den vanliga formen av sjukdomen (HIV-1) utan också en annan och lindrigare form (HIV-2). – Visst är det svårt många gånger i Afrika. Vi har bland

annat haft problem med dålig elförsörjning och krångliga provtransporter – en gång fick våra provlådor köras landvägen genom hela Senegal för att flyget inte fungerade. Men vi har ändå fått fram publicerbar forskning, så arbetet har varit till nytta både för Västafrika och för fakulteten, menade Fredrik Månsson. Per Björkman har arbetat med HIV och TBC i Etiopien. Där har han byggt upp ett samarbete med vårdcentralerna längs den tungt trafikerade huvudvägen till Djibouti. – Det är ett nätverk som säkert kan användas även av andra än oss infektionsmedicinare, trodde han. I december reser vicedekanen Cecilia Lundberg och fakultetens internationella chef Karin Frydenlund med en LU-delegation till södra Afrika. Hela fakultetsledningen ska sedan nästa höst besöka tre-fyra afrikanska universitet som fakulteten redan samarbetar med. Till dess ska samarbetena med Afrika kartläggas ytterligare, stipendiemöjligheterna för doktorander och masterstudenter ses över och rutiner för ”joint/double PhDs” byggas upp. Det ska också skapas en portal för forskningsprojekt i Afrika som studenter kan anmäla sig till. text : Ingela Björck

4


Doktorander nöjdare nu!

Forskarutbildningen vid Lunds universitet har utvärderats och på Medicinska fakulteten är kvinnor nöjdare än män med forskarutbildningen, åtta av tio har fått kursutvärdering efter avslutad kurs men arbetet med individuell studieplan kan bli bättre. Hur är det att vara doktorand 2013? Närv bad Angelica Palm att svara på några av frågorna från enkäten. Angelica Palm är doktorand vid Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap i Lund och tillhör gruppen klinisk virologi. Hon är biomedicinare i grunden och påbörjade sin forskarutbildning direkt efter sin examen för tre år sedan. Det senaste året har hon varit en av sex doktorandrepresentanter i forskarutbildningsnämnden. Utbud av kurser? Det är ett smalt kursutbud men det betyder inte att jag hade sökt fler om jag hade kunnat. Vi är så många doktorander och alla kan inte vara nöjda med utbudet. Kursutvärdering? Jag kan inte minnas att jag inte fått möjlighet att göra en kursutvärdering och jag fyller alltid i dem. Jag har varit engagerad i forskarutbildningsnämnden sen förra året och har fått en annan förståelse för hur det fungerar och varför vissa saker är viktiga. Handledningens omfattning? Jag får tillräckligt med handledning. Även om jag vet att min handledare är väldigt upptagen har jag aldrig känt att jag inte får den handledingstid som jag behöver. Förekomst av Individuell studieplan? Jag har en studieplan, men förstod inte vikten av den innan jag satt i forskarutbildningsnämnden. Som doktorand tror jag att man lätt ser det som ett uppföljningsverkyg för fakulteten. Om studier ändrar riktning eller inte går enligt plan så kan det

Angelica Palm i labbet där hon studerar HIV virus. Hon var i Guinea Bissau under september för att samla in prover.

kännas som ett misslyckande och man vill tona ner det. Nu ser jag poängen i att göra uppdateringen för min egen skull. Det är bra att fakulteten vill satsa på individuella studieplaner. På min institution skickas ett mejl ut en gång per år för att påminna om att den ska uppdateras. Men jag vet att det inte görs på alla institutioner och då är det lätt att det glöms bort. Hur trivs du? Jag trivs särskilt bra med att jag är delaktig och att jag har friheten att kunna lägga upp min tid som jag behöver och vill. Samtidigt som jag jobbar för mig själv så har jag har en handledare och är anställd men det handlar ändå om min examen. Det kan faktiskt vara en lite svårhanterlig situtation.

Vad handlar ditt doktorandprojekt om? Det handlar om HIV och hur det ser ut i olika sjukdomsgrupper. Vi vill ta reda på vad det är som påverkar om man avancerar Hallå där! anna Arstam, BITRädande Utbildningschef till Aids snabbt eller långsamt. Vi har tittat på olika subtyper Vilka punkter i utvärderingen ska fakulteten fokusera på nu? av HIV 1 där det verkar finnas Vi behöver bli bättre på uppföljningen av de individuella studieplanerna och förmedla vissa skillnader. Nu ska vi titta på värdet och nyttan för både doktoranden och handledaren att ha en levande plan. Vi både HIV 1 och HIV 2 och se hur vill också bredda vårt kursutbud så att doktoranderna har fler kurser att välja mellan. viruset inom en individ utvecklas Under året har en arbetsgrupp tagit fram ett förslag på hur man kan förbättra utöka över tid. För HIV 1 har det konoch utveckla våra statistikkurser. Till våren kommer vi också att erbjuda en ny kurs staterats att det är kopplat till i Vetenskapligt skrivande ”Att skriva och granska ett vetenskapligt manuskript”. Vi kommer också att utöka handledarutbildningen och arbeta för ett bättre mottagande sjukdomsprogession men det av utländska doktorander. har inte gjorts så mycket studier på HIV 2. Här finns hela rapporten: Perspektiv från doktorander, doktorsalumner och handledare, rapport 2013:270. Den finns på http://www5.lu.se/upload/Planering_och_utvardering/Rapporter/UtvRapp270Forskarutbildning.pdf

5

text & foto: Sofia B Liljedahl


Internationellt

Making participation a reality! FOTO: Sofia Wahlström

På studentkonferensen Making participation a reality: An International Occupational Therapy initiative i Southampton deltog 22 arbetsterapeuter från termin 4 och två lärare, Maria Haak och Ragnhild Cederlund från Medicinska fakulteten.

Efter två års förberedelser med flera besök och lärarutbyten mellan arbetsterapeutprogrammet vid University of Southampton och Lunds universitet genomfördes slutligen den första internationella studentkonferensen mellan de båda utbildningsprogrammen. Vi möttes av en stor grupp entusiastiska lärare och 35 engelska studenter från termin 5 för en välkomstlunch med mingel. Studentkonferensen öppnades genom ett välkomsttal av Associate Dean Dr Sue Colley och en gästföreläsning av en framstående arbetsterapeut och entreprenör, Jackie Pool, för att inspirera studenter och lärare i ämnet arbetsterapi. På eftermiddagen delades studenterna in i workshopsgrupper med uppgift att bland annat undersöka arbetsmiljöer och särskilda behov hos en åldrande arbetsstyrka, tillgänglighet i bostaden hos äldre personer, äldres aktivitetsrepertoar genom livet och sensorisk stimulering hos äldre personer med demens. Ett flertal positiva volontärer ställde upp i varje

grupp för intervjuer, några deltog i praktiska övningar och andra öppnade sina hem för observation av tillgänglighet i bostaden. Efterföljande dagar fortsatte i mixade arbetsgrupper och på samma spår som dag ett med intensiva workshopsarbeten med en avslutande presentation för lärare, studenter, volontärer och andra inbjudna från fakulteten. Tre studenter från samma kurs som inte hade möjlighet att följa med deltog i konferensen på hemmaplan genom webb, Skype och Google Hangout. Konferensen blev en succé som kommer att återupprepas i Lund hösten 2014. För mer information: www_med_lu_se/internationell_kommittee_foer_arbetsterapi

TEXT: Ragnhild Cederlund docent och lektor vid arbetsterapeutprogrammet

Mastersuppsatser presenterades i Amman I oktober fick sex studenter från mastersprogrammet i medicinsk vetenskap och specialistsjuksköterskeprogrammen möjligheten att resa till Amman för att tillsammans med masterstudenter vid Faculty of Nursing vid University of Jordan presentera sina masterprojekt vid ett gemensamt studentsymposium i Amman. Förutom att presentera sina uppsatser fick studenterna möjlighet att besöka vårdinrättningar och lära sig mer om förhållanden i Jordanien. Studenternas presentationer höll en hög vetenskaplig nivå och berörde aktuella ämnen såsom palliativ vård, psykiatrisk omvårdnad, rehabilitering och primärsjukvård. Syftet med detta gemensamma symposium var att möjliggöra för kunskapsutbyte mellan respektive fakulteters studenter på avancerad nivå, samt att etablera en plattform för fortsatt samverkan mellan studenter och forskare. Och inte minst att möjliggöra för en ökad förståelse och insikt i olika kulturella förhållanden. Symposiet sändes via videolänk och kunde följas i Health Sciences Centre av övriga studenter och lärare. Vi hade några

Anette Ahlin Gullers presenterar sin uppsats med titeln To live with colorectal cancer – experience of participation in treatment and care. FOTO: Anna Arstam

mycket givande dagar, där såväl lärare som studenter gjorde många nya erfarenheter! Text: Agneta Malmgren Fänge programdirektör Masterprogrammet i medicinsk vetenskap

6


Vad gör en projektkoordinator? Närv frågar Anna -karin Abelsson Vad gör en projektkoordinator? Det varierar väldigt mycket beroende på vad som händer i forskargruppen, men jag styr det delvis själv. En viktig uppgift är att knyta ihop olika personer som deltar i samma forskningsprojekt. Att skriva anslagsansökningar, hjälpa våra doktorander med hanteringen av manuskript till vetenskapliga publikationer och att Anna-Karin Abelsson är pro- ansvara för vår hemsida är jektkoordinator på Enheten för andra exempel.

Hänt Vetenskapsrådets anslag för unga forskare Kan demenssjukdomar hänga samman med insulinresistens? Kan blodfettssänkande statiner bli en tilläggsbehandling mot cancer? Hur mångfaldigar man blodbildande stamceller? Vilken roll spelar de sockertransporterande GLUT-proteinerna? Och vad betyder mikroRNA för hjärnans förmåga att motstå påfrestningar? Dessa frågor studeras av de fem LUmedicinare som fått del i Vetenskapsrådets anslag för unga forskare: Malin Wennström, Signe Borgquist, Kenichi Miharada, Karin Stenkula och Johan Jakobsson. Deras forskning presenteras på www.med.lu.se/forskning/vr_anslag_2013

Öppet hus på Medicon Village Många medarbetare vid Lunds universitet tog chansen och besökte Lunds universitets nyinflyttade cancerforskare på Medicon Village när det var öppet hus den 19 november. Cancerforskarna bjöd på speed-presentationer av sin forskning och dessutom rundvandring i lokalerna.

klinisk och molekylär osteoporosforskning.

Det är stor bredd i dina arbetsuppgifter – hur ser du på det? Det är roligt att få nya saker på sitt skrivbord som ska lösas! Eftersom variationen är så stor lär jag mig nya saker hela tiden. Men gemensamt är att mycket handlar om att prioritera, samordna och att underlätta kontakterna mellan mina kolleger och olika samarbetspartner. Moderator Lisa Kirsebom frågar ut Christer Larsson om hans

Vilka projekt är aktuella just nu? Vi arbetar med att återuppta ett kliniskt projekt inom osteoporos där vi använder operationsprover från lasarettet i Trelleborg. Jag hjälper till att knyta ihop de personella resurserna och har även arbetat med etikansökan. Ett annat exempel är en internationell hematologisk studie där vi deltar tillsammans med forskare i Utrecht, Oslo och Göteborg. Vilken utbildning och bakgrund har en projektkoordinator? Det kan nog skifta mycket. Jag har disputerat inom medicinsk genetik i Uppsala och har därefter arbetat med kliniska prövningar och datahantering vid Novo Nordisk i Malmö. Forskningsbakgrunden ser jag som en styrka eftersom jag är bekant med etiska regler och många av de akademiska villkoren i övrigt. Läs mer om vad som händer på Anna-Karin Abelsons arbetsplats på: www.med.lu.se/klinvetmalmo/osteoporosforskning.

cancerforskning. FOTO: Johanna Sandahl

Medicinska föreningens pedagogiska pris ”Mäster” är utsett Motivering: Björn Ekman är professor inom hälsovetenskaper och hälsoekonomi på Masters programmet i Public Health. Hans föreläsningar har tydliga mål och håller ett tempo som utmanar de duktigaste eleverna utan att någon hamnar efter. Han har förmågan att få torra ämnen att komma till liv och bli intressanta. Han är en stor källa av kunskap och han stödjer sina studenter.

InFuturum Medicinska fakulteten stod tillsammans med Skånes universitetsjukhus värdar för årets InFuturum, som är en konferens för ledningarna för Sveriges medicinska fakulteter och universitetssjukhus. Syftet är att utveckla samarbetet mellan akademi och sjukvård så att Sveriges medicinska och hälsovetenskapliga forskning, utbildning och vård når högsta internationella klass.

Text och foto: Björn Martinsson

Här syns moderator Anders Wester med Jan Eriksson, förvaltningschef på Skånes universitetssjukhus och dekanus Gunilla Westerberg-Thorsson. FOTO: Roger Lundholm

7


TEMA: Djurförsök

Forskningens dag blev publiksuccé! FOTO: Charlotte Carlberg Bärg

Artros - leder rör oss alla

I strävan att förbättra vår värld

I Malmö kom 700 besökare och i Lund kom 900. Malmöevenemanget var för första gången på kvällstid. Ytterligare 150 personer följde evenemanget i direktsändning från Lund. Många var på plats innan föreläsningarna började för att testa ”prova p å - s t a ti o n e r n a” där sjukgymnaster visade olika övningar som är bra vid artros och b e rät t a d e hur brosk och leder fungerar.

tema djurförsök I vår fakultets strategiska plan betonas att vi vill förbättra vår värld och människors hälsa. För att forskning ska leda till bättre hälsa behöver vi använda modeller för att studera kroppens normala funktioner och dess reaktioner vid sjukdomar och andra tillstånd. Det innebär att forskning krävs på både människor och FOTO: Charlotte Carlberg Bärg djur när vi tar fram ny kunskap och nya behandlingar. Det finns mycket höga krav att vi noggrant följer de lagar som reglerar forskning på djur och människor. Det är angeläget att de etiska frågorna som uppkommer grundligt diskuteras och värderas inför ställningstagande till ny forskning. Varje forskare som genomför försök på djur bör själv ha funderat igenom etiska aspekter på djurförsök och gjort ett eget ställningstagande. Man måste också genomgå en speciell utbildning, där också etiska aspekter omsorgsfullt diskuteras, innan en ansökan om ett djurförsök kan göras. Alla försök måste vara noga planerade och väl genomförda av såväl etiska som juridiska skäl, men även för att forskingresultaten ska vara trovärdiga och tillförlitliga. Det är viktigt att vi kontinuerligt utvecklar våra metoder inom djurförsök enligt principen ”de tre R:en”: replace, refine och reduce (läs mer om de tre R:n på sidan 9). Jag har själv i många år bedrivit forskning kring alternativa metoder inom mitt forskningsområde med stöd från Vetenskapsrådet. Djurförsök är ett viktigt redskap för att ta fram kunskap, men det är ett redskap som vi bara använder när det verkligen behövs och det kan ge oss ny kunskap av värde.

Till höger: Sjukgymnasten Malin Johnson visar Ingrid Dahlberg hur hon belastar sina ben när hon reser sig upp. Övningen görs i en spegel. FOTO: Sofia B Liljedahl

Film & information på webben För andra året i rad så varvades föreläsningar med film. Hela eventet filmades och finns på webben. http://forskningensdag.med.lu.se/ Läs mer om artros på aktuellt om vetenskap och hälsa www.vetenskaphalsa.se

Nedan: Forskare på rad, redo att inta scenen: Leif Dahlberg, Ingemar Petersson, Carl-Johan Tiderius, Richard Frobell, Martin Englund, Carina Torstensson och Anna Nilsdotter. FOTO: Sofia B Liljedhal

Gunilla Westerberg-Thorsson Dekanus

8


TEMA: Djurförsök

Djur i forskningens tjänst Närv fick följa med till ett djurhus för att se hur verksamheten bedrivs. I djurhusen finns mest möss och råttor. FOTO: Charlotte Carlberg Bärg

Hur ska man förhålla sig till djurförsök? Vad är det som händer i våra djurhus? Närv frågar Anders Forslid, universitetsveterinär och Lars Magnus Bjursten som är verksamhetsansvarig. De flesta forskningsprojekt vid Medicinska fakulteten som använder försöksdjur är finansierade av allmänna medel från Vetenskapsrådet eller organisationer som Cancerfonden eller Hjärt- lungfonden som har ett specifikt intresse. Andra områden som använder försöksdjur är neurologi, diabetes och endokrinologi. Verksamheten med djur är reglerad i olika författningar och lagtexter. Den får bara bedrivas under speciella omständigheter och bara när det inte går at t ut föra forskningen på annat vis, berättar Lars Magnus Bjursten. - All vår verk samhet Verksamhetsansvarig kräver tillstånd Lars Magnus Bjursten. från JordbruksFOTO: Charlotte Carlberg Bärg verket som ut-

färdar det som kallas användartillstånd och sen har vi de etiska tillstånden som djurskyddsetiska nämnden utfärdar för varje studie som görs, säger Anders Forslid. - Det faktum att man gör ett djurförsök utgör ett undantag från grundregeln i djurskyddslagen och den påfrestning som man utsätter djuret för måste stå i proportion till den nytta och den kunskap som kan vinnas från försöket, säger Lars Magnus Bjursten. Verksamheten ställer också krav på att det finns lokaler och utrustning som möjliggör djurförsök. - Varje avdelning har en godkänd föreståndare som ansvarar för att vi lever upp till ställda krav. Det är Jordbruksverket som utnämner dem, säger Lars Magnus Bjursten. Dessutom måste alla som har behörighet att vistas i djurhusen ha genomgått adekvat utbildning. - Allting som görs på försöksdjur måste man ha teoretisk och praktisk

9

utbildning för, säger Lars Magnus Bjursten. UTBILDNING Det finns en nationell utbildning med en teoretisk del och en praktisk del. Den teoretiska är webbaserad och tar fyra veckor. Alla som ska vara i djurhusen måste genomgå den här utbildningen. Man får inte behörighet förrän den teoretiska delen är avklarad. Den praktiska delen görs på lokal nivå i djurhuset och utöver vissa grundmoment görs examination i samband med att forskarna utför moment i sina studier. - Det är för att hålla nere antalet djur. Har man inte formell kompetens för de studier man ska göra så sker det under övervakning, säger Anders Forslid. fortsättning på nästa sida


TEMA: Djurförsök

På varje bur hänger information om hur djuren ska tas om hand.

Att ta ställning Anders Forslid berättar att hans grundsyn när det gäller biomedicinsk for skning o ch utveckling är att den är viktig och gynnsam både för människor och djur och en konsek vens av den grundsynen Anders Forslid, är att både mänuniversitetsniskor och djur veterinär. måste användas i FOTO: Sofia B Liljedahl processen för att få fram nya mediciner och behandlingsalternativ. - Varje enskild forskare måste göra sitt ställningstagande. Inställningen till djurförsök är en personlig fråga. Men utan djurförsök hade vi inte haft den

FOTO: Charlotte Carlberg Bärg

sjukvård vi har i dag, säger Lars Magnus Bjursten. - Jag tror att det är viktigt att vi berättar om verksamheten och pratar öppet om vad vi gör. De som inte känner till fakta fantiserar och det är fantasibilderna och tron om hur djurförsök går till som ger en skev bild av djurförsöksverksamheten, säger Anders Forslid. Djurförsök är dyra och tar lång tid. Både Anders Forslid och Lars Magnus Bjursten poängterar att om det är möjligt så väljer forskaren en annan metod. - Ur varje djur får man ut mer kunskap än tidigare. Alla försök prövas av de 3 R:ns modell. Det vill säga reduce, replace och refine, säger Anders Forslid.

Bjursten. Grodor används till stamcellsforskning och det är egentligen grodornas ägg som används. Råttorna lämpar sig väl till neurologiska undersökningar för att de är större än mössen och har större intellektuell kapacitet. Kaniner används i viss utsträckning och då främst till forskning på ögon och inom ortopedi. Det finns även grisar i djurhusen och de används i första hand för undervisning, till exempel för att träna kirurgiska procedurer. En stor del av djurhusverksamheten utgörs av avel. - Vi arbetar mycket med genmodifierade djur som har vissa genetiska egenskaper. De flesta djuren lever under ganska kort tid, kanske en månad, säger Lars Magnus Bjursten.

Vilka djur används? I djurhusen finns mest möss men även råttor och grodor, berättar Lars Magnus

Hygien är av största vikt Vänster bild: På väg ut ur djurhuset. Hygienen är viktig och det är omklädning och luftducsh som gäller för de som ska gå in i djurhuset. Allt för att skydda djuren från smitta. FOTO: Charlotte Carlberg Bärg

10

Text Sofia B Liljedahl

de tre R:n Replace - ersätt med djurfria försöksmetoder när så är möjligt. Refine - förfina metoder så att smärta och annan påverkan på djuret minimeras. Reduce - försöken utformas så att så få djur som möjligt används.


TEMA: Djurförsök

Vad händer i framtiden? Forskning på djur styrs av de tre R:en; reduce, refine och replace med målet att minska antalet djur per försök. Antalet forskningsprojekt vid fakulteten ökar och det innebär att fler djur används. NÄRV frågar BMC:s ordförande Ingemar Carlstedt, som även har ett övergripande ansvar för fakultetens försöksdjursverksamhet, om hur framtiden ser ut. - Allmänheten frågar ofta varför vi inte utvecklar nya metoder, säger Ingemar Carlstedt. Det gör vi, men det tar tid att säkerställa att en ny metod kan ersätta en gammal, särskilt när en djurmodell ersätts av cellkulturer. Mer information per försök I framtiden kommer vi att bli bättre på att få ut mer information per djurförsök. - Hittills har de flesta av försöken skett på möss eftersom den transgena tekniken kommit längst där. I takt med att det bli möjligt, kommer fler att vilja gå över till råtta. Eftersom en råtta är större än en mus kommer vi att få ont om plats, säger Ingemar Carlstedt. Genom att flytta en del av verksamheten till nya lokaler kommer vi att säkra vårt expansionsbehov och dessutom minska konsekvenserna om djuren skulle drabbas av infektioner, berättar han.

- Vi måste planera så att vi har den infrastruktur som behövs för framtida satsningar, säger Ingemar Carlstedt. Vad innebär förändringarna för djuren? - För djuren som kollektiv kommer det att bli bättre. Ickeinvasiva tekniker, som man allt oftare möter i sjukvården, gör att obehaget kan minska för många djur. Nya högteknologiska tekniker, som magnetröntgen, PET och SPECT är på stark frammarsch, säger Ingemar Carlstedt. En annan potential ligger i hur vi kan bli vassare på försöksupplägg, berättar Ingemar Carlstedt. Uppskattningen av hur många djur som behövs görs idag huvudsakligen av den enskilda forskaren. - Genom att förstärka med biostatistiker som bistår i försöksplaneringen skulle vi kunna få ännu bättre försöksupplägg. Med för få individer blir experimentet ingenting värt, eftersom statistiskt säkerställda slutsatser inte kan dras. Samtidigt ska man inte använda fler djur än absolut nödvändigt. Text: Anna Appelberg

Kommunikation kring djurförsök Närv frågar kommunikationschef Johanna Sandahl. Hur kommunicerar fakulteten kring djurförsök? Efter sommarens uppmärksamhet kring en del av våra djurförsök upplever vi ett ökat intresse från allmänheten. För att möta detta vill vi vara ännu mer öppna i vår kommunikation kring djurförsöksverksamheten än vad vi varit tidigare. Vi vill berätta om fakultetens djurförsök och varför de görs. Fakulteten måste vara tydlig med att det inte finns något att mörka.

FOTO: Charlotte Carlberg Bärg

Alternativa metoder och de tre R:n

Varför då? Dels för att vi är en allmänfinansierad verksamhet och med det kommer ett ansvar att låta allmänheten få insyn i vår verksamhet. Men också för att vi behöver bli bättre på att förklara varför det görs djurförsök. Vi måste sätta djurförsök i ett sammanhang och förklara nyttan med den typen av forskning och visa upp resultaten.

Läs om professor Eva Ekblad som fått Vetenskapsrådets bidrag för alternativa metoder till djurförsök. Hon forskar om det enteriska (tarmarnas) nervsystemet. Läs mer på webben: www.med.lu.se/forskning/om_djurfoersoek/alternativa_metoder Läs om forskning på lung- och livmoderceller med alternativa metoder. Anders Malmström tillsammans med Gunilla Westergren-Thorsson och Anna-Karin Larsson Callerfelt har fått pengar av Vetenskapsrådets 3R (reduce, refine, replace)-anslag samt FORMAS för detta. Läs mer på webben: www.med.lu.se/forskning/om_djurfoersoek/alternativa_metoder

Hur ska det göras? På många olika sätt. Vi har exempelvis redan nu lagt ut mer information på webben, vi skriver om det i Närv och lägger nu mycket tid på att svara på frågor. Om djurförsök på webben: www.med.lu.se/forskning/om_djurfoersoek

11


THEME: Animals in research

No need to hide Rats like small, cramped spaces, and there are often two or three of them crowded into one of these tubes.

Deniz Kirik, MD and Professor of Neuroscience at the Department of Experimental Medical Sciences, believes that animal experiments are an unavoidable part of advancing medical science. He explains why in an interview with Nerve. A s a specialist in brain diseases, specifically Parkinson’s and Huntington’s, Deniz Kirik has dedicated his research career to developing non-traditional treatments (such as viral vectors that deliver genetic material into cells) to give patients a better quality of life. “Our research wouldn’t be possible without animal testing, as it is centred Deniz Kirik, MD around improving and Professor. complex behaviours. We can’t see those effects in a simple cell culture, so we have to use live animals in order to judge how well a new treatment method works. We are also obligated by law to test new treatments on animals before we can conduct clinical trials with humans. We have to prove that the treatment will improve the patient’s condition.” says Deniz. In the experiments that Deniz and his team carry out, the animals (mice

and rats) have mild forms of symptoms seen in Parkinson’s or Huntington’s patients. Once they have received the treatment, Deniz looks at how well they can, for example, walk or grab food pellets. Best treatment available Another reason why it’s important to carry out tests in animals is to limit potential side-effects in patients. Deniz explains that as a doctor, he wants to know that he is offering the patient the best treatment available, with as few risks as possible. He wouldn’t recommend something to his patients that he wouldn’t recommend to his own family members. He goes on to say: “I see no reason why researchers who use animal testing should hesitate to discuss their research with the public. I don’t do this research for the sake of building my career or my reputation. I do it to help patients who are suffering. Just as there are people who are against animal testing, there are many people waiting for new

12

drugs and treatments that can help themselves or a family member lead a better life.” other experimental methods He also says that he thinks it is a common misconception that researchers are not interested in developing other experiment al methods. “There are already many areas in which animal experiments have been replaced by other methods, and it is the research community that is driving these changes. But we still have some way to go, especially within the context of human diseases.” The results from the gene therapy research that Deniz has been involved in since the late 1990’s have, in the last five years, been used to design clinical trials with humans. Deniz hopes that these trials will lead to a better quality of life for Parkinson’s and Huntington’s patients all over the world. text & Photo: elisabeth dawson

PHOTO: Charlot


tte Carlberg Bärg

THEME: Animals in research

Thanks to animals, we can repair severed nerves Early in his career, Lars B Dahlin, now Pro-Dean at the Faculty of Medicine and Professor of Hand Surgery, was involved in developing a new technique for repairing severed nerves. With the help of animal experiments, the technique has now been used in humans for over ten years in order to restore hand function in patients who have injured their hands. “What happens when you sever a nerve is that the two ends slide apart from each other. What my colleague Göran Lundborg (Professor Emeritus at the Faculty of Medicine) and our group developed was an artificial tube that we could use to link the two nerve ends together, and that would provide a path for the severed nerve to regenerate through.” Lars B Dahlin explains. Developing this technique would not have been possible without being able to observe in detail how it worked in animals. The animal trials also led to another, unexpected, discovery.

“Through the course of trialling this technique in animals, we realised that damaged and severed nerves have a biological ‘best before date’. If too

“You don’t realise just how much you use your hands until you injure one” FOTO: Most Photos

much time passes after an injury the different cell types in the nerve, (i.e. nerve cells and supporting cells), can die, so the quicker we treat these patients, the better our chances of success. ” Lars B Dahlin continues. What Lars B Dahlin and his fellow researchers around the world who have contributed to the development of this

technique over the last few decades, have ultimately done is to give patients back the use of their hands. “You don’t realise just how much you use your hands until you injure one. Even injuries to the non-dominant hand can cause major issues in coping with everyday tasks, and patients often admit to being surprised at how handicapped they become when they can’t use it.” Lars B Dahlin is currently working in collaboration with 10 other European research groups to improve the technique. “We are testing different materials for making these tubes that can be broken down naturally in the body, for example chitosan, which is extracted from shrimp shells. We are also looking at filling the tubes with different substances, like gels, factors or cells, that will further aid the process of the nerve regeneration.” Lars B Dahlin says. Text: Elisabeth Dawson

A day in the life of an animal caretaker

Cages are cleaned in an automated process with the help of conveyor belts, a large robot and industrial sized dishwashers.

Malin (as sumed name) has worked as an animal caretaker at the Faculty of Medicine for the last three years. “My job is to make sure our animals are well cared for, and have food, water and a clean environment to live in. I do a lot of cleaning – not just the cages, but also the floors and the work spaces where we handle the animals, as well as things like the ventilation system.” Malin says. Malin ex plains that everything is done with as little disruption to the animals as possible, and that the animals’ welfare is her number one priority. “I have always loved animals, and actually had a pet rat when I was little. For me it’s important to make sure the animals are as happy

13

and comfortable as possible. For example, mice and rats are very sociable animals, and like to live together in groups in their cages. The mice like to burrow down to sleep, so we give them bedding material, and we give the rats small tubes as they like to crowd together in small spaces. They all get pieces of wood to gnaw on as well”. Malin studied animal care in secondary school, and was given job specific training when she started in this role. “I really enjoy working here, and am learning so much about taking care of animals. I think it’s not only possible, but also necessary, to be an animal lover to work here.” Malin says. text: Elisabeth Dawson


In striving for a better world Our strategic plan emphasises that we strive to improve our world and human health. In order for research to lead to better health, we need to use models to study the body’s normal functions and how it reacts to illnesses and other conditions. This means that research is required in both humans and animals when we develop new knowledge and treatments. There are high demands on us to carefully follow the laws that regulate research in animals and humans, and it is important that the ethical issues are thoroughly discussed and evaluated as we consider new research projects. All researchers who conduct animal trials need to have considered the ethical aspects involved, as well as their own position in

relation to these. They must also have undergone specialist training, during which the ethical issues are discussed in detail, before an application for an animal study can be made. All trials must be thoroughly planned and well carried out for both ethical and legal reasons, but also in order for the research results to be credible and reliable. It is very important that we continue to develop our methodologies within animal trials in accordance with the principle of the “Three R’s”: Replace, Refine and Reduce. I myself have spent many years researching alternative methods within my field, with support from the Swedish Research Council. Animal trials are an important tool in the quest for knowledge, but it is one that we only use when absolutely necessary to give us new, truly valuable, knowledge. Gunilla Westerberg-Thorsson Dekanus

News in brief News in Brief – gives you short translated versions of some of the Swedish articles. If you want more information about any of the articles on this page, please email elisabeth.dawson@med.lu.se

Day of Research The Faculty of Medicine and Region Skåne recently hosted this year’s Day of Research: ‘Joints Move Us All’. Both Malmö and Lund events were well attended by members of the public wishing to hear about the latest research around joint disorders and treatment. There was also an opportunity for visitors to speak directly with several patient organisations and researchers, test their own risk factors for developing arthritis, find out more about cartilage and take part in a demonstration of simple exercises designed to help ease joint pain.

PhD students now happier than before! The PhD programmes at Lund University were recently evaluated, and at the Faculty of Medicine the results showed that women are more satisfied with the programme than men, and that eight out of ten PhD students receive course evaluations after completingtheir courses. However, some improvements around individual study plans are necessary. Anna Arstam, Deputy Head of Education and responsible for research studies, says that it is important to get better at following up the individual study plans, as well as to better communicate its value to both PhD students and their supervisors. She adds that there is also

14

work being done to improve and increase the range of courses available to PhD students.

Waka Waka This time for Africa Dean Gunilla We s tergren Thorsson led a one day seminar in October focusing on the faculty’s collaboration in Africa. The seminar featured talks about current projects within infectious diseases and training for midwives and obstetricians. Visits to several African universities are planned for autumn next year. The ongoing work in mapping our current collaboration projects, reviewing scholarship opportunities and joint/double PhD routines will continue in the mean time.

The Swedish Research Council’s grant for young researchers Could dementia be related to insulin resistance? Could statins that reduce fats in the blood become an accompanying treatment for cancer? How do you diversify blood forming stem cells, what role do glucose transporting GLUT proteins play, and what does micro RNA mean for the brain’s ability to resist strain? These are the questions being studied by the LU researchers who have received part of the Swedish Research Council’s grant for young researchers: Malin Wennström, Signe Borgquist, Kenichi Miharada, Karin Stenkula och Johan Jakobsson.


Editor’s pick: 12

Theme: Animals in research

13

A day in the life of an animal caretaker

Call for columnists

PHOTO: Kennet Ruona

If you would like to be a part of a rotating group of columnists for Nerve!, then we would love to hear from you. No previous experience required. Email elisabeth. dawson@med.lu.se for more information.

Wacky Christmas, everyone! Elisabeth Dawson Columnist If you’re wondering where to spend the Christmas holidays this year, here are a few wonderful reasons to stay put in Sweden: 1. Experience adults dressed up in night gowns to serve your morning fika If this isn’t your first holiday season in Sweden, you’ve probably already heard of ‘Lucia Day’, which happens on 13 December and is, essentially, a celebration of light at an otherwise dark time of year. There is little or no real connection to the celebration’s namesake Saint Lucia, but that is largely immaterial. The main attraction of Lucia Day is seeing HannaLotta from Accounting dressed in a white nightie with candles on her head, serving gingerbread cookies and coffee. And if you think men are spared, ask a Swedish colleague what a ‘stjärngosse’ is. 2. Santa Clause will visit your house – while you’re awake! Whether it’s because Santa’s Swedish predecessor, the Yule Goat (yes, that’s right – Yule Goat), had set the standard for delivering gifts in person, or if Swedes just generally dislike the idea of a bearded stranger sneaking into their houses in the middle of the night, children here are treated to a visit

from Santa Clause every Christmas Eve. Children are usually delighted (read: terrified) when Santa enters the house, and they are told to give him a hug or sit on his lap. Based on absolutely no evidence at all, this may provide an explanation as to why Swedes have developed into a fairly reserved people. 3. Donald Duck trumps Jesus If celebrating the birth of Jesus isn’t something you feel comfortable with, don’t worry. For most Swedes, the real star of Christmas Eve is actually Walt Disney and his merry gang of talking animals. The one-hour programme, ‘Donald Duck’s Christmas’, is an absolute must for the average Swede on Christmas Eve. In fact, a staggering 43% of the population tuned in last year, making it the second highest rated tv show of the year (after Sweden’s ‘Song for Eurovision’ final). Amazed? Rightly so. 4. Dip in the pot – or not Back in the days of yore, bread was a precious commodity, and was often stored for long periods of time until it dried out and became stale. In order to make stale bread more palatable, Swedes would dip it in the ‘jus’ that was left in the pot after boiling a ham. A clever trick to solve a specific problem of a specific time. The mystery is why this still goes on in Swedish homes at Christmas time, when access to fresh and moist loaves of bread is no longer an issue. Ham sandwich dipped in warm ham water, anyone? No, me neither..

15


Vä n d fö r sv en sk a

nERVE!

ISSUE 4 | 2013

STAFF MAGAZINE FOR THE FACULTY OF MEDICINE AT LUND UNIVERSITY

theme: animals in research

Lunds universitet Box 117 221 00 Lund Tel 046-222 00 00 www.lu.se

55437 final november 2013 webb  

Närv! Personaltidning Medicinska fakulteten Lunds universitet

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you