Page 11

Juristen svarar Oskiftat dödsbo Hur kan man omvandla ett oskiftat dödsbo till en sammanslutning?

D

elägare i ett dödsbo är den avlidnas arvingar, den efterlevande maken eller makan enligt giftorätt fram till delningen, och eventuella mottagare av ett universaltestamente. Delägarna förvaltar kvarlåtenskapen tillsammans. Inkomsterna av skog och de utgifter som skötseln av skogen föranleder hör till dödsboet som beskattas som en självständig skattskyldig. Dödsboets inkomster eller underskott överförs inte på delägarnas personliga beskattning. Beskattningssammanslutning är en sammanslutning av två eller flera personer, vars syfte är odling eller förvaltning av en fastighet. Beskattningssammanslutningen är bara en beräkningsenhet eftersom fastigheten ägs av delägarna i förhållande till kvotdelarna, och varje delägare själv betalar skatt för sin egen andel. Som i ett dödsbo kräver beslutsfattandet inom sammanslutningen i regel enighet mellan delägarna. Ett dödsbo omvandlas till en beskattningssammanslutning genom ett arvskiftesavtal. Om den efterlevande maken eller makan är delägare i dödsboet ska man också göra en delning där den sammanlagda besparingen av den avlidnas och den efterlevande makens eller makans egendom delas mellan den efterlevande maken/makan och arvingarna. En skogsfastighet som hör till dödsboet delas egentligen inte när man bildar en beskattningssammanslutning, utan i avtalet fastställer man delägarnas ägarandelar i fastigheten. En beskattningssammanslutning bildas när ett avtal undertecknat av delägarna i ett dödsbo och två ojäviga vittnen, överlämnas till skattemyndigheten. På basis av arvskiftesavtalet söker man förtydligande lagfart på fastigheten. Omvandlingen av ett dödsbo till en sammanslutning är förknippad med skattemässiga fördelar. Exempelvis i överlåtelser mot vederlag av bestämda delar av fastigheter som hör till sammanslutningen bildas en skogsavdragsgrund också i de fall då överlåtelserna görs inom sammanslutningen och storleken på den skog som sammanslutningen förvaltar inte blir större. Överlåtelsevinsten av en sammanslutnings andel är inte skattepliktig inkomst i handel mellan nära anförvanter som uppfyller förutsättningarna i 46 § i inkomstskattelagen. I handel med ett dödsbos andel kan man inte få motsvarande förmån, även om andelen bara består av en andel

Janne Uitamo ledande föredragande, JM, AFM Skogscentralen, offentliga tjänster

Vilande skogsavdrag Vad betyder vilande skogsavdrag och när har en skogsägare möjlighet att utnyttja det?

S

kogsavdrag innebär att man kan dra av en del av anskaffningsutgiften för skogen från skogsbrukets kapitalinkomster. Skogsavdraget tillämpas på skog som förvärvats mot vederlag efter att inkomstskattelagen trädde i kraft den 1 januari 1993. Förvärv utan vederlag ger inte rätt till skogsavdrag. Man kan också göra skogsavdrag från kapitalinkomst från skog som erhållits utan vederlag som arv, gåva eller på annat sätt, om den föregående ägaren har haft rätt till avdraget och det fortfarande finns skogsavdragsgrund kvar. Endast en fysisk person, ett dödsbo och en beskattningssammanslutning som har bildats av dessa samt en samfälld förmån kan göra skogsavdrag. Ett samfund eller en näringssammanslutning kan inte göra skogsavdrag. Anskaffningsutgiften för skog är skogens (mark och trädbestånd) andel av köpesumman eller annat vederlag för fastighet eller areal. Skogsavdragets maximibelopp, den så kallade skogsavdragsgrunden, är 60 procent av anskaffningsutgiften för skogen. Uppföljningen av skogsavdragsgrunden har sedan 2008 varit skogsägarspecifik, medan man tidigare tillämpade ett fastighetsspecifikt förfarande. Skogsavdragets årliga maximibelopp är 60 procent av den skattepliktiga kapitalinkomsten från skogsavdragsgilla fastigheter. Beskattningen av inkomst från skogsbruk ändrades genom inkomstskattelagen, som trädde i kraft i början av 1993, till att gälla kapitalinkomster som baserar sig på verkliga utgifter och inkomster. Den gamla arealbeskattningen kvarstod emellertid under övergångsperioden 1993–2005 som ett parallellt beskattningssystem. För skogsägare som under övergångsperioden valde arealbeskattningen bildades anskaffningsutgiften för skogen och skogsavdragsgrunden av de skogsfastigheter som de skaffade under övergångsperioden. De fick emellertid inte avdrags-berättigande kapitalinkomst från skogsbruk. Avdragsrätten blev därför vilande och började tillämpas först efter övergångsperiodens slut. Möjligheten att använda skogsavdraget för begränsat skattskyldiga skogsägare, det vill säga sådana som bor permanent utomlands, blev verklig med skatteåret 2010, när man övergick från källbeskattning till beskattning av kapitalinkomster från skogsbruk. Också för begränsat skattskyldiga skogsägare har en skogsavdragsgrund kunnat bildas av de fastigheter som de skaffade 1993–2009.

i en skogsfastighet. skogscentralen.fi/minskog-tidskrift

11

MinSkog 1/2013  

Skogscentralen offentliga tjänster kundtidning