Issuu on Google+

Moderaternas medlemstidning #1 2016

Moderaterna på väg framåt Skolinitiativet Nato och säkerhetspolitik Framåt i opinionen

MER I DETTA NUMMER: KRAFTTAG FÖR TILLVÄXT SVERIGE ÄR PÅ VÄG ÅT FEL HÅLL ULF KRISTERSSON SVERIGES FÄRSKASTE LÄNSFÖRBUND HALLÅ DÄR MATS GREEN SKIFTE I SUNDBYBERG


2 PARTISEKRETERAREN HAR ORDET

MEDBORGAREN

LEDARE

Moderaterna ska vara ett brett, reforminriktat och ansvarstagande parti För många i Sverige är vardagen bra. Ibland kan det vara svårt att få ihop alla bitar med jobb, lämning på förskolan och träning. Men för det mesta går det som det ska och ibland finns det till och med tid för semesterplanering. Dagarna fylls av små aktiviteter, det känns tryggt och det finns en framtidstro. Det är en bild av Sverige. Men det finns även en annan. Sverige är på väg åt fel håll. Det känner många människor runt om i landet. I nyheterna ser vi rapportering om stenkastning mot ambulanser, våldsdåd i skolor och anlagda bränder mot flyktingboenden. Samtidigt växer ett nytt utanförskap fram. Vi riskerar parallella samhällen där trygghetsklyftorna ökar, arbetslösheten fördjupas och skolresultaten faller. Flyktingkrisen ställer bärande delar av välfärden under stort tryck. Särskilt gäller detta skolan, vården och socialtjänsten. Under vintern har jag besökt Polisen och andra trygghetsskapande verksamheter runt om i landet. Det är en oroväckande bild som växer fram. Det saknas förutsättningar att hantera flera av de samhällsproblem som vi ser och läser om. I Nordstan i Göteborg berättar polisen om gäng med kriminella ungdomar som driver runt på kvällar och nätter. I en del förorter till våra större städer kan inte uniformerad personal arbeta på grund av de osäkra arbetsförhållandena. Det kan vi inte acceptera. Samhället och tryggheten ska fungera – för alla.

Där kapaciteten brister, där ser jag också att det finns en vilja. Att människor kan mer. Men det kan inte tas för givet. Möjligheten att vända utvecklingen riskeras av de som väljer att inte ta våra samhällsproblem på allvar. I en tid då Sverige har tagit ett historiskt stort ansvar för människor på flykt krävs det nu en jämnare fördelning mellan länderna i EU. Fler måste söka asyl i andra länder och Sverige behöver en tillfällig flyktingpaus. Inte för att vi vill att Sverige ska sluta sig, men för att skapa förutsättningar för ett långsiktigt hållbart mottagande. Flyktingkrisen är långt ifrån över. Under 2015 kom det 163 000 människor till Sverige. En del kommer inte att få uppehållstillstånd, men många kommer att stanna. Det är barn, ungdomar, föräldrar och äldre. Högutbildade och lågutbildade. De ska bli en del av Sverige och måste ges bästa möjliga förutsättningar till arbete, utbildning och att bli en del av det svenska samhället.

Flera opinionsmätningar visar att Moderaterna har ett starkt förtroende inom tre viktiga områden. Vi anses vara bra på att leda landet, sköta ekonomin och få fler i arbete. Vi ser även att allt fler har ett större förtroende för vår migrationspolitik och våra förslag för lag och ordning. Men nu behöver vi stärka vårt förtroende på fler områden om Moderaterna ska vara ett brett, reforminriktat och ansvarstagande parti. Vår ambition är att Moderaterna ska vara en naturlig regeringsbildare i Sverige under en lång tid framöver.

Tomas Tobé Partisekreterare

Moderaterna tänker inte blunda för de samhällsproblem som vi står inför. Det gör inte ett ansvarstagande parti. Vi förhåller oss till verkligheten och vår gemensamma värdegrund för att hitta lösningar. Under förra året påbörjade vi ett omfattande politiskt utvecklingsarbete och det fortsätter nu.

Medborgaren Box 2080, 103 12 Stockholm Telefon 08-676 80 00 (vxl) Tryckeri Sörmlands Grafiska Ansvarig utgivare Tomas Tobé Redaktion Per Nilsson (redaktör), Monika Hallstensson (projektledare/grafisk form), Herje Strindberg (grafisk form) Kontakt medborgaren@moderat.se Prenumerationer, företag karla.ramsback@moderat.se Prenumerationer, privat jeanette.forslund@moderat.se Saknar du ett gammalt nummer av tidningen medborgaren@moderat.se Annonsera i Medborgaren medborgaren@moderat.se Omslagsfoto Fredrik Wennerlund

I DETTA NUMMER Partisekreteraren har ordet�����2 Sverigemötet...........................3 Skolinitiativet.......................4–5 Hallå där Charlotte Elworth.....6 Moderater i sociala medier......7

Allt fler intresserar sig nu för Moderaterna. Det märks i opinionen och det syns även i den politiska debatten. Vår samhällsbeskrivning stämmer överens med den verklighet som människor upplever. Men vi kan bli ännu bättre.

Försvar & säkerhetspolitik 8-11 Krafttag för tillväxt.................12 Sverige är på väg åt fel håll........13 Ulf Kristersson.................14-15 Alliansstyre i Gävle................16 Hallå där Fredrik Saweståhl...17 M satsar på sociala medier 18-19 Sveriges färskaste länsförbund 20 Sten Bergheden....................21 Hallå där Mats Green.......22-23 Framåt i opinionen.................24 Kalendarium 2016.................25

moderat.se

moderaterna

nya_moderaterna

nyamoderaterna

Skifte i Sundbyberg...............26 Hänt i Moderaterna...............27


MEDBORGAREN  SVERIGEMÖTET 2016 3

Välkommen till:

Malmömässan 20-21 maj

TEMA

– lokal politikutveckling Den 20-21 maj är det dags för Sverigemötet som i år äger rum i Malmö. Sverigemötet vänder sig till dig som har förtroendeuppdrag i kommun, landsting, region, riksdag eller är föreningsaktiv och allmänt intresserad av Moderaternas politik. Moderaterna ska vara ett brett, reforminriktat och ansvarstagande parti på alla nivåer i samhället. Arbetet som inleddes förra året för att utveckla vår politik behöver nu tas vidare. Sverige behöver kraftfulla reformer för att bryta det nya utanförskapet och förbättra integrationen. Det kräver fler vägar till arbetsmarknaden och att kunskapsresultaten i skolan stärks. Tryggheten i sam-

hället behöver öka och det måste bli enklare att få tag på en bostad. I detta reformarbete är kommunerna, landstingen och regionerna avgörande. Sverigemötet kommer därför sätta den lokala politikutvecklingen i centrum. Mötet inleds på fredag morgon med tal av partisekreterare Tomas Tobé och avslutas vid lunchtid på lördagen med tal av partiordförande Anna Kinberg Batra. Däremellan är dagarna uppdelade i fyra seminariepass på cirka en timma. Tre seminariepass på fredagen och ett seminariepass på lördag förmiddag. Varje pass har sex seminarier med vitt skilda ämnen, ett till två studiebesök arrangeras samt ett riktat specialseminarium. Parallellt med seminarierna genomförs också två workshops

liknande de som genomfördes på Sverigedagen 2015. De fyra ämnena som avhandlas över de åtta workshoppassen är jobb, skola, integration och trygghet.

av seminarier, workshops, studiebesök, information om kostnader och boendealternativ samt anmälningsformulär finns på vår hemsida www.moderat.se.

Det kommer vara möjligt att anlända redan på torsdagen om man har lång resa. På torsdag kväll arrangerar Skåneförbundet en Dansk afton i Börshuset.

Tänk på att din anmälan till Sverigemötet måste vara godkänt av ditt förbund innan det registreras fullt ut. Sista anmälningsdag är den 29 april, om du anmäler dig före den 4 april blir deltagaravgiften lägre. Bekräftelse på din anmälan skickas ut via mail cirka två veckor före Sverigemötet.

På fredag kväll är det middagsbuffé med underhållning. En av nyheterna i år är att utställarytan delats upp i olika temarum med utställare som har liknade inriktningar. Det ger ökad möjlighet för samtal och utbyte av erfarenheter. Alla detaljer om Sverigemötet, det vill säga program, presentation

Varmt välkomna till Sverigemötet 2016. Text: Monika Hallstensson Foto: Fredrik Wennerlund


MEDBORGAREN 

SKOL T E V I T A I INIT

Anna anländer till Treklangens skola i Gottsunda. Elisabeth Viksten Eriksson, skolans rektor, möter vid entrén och tillsammans med Jessika Roswall och Marta Obminska går de gemensamt genom skolkorridorerna till klass 3A. Det är fler än tjugo förväntansfulla nioåringar som väntar på Anna när hon öppnar dörren. – Vi har väntat jättelänge på dig, utbrister en flicka. Karin Boman, som är klassens lärare, välkomnar. Därefter presenterar Anna sig för klassen och avslutar med att fråga om det är något som eleverna vill veta. Alla besök liknar varandra, först vågar ingen räcka upp handen sedan törs en och därefter är plötsligt alla händer i luften. – Var gick du i skolan? Fick du betyg? Hur länge har du varit partiledare? Är det läskigt att vara på teve? Till slut måste Anna gå vidare. Även lärarna och ledningen vill tala en stund om skolan, skolpolitiken, vad som fungerar bra och mindre bra. Samtalet handlar om resurser. Gottsunda ligger i en del av Uppsala med sociala och ekonomiska utmaningar. Treklangens skola har tagit emot många nyanlända elever. Det innebär ett ökat arbete med förberedelseklasser och språkundervisning, men det handlar också om att möta och förstå barn och föräldrar med erfarenheter och upplevelser som skiljer sig mycket från den vardag de flesta av oss känner igen.

Hur väl det går för eleverna i Treklangens skola är ett mått på hur bra det kommer att gå för Sverige i framtiden.

Därför lanserade Anna Skolinitiativet redan under höstens partistämma.

Vi står inför historiskt stora utmaningar, men med rätt ledarskap och med rätt politik kan vi ge barnen i Gottsunda en väg in i det svenska samhället. Deras liv ska inte bestämmas av varifrån de kommer, utan bara av var någonstans de vill och hur hårt de är villiga att arbeta för att komma dit.

Sverige ska vara ett land som byggs med, och konkurrerar med, kunskap. Inget är så viktigt för en människas livschanser som att få en bra utbildning. Inget är så viktigt för ett lands utveckling som att rusta sina medborgare med kunskaper.

Två veckor innan julafton höll Anna sitt första jultal. Det var på gymnasieskolan YBC i Nacka. Till skillnad från andra tal bestod publiken i första hand inte av partimedlemmar utan av gymnasieelever. Och flera delar av talet var riktat direkt till dem och det var inte bara julklappar som delades ut, utan även tuffa sanningar. Svensk skola står inför några riktigt stora utmaningar och det var sant även före flyktingkrisen. Ända sedan slutet av 80-talet har skolresultaten sjunkit. Alltför många lämnar grundskolan och gymnasiet utan tillräckliga kunskaper. Under våren 2015 gick 14 000 elever ut nian utan att bli behöriga till gymnasiet. Det motsvarar över 700 klasser. Jämförelser med andra länder visar dessutom att svenska elever halkar efter. Vi är sämre inom läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Var fjärde svensk elev når inte ens den grundläggande nivån i matematik. Vi har knappt hunnit glömma pisa-chocken från vintern 2013. I slutet av 2016 kommer resultaten från nästa mätning. Det kommer sannolikt inte att se bättre ut. Alliansens kunskapsreformer stärkte svensk skola. Men det krävs mer.

Skolinitiativet är ett brett namn på det politiska utvecklingsarbete för skolan som Anna påbörjade och leder själv. Det utgörs dels av en grupp med särskild kunskap om svensk skola och vad svensk skola kommer att behöva i framtiden. Där ingår bland annat TCOs ordförande Eva Nordmark och Ingrid Pramling Samuelsson, professor i pedagogik vid Göteborgs Universitet. I gruppen finns även Nihad Bunar som forskar om hur nyanlända elever bäst ska komma in i den svenska skolan, samt Martin Lorentzon som är styrelseordförande för Spotify. Höstens flyktingkris är inte över och den riktiga utmaningen för Sverige börjar nu. Totalt kom det 70 000 ungdomar under 2015. De ska få en plats i svensk skola. Bara i Malmö innebär detta ett behov på sju nya grundskolor under 2016. Hittills har det byggts två. För ett år sedan bedömde Statistiska Centralbyrån att det skulle saknas 65 000 lärare i Sverige 2025. Nu är den siffran en absolut lägsta nivå. Det krävs betydligt mer.

SKOLINITIATIVET 4


MEDBORGAREN 

SKOLINITIATIVET 5

Skolinitiativet består även av en grupp partimedlemmar med särskilt intresse för skolpolitik. De träffas flera gånger under året i samband med att vi arrangerar öppna hearings i riksdagen om viktiga utmaningar för svensk skola.

Ingen ska behöva känna oro för att det kompromissas med kunskapskraven och ambitionerna i skolan när det kommer nya elever och är krävande tider. Tvärtom. Kunskaperna i svensk skola får inte urholkas, de ska stärkas.

Det är därför, för att klara den här utmaningen, jag har startat Skolinitiativet. Där samlar vi lärare, forskare, entreprenörer, och lär av internationella exempel för att ta fram det som krävs för att lyfta den svenska skolan.

Det politiska utvecklingsarbetet som kommer att bli Moderaternas nya skolpolitik ska involvera hela partiet. Därför finns det möjlighet att löpande bidra med egna tankar och förslag. Det går att skicka dessa till skolinitiativet@moderat.se. Dessutom kommer det att anordnas skolseminarier på Sverigemötet och en nationell skolkonferens för alla partimedlemmar under hösten. Alla idéer behövs för att vi ska vända utvecklingen i skolan.

Är du ny i Sverige ska du kunna växa, och det börjar i skolan. I svensk skola ska man lära sig svenska. I svensk skola ska man lära sig matematik. I svensk skola ska man lära sig allt det som krävs för att kunna stå på egna ben och komma till sin rätt i det svenska samhället.

För Pisa ska vara förknippat med ett lutande torn, inte med fallande skolresultat.

Text och foto: Filip Solsjö

Besked i Annas jultal: 1. Moderaterna tänker inte spara på svensk skola 2. Kunskapskraven i förberedelseklasserna måste bli tydligare 3. Lärares möjligheter att låta elever som inte når kunskapsmålen gå om en klass ska stärkas 4. Språkintroduktion på gymnasiet ska kunna kombineras med yrkesintroduktion 5. Pensionerade lärare ska undantas från kravet på lärarlegitimation

- Anna Kinberg Batra, jultalet 2015

Det är avgörande för Sveriges utveckling och styrka att alla människor rustas med kunskaper. Vi ska vara ett land som byggs och konkurrerar med kunskap.

Deltagarna i Skolinitiativet:

Deltagarna i Moderata skolgruppen

Anna Kinberg Batra Camilla Waltersson Grönvall

Camilla Waltersson Grönvall

Carin Holmquist, professor i entreprenörskap, Handelshögskolan Carl Heath, senior researcher, Interactive Institute Carola Lemne, vd, Svenskt Näringsliv Claes Jeppsson, rektor, Kryddgårdsskolan i Malmö Eva Nordmark, ordförande, TCO Gabriel Heller Sahlgren, doktorand, London School of Economics Ingrid Pramling Samuelsson, professor i pedagogik, Göteborgs Universitet Martin Lorentzon, styrelseordförande, Spotify Micael Hermansson, lärare, Västangårdsskolan i Umeå Mikaela Valtersson, vice vd, Kunskapsskolan Nihad Bunar, professor i barn- och ungdomsvetenskap, Stockholms Universitet Sara Öhrvall, Grundare, MindMill Network

Anna Af Sillén, Nyköping Anna Tenje, Växjö Benjamin Dousa, MST Catarina Rosencrantz, Linköping Dag Hultefors, Halmstad Gustav Schyllert, Vellinge Maria Stockhaus, Sollentuna Rasmus Törnblom, Muf Stefan J. Eriksson, Gagnef Stina Höök, Säffle Tobias Nässén, Nacka Torbjörn Tegnhammar, Malmö


MEDBORGAREN  HALLÅ DÄR CHARLOTTE ELWORTH 6

HALLÅ DÄR!

CHARLOTTE

ELWORTH Fritidspolitiker i Piteå

Charlotte Elworth, fritidspolitiker i Piteå, har antagits till Aktion MKF som startades i slutet av februari. Hon har nu påbörjat ett två och ett halvt års utvecklingsprogram inom Moderaterna. Vad motiverade dig att söka? – Möjligheten till personlig utveckling och att bli en bättre politiker var väldigt lockande då jag anser att man alltid kan lära sig något nytt och bli bättre. Under åren har jag även träffat många M-kvinnor runt om i landet som har pratat mycket positivt om utbildningen och alla alltid avslutat med orden ”sök!”. Det har givetvis väckt en nyfikenhet. Med tanke på att jag nu ingår i den 25:e utbildningsgruppen så kan man konstatera att den har hållit över tid. Sedan är det ju extra roligt att vi är två stycken från Norrbotten då även Sana Suljanovic från Luleå har antagits. Hur är det att vara fritidspolitiker? – Efter valet 2014 fick jag tre förtroendeuppdrag i kommunen och har därmed ytterligare en politisk plattform att utvecklas i samt utveckla, förutom uppdragen i föreningsstyrelsen och förbundsstyrelsen. Mitt första år som förtroendevald i kommunen sammanfattar jag som lärorikt och utmanande. Att som inbiten näringslivsmänniska med större delen av arbetslivet inom privat industri komma till den kommunala världen var något helt nytt. Jag är dock övertygad om att det finns ett win-win i den kombinationen. Sedan har man ju aldrig

brist på sysselsättning när både arbete och politik ska kombineras. Men det är som sagt lärorikt, intressant och ett stort förtroende jag har fått av våra väljare. Hur är läget i Piteå och Norrbotten? – I Piteå, med dess drygt 41 000 invånare, tappade Socialdemokraterna den egna majoriteten vid senaste valet, något som de haft under åren 1932-2014. Moderaterna är det största oppositionspartiet med sex mandat. Vi arbetar idogt för att bryta ny mark, få gehör för vår politik och vara ett aktivt parti. Piteborna behöver få mer valfrihet genom fler privata alternativ och det är vår uppgift att se till att kommuninvånarna får ut så mycket som möjligt av varje skattekrona. I Piteå händer det mycket just nu med ett ökat invånarantal och bland annat en stadskärna som utvecklas, vi ser nya höghus som förändrar vår skyline och gatubild. Nyligen arrangerades SM-veckan där Piteborna gick man ur huse. Men vi har precis som i många andra kommuner också tighta budgetramar och en ansträngd socialtjänst. Som förtroendevald gäller det att över konjunkturcyklerna se helheten, att både gasa och bromsa på ett klokt sätt. Vår förening får nya medlemmar och fler aktiva. Just nu ser jag fram emot arbetet med den lokala politikutvecklingen som vi påbörjar under våren. I februari hade vi förbundsråd i Boden där representanter från nästan alla föreningar i Norrbotten. deltog. Med tanke på avstånden och vinterväglaget i vårt län så är det glädjande att så många kom. Vi hade en riktigt bra dag där det med stort engagemang disku-

terades verksamhetsfrågor och politikutveckling. Förbundsstyrelsen fick många goda idéer att arbeta vidare med. Det var även intressant att höra mer om den politiska utvecklingen i Gällivare. Gällivare är nämligen en av de kommuner i länet där Socialdemokraterna tappade makten efter valet. Där övergick den till en politisk femklöver utan Socialdemokraterna, ”Framtid Gällivare” där bland annat Moderaterna ingår. I landstinget har den socialdemokratiskt ledda majoriteten inlett det nya året med en skattehöjning på 1,16 kronor något som kommer att märkas i norrbottningens plånbok. Vi moderater var emot skattehöjningen då vi anser att man istället borde ha börjat arbeta med effektiviseringar och besparingar samt ta tag i kostnaderna för inhyrd personal. Nu är risken stor för att man istället permanentar en hög kostnadsnivå. Moderatkvinnorna i Norrbotten flyttar fram positionerna och är allt aktivare i föreningarna. I början av februari besöktes Norrbotten av Moderatkvinnornas ordförande Annicka Engblom tillsammans med Susanné Wallner, Ann-Charlotte Johnsson Hammar och Lisbeth Sundén Andersson. Under en eftermiddag i Luleå fick de information om hedersrelaterat våld av kvinnojouren Iris, besökte ett HVBhem och avslutade kvällen med ett medlemsmöte innan de åkte vidare 17 mil norrut mot Jokkmokk. Och även där har vi en förening. Text: Fredrik Lundström Foto: Maria Fäldt

KORT OM: Namn: Charlotte Elworth Ålder: 50 år Familj: Sambo och en dotter Bor: Piteå Yrke: Kontorschef på en avdelning som arbetar med kvalitets- och produktutveckling i en pappers- och förpackningskoncern Läser just nu: Midvintermörker av Lars Wilderäng

Piteå


MEDBORGAREN  MODERATER I SOCIALA MEDIER 7

Moderater

i sociala medier Allt fler moderater är aktiva i sociala medier runt om i landet, här är några exempel. Har du tips på fler inlägg? Hör av dig till medborgaren@moderat.se

Benjamin Dousa Distriktsstämma med Muf Skaraborg. Adam Johansson och Emma Ophus har just blivit valda. @benjamindousa

Moderaterna i Uppland Anna Kinberg Batra besökte Uppsala. @moderaternauppland

Cecilia Magnusson Startar dagen med en semla på fettisdagen. @ceciliamagnus1

Åsa Ågren Wikström På väg till utskottsmöte i Regionkommittén i Bryssel och har fint sällskap med mig, @elinlouisejonsson. @Agrenwikstrom

Joel Nordqvist Den moderata gruppen i barn-och utbildningsnämnden i Östersund på årets första sammanträde. @joelnordkvist1

Olof Lavesson Vackraste vägen till Riksdagen. @oloflavesson

Muf Många glada kampanjhjältar i Västerås. Vill du också bli medlem? @mufswe

Andrea Ström På studiebesök på Holmens pappersbruk i Hallstavik för att lära mig mer om industrins framtida behov och utmaningar! @andreastrom08

Linda Norberg Fina blommor och gratulationer från Moderaternas partiombudsmän. @ lindanorbergs

Christopher Rydaeus Värvar medlemmar med bästa Muf Östergötland i dag! @christopherrydaeus

Tina Ghasemi Kaffepaus mellan alla möten och voteringar! Nu har @tobiasbillstrom också skaffat insta - tummen upp! @ tinaghasemi1

Per Nilsson Ruben - ett av många skäl att känna tillförsikt inför framtiden. Gjort praktik hos oss i tre veckor. Stort tack för en fin insats! @repnosslin


MEDBORGAREN  FÖRSVAR & SÄKERHETSPOLITIK 8

Det räcker inte att bara vara partnerland till Nato Text: Jörgen Sollin & Kristina Lutz

Intresset för försvars- och säkerhetspolitik har ökat betydligt de senaste åren. Det sker i ljuset av ett allt mer oroligt omvärldsläge. Den ryska aggressionen mot Ukraina, ökad terrorism och kriget i Syrien med påföljande flyktingkris är bara några av alla de saker som har gjort att säkerhetspolitiken åter står högt på agendan i både svensk och internationell politik. Moderaternas utrikespolitiska talesperson Karin Enström och försvarspolitiska talesperson Hans Wallmark träffade nyligen Katarina Tracz, chef för tankesmedjan Frivärld och Pål Jonson, generalsekreterare för Svenska Atlantkommittén för ett samtal om försvarsoch säkerhetspolitik. Medborgaren följde med på mötet. –­ Vi i väst måste betona och främja våra gemensamma värderingar för att kunna hantera de stora utmaningar vi står inför. Det måste vara vår utgångspunkt när vi möter såväl hotet från Ryssland och IS som när vi hanterar flyktingkrisen och den ökade populismen, säger Katarina Tracz. Karin Enström pekar på att det inte alltid är självklart exakt vad som är svenska värden och intressen. –­ Utgångspunkten är givetvis en tro på grundläggande värden som demokrati, respekt för mänskliga rättigheter och

jämställdhet. Men vi måste vara tydligare med vad det egentligen betyder och utveckla verktyg för att kunna försvara svenska värden och intressen. Det pågår i dag en konflikt där olika krafter ifrågasätter de värderingar som vi har tagit för givna. Utmaningarna kan se olika ut. Auktoritära regimer i Ryssland och Kina slår ner på demokrati och yttrandefrihet. Även inom EU finns problem på detta område. Terrororganisationer runt om i världen visar på en total brist på respekt för människoliv och mänskliga rättigheter. –­ Vi ser i dag ett antal olika hot som vi i Sverige måste kunna möta. Det handlar om allt från ett försämrat säkerhetsläge i Sveriges närområde och risk för terrorattentat till ett ökat underrättelse- och cyberhot som riktas mot det svenska samhället, säger Hans Wallmark –­ Våra resurser kommer alltid att vara begränsade. Men vi måste kunna

definiera vilka de allvarligaste hoten är och hur vi ska möta dem. Vi behöver ett nytt totalförsvar, ett totalförsvar 2.0 som kan möta alla säkerhetshot i den moderna krigföringen, enligt Karin Enström. Hans Wallmark betonar vikten av att vi inte bara behöver stärka vårt eget försvar. Sverige behöver också samarbeta mer med andra länder, inte minst finns det ett behov av ett svenskt Natomedlemskap. –­ Vi behöver ett större självförtroende i Natodebatten. Den ökade osäkerheten i närområdet och utsattheten hos länder som Ukraina och Georgien visar på behovet av ett fullvärdigt medlemskap i Nato. Det räcker inte att bara vara partnerland till Nato. Det är ett faktum att den nya säkerhetspolitiska normalbilden har påverkat Natos inriktning, menar Pål Jonson. ­– Skillnaden mellan att vara fullvärdig

medlem av Nato eller bara partnerland, som Sverige, har ökat i och med kriget i Ukraina. Nato har återgått till sin kärnuppgift – avskräckning genom ett starkt kollektivt försvar som kan ge och ta emot hjälp. Som partnerland kan man heller inte räkna med att få sitta med vid bordet när viktiga beslut tas eller vara en del av den gemensamma försvarsplaneringen. Det finns ett stort behov att förklara nyttan av ett svenskt Natomedlemskap, men även betydelsen av det svenska EU-medlemskapet, enligt Katarina Tracz. –­ Den svenska alliansfriheten som förklaring till 200 år av fred har blivit ett mantra som upprepas om och om igen av svenska Natomotståndare. Vi måste kunna slå hål på den myten och förklara varför det i dag är helt nödvändigt med ett svenskt medlemskap i Nato.


MEDBORGAREN FÖRSVAR & SÄKERHETSPOLITIK 9

Foto: Alexis Hakmatfar

Anna Kinberg Batra med överbefälhavare Micael Bydén.

Anna Kinberg Batra och Hans Wallmark på ett besök på Amfibieregementet.

Foto: Andreas Löfqvist, Amf 1

Foto: Diana Janse


10 FÖRSVAR & SÄKERHETSPOLITIK

Hans Wallmark menar att vi faktiskt har haft 200 år av fred mellan de nordiska länderna, alltså även Natoländerna Norge och Danmark. Det har sin grund i uppträdandet mot andra länder och just att vi har varit solidariska med varandra. När det gäller EU finns betydande utmaningar som kommer såväl utanför organisationen som inifrån. De senaste åren har inneburit en ständig krishantering för att möta utmaningar som finans- och flyktingkris. –­ EU måste återuppfinna sig, säger Karin Enström. Samarbetet måste gå tillbaka till kärnuppgifterna och områden där man faktiskt kan göra skillnad. Att EU har kunnat enas och hålla fast vid en framgångsrik sanktionspolitik mot Ryssland är ett bra exempel. Sverige ska vara pådrivande i arbetet att hålla fokus på det väsentliga inom EU-samarbetet. –­ Stödet till Frankrike efter terrorattentaten i Paris är ett exempel där Sverige hade kunnat göra en rejäl skillnad. Tyvärr valde regeringen Löfven

att inte ge substantiellt stöd trots att det fanns goda möjligheter, fortsätter Enström. I juni 2015 tog riksdagen det försvarsbeslut som gäller från 2016 till 2020. Beslutet innebär att försvaret får 10,2 miljarder extra under perioden. Pål Jonson påpekar att många bedömare menar att satsningarna är otillräckliga om man ser på utvecklingen i närområdet och de ryska militära satsningarna även om Försvarsmakten själv beskriver det som ett trendbrott. –­ Försvarsbeslutet är första steget i en trappa som leder uppåt. Allt som gav operativ effekt i Försvarsmaktens underlag omhändertas i beslutet. Inte minst satsningen på mer övning, enskilt och tillsammans med andra länder, är mycket viktig för att stärka den svenska försvarsförmågan, säger Hans Wallmark. – Samtidigt måste vi se utmaningar­ na framåt. Det gäller både de resurskrävande materielbehoven för det svenska försvaret bortom 2020, men även den kraftiga förmågeökning som

MEDBORGAREN

nu sker i den ryska försvarsmakten. De satsningar som ryms i försvarsbeslutet är bra och även de stärkta bilaterala samarbetena med till exempel Finland är positiva enligt Pål Jonson. Men det måste även till ett svenskt Natomedlemskap. Situationen i Mellanöstern och Nordafrika är mycket oroväckande och sönderfallet har lett till såväl radikalisering och terrorism som den största flyktingkrisen sedan andra världskriget. Karin Enström pekar ut behovet av verkningsfulla åtgärder, både militära och civila, för att motverka terrorismen både hemma och borta. –­ Sverige måste bidra militärt till säkerhet och utveckling som vi i dag gör i Irak och Mali. Men det är även viktigt att slå mot terroristernas möjligheter att finansiera sin verksamhet. Det skulle ta bort själva den ekonomiska basen för terrorismen och försvåra nyrekryteringen. –­ Utöver Ryssland är hotet från terrorismen den allvarligaste utmaningen. Hotet kommer både utifrån och inifrån

och utmanar de värderingar som hela vårt samhälle är byggt på. Det finns idag en alldeles för stor otydlighet när det gäller att bemöta terrorismen. Bristen på ledarskap gynnar de extrema krafterna, menar Katarina Tracz. –­ Det är helt korrekt, säger Hans Wallmark. Vi politiker måste tala klarspråk. Det förväntar sig medborgarna av oss. En brottsling är en brottsling oavsett med vilka ideologiska eller religiösa förtecken brottet begås. I dag har vi inte en regering som visar ledarskap.


MEDBORGAREN  FÖRSVAR & SÄKERHETSPOLITIK 11

Nato Nato utgör grunden för den europeiska säkerhetsstrukturen. Inom Nato förenas européer och nordamerikaner från 28 medlemsländer. Numera är 22 av 28 EU-länder medlemmar av Nato och det är bara dessa som har tillgång till den europeiska säkerhetspolitikens innersta kärna. Det är ytterst bara Nato som har förmågan att säkra EUs medlemsländers territoriella integritet. De flesta staterna i Sveriges närområde är Natomedlemmar. I ljuset av Rysslands allt mer aggressiva agerande mot länderna i dess närhet samt återkommande hot och territoriella kränkningar spelar Nato en helt avgörande roll idag för att upprätthålla säkerheten i Europa. Ett svenskt medlemskap i Nato har därför aldrig varit så angeläget. Sverige har ett nära samarbete med Nato som fördjupas kontinuerligt. Som en del i försvarsuppgörelsen finns en utredning om för- och nackdelar med Sveriges försvarspolitiska samarbeten och medlemskap, inklusive Nato.

Moderaterna vill fördjupa Sveriges samarbete med Nato och verka för en svensk anslutning. Det ger Sverige större möjligheter att ta ansvar för och påverka en organisation som i dag är helt central för vår egen och Europas säkerhet. • Moderaterna vill utveckla en färdplan för svenskt Natomedlemskap. För oss är inte frågan om Sverige ska bli medlem utan hur. • Moderaterna driver aktivt frågan om ett svenskt Natomedlemskap för att bilda opinion för detta. • Moderaterna vill ta fram en konkret tidtabell för medlemskap med målet att kunna inleda förhandlingar under kommande mandatperiod.

Försvarsuppgörelsen • Försvarsuppgörelsen utgör grunden för försvarsbeslutet perioden 20162020. Den är ingången mellan Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna samt Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Detta borgar för ett brett politiskt stöd och långsiktighet. • Uppgörelsen ger försvaret ett extra tillskott på 10,2 miljarder under perioden. Moderaterna var drivande i att

höja tillskottet från regeringens utgångsbud på 6,2 miljarder. • Målet är att stärka försvarets operativa förmåga här och nu utifrån ett nationellt fokus. I uppgörelsen ingår tre särskilda prioriteringar – förstärkning Gotland, stärkt ubåtsjaktsförmåga och satsning på försvarets bottenplatta.


12 KRAFTTAG FÖR TILLVÄXT

MEDBORGAREN

KRAFTTAG FÖR TILLVÄXT Förhoppningsvis är det självklara svaret “Ja!” den 16 mars då alla Sveriges förbund samlas för en nationell superåtervärvning.

En del av projektet ”Krafttag för tillväxt” är ”superåtervärvningskvällen”. De senaste åren har återvärvningssiffrorna inte varit vad de borde vara för vårt parti och därför intensifieras nu arbetet med återvärvningen. Det är en återvärvningsaktivitet där alla förbund tillsammans med partiledningen gör en samlad insats för att de som var medlemmar 2015 ska fortsätta vara det även i år. Under kvällen är det tänkt att förbundsstyrelser, råd, gruppledare, partiledning och även föreningsstyrelser som vill vara med, ringer alla som ännu inte betalt årets medlemsavgift. Detta är ett bra sätt att få fler att betala sin medlemsavgift men även en ypperlig möjlighet att få in synpunkter på saker

som behöver utvecklas i partiet. Att vi behåller de medlemmar vi redan har är av yttersta vikt om vi som parti ska kunna växa i framtiden. “Det bästa vore om superåtervärvningskvällen inte blev av…” menar Eric Viduss, ombudsman i Örebro län som är med och planerar kvällen “…att föreningarna redan kontaktat och fått tillbaka sina medlemmar innan 16 mars vore såklart helt fantastiskt”

vi ska värva samt hur hög procent av återvärvning vi ska ha den 21 maj då projektet avslutas.

Målet är att nå 92 procent återvärvning i hela landet. “Jag är försiktigt optimistisk, jag är ju ändå örebroare” skrattar Eric. Utöver ”superåtervävningskvällen” går projektet framåt, alla förbund har lämnat in sina mål för antal nya medlemmar

Även kampanjmaterial är framtaget, planeringen pågår för att attrahera våra 76 000 Face-

bookfans att även ta klivet att bli medlemmar, och till våren kommer värvningsutmaningen där alla medlemmar uppmuntras att värva en person var. ”Här ser vi gärna att lokala initiativ sprids, ett exempel på det är att i Västerås har de utmanat Örebro på vem som kan värva flest nya medlemmar, i Trollhättan uppmanas fullmäktigegruppen att värva två medlemmar var som sedan kommer dokumenteras och finnas med vid nomineringsarbetet. Kom gärna med idéer eller berätta vad just din förening eller förbund gjort.” säger projektledare Erica Fritz Trangärd. Inför Sverigemötet kommer en spurtkampanj med spurtpris att genomföras. “Än så länge

är det inte klart vad vi ska ha för pris, men vi fick många bra idéer från partiombudsmännen när de fick brainstorma på senaste konferensen. Allt från att skugga vår partiledare under en dag till goodiebags. Vi får se vad det blir“ säger Erica hemlighetsfullt. Text: Erica Fritz Trangärd Foto: Caroline Opsahl


MEDBORGAREN  SVERIGE ÄR PÅ VÄG ÅT FEL HÅLL 13

Sverige är på väg åt fel håll Det mest turbulenta politiska året sedan finanskrisen har avslutats och 2016 har börjat. Anna Kinberg Batra ger sina tankar om vad vi måste ta med oss från 2015 när vi nu ska blicka framåt mot Moderaternas fortsatta politiska arbete. – Det tydliga nu är ju att Sverige är på väg åt fel håll. Bara precis innan jul skrev Magdalena Andersson upp underskottet med över 90 miljarder kronor och regeringens agerande under hösten visar att de riskerar att tappa greppet.

Vilka frågor tror du kommer bli de stora under 2016? – Först och främst måste vi se till att det som hände under förra hösten inte återupprepas. Sverige ska funka, det måste vi kunna ställa krav på och där har vi inte råd att slappna av. Den senaste prognosen från Migrationsverket visar tydligt att det är naivt att tro att flyktingkrisen är över. Sedan handlar det om att även fokusera på att förbättra integrationen och stärka kunskapsresultaten i skolan, inte minst då vägen in i det svenska samhället börjar just i skolan.

ligt för arbetsgivare att anställa till lägre kostnad med större flexibilitet. Fler arbetsgivare ska våga öppna dörren.

Hur tänker Moderaterna utveckla politiken för att förbättra integrationen i samhället? – Om inte Sverige kraftfullt förbättrar integrationen riskerar ytterligare 90 000 utrikes födda att bli arbetslösa de kommande åren. Att bryta det nya och växande utanförskapet är avgörande för att Sverige ska fortsätta att vara ett starkt sammanhållet land. Det är exempelvis därför vi har lanserat en förenklad förstajobbet-anställning som gör det möj-

Du nämner också vikten av att höja kunskapsresultaten i skolan. Vad är nästa steg för Moderaterna där? – Sverige ska vara ett land som byggs och konkurrerar med kunskap och inget är så avgörande för en människas chanser i livet som att klara sig i skolan. Därför har vi lanserat Skolinitiativet för att se till att Moderaterna blir Sveriges ledande skolparti.

Kommer det räcka? – Det är viktigt steg för att sänka trösklarna in till arbetsmarknaden. Sedan måste vi självklart fortsätta se till att arbete lönar sig så att det är lönsamt att gå från bidrag till arbete. Vi behöver även ställa tydliga krav på egna ansträngningar och vill införa utbildningsplikt för nyanlända vuxna som saknar utbildning som motsvarar svensk grundskola.

Skolan var ju en viktig del av ditt jultal. Vad var ditt främsta besked därifrån? – Ingen ska behöva känna oro för att det kompromissas med kunskapskraven och ambitionerna i skolan när det kommer nya elever och är krävande tider. Tvärtom. Kunskaperna i svensk skola får inte urholkas, de ska stärkas. Flyktingkrisen kommer att påverka samhället under lång tid. Det kommer att krävas resurser och innebära att prioriteringar behöver genomföras. I det arbetet kommer skolan vara undantaget. Moderaternas löfte är att inga besparingar ska påverka skolan. Text: Johan Andreasson Foto: Peter Knutson


MEDBORGAREN ULF KRISTERSSON 14

Man ska inte säga investera när man egentligen bara menar ”spendera” Ulf Kristersson om höstens flyktingkris och arbetet framöver År 2015 kommer sannolikt gå till historien som ett av de mest oroliga åren i svensk politik i modern tid. Sverige har en historiskt svag regering som fram tills alldeles nyligen styrde landet med allianspartiernas budget. Under året som gått, med särskilt stort tryck under hösten, har även Sveriges mottagande av asylsökande nått rekordnivåer med 160 000 personer på ett år vilket ställt det svenska samhället inför helt nya utmaningar. Andra händelser i omvärlden, mest tydligt terrordåden i Paris i november, har också tvingat upp nya frågor på den politiska dagordningen. Det är med denna händelseutveckling bakom oss som Ulf Kristersson nu går in i sitt andra år som ekonomiskpolitisk talesperson för Moderaterna. Vi träffar honom för en kort intervju om Sveriges utmaningar – på kort och lång sikt. Text och foto: Christine Hanefalk

KORT OM: Namn: Ulf Kristersson Familj: Hustrun Birgitta Ed och tre döttrar Bor: Strängnäs Gjort tidigare: Var socialförsäkringsminister 2010-2014 Fritid: Löpning och jakt Läser just nu: Allt jag hinner om Etiopien och Rwanda, inför en resa. Just läst Peter Høegs senaste


MEDBORGAREN ULF KRISTERSSON 15

Det är tydligt att regeringen nu steg för steg överger det finanspolitiska ramverket Hur ser du på Sveriges ekonomi i dag? – Finansministern beskrev nyligen Sveriges ekonomi som en ”nyproducerad Tesla”. Jag är inte alls lika obekymrad över läget i Sverige. Visserligen har vi nu god tillväxt efter rätt tuffa krisår. Att komma ut starkare på andra sidan var ju också själva målet under de tuffa åren. Men samtidigt ser vi att utvecklingen går åt fel håll på flera områden. Prognosen på budgetunderskotten har växt med över 90 miljarder kronor – en ökning med hela 245 procent – sedan regeringen tillträdde och arbetslösheten förväntas vända upp 2017 i och med flyktingkrisen. Samtidigt tappar regeringen greppet om de offentliga utgifterna och gör helt orimliga prioriteringar.

Vad blir konsekvenserna av regeringens politik? – Det är tydligt att regeringen nu steg för steg överger det finanspolitiska ramverket. Först vill de överge överskottsmålet för offentliga finanser. De som nöjer sig med ett ”balansmål” missar ofta den politiska dimensionen i frågan. Om man inte åtminstone siktar på ett tydligt överskott är risken uppenbar att det styr mot underskott. Dessutom är det tydligt att regeringen vill skapa utrymme för att öka utgifterna. – På samma tema ser vi att regeringen nu vill låna till nya reformer och därmed överger principen att nya utgifter ska finansieras krona för krona. Man gör detta med hänvisning till de ökade kostnaderna för migration samtidigt som regeringen gör väldigt lite för att påverka eller balansera upp de stora utgiftsökningarna inom exempelvis sjukförsäkringen och etableringen. Det här rör sig om utgiftsökningar som skulle behöva matchas av permanenta besparingar. Istället har vi fått en utveckling där Sverige riskerar att slå i utgiftstaket. Att man klarar taket 2016 beror främst på att man flyttar på vissa utgifter – lägger dem senare eller tidigare än planerat – så att man rent bokföringstekniskt klarar målet. Men det här är ju inte på lång sikt ett hållbart sätt att sköta Sveriges ekonomi.

Vilka är Sveriges största utmaningar på längre sikt? – Att vi gör rätt på lång sikt är egentligen den viktigaste frågan. Om vi ser till migrationen, som ju var rekordhög under förra året, så är det ju en sak att klara av den akuta situationen. Det är svårt nog. Men på sikt är det ännu viktigare att tiotusentals nyanlända snabbt kommer in i samhället och ut på arbetsmarknaden. Sverige är redan i dagsläget sämre än de flesta andra jämförbara länder på att snabbt integrera utrikes födda. Hur vi klarar den uppgiften blir avgörande för om vi kommer att se ett växande utanförskap eller välbehövlig injektion av fler som arbetar och kan bidra till att göra Sverige starkare. Detta kommer i flera år vara Sveriges allra svåraste och viktigaste fråga. Har man inte bra svar på den frågan, sysslar man med fel saker. – Det bekymrar mig att statsministern nu talar om att krisen är över. Det är naivt och tyder på att han saknar insikt i hur problemen ser ut på sikt och vad som kan göras för att lösa dem. Regeringens obekymrade beskrivningar av läget i svensk ekonomi är helt oförenliga med den statistik och de prognoser jag tittar noga på. Många som kommer till vårt land har användbara kunskaper och skulle snabbt kunna komma i jobb med rätt insatser. Men en rätt hög andel av dem som kommer har tvärtom låg utbildning och riskerar att fastna i

ett långvarigt utanförskap. Vi vill se reformer som sänker trösklarna för dessa och andra grupper som befinner sig långt från arbetsmarknaden. Här tycks regeringen inte se att det faktiskt inte duger att inte göra något alls. Vilka reformer föreslår Moderaterna? – Sänkta trösklar in är det i särklass viktigaste. Men också att titta noggrant på hur väl de svenska välfärdssystemen fungerar i en tid med omfattande migration. I vår budgetmotion från i höstas lade vi en lång rad förslag på reformer som just sänker trösklarna in på arbetsmarknaden genom sänkt skatt på låga inkomster, breddat rut, skärpta krav inom försörjningsstödet och satsningar på vuxenutbildningen. Det behövs fler steg i den här riktningen. Gör vi rätt prioriteringar och satsningar på att förbättra integrationen och bredda vägarna till jobben har Sverige alla möjligheter att bli ett ännu bättre land än i dag. Där ligger vårt fokus. Dessvärre duckar regeringen och mumlar mest om att de vill ”investera” i allt möjligt. Men man ska inte säga investera när man egentligen bara menar ”spendera”. Regeringen klarar helt enkelt inte av att prioritera.


ALLIANSSTYRE 16

er In g

Kä llg

D)

r

le

ne Åk d (L erlin

)

Nu har Gävle kommun

sson (C) en Per -Hel

) Sawela (M

He

A nn

en

Jan My léu s(

K

MEDBORGAREN 

ett

ALLIANSSTYRE Den 1 januari 2016 fick Gävle sitt första moderatledda styre i modern tid. Tillsammans med övriga Allianspartier leds nu kommunen av Inger Källgren Sawela. Grattis till det nya alliansstyret. Varför behövs Moderaterna och Alliansen för Gävle? – Vi är stolta över vår kommun, men den är på väg åt fel håll. Skolresultaten faller, vi ser ett fördjupat utanförskap och företagsklimatet är dåligt. Gävle har misskötts ekonomiskt och nu behöver vi få ordning och reda. Därför behövs Allians för Gävle. Vilken är er främsta prioritering? – Det nya utanförskapet i Gävle måste brytas. Arbetslösheten i Gävle är en av de högsta i landet och om vi ska få råd med skolan, vården och omsorgen krävs det fler i arbete. Då måste fler nå gymnasiebehörighet och faktiskt avsluta sina gymnasiestudier. Därför vill vi minska barngrupperna i förskolan, stärka kompetensutvecklingen för

lärarna och satsa på karriärtjänster i skolor med stora utmaningar. Hur ska ni få ordning på kommunens ekonomi? – Att ha ordning i ekonomin är avgörande för att vi ska kunna erbjuda en välfärd med god kvalitet. Samtidigt måste skattetrycket minska så att fler företagare vill investera i kommunen. Det är en svår ekvation att få ihop, men det finns några grundläggande saker som vi ska börja med. I dag saknar Gävle ekonomiska mål som faktiskt går att följa upp. Dessutom är redovisningen i våra kommunala bolag otydlig. Vi får börja med det. Vad tror du kommer att vara den största utmaningen för Gävle de kommande åren? – Just nu hanterar vi flyktingkrisen. Gävle har tagit emot många nyanlända och vi måste lösa boende och skolplatser. På sikt blir integrationen den största utmaningen. Hur vi ska få alla i jobb. Jag är glad att Moderaterna står för att Sverige behöver en flyktingpaus. Det behöver även Gävle.

Hur fungerar det att styra kommunen i minoritet? – Det kommer självklart bli tufft, men Alliansen är redo att ta ansvar. Det blev mycket uppmärksamhet när vi tog över, men i grunden handlar det om att vi är fyra partier som har en gemensam syn på vad kommunen behöver och de rödgröna lyckades inte samla ett alternativ som kan styra. Vi tänker inte samarbeta med Sverigedemokraterna. Alliansen är tydliga med att vi presenterar den politik som vi tror krävs för att få Gävle på rätt väg. Text och foto: Attila Fabian

KORT OM: Namn: Inger Källgren Sawela Bor: Villa i Hagaström Familj: Barnen Pernilla och Peter samt barnbarnen Maya, Lea och Ebba Politisk bakgrund: Har suttit i Gävles kommunfullmäktige sedan 1976 och varit kommunalt oppositionsråd sedan 2004 Utbildning: Lärarhögskolan Fritidsintressen: Promenerar mycket. Tycker om att fiska, gärna med långmete i fjällbäckar. Läser många böcker, helst historiska kvinnoskildringar


MEDBORGAREN  HALLÅ DÄR: FREDRIK SAWESTÅHL 17

Foto: Axel Adolfsson

HALLÅ DÄR!

Fredrik Saweståhl Grattis till framgångarna på partistämman! – Tack. Det är verkligen jättekul att vi kommit i mål och lyft in Öppna Moderater som en del av partiet, ett nätverk i partiet. En trevlig bonus är att jag själv på kuppen fick en plats i partistyrelsen. Det är spännande och intressant att få vara med i det sammanhanget. Dessutom är jag glad över att stämman även när det gäller hbtq-frågor och mångfald fattade kloka beslut. Så vilka är Öppna Moderater undrar kanske några? – Öppna Moderater är Moderaternas hbt-förbund. Vi vänder oss till alla som delar den moderata grundsynen och som tycker att det är viktigt att jobba med frågor som rör homo-, bisexuella och transpersoner och mångfald ur ett liberalt frihetligt perspektiv. Vi är Sveriges äldsta partipolitiska hbtq-organisation och samlar i dag medlemmar i hela landet. Vi har nu tio olika distrikt från Skåne till Västernorrland. Vad är målen för Öppna Moderater? – Öppna Moderater jobbar internt och externt deltar i debatter, syns i media och finns med på så många Prideevenemang som möjligt i hela landet. Vårt syfte är att påverka Moderaternas politik och mode-

rata beslutsfattare att driva en bra hbtq-politik med fokus på mångfald, likabehandling och frihet. Vi jobbar även för att vara Moderaternas röst i hbtq-rörelsen och locka nya väljare till partiet. Moderaterna ska vara det självklara valet att rösta på för hbtq-personer. Vi gör ett stort jobb med att synliggöra Moderaterna på Prideevenemang i hela Sverige. Vi vill engagera fler moderater i vår verksamhet och fler hbtq-personer i Moderaterna. Vi visar tydligt att Moderaterna är ett parti för alla. Vad säger du till de som är intresserade av er verksamhet? – Gå med! Det finns många medlemmar i Moderaterna och Muf som tycker att frågor om mångfald och hbtq är viktiga och intressanta. Gå då med i Öppna Moderater så blir vi tillsammans starkare och effektivare för att göra Moderaterna bättre, utveckla politiken och växa som parti. Vilka frågor står i fokus i år? – En fortsatt modernisering av familjepolitiken är en viktig fråga med bland annat surrogatmödraskap och att få adoptionsmöjligheten att fungera i praktiken. Vi jobbar även mycket med lokala frågor – hur jobbar vi med hbtqpersoners rättigheter och livsvillkor och ökad mångfald i kommuner och landsting. Ett tredje fokus är internationella frågor där vi jobbar med

Foto: Jonas Norén

Ordförande i Öppna Moderater

systerorganisationer i andra länder för att få partier till höger att stå upp för hbtq-personers rättigheter. Till sist hur gör man för att bli medlem i Öppna Moderater? – Det är enkelt. Är du medlem i Moderaterna eller Muf så swishar du medlemsavgiften i Öppna Moderater (50 kronor) till 123 229 99 31 och glöm inte att uppge personnummer. Det går också att sms:a eller betala via bankgiro – all info finns på http://oppnamoderater.se/site/ blimedlem

KORT OM: Namn: Fredrik Saweståhl Familj: Maken Mikael som också är politiker i Moderaterna Bor: Tyresö Gör: Är sedan 2009 kommunstyrelsens ordförande i Tyresö. Tidigare bland annat förbundsstyrelseledamot i Muf och vice ordförande i Fria Moderata Studentförbundet Fritid: Reser, spelar handboll och följer Eurovision rätt slaviskt


MEDBORGAREN  NYA MEDARBETARE 18

Moderaterna satsar på sociala medier Moderaterna har en stor närvaro på sociala medier med över 70 000 följare på Facebook och flest följare av alla partier på Twitter. För att bli ännu bättre i vår opinionsbildning har kommunikationsavdelningen som leds av Per Nilsson förstärkts med tre digitala kommunikatörer som kommer arbeta heltid med att göra Moderaterna och våra företrädare ännu starkare i sociala medier.

R

ALEXIS

A

KMATF E H

Vad gillar du att göra på fritiden? – Jobbar ideellt med flyktingar och strecktittar på serier.

D i g i t al unikatö r

unikatö r

A LA M

Varför valde du att bli digital kommunikatör? – Jag tycker om att vara kreativ och skapa content. Dessutom har jag alltid haft ett intresse

Vad gillar du att göra på fritiden? – När jag inte har kommunpolitiska uppdrag hänger jag mest med Muf Stockholm, men utöver detta är jag aktiv inom svensk fotboll och följer Assyriska FF på nära håll. Vad är det bästa med ditt jobb? – Varje dag är en ny utmaning med nya spännande uppgifter. Känslan av att få arbeta för en valseger är det bästa.

Vad gjorde du innan du började jobba på kommunikationsavdelningen? – Jag var kommunikationskonsult på Narva.

EDV I

N

Vad är det bästa med ditt jobb? – Jag tycker om att få jobba i en kreativ miljö där vi alltid har roligt och skrattar.

Vad gjorde du innan du började jobba på kommunikationsavdelningen? – Kommer närmast från tjänst på statsrådsberedningen som politisk sakkunnig och tidigare som politisk sekreterare för europaparlamentariker Christofer Fjellner.

mm ko

N

mm ko

O

H AF F O

D i g i t al

DELM

Vad gjorde du innan du började jobba på kommunikationsavdelningen? – Jag kommer senast från Hellsten kommunikation.

Vad gillar du att göra på fritiden? – Jag gillar att läsa böcker och gå på museer.

Digi t a l k

Vad är det bästa med ditt jobb? – Det bästa med mitt jobb är stämningen på kontoret, det är aldrig en blek stund och vi skrattar varje dag. Varför valde du att bli digital kommunikatör? – Valvinst kräver hårt arbete och jag är inte en person som sitter på sidlinjen, utan vill ge allt för att Anna Kinberg Batra ska bli statsminister.

för foto och film och har därför fokuserat på produktion av rörligt material. Vilken är din favoritapp? – Snapchat och jag gillar att slå Delmon på Quizkampen. Vilken är din favoritpryl? – Min Apple Watch eller mina Phillips Hue lampor. Följ mig på Twitter: @AlexisHekmatfar Mejl: alexis.hekmatfar@moderat.se Mobil: 073-682 80 29 Snapchat: alexishekmatfar

Varför valde du att bli digital kommunikatör? – Digital kommunikation och sociala medier är en naturlig del av mitt politiska arbete och jag vill vara med och bidra med det jag kan för att förstärka partiets budskap. Vilken är din favoritapp? – Twitter använder jag mest, men roligast är nog Quizkampen. Vilken är din favoritpryl? – Min Apple Watch och min ordförandeklubba som alltid ligger i väskan. Följ mig på Twitter: @delmonhaffo Mejl: delmon.haffo@moderat.se Mobil: 073-682 93 04 Snapchat: delmonhaffo

Vilken är din favoritapp? – En app jag har fått upp ögonen för är Periscope. Vilken är din favoritpryl? – Mina senilband till mina glasögon, tappar alltid bort dem annars. Följ mig på Twitter: @edvinalam Mejl: edvin.alam@moderat.se Mobil: 073-682 80 41 Snapchat: edvinalam

m om

unikatör


MEDBORGAREN 

&

Tips

TIPS & TRICKS 19

Tricks

Text: Delmon Haffo Foto: Alexis Hekmatfar

Sociala medier blir allt mer avgörande i den politiska verkligheten för att förstärka, förtydliga och nå ut med sitt budskap: De tre viktigaste kanalerna är: Facebook, Instagram och Twitter. Med dessa tre kanaler kan du som politiker eller ni som förening stärka er ställning som en seriös röst i den allmänna debatten.

Facebook växer. Varje sekund skapas fem nya profiler. Det är mer än antalet barn som föds runt om i världen. Facebook är ett fantastiskt sätt för dig att dels komma i kontakt med avlägsna vänner och bekanta, diskutera i olika forum och publicera både privata, men också politiska budskap som kan få massiv spridning. Facebook är den kanal som har bäst förutsättningar för störst räckvidd på dina inlägg. Detta kan du dessutom själv vara med och påverka.

Gör din profil öppen för följare. På så sätt kan du låta fler ta del av dina budskap och åsikter, trots att de inte nödvändigtvis behöver vara dina ”vänner”.

Tips: Facebooks algoritm bejakar grafik. Det innebär att när du skriver en status med enbart text, kommer endast ett antal av dina vänner, som interagerat med dig tidigare kunna se inlägget. Lägger du

Tips: Video är det som toppar allt i Facebooks algoritm. En video premieras av Facebook och därför har den bästa chansen för spridning. Instagram har i dag över 300 miljoner användare. Varje dag publiceras över 70 miljoner bilder och detta forum räknas som det ”minst politiska” av de tre vi tar upp här. Här kan man lägga upp bilder från vardagen men också politiska budskap som kan få bra spridning. En stor nackdel med Instagram som ”spridningskanal” är att man inte kan dela länkar. Man kan heller inte dela några inlägg, vilket gör Instagram till den minst effektiva kanalen för masspridning. Dock är det ett viktigt komplement till Facebook och Twitter, samt ett forum som når ut till de som inte nödvändigtvis finns på Twitter, det vill säga, vanliga väljare.

Tips: För att bibehålla intresse för just din Instagram-profil är det viktigt att lägga upp bilder med en tydlig frekvens. Gärna minst en gång om dagen, för att visa att ditt konto lever och är värt att följa.

Tips: Söker du en bred skara och vill ha hög räckvidd på dina inlägg bör din profil vara öppen.

Tips: Ett flöde med variation av bilder och filmer skapar en mer levande profil som blir mer intressant att följa. Twitter besöks av över 300 miljoner aktiva konton varje månad. Varje dag kan man ta del av över 70 miljoner tweets som skrivs från hela världen. I Sverige är Twitter mestadels ett forum där politiker möter journalister och statsvetare för ett stort mingel. Här minglar man med stora som små. Man kan välja att ge sig in i ett samtal, men det är viktigt att komma ihåg att ju viktigare man är, desto mer intressant blir det man säger i dessa konversationer. Twitter är ett bra sätt att ställa makthavare till svars. Det kan också liknas vid en presskonferens. Du har 140 tecken på dig att berätta din ståndpunkt i en fråga inför Sveriges samlade mediakår. På Twitter handlar det dessutom om att få spridning och ”retweets”. En retweet innebär att man delar någon annas tweet i sitt eget flöde. Här har borgerligheten en viktig

utvecklingspotential. Att retweeta och dela våra budskap är viktigt för en effektiv opinionsbildning. Ett generellt medskick är att följa dels moderata opinionsbildare och företrädare. Men att följa meningsmotståndare är inte heller dumt, för att veta vad som pågår på motståndarens sida. Då kan man även ge sig in i diskussioner och argumentera emot när något uppenbart är felaktigt.

Tips: Retweeta istället för att likea tweets som du vill sprida. På detta sätt kan bra inlägg med våra budskap få bättre räckvidd.

Tips: Använd rätt #hashtags. Vid exempelvis SVT Agenda är det bra att tagga #Agenda och #svpol. På detta sätt samlas tweets på ett och samma ställe och fler än enbart dina följare kan se ditt inlägg. Var med i kampen om sociala medier. Skaffa ett twitterkonto, skriv och dela våra ståndpunkter för att hjälpa oss att opinionsbilda. Valrörelsen har redan startat på sociala medier.

Tips: Lägg in en punkt (.@nya_ moderaterna) när ni skriver till någon. På detta sätt visas ert inlägg för hela flödet och ökar möjligheterna till spridning.

NIKAT U M IO M

N

Tips:

in en bild ökar chansen för spridning något ytterligare.

D I G I TA L KO

Att kunna upprätthålla en bra frekvensnivå på sociala medier är viktigt. Det handlar om att vårda ett varumärke. Syns man inte, så finns man inte. Detta är en gyllene regel för att optimera ens egen ställning i sina digitala kanaler. Det handlar inte om att dygnet runt kommentera allt som händer, utan finnas närvarande vid viktiga händelser, kommentera vid rätt lägen och visa att ens konton lever. På detta sätt ökar möjligheterna till andra människors intresse och därigenom får man ofta fler följare.


MEDBORGAREN  SVERIGES FÄRSKASTE LÄNSFÖRBUND 20

Moderaterna i

Västra Götaland – Sveriges färskaste länsförbund

I mitten på 1980-talet började det pratas på allvar om att de olika länsförbunden i Västsverige borde göra gemensam sak och bilda ett gemensamt förbund. Av olika skäl lades planerna på is, men när Västra Götalandsregionen bildades 1998 aktualiserades återigen dessa tankar. Efter 18 år är vi där. Efter beslut på förbundsstämmor och extra förbundsstämmor under 2015 i Norra Älvsborg, Södra Älvsborg, Bohuslän, Skaraborg och Göteborg fattades beslut om att gå samman och bilda ett gemensamt länsförbund för Västra Götaland med Göteborg som en krets under det nya länsförbundets paraply. Den 12 september hölls den första förbundsstämman för länsförbundet Moderaterna i Västra Götaland och den 1 januari 2016 sjösattes det nya länsförbundet Moderaterna i Västra Götaland fullt ut med Johnny Magnusson som förbundsordförande. Så vad är poängen med denna nya organisation? Syftet med den nya organisationen är att genom ökad samordning av personella och ekonomiska resurser, specialisering och utveckling av kompetenser och effektivisering bli bäst på att vinna val lokalt och regionalt. Vi ökar förmågan att ge bästa möjliga stöd till föreningar, medlemmar, fullmäktigegrupper, förtroendevalda, enskilda företrädare och nätverk i avgörande processer såsom politikutveckling, rekrytering, kompetensutveckling, organisationsfrågor och kommunikation. Detta arbete görs samtidigt som vi omfördelar de ekonomiska

resurserna till att i större grad gå till verksamhet istället för till administration. De funktioner som den nya organisationen och verksamhetsplanen bygger på är rekrytering, kompetensutveckling, organisation, IT-utveckling, analys, politikutveckling, kommunikation och kampanj samt ledning. För varje funktion finns en ansvarig tjänsteman, men den grundläggande styrkan ligger i samarbetet mellan dessa tjänstemän för att utarbeta så bra stödfunktioner och processer som möjligt. Vi ökar möjligheterna till politisk samordning och kraftsamling i länsövergripande och kommungemensamma frågor. Vi kommer att jobba hårt med att sänka trösklarna för samarbete över kommungränserna. Det är 49 kommuner som ingår i det nya länsförbundet. I några av dessa kommuner har vi haft ett långt maktinnehav, i andra är det länge sedan det var ett moderatlett styre. Det finns stora vinster med att samordna och lära av varandra. Vårt mål är att skapa plattformar för att tjänstemän och förtroendevalda ska kunna hjälpa varandra i större utsträckning än vad som skett tidigare. Vi måste ta tillvara på varandras kunskaper och erfarenheter, ingen kommer att göra det arbetet åt oss. Ambitionen kan inte vara något annat än att bli bäst på att vinna val lokalt och regionalt, att vara bäst på det vi gör, oavsett om det handlar om idéutveckling, kommunikation, rekrytering, kompetensutveckling eller organisationsutveckling. Att vara bäst på det vi gör ökar självklart möjligheterna att förverkliga Moderaternas idéer om ett bättre samhälle för alla. Text: Jan Zetterström Foto: Tomas Nilsson


MEDBORGAREN STEN BERGHEDEN 21

STEN

BERGHEDEN Talesperson för landsbygdspolitiska frågor

Sedan i höstas är Sten Bergheden talesperson för landsbygdspolitiska frågor där jakt- och vapenfrågor ingår. Jag är själv jägare och har jagat i hela mitt liv, min första älg sköt jag som 16-åring under en jakt i Småland. Jakten är en folkrörelse och i Sverige finns ungefär 300  000 registrerade jägare. Jakten har ett starkt stöd och en stor acceptans i landet. Vi ställer höga kunskapskrav på våra jägare som måste klara både teoretiska och praktiska prov för att få skaffa vapen. Lagen ställer även hårda krav på hur du ska förvara dina vapen på ett säkert sätt. Här är Sverige ett föregångsland som fler länder i EU borde ta efter. För mig är det självklart att alla beslut om jakt och viltvård ska tas i Sverige och att alla beslut om förvaltning av vilda djur är en nationell angelägenhet. Vi är medlemmar i EU, men det finns ett antal områden där EU-lagstiftning inte är anpassade efter våra svenska förhållanden och då måste vi få sköta dessa beslut själva. Det gäller inte minst vargjakten och EU:s arthabitat som behöver ses över. Men vi kan börja på hemmaplan med att se till att våra myndigheteter följer de beslut som tagits.

KORT OM: Namn: Sten Bergheden Familj: Eva och tre barn Bor: Släktgården Fjäll i Mariestad Gjort tidigare: Lantbrukare, Kommunstyrelsens ordförande Mariestad, Utbildningsledare Jägarskolan Fritidsintressen: Jakt, veteranbilar (äger en -66 Cadillac de Ville cab), mc och tennis Läser: Mest riksdagshandlingar och faktaböcker

Många som bor på landsbygden är i dag mycket oroliga över att få sina tamdjur och hundar attackerade av varg. Vi ska ha en vargstam men den måste vara på en sådan nivå som vi på landsbygden kan acceptera. För att vi ska kunna bo kvar på landsbygden och driva våra lantbruk måste vi få ner vargstammen till en rimlig nivå, där är vi inte i dag. I Sverige finns det drygt 1,8 miljoner registrerade vapen eller licenspliktiga vapendelar i landet för jakt, skytte eller samling och ungefär

700  000 vapenägare. Dessa vapen förekommer inte vid terrorbrott. Trots detta försökte EU genom ett nytt vapendirektiv förbjuda flera idag tillåtna jakt- och skyttevapen, men vi moderater lyckades stoppa förslaget i riksdagen. Vi ska som parti värna våra jägare och skyttar, det är viktigt att man både kan träna och använda rätt vapen för att jakten ska kunna ske på ett tryggt och säkert sätt. Vapenbrott ska prioriteras och bekämpas, men inte på legala vapenägares bekostnad. Jakt- och vapenfrågor har engagerat mig länge och jag har också utbildat många nya jägare i Jägarskolan. Dessutom har jag lett en arbetsgrupp med moderata riksdagsledamöter och där presenterade vi cirka 20 förslag för att underlätta och utveckla jakten och hur vi kan minska handläggningstiderna på licenshanteringen i landet. Bland annat föreslog vi en utökad vapengarderob för att bättre tillgodose jägares behov, krav på en snabbare licenshantering av polisen samt inrättande av en ny viltmyndighet som ska ha hand om alla jaktfrågorna från Naturvårdsverket. Om landsbygden ska kunna utvecklas och skapa fler jobb är det viktigt att förutsättningarna för att bedriva lantbruk och företag på landsbygden förbättras. Att såväl kommunal, regional och statlig service fungerar samt att vi har en fungerande infrastruktur så att vi som bor på landsbygden vågar investera i gårdar och företag är prioriterat. Vi arbetar nu i arbetsgruppen med att ta fram en ny lantbruks- och landsbygdspolitik och snart kommer ett antal förslag att presenteras. Jag är övertygad om att hela Sverige kan leva och jag tänker arbeta för att hela Sverige också ska leva. Text: Sten Bergheden Foto: Diana Bergheden


MEDBORGAREN  HALLÅ DÄR MATS GREEN 22

Kaplan måste börja sätta spaden i jorden i stället för att köra huvudet i sanden KORT OM: Namn: Mats Green Bor: Hyresrätt i småländska Gränna. Född och uppvuxen i utanförskapsområdet Öxnehaga i Huskvarna i en socialdemokratisk familj. Gjort tidigare: Kommunstyrelsens ordförande och kommunalråd i Jönköpings kommun 2005-2015. Riksdagsledamot sedan 2014. Mina riksdagskollegor brukar skämtsamt säga att jag fortfarande tänker och resonerar som ett

kommunalråd vilket jag faktiskt tar som en komplimang då jag tycker att den kommunala förankringen är viktig. Särskilt när man arbetar med bostadspolitik. Fritid: Rider så fort jag får tid. Samspelet med ett djur och gemenskapen med vännerna i stallet är något jag inte skulle kunna vara utan. Aktiv i 4H-rörelsen sedan ett antal år. Skjutprovet kvar på jägarexamen men hoppas kunna bocka av det i närtid.

Läser just nu: Ridsport Special, Veidekkes rapport ”Fra leie til eie” om hur vi stimulerar ungas köp och ägande av bostad och ”Everything she wants” som är andra delen av Charles Moores auktoriserade biografi över Margaret Thatcher.


MEDBORGAREN  HALLÅ DÄR MATS GREEN 23

HALLÅ DÄR!

MATS

GREEN Riksdagsledamot Jönköping

Vad är den största utmaningen som bostadspolitiker just nu? – Sverige måste ha fler bostäder. Nu. Det har aldrig varit viktigare. Bostadspolitiken och vikten av fler bostäder är en av Sveriges absolut största samhällsutmaningar. Särskilt för kommunerna, deras utveckling och deras möjligheter. Migrationsutmaningen, storstädernas befolkningsökning, landsbygdens befolkningsminskning, studier, arbetsmarknad, tillväxt, skattekraft. Listan kan göras lång. Naturligtvis är tillväxt och arbetsmarknadens funktion viktigt men kanske inte det allra viktigaste för den enskilda människan. För mig handlar bostadspolitik främst om möjligheter för alla - unga som äldre, studenter, barnfamiljer och ensamstående. Det handlar om stadens, stadsdelens, förortens, byns och grannskapets liv och innehåll, det handlar om att bygga ett land och ett samhälle som håller ihop.

Boendet är grunden till allt. En fungerande bostadsmarknad skapar enorma möjligheter. På motsvarande sätt blir också problem i boendet, boendestrukturen och bostadspolitiken vår största samhällsutmaning. Vad är det som krävs då? – Utmaningarna på bostadsmarknaden spiller över på i stort sett samtliga politikområden och det finns ingen quick-fix utan det handlar om grundläggande och långsiktigt sunda förutsättningar och liberalare spelregler för ett ökat bostadsbyggande över hela linjen. Nyckeln till detta är bland annat förenklingar – snabbare, enklare, billigare. Alliansregeringen genomförde omfattande regelförenklingar som är en av de främsta anledningarna till att vi nu har det högsta bostadsbyggandet på flera decennier. Samtidigt är det viktigt att vara självkritisk och därför är det avgörande att vi moderater fortsätter reform- och förenklingsresan. Inte bara på marginalen, utan vågar förändra grundfundamenten, om vi ska hantera nuvarande och framtida bostadsutmaningar. Därför lägger vi nu förslag om allt ifrån att göra detaljplan frivillig, likställa bostadsbyggnation med övriga riksintressen, privat initiativrätt, compact-living-lösningar, besittingsrätt, flexibelt strandskydd, snävare möjligheter och process kring överklagande, översyn av ”flyttskatten” för att bara nämna något i ett batteri av förslag.

Hur många förslag om regelförenklingar har den rödgröna regeringen lagt? – Inte ett enda eget. De rödgröna motsatte sig samfällt tillsammans med SD, eller var för sig, nästan alla regelförenklingar alliansregeringen föreslog. De säger sig numera instämma i vikten av fortsatta regelförenklingar även om det bara är läpparnas bekännelse. De har fått släpas till allt från flexiblare bullerregler till de eftergifter man tvingades till i migrationsuppgörelsen. Bostadsminister Kaplan (MP) hade kunnat föreslå vilken regelförenkling som helst och fått det genom riksdagen imorgon om han hade velat. Det krävs inga bostadspolitiska samtal för det. Att som regeringen bara passivt problematisera i största allmänhet över stora samhällsutmaningar som bostadspolitiken, eller vilja samtala om allt utom de grundläggande hindren, löser inte utmaningarna för enskilda människor eller för Sverige i stort. Text: Tobias Lodestrand Foto: Mediaspjuth


MEDBORGAREN 

FRAMÅT I OPINIONEN 24

Per Nilsson:

Framåt i opinionen för Moderaterna Sedan årsskiftet har Moderaterna gått framåt i opinionen. Både stödet för partiet och Anna Kinberg Batra har ökat. Flera mätningar har visat att vi nu är Sveriges största parti. Skiftet beror dels på att Socialdemokraterna har rekordlåga siffror men även att Sverigedemokraterna tappat. Enligt bland annat Sifo har flera väljare som röstade på Sverigedemokraterna i valet 2016 rört sig tillbaka till Moderaterna, särskilt positiv har utvecklingen varit bland kvinnor. Orsaken är i grunden enkel: allt fler upplever att Moderaterna tagit tag i invandringsfrågan och känner samtidigt att Sverigedemokraterna inte är ett tillräckligt regeringsdugligt parti.

+3,4%

+1,7%

Demoskop

DN/Ipsos

+3,5% SIFO

Ännu återstår mycket arbete. SCB partisympatiundersökning visar att Moderaternas potential är stor. Många väljare har oss som sitt näst bästa parti. Det betyder att det ligger nära till hands att också rösta på oss. Bland Sverigedemokraternas väljare är andelen hela 37 procent. Det kommande året kan bli väldigt intressant för oss. Tre saker i opinionen som talar till vår fördel:

+2,5% Novus

1. Väljarna vill ha politik inte tomma löften Lägre förtroende för politiker, ökat missnöje och stora samhällsutmaningar innebär att allt färre kommer lystra till tomma löften från politiker. Konkreta förslag krävs. Och det är vårt gebit.

2. Ökad konflikt i våra huvudfrågor Flyktingsituationen aktualiserar frågor gällande jobb och ekonomi.

Kan bibehålla stabilitet i de offentliga finanserna

40

24

Text: Per Nilsson, kommunikations- och analyschef

Bäst inom lag och ordning

30

16

7 av 10 tt upplever a en i utveckling på Sverige är åll h l e f t å g ä v

Har bäst politik för fler jobb

Regeringen är svag, Löfven är svag. Det finns stor möjlighet för oss att bli det självklara regeringspartiet.

28 0%

20%

Moderaterna

22 40%

60%

80%

100%

Socialdemokraterna

Källa: Demoskop, februari 2016 Foto: Fredrik Wennerlund

3. Regeringsduglighet allt viktigare


MEDBORGAREN 

KALENDARIUM 25

Kalendarium

2016 Mars

12-13 mars Moderata Studenters riksårsmöte (Muf) 16 mars Superåtervärvningskvällen – hela landet 31 mars Sista dag för årsmöte i föreningarna

Maj 14 maj Förbundsstämmor Västra Götalands län, Norrbottens län 20-21 maj Sverigemötet 2016, Malmö

Juni V 24 juni Medborgaren nr 2 15 juni Partiledardebatt i riksdagen

September

April 9 april Förbundsstämmor Jönköpings län, Gotland, Örebro län 13 april Rådskonferens, Stockholm 15-16 april Moderata Seniorers årsstämma, Malmö 15 april-1 maj Vårkampanj 16 april Förbundsstämmor Blekinge län, Gävleborgs län, Västerbottens län 22-23 april Moderatkvinnornas råd 23 april Förbundsstämmor Uppsala län, Kalmar län, Dalarna, Västernorrlands län 23 april Öppna Moderaters förbundsstämma, Stockholm 24 april Förbundsstämma Västmanlands län

Juli 9 juli Moderaternas dag, Almedalen

Augusti

V 39 juni Medborgaren nr 3 23-24 november Medlemsaviseringen 2017 når medlemmarna V 49 december Medborgaren nr 4

Oktober 27-30 oktober Muf:s förbundsstämma

November


MEDBORGAREN 

SKIFTE I SUNDBYBERG 26

KORT OM:

Nu styr

Alliansen i Sundbyberg Sundbyberg har styrts oavbrutet av Socialdemokraterna sedan demokratin infördes. Det är en klassisk arbetarstad, med en historia av tung industri och miljonprogram. Det är tradition att partiledaren först deltar i den lokala arbetarkommunens Första maj-firande innan denne beger sig in till Norra Bantorget i centrala Stockholm. Stadens förre socialdemokratiska ordförande i kommunstyrelsen, Jonas Nygren, tillträdde sitt uppdrag den 1 maj 2010. Sundbyberg har under lång tid varit socialdemokratins kommunala skyltfönster. Men i oktober förra året hände något. Flera av socialdemokraternas samarbetspartier meddelade att de

inte längre hade något förtroende för den sittande ordföranden i kommunstyrelsen. Skälen som angavs var flera, men kanske tydligast var kritiken mot socialdemokraternas maktfullkomlighet och bristen på respekt gentemot sina kollegor. I stället valdes moderaten Mikael T. Eriksson till ny ordförande, som bildade en majoritetskoalition bestående också av Miljöpartiet, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna.

på planerar kommunen för uppemot 3 000 nya bostäder. Sveriges mest tätbebyggda stad blir därmed än mer urban. I de norra delarna av kommunen byggs just nu vad som kommer att vara stadens största stadsdel inom några år, med nära 15 000 nya invånare. Här ska byggas nya skolor, förskolor, äldreboenden, arbetsplatser, butiker, torg, parker och allt annat som skapar attraktiva boendemiljöer. Fler ska hitta hem i Sundbyberg.

Den politiska plattformen – GrönBlått Sundbyberg – understryker att politiken också framöver ska möjliggöra en hög befolkningstillväxt, att valfriheten ska öka och att utanförskapet ska bekämpas. Sundbyberg har många år i rad noterats som Sveriges snabbast växande kommun. År 2017 och 2018 antas befolkningen växa med sju respektive nio procent.

En viktig utmaning framåt är det höga utanförskapet i staden. Här är bidragsberoendet väsentligt högre än i grannkommunerna och invånare löper större risk att hamna i långvarigt utanförskap än dem som bor på andra sidan kommungränsen.

Järnvägen som delar staden i mitten står i fokus de kommande åren, då den del av järnvägen som går genom stadens centrum ska grävas ned. Ovan-

En viktig förklaring är bostadssegregationen. I Sundbyberg finns både några av Stockholms dyraste villor men också miljonprogram där över 90 procent av bostäderna är hyresrätter. Den nya majoriteten har därför beslutat att ombilda stora delar av det

Namn: Mikael T. Eriksson Familj: Sambo Emma och nytillskottet Julian Bor: Västra Brotorp, Sundbybergs minsta stadsdel Gjort tidigare: Egenföretagare, anställd i den första Reinfeldtregeringen och studier vid Uppsala universitet Fritid: Umgås med sonen Läser just nu: Game of Thrones

gamla hyresrättsbeståndet. Den som i decennier hyrt sin bostad av det kommunala bostadsbolaget Förvaltaren är förstås mycket intresserad av att ta över ägandet av sin egen bostad genom att friköpa den, men det är också viktigt för att bekämpa bostadssegregationen i kommunen. Sundbyberg har alltid varit en spännande kommun att vara politiskt aktiv i. Här råder ett högt tempo där tillväxten alltid står i centrum. Sundbyberg har länge varit socialdemokraternas skyltfönster i Stockholm. Mikael T. Eriksson är fast besluten att göra staden till moderaternas. Text: Axel Conradi


MEDBORGAREN 

HÄNT I MODERATERNA 27

Hänt i Moderaterna

Studieresa till London

Halland kampanjar för "Håll Halland helt", mot bakgrund av regeringens planer på större och färre län.

Alla medlemmar i Västmanland bjöds in till en studieresa till London i januari, 18 medlemmar tackade ja och fick delta på ett mycket givande program. Vi besökte Conservatives Campaign Headquarters, Greater London Authority - ”Londons kommun”, tankesmedjorna Centre for Policy Studies och Institute of Economic Affairs samt fick en exklusiv guidad tur på Houses of parliament med tillfälle att ställa frågor till MP Mark Field från Conservatives. Deltagarna fick även ta del av klassiker som fish&chips och Afternoon Tea. Foto Marta corti

"Vi vill ha det som det är. Vi har en mycket god utveckling på alla områden" säger Mats Eriksson, regionstyrelsens ordförande i Halland.

Moderat förening i Reval bildat!

Fredagen den 5 februari hölls konstituerande årsmöte för Moderata Samlingspartiets fjärde utlandsförening, nämligen lden i Reval, Estland. Föreningen har redan 30 medlemmar och siktar på 100 innan årets slut. Moderater i Utlandet växer kraftigt. Till ordförande valdes Anders Hedman. Övriga i styrelsen är Daniel Eichhorn, Christoffer Wallberg, Emil Brorson och Jaan Uustalo. Till kvinnoansvarig valdes Helena Almqvist samt till ungdomsansvarig Matilda Hedman.

Halland ligger i topp i nästan alla topplistor som gjorts över regioners tillväxt, välfärd och medborgarnöjdhet. Den halländska modellen är ett framgångsrecept och vi vill fortsätta att utveckla länet utan påtvingad maktcentralisering. Kampanjen har varit en stor succé på vår Facebooksida, med över 1 100 gilla och nära 100 delningar. Förbundet har också tryckt upp finfina A6 kampanjvykort som vi med stor framgång delat ut i vinterkylan.

”Första bostaden”, en ny boendeform

Moderaterna i Västerås har lagt ett förslag om en ny boendeform – så kallad ”Första bostaden”. Tanken med den nya boendeformen är att det ska byggas små och enkla bostäder vilket gör att hyran pressas ner. På så vis kommer fler västeråsare att få möjlighet till en första bostad.

Landets flitigaste fullmäktigegrupp?

Frågan är om någon moderat fullmäktigegrupp i landet är flitigare än landstingsgruppen i Västmanland. Under 2015 skrev de 16 motioner, 21 interpellationer och fick hela 198 pressklipp publicerade. ”Positiv konkurrens inom gruppen” sammanfattar gruppledare Tomas Högström framgångarna med.

Rödgrönt stopp för nya bostäder

Den rödgröna majoriteten i Uppsala har på bara ett år stoppat över 200 bostäder, trots att det finns ett gemensamt mål över partigränserna om att höja ambitionerna i bostadsbyggandet. För att synliggöra den tillväxtfientliga rödgröna politikens genomslagskraft för uppsalaborna har därför kommunalrådet Therez Olsson (M) tagit fram en digital karta över alla de bostäder som blivit stoppade sedan maktskiftet. Vårat nya politikutvecklingsprojekt i Östergötland, Östgötaresan, rullar på med många spännande aktiviteter. Vi satsar här på en moderat politik med rötterna i den östgötska myllan. Följ oss gärna på vår facebooksida Östgötaresan.

Den politiska bildningen av medlemmar bör inte bara pågå strax innan valen, utan genomsyra varje lokalförening. Därför bestämde sig Andreas Bergman, Niclas Jansson och Philip Syrén från Halmstadmoderaternas lokalförening för att börja anordna kontinuerliga seminarium. Det visade sig bli en succé, varpå många moderata medlemmar kom för att lyssna på den första gästen, Rasmus Törnblom. Nu kommer seminarium att gå av stapeln 1-2 gånger i månaden. Nästa gäst är Ivar Arpi.


B

POSTTIDNING Returadress: Medborgaren, Box 2080, 103 12 Stockholm

Allt fler vill se Anna Kinberg Batra som statsminister 29% -12%

40% +11%

Vi behöver din hjälp att vinna n��sta val! Ge ett bidrag till Moderaterna. Du kan stödja oss på flera sätt. Ett är att sätta in din gåva på bankgiro 770-0933 eller plusgiro 67 34 18-0. Eller betala direkt med mobilen via Swish. Nummer 1233360070. Ange ditt personnummer, namn och din postadress. Läs mer på www.moderat.se/ge-en-gava

Tror du att Anna Kinberg Batra skulle vara en bättre eller sämre statsminister än Stefan Löfven? Källa: Demoskop 29 jan – 1 feb 2016 och Demoskop mars 2015.


Medborgaren 1601