Issuu on Google+

Handbok för webbskribenter -Ett enkelt verktyg för bättre texter


D

en nya webbplatsen för Svenska kyrkan har högt ställda mål. Vi vill ha fler och nya besökare. Våra besökare förtjänar inte en krånglig upplevelse. Kom ihåg att bara ett klick behövs för att ta sig ifrån vår webbplats. Det går inte att kommunicera med någon som har lämnat webbplatsen. Därför är det viktigt att skriva om sådant som människor vill läsa på ett sätt som människor vill läsa det. För att underlätta för dig som webbskribent finns denna folder. Här finns en checklista för skrivande på webben och en beskrivning av våra målgrupper. De är värdefulla verktyg för dig som skribent.

• har du bestämt vilken målgrupp texten är riktad till? Om ämnet inte intresserar någon av våra målgrupper så fråga dig själv om texten bör publiceras. Läs mer på sidan sex om våra målgrupper som gestaltas i varsin så kallad "persona". • har du målgruppsanpassat texten? Vad vet målgruppen om ämnet? Vad vill målgruppen veta? Vilka behov har målgruppen? Hur är målgruppens relation till kyrkan? • har du läsarens perspektiv? Ett vanligt misstag i webbtexter är att de handlar om vad avsändaren gör. Men det som intresserar läsaren är givetvis vad han eller hon kan göra. Skriv hellre om hur blivande konfirmander kan påbörja konfirmationsläsning än om hur ni bedriver konfirmandarbetet.

2


• är texten konkret? Om du skriver om Svenska kyrkans arbete med mikrokrediter, berätta om människorna i ett konkret projekt och hur de påverkas i stället för att skriva en teoretisk och generell text om mikrokrediter. • låter du människor tala? Intervjuer, bilder, citat – allt detta ger ett mer personligt intryck än bara en saklig beskrivning av något. • skriver du det viktigaste först? Väcker din inledning intresse? Lyfter du fram det oväntade eller speciella? Ser du till att inledningsmeningen inte är en lång uppförsbacke utan genast går in på det intressanta? • har du verkligen skrivit en rubrik och inte en överskrift? "Sagan om rödluvan" är ingen rubrik. Det är däremot "Varg slukade nioårig flicka". Rubriken ska: ° vara aktiv – något händer, en rörelse, ett skeende ° vara konkret – ju mer specifik desto bättre ° locka till läsning

• har du skrivit en ingress? Ingressen ska locka läsaren genom att skapa intresse för det kommande innehållet. Ingressen bör innehålla max 25 ord. Tänk också på att rubrik och ingress måste stämma sinsemellan och stämma med resten av texten. Annars blir läsaren vilseförd och besviken. • har du skrivit en fångande mening i början på varje stycke? I stort sett alla som skummar en text brukar läsa den första meningen i varje stycke. Det gör den het. Här har du verkligen chansen att få läsaren att fortsätta läsa din text.

3


Fungerar din text på skärmen? • har du delat upp texten i korta stycken med mycket luft emellan? Två rader i MS Word (tolv punkter på ett vanligt A4-ark) är lagom längd för ett stycke på webben. • har du använt mellanrubriker? Mellanrubriker hjälper din läsare vidare i texten. Använd mellanrubriker frikostigt. • är din text tillräckligt nerkortad? Du kan inte behålla en läsare länge på webben. Därför måste texten vara kort, intressant och effektiv. • har du lagt uppräkningar i punktlistor? Punktlistor gör texten överskådlig. • är den första punkten i listan tillräckligt intressant? Den första punkten i punktlistor eller numrerade listor brukar avgöra. Om de träffar rätt fortsätter läsaren kanske med resten. Se till att de första punkterna i dina listor verkligen är övertygande och engagerande. • har du lagt fakta i en faktaruta? En faktaruta gör att läsaren snabbt hittar det som många tycker är särskilt viktigt i texten.

Är språket förståeligt? • undviker du myndighetsspråk och kyrkiska? Ord som "åberopande", "avseende", "åsyftande", "ekumenik" och "diakoni" skapar läshinder. Sådana ord bör du undvika så långt det är möjligt. En del korta men inte svåra ord skapar läshinder därför att de är stilmarkörer för en mer stelbent text, ord som ”dock” och ”ty”. 4


• har du använt mer begripliga synonymer till svåra ord? Skriv till exempel ”skjuta upp” istället för ”skrinlägga”. • kan du förenkla språket ännu mer? Tänk på att 25 procent av befolkningen har nedsatt läsförmåga. • har du skrivit så att man kan hitta din text på google? Använd målgruppens ord. När människor söker på Google söker de efter brandbil, inte räddningsfordon. Alltså bör du skriva brandbil. • har du undvikit långa meningar och bisatser? Du skall underlätta för besökaren att läsa texten. Långa meningar och bisatser försvårar läsning. Även ord med långa bestämningar försvårar för läsaren, till exempel ”Den intressanta romanska medeltidskyrkan med vackra bevarade muralmålningar”. • undviker du passivformer? Passivformer leder ofta till distans mellan dig och läsaren. Det är bättre att subjektet är aktivt, det ger också texten mer liv. Skriv alltså ”Ärkebiskop Anders Wejryd har besökt Vatikanen” inte ”Vatikanen har besökts av ärkebiskop Anders Wejryd.” • undviker du tecken, symboler och förkortningar? Skriv inte & eller %, skriv ”och” och ”procent”. Skriv ut siffror till och med ”tolv” med bokstäver. Skriv ”till exempel”, inte ”t.ex.". • har du skrivit bildtext? Många läser bildtexten. Därför bör den vara attraktiv för läsaren. Låt inte din bildtext bara beskriva. Tillför något nytt. När det är möjligt, namnge människor. • slutligen, har du låtit minst en kollega läsa texten? Om du låter någon mer läsa texten innan den publiceras på webben är det lättare att få med ett läsarperspektiv. Ofta är skribenten själv så inne i sin egen text att det är svårt att läsa texten som en läsare. 5


Persona En så kallad persona är en hjälp för dig när du väljer vad du ska publicera och hur du ska skriva för att kommunicera bäst. En persona används för att tydliggöra och levandegöra en målgrupp. En journalist tänker alltid på personer som "Nisse i Hökarängen". Nisse finns hela tiden med i skrivprocessen. Journalisten formar sin text utifrån vad Nisse är intresserad av. Svenska kyrkans webbplats ska kommunicera med fyra målgrupper. Våra målgrupper representeras av varsin persona: Johan 43 år, Alexandra 16 år, Louise 31 år och Gunilla 61 år. Läs mer om dem och deras liv nedan. Anpassa alltid dina texter till en persona. Om texten inte kan målgruppsanpassas, fundera över om texten verkligen ska publiceras. Försök leva dig in i personas liv. Du skriver för dem! Om du känner någon som påminner om en persona, fråga om råd.

Johan, 43 Johan förlorade sin hustru i en sjukdom för två år sedan. Han har svårt att hinna med att sörja samtidigt som han ensam försöker försörja och uppfostra sina två barn. Hans vänner ställde upp mycket strax efter att hans fru dog. Nu verkar de tro att han mår bra igen, och hinner inte med honom i sina stressade liv. Johan behöver någon att prata med, men han har själv varken energi, tid eller pengar att söka upp och anlita professionell hjälp. Hans sorg har övergått i ständig oro för att vara otillräcklig.

så använder han internet Johan använder Internet för att läsa om andra i samma situation. Han letar också efter kontaktuppgifter. Johan diskuterar sin situation med andra på forum. Han tycker det är skönt att man kan vara anonym på nätet.

6


framträdande egenskaper • Förändringspunkt i livet • Låg energi – kräver låg tröskel • Auktoritetssökande behov • Förståelse • Bekräftelse • Anonymitet

7


Alexandra, 16 Alexandra går på gymnasiets estetiska program. Hennes föräldrar är skilda och Alexandra bor hos sin mamma. Hon tillbringar den mesta av sin tid på café med kompisar. Båda Alexandras föräldrar jobbar i kommunen. Hon är fast besluten att inte få ett nio-till-femjobb som de. Alexandra är inte engagerad i något politiskt parti men hjälper periodvis till hos en lokal organisation som sysslar med flyktingfrågor. Kyrkan besöker Alexandra bara när någon släkting döps eller gifter sig. Hon har varit på begravning en gång. Alexandra är intresserad av livsåskådningsfrågor. Hennes samtal med kompisar rör sig ofta kring tunga ämnen.

så använder hon internet En stor del av hennes sociala liv ut­ spelar sig på nätet, hon är med i flera communities och chattar dagligen. Webben är Alexandras första källa till information. Först om informationen inte finns på nätet undersöker hon andra alternativ. Hon är van vid att handla på nätet och utför de flesta myndighetsärenden där. framträdande egenskaper: • Van mediekonsument • Fördomsfri • Bullshit-radar behov • Vill kommunicera med andra • Bekräftelse • Kunskap

8


Louise, 31 Louise bor i Stockholm med sin sambo och två småbarn. Hon arbetar som sjuksköterska. Louise tycker om att resa. Hon och hennes familj åker nästan varje år på utlandssemester. Hon upplever att hon har svårt att få tiden att räcka till mellan jobbet och familjen. Louise är döpt och konfirmerad. Utöver det har hon egentligen aldrig haft någon relation till Svenska kyrkan eller religion. Hon nås inte av någon av kyrkans traditionella kanaler. Församlingsbladet åker i papperskorgen tillsammans med reklamen. Hon har ändå inte gått ut ur kyrkan. Hon tänker att hon någon dag vill gifta sig i kyrkan. Hon vet inte heller vad hennes äldre släktingar skulle tycka om hon gick ur. Louise är intresserad av hälsa. Hon går i perioder på yoga, massage och akupunktur.

så använder hon internet Louise använder Internet för bankaffärer, beställning av blanketter och myndighetskontakter. Hon läser också kvällstidningarna och några bloggar om hälsa och skönhet. Hon använder även mycket e-post och chattprogram för att hålla kontakt med sina vänner som hon inte hinner träffa så mycket som hon skulle vilja. framträdande egenskaper: •  Ingen naturlig koppling till kyrkan eller kristendomen •  Plockar delar av olika livsstilar som från ett smörgåsbord •  Har ont om tid •  Förändringsbenägen behov •  Självförverkligande •  Lugn och ro •  Andlighet

9


Gunilla, 62 Gunilla bor utanför en småstad tillsammans med sin make som är jordbrukare. Hon har haft hand om hushållet och barnen hela sitt vuxna liv. Gunilla är mycket engagerad i församlingslivet. Gunilla har tre barn och några barnbarn som hon träffar så mycket hon kan. Hon tycker det är viktigt att hjälpa andra människor både i sin egen närhet och i fattigare delar av världen. Hennes personlighet är till stor del formad av hennes starka gudstro som har följt henne sedan barndomen. Alla hennes nära vänner finns i församlingen. Församlingen är tillsammans med familjen centrum i Gunillas liv.

så använder hon internet Gunillas son har visat henne hur man använder Internet. Hon brukar läsa Aftonbladet och Svenska kyrkans webbplats. Där har hon stor behållning av "Tankar inför helgen". Hon har en e-postadress men använder den inte så mycket. framträdande egenskaper • Stark gudstro • Självuppoffrande • Respekterar auktoriteter behov • Vill ha reda på vad som händer i kyrkan • Vill känna samhörighet med sin församling • Vill känna igen sig

10


foto omslag: johan ehrning/ikon. foto: jim elfström. illustration: erik hedman, underhuset. produktion: intellecta. tryck: intellecta tryckindustri, solna 2008 - 26640. eftersom personas inte finns i verkligheten så har vi använt modeller till bilderna. 

postadress: 751 70 Uppsala  besöksadress: Sysslomansgatan 4 telefon: 018-16 95 00  fax: 018-16 96 40  internwww.svenskakyrkan.se   miljömärkt trycksak 34107 7


Handbok för webbskribenter