Page 1

NR 3

❘ 2 017 ❘ Å R G Å N G 4 4

DHB Bdialog

Studiebesök i Oslo och Lund LSS i fokus Tvåspråkighetens vikt

DHB:s

r e g ä l e j l i m fa


ER M ! M ST KO HÖ I

Vibio Sov på saken.

Vibio är en trådlös sängvibrator som du styr med mobilen. Bädda ner Vibio under kudden eller madrassen och ställ alarmet direkt i appen som finns för både iOS och Android. När det är dags att stiga upp, väcker Vibio dig med tysta och kraftfulla vibrationer. Vibio är ett perfekt val för dig som är svårväckt, har en partner som sover lätt, eller har svårt att höra en traditionell väckarklocka. bellman.com/vibio

Sommaren 2017... Oavsett vad man tycker om det väder som har varit så är det ett

bra samtalsämne, en utgångspunkt för en dialog, en kommunikation mellan två individer. På DHB Riks sommarläger i Vetlanda den 3 till och med den 9e juli 2017 handlade ALLT om kommunikation. De duktiga och engagerade barnledarna tog hand om och aktiverade barnen medan vi föräldrar inledningsvis hade nivåindelad teckenspråksundervisning i grupp och mot slutet av veckan lyssnade på olika intressanta och relevanta föreläsningar. Jag har precis sammanställt enkäterna som familjerna fyllt i och vill lyfta några specifika kommentarer. ”Jag går härifrån motiverad och glad.” ”Bra föreläsningar, bra blandning även om allt inte är jätteintressant för just en själv.”

Vibio-AD-DHB-185x126-SE.indd 1

2017-08-14 16:40:20

Vi vet att alla kan utvecklas och må bra! Mo Gårds fokus ligger på alternativa sätt att kommunicera och verksamheternas miljöer är teckenspråkiga. Här möts alla av respekt och utgångspunkten i verksamheterna är alla människors lika värde och en tro på individens inneboende resurser. Mo Gård är en icke vinstdrivande organisation, här hittar du boende och daglig verksamhet enligt LSS, HVB för ungdomar och vuxna samt gymnasiesärskola. Hör av dig till oss så berättar vi mer om vilka möjligheter som finns!

info@mogard.se | www.mogard.se 010 – 471 66 00

”Barnledarna har fungerat mycket bra tycker jag, har hämtat glada och nöjda barn varje dag.” ”Alla ansvariga har jobbat för att göra veckan bra. De har varit tillmötesgående och verkligen ansträngt sig för oss och alla deltagare!” Visst låter det härligt?! Du kan läsa mer om lägret och även se några bilder längre fram i tidningen. Självklart finns det alltid småsaker som kan blir ännu bättre till nästa

år och därför är det så betydelsefullt att dessa utvärderingar verkligen fylls i! DHB brinner som bekant för kommunikation och rätten till ett eget språk, oavsett hur detta uttrycks. Det är därför lite extra roligt att DHB Riks fått pengar från Allmänna Arvsfonden till projektet ”Dövas kulturarv”. Detta projekt ska ge döva och andra med hörselnedsättning som bott och studerat i Örebro under 1900-talet möjlighet att både berätta sin egen historia och bevara denna för framtida generationer döva såväl som hörande. Berättelserna kommer att spelas in och kommer tillsammans med mycket annat livfullt material vara tillgängliga via mobilen på olika platser runtom i Örebro. Jag tycker att detta är ett väldigt spännande projekt och ser verkligen fram emot att kunna få ta del av slutprodukten vid besök i Örebro framöver. Med lite tur (och mycket jobb) har mitt eget teckenspråk då nått en sådan nivå att jag kan titta på filmerna och ta del av berättelserna direkt! Att behöva läsa undertexterna, oavsett hur duktig den som har skrivit ner det som sägs är, innebär ändå att det är någons tolkning av vad som är viktigt. Allt låter sig heller inte

översättas så lätt och därför tycker jag verkligen att det är bra att det är individen själv som berättar om sina egna upplevelser på sitt eget förstaspråk istället för att, som det ofta blir, är någon annans tolkning av vad som sägs.

Jag hoppas att du har en härlig höst framför dig, själv hoppas jag kunna lära mig att hitta annan (ätbar) svamp ute i skogen än bara gula kantareller. ■

Slutligen hoppas jag att ni har spanat in vår nya, uppdaterade hemsida? Jag tycker att den känns modernare än vår gamla och mer användarvänlig, både som besökare och som administratör. Vill du exempelvis bläddra igenom gamla nummer av Dialog så finns de tillgängliga i fulltext för läsning eller nerladdning. Distrikten har även egna sidor där de väljer vad som ska presenteras med bland annat en koppling till våra olika Facebook-sidor och olika medlemsaktiviteter.

LEDARE ERIKA TEGSTRÖM ordförande DHB Norra

DHB Bdialog TIDSKRIFT FÖR RIKSFÖRBUNDET FÖR DÖVA, HÖRSELSKADADE BARN OCH BARN MED SPRÅKSTÖRNING

Redaktör Jonathan Johansson Ansvarig utgivare Fredrik Zetterberg Adress Riksförbundet DHB, Järntorgsgatan 8, 703 61 Örebro Tel 019-17 08 30, dialog@dhb.se, www.dhb.se Prenumeration Riksförbundet DHB:s kansli, kansliet@dhb.se Tidningen utkommer med fyra nr/år. Pris för icke medlem 200 kronor/år. Annonser Ågrenshuset Produktion, Bjästa Jonna Paananen, tel 0660-29 99 61, jonna.paananen@agrenshuset.se Grafisk produktion och tryck Ågrenshuset Produktion, Bjästa Manusstopp nr 4 2017, 1 november. Tidningen finns ute vecka 48. Senaste nytt hittar du på www.dhb.se

När du flyttar, kom ihåg att meddela adressändring till Riksförbundet DHB:s kansli, kansliet@dhb.se, så medlemstidningen och övrig information når dig! Omslag Bilden tagen i samband med badtillfälle vid DHB Östras besök i Rögrund.

Som medlem i Riksförbundet DHB får du DHB Dialog fyra gånger per år, tillgång till riksförbundets och distriktens aktiviteter, råd och stöd samt möjlighet att påverka. Du kan även teckna olycksfallsförsäkring för barnen hos Folksam. Bli medlem via www.dhb.se/medlem

3


ETT KORT LÄGERBESÖK text JONATHAN JOHANSSON

Fredagen och lördagen var fullspäckade med föreläsningar. Medan barnen på fredagsmorgonen samlades och for iväg och lekte i sina respektive grupper, vände sig alla vuxna till föreläsningslokalen för att lyssna till första talaren. Jonathan Johansson och Anna Gabrielsson gjorde ett kort besök på DHB:s läger. Vi besökte lägret på fredagen, då lägrets föreläsningar började! Det var Anna Båve-Schultz som hade första föreläsningen där hon

DHB:s

r e g ä l e j l i m fa text JONATHAN JOHANSSON och ERIKA TEGSTRÖM foto JONATHAN JOHANSSON och MONIKA NYBERG

I Holsbybrunn ligger Ädelfors Folkhögskola. Skolan är belägen i utkanten av staden i närheten av ett skogsbryn. Närheten till naturen bidrar till en lugn miljö. Ädelfors har stora tillgångar till lokaler och fritidsaktiviteter med basketplan, linbana, fotbollsplan och pysselrum med tillhörande kök. I närheten ligger även Kleva gruva och guldvaskningen i Ädelfors. Lägret var välbesökt med 20 familjer och totalt över 70 personer inräknat personal över veckan. Aktiviteter på lägret Barnen hade ett fullspäckat schema hela veckan med de fina barnledarna. De lekte lekar, hade vattenkrig, hade ansiktsmålning, spelade spel, bakade m.m. Barnen var åldersindelade och ak4

tiviteterna anpassades självklart till varje grupp. Vi vuxna hade också ett fullt schema. Första dagen skolades barnen in på barnpassningen och allmän information om veckan gavs till de föräldrar som var

kvar, cirka hälften. Sedan började teckenspråkslektionerna där vi var indelade i tre olika grupper beroende på vilka kunskaper vi hade. De nästkommande två dagarna var det teckenspråk i fokus från åtminstone klockan 9

på morgonen till klockan 16:30 varje eftermiddag. Det var ganska möra föräldrar som hämtade barnen från barnpassningen. På torsdagen gjorde vi en gemensam utflykt till Kleva gruva, en gammal koppar- och nickelDHB DIALOG l NR 3 2017

gruva där arbetet slutligen upphörde på 1920-talet. Att vatten strömmade in i gruvan från exempelvis grundvattnet var alltid ett problem och nu är det i gruvans huvudschakt en 50 meter djup sjö med mjölkvitt vatten, populär för grott-dykare. Vi var många som funderade över hur man frivilligt kan tänka sig att dyka ner och utforska detta men självklart underlättar det ju om man inte har problem med trånga gångar och ogenomskinligt vatten, särskilt i kombination. Vi hade två kvällar med aktiviteter. Första kvällen var det en interaktiv bingo där deltagarna var tvungna att prata med många av de andra för att kunna få sätta sitt ”kryss” på brickan. Det gällde t.ex. att hitta någon som rest mer än 70 mil för att komma till Vetlanda, hitta någon som hette ”Erik” eller någon som kunde teckenspråk etc. Barnen sprang runt helt oblygt med tydligt vinstfokus och även vi vuxna blev engagerade i ståhejet. På onsdagen var det cirka 10 familjer som trotsade det ymniga regnet och spelade minigolf. Jag tror inte att det sattes något banrekord den kvällen men roligt hade man! Fredag och lördag var det så dags för föreläsningarna. Självklart kan inte allt passa alla men det kändes som att det mesta var väldigt uppskattat och det kom i enkätsvaren från föräldrarna in många tips på framtida fö

pratade om sin uppväxt och sina erfarenheter från sin barndom och sin skolgång. Anna har en språkstörning, och hon lyfter de svårigheter som hon upplevde att hon hade, framförallt i de högre klasserna högstadiet och gymnasiet. När Anna gick i skolan fick hon inte den hjälp hon behövde och hennes utbildning blev på grund av det eftersatt. Hon lyfter även attityden från lärare och arbetsgivare som inte förstod, eller kanske inte ville förstå, hennes situation och vad språkstörning egentligen är och hur det påverkar. Hon berättar bland annat om hur svårigheten att få arbetslivserfarenhet utöver 

reläsningar, både på innehåll och ibland på konkreta namn. Sista kvällen hade vi disco och avslutade med korvgrillning. Även det i regn, regn var något av ett tema för veckan. Söndag förmiddag samlades de vuxna för några slutord och enkätifyllnad och barnen fick ta adjö av sina barnledare och varandra. Sedan åkte vi alla åt var sitt håll, vissa körde 50 minuter direkt till Astrid Lindgrens Värld och andra köra hela vägen hem till Härnösand i en körning. Alla fyllda med upplevelser och tankar. ■ 5


Välkomna till föräldrakonferensen MUB 8  praktik påverkar henne, och då framförallt bemötandet från arbetsgivare som har en tendens att misstolka språkstörning som dyslexi. Hon passar på och lyfter bra och mindre bra fritidsaktiviteter sin kunde hjälpa situationen, både för att ge struktur och att sysselsätta själva personen. Enskilda aktiviteter såsom dans och träning fungerade mycket bra då hon fick umgås med andra, men själva utövande i mångt och mycket var enskilt. Bra och förstående ledare var en väldigt viktig kugg i det hela för att kunna ta till sig och utföra det sporten i fråga. Anna får svara på många frågor från föräldrar med och till döva, språkstörning och hörande som engagerat sig i Annas berättelse. Anna avslutar föreläsningen med en uppmaning om att som förälder visa allt stöd man kan genom att visa att barn med språkstörning trots allt inte är annorlunda. Det är en känslosam föreläsning när Anna beskriver att skolan inte var hennes bästa vän när hon växte upp. När hon inte fick det stöd som hon behövde, men framförallt hade rätt till, inte gavs. Som ett led i detta är ser DHB med spänning fram emot vad som kommer från den statliga utredningen 2016:59, läsa-skriva-räknagarantin, vari ett förslag lyfts att skärpa rutiner för insatser så att de ska sättas in i rätt tid till rätt person. Efter en kortare fika fick vi byta lokal, och näste föreläsare var Jeanette Persson. Jeanette föreläste om Karlstadmodellen. Karlstadmodellen ligger bland annat till grund för Babblarna. Babblarna är språkpedagogiska barnfigurer och de togs fram under 1980-talet för att träna barn i olika språkljud. Själva Karlstadmodellen är framtagen under ledning av professor Iréne Johansson under 1970-talet. Jeanette berättar att hon funnit sin inspiration och sitt engagemang i sin dotter, Malin, och har därefter studerat och jobbat 6

med karlstadmodellen. Modellen utgår från aktuell forskning i sitt förhållande till språkvariationer och är väldigt teoretiskt tung. Anpassningen till individen är dock vad som gör den så lämplig! Enligt Jeanette arbetas alltid en individuell plan ut för vad barnet/eleven ska öva på med föräldrarna hemma och i skolan tillsammans med barnets lärare. Ingenting är hugget i sten utan uppgifter anpassas allteftersom utvecklingen sker. Det är en tung, men spännande föreläsning och Jeanette är en duktig talare som ser till att samtliga hänger med. Lunch serveras efter Jeanettes föreläsning. Under lunchen snappas deltagares åsikter upp och stor eloge riktas till den ärevärda personalen på Ädelfors Folkhögskola. När lunchen ätits upp och alla är nöjda så är det dags för Krister Schönströms föreläsning. Som ni kan läsa senare i detta nummer så handlar Kristers föreläsning om tvåspråkighet och språkutveckling hos barn, men även tillgängliggörandet av flera språk för döva barn samt forskningsläget kring denna fråga. Samtliga föreläsningar var väl mottagna av de närvarande. Även om ämnena som behandlades stundvis var tunga och teoretiskt belastade så fanns en vilja hos deltagarna att ta till sig och lära sig så mycket som möjligt! Jag och Anna lämnar lägret med säkra förhoppningar att det var väl mottaget. Den stundvis molniga morgonen byts mot en solig eftermiddag och barnen leker uppdelat i åldersgrupper medan föräldrarna inväntar nästa föreläsning. Snart är dagen över och barnen återgår till sina föräldrar för att äta middag. Från DHB vill vi rikta ett stort tack till de familjer som deltog i årets läger och gjorde det till vad det var, samt till Ädelfors personal, som trots tidiga morgnar och sena kvällar ställde upp och bjöd på en fantastisk vecka! ■

MITT UNIKA BARN 2018 Årets MUB äger rum den 13-15 april på Wiks folkhögskola i Säby söder om Uppsala. Konferensen är som vanligt fylld med intressanta föreläsningar om och kring språkstörning

Hej Monika!

Håll ögonen öppna för program i nästa nummer av Dialog samt på hemsidan

Du har varit barnledaransvarig under DHB:s läger. Hur har det varit att jobba med barnledarna och barnen under veckan? Det var jätteroligt jobba med barnledarna och alla barn i olika åldrar. Efteråt kände glädje att jag fick chans jobba med dem. När föräldrarna hämtade sina barn efter dagens slut kände jag stolthet över barnledarna som har tagit enormt ansvar med barnen och fick föräldrar känna sig trygga att lämna och hämta barnen. Dagarna var fulla med aktiviteter under veckan. Hur tyckte du att det fungerade med barngrupperna, och kan du beskriva de aktiviteter barnen fick åka på? Det var fullt fart med veckans aktiviteter. De barn som var i åldern 11-15 fick åka till Boda Borg, och badade vid stranden utanför Ädelfors Folkhögskola. De övriga fyra grupper stannade kvar runt närheten till Ädelfors Folkhögskola. Barnledarna hade bra fantasi och anpassade aktiviteter efter olika grupper. Till exempel 5-kamp, lekar, utomhusbad med vattenkrig, ansiktsmålning, pysslade och så vidare. De spelade även Wii och de små barn fick dansa. Vad tyckte du om anläggningen, maten och schemat? Hur fungerade flödet mellan olika aktiviteter och luncher? Själv tycker jag schemat var tufft. Arbetstiderna för barnledarna tror jag även man kan ändra lite till nästa år. Kanske några barnledare extra för att avlasta skulle vara bra. Jag tycker över lag att passningen fungerade bra och har lämnat mina kommentarer till DHB och hoppas att det fortsatt blir väldigt bra! I stort sett det har fungerat bra med mellan luncher och aktiviteter och mellanmål. Från början var det rörigt i matsalen när de små barnen såg sina äldre syskon där. Men till sist ändrade vi för att de små barnen skulle få lugn och ro i matsalen.

Föräldrakonferensen #MUB8 anordnas i samverkan mellan:

DHB Språkstörning & Specialpedagogiska Skolmyndigheten

Om du får beskriva fritt, hur skulle du då beskriva själva känslan som infann sig på lägret? Min känsla var att det var häftigt och roligt, samtidigt det var också var en tuff vecka. Jag vill rikta stort tack till föräldrarna, barnen, barnledarna och DHB som hade förtroende till mig som jag fick jobba med er. ■

DHB DIALOG l NR 3 2017

7


PÅ STUDIEBESÖK

I OSLO OCH LUND text JONATHAN JOHANSSON och ROBERT LINDELL

Jonathan: Hej Robert! Tidigare i år var du på studiebesök på Vetlandskolan i Oslo och Östervångskolan i Lund, hur kom det sig att du var där? Robert: Jag sitter i föräldrarådet på Birgittaskolan och där fick vi en förfrågan från en av de andra föräldrarna att skicka två representanter studiebesök till Vetlandskolan i Oslo och Östervångskolan i Lund. Vetlandskolan i Oslo delar lokaler med Oppsalskolan, och Östervångskolan delar lokaler med Tunaskolan. Föräldrarådet diskuterade och kom fram till att det var bra att även föräldrar följde med. Jag och Janne Kummelås valdes som representanter för detta. Vi mötte upp med lärare från Åsbackaskolan samt en lärare och Roger Holmström (rektor) från Birgittaskolan. Även SPSMS mellanregions chef Per Ekström slöt upp för denna studieresa. Först åkte vi till Vetlandskolan. Jonathan: Var det något med Vetlandskolan som du tyckte var anmärkningsvärt och skilde sig från skolor i Sverige? Robert: På skolan studerar döva och hörande elever blandat och de använder samma lokaler. Upplägget ser ut som så att en byggnad är blandat med elever från förskola-4, och en med klasserna 5-6. De som har flera funktionsnedsättningar har egen byggnad. Samtliga klassrum är hörselanpassade och utrustade med BASE för att underlätta 8

bytet av klassrum. Intressant är att vissa klasser anpassas efter kunskapsnivå i olika ämnen. Det gör att hörande, döva och hörselskadade elever ofta studerar tillsammans om de ligger kring samma kunskapsnivå. I 27 år har Vetlandskolan och Oppsalskolan delat lokaler. Planeringararbetet för att ta fram lokaler som passar båda grupperna tog tre år. Det behövde ta all den tiden för att säkerställa att personal, lokaler, avtal och kostnader skulle vara organiserade och ha förståelse för den andra gruppen och för att verksamheten skulle bli så smidig som möjligt. Ett resultat av detta förarbete är att skolan har en policy angående hur många hörande elever som kan gå på skolan, och det uppgår i 580 elever. Det är en väldigt populär skola så många står i kö till den men tyvärr hade de ingen siffra på hur många som stod i kö vid tiden för besöket. Elever som är döva eller har hörselnedsättning eller CODA har ingen gräns, och är 90 till antalet just nu. Tyvärr såg man inte mycket av teckenspråket vid raster på de gemensamma utrymmen som finns. Jag hann inte fråga varför men jag misstänker att teckenspråkiga elever umgås separat då hörande och döva och hörselskadade elever inte blandas så mycket på rasterna. Rekryteringen av lärare skiljde sig också från vad jag är van vid. För anställning i den hörande delen av skolan, Oppsalskolan, så måste lärarna acceptera teckenspråk. Det innebär alltså att erkänna

det som språk och inse att det används bland annat under lektionstid av lärare men framför allt av elever som kommunikationssätt. Det betyder att det finns en väldigt god attityd på skolan gentemot teckenspråk. Det bär med sig att de hörande eleverna får en god insikt i det norska teckenspråket genom sin miljö. Tillsammans med detta förekommer även viss teckenspråkig utbildning och teckenspråkig historieutbildning för de hörande eleverna. Skolan har dessutom sex tolkar som är fast anställda. På skolan finns ett resurscenter. Dit kan man vända sig för att få tag i lärare eller specialpedagoger och lärare med andra behörigheter som kan åka till andra kommuner och bland annat förklara hur teckenspråk fungerar, men även andra funktionsnedsättningar. Resurscentret ska vända sig till föräldrar som får barn som är döva, och kontaktas i det fall ett barn som är dövt föds. Detta då man i Norge har ett nationellt initiativ där man informerar om vilka som är döva. Läkare och sjukhus talar om det för skola i tidigt skede (från 6 månader – 16 år gamla då man åker och informerar) då denna information inte är belagd med sekretess. Det finns tyvärr inte fler skolor av denna typ i Norge. Det är bara en statlig skola i Trondheim (AC Möller Skole), och i övrigt ser det ut som i Sverige där skolorna är kommunala. Det förekommer hörselklasser i vissa kommuner, men folk tenderar till att flytta till Oslo. De hörselskolor som har

hörselklasser kan efterfråga att resurscentret kommer och informerar om dövhet, teckenspråk, hörselteknik och så vidare. På Vetlandskolan är elever och personal vana att få besök till skolan. Det händer att de får besök från inhemska klasser och familjer för att se hur den fungerar men det händer också, som i detta fall, att studiebesök kommer från utlandet för att se hur skolsystemet fungerar och hur de jobbar med teknik, studier med mera. Jonathan: Om vi vänder till ert besök i Skåne och Östervångskolan för en sekund, hur ser organisationen kring den skolan ut? Robert: Javisst! Ett önskemål som lyftes från Östervångskolan innan de flyttade var att flytta ihop med en skola som själva också skulle flytta, liksom de gjorde i Norge där de planerade den nya skolan långt i förväg. Tyvärr gick inte det att lösa, så Östervångskolan fick flytta in i Tunaskolans lokaler. Innan Östervång flyttade in i Tunaskolans lokaler så fanns 600-700 hörande elever på Tunaskolan, men då det är en populär skola så har den sedan dess vuxit till 900 elever, vilket gör att de döva eleverna känner att de inte fått ta så mycket plats i den nya skolmiljön. Förhoppningen fanns från början att flytten skulle leda till en mer jämställd situation vari större utbyte mellan hörande och döva elever skulle utvecklas. DHB DIALOG l NR 3 2017

Jag tror personligen att ett tak på hörande elever, liksom de har i Oppsalskolan, hade varit på sin plats för att inte få gruppen döva och hörselskadade känna sig åsidosatta. Även uppdelningen av olika klasser gör att antalet personer som är döva eller hörselskadade man kan få kontakt med blir begränsat. Jag mötte bland annat elevrådet på Östervångskolan och frågade hur det samarbetet fungerade och de sade att det fungerade dåligt i högstadiet då den ligger en bit ifrån skolområdet i en annan byggnad. Det gör det svårt att få kontakt med andra döva elever utanför sin åldersgrupp. Den enda lektionen som egentligen fungerade bra var gympalektionerna då de var belägna på samma plats som de andra lektionssalarna. Jonathan: Det låter som att du fick väldigt många intryck och nya sätt att se på organisationen kring skolan och hur den är uppbyggd att fungera. Vilka är de skillnader du direkt kan dra mellan vad du såg på Vetlandskolan och Östervångskolan? Robert: Jo, det stämmer. Meningen med studiebesöken var att undersöka om det finns några gemensamma problem, svårigheter och lösningar. I matsalen

på Tunaskolan har de problem med att det är väldigt bullrigt, och att det stör eleverna på Tunaskolan. Östervångskolan flyttade in i Tunaskolans lokaler och då blev det på Tunaskolans villkor. SPSM och kommunen i Lund har väldigt olika regler angående vad man får och inte får göra. När Östervångskolan flyttade in blev det väldigt mycket krockar då det var väldigt olika organisationskulturer som möttes, tillsammans med faktumet att myndigheterna har så olika regelverk. Det finns exempelvis två kopiatorer i lärar-

rummet, en till Östervångskolan och en till Tunaskolan. De har olika avtal med olika leverantörer, så de får inte dela maskin. Ena skolan får inte på något sätt ta ut vinst, medan det kan ske hos den andra. Det gör att administrationen och organisationen bakom själva lärandet inte fungerar så bra, till skillnad från Oppsalskolan och Vetlandskolan. Vetlandskolan och Oppsalskolan hade planerat flytten långt i förväg för att diskutera och komma överens om exempelvis vilka lokaler som ska användas av vil-

ka, och vilka kostnader som ska gå var och planering av raster. Jag och Janne har talat med Roger om att döva och hörselskadade situation vore bättre om det finns en skola som är fullt teckenspråkig och som befinner sig i en fullt teckenspråkig miljö. Jag vill personligen se en skola där rastvakterna kan tala teckenspråk, för i en sådan miljö är det ett friskhetstecken för de elever som behöver teckenspråk. Det betyder att de i det läget kan välja att delta eller ej i sociala interaktioner precis alla andra, utan att behöva känna sig exkluderade. Sen behöver inte det betyda att det inte kan finnas exempelvis en kommunal skola i anslutning till denna såsom i Oslo och Lund. Jonathan: Tack för denna tid, Robert. Finns det några lärdomar du direkt drar utifrån det du sett? Robert: Tack själv! Det jag direkt kan säga är att det är viktigt med kommunikation. Det är det absolut viktigaste då det är vad det i slutändan handlar om. Relationer människor emellan skulle jag också vilja lyfta då det lägger grunden för kommunikationen mellan människor. Med förståelse för andra och deras situation skapar vi ett mer jämlikt och sammanhållet samhälle. ■ 9


Intervju med generaldirektör

FREDRIK MALMBERG, SPSM text JONATHAN JOHANSSON

Jonathan: Stort grattis till utnämnandet som generaldirektör hos specialpedagogiska skolmyndigheten. Har du haft någon kontakt med myndigheten innan du tillträdde i tjänsten?

tidigare som funktionshinderorganisation, bland annat genom konferenser såsom Mitt Unika Barn. Hur ser du på samarbeten med DHB och liknande organisationer framöver?

vi sätter in men även vad vi vill uppmärksamma andra myndigheter och regeringen på. Vi äger inte alla frågor själva, men vi sitter ofta inne på viktig kunskap där vi kan uppmärksamma andra viktiga aktörer.

Fredrik: Ja, en hel del! Som barnombudsman ledde jag ett myndighetsnätverk med fokus på barns rätt till utbildning där även SPSM ingick. I arbetet med Barnombudsmannens årsrapport om barn med funktionsnedsättning, Respekt, mötte jag barn på specialskolorna men också verksamhetsföreträdare för SPSM.

Fredrik: Jag behöver förstås ta reda på mer om hur SPSM samarbetat med DHB tidigare, men det är självklart att en öppen dialog och gott samarbete är viktigt och något som jag är mån om.

Jonathan: Det pågår en organisationsöversyn för samtliga skolmyndigheter, hur ser du på den översynen och har du några tankar kring den?

Jonathan: Då våra målgrupper är del av de elever SPSM handhar, så undrar jag vilken erfarenhet du har av döva, hörselskadade och personer med språkstörning? Fredrik: Som barnombudsman mötte jag barn och unga i SPSMs målgrupper i nästan varje tematiskt arbete som Barnombudsmannen arbetade med. För Barnombudsmannen var det viktigt att möta och lyssna på barn med flera olika erfarenheter. Jonathan: DHB har haft ett gott samarbete med SPSM 10

Jonathan: Funktionshinderrörelsen har flera gånger påpekat att SPSM är tämligen ”osynliga” som myndighet. Vissa av SPSMs rapporter har påvisat detsamma. Hur kommer du jobba för att öka SPSM:s synlighet hos föräldrar och organisationer i landet, samt hur kommer ni jobba för att göra er mer kända hos skolhuvudmän? Fredrik: Jag har stor respekt för kunskapen och engagemanget som finns hos medarbetarna i SPSM. Jag delar bilden att myndigheten behöver bli mer synlig. Det räcker dock inte med att säga att vi behöver bli synligare, ska det ske krävs ett hårt arbete där vi tydligare kan beskriva de utmaningar vi ser, vilka åtgärder

Fredrik: Det är alltid bra att fundera över hur verksamheter kan organiseras på bästa sätt. En översyn är därför välkommen. Det som är viktigt för mig är att vi utifrån vår expertroll bidrar till utredningen med vad vi tycker behöver göras för att klara uppdraget att barn, unga och vuxna oavsett funktionsförmåga ska nå sina utbildningsmål. Skolmyndigheterna måste klara av att både generellt främja en tillgänglig lärmiljö för alla barn – helt nödvändig för en del barn men bra för alla – samtidigt som barn som behöver också måste få tillgång till specifik kompetens, fördjupat stöd och särskilda lösningar. Jag är angelägen om att man inte fastnar i ett dogmatiskt antingen – eller tänk. Utgångspunkten måste alltid vara det enskilda barnets situation och behov. DHB DIALOG l NR 3 2017

Jonathan: Hur ser du på SAK-utredningens förslag att lägga ner Hällsboskolan och att eventuellt avveckla regionskolor? Fredrik: SPSM var kritisk mot de här förslagen och kommenterade i vårt remissvar till regeringen att en nedläggning av Hällsboskolan inte är möjlig förrän SAK-miljöerna är på plats i kommunerna. Vi saknade också ett barnrättsperspektiv i utredningen då den inte försökt fånga upp vad berörda elever tycker. Som ny GD har jag ingen annan uppfattning, mer än att vi kan konstatera att fler elever söker till Hällsboskolan. Det råder med andra ord inga tvivel om att Hällsboskolan behövs, men jag skulle också önska att fler kommuner efterfrågade vårt specialpedagogiska stöd så att de barn som hellre önskar gå i en skola nära hemma verkligen får det stöd de behöver. Här vill jag att vi gör mer än idag. Vad gäller de regionala specialskolorna föreslog utredningen att de skulle koncentreras till färre skolenheter och att den geografiska bindningen upphör. Vi välkomnade det senare, men påpekade att det bör vara SPSM som bestämmer antalet skolor och deras placering. Jonathan: Som barnombudsman har du jobbat nära barnkonventionen, hur ser du på att barnkonventionen kommer att bli lag i Sverige? Tror du att detta kommer påverka ditt och SPSMs arbete i någon mån? Fredrik: Både Barnombudsmannen och SPSM välkomnade i sina remissvar förslaget om att göra barnkonventionen till svensk lag. Jag är övertygad om att barnkonventionen som lag kommer att göra skillnad även

om SPSM redan i dag enligt vår instruktion ska analysera konsekvenserna för barn och då ta särskild hänsyn till barnets bästa enligt Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter. En lag går före föreskrifter och förordningar och erfarenheten från Norge är att en lag inte bara leder till en utvecklad rättspraxis utan också till att barns rättigheter kommer in i högre grad i professionellas utbildning/fortbildning och i informationen till barn. Jonathan: Många elever får inte den hjälp de behöver i sin skolgång. Detta har konstaterats bland annat i SOU 2016:59. Många elever får denna hjälp, men inte alla. Varför tror du att skolor inte klarar av att ge elever det stöd de behöver? Fredrik: Det är ett stort och allvarligt problem. Vi vet att nästan sex av tio elever som inte får godkänt betyg i sexan sedan lämnar grundskolan utan godkända betyg. Av dessa elever var det bara en fjärdedel som fick det särskilda stöd de har rätt till. En undersökning av Lärarförbundet bland 1500 lärare lyfte fram satsningar på särskilt stöd som mycket eller ganska viktigt för att höja kunskapsresultaten. Det är med andra ord tydligt att en avgörande brist handlar om att barn inte får den hjälp de borde i tid. Vad behöver då göras? I vårt remissvar på 2016:59 betonade vi vikten av tidiga insatser, ännu tidigare än i skolans tidiga år. Vissa barn behöver bli upptäckta under förskoleperioden då 6-7 år utan adekvata stöd kan vara förödande. SPSM har också gjort stora ansträngningar för att göra oss tillgängliga så att vi kan förmedla de verktyg och den kunskap vi har. Ifjol gav vi kompetensutveckling genom våra

kurser till 10 000 medarbetare i skolvärlden och utförde 4000 rådgivningsuppdrag. Men vi behöver fortsätta öka kännedomen i skolvärlden om det stöd som finns att tillgå hos oss. Jonathan: Har ni någon handlingsplan framtagen utifrån SOU 2016:59 eller liknande utredningar? Fredrik: Det finns ingen specifik handlingsplan utifrån 2016:59, men utifrån den problembild som den utredningen och andra visade så har SPSM arbetat hårt på att det ska bli enklare att få stöd och råd från oss. Vi införde exempelvis den öppna tjänsten Fråga en rådgivare där man kan få svar på frågor om specialpedagogiska konsekvenser av en funktionsnedsättning. Jonathan: Vilka erfarenheter har du tagit med dig från din tidigare tjänst som Barnombudsman till din nya som generaldirektör hos SPSM? Fredrik: I mitt tidigare arbete som Barnombudsman mötte jag barn i många olika situationer. I flera av de samtalen blev det tydligt att skolan spelar en central roll i barns liv, och att barn vet att det är viktigt att lära sig saker. Men när de av olika skäl inte upplever miljön som tillgänglig, välkomnande eller begriplig kan de få känslan att förskolan eller skolan har gett upp om just dem. Våra rådgivare tar alltid upp frågan om man frågat de barn och unga som har behov av anpassningar och stöd vad de tycker fungerar och vad som behöver bli bättre – och alltför ofta har skolan missat det. Men barnen är förstås de främsta experterna när det kommer till att beskriva vad de har för behov och vad de tycker fungerar bra.

Jonathan: Inom forskningen kan vi se att tvåspråkighet gynnar barns språkutveckling. Hur kommer du i din roll som generaldirektör att lyfta rollen som tvåspråkighet spelar hos barn och unga i skolåldern? Fredrik: Jag instämmer i att detta är viktigt. SPSM har nu i juni antagit en skärpt intern föreskrift om tvåspråkighet i specialskolan. Det räcker dock inte. Vi behöver också analysera vilket språkligt stöd barnen som kommer till våra skolor har fått tidigare, inte minst i förskolan. Även om detta inte är vårt direkta ansvar så påverkas studieresultaten av om barnen fått tidig tillgång till adekvat språkutveckling. Jonathan: Tack så mycket för din tid Fredrik, är det något specifikt du känner inte kommit upp i de tidigare frågorna du skulle vilja kommentera på? Fredrik: Till sist vill jag bara betona den viktiga roll som DHB spelar. Jag ser fram mot fortsatt dialog! ■

11


Teckenspråk för föräldrar till döva och hörselskadade barn

MÅNGA HÖRSELSKADADE KÄMPAR MED ANPASSNING TILL DET HÖRANDE SAMHÄLLET PÅ MÅNGA PLAN...

– en viktig fråga

vecklingen, i synnerhet cochlea implantat (CI), har förändrat landskapet. Det har medfört en del positiva saker, t.ex. bättre möjligheter för barnet att lära sig höra och tala. Det har dock också medfört en del problem. Jag tänker på konsekvenserna av ett ensidigt fokus på hörsel och talad kommunikation. Till exempel verkar det idag inte vara lika självklart för alla föräldrar att lära sig och använda teckenspråk eftersom fler och fler barn kan tillägna sig tal via CI. Frågan är dock komplex vilket flera forskningsrapporter vittnar om. Forskarna hänvisar ofta till den stora variabiliteten som finns inom gruppen såväl som svårigheten att förutsäga ett visst resultat för en viss individ efter operationen. Dessvärre är det mycket få studier som undersöker funktionaliteten av CI och

tal utanför kliniska miljöer, och vil- miljen gör gemensamt. Man ger ken inverkan olika val har för den barnet möjligheten att välja språk. Med två språk kan man använpsykosociala hälsan för barn och ungdomar med CI ur ett längre da olika strategier som är bra och livsperspektiv. Mycket lite forsk- roliga som handlar om språk och ning behandlar just tvåspråkighet lek. En amerikansk studie redoinklusive teckenspråk hos barn gör för återkommande strategier med CI, i hög grad på grund av som döva mödrar gör med sina att gruppen är i minoritet – sär- barn när de läste högt för dem skilt internationellt sett. Det är ju på teckenspråk. De länkade ofta mycket få barn som fått möjlighet till den engelska texten, förklarade vad orden betydde, varnade till tvåspråkig utveckling. Vi vet från tidigare studier kring för fallgropar (t.ex. när vissa ord hörselskadades livssituation att kunde vara visuellt lika varandra många hörselskadade kämpar men betyda olika saker), de gav med anpassning till det hörande huvudpersonerna i boken persamhället på olika plan; i synner- sontecken, osv. Dessa är viktihet i utbildning, arbete och i det ga verktyg för en framgångsrik sociala livet. Även om man kan läsutveckling. Hörande föräldrar höra och tala så är det inte själv- kan också lära sig att göra sådana klart att det funkar friktionsfritt saker. Det är viktigt att vi fortsätter att i alla sammanhang. Rapporter visar att många hörselskadade satsa på teckenspråksutbildning vuxna är tacksamma över att de för föräldrar. TUFF behöver ses lärt sig teckenspråk. Även om de över och utvecklas och anpassas talar och hör bra och klarar sig efter dagens situation. Föräldrar bra i arbetslivet, så säger många behöver få fler timmar men ockatt det är skönt att kunna vila från så nya, förbättrade och enhetlitalet och teckna istället, kanske ga kursplaner som tar hänsyn till hemma med sin partner eller i grupp, nivå och ålder. T.ex. bedet sociala livet, inom idrott m.m. höver föräldrarna till yngre barn Jag har mött en del föräldrar mer stöd i hur man läser högt som oroat sig över sin tecken- på teckenspråk och översättspråksförmåga. En del menar till ningar av barnlitteratur, medan och med att det är för svårt och föräldrarna till äldre barn behötidsödande att lära sig tecken- ver lära sig åldersadekvata teckspråk. Men det handlar inte om en och andra saker. Det behövs att hörande föräldrar ska kunna online-stöd och olika digitala perfekt teckenspråk. Barnet kan resurser, som tvåspråkiga böcknätverk teckenspråk och svenska få teckenspråk genom att PCN träffa ärerettpånordiskt (eller andra språk). Det handlar andra barn eller via aktiviteter i för yrkesverksamma som arbetar olika föreningar, via idrott m.m. inte bara om att lära språk, utan med funktionshindrade teckenspråk och tvåspråFör föräldrarna handlar deterbjudanden i första genomför kighet öppnas porten hand om att visa vilja. Att bejakadöva och dövblinda. till en störbarnets dövhet eller hörselskada re värld av möjligheter till social Läs mer på http://pcnnet.org/ och göra uppoffringen att ge dem kontakt och gemenskap vilket fler kommunikationsmöjligheter. kan innebära värdefullt stöd till Det blir en insats som hela fa- föräldrarna. ■

DHB DIALOG l NR 3 2017

13

text KRISTER SCHÖNSTRÖM

I somras arrangerade DHB ett sommarläger för barn och föräldrar på Ädelfors folkhögskola och jag var ditbjuden en dag för att föreläsa för föräldrarna medan deras barn var ute på aktiviteter. Det var en härlig uppslutning och bra stämning på lägret. Många barn och många föräldrar. Jag pratade om bland annat tvåspråkighet och språktillägnande för döva barn och aktuell forskning kring det. Jag passade också på att flika in några personliga erfarenheter om hur det är att vara döv och delade med mig av mina erfarenheter från att växa upp som döv.

Jag blev själv döv när jag var liten, i 2-årsåldern. Det var förstås en omvälvande tid för mina hörande föräldrar. Dels skulle de bearbeta detta, och dels skulle de lära sig ett nytt språk – svenskt teckenspråk. Jag är glad över att de fick möjligheten att lära sig teckenspråk. På den tiden (1970-talet) fanns inte TUFF utan det var något mer löst organiserat, men det var många föräldrar som tog chansen att lära sig teckenspråk. Vi växte upp i en tid då teckenspråk var självklart och man satsade mer och mer på det överallt och skola och fritid var nära sammankopplade. Tvåspråkighet och teckenspråk var dock något nytt och alla skulle anpassa sig efter det och mycket var under utveckling. Idag är situationen en helt annan. Den hörseltekniska ut12


Välkomna att söka medel från

BO CARLSSONS

MINNESGÅVOFOND! Bo Carlssons minnesgåvofond ska enligt fondens stadgar användas för att främja barn och ungdomar som är döva, hörselskadade eller har en språkstörning. Det är endast fondens överskott som får delas ut och nu är det flera år sedan vi kunde ge någon utdelning.

Därför är vi nu extra glada att kunna meddela att Ni är välkomna att söka medel från fonden då styrelsen beslutat att en utdelning är möjlig. Både enskilda personer och organisationer kan söka. Fonden har ingen särskild ansökningsblankett, Riksförbundet DHB tar emot skriftlig ansökan eller ansökan via e-post. Berätta om vad ni söker medel till och bifoga en budget för det ni vill göra. Glöm inte att ange kontaktuppgifter i ansökan! Ansökningsperioden till minnesgåvofonden sträcker sig fram till den 30 september och är nu i full gång! Vi har hitintills fått in ett antal ansökningar, så glöm inte att skicka in ansökan för din chans att kunna ta del av fondens överskott! Efter den 30 september kommer ansökningarna

14

att beredas av kansliet innan beslut om utdelning fattas av styrelsen senare under november månad. Besked till den eller de som beviljats medel sänds därefter ut under december månad. Vi har inga möjligheter att skicka meddelanden om avslag. Notera att medel endast beviljas framtida aktiviteter. För aktiviteter som redan ägt rum när beslutet fattas i november kommer alltså inga medel att tilldelas. Välkomna med en ansökan till Riksförbundet DHB, Järntorgsgatan 8, 703 61 Örebro. Märk kuvertet ”Bo Carlssons minnesgåvofond”. Eller skicka ansökan till kansliet@dhb.se och ange Bo Carlssons Minnesgåvofond i ämnesraden.

DHB DIALOG l NR 3 2017

Internationell SummerCAMP för hörselskadade ungdomar text HANNA BERGSTRÖM

IFHOHYP, International Federation of Hard of Hearing Young People, är en världsorganisation som idag samlar 20 nationella och regionala organisationer med ungdomar som har hörselnedsättning. Unga Hörselskadade, UH, i Sverige är en av medlemsorganisationerna. 21-25 juni i år var det HLFU, Hørselshemmedes Landsforbunds Ungdom, i Norge som arrangerade IFHOHYPs SummerCAMP. Lägret hölls på en camping i Sjøstrand som ligger utanför Kristiansand i södra Norge. På lägret deltog cirka 60 ungdomar i åldrarna 13-35 år, från Norge, Kanada, Polen, Finland och Sverige. Två medlemmar från Unga Hörselskadade deltog på campen.

All information var på engelska och deltagarna pratade även mycket engelska med varandra. Några tecknade sinsemellan på sitt lands teckenspråk eller på ALS, American Sign Language, det teckenspråk som av många ses som det internationella teckenspråket. En av UH-deltagarna har deltagit i DHB:s språkresor i England och jobbat som au pair i London,

den andra från kommer från USA och kan flytande engelska. Att kunna bra engelska underlättade kommunikationen, men var inte ett måste för att delta. Alla bodde i tält och umgicks intensivt i fem dagar med mycket varierande väder. Norska smörgåsluncher dukades upp av de norska ledarna och varje kväll serverades en grillbuffé då alla fick grilla själva. Ett besök till Kristi-

ansands djur- och nöjespark och en hel dag uppe bland trädtoppar med olika höghöjdsbanor var några av aktiviteterna. De hade även filmkvällar, spelade volleyboll och fotboll, bräd- och kortspel och badade förstås. Det blev fem härliga dagar, med nya vänner som alla hade hörselförståelse. Nästa år är det en hörselorganisation i Nederländerna som ska arrangera SummerCAMP. ■ 15


NR 3

❘ 2 0 17 ❘ Å RGÅNG

DHB dialog

En k c i l b a k tillba 44

Teknik- & kommunikationsmässan Mässan med det senaste inom hörselteknik, pedagogik och anpassade lärandemiljöer

Stockholm 2017 RÉ

FRI ENT

text JONATHAN JOHANSSON

Såhär i tider av framåtsträvan och utveckling gör vi en kort återblick till det som en gång var. DHB Dialog har en lång historia och har berört många ämnen. Tidningen har kommit i många utformningar sedan starten på 70-talet för att nå fram till den du läser nu. Vi gör ett nedslag i 90-talet. Närmare bestämt hösten 1997. Det är 20 år sedan nummer 3 av DHB Dialog utkom, och tidningen redigerades av Sara Håkansson. Sara var DHB:s kommunikatör på den tiden och gjorde ett gediget arbete med tidningen hela 60(!) sidor. Innehållet i tidningen är vad man kan tänka sig; artiklar från och om Mo Gård dit flera av våra medlemmar har koppling, en enorm genomgång av förbundets verksamhetsberättelse och arbeten, djupdykning i språkstördeprojektet samt en familjeartikel inskickad från Anette von Schwelov. Riksskolan Åsbackaskolan beskrivs också väldigt gediget i tidningen. Skolans fokus på verkligliga upplevelser och erfarenheter samt fokus på samspel, kommunikation och språk lyfts fram tillsammans med skolans trivsamma boende. Det gör att hela skolan, med personal, elever och familjer kan känna tilltro och säkerhet inför varandra. En uppföljning på Språkstördeprojektet, eller projektet Barn med språkstörningar som påbörjades i oktober 1996 presenteras i numret från 1997. Ett år hade då gått sedan projektets start

och en delrapport har sammanställts. Delrapporten innehåller bland annat ett enkätavsnitt där en enkätundersökning presenteras. Svaren till enkäten visar att en majoritet är positiva till språkoch kommunikationsklasser. I vissa fall har dessa klasser inte fungerat med skolsituationen, men många har beskrivit Hällsboskolans verksamhet som den drivande kraft till varför mångas barn fått en bättre start i sin skolgång, och sitt liv. Enkäten visade också att många inte vet var, eller ens att, de har rätt att söka vårdbidrag. Föräldrarna tycker generellt att de inte får utbildning eller information och att en lösning till detta borde vara ett kunskapscenter dit man kan vända sig.

Studiebes ök i Oslo och Lund LSS i foku s Tvåspråki ghetens v ikt

DHB:s

försäkringskassa man hade tillhört ute i landet. Många föräldrar hade även lyft det otrevliga bemötande de fått när de tog kontakt med försäkringskassan. Mötet avslutades med att Eva lovade att ordna ett studiebesök för Riksförsäkringsverket på Hällsboskolan så att de får inblick i barn med språkstörnings problematik och omsorgsbehov så att de kan sprida det vidare till de 21 länsförsäkringskassorna i landet. En slutsats man kan dra av de artiklar från som var med i Dialog för 20 år sedan är att mycket av det vi jobbade för då återkommer i vårt nuvarande arbete. Som går att läsa i Sonia Säger (som byter namn till FlexNytt) längre fram i detta nummer så har Flex träffat Désirée Pethrus, ansvarig för den LSS-översyn som nu pågår. På konferensen Mitt Unika Barn i våras lyftes också frågor om var man kan få information och ta del av erfarenheter från personer i samma situation som en själv utanför kontexten av själva konferensen. Våra medlemmar ska kunna vända sig till oss för att få den informationen och ha tillit i att vi driver deras frågor intressepolitiskt. Nu, som då. ■

Kom och se utställningen med det senaste inom hörsel, teknik, ljudmiljö, kommunikation och pedagogik. Mässan vänder sig till alla med någon typ av hörselnedsättning eller dövhet oavsett ålder. Mässan vänder sig också till föräldrar, anhöriga och övriga intresserade. Mässan arrangeras av: Barnplantorna; DHB Östra; Hörselskadades distrikt i Stockholms län; Unga hörselskadade i Stockholm län (UHiS). I samarrangemang med: Alvikskolan; Hörselhabiliteringen för barn och ungdom, Karolinska; Hörselhabiliteringen för vuxna, Karolinska; SPSM Specialpedagogiskt stöd.

familjeläger

16

DHB DIALOG l NR 3 2017

Studion, Kulturhuset Sergels torg, Stockholm Studion nås direkt från gatuplanet framför rondellen. Torsdagen den 5 oktober 2017, klockan 14–19. Fri entré – välkomna!

Layout & grafisk produktion: Xtrovert Media, www.xtrovertmedia.se; Göteborg 2016.

Eva Sterntoft-Ehn och Birgitta Rudin var representanter för DHB för ett möte hos Riksförsäkringsverket i Stockholm inför en diskussion angående LSS och kontaktdagar. De fick träffa Else-Marie Möller, Inger Axe och Carina Bidzau. Syftet med mötet var att diskutera vårdbidragsreglerna och LSS för barn med språkstörning. Viss kritik riktades, och man fann vårdbidraget vara godtyckligt beroende på vilken

Mässan med det senaste inom hörselteknik, pedagogik och anpassade lärandemiljöer

www.barnplantorna.se www.dhb.se

17


SPRÅKRESAN sommaren 2017 ARRANGERAD AV DHB I SAMARBETE MED AVISTA SPRÅKRESEFÖRMEDLARNA Lördagen den 17 juni började resan som för många kom att bli ett minne för livet. Precis som tidigare år bar det av mot Ilfracombe, en liten stad i sydvästra England. Åtta stycken förväntansfulla och aningen nervösa hörselskadade ungdomar från olika delar av landet möttes upp på Arlanda. Tillsammans med mig Therese, DHB:s gruppledare, var det nu dags att påbörja sommarens äventyr.

Väl framme i Ilfracombe efter 6 timmar på resande fot möttes vi upp av en representant från skolan samt våra värdfamiljer. Resan kunde inte börjat mycket bättre, det bjöds nämligen på strålande sol och 27 grader. Så det tog inte lång tid innan både axlar och kinder började bli lite röda. På måndagen var det dags för första skoldagen. Dagen började med lite test för att få koll på 18

elevernas kunskapsnivå i engelska. På eftermiddagen bar det av till respektive aktivitet. På den här resan har man möjlighet att välja mellan tre aktiviteter att bryta av engelskundervisningen med. Tennis, ridning eller Discovering Devon. Ungdomarna på årets resa tillbringade sina eftermiddagar på hästryggen och till fots utforskandes Ilfracombe med omnejd. Däribland tre kustvand-

ringar med fantastiska vyer och omväxlande terräng. Vilka lårmuskler de började få efter alla vandringar! På onsdagen var det till mångas förtjusning en heldag med strandhäng och shopping som stod på schemat. Sen blev det fredag och midsommar och man får ju ta seden dit man kommer. Så sillen och köttbullarna byttes ut mot fish and chips! Efter middagen var

det lite svårt att hitta en midsommarstång så med lite improvisation blev det istället dans runt levande stång. En av grabbarna ställde frivilligt upp för då slapp han dansa. Vi hade i alla fall det traditionella midsommarvädret, regn! På lördagen var de lediga så då tog jag och några av ungdomarna bussen till grannstaden Barnstaple för lite shopping på DHB DIALOG l NR 3 2017

Primark. Alla kom vi ut med varsin påse, och som tur var fick allt plats i resväskorna hem. Den andra veckan visade England upp sin mer kända skepnad – grå himmel, regn och vind. En stor kontrast från första veckan. Men alla kan vi nu säga att vi upplevt den brittiska sommaren! En dag under den andra veckan anordnade skolan en heldagsutflykt till Exeter som ligger ungefär 1 ½ timme från Ilfracombe. Där fick alla ungdomar tid till att göra vad de ville. Några drog till shoppinggatan medan andra gick på upptäcktsfärd i staden och in i den fina katedralen. Det var en väldigt uppskattad dag. Om det var staden i sig eller

det faktum att de slapp ha lektioner är en annan fråga. En dag åkte vi ett helt gäng från skolan till Combe Martin wildlife park. Regnet öste ner men utrustade med regnjackor och paraplyn träffade vi på allt från rytande dinosaurier i buskarna till vargar, surikater, apor och lejon. En bra dag trots allt regn! Under hela vistelsen har skolan nästan varje kväll anordnat kvällsaktiviteter. Det har grillats, spelats tennis, fotboll och volleyboll och kollats på film. Det har även varit karaokekvällar där tjejerna var modiga och sjöng. Kanske har vi tre nya idolstjärnor bland oss. Så även i år blev det en lyckad

språkresa med nöjda deltagare. Dessa två veckor har gett årets deltagare minnen de sent kommer att glömma. Alla har de växt som personer och bättrat på kanske både sin engelska och sitt självförtroende. En sak är i

alla fall säker, tiden går fort när man har roligt! Låter det här som något som skulle passa dig? Hör då av dig till kansliet.ostra@dhb.se för mer information. För vi vill ha med just DIG nästa år! ■

FAKTA I år var det sjunde språkresan som DHB arrangerade ihop med Avista språkreseförmedlarna. Alla deltagare bor i engelska familjer och alla aktiviteter är på engelska. De har haft 15 lektionstimmar per vecka i egen grupp, med engelsktalande lärare och med hörselslinga. I decembernumret av Dialog kommer information om nästa års språkresa. 19


SDR:S KONFERENS

DHB NORRA/SÖDRA

”Bra start i livet” text och foto ERIKA TEGSTRÖM

Den 15 juni 2017 var det dags för SDR:s konferens ”Bra Start i Livet”. Konferensens fokus var att med hjälp av bl.a. forskning och föräldraperspektiv fundera över vad en ”bra start i livet” innebär för döva och hörselskadade barn. Det var fyra stycken forskningsbaserade föreläsningar, en panel och en minimässa med en mängd olika aktörer. Där fanns allt från olika intresseorganisationer till Riksteaterns TystTeater till olika företag med teckenspråksprofilering. Åhörarna var en blandning av deltagare vid SDR:s kongress, representanter från hörselvård, specialpedagoger inom skola och kommun, teckenspråkstolkar/blivande tolkar samt några föräldrar. Första föreläsaren var Ingela Holmström, fil. dr. i lingvistik. Hennes föreläsning hette ”Tillgång till teckenspråk gynnar barn”. Hon visade t.ex. att teckenspråket, till skillnad från talets och skriftspråkets linjära tidsbeskrivning, använder fyra dimensioner samtidigt då även tidsförloppet sker genom beskrivningen och mottagaren förflyttas till händelsen som berättas. Hon proble-

Ingela Holmström.

Barnrättsbyråns jurister Elin Wernquist och Ida Hellrup. Foto Anna Gabrielsson

Mary Rudner.

20

matiserade även bl.a. kring hur omgivningen förhåller sig till den som väljer att operera in cochleaimplantat, individens behov av att få en grupptillhörighet som kan vara svår när allt fler barn går integrerat och att ansvaret för att kommunikationen ska fungera läggs på individen med en hörselvariation. Sedan byttes det raskt föreläsare till Patrik Kermit, professor i handikappvetenskap i Norge. Hans föreläsning hette ”Vem får jag vara och vem får jag bli? Hörselskadade barn och kamratskap med jämnåriga i skola och förskola”. Det var en känslomässigt tung föreläsning som framfördes på ”svorsk”, en blandning av svenska och norska, vilket stundtals inte var helt oproblematiska för alla tolkar på plats. De forskningsresultat han presenterade var alla intressanta men det jag tog med mig mest var en av utgångspunkterna; döva barn eller barn med en hörselnedsättning

är visserligen först och främst barn men de är inte ”hørande barn som ikke hører” (Marc Marschark). Efter mingellunch, smakrika wraps gåendes bland utställarna, samlades vi åter och då lyssnade vi på Mary Rudner, även hon professor i handikappvetenskap. Hennes fokus var ”Språklig och kognitiv utveckling hos döva och hörselskadade barn”. En faktaspäckad föreläsning av en engagerad föreläsare som verkligen ville betona vikten av tidigt språk och vad tillgången till språk betyder för små barn och deras kognitiva utveckling. Hon ville även slå hål på myten att teckenspråk skulle störa hjärnans förmåga att lära sig tolka även auditiva signaler. Sist ut bland föreläsarna var Liz Adams Lyngbäck, fil. dr. och vik. lektor i specialpedagogik som presenterade några av de resultat hon kommit fram till i sin avhandling under titeln ”Erfaren-

Bild från Patrick Kermits föreläsning.

het, nätverk och ovisshet – att vara förälder till ett barn som använder cochleaimplantat”. Hon berörde att föräldrar till ett barn som ges cochleaimplantat konfronteras av många olika saker, allt från språkval till att få ansvar för barnets kommunikativa samspel med andra till att hela tiden behöva relatera till så kallade ’expertgrupper och expertföräldrar’. Det resultat hon valde att ge huvudfokus var något som hon kallar ’social literacy’ – ”en social kunnighet som innefattar både medvetenhet och förmåga i att första barnet och andra som är likt barnet” och hur det verkar kunna påverka helheten. Efter föreläsningarna var det kaffepaus och sedan fick forskarna avslutningsvis sällskap på scen av några föräldrar med olika erfarenheter av teckenspråk och barn samt av två ungdomar med egna språkliga erfarenheter utifrån sina hörselvariationer. Frågorna rörde allt från tidigare kunskaper om teckenspråk, deltagarnas erfarenheter från teckenspråksinlärning till forna tiders hemvägledare och hur det sociala samspelet fungerar för barnet när teckenspråk finns med i bilden. Med deltagarnas skiftande bakgrunder och erfarenheter blev svaren även de väldigt varierande. Men en sak var panelen i alla fall helt enig om – återinför de gamla hemvägledarna då dagens hörsel- och/eller specialpedagoger inte fyller samma funktion. ■ DHB DIALOG l NR 3 2017

DHB HÄRNÖSAND I Härnösand gavs TUFF i internatform två veckor i rad under sommaren, vecka 24 och 25. DÅ MÅNGA HAR lång resväg är det

flera familjer som väljer att stanna kvar på folkhögskolan över helgen. Vi bestämde oss i vintras att denna helg därför är ett gyllene tillfälle att få umgås på ett naturligt sätt med både befintliga och potentiella medlemmar. Andra som är nyfikna på vår verksamhet var självklart också välkomna, och därför bjöd vi in alla deltagare, teckenspråkslärare och barnledare till korvgrillning. Vi fick ett fint mottagande till idén från Härnösands folkhögskola som tillät oss låna grilltunna och köksmöjligheter av. Vi handlade på oss korv med tillbehör, dryck och en liten kaka till säkert 50 personer. Grillningen var väl mottagen av samtliga närvarande och maten var väl uppskattad! Vi var uppskattningsvis som mest 40 personer med en ganska jämn fördelning mellan

barn och vuxna som trotsade de tunga mörka molnen och litade på att vädret skulle klarna upp, vilket det gjorde! Vi fick en varm och fin stund i solen med någon enstaka regndroppe. Vissa var där hela tiden mellan klockan 15-18, andra kom en liten stund mitt i och ytterligare andra anslöt på slutet. Förutom att äta passade barn och vuxna på att spela fotboll på planen bredvid grillningen, att diskutera allt från tolkförutsättningar vid sommarens teaterföreställningar till grilltips samt att bara sitta en stund i solen och njuta. Det var ett väldigt uppskattat arrangemang och DHB Norras styrelse gläds åt att det med ganska liten arbetsinsats gick att genomföra något som förhoppningsvis nu blir en tradition! DHB Norra hälsar samtliga välkomna till nästa evenemang!

Folk trillade in hela tiden och vi vågade trotsa vädret. Foto Erika Tegström

21


DHB NORRA/SÖDRA

Vi har precis haft två härliga helgläger ute i Skärgården. I år valde vi att

DHB ÖSTRA

dela upp oss utifrån målgrupp. Till ön Rögrund åkte familjer som har barn med en hörselnedsättning och till Vässarö åkte familjer som har barn med en språkstörning.

Rögrund 19-20 aug 2017 Vi vaknade upp till regn och blåst, men efter bara en timmes båttur med Vaxholmsbåten från Saltsjöbaden till den vackra skärgårdsön Rögrund kunde vi njuta av sol hela helgen. Vi bodde på vandrarhemmet Grundet som vi hade helt för oss själva. EFTER EN GOD lunch på restau-

PYSSELSTUDIO FÖR SAMTLIGA Årsmöte med DHB Södra! I ÅR TRÄFFADES vi på Kulturen i Lund for årsmöte. Goda kakor, trivsamt sällskap och Pettson och Findus-utställning hann vi också med! Fint väder och en guidad visning avslutade dagen!

DHB SÖDRAS BESÖK HOS MALMÖ KONSTHALL DEN 1 APRIL var vi på besök hos Malmö Konsthall (Ja, det är helt sant,

SÖDRAS MASKOT

Mollymax

DHB Södra VILL TIPSA DET RÖDA TRÄDET av Shaun

Tan. En mycket fin bok att stanna i, och återvända till många gånger.

22

detta är inget aprilskämt). Tidigare i år har vi varit på den mexikanske konstnärens Damián Ortegas utställning, men denna gång besökte vi den stora konstnären Rosa Barbas utställning Elements of Conduct. Massiva videoverk präglar den gedigna konsthallen och ibland känns det nästan som att vara på en nattklubb med dess röriga kakafoni. Saker händer överallt – enorma projektioner med videoverk och analoga videomaskiner som spelar upp band och videor. Ljudnivån kan vara lite störande för den som hör med öron eller hörapparat, med dova, rytmiska, metalliska ljud från olika håll. Konsthallen gav oss en egen visning och vi bokade tolk, sen fick vi lite fika efteråt, i ett rum for oss själva. I en intilliggande verkstad fick vi pyssla, och de yngsta hade jättetrevligt! Alla hade det jättekul i verkstaden och deltagarna gjorde mästerliga skapelser. Tack till alla som närvarade, detta måste vi göra igen! Text: Jonathan Johansson, Anne Marte Overaa och Sara Seyffart. Bilder: Anne Marte Overaa och Sara Seyffart DHB DIALOG l NR 3 2017

rangen i hamnen gick vi på en tipspromenad för att lära känna ön och varandra. Tävlingen avslutades med en svalkande glass i hamnen. Sen var några större barn snabba att komma ner i kajakerna och roddbåten, andra tog ett dopp eller fiskade. Restaurangen hade inför kvällen förberett en härlig grillmiddag som vi hjälptes åt att ställa fram och göra ordning tillsammans. Efter en god middag med samtal mellan borden var det dags att gå ner till den vedeldade badtunnan och bastun som vi hjälpts åt att värma upp på eftermiddagen. Badtunnan blev en favorit. Där badade stora som små i timmar, varvat med bastu och havsbad. Efter en lång och skön frukost på söndagsmorgonen var det dags för en ny tävling. Lagen fick olika fotouppgifter som skulle visa bland annat sjögräshår, storm i vattenglass, fiskelycka m.m. Familjernas tävlingsanda och skaparglädje gick inte att ta miste på. Vi har fått många

fina och roliga bilder till vårt instagramkonto. Det var härligt att se barnen umgås med varandra oavsett ålder. På båtresan hem ville de helst sitta med varandra och inte familjevis som på vägen ut. Eftersom vi bokat hela vandrarhemmet kändes det som att vi var nästan ensamma på ön med undantag av några båtgäster som kom till restaurangen i hamnen. Två tolkar var med hela helgen för att alla skulle vara delaktiga vid information, tävlingar och diskussioner. Ett lyckat läger som förlängde känslan av sommar med mycket sol och bad!

Familjeläger på Vässarö, 19-20 augusti Nu har vi haft ännu ett läger på härliga Vässarö, scouternas ö. I år var lägret från lördag förmiddag till söndag eftermiddag, så att ingen skulle behöva ta ledigt från skola eller jobb för att delta. Vi var 26 vuxna och barn som deltog på lägret och vi blev väl omhändertagna av duktiga scoutledare under hela vistelsen. VI ÅKTE MED Vässarös egen båt ut till ön, fick våra stugor och sen var det dags för lunch. Efter lunch gick vi en naturbana som heter Trapperspåret. Både vuxna och barn fick klättra och gå på olika hängbroar och scoutledarna berättade om olika djurfällor som fanns längs vägen. Vi fikade halvvägs vid vattnet och njöt av det vackra vädret. Efter Trapperspåret smakade det bra med middag. Sen blev det bastu och bad och trots få grader i vattnet var det flera barn och vuxna som vågade sig i. Efter bad samlades vi vid en grillplats och grillade korv. Det blev en mycket fin kväll då alla fick lära känna varandra lite mer. Barnen lekte och vi

mös med brasa till solnedgången. På söndag förmiddag var det kanotpaddling och jollesegling på Fladan, en skyddad vik på norra Vässarö som gällde. Scoutledarna hade först en gemensam genomgång och sen fick vi ge oss ut med egna jollrar och kanoter. Efter lunch var det dags för städning av stugorna och klättring på Vässarös fina klättervägg. Den var väldigt populär och många vågade sig upp för väggen. Efter fika var det sen dags för hemfärd för alla familjer. Ett jätteroligt läger för stora och små med strålande väder! Bilderna från Vässarö är tagna av Sara Zechel och Charlotte Lundholm

23


DHB ÖSTRA

DHB VÄSTRA av Gripsholms slott i Mariefred. Vi har bokat teckenspråkstolkar till visningen. Efter visningen äter vi egen medhavd matsäck i det mysiga kronköket, där det lagades mat för hundratals personer under hovets vistelser på 1700-talet.

kommande aktiviteter Vi har en spännande höst framför oss späckad av nya och populära aktiviteter. Vi har satsat på många fysiska aktiviteter eftersom många medlemsfamiljers barn har svårt att gå på en fritidsaktivitet om den inte är anpassad för deras behov. (Några av aktiviteterna har redan varit när ni får tidningen). ar. Vi har även en teckenspråkig ledare som finns tillgänglig vid behov. Vi börjar den 31 augusti i Vällingbyskolans gymnastiksal.

Minifritids

CABLE PARK, en park för vattensport DEN 26 AUGUSTI samlas vi på Cable Park, en skate-och snowboardpark,

fast för vattensport. Istället för att åka efter en båt dras åkaren efter en eldriven linbana. Det går att åka vattenskidor, kneeboard och wakeboard eller bara på magen som några gjorde ifjol! Vi har bokat parken i två timmar innan de öppnar så att vi har anläggningen för oss själva.

VI FORTSÄTTER VÅRT fina samarbete med Unga Hörselskadade och bedriver fritidsträffar på deras Ungdomsgård, där det finns biljardbord, pingisbord, TV-spel, spel, pyssel, litet fik mm. Två duktiga barnledare finns på plats, varav en är teckenspråkig. Föräldrarna brukar tycka det är lika kul som barnen. Ett bra tillfälle att träffa nya kompisar och för föräldrar att träffa andra föräldrar.

Gripsholm DEN 17 SEPTEMBER har vi bokat en familjeanpassad guidad visning

Teknik- och kommunikationsmässan på Kulturhuset i Stockholm DHB ÖSTRA ÄR med och arrangerar mässan tillsammans med andra hörselorganisationer, hörselskolor, hörselhabiliteringen, SPSM m.fl. Mässan äger rum på Kulturhuset i Stockholm den 5 oktober och visar det senaste inom hörsel, teknik, ljudmiljö, kommunikation och pedagogik.

Billy Elliott DEN 4 NOVEMBER går vi och ser en

textad föreställning av Billy Elliott på Stadsteatern. Billy växer upp i en gruvstad i norra England, och blir intresserad av balett - en omöjlig dröm blir verklighet. En föreställning med musik av Elton John.

Trivseldag på Varbergs fäsning EN TIDIG LÖRDAGSMORGON åkte vi iväg mot Varberg. Efter att samlats vid fästningen fick vi träffa vår guide som visade oss runt på en mycket intressant rundtur. Vår guide lyckades verkligen engagera både stora och små. Det var spännande att få komma in i en fängelsehåla och få pröva på hur mörkt där kan vara utan lampor. Efter guidningen lekte vi alla några historiska lekar innan vi delade upp oss i tre grupper för ännu mera lek. Vi prövade bl. a. på kägelspel som är föregångaren till bowling, en annan lek som medeltida damer gillade och så fick vi lukta på olika kryddor. Sedan blev det efterlängtad lunch i kafé kulknappen med fin utsikt. Några fick längta extra länge på maten. Efter lunchen var det valfritt och många av oss tog en runda inne på museet och tittade på Bockstensmannen. Det var jättebra väder ute så vår familj tillsammans med Hannah och Jennie fortsatte ner till parken för glass och lek på den fina och annorlunda lekplatsen. Innan hemfärd blev det bad på Getterön. En jättehärlig dag! Text: Elisabet Karlsson

Prova-på spinning VI BÖRJAR MED ett prova-på pass

i spinning den 16 september, som leds av en DHB-medlem på Friskis & Svettis. Vid stort intresse kommer spinning att ingå i vårt utbud av fasta aktiviteter.

Simskolor VI FORTSÄTTER MED de populära

simskolorna i Älvsjö och Bergshamra på söndagar kl. 14-15, med start den 15 oktober. Många har fått vattenvana och lärt sig simma i våra simskolor i 24

bassänger med extra varmt vatten. En förälder får vara med i vattnet och en teckenspråkstolk finns vid bassängkanten för att underlätta kommunikationen för båda våra målgrupper. Det här är ett samarbete med Vattenhuset.

Gymnastik

BESÖK PÅ SKARA SOMMARLAND

VI FORTSÄTTER MED vår gymnas-

Simträning

tikgrupp i samarbete med Top Gymnastics, för barn ca 6-10 år med särskilda behov, speciellt inriktad på barn med kognitiva funktionsnedsättningar samt lättare fysiska funktionsnedsättning-

VI FORTSÄTTER MED simträning men i en annan form och lokal. Nu vänder vi oss till barn som har vuxit ur simskolan och är simkunniga men ändå vill fortsätta att simma och bada med en ledare. De får prova olika simsätt, dyka efter saker på botten m.m. Start den 11 okt i en nybyggd badanläggning i Hammarby Sjöstad. Ännu ett samarbete med Vattenhuset. DHB DIALOG l NR 3 2017

VATTEN, VATTEN, VATTEN, både i poolen och i luften…. Kanske inte det bästa badvädret men vad gör väl det när man ändå ska bli blöt! Det fanns många spännande pooler, vattenrutschkanor, dyk-show, åkattraktioner och chokladhjul. Alla hittade vi något att göra. På kvällen samlades vi till en gemensam middag sittandes vid ett barnbord och ett vuxenbord. Just den där känslan som infinner sig att ”alla känner alla” är så härlig och många minnen från dagen delades. Efter en skön natt i de små stugorna hade så den svenska sommaren kommit. Bästa dagen på året! Solen värmde och många vattenrutschkanor åktes, vissa pirrade lite och vissa pirrade mycket. Sammantaget blev det en mycket trevlig och lyckad helg! Tack till er som arrangerat! Text: Familjen Hedberg, Jönköping

7HFNHQVSUnNVXWELOGQLQJI|UYLVVDI|UlOGUDU

TUFF Utbildning

i Vänersborg

ZZZGKEVHYDVWUDWXII

)|UYLGDUHXSSO\VQLQJDU NRQWDNWDYHUNVDPKHWVOHGDUH cVD4YLFN (SRVW DVDTYLFN#GKEYDVWUDVH 25


DHB VÄSTRA

DHB VÄSTRAS KOMMANDE AKTIVITETER HÖSTEN 2017

DHB MELLERSTA

LÄS MER PÅ vår hemsida www.dhb.se/vastra där även alla anmälningar görs. OBS! På alla våra kurser och aktiviteter är även medlemmar från andra distrikt välkomna i mån om plats, hör då av er till kansliet info@ dhbvastra.se för att höra om så är fallet innan ni anmäler er via vår hemsida.

Teckenspråkskurs för mammor och anhöriga 7-8 oktober 2017 TECKENSPRÅKSKURS FÖR pappor och anhöriga - Den 18-19 nov 2017

Vi fortsätter med våra traditionella föräldrakurser i teckenspråk. Nytt för i år är att platsen för kursen är på Viskadalens Folkhögskola utanför Borås. Vi har 3 nivåer att välja mellan. Inget/lite, mellan och avancerad nivå. Boende och mat, kursmaterial ingår i detta paket.

HALLOWEEN – LÅNGWEEKEND

Minigolf på dagkollo.

2-5 november 2017

BO I SPÖKLIKA STUGOR, skapa din egen pumpa, gå med i fackeltåg för att möta läskiga häxor och demoner. Passa även på att uppleva naturen på nära håll med tipspromenad i skogen med halloweentema, ponnyridning med spökpynt mm.

Teckenläger 2017 ÄNTLIGEN VAR DET dags för teck-

enlägret i Tanumstrand. Vi var spända. Mest spänd var Lucas som frågade ”hur långt är det kvar” från Kållered. ”Jättejobbigt att det är så långt kvar. Semester, mamma” Ja semester såg vi framemot, härliga soliga dagar, bada och sola. Men så fel vi hade. Direkt blev det full fart som höll i sig hela veckan. Det var bara att hänga med. Lucas hamnade i ”gul” grupp och där var det aktiviteter hela dagarna. Det var så roligt att fiska krabbor gå till Action Zone. Sen träffade han Leo, två lekglada själar. Så härligt en kille till som gillade leksaker. Sedan fick vi följa med röda gruppen och mini tåget i till Grebbestad för glass. Fredagens disco var det första för Lucas. Han tyckte det var kul och var jätte fascinerad av ljusspelet. Men att få KÖRA fyr-hjulingen 26

var veckans höjdpunkt. Stort TACK, Paul. Själv körde jag igång med teckenspråket. Det är så roligt när man hänger med. Det var så härligt när det tecknades överallt. Jag kom på mig själv med att tjuvkika på er andra när ni tecknade för att se om jag förstod. Förlåt. Det var trevligt att få träffa tre nya lärare, två som jag hade hört om tidigare och en ny. Tack Ulf du har för evigt värmt mitt teckenspråkshjärta. Tack även till Mia o Charlotte. Tusen tack till er eldsjälar som gjorde detta läger möjligt och tack till er barnledare. Tack också till alla härliga familjer. Till er alla önskar vi er en bra vinter och vår, så förhoppningsvis ses vi nästa år. Lucas och Monica Larsson med assistenter. Text: Monica Larsson

Dövas Förenings dagkollo.

UNGDOMSÄVENTYR PÅ ISABERG

22-24 september 2017

ÅRETS UNGDOMSLÄGER kommer att vara på Isaberg utanför Gislaved. Vi samlas kring lägerelden och grillar korv och helgen fylls av cykling, segway, Tree-Top Adventure och andra spännande aktiviteter. Bad ingår också om det är tillräckligt varmt förstås!

THE REEF 2-3 december 2017 VI ÅKER TILL badhotellet i Fredrikshamn i Danmark. Här möts ni av

32-gradig värme, vågskvalp, musik och en varm bris i palmbladen. Bada klättra och dyk efter skatter eller koppla av i någon av bubbelpoolerna. DHB DIALOG l NR 3 2017

DHB Mellersta stöder dagkollo SEDAN SENASTE NUMRET av DHB Dialog har DHB Mellerstas styrelse vill

berätta att vi har varit med och bidragit till Dövas Förening i Örebros dagkollo. Det var ett fantastiskt dagkollo och vi ser med stor glädje fram emot nästa års dagkollo. DHB Mellersta vill ta denna stund och lyfta vikten i att samarbeta med organisationer såsom vårt egna DHB. Samarbetet med Dövas Förening i Örebro hoppas vi kan leda till fler gemensamma aktiviteter! Vi hoppas kunna sprida information om detta framöver så att våra medlemmar kan få information om när nästa aktivitet sker. Vi har fått en ekonomisk rapport och deras berättelse om hur dagkollo har sett ut tidigare. Det har varit jättebra kollon under veckorna 26 i åldersgruppen född år 2009-2011 och vecka 32 åldersgruppen född 2005-2008. Med våra bidrag så de kunde åka till Gröna Lund på fredagen och avsluta sitt arrangemang. Notera gärna tiden får dessa kollon så att ni inte missar nästa tillfälle. Det kommer även ha utvärdering och utvecklingsmöte i hösten som vi kommer att delta med för att förbättra dagkollo. Vi skickade nyligen ut information om DHB Östras aktivitet om besök på slottet Gripsholm i Mariefred som de bjudit in oss medlemmar från DHB Mellersta att delta i. Vid tiden för när denna tidning tryckts och skickats ut kommer aktiviteten att ha genomförts. Till de från DHB Mellersta som deltog på evenemanget vill jag önska all lycka och hoppas att ni får en trevlig dag!

Alla samlades vid zebran.

Teckenspråksutbildning för föräldrar, TUFF Sommarkurser • Helgkurser • Intensivkurserg Terminskurser • Lördagskurser • Distanskurser r Du hittar våra TUFF-kurser på Södertörns Folkhögskolas hemsida www.tuffkurs.nu

Robert Lindell, Ordförande DHB Mellersta

27


Flexnytt

EIJE:S BIL AB

Edgrensgatan 9, 662 27 Åmål

Hörservice Pontus Egerö AB www.hörservice.se • 08-777 29 50

DHB Flex är en flexibel förening, vi har inte en homogen målgrupp utan våra medlemmars barn kan

Misa AB

ha de mest skilda kombinationer av funktionsvariationer. Det som förenar oss är hörseln, kommuni-

www.misa.se

kationen samt DHB, och för att sträva framåt tillsammans måste vi vara flexibla. Vi vill också påpeka att även föräldrar med vuxna barn är välkomna som medlemmar hos oss. Många upplever att svårig-

Teckenbro AB

heterna ökar när barnen slutar skolan.

www.teckenbro.com, info@teckenbro.com

SOMMAREN GÅR SAKTA ÖVER TILL HÖST! DHB FLEX STYRELSE JOBBAR VIDARE MED DET SOM KÄNNS VIKTIGAST JUST NU! VÄLKOMNA TILL VÅR FÖRENING!

Sonia Strömberg, sekreterare i DHB Flex. Här kan ni läsa lite kort om vad som hänt sedan senast.

Vår nya ordförande Karin Afli har börjat jobba i vår styrelse. Hon bor i Stockholm och har en son, Josef 23 år, som bor i Mo Gårds regi. Vi har kunnat läsa om Josef och deras kamp för ett bra boende och ett gott liv i tidigare nummer av Dialog. Välkommen Karin in i DHB Flex styrelse. Vi ser fram emot ett nytt innehållsrikt verksamhetsår. DHB Flex styrelse består nu av Karin Afli ordf, Ingallil Björkstrand kassör, Sonia Strömberg sekr, Katharina Fredriksson ledamot, Bo Bergman ledamot, David Thölix ledamot, Morgan Andersson ledamot, Helena Skagerstrand ledamot, Burbuque Kelmendi ledamot, och Janne Eldh ledamot. Styrelsen är spridd i Sverige och ni kan gärna kontakta oss 28

om ni har frågor som ni vill att vi ska jobba vidare med. Ni kan också läsa på vår hemsida om vad vi jobbar med. Översynen av LSS-lagstiftningen och vad goda levnadsvillkor är står fortfarande högst upp på vår attgöra-lista. I sommar har ett par av oss träffat ansvarig för LSS-översynen, Désirée Pethrus. Vi fick nästan en hel timme att presentera vår förening och våra barn, ungdomar och vuxnas specifika behov. Det var ett bra möte och vi kände att hon lyssnade intresserat på vad vi hade att berätta om tillvaron när man är döv/hörselskadad med ytterligare funktionsvariationer, såsom kognitiva svårigheter, NPF-diagnoser, synskador, rörelsehinder med mera. Tyvärr har vi i skrivan-

de stund fått veta att utredare Pethrus har avgått och istället har en person som heter Gunilla Malmborg tagit över ansvaret från och med 1 augusti 2017. Vi kommer att kontakta henne för att förhoppningsvis få till stånd ett nytt möte. Översynen skall vara klar i oktober 2018. Man kan gå in och läsa om översynens direktiv på regeringens hemsida. Hör gärna av er om ni har egna erfarenheter som ni vill berätta för oss, gärna skriftligt. Döva och hörselskadade med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning är en målgrupp som länge fått stå vid sidan om i samhället! Just nu ligger vi tyvärr lågt med planering för denna grupp. Vi behöver idéer från er föräldrar och ni är så välkomna att komma med frågor och idéer som ni vill att vi ska jobba vidare med! När det gäller skolfrågor så är det mycket på gång och vi försöker bevaka det som händer, men just nu har vi inte så mycket nytt att raportera. I början av sommaren passade vi också på att delta i konferensen ”Bra start i livet!” som erbjöds av SDR i samband med deras kongress i Sollentuna. Det var en intressant dag där föreläsarna tryckte på behovet av en tidig god kommunikation för döva/hörselskadade barn med stöd av svenskt teckenspråk. Några korta cittat från föreläsningarna: ”Att lära sig teckenspråk innebär att barnen får såväl språkliga som kognitiva fördelar.” ”Familjen är viktig för tecken-

språksutvecklingen.” ”Man betonar vikten av att föräldrar gör det bästa av det de kan!” ”Det är samspelet som är det viktiga, inte vilken språklig form som används.” Man betonade också vikten av att hörselskadade barn får kamratskap med jämnåriga i skola och förskola. Allt detta gäller i högsta grad också våra barn med flerfunktionsvariationer. Flera föräldrar deltog också i konferensen och det finns mer att läsa om den på annan plats i tidningen. Just nu har vi inga projekt som pågår men vi jobbar intensivt med att ta fram nya projekt med målgruppen i fokus. Bland annat delvis en fortsättning på projektet Tell-Us tillsammans med Mo Gård. Det går fortfarande att läsa om vårt flaggskepp Tell-Us på hemsidan www.tellusprojektet. se. Det kan användas i fortbildningssyfte. Hör av er till kansliet om intresse finns för mer information. Vi vill också passa på att med värme gratulera vår goda samarbetspartner stiftelsen Mo Gård till de 70 åren! Vi kommer självklart delta med representanter i deras 70 årsjubileumsfest den 30 augusti! Vi går ut med inbjudningar för olika arrangemang till alla våra medlemmar per mail, så det är bra om ni meddelar ingalill. bjorkstrand@dhb.se vad ni har för mailadress så att vi kan hålla registret uppdaterat. Vi hörs och syns hoppas jag! ■ Sonia Strömberg DHB DIALOG l NR 3 2017

Ord AF

Astrid Frylmark AB

www.spraklek.se • www.ordaf.se

VI STÖDJER

DHB:s VERKSAMHET

Barnets första tecken de första åren Boken vänder sig till föräldrar som har ett barn med hörselnedsättning eller dövhet och till deras anhöriga. Den vänder sig också till dig som vill veta lite mer om svenskt teckenspråk. Boken innehåller cirka 2000 tecken med små berättelser. Den kan beställas på: http://www.litenupplaga.se/868

Nu har Leffe börjat skolan Del 2 är en fortsättning på ”Barnets första tecken de första åren”. Boken innehåller cirka 350 tecken med små berättelser, samt berättelsen om ”Mina egna erfarenheter som elev med hörselnedsättning i den vanliga grundskolan”. Den kan beställas på: http://www.litenupplaga.se/1280

FINNS ÄVEN I BOKHANDELN

Bo Carlssons minnesgåvofond

ANSLAGS TAVLAN

Inom Riksförbundet DHB finns en gåvofond - Bo Carlssons minnesgåvofond. Fondens medel ska användas för att främja barn och ungdomar som är döva, hörselskadade eller har en språkstörning. Bo Carlsson satte alltid DHB i första rummet och såg till att alla kände sig delaktiga i DHB:s arbete. Han ville att alla målgrupper skulle känna sig hemma och han var mer insatt i gruppernas behov än någon annan. Det fanns inga oviktiga frågor för Bo och han hade en alldeles särskild förmåga att visa på betydelsen av samarbete med andra organisationer. Vill du skänka pengar till fonden sätter du in en summa på DHB:s postgiro 37 04 84-8 eller bankgiro 485-8999, och märker talongen ”Bo Carlssons minnesgåvofond”. Har du frågor om fonden får du gärna ringa eller maila DHB:s kansli, 019-17 08 30 eller kansliet@dhb.se

Håll dig uppdaterad

tsföreningarna skickas ut per e-post via vårt medlemsregister. Mycket av informationen från såväl riksförbundet som från distrik sregistret är giltig. Det kan du göra på ”Min sida” på Vi ber därför alla medlemmar att kontrollera att e-postadressen i medlem http://www.dhb.se/medlem. Du kan också kontakta kansliet@dhb.se så hjälper vi dig. vi upp information om alla våra aktiviteter. Ps. Gå gärna in och gilla vår facebooksida https://www.facebook.com/dhbriks. Där lägger

29


Beställ böcker, informationsmaterial och rapporter från DHB! P rodukter

Beställningar görs till kansliet@dhb.se eller via http://www.dhb.se/material

Lätta tecken

Lätta tecken

– 120 ord från det svenska teckenspråket

-

Vi från DHB önskar er alla en trevlig höst

120 ord från det svenska teckenspråket

Lätta tecken DVD med 120 filmade tecken från det svenska teckenspråket. Här kan du se olika tecken för djur, färger, familjen, tid, mat, dryck, känslor, sport och skola. Filmen har inte ljudspår. Pris: 50 kr + frakt

Därför går jag inte till skolan Tre elever på Riksgymnasiet för döva och hörselskadade berättar om skolk. Tryckt: 30 kr + frakt

Språkstörning hos barn och unga i skolåldern Informationsskrift som i första hand vänder sig till föräldrar och andra närstående. Anna-Karin Arnald leg. logoped ger svar på de vanligaste frågorna om barn med språkstörning under skoltiden. Skriften tar upp innebörd och konsekvenser i skolan och ger tips på vad man som förälder och personal i skolan kan göra för att underlätta för barnet. Pris: 30 kr + frakt

Vi är en grupp fast två ändå

– möjligheter i vardagen

Ett livsperspektiv - möjligheter i vardagen Filmen ”Ett livsperspektiv” handlar om livet för barn, unga och vuxna som är döva, har en hörselnedsättning eller en språkstörning.

Gratis DVD med tillhörande Maria Norberg Gabriella Yström Elinor Brunnberg

Vi är en grupp fast två ändå Sammanfattning av fältstudien som genomförts vid Riksgymnasiet för döva och hörselskadade. Tryckt: 50 kr + frakt 30

En undersökning om hur döva och hörselskadade barn och ungdomar med flerfunktionshinder och deras familjer upplever språksituationen i ett livsperspektiv. Pris: 50 kr + frakt

Ibland låtsas jag att jag förstår (rev. 2014) Bok samt ljudbok i DAISY-format om elever med språkstörning, som uppdaterats 2014. Boken vänder sig till föräldrar, pedagoger och andra som möter barn med språkstörning och ger kunskap om hjälpmedel och om de särskilda svårigheter som eleverna har. Boken innehåller också tankar och råd om bemötande av barn med språkstörning. Pris: 150 kr + frakt

Ett livsperspektiv 1

Om döva och hörselskadade elevers erfarenheter av Riksgymnasiet

Flerhandikappades kommunikation i ett livsperspektiv

broschyr beställs via http:// www.dhb.se/?id=2750

Språkstörning i kombination med flerspråkighet Även denna informationsskrift vänder sig till föräldrar och andra närstående i första hand. Eva Kristina Salameh leg logoped ger svar på de vanligaste frågorna om flerspråkiga barn med språkstörning. Skriften tar bland annat upp flerspråkig språkutveckling, språkstörning i kombination med flerspråkighet, utredning och bedömning, intervention och föräldrarnas roll. Denna informationsskrift finns även på arabiska. Pris: 30 kr + frakt

Döv med utvecklingsstörning – Möjligheter i ett livsperspektiv Gratis skrift som kortfattat och lättillgängligt informerar och belyser situationen för individer med hörselnedsättning/dövhet i kombination med utvecklingsstörning. Skriften riktar sig i första hand till personer som inte tidigare kommit i kontakt med målgruppen i fråga.

DHB DIALOG l NR 3 2017 29

DHBdialog

VILL DU RA I TIDNINGEN? ANNONSE

9 61 ng 0660-29 9 ri r e A ll T e K A se T t. N se KO en@agrenshu jonna.paanan


POSTTIDNING B

Returadress: DHB Dialog Järntorgsgatan 8, 703 61 Örebro

DHB Dialog #3 2017  
DHB Dialog #3 2017  
Advertisement