Page 1

NR 2

❘ 2 0 1 4 ❘ Å R G Å N G 41

DHBdialog

JOSEF FICK RÄTT

till teckenspråkig miljö

❚ Miljöbesök på riksgymnasiet i Örebro ❚ Ny film om språkstörning från Aktiv Fritid ❚ Uppskattade föräldradagar på Almåsa


Illustration © Ingrid Vang Nyman/Saltkråkan AB 2014

Här blir sagor verklighet Astrid Lindgrens Värld är en sagolik plats där de mest oväntade saker kan hända. Här kan du träffa en flicka som är så stark att hon kan lyfta en häst om hon vill. Ni kan se en borg rämna mitt i tu när blixten slår ner. Och ni kan känna vinddraget när en liten småländsk pojke springer förbi så fort han kan för att komma undan sin förargade far. Har ni läst böckerna så känner ni igen er i både miljöer och historier, men så här har ni aldrig upplevt dem förr. Boendepaketpris från 2890 sek i campingstuga, inkl 2 dagar i parken. Gäller en övernattning 23/6–9/8.

Äventyret börjar på www.alv.se

kvällsteater Årets nyhet är att vi spelar sommarkvällsteater måndag–torsdag under v. 28–30. Föreställningen heter Pippi på de sju haven. Boka i tid, antalet platser är begränsat. Separat entré.

Teckentolkning i parken 13–15/6, 13–15/7 och 9–11/8

Vimmerby, Småland, Sverige | www.alv.se | +46 (0)492-798 00


LEDARE JAN HÖGLUND FÖRBUNDSKASSÖR

Ekonomi När ni läser detta så har förhoppningsvis sommaren gjort sin entré efter en vår som varit både varmare och kallare än normalt. Vi fick ju en försmak av sommaren redan i april för att sedan brutalt kastas tillbaka till aprilväder i början på maj. Riksförbundets årsmöte har också hållits och vi har valt en ny styrelse redo att fortsätta DHB:s arbete med att stödja våra målgrupper och deras familjer. En presentation av styrelsen finns på hemsidan och kommer också att ges i nästa nummer av DHB Dialog. I skrivande stund vet jag inte hur styrelsen kommer att se ut men valberedningen har presenterat starka kandidater vilket behövs för att klara de utmaningar vi som förbund står inför. En stor utmaning är att hitta en nivå på verksamheten som också kan stödjas av en ekonomi i balans. Förra verksamhetsåret var betydligt kallare än normalt ekonomiskt och förbundet gick med rejäl förlust. Anledningarna till det är många och styrelsen har jobbat under våren med att identifiera besparingsområden. Några åtgärder är redan införda. De flesta har säkert noterat att förbundet har ny adress. Vårt nya kansli ger oss en rejält sänkt hyra men också svårigheter med att få rum med allt vi behöver för vår verksamhet. Ett stort tack till kanslipersonalen som jobbar hårt med att hitta en struktur som gör att vi kan rymmas i de betydligt

mindre lokalerna. En annan åtgärd är att vi flyttat vår IT-miljö från en lokal server till en så kallad ”molnetlösning”. Detta innebär en rejäl reduktion av IT-underhållet men innebar samtidigt stora supportkostnader under 2013 för att avveckla den gamla miljön och gå in i den nya. Men genom att ta dessa engångskostnader så står vi nu väl rustade IT-mässigt med betydligt sänkta årskostnader. Någon ny hemsida finns ännu inte i drift men vi hoppas kunna göra den investeringen under 2014. Hemsidan är ju förbundets ansikte utåt och vi behöver en modern hemsida, både utseende- och underhållsmässigt. Vi har också tvingats avstå från deltagande i politikerveckan i Almedalen i år. Nu kommer DHB ändå att vara representerat genom projektet Aktiv Fritid och projektledaren Erika Ahlberg, men jämfört med tidigare år så har vi tagit ett rejält kliv tillbaka. Just att ta ett kliv tillbaka och se över verksamheten är något

DHBdialog

den nya styrelsen kommer att få ägna sig åt under 2014. Vi måste få till ett fungerande förbund i en miljö med sänkta statsbidrag samtidigt som de fasta kostnaderna fortsätter att öka. Detta förutsätter en större delegering från förbundet ut till distrikten och jag tror absolut att distrikten är redo för den utmaningen. Det är verkligen glädjande att ta del av alla aktiviteter som pågår ute i distrikten och extra glädjande är det att några distrikt planerar att expandera sin verksamhet rejält och därmed också öka medlemsantalet. Något som också är väldigt positivt är våra projekt. Aktiv Fritid går nu på sitt avslutande tredje verksamhetsår och arbetar med att sprida information om möjligheterna för målgruppen barn med grav språkstörning att få delta i fritidsaktiviteter på sina villkor.Tell-Us är också det ett treårigt projekt som jobbar för att låta teckenspråkiga gymnasieelever med utvecklingsstörning berätta hur de själva upplever sin ut-

bildning nu, hur d e n varit och vad de tänker om framtiden.Ta del av projektens verksamheter genom DHB:s hemsida eller via projektbloggarna på Arvsfonden. Trots ett dåligt år ekonomiskt har vi uträttat mycket positivt och det ska vi fortsätta med. Styrelsen kommer att ägna en hel del tid det här verksamhetsåret med att se över vad som verkligen är viktigt att förbundet gör och vad som görs bättre av distrikten. Genom bättre arbetssätt och kapande av onödiga kostnader skapar vi ett livskraftigt DHB som kan fortsätta verka för att det hela tiden ska bli lite bättre för våra målgrupper. Riksförbundet DHB är en organisation av och för familjer och ser till hela familjens behov och intressen under barnets väg från förskolan till arbetslivet. Språkliga funktionshinder är inte en persons problem utan allas utmaning och den utmaningen ska vi anta.

Tidskrift för Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn

Ansvarig utgivare Mats Lindblom Redaktör Mats Lindblom Adress DHB Dialog, Järntorgsgatan 8, 703 61 Örebro Tel 019-17 08 30, texttel 019-1968 90 ange 019122146*, dialog@dhb.se, www.dhb.se Prenumeration Riksförbundet DHB:s kansli, kansliet@dhb.se. Tidningen utkommer med fyra nr/år. Pris för icke medlem 200 kronor/år.

Annonser Ågrenshuset Produktion, Bjästa. Leif Dylicki, tel 0660-29 99 58, leif.dylicki@agrenshuset.se Agneta Nydahl, tel 0660-29 99 59, agneta.nydahl@agrenshuset.se Tryck Ågrenshuset Produktion, Bjästa Manusstopp nr 3 5 september 2014. Tidningen finns ute vecka 40. Layout Viola Sörensson, Aletia Design Senaste nytt hittar du på www.dhb.se När du flyttar, kom ihåg att meddela adressändring till Riksförbundet DHB:s kansli, kansliet@dhb.se, så medlemstidningen och övrig information når dig! Omslag Josef Afli. Foto: Privat.

Som medlem i Riksförbundet DHB får du DHB Dialog fyra gånger per år, tillgång till riksförbundets och distriktens aktiviteter, råd och stöd samt möjlighet att påverka. Du kan även teckna olycksfallsförsäkring för barnen hos Folksam. Bli medlem via http://www.dhb.se/medlem

dhb dialog nr 11 2014 ❘ 3


TEMA: KONFLIKTHANTERING TEXT Per Zetterman FOTO Per Zetterman

Anders och Rose-Marie Glassel pratar med Katharina Fredriksson från DHB.

Föräldradagarna 2014 på Almåsa kursgård Är det möjligt att under en hel dag fånga intresset hos ett 50-tal föräldrar med den gemensamma nämnaren att de har barn med flerfunktionsnedsättning? Ja i alla fall om man heter Bo Hejlskov Elvén är leg. psykolog och föreläser under rubriken ”Etik och bemötande”.

Föreläsningen handlade om hur man kan skapa en miljö präglad av lugn och positiva förväntningar i syfte att minska stress och problemskapande beteenden, att alltid fundera om det finns en alternativ och bättre lösning på ett problem. Eller att i en konflikt tänka i termen medstånd istället för motstånd. Likt en illusionist trollar Bo fram en aldrig sinande mängd exempel som ger både aha-upplevelser och lockar till skratt. Vi blev inte bara bättre konfliktlösare utan har nu ock4 ❘ dhb dialog nr 11 2014

så full koll på Bos släkt där man traditionellt sätter praktiskt arbete före utbildning, ofta inom trädgårdsnäringen, han själv är då undantaget som bekräftar regeln. Med jämna mellanrum gavs också tid för gruppdiskussioner. Bo Hejlskov Elvén briljerade på lördagen men konferensen startade redan under fredagen med en föreläsning av Gunilla Boëthius under rubriken ”Ett annorlunda liv än vi tänkt oss”, Gunilla är Östra teaterns husdramatiker,

samt mamma till en son med autismliknande tillstånd. Bland alla föräldrar träffar vi Anders och Rose-Marie Glassel från Sollentuna som är med för andra gången och ger högt betyg till föreläsarna. Mycket intressanta, jag fick upp ögonen för att jag som förälder kan utveckla mitt förhållningssätt till mitt barn, skolan och samhället, säger Anders Ett jättebra och viktigt ämne och superbra föreläsare. Både skratt och tårar, fyller RoseMarie i.

Medarrangör för helgen är DHB-Flerhandikapp som under fredagen passade på att hålla årsmöte och dessutom byta namn, läs mer om det i separat artikel. Mellan de olika aktiviteterna drack vi kaffe och åt mat som skulle platsa på vilken av Stockholms finkrogar som helst, dessutom med en fantastisk utsikt över Hårsfjärden, just denna helg utan ubåtar, sjunkbomber och Vertolhelikoptrar. Efter en trevlig lördagskväll med sedvanliga diskussioner


Bo Hejlskov Elvén

Fika med havsutsikt.

kring våra barn var det då söndag som inleddes med en rapport från arvsfondsprojektet Tell-Us. Projektet drivs av DHB tillsammans med Mogård och på plats för att berätta var Maria Norberg. Maria berättade och visade filmer där även Tell-Us kollegan Magdalena Djerf var med.Vill man veta mer om projektet är det bara att gå in på www.dhb.se, där finns information och filmer. Innan den avslutande lunchen fick vi uppleva ett par timmar forumteater. Forumteater är en teaterform som syftar till att belysa olika konflikter eller problem mellan människor - det är en form av teater där åskådaren själv blir till en aktiv medskapare av det som gestaltas. Aktörerna Sanna Franzén, Johan Granli och Vanilla Karlsvärd spelade först upp en scen där mamman till Kalle som är döv och har en utvecklingsstörning träffade sin LSS-handläggare, en opåläst arrogant handläggare skickade hem en defensiv mamma utan extra assistanstimmar. Efter att

vi tillsammans i grupper diskuterat, spelades scenen om men nu interaktivt dvs. vi föräldrar fick möjlighet att stoppa, backa och ändra handlingen. Anders Glassel kom med förslaget att mamman skulle ha med sonen till besöket och fick själv hop-

pa in i rollen som Kalle. — Det var verkligen roligt att så gå in i rollen, dessutom blev jag glad av den positiva responsen från övriga föräldrar, berättar Anders. Efter ett antal versioner och ytterligare en scen tackade te-

atersällskapet för sig och helgen avslutades med lunch och därefter hemfärd. Ännu en lyckad föräldrahelg kan läggas till handlingarna och återigen tackar vi arrangörerna DHB, SPSM, Mogård och Tullängsskolan för ett bra arrangemang.

Forumteater engagerade och gav möjlighet till reflektion.

dhb dialog nr 11 2014 ❘ 5


TEXT Madeleine Granqvist FOTO Riksgymnasiet för döva och hörselskadade

MILJÖBESÖK I ÖREBRO

Det var med stor nyfikenhet som min dotter och jag åkte till Örebro för att besöka Riksgymnasiet för döva och hörselskadade på ett så kallat Miljöbesök. Ett givande och välorganiserat mottagande gav ett gott intryck. En flytt till Örebro innebär stort eget ansvar, samtidigt innebär det ett helt nytt kontaktnät och nya möjligheter. Senare i höst är det återbesök med praktik på önskat program, därefter gäller det att fatta ett beslut.

Riksgymnasiet för döva (RGD) och Riksgymnasiet för hörselskadade (RGH), vilket idag kallas för Riksgymnasiet för döva och hörselskadade, riktade sig vid det här tillfället till elever som ska börja på gymnasiet hösten 2015. Elever med grav eller generell språkstörning erbjöds information den 31 mars till den 2 april och vårt besök, som riktade sig till döva och hörselskadade elever, ägde rum den 7-9 april. 6 ❘ dhb dialog nr 11 2014

Riksgymnasiet finns på fyra av Örebros kommunala gymnasieskolor. De erbjuder 17 nationella program. Men det krävs minst fyra elever för att starta ett program, så i praktiken blir inte utbudet lika stort. Vi fick ett fullspäckat program och information om hotell och reseersättning i god tid innan besöket. Programmet innehöll besök på respektive skola, ett elevkollektiv och en fritidsgård.Vi hade inte vädrets

makter på vår sida men det gjorde inte så mycket eftersom det fanns en chartrad buss som transporterade oss mellan hotellet och skolorna. En proffsig och välkomnande introduktion gavs på Risbergska skolan med bland annat personliga berättelser från elever på skolan. Till vårt besök kom det drygt 50 elever och tillsammans med föräldrar och personal blev det nästan 130 besökare. Vid miljöbesö-

ket för elever med grav eller generell språkstörning kom det drygt 30 elever och totalt tillsammans med föräldrar och personal blev det nästan 70 besökare. De besökande eleverna kom från hela landet och går idag antingen på specialskolor, i hörselklasser eller i hörande skolor. Av rent praktiska skäl delades vi upp i olika grupper. Vår grupp började med ett besök på Kvinnerstaskolan, ett


Naturbruksgymnasium som utbildar elever för ett arbete inom naturbrukssektorn. Skolan låg väldigt vackert en bit utanför Örebro. Efter en lång rundvandring bland alla djuren tog bussen oss tillbaka till hotellet. På kvällen erbjöds en guidad busstur i Örebro. Dag två inleddes på Risbergska skolan som erbjuder många högskoleförberedande program och efter en god lunch på skolan besökte vi Tullängsskolan som har många yrkesprogram. Även dessa besök var informativa och välorganiserade. På kvällen var det Öppet Hus på Café 019, en fritidsgård som ligger i botten av elevkollektivet Wasahus. Här fanns det möjlighet att få information om boende och ekonomi och studie- och yrkesvägledning. Några studenter öppnade upp sina lägenheter så att vi kunde kika in. Det var väldigt intressant att titta på deras boenden och fräscha fritidsgård men i och med att det var väldigt många personer på plats samtidigt blev det svårt att ta del av den övriga informationen. Sista dagen besökte vi Virginska skolan där vi fick se allt från ett traditionellt klassrum till restaurangkök, bageri och en hårsalong.

På alla fyra skolor kan eleverna välja om de vill ha undervisningen på teckenspråk eller på talad svenska med hör seltekniska hjälpmedel. Det kändes inte som att det var något konstigt med två undervisningsspråk, varken bland lärare eller bland hörande elever på skolan. Det är tryggt att veta att det finns audionomer och kunnig personal inom hörsel nära till hands på varje skola. Det var ett väldigt givande och välorganiserat besök. Jag fick ett gott intryck av skolan både vad det gäller personalens kompetens och klassrummens hörselanpassningar. Miljöbesöket väckte många tankar både hos mig om min dotter. Vi fick svar på många av våra funderingar men valet av program och skola kommer nog växla innan det är dags att bestämma sig. Som tur är följs det här besöket upp av ett återbesök, som kommer att äga rum i november och december. Då får eleverna komma till

Besök på Virginska skolans program Restaurang och livsmedel.

Riksgymnasiet för att praktisera på det program de är intresserade av att söka. I övrigt måste jag erkänna att namnet Miljöbesök gjorde mig lite förbryllad. Men när jag hörde skolornas personal betona vikten av att få både skola, boende och fritid att fungera så förstod jag att det inte handlar om något miljöprojekt utan om ett eventuellt gymnasieval, som för många innebär en flytt till en ny miljö med en ny skoloch boendeform. Det kan nog kännas lite läskigt att behöva ta så mycket eget ansvar, men samtidigt innebär det också ett helt nytt kontaktnät av vänner och nya möjligheter.

Riksgymnasiet för döva (RGD) har funnits sedan år 1967 och Riksgymnasiet för hörselskadade (RGH) sedan år 1984. Idag heter skolan Riksgymnasiet för döva och hörselskadade. Örebro kommun har ett statligt uppdrag att anordna riksrekryterande gymnasieutbildning för ungdomar med dövhet eller dövblindhet samt för vissa ungdomar med hörselnedsättning eller språkstörning. I Gymnasieförordningen fastställs vilka elever som har rätt att gå på Riksgymnasiet för döva och hörselskadade, nämligen: 1. Döva eller hörselskadade elever som är beroende av en teckenspråkig miljö, 2. Hörselskadade elever som trots användning av hörseltekniska hjälpmedel och andra stödinsatser inte kan följa reguljär undervisning i gymnasieskolan, 3. Elever med grav eller generell språkstörning som behöver insatser av samma slag som döva, 4. Elever med kombinerad syn- och hörselnedsättning. För de elever som vill och har behov av det ska Örebro kommun även anvisa kost och logi samt ansvara för att eleverna har tillgång till den hjälp i övrigt som föranleds av deras funktionsnedsättning. Källa: http://www.orebro.se/omriksgymnasiet/vartuppdrag.4.5b9664731 2226a30526800017074.html

dhb dialog nr 11 2014 ❘ 7


TEXT & FOTO Lena Wettrén

Minifritids för barn och unga med språkstörning

EN SUCCÉ FÖR BARNEN – MEN ÄVEN FÖR FÖRÄLDRARNA!

DHB Östras satsning på Minifritids för barn med språkstörning har blivit en riktig succé. De här barnen behöver en plats för att träffas och kanske lära känna nya kompisar och många behöver fler aktiviteter på fritiden. Det har inte funnits något forum för en återkommande aktivitet som den här i Stockholm tidigare.

Vi hyr in oss en lördagseftermiddag i månaden på Unga Hörselskadades (HiSUS) ungdomsgård i Axelsberg i Stockholm. Här finns en färdig fritidslokal med pingis- och biljardbord, bord med plats för pyssel och spel och även en stor härlig soffhörna för TVspel och filmvisning. Här finns också ett litet fik med kaffe, dricka och godis till självkostnadspris. 8 ❘ dhb dialog nr 11 2014

Vi har anställt två mycket kompetenta barnledare, Therese Hamad och Fredrik Johansson som även kan teckenspråk. De är väldigt omtyckta av både barn och föräldrar och barnledarna tycker att det är ett jättemysigt och roligt jobb. Barnen går mellan de olika aktiviteterna och leker lite här och där.Vi ska försöka ha något nytt material eller en ny liten aktivitet varje gång. Modellera

var väldigt populärt i februari, många gick hem med egenhändigt producerade figurer. Tanken är att föräldrarna ska lämna sina barn här, syskon är också välkomna, men vid de första tillfällena ombads föräldrarna stanna kvar. Det visade sig att de tyckte det var så mysigt och trevligt att de flesta föräldrarna nu stannar och fikar, leker, spelar pingis och biljard mm. De får samtidigt en

chans att prata och lära känna varandra. Efter att Minifritids stängt har det hänt att många står kvar länge och pratar utanför.Vi har förstått att det finns ett stort behov föräldrar emellan att få träffas och prata och knyta kontakt med andra som har barn med språkstörning. Kanske uppfyller vårt Minifritids något av det behovet?


TEXT Ingalill Björkstrand

FUNGERAR SVENSKA SKOLAN FÖR ALLA ELEVER? Hur den svenska skolan fungerar för elever med funktionsnedsättningar var temat för ett kvällsseminarium i Stockholm den 3 april. Det raka svaret är att skolan inte fungerar som den kunde fungera. Tidiga insatser och funktionshinderkunskap i lärarutbildningen är två recept som kunde förbättra läget. Ulla Ek, professor och psykolog från specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet inledde seminariet med ett tydligt ”Nej!” på frågan om skolan fungerar för alla. Ulla sa att det finns en stark gemensam faktor i att de individer som är bra på språk också är bra i skolan i stort. Ulla gjorde en intressant tillbakablick över den svenska skolans utveckling och kunde med hjälp av statistik visa att de s.k. hjälpklasser som fanns på 50- och 60-talen till en del tog hand om de elever som av olika anledningar var långsamma i sin utveckling. Senare började skolan satsa på individualisering och extra stöd. I läroplanen från 1969 beskrivs utförligt hur man skulle arbeta med elever utifrån en rad olika funktionsnedsättningar. På 80-talet kom en drastisk förändring då individen hamnade i bakgrunden och miljön gavs allt större betydelse. Dessutom fanns en rädsla för att ”stämpla” barn, samtidigt som man fokuserade på tidig upptäckt och prevention. I den nya skollagen från 2010 betonas att alla elever ska ges stöd för att utvecklas så långt som möjligt. ”En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen” (SFS 2010:8001 kap.4§). Ulla anser att det i den nya skollagen finns en tydlig underton av att alla har möjlighet att nå målen oberoende av kognitiv nivå och eventuella funktionsproblem eller andra funktionsnedsättningar. Utifrån olika forskningsre-

sultat kunde Ulla notera att ungefär tio procent av barnen i varje årskull har en funktionsnedsättning, dvs. två tre elever i varje klass. Omkring 10-12 procent av eleverna i en årskull blir inte behöriga till gymnasiet och dessutom hoppar ca sex procent av sin gymnasieutbildning, vilket gör att nästan 20 procent saknar gymnasiebetyg. Ingalill BjörksS a m t i d i g t trand. Foto: Anna kräver allt Westerhagen. fler arbetsgivare gymnasiebetyg och det är allt svårare att få ett jobb med enbart betyg från grundskolan. En grupp elever som ofta glöms bort idag är de som ofta hamnade i hjälpklasser på 50-60 talen. Ulla visade flera exempel på att vi människor fördelar oss efter en normalkurva när man tittar på längd eller fotstorlek för en viss åldersgrupp. Det är ingen som tycker det är konstigt att det finns elever med olika stora fötter i en klass, men när det gäller begåvning saknas diskussionen. Det finns barn som har långsam inlärningstakt och en lägre begåvning utan att ha en utvecklingsstörning och därmed passa i särskolan. I den här gruppen återfinns även många elever med neuropsykiatriska diagnoser. I normalfördelningen finns givetvis också elever som fattar snabbt och har det lättare än de flesta i skolan, och dessa riskerar i sin tur att bli understimulerade i

Kommentar DHB:

Slutsatsen att just språkkunskaper är så viktiga för att lyckas i skolan är en viktig erfarenhet för DHB:s målgrupper som ju alla har funktionsnedsättningar som på något sätt påverkar språkutvecklingen. Här ser vi vikten av tidiga insatser redan i förskolan för barn med språkstörning. Om barn med hörselnedsättning kan få tillgång till både talat och tecknat språk bör deras möjligheter att lyckas i skolan öka. skolan. Under seminariet medverkade även Anna Kain Wyatt, ordförande i Unga Hörselskadade, och Håkan Bergman från riksdagens utbildningsutskott. Anna berättade om sina egna upplevelser från skoltiden och vad som krävts av henne och hennes föräldrar för att få en fungerande inlärningsmiljö. Hon betonade tre områden som behöver förbättras för att göra skolan tillgänglig för elever med nedsatt hörsel. • Någon form av funktionshinderkunskap måste komma in i lärarutbildningen – alla lärare kommer att träffa sådana elever. • I skolorna eller åtminstone i varje kommun måste det finnas kompetens och ansvar för hörseltekniken, idag faller alltför ofta ansvaret på elever och föräldrar. • Skolorna måste inse att individuella anpassningar är viktiga. Håkan Bergman (s) inledde sitt anförande med att hålla med Ulla Ek om att skolan

inte fungerar idag och han ansåg att det är tveksamt om utvecklingen i skolan går åt rätt håll. Han pekade på flera saker som tyder på att skolan har Håkan Bergman: p r o b l e m . förbättrat tidigt stöd och fler E xe m p e l vis sjunker speciallärare och specialpedagok u n s k a p s - ger i skolan. Foto: resultaten i Riksdagsförvaltningen. internationella jämförelser, skillnaderna mellan skolor ökar och skolan kompenserar inte svaga elever. Receptet är enligt Håkan minskad klasstorlek främst i de lägre åldrarna, vilket ger mer tid till en enskild elev, samt förbättrat tidigt stöd med fler speciallärare och -pedagoger i skolan. Kommentar DHB:

Precis som Anna framhöll anser DHB att någon form av funktionhinderskunskap bör ingå i lärarutbildningen. Sannolikheten för att man i sin klass har en elev med någon grad av hörselnedsättning eller språkstörning måste betraktas som mycket hög. En idrottslärare som undervisar många klasser kan under en vecka möta ett tiotal elever ur våra målgrupper. Alla lärare kan inte vara experter på alla funktionsnedsättningar, men att ha en första grund så att man åtminstone kan tänka i banor av funktionsnedsättningar om en elev inte riktigt hänger med i undervisningen vore ett värdefullt första steg. dhb dialog nr 11 2014 ❘ 9


TEXT Mats Lindblom

Jubileum och gravöl när Åsbackaskolan fyllde 50

Foto: Susanne Queckfeldt.

Det är en känslofylld dag med kära återseenden när Åsbackaskolan den 9 april firar 50 år. En kille stiger in och omfamnar, antagligen en av sina gamla lärare, och släpper inte taget. Han är oerhört glad och det är alldeles uppenbart att relationen till den forne läraren är stark och betydelsefull. Samtidigt genomsyras stämningen av vemod inför Åsbackaskolans flytt till Örebro.

In strömmar före detta elever i alla åldrar, 250 elever har bjudits in och ett hundratal är att vänta. De äldsta gick på skolan när den startade 1964, en av dem är Leif Olsson. Han säger framför allt att det var lugnt på Åsbacka. Lärarna var bra och Åsbacka var enligt Leif bättre än Finspång där han var innan. — Det var gamla gubbar där, gamla gubbar, säger Leif. Innan Åsbackaskolan startade samlades såväl barn som vuxna döva/hörselskadade med utvecklingsstörning i Finspång, på Mo Gård. Efter ett regeringsuppdrag att dela 10 ❘ dhb dialog nr 11 2014

upp barn och vuxna föddes Åsbackaskolan i Gnesta. 1964 fanns 15 elever på skolan och idag, 50 år senare, är elevantalet det samma. Men när det var som flest elever i början av 2000-talet gick 60 elever på skolan. Elevantalet har stadigt minskat under 15 års tid. Åsbackaskolans rektor Eva Klubb-Degsell har ingen enkel förklaring till minskningen. — Vi har märkt en tvekan hos föräldrar att skicka iväg sina barn, tidigare fanns ju inget alternativ till Åsbackaskolan. Verksamheten har också vidgats till att stödja kommunala

skolor. Eva berättar att det pågår en studie som ska undersöka om elever som hör till Åsbackaskolans målgrupp får det stöd de behöver i kommunala skolor. — Jag tror att elevgruppen finns, men på andra ställen. Det var alldeles fantastiskt Per Zetterman är pappa till Lovisa som var elev på skolan i tio år. Han berättar att när han och Lovisas mamma Ammi letade skola till Lovisa föll valet på Åsbackaskolan. Efter utredning vid resurscentret i Gnesta

började Lovisa på skolan och det är inget de ångrat. Ett problem uppstod dock eftersom Lovisa dagpendlade de två första åren vilket inte blev bra. — Vi fick väcka henne halv sex varje morgon för att hon skulle hinna i tid, vissa dagar kunde hon tillbringa mer än fem timmar i taxi och det hämmade hennes utveckling oerhört. Hon slutade använda teckenspråk, sluta sjunga och blev tyst och grå. Från årskurs tre flyttade Lovisa till ett av skolans elevhem i veckorna och bodde hemma på helgerna, efter det gick utvecklingen åt rätt håll. Per har förståelse för att det kan vara svårt att släppa iväg sitt barn så långt hemifrån, att det kan kännas som ett svek, men för dem kändes det helt rätt. — När vi såg hur mycket


bättre Lovisa mådde och hur hon utvecklades mådde vi också bättre. Istället för att vi var trötta och slitna fick hon tillbringa helgerna med utvilade och inspirerade föräldrar. I Gnesta fanns fantastisk personal som tog hand om Lovisa efter skolan på ett sätt vi aldrig skulle klara av. Har man dessutom fler barn blir de lätt åsidosatta då det funktionsnedsatta barnet tar väldigt mycket tid och stor plats. Bra för alla Per berättar att Lovisa trivdes jättebra på Åsbackaskolan och gick med glädje in i taxin varje måndagsmorgon. I skolan fick hon möjlighet att utvecklas efter sina egna förutsättningar med individanpassad skolgång. Hon red två gånger i veckan och hade bad på schemat. — Hon blev omhändertagen av hängiven personal både på skolan och i boendet och fick dessutom kompisar vilket hon aldrig skulle ha fått hemma. Hon skulle inte kunnat få det bättre någon annanstans. Efter Åsbackaskolan gick Lovisa fyra år på Mogårds särgymnasium utanför Finspång och därefter flyttade hon till

gruppboendet Bredsand i Enköping, även det i Mogårds regi. — Vi har haft en fantastisk resa med Lovisas skolgång både på Åsbackaskolan och på

Mogård, dessutom var det där vi fick chans att träffa andra föräldrar för att diskutera och byta erfarenheter. Det var också på Åsbackaskolan vi mötte DHB och har sedan dess varit medlemmar. Det känns jättetrist att det inte gick att fortsätta driva skolan i Gnesta så att fler familjer kan få den möjlighet Lovisa och vi fick, avslutar Per. Britt-Marie Weidfeld är numera timvikarie, men innan det hann hon jobba 40 år på Åsbackaskolan, från 19712011. Hon anställdes av dåva-

rande rektor Gunnar Persson i samband med att man startade elevhem. — Det var fyra personal på fem elever då 1971, minns Britt-Marie. Sedan var BrittMarie med om en stor utveckling av elevhem, med tillbyggnader -75 och -79. Som mest hade Åsbacka elva elev-

Kära återseenden. Foto: Susanne Queckfeldt (vänstra bilden) och Gunnar Bratt.

hem. Hon tycker att det är tråkigt att en era nu är slut. — Åsbackaskolan har ju blivit en naturlig del av Gnesta. Om någon elev kom på villovägar så visste alla i samhället att det var Åsbacka. Personalen har accepterat faktum, menar Britt-Marie. Hon är själv pensionär men

tycker synd om personalen. — En del har utbildat sig, andra har väntat och sett. Men det kom ett lugn med beslutet om flytt. Eva Klubb-Degsell beskriver Åsbackaskolan i Gnesta som ”helt outstanding”. Samarbetet mellan skola och kommun och med hela samhället har varit suveränt. Elevhemmen ligger nära samhället och har därför varit en del av samhället i stort. — För de flesta här har Åsbackaskolan alltid funnits, säger Eva. Av de 60 anställda har alla erbjudits fortsättning när Åsbackaskolan flyttar till Örebro. Några går i pension, men de allra flesta verkar ha sökt sig mot nya utmaningar, för bara en anställd fortsätter inom skolan i Örebro. I Örebro, där Åsbackaskolan ska ligga i anslutning till specialskolan Birgittaskolans lokaler, har myndigheten anställt den personal som behövs, all personal är teckenspråkig. Även lokalerna ska vara klara. Elevantalet är fem. Eva Klubb Degsell hoppas att det ska fungera lika bra i Örebro som det gjort i Gnesta.

ÖPPEN INFORMATION A OCH O NÄR NY ELEVGRUPP ANLÄNDER

DHB besökte Åsbackaelevers blivande boende på Ekeskolan Den 7 april besökte Riksförbundet DHB och DHB Flerhandikapp Ekeskolan i Örebro för att få en glimt av det boende som ska iordningställas för elever från Åsbackaskolan. I möte med Anders Nordin, Eva Klubb-Degsell och Elisabeth Brynje Starfelt från SPSM fick vi veta att det till hösten blir två boendeelever på Åsbackaskolan. Ekeskolans rektor Elisabeth Brynje-Starfelt, snart även rektor för Åsbackaskolan, gladdes över att det finns teckenspråkig personal som inför Åsbackaskolans flytt särskilt anmält att de vill arbeta med denna målgrupp. Vi konstaterade snabbt att lokalerna på Ekeskolan är såväl hemtrevliga och inbjudande som anpassade för elever med synnedsättningar och rörel-

sehinder. Senare i vår besöker boendeeleverna nya Åsbackaskolan, bor på sitt nya boende på Ekeskolan och åker taxi med ledsagare/assistent till Birgittaskolan. Planering med Birgittaskolan pågår för fullt inför denna överlämningsvecka. Efter besöket på Ekeskolan fortsatte vi till Birgittaskolan för att se Åsbackaskolans nya undervisningslokaler. Rektor Roger Holmström visade hur långt man hunnit i renovering och ombyggnad av lokalerna. Åsbackaskolan kommer att få en egen flygel med ett par klassrum och ett nyrenoverat

toalett- och duschrum med taklift och andra anpassningar. Arbetet pågick för fullt och det var lite svårt att föreställa sig klassrummen med inredning på plats. Men någon oro för tidsplanen kände vi inte. Även skolgården ska byggas om och en ramp ska byggas vid entrén. Det samlade intrycket av de båda besöken var positivt. SPSM lägger stor vikt vid att anpassa lokalerna och vi delar glädjen över att det finns teckenspråkig personal som aktivt vill arbeta med Åsbackaskolans elever. Vad vi undrar över är hur nuvarande elever på

Ekeskolan och Birgittaskolan informerats samt vilken information som gått ut till skolornas föräldragrupper. Även om det bara är en handfull elever som börjar på Åsbackaskolan i Örebro till hösten är det ändå en helt ny elevgrupp som kommer att finnas både på Ekeskolan och Birgittaskolan. Vi hoppas även att Örebro kommun är väl informerad om att en ny elevgrupp ska gå på Åsbackaskolan. Från DHB:s sida tror vi på information och öppenhet för att förebygga onödiga missförstånd och i stället arbeta utifrån gemenskap och ömsesidig respekt. Text: Sonia Strömberg och Ingalill Björkstrand dhb dialog nr 11 2014 ❘ 11


TEXT Mats Lindblom FOTO Privat

KARIN FICK RÄTT I SIN KAMP

FÖR JOSEFS RÄTT TILL TECKENSPRÅKIG MILJÖ

Josef Afli.

Josef Afli är 20 år gammal och går sista året på Riksgymnasiesärskolan som finns på Tullängsskolan i Örebro. Han har en grav hörselnedsättning och har svenskt teckenspråk som förstaspråk. Josef har under hela sin skolgång vistats i en teckenspråkig miljö och har därmed kunnat utvecklas och utveckla sitt språk. Men efter skolan stöter man ofta på patrull.

Teckenspråkig miljö är för Josef en självklarhet även efter att han går ut gymnasiet nu i juni. Tanken är, och har under lång tid varit, att Josef efter gymnasiet ska flytta till Mogård för att få boende och daglig verksamhet där. Josefs mamma Karin Afli ansökte därför till vuxennämnden i Eskilstuna, för över ett år sedan, om en plats på Mogård. Men ifjol höstas fick hon besked om att kommunen avslagit deras ansökan, men att 12 ❘ dhb dialog nr 11 2014

Josef skulle erbjudas plats på boende och daglig verksamhet inom kommunen och att det skulle vara ordnat tills han slutar skolan. Därefter började en frustrerande kamp med oklara besked och personer som verkade göra sig otillgängliga. — Strax före jul ringde en enhetschef på boendet i fråga och meddelade att kommunen eventuellt ändå skulle köpa en plats på Mogård, men att det var osäkert om det fanns plats. Sedan hör jag inget på evighe-

ter och trots telefonsamtal och flera mail får jag ingen kontakt. Slutligen får Karin besked i mars, tre månader senare, att det inte finns någon plats på Mogård. Och ingen köplats, på direkt fråga av Karin. Hon besökte därefter ändå det av kommunen föreslagna boendet, men blev inte särskilt imponerad. — Det var ett boende för personer med utvecklingsstörning men ingen i personalen hade någon som helst tecken-

språkig kompetens. Enligt vad de sade skulle de anställa någon eller utbilda befintlig personal. Men ingen av de boende var heller teckenspråkiga och Karin tackade nej till plats på boendet. Däremot tackade hon ja till plats på daglig verksamhet som Josef trots allt skulle ha någon nytta av iom. att han har assistent. Överklagade direkt Vid denna tid såg framtiden inte ljus ut för Josef som skulle


få bo hemma och ha daglig verksamhet i en icke-teckenspråkig miljö. Men Karin hade inte väntat och sett, utan direkt som avslaget kom på hennes ansökan, så överklagade hon till förvaltningsrätten i Linköping. Det var en spännande tid och Karin berättar att hon var nervös men ändå hoppfull inför förhandlingarna som hölls den 22 april. Målet stod alltså mellan Karin Afli och Vuxennämnden i Eskilstuna kommun. Karin överklagade för Josefs vidkommande nämndens beslut att inte bevilja Josef placering på Mogård och yrkade på att beslutet ska upphävas och att Josef ska beviljas placering där. Nämnden ansåg att Karins överklagan ska avslås. Vid förhandlingarna framförde Karin, liksom hon vid varje tillfälle har gjort, att det viktigaste för Josef är att han får vistas i en teckenspråkig miljö. Personalen ska kunna teckenspråk, men Josef ska även ha möjlighet att umgås med andra jämnåriga på sitt eget förstaspråk. Josef är social och vill ha kontakt med andra människor och han utvecklas när han får vistas i teckenspråkig miljö. När han inte vistas

OM MO GÅRD Mo Gård är en stiftelseägd non-profit verksamhet som erbjuder tjänster till personer som kommunicerar på teckenspråk eller använder alternativa kommunikationsformer och som har ytterligare funktionsnedsättning.  Insatserna är samlade kring fyra områden: boende, daglig verksamhet, fritid samt lärande och utbildning. Utgångspunkten vid val av lämplig metod och arbetssätt är individens behov, förutsättningar och önskemål. Alla insatser planeras och genomförs i samverkan med individen och dennes nätverk. Källa: http://www.mogard.se/

i teckenspråkig miljö märks tas i en teckenspråkig miljö för det tydligt att Josef går tillbaka att erhålla goda levnadsvillkor i utvecklingen och börjar må har det av nämnden erbjudna sämre. boendet för närvarande ingen Nämnden, å sin sida, fram- teckenspråkskunnig personal. förde att Det finns Josef har heller ”Syftet med LSS är att inte ett behov någon anav teck- den som är funktions- nan bruenspråkig hindrad skall kunna leva kare i bomiljö, men endet som att han inte som andra.” är teckäger någon enspråkig. rätt att kräva hur man verkstäl- Även om teckenspråkskunnig ler utformningen av boendet. personal skulle anställas skulle Enligt nämnden bör även ut- Josef således vara hänvisad till gångspunkten vara att man ska denna personal och han skulle bo i sin egen kommun. Angå- i boendet sakna möjligheter ende teckenspråkig miljö me- att knyta egna sociala kontaknade kommunen att man inte ter utan medverkan av tolk. har boenden som passar alla Förvaltningsrätten anser därmen att det handlar om indivi- för att den beviljade insatsen duella anpassmed boende ningar. Det i gruppbostad finns ingen på Domareteckenspråkig gatan inte tillpersonal på försäkrar Josef boendet, men goda levnadsman planerar villkor. Att anställa nånämnden inte gon som kan kan styra över fungera som vilka brukare lärare och som väljer ett utbilda övrig personal. Beträf- visst boende föranleder ingen fande andra boende att kom- annan bedömning.” municera med skulle det bli Domen som följde bedömsvårare eftersom det inte går att ningen blev att nämnden ålastyra över folks val. Med detta des att se till att Josef får tillsagt avslutade nämnden sitt gång till en sådan bostad med anförande med att man skulle särskild service, med teckenkunna tillgodose Josefs behov. språkig miljö, som tillförsäkrar honom goda levnadsvillkor. Avgörandet Målet överlämnades till nämnI förvaltningsrättens dom tog den för vidare handläggning. man ställning till om nämndens erbjudna insats tillgodo- Slöseri med tid, för alla ser Josefs behov på ett godtag- Karin säger att det känns skönt bart sätt. Ur förvaltningsrättens att få rätt och att det lönar bedömning: sig att överklaga. Hon menar ”Syftet med LSS är att den att det under förhandlingen som är funktionshindrad ska märktes att kommunen inte kunna leva som andra. Bedöm- förstod vad som menas med ningen måste utgå från den en teckenspråkig miljö. funktionshindrade själv. Josef — De rättsfall som finns kan på grund av sin hörsel- beskriver ju tydligt vad det nedsättning enbart kommuni- innebär och det kändes som cera med hjälp av teckenspråk om rätten tog utgångspunkt i eller anpassad teckenkommu- dessa. Jag hade blivit förvånad nikation. Han har under större om rätten gjort någon annan delen av sin uppväxt vistats i bedömning. teckenspråkig miljö. Även om När Josef slutar skolan komnämnden i sitt beslut har anfört mer han att flytta hem. De har att Josef har rätt att bo och vis- blivit beviljade assistans dygnet

runt och kommunen håller nu på att leta assistenter som kan teckenspråk. Josef börjar på daglig verksamhet i juni. — Ansökan om särskilt boende ligger kvar hos kommunen och jag väntar på att de ska återkomma om hur de går vidare. Tyvärr finns inga platser på Mo Gård just nu, men min förhoppning är att det ska lösa sig. Karin håller också för troligt att en plats på Mo Gård blir verklighet. — Det verkar som så. Jag känner i alla fall inte till några andra alternativ som de skulle kunna erbjuda. Karin berättar att det är svårt för Josef att förstå innebörden av detta. Det som har varit svårt är att Karin inte kunnat förklara för honom vad som ska hända efter skolan. — Förhoppningen var ju att han skulle kunna flytta direkt efter studenten och då hade man kunnat förbereda honom för det. Nu vet han att han ska bo hemma ett tag och att han ska flytta senare. Om vad Karin tycker om hela processen råder inget tvivel. — Jag tycker det är slöseri med domstolarnas tid. Det är dåligt att det inte finns en förståelse i kommunerna för behovet av teckenspråk. Det skulle underlätta om det fanns riktlinjer för kommunerna i dessa fall så att man slipper gå igenom detta. Det tog ju lång tid innan överklagandet kom upp i förvaltningsrätten och under denna tid kunde mycket ha gjorts för att det skulle bli bättre för Josef. Ett problem som Karin ser som bakomliggande orsak är att boende på Mo Gård kostar mer för kommunerna. — Det blir lätt att kommunerna försöker hitta den billigaste lösningen. I Josefs fall var ekonomin ett av skälen till kommunens avslag.

dhb dialog nr 11 2014 ❘ 13


TEXT Mats Lindblom FOTO Privat

HOPPFULLT om Huddinge tal- och språkförskola? I förra numret av DHB Dialog berättade vi att förskolenämnden i Huddinge hade beslutat att lägga ned Huddinge tal- och språkförskola trots starkt motstånd från en föräldragrupp. Linda Andersson som är en av föräldrarna har nu fått signaler om att förskolan kan få vara kvar åtminstone ett år till. – Vi har i alla fall lite hopp, säger Linda.

Lindas son Odd på Huddinge tal- och språksförskola.

Det skulle inte bli någon omorganisation för Huddinge tal- och språkförskola, men plötsligt blev det så ändå och ingen hade informerat föräldrarna. Den 19 februari fattade förskolenämnden i Huddinge beslutet att dela upp Huddinge tal- och språkförskola i två inkluderande tal- och språkavdelningar. Linda Andersson och andra föräldrar hade då genom flera skrivelser och aktioner försökt förmå nämnden att lyssna på deras syn på saken. Men förgäves. I månadsskiftet mars-april fick dock Linda signaler om att förskolan kan få vara kvar 14 ❘ dhb dialog nr 11 2014

åtminstone ett år till. — Vad det verkar som så har Barn- och utbildningsförvaltningen insett att det finns behov av platser för barn med språkstörning och de hinner inte genomföra de förändringar de ville göra innan september i år. Linda sade då att hon inte vill hurra för tidigt, men att hon fått uppgifterna från pedagogerna och förskolechefen vilka i sin tur fått reda på det via barn- och ungdomsförvaltningen. Pedagogerna ska även ha fått samma uppgifter efter MBL-förhandlingar. Om uppgifterna stämmer så får det

ändå ses som en liten seger med tanke på den kamp föräldrarna utkämpat. — Ja, jag känner mig nöjd med detta och hoppas att förskolan får vara kvar även i framtiden, säger Linda. I maj kom sedan ytterligare uppgifter som skapade nya frågor om framtiden för Huddinge tal- och språkförskola. — Det är inte helt bestämt hur barngruppen kommer att se ut. Eventuellt kommer de att ta in några fler barn än tidigare och det är inte helt klart om alla barn kommer att ha taloch språkstörning. Däremot så kommer i alla fall resurserna/

pedagogerna få vara kvar ett år till.  Linda berättar också att det gått politik i ärendet. — Alliansen verkar tappa väljare i Huddinge kommun och Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Huddingepartiet har sagt att de river upp beslutet om de kommer till makten. Jelena Drenjanin, ordförande i förskolenämnden i Huddinge, säger att beslutet den 19 februari inte har förändrats. Fortsättning lär följa. Linda har inte fått svar gällande sin överklagan till förvaltningsrätten.


TEXT Mats Lindblom

Oenighet kring utredningen om sexuella trakasserier

DHB Dialog följer utvecklingen av arbetet med att komma till rätta med varför de sexuella trakasserierna inom specialskolan kunde äga rum. Det är sedan tidigare klart att Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) ska uppdra åt en extern utredare att granska varför det som hänt kunnat hända. Tillsammans med SPSM ingår DHB och Sveriges Dövas Riksförbund (SDR) och Sveriges Dövas Ungdomsförbund (SDUF) samt representanter från specialskolornas föräldraråd i en arbetsgrupp som drar upp riktlinjerna för utredningen. Så var det åtminstone tänkt, men inför nationella skolrådets möte den 7 maj, gick SDR, SDUF och DHB ut med en gemensam skrivelse till SPSM. Syftet var att markera att arbetsgruppens delaktighet i arbetet förbisågs av SPSM. På arbetsgruppens möten har SPSM och intresseorganisationer samt föräldrarådsrepresentanter kommit överens om att de senare ska få träffa utredaren och ha synpunkter innan denne får uppdraget. Men in-

Anders Nordin, avdelningschef och stf generaldirektör. Foto: Drago Prvulovic, MalmöBild AB.

för nationella skolrådet gav en mailkonversation med SPSM uppfattningen att valet av utredare redan vart klart. Anders Nordin på SPSM vill dock inte se saken så, och menade på nationella skolrådet att myndigheten isåfall brustit i kommunikationen. Nordin menade då att arbetsgruppen ska få träffa utredaren och att mötet ska äga rum i maj. Ett möte med arbetsgruppen är nu satt till den 27 maj. En annan sak som framfördes i skrivelsen handlade om tidsplanen för genomförandet, som vi ansåg var för optimis-

tisk. Enligt uppgifter i mailkonversationen med myndigheten skulle en första rapport vara klar i maj och hela arbetet skulle vara klart i höst. Även på den punkten kom andra besked under nationella skolrådet. Så här presenterade Anders Nordin på SPSM den kommande utredningen med anledning av sexuella trakasserier inom specialskolan: Mål: Alla elever i specialskolan ska känna sig trygga och uppleva att de blir lyssnade på och tas på allvar. En skolgång i specialskolan ska vara säker i ett likabehandlingsperspektiv. Syfte: Syftet med utredningen är att se vilka faktorer det funnits och eventuellt finns som kan hindra att specialskolan når det målet. Utredarens kompetens: Viktigaste kompetensen utredaren ska ha är kunskap om barn, barnperspektiv och skola generellt. Utredaren ska särskilt titta på och föreslå åtgärder om: • vilka informella maktstrukturer som kan finnas • personalens professionalitet när det gäller dessa maktstrukturer och egna förekommande dubbla roller • elevernas möjligheter till god kommunikation med vuxna i sin omgivning • processen från det att kränkningar upptäcks till att åtgärder genomförs

• transparens gentemot föräldrar med barn på skolan när problem i skolan Förslag utredningsupplägg: utredningen ska ha ett barn- och elevperspektiv, anonymitet och sekretess ska kunna garanteras för informanter och utredningen ska vara framåtsyftande. Utredningen ska bestå av tre delar: 1) elevintervjuer 2) träffar och samtal med skolpersonal 3) träffar och samtal med representanter från skolråd och intresseorganisationer. Utredningens första del: Intervju med ca 25 elever vid Manillaskolan, Birgittaskolan och Östervångskolan för att få en bild av några elevers tankar som sedan kan vara grund för analysen om det finns strukturer som försvårar ett likabehandlingsarbete vid specialskolan. Beredskap för omhändertagande, om det blir nödvändigt, av elever som under samtal berättar att man har varit eller är utsatt för kränkande behandling. Bisittare till utredaren? Elevintervjuerna i utredningens första del ska enligt förslag påbörjas i augusti. Den utredare som SPSM har kontakt med heter Marina Gunnmo Grönros och har jobbat på Barnombudsmannen i 15 år, där hon varit ansvarig för barn med funktionsnedsättning. Hon har en generell kunskap om funktionsnedsättning och ska

av SPSM erbjudas fördjupning i målgruppen döva och hörselskadade, samt om specialskolan, SPSM och oss intresseorganisationer. En central fråga i skrivelsen till SPSM handlar om att utredaren borde få jobba tillsammans med en bisittare som är teckenspråkig och har full kunskap om målgruppen, dess kultur och för språket i dess helhet. SPSM motsatte sig under nationella skolrådet den tanken, främst med hänvisning till risken att denne bisittare själv kan ingå i den informella maktstruktur som ska utredas. Arbetsgruppen har invänt med att det kan vara svårt att till fullo förstå om man inte kan området och målgruppen. Vidare har arbetsgruppen framfört att det finns risk för missförstånd om all kommunikation sker via tolk. Kontentan från nationella skolrådet blev att arbetsgruppen tar med frågan till nästa möte, som alltså äger rum 27 maj (efter att denna tidning trycks). Mathias Andersson representerar DHB i arbetsgruppen och hoppas på ett givande möte. — Det finns fortfarande en del saker som vi, intresseorganisationer och föräldrarådsrepresentanter, och SPSM är oense om.Vi hoppas på att det blir ett konstruktivt möte som kan överbrygga meningsskiljaktigheterna. Vi kommer att fortsätta bevaka våra målgruppers intressen och vi gör det med full kraft. dhb dialog nr 11 2014 ❘ 15


Varför är inte svenskt teckenspråk ett minoritetsspråk? RISBERGSKAELEVER UNDERSÖKTE SPRÅKLAGEN OCH SVENSKT TECKENSPRÅKS STÄLLNING TEXT Mats Lindblom FOTO Privat

Kristofer Peterson och Marcus Björk går i dagarna ut samhällsvetenskapliga programmet på Riksgymnasiet för döva och hörselskadade på Risbergska skolan i Örebro. Som avslutande projektarbete har de studerat Språklagen och svenskt teckenspråks ställning i Sverige. Kristofer Peterson (t.v.) och Marcus Björk.

— Jag ville jobba med något som jag kan fortsätta med efter gymnasiet och att arbeta med teckenspråkets ställning känns som ett mycket givande ämnesval eftersom jag själv är döv när jag inte har CI och eftersom jag tycker om det svenska teckenspråket, säger Kristofer. Kristofer och Marcus visste sedan innan att svenskt teckenspråk inte är ett nationellt minoritetspråk i Sverige. Det finns dock en del som anser att det svenska teckenspråket är ett nationellt minoritetsspråk. För att reda ut saken bestämde de sig att fokusera på Språklagen och började med att intervjua Språkrådet. Men de insåg snart att de måste anta ett bredare förhållningssätt och vidgade undersökandet till att

även omfatta teckenspråkets ställning i Sverige och Europa. I sitt arbete har de bl.a. noterat en statlig utredning från 50-talet som omnämner det svenska teckenspråket i termer av avvikelser.  — Ja i utredningen står det uttryckligen att det svenska teckenspråket är en avvikelse, bland annat att munrörelserna är avvikelser från det normala, berättar Kristofer. Sedan kommer det svenska teckenspråkets erkännande 1981 och erkännandet av svenskt teckenspråk som dövas första språk 1983. De intervjuade Brita Bergman, världens första professor i teckenspråk, och hon berättade om hur det begav sig när det svenska teckenspråket erkändes.

— Hon berättade att hon trodde att tecknad svenska var det samma som svenskt teckenspråk. Det var så en gammal bok hette som hon hittade när hon började forska om det svenska teckenspråket. Britas första avhandling om det svenska teckenspråket kom 1976 och innan teckenspråket erkändes kom sex olika avhandlingar om svenskt teckenspråk.

”Ur språklagen (SFS nr 2009:600): 1§ I denna lag finns bestämmelser om svenska språket, de nationella minoritetsspråken och det svenska teckenspråket. Lagen innehåller även bestämmelser om det allmän-

nas ansvar för att den enskilde ges tillgång till språk samt om språkanvändning i offentlig verksamhet och i internationella sammanhang. 9§ Det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja det svenska teckenspråket.

14§ Var och en som är bosatt i Sverige ska ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda svenska. Därutöver ska (…) 2. den som är döv eller hörselskadad och den som av andra skäl har behov av teckenspråk ges möjlighet att lära sig, utveckla

16 ❘ dhb dialog nr 11 2014

Utredning dissade teckenspråk I sin genomgång har Kristofer och Marcus kommit fram till att det svenska teckenspråket uppfyller kriterierna för att få status som nationellt minoritetsspråk. — Det svenska teckenspråket

har ju en liten grupp av användare, språket har en egen kultur som vi omnämner Dövkultur och den har funnits i mer än tre generationer, förklarar Kristofer. Däremot ser de ett motstånd från riksdagen när det gäller att förstå och fatta ett beslut om att det svenska teckenspråket ska vara ett minoritetsspråk. Ett exempel Marcus och Kristofer lyfter fram är den statliga offentliga utredningen ”Steg mot en minoritetspolitik” (SOU 1997:192) som handlade om huruvida Sverige bör ansluta sig till Europarådets minoritetsspråkskonvention. I utredningen valde man att bortse från svenskt teckenspråk vilket Marcus och Kristofer beskriver genom en del citat

och använda det svenska teckenspråket. 15§ Det allmänna ansvarar för att den enskilde ges tillgång till språk enligt 14 §. ”


från utredningen, bland annat följande: ”Även om döva själva ser sig som en språklig och kulturell minoritet med teckenspråket som en viktig del av dövkulturen, kan teckenspråkets funktion enligt vår uppfattning inte i första hand ses som kulturell. Språket får snarare i första hand ses som ett kommunikationsmedel för döva, ett sätt för döva att trots sitt handikapp kunna kommunicera med omgivningen.” (SOU 1997:192)

Kristofer berättar att han reagerade starkt på minoritetkommitténs beskrivning av teckenspråket, trots att det är ett tag sedan. — Det är ännu ett tecken på okunskap eftersom det inte bara är dövas språk, de flesta döva har hörande föräldrar och får hörande barn. Svenska teckenspråket har handalfabet, grammatik och artikulator som beskriver våra handrörelser när vi tecknar. I Sverige är ju det svenska teckenspråket

DHB stödjer Kraftsamling för barnen

ASL (American Sign Language, red. anm.).  Men i Sverige är det nästan tvärtom menar Kristofer, här omfattas det svenska teckenspråket trots allt av Språklagen, däremot var det först nyligen som tillgänglighet gjordes till diskrimineringsgrund i diskrimineringslagen. Den lagförändringen har dessutom kritiserats för att vara otillräcklig.

Välkommen till VÄSTANVIKS TUFF-kurser 2014 Varmt välkommen till den vackra teckenspråkiga världen. På en veckas intensivkurs får du ett bra avstamp för kommunikation på teckenspråk.

DHB understödjer SAMBA:s kampanj ”Kraftsamling för barnen”, som inför riksdagsvalet i höst kommer att jobba för att göra barns rättigheter till en valfråga. SAMBA, Samarbete för barnen, är en intressegemenskap där DHB är medlemmar. Nu inför riksdagsvalet i höst startar SAMBA kampanjen Kraftsamling för barnen för att sätta barnets rättigheter på dagordningen. Kampanjens budskap är tydligt: Barn vars rättigheter kränks måste ha möjligheten att få klaga över brott mot sina rättigheter vid en svensk myndighet. Sverige bör ge Barnombudsmannen det utökade uppdraget. Sverige måste ratificera Barnkonventionens tredje tilläggsprotokoll om barns klagorätt. Därför måste Sverige göra Barnkonventionen till lag. DHB har skrivit under och ställer sig bakom kampanjen. Om Kraftsamling för barnen: http://samba.nu/sambabladet

Det är vi som fixDaHrB!

profilprodukterna å

ett erkänt språk. Kristofer berättar också att de upptäckt en intressant skillnad mellan Sveriges och USA:s lagstiftning på området. — USA har en lag,ADA-lagen (Americans with Disabilities Act, red. anm.), som omfattar diskriminering gällande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Men ADA-lagen innehåller inget om skydd för ett språk så det betyder att USA inte har någon laglig skyldighet gentemot

t

❚ Språkbad – optimal inlärning ❚ Tvåspråkig förskola för barnen på området ❚ Unna dig en vecka med helpension i avkopplande miljö Efter landstingets grundutbildning är du välkommen att anmäla dig till den nivå som passar dig bäst. kostnad Du har fri undervisning och logi på skolan samt fri barntillsyn. Du betalar endast för maten (f.n 800 kr). Skolan serverar frukost, lunch, middag, frukt/kaffe för- och eftermiddag. Följande tider gäller på skolan. Måndag–torsdag kl. 8.30–16.00 och fredag kl. 8.30–12.00. kurser under hösten 2014 ❚ Basnivå 13–17 okt ❚ Fortsättning C 3–7 nov ❚ Fortsättning D 24–28 nov ❚ Fördjupning 1–5 dec sommarkurser vecka 26 och 30–31 kurser under 2015 ❚ Basnivå 9–13 feb ❚ Fortsättning D 13–17 apr Winterommes väg 5 793 92 Leksand

ANMÄLAN OCH MER INFORMATION ❚ www.vastanviksfhs.se ❚ telefon 0247-641 03

Vi fo rm g er d hb d ia l o g !

facebook.com/aletiadesign

info@profilering.nu • www.profilering.nu

❚ Fortsättning C 9–13 mars ❚ Fördjupning E/F 4–8 maj

@aletiadesign #aletiadesign

viola@aletiadesign.com | www.ALETIADESIGN.com

dhb dialog nr 11 2014 ❘ 17


TEXT Roland Jakobsson FOTO Urban Mesch

PÄR ARON BORGS VÄNNER FÖRVALTAR DÖVAS KULTURARV Pär Aron Borg 1776-1839. Ur Svensk National-kalender 1840.

Pär Aron Borgs vänner är en vänförening som arbetar för att ta tillvara dövas, teckenspråkigas och synskadades kulturarv. Den bildades den 18 april 2013 och 1 års jubileet avhölls i restaurang Lilla Hasselbacken på Djurgården i Stockholm den 25 april i år. Årsmöte föregick middagen, och hela styrelsen på sju personer omvaldes.

Från vänster Roland Jakobsson, Pontus Degsell, Johanna Mesch (ordförande), Pelle Kanbjer, Isabella Kobza och Urban Mesch. På bilden saknas Gilda Stiby Pelkonen, ledamot, samt verksamhetsansvarig för Synskadades museum. Foto: Barbro Almquist.

Pär Aron Borgs vänner arbetar just nu främst för att rädda och ta till vara dövas kulturarv. Idag finns flera samlingar runt om i landet som speglar olika delar av dövas och teckenspråkigas kulturhistoria. I nuläget finns det inget centralt övergripande ansvar för detta kulturarv, och det är bakgrunden 18 ❘ dhb dialog nr 11 2014

till bildandet av denna vänförening. Föreningens vision är att sammanföra de större dövhistoriska samlingarna runtom i landet till Stockholm, staden där Pär Aron Borg startade döv- och blindundervisningen i början på 1800-talet. Tidigare i år, den 14 mars, arrangerade föreningen ett se-

minarium på Historiska museet i Stockholm, med temat ”I Pär Aron Borgs fotspår - Vem tar ansvar för teckenspråkigas kulturarv?” Som moderator fungerade Per-Thomas Örlegård från Malmö. 65 personer tog del av hur dövmuseerna i Trondheim och Tammerfors bedriver sina verksamheter,

samt vad som händer med den del av teckenspråkigas kulturarv som förvaras i två magasin i Småland. Det sistnämnda byggdes upp under 1970-talet av eldsjälen Ingvald Berntsson (1943-2007), och samlingarna överfördes till Kultursällskapet Lejonet i Växjö 1987. Ingvald


Följ gärna bloggen http://dovaskulturar v. wordpress.com/ samt vad som händer i gruppen Pär Aron Borgs vänner på Facebook. För medlemskap är årsavgiften minst 50 kronor, men gärna mer.Varje donation tas tacksamt emot och är viktig i arbetet med att bland annat rädda föremålssamlingar och arkivalier, som idag inte har någon tryggad hemvist. Plusgiro nr 67 77 56-9  Skriv ditt namn i meddelandefältet vid inbetalning. Mejla dina kontaktuppgifter till oss.

Uppmärksamma seminariedeltagare, med tolkar i förgrunden.

och Roland Jakobsson utökade sällskapets dövmuseum med nya förvärv, tills ekonomi och resurser satte stopp 2005. Nu uppgår samlingarna till 290 hyllmeter arkivmaterial och böcker, samt bildkonst, föremål och inventarier av skilda slag. De kommer inte enbart från nedlagda dövskolan i Växjö, utan omspänner också allt som berör den teckenspråkiga människans liv - från vaggan till graven. Det är detta kulturarv som föreningen idag förvaltar, och vill föra över till nytt magasin i Stockholm. Vår vision - ett kulturcenter Målet är att i framtiden skapa en mötesplats i lokaler där skilda samlingar från olika håll i Sverige kompletterar varandra, men också att kontinuerligt tillföra nytt material på andra sätt. På så vis kan samlingarna bilda en helhet av teckenspråkigas kulturarv, allt från den döva, hörselskadade, dövblinda människans liv till yrkesgrupper som i sina dagliga arbeten är i behov av teckenspråk för kommunikation. Denna mötesplats ska även innefatta en gemensam databas, som ska vara tillgänglig för

allmänheten, teckenspråkiga och studerande från grundskolan till universitetsnivå. På sikt kan också de synskadehistoriska samlingarna kunna utgöra en separat del av kulturcentret. Idag är dessa samlade vid Synskadades Museum som drivs av Synskadades Riksförbund. Dövas och synskadades historia länkades samman under större delen av 1800-talet genom undervisningen på Ma-

nilla. Vid ett gemensamt kulturcenter kring de två sinnena skulle vi, med utgångspunkt i historien, kunna arbeta med kulturella aktiviteter mot en framtid utan fördomar. Det kommer att bli ett nytt seminarium nästa år och under tiden bygger medlemmarna vidare på visionen om ett kulturcentrum i Stockholm.

Kontaktuppgifter Döva och hörselskadade: Ordf. Johanna Mesch E-post: pararonborg@ gmail.se Synskadade och dövblinda: Synskadades Museum Telefon 08-399247 E-post: synskadades.museum@srf.nu Hemsida: www.srf.nu/omoss/synskadades-museum

Bilden visar institutet för döva och blinda, som det såg ut från sjösidan på 1840-talet, med hus för boende, samt dövundervisning och upptill ses huset för blindas undervisning.

dhb dialog nr 11 2014 ❘ 19


”AMERIKA, JAG KOMMER TILLBAKA IGEN EN VACKER DAG!” 20 ❘ dhb dialog nr 11 2014


TEXT Kalle Lövgren FOTO Privat

JUST DO IT, är Kalle Lövgrens råd till den som överväger utbytesstudier. DHB Dialogs läsare har fått följa Kalles tid i USA som utbytesstudent. Detta är Kalles sista inlägg från sin stora resa, vi önskar honom lycka till i fortsättningen, och önskar er läsare trevlig läsning!

Jag kom nyss hem från en teaterföreställning med Hedy, fru till presidenten för New Mexico School for the Deaf. Min värdmamma skulle följa med men hon kunde inte så det blev bara vi och några andra. Det var intressant, det handlade om en hörselskadad kille som träffar en hörselskadad tjej, men problemet är att hon smälter in i hans familj bättre än vad han själv gör. Nu för tiden är det ganska lugnt här i Santa Fe. Jag har varit så upptagen på sistone, knappt hunnit skriva på bloggen. Som sagt, vi vann tävlingen i Texas så vi gick vidare. I början av april åkte jag och mitt lag till Washington D.C, vilket var så fantastiskt! Jag träffade folk från hela USA, från New Hampshire till Kalifornien, Washington till Florida! Hela tävlingen och övernattningen var i Gallaudet Universitet, det var första gången för mig att åka dit. Tävlingen var jätterolig, vi tävlade mot olika stater. Vi vann inte men huvudsaken var att vi gick vidare till The Nationals, som jag är så stolt över! Gallaudet Universitet är jättefint och det var bara så coolt att alla tecknade där. Jag träffade några svenskar där, men det var konstigt att teckna på svenskt teckenspråk så vi bytte till ASL. Träffade många nya vänner som jag har kontakt med. Vi besökte National Mall, Jefferson Memorial, Abraham Lincoln Memorial, Archive Museum och till sist Vita Huset! Jag kunde inte tro mina ögon när jag såg Vita Huset för första gången i mitt liv, jag insåg att jag är i USA:s huvudstad och det var häftigt. Min mamma skickade ett sms och frågade om jag kunde hälsa Obama från henne, haha! Sista

kvällen i Gallaudet var det farvälfest, kramade alla mina vänner och sa att vi måste träffas snart igen, det var lite sorgligt. Men det bästa var att nästa dag drog jag iväg med megabus till Philadelphia för att möta min värdfamilj där! Det var skönt att känna att jag fortfararande kommer att ha roligt och inte åka hem direkt till New Mexico. Samma dag var det 150-årsdagsfest i Gallaudet Universitet. Andra i mitt lag flög hem medan jag var i bussen, jag njöt verkligen av att åka buss till Philadelphia. Jag häpnade och blev glad av att se grön natur. Åkte genom Maryland, Delaware och Pennsylvania. Till slut såg jag skyskrapor, då förstod jag att jag var framme i Philadelphia. Min vecka där var intensiv, min värdmamma Abby som är från staden, hon visade mig runt överallt! Det var rätt roligt, vi bodde hos hennes pappa och jag fick träffa hela släkten. Vi besökte Independence Hall, Liberty Bell, Benjamin Franklins hus och Betsy Ross hus, kvinnan som sydde den första amerikanska flaggan. Jag åt Philadelphias berömda ostköttsmörgås och isglass! Snart tog resan slut och vi körde till New York. Abby sa att vi inte kommer att köra genom Manhattan för att vi skulle ta en annan väg till flygplatsen. Plötsligt stod det i GPS att vi kommer köra genom Manhattan för att det blev något fel med i navigeringen. Abby sa att jag hade tur! Vi körde genom Manhattan och för första gången i mitt liv såg jag Empire State Building! Så häftigt, alla byggnader var så höga! Allt gick så fort så plötsligt var vi framme i flygplatsen. Jag sade hej då till vissa släktingar av familjen. Det kändes

tråkigt att åka ifrån östra USA, jag som trivdes så bra där med alla intryck. Energin i vardagslivet skiljer sig åt mellan östra USA och New Mexico. Tiden gick så fort därborta, absolut en av mina bästa veckor under min tid här. När vi kom tillbaka till New Mexico var det så tyst och lugnt men det kändes skönt också att komma tillbaka och starta skolan igen så det rullar vidare. När jag var tillbaka var det en teaterföreställning en vecka senare. Jag och mina kompisar tränade hårt varje kväll från fyra till tio på kvällarna. Tills det var dags för show, gud vad vi alla var nervösa! Showen gick så bra, många gillade! Döva från Tennessee till Colorado kom och köpte biljetter för att se showen, som heter Noises Off. Jag tackar min regissör, som lärde mig en massa om skådespeleri! Det var så roligt! Nu när det är så lugnt, har jag börjat tänka på Sverige varje dag, om hur det är där, vad min familj gör och vänner därborta. Bara 35 dagar kvar, jag har redan börjat packa lite, saker och kläder som jag kan skicka hem med lådor. Känns rätt bra att åka hem snart men samtidigt vill jag inte lämna USA, vill åka till andra stater och träffa mina vänner. Jag kommer åka till USA snart igen när jag har åkt hem eller så har jag och några av mina amerikanska vänner planerat att de ska besöka mig i Sverige! Jag som inte kan vänta att visa mina vänner mitt land! Jag räknar ner dagar varje dag, egentligen ska jag inte göra det men det är svårt att låta bli, haha! Det blir svårt att lämna allt här i USA, mina vänner och min värdfamilj. Jag lämnar helt enkelt mitt amerikanska liv och återvänder till

mitt gamla svenska liv igen. Jag tror att det kommer kännas som att det var igår, allt är bara det samma med alla rutiner i Sverige. Blir spännande att åka hem igen. Det är bara prom och graduation kvar, sen åker jag hem. Det är blandade känslor, jag är både ledsen och samtidigt så glad. USA har verkligen gett mig mycket, både fysiskt och psykiskt. Jag fick se en massa i USA, träffade många fantastiska människor, min engelska förbättrades, jag lärde mig ASL på köpet som jag alltid har velat kunna, upplevt olika högtider, allt! Jag kan inte komma ihåg allt nu, det har bara varit fantastiskt! Jag hade mina ups och downs men jag gjorde det! Upplevelsen och minnena kommer jag alltid bära med mig resten av livet. Att vara utbytesstudent är så speciellt, jag önskar ibland att jag kunde få vara utbytesstudent för evigt, men det går ju inte, haha! Jag har sett hur döva har det i USA och jag jämförde med hur döva har det i Sverige. Det är både fördelar och nackdelar, det är intressant. Jag vet bara inte vad jag ska säga nu, jag är bara så överväldigad och tacksam att jag fick chansen att åka iväg till USA som utbytesstudent! Bästa året i mitt liv, faktiskt. Min tid här är snart över, jag säger bara till er som funderar på att åka till USA som utbytesstudent, JUST DO IT! Tveka aldrig, ni kommer aldrig att ångra er! Jag vet inte hur jag ska avsluta det här men jag vill bara säga tack till alla som har följt mitt år här i USA, ni är bäst. Kontakta gärna mig om ni vill veta mer om det eller funderar på att åka iväg som utbytesstudent.Amerika, jag kommer tillbaka igen en vacker dag! dhb dialog nr 11 2014 ❘ 21


AKTIV FRITID SKA

S P R I DA S Aktiv Fritid har gjort klart sin andra webbfilm, se den på www.dhb.se/aktivfritid och sprid den gärna vidare. På samma webbsida hittar du även foldern med information om hur du bokar en föreläsning med projektet. Aktiv Fritid ska spridas! 2014 ska projektet Aktiv Fritid spridas, rapporter och skrifter sammanställas, webbfilm nr 3 göras klar… Det är full fart och det är angeläget då allt fler söker efter information nu om grav språkstörning. Arbete pågår genom utställningar på mässor, vid seminarier, konferenser, genom föreläsningar, intervjuer, artiklar osv. Projektet kommer även att medverka på scener i Almedalen i sommar. Ladda gärna ner projektets informationsfolder på www. dhb.se/aktivfritid och/eller mejla den vidare. Organiserar man minst 50 åhörare vid ett tillfälle på en plats under 2014 så är föreläsningen GRATIS! Först till kvarn gäller. Anmäl intresse till Erika. Ahlberg@dhb.se Nu är webbfilm Nr 2 upplagd på hemsidan för spridning: www.dhb.se/aktivfritid Här berättar deltagare i projektet om hur det fungerar i vardagen med grav språkstörning. Det är fantastiskt att flera barn och ungdomar nu får möjlighet att kunna känna igen sig och samtidigt förhoppningsvis inspireras till att våga pröva på en fritidsaktivitet. Självklart hoppas vi att så många som möjligt får glädje och nytta av projektets alla filmer. Föräldrar, syskon, vänner, personal i skolan, på fritiden, inom sjukvård, beslutsfattare 22 ❘ dhb dialog nr 11 2014

och myndigheter med många flera. ”Men det handlar ju om mig” utbrast en annan projektdeltagare till sin mamma direkt efter att intresserat och koncentrerat sett hela filmen på sin iPad. Föräldrar och barn saknar idag förståelse från omgiv-

plats. Forumet arrangerades av Riksförbundet Attention för 10:e året. Läs mer om innehållet: http://attention-riks.se/ om-oss/evenemang-och-konferenser/npf-forum-2014/ Språkstörning intresserar, många blev nyfikna på pro-

Aktiv Fritid på NPF-Forum.

ningen och många upplever ett utanförskap - att deras barn avviker och inte är välkommet i gemenskapen. När föräldrarna inte är med i fritidsaktiviteten och ”tolkar språkligt” mellan barnet och ledare/lärare, så kan inte barnet vara med. Aktiv Fritid var en av de 81 utställarna på NPF Forum i slutet av förra veckan. Två mycket innehållsrika dagar med bra föreläsningar och ca 500 intresserade deltagare på

jektet och vill bjuda in till föreläsningar i Östersund, Umeå, Sundsvall, Örebro m.fl. På forumet fanns också AnnMarie Begler, generaldirektör på Skolinspektionen. DHB Språkstörning hade möte med henne i Almedalen 2013. Hon vill att vi träffas igen kring den granskning av elever med grav språkstörning som vi har beställt, dvs. en likadan granskning som Skolinspektionen precis gjort klart nu för elever

med ADHD och som AnnMarie presenterade resultatet av under NPF Forum. Erika Dahlin från Myndigheten för delaktighet berättade om resultatet från projektet Teknikstöd i skolan, som visar på att god investerad tid, i kartläggning om vilka behoven är för eleven och i ett individuellt upplägg av teknikstödet tydligt förbättrar resultaten för eleven. Läs rapporten om kognitiva svårigheter och prova simulator för funktionsnedsättningar på www.mfd.se. Ingvar Nilsson, nationalekonom, visade upp prislistor på skillnad i kostnad vid tidiga insatser för samhällsstöd och vid uteblivna tidiga insatser. Prislistan är översiktlig och gör det egentligen möjligt att välja bästa utfall före värsta utfall. Men varför väljer stat, kommun och landsting kortsiktiga besparingar när forskning visar att man sparar pengar långsiktigt med tidiga insatser för hjälp och stöd? En gåta. Nästa föreläsnings- och spridningstillfälle blir under Västsvenska Kommunikationskarnevalen i Göteborg 2-3 juni. Glad Aktiv Sommar önskar, Erika Ahlberg, projektledare Aktiv Fritid www.dhb.se/aktivfritid


BORRIS – BLIVANDE FILMSTJÄRNA Borris är välanvänd av projekt Tell-Us! Vi reser runt i landet och lägger honom varsamt på olika bord, när vi reser ligger han utsträckt i sin gröna kokong. Eller ja, i vår snygga TellUs resväska – ty Borris är en dörrmatta av rang! Här torkas minsann inga skor, här behöver ingen dammsugare fara fram utan Borris tjänstgör som samtalsmatta. Och tänk, att snart kommer Borris att bli filmstjärna, för i dagarna blev våra nya informationsfilmer om projekt Tell-Us och om vår anpassade intervjumetod klara! Vi kan nu stoltsera med förbättrad information som är tillgänglig för många: Vi har nya informationsfoldrar, med uppdaterad fakta. Dessa har även tryckts upp i en Lättläst version.

Vi har en teckenspråkig informationsfilm om projekt Tell-Us. Samma informationsfilm har vi även gjort i en Lättläst version, fast på teckenspråk. Och så har vi två informationsfilmer om den metod vi utvecklat. En som är idealisk att använda för informationstillfällen, och en som är idealisk att använda för att visa hur en intervju går till. Alla filmer är röstsatta, så att

Tell-Us föreläste på Almåsakonferensen - Almåsa visade upp sin bästa sida idag, och välkomnade mig med ett kanonfint väder och en skön stämning bland föräldrarna på konferensen, skrev en av projektet Tell-Us projektledare Maria Norberg på projektbloggen efter att ha föreläst på Almåsakonferensen. På konferensens tredje dag inledde Tell-Us projektledare Maria Norberg med att presentera projektet för konferensdeltagarna. Föräldrarna fick även äran att se premiärvisningen av en av de många

nya informationsfilmer som Tell-Us har producerat. En av projektets förhoppningar var att få föräldrarnas tillåtelse att intervjua deras barn, förhoppningsvis nappade många på erbjudandet.

personer som hör kan ta del av dem. Alla filmer är dessutom textade, så att personer som behöver text kan få det. Vill ni se all vår nya information? Kika in på vår blogg www.arvsfondsprojekten.se/ projekt/tell-us så hittar du allt och lite till! Maria Norberg maria@teckenbro.com

Magdalena Djerf magdalena.djerf@mogard.se

Tell-Us projektledare Maria Norberg och Magdalena Djerf.

NY REVIDERAD UPPLAGA AV BOKEN IBLAND LÅTSAS JAG ATT JAG FÖRSTÅR Inför nytryck av boken Ibland låtsas jag att jag förstår (se beskrivning på nästa sida) har DHB och Talknuten uppdaterat en del information. När boken skrevs var Hällsboskolan under avveckling men har som bekant sedermera återetablerats. Specialpedagogiska skolmyndigheten fanns heller inte ännu när boken skrevs. Dessa och andra ändringar har gjorts i texten och boken är nu i samklang med samtiden. Bokens viktigaste innehåll däremot, de sju goda exemplen från elever med språkstörning, har inte ändrats. Därmed inte sagt att de är inaktuella, tvärtom finns här mycket värdefull information att inhämta.

Teckenspråk på Nordiska folkhögskolaN i kuNgälv ❚ Långa kurser Teckenspråkslinje 2 år - Tolklinje 2 år ❚ korTa kurser TUFF - teckenspråk för föräldrar Kommunikationskurser för vuxendöva/hörselskadade Fortbildning för tolkar, Nordiska språk Teckenspråk för personal

För vidare upplysningar kontakta Anne-MArie TernsTedT, Tel 0303-20 62 00 dhb dialog nr 11 2014 ❘ 23


PRODUKTER

Beställ böcker, informationsmaterial, rapporter och profilmaterial från DHB! Beställningar görs till kansliet@dhb.se eller via www.dhb.se/material

1. Lätta tecken DVD med 120 filmade tecken från det svenska teckenspråket. Här kan du se olika tecken för djur, färger, familjen, tid, mat, dryck, känslor, sport och skola. Pris: 50 kr + frakt

2. Ibland låtsas jag att jag förstår En bok om elever med språkstörning. Boken vänder sig till föräldrar, pedagoger och andra som möter barn med språkstörning. Boken ger kunskap om hjälpmedel och om de särskilda svårigheter som eleverna har. Boken innehåller också tankar och råd om bemötande av barn med språkstörning. Pris: 150 kr + frakt

Kläder och profilartiklar hittar du på www.dhb.se/material 24 ❘ dhb dialog nr 11 2014

3. Språkstörning hos barn och unga i skolåldern Informationsskrift som i första hand vänder sig till föräldrar och andra närstående. AnnaKarin Arnald leg. logoped ger svar på de vanligaste frågorna om barn med språkstörning under skoltiden. Skriften tar upp innebörd och konsekvenser i skolan och ger tips på vad man som förälder och personal i skolan kan göra för att underlätta för barnet. Pris: 30 kr + frakt

4. Språkstörning i kombination med flerspråkighet Även denna informationsskrift vänder sig till föräldrar och andra närstående i första hand. Eva Kristina Salameh leg logoped ger svar på de vanligaste frågorna om flerspråkiga barn med språkstörning. Skriften tar bland annat upp flerspråkig språkutveckling, språkstörning i kombination med flerspråkighet, utredning och bedömning, intervention och föräldrarnas roll. Pris: 30 kr + frakt

5. Språkstörning i kombination med flerspråkighet (arabiska) Samma skrift som punkt 4, men på arabiska. Pris: 30 kr + frakt

6. Flerhandikappades kommunikation i ett livsperspektiv Flerhandikappades kommunikation i ett livsperspektiv En undersökning om hur döva och hörselskadade barn och ungdomar med flerfunktionshinder och deras familjer upplever språksituationen i ett livsperspektiv. Pris: 50 kr + frakt

7. Vi är en grupp fast två ändå Sammanfattning av fältstudien som genomförts vid Riksgymnasiet för döva och hörselskadade, RGD/RGH. Pris: 50 kr + frakt

8. Därför går jag inte till skolan Tre elever på Riksgymnasiet för döva och hörselskadade, RGD/ RGH, berättar om skolk. Pris: 30 kr + frakt

9. Ett livsperspektiv – möjligheter i vardagen Filmen ”Ett livsperspektiv” handlar om livet för barn, unga och vuxna som är döva, har en hörselnedsättning eller en språkstörning. Gratis DVD med tillhörande broschyr beställs via http:// www.dhb.se/?id=2750


TEXT Ingalill Björkstrand

NY FÖRÄLDRAKONFERENS: Dövhet/hörselnedsättning i kombination med NPF-problematik Om allt faller på plats kommer DHB att under hösten 2014 kunna erbjuda en föräldrahelg för en ny målgrupp, nämligen föräldrar som har döva/hörselskadade barn som även har diagnos eller problematik inom området neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Almåsakonferensen arrangeras årligen i samarbete med Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), Mo Gård och Tullängsskolan och vänder sig till den som har barn med dövhet/hörselskada i kombination med utvecklingsstörning. Sedan 2012 har vi arrangerat konferensen ”Mitt unika barn” i samverkan med SPSM och Talknuten för föräldrar till barn med språkstörning. Nu är det dags för en konferens för föräldrar som har barn med dövhet/hörselnedsättning och diagnos eller problematik inom området neuropsykiatriska funktions-

nedsättningar. SPSM kommer att medverka tillsammans med Attention, Nka, Mo Gård och ABF. Konferensen kommer att äga rum under novemberdecember 2014, men plats är ännu inte bestämd, så håll utkik efter mer information på vår hemsida och i nr 3 av DHB Dialog. På programmet kommer det att finnas föreläsningar om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, hur man arbetar med utredning för målgruppen med dubbeldiagnos, rollen som förälder/anhörig, risk för missbruk/självmedicine-

ring och givetvis gruppdiskussioner med andra föräldrar i samma situation. Detta är en liten grupp som hittills varit lite bortglömd inom DHB. Ofta känner sig föräldrarna inte hemma vare sig i sitt geografiska distrikt eller i DHB Flerhandikapp som ju tidigare främst riktat sig mot utvecklingsstörning. Vi öppnade upp föreningen för målgruppen med neuropsykiatrisk diagnos för ett par år sedan och nu vill vi göra en riktad aktivitet för den här föräldragruppen, säger Helena Skagerborg, en av initiativtagarna till konferensen.

Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för människor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som t.ex. ADHD, Aspergers syndrom, Autismspektrumtillstånd, Tourettes syndrom och OCD. Källa: http://attention-riks.se/ om-oss/var-verksamhet/ Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka, är en samarbetsresurs för att utveckla framtidens anhörigstöd. Nka startade sin verksamhet i januari 2008 och verksamhetsidén är att skapa och utveckla möten mellan olika kunskapsoch erfarenhetsformer.

VÄLKOMNA PÅ

DHB DAGEN!

Onsdagen den 9:e juli bjuder vi in alla medlemmar till DHB Dagen på Vikingabyn söder om Visby på Gotland. Där har vi bokat en egen guidning kl. 10. Prova på vikingalivet och passa på att skjuta pilbåge, kasta yxa och prova gutniska lekar mm. Efteråt bjuder DHB på lunch på Toftagårdens restaur-

ang nära Vikingabyn. Efter lunchen hoppas vi på värme och sol och härliga bad på Toftastranden. DHB Dagen arrangeras årligen i samband med sommarlägret. http://www.vikingabyn.se/

På DHB Dagen ifjol matade vi renkalvar.

dhb dialog nr 11 2014 ❘ 25


PÅ GÅNG ■ DISTRIKT ÖSTRA

HÄNT I DHB ÖSTRA

DHB ÖSTRAS ÅRSMÖTE DHB Östra hade årsmöte på Boule Bar den 29 mars med 43 deltagare. Vi samlades i restaurangen för att först ha vårt årsmöte. Många av barnen valde att istället träna boule med våra barnvakter. Vi hade ett mycket bra årsmöte med delaktiga medlemmar som ställde många och bra frågor. En ny styrelse valdes med nio ledamöter och några ställde även upp som ny valberedning. Efter årsmötet åt alla familjer en härlig brunch. Alla barn men även de vuxna tycker det är härligt att själva få välja vad de vill från både mat- och efterrättsbord och våffelgräddningen är alltid väldigt populär! Sen följde boulespel, vi hade bokat alla boulebanor på över-

26 ❘ dhb dialog nr 11 2014

våningen. Vi fick först en liten genomgång av en instruktör och delade sen upp oss på banorna för att tävla. Måttbanden användes flitigt. Boule är bra då de flesta, stora som små, kan delta och barn tycker ju att det är kul när man gör saker vuxna och barn tillsammans. Föräldrarna hann också med en hel del mingel och kaffe- och efterrättsbord besöktes flitigt. Text & foto: Lena Wettrén


PÅ GÅNG ■ DISTRIKT SÖDRA

ANNA SÖBERG TEXT SARA SEYFFART FOTO

SAGOSÄCKEN Lördagen den 26 april kom Tyst teater med skådespelarna Gunilla Westin-Wallin och Robert Fransson och visade pjäsen ”Sagosäcken” på Barnens scen i Malmö. Det var fullsatt, trångt men mysigt!  Sagosäckens budskap är att vi ska vara rädda om vår natur och vattnet på vår jord så att det fortfarande är drickbart i framtiden också. Stort Tack till Tyst Teater, Barnens scen och DHB Södra för denna sevärda pjäs!

ANNA SÖBERG TEXT SARA SEYFFART FOTO

DHB SÖDRAS ÅRSMÖTE DHB Södras årsmöte 2014 hölls på Vattenhallen i Lund den första mars, medan barnen lekte ute i vattenhallen med olika experiment samt tittade på teaterpjäsen Märklin och Turbin som var teckenspråkstolkad. Under DHB Södras årsmöte avtackades Helena Skagerborg som varit ordförande i DHB Södra i många år. Tack Helena för ditt engagemang under alla dessa år! Ann-Christin ”Stina” Jeppson tog då över ordförandeskapet. Tack Stina för att du ställer upp som ordförande och för dina år som kassör!  Magnus Röman, Nico Seyffart, Sofie Jakandré, Natallia Tryfanava-Vasileuski, Joakim Holmgren och Anna

Helena Skagerborg avtackas.

DHB Södras nya styrelse, från vänster, Anna Söberg, Joakim Holmgren, Natallia Tryfanava-Vasileuski, Ann-Christin Jeppsson, Sofie Jakandré, Magnus Röman och Nico Seyffart. Under årsmötet fick barnen se på teater.

Söberg fortsätter i DHB Södras styrelse under 2014. Anna som kassör, Sofie som sekreterare och resten som ledamöter. DHB Södras valberedning letar nya personer som vill vara med i styrelsen till 2015. Vill ni, eller vet ni någon som vill sitta med i DHB Södras styrelse så kontakta Sara Seyffart på mailadressen: sara.nico@gmail. com. Tack till alla ni som kom på årsmötet!

Teckenspråksutbildning för föräldrar, TUFF Kvällskurser Intensivkurser Helgkurser & läger www.tuffkurs.nu

dhb dialog nr 1 2014 ❘ 27

www.tuffkurs.nu


■ PÅ GÅNG DISTRIKT VÄSTRA

DHB VÄSTRAS ÅRSMÖTE I GÖTEBORG DHB Västras årsmöteshelg började med en samling på Laserdome i Göteborg, där det efter en fika blev Laserdome och Black Light Minigolf för alla som ville - både barn och vuxna. Vi var lite över hundra personer som ville vara med på helgen och alla stortrivdes. Både med aktiviteterna – som förutom de redan nämnda var Bushuset för de minsta medan de äldre testade på bl.a. sumobrottning och att rida på en mekanisk tjur – som med övernattning på hotell. Det är alltid en höjdpunkt! På kvällen bjöds det på middag och medan de vuxna satt kvar och pratade och umgicks, så hade barnen fullt upp med

att helt enkelt ha kul tillsammans. Det finns ju nästan alltid ett och annat barn som i början av dagen inte känner någon annan och som kanske mest längtar hem, men som framåt kvällen har hittat

kanske inte bara en utan flera k o m p i s a r. Och det där med att åka hem… nä det finns inte längre! Det är alltid lika härligt att se. Men som sagt, årsmöte var det också. Så medan barnen var på sina aktiviteter på eftermid-

dagen satt 52 medlemmar på årsmötet och gick igenom året som gått. De styrelse- och arbetsgruppsmedlemmar som avslutade sina uppdrag avtackades med blommor och nya personer valdes in i styrelsen. Vi önskar den nya styrelsen under ledning av tillika nye ordförande Daniel Lakso lycka till!

augusti. Vi kommer att vara på Kolsbogårdens lägergård utanför Herrljunga/Vårgårda där det väntar många roliga äventyr blandat med mycket bad. Missa inte detta!

till hörselskadades träff, och de som använder teckenspråk och önskar teckenspråkig miljö åker på den teckenspråkiga träffen. Det vill säga att vi har tre olika träffar på samma dag. Mer info om dessa träffar kommer längre fram på hemsidan www.dhbvastra.se och i vår medlemstidning Framsidan.

Text: Eva Bartels Foto: John Hansson

PÅ GÅNG i DHB Västra under sommaren ÄVENTYRET PÅ KOLSBOGÅRDEN, HERRLJUNGA UTGÅR, MEN ERSÄTTS AV TRIVSELDAG I SLOTTSSKOGEN OCH LISEBERG, GÖTEBORG Den 28 juni har vi en trivseldag i slottsskogen. Här kan man strosa runt i en mysig parkmiljö med lite djur att titta på. Vi kommer att ha lite lekar och aktiviteter och intar vår egen medhavda lunchkorg. Senare på eftermiddagen går vi vidare in på Liseberg där vi får en kul kväll.

28 ❘ dhb dialog nr 11 2014

SKARA SOMMARLAND Mer kul ska vi ha den 16-17 augusti då vi har en aktivitetshelg med äventyr på Skara sommarland tillsammans. Vi övernattar i stugor och har två dagars entré på sommarlandet. På kvällen har vi gemensam trivselkväll tillsammans. BARN- OCH UNGDOMSHELG Ni barn och ungdomar som är mellan 10-18 år är välkomna till vårt miniläger den 30-31

MÅLGRUPPSTRÄFF Vi har den 13 september en träff för våra målgrupper vilket innebär att de som har språkstörning i familjen åker till språkstörnings träff och de som har hörapparat och hörseltekniska hjälpmedel åker


En helg med teckenspråk i Kungälv

Vi startade tidigt lördagen den 12 april från Sjömarken, för att fara till Kungälv för en familjehelg i teckenspråk. Vi samlades i matsalen klockan nio, denna gång var vi 35 vuxna och 30 barn. Det var en underbar skara människor. Roligt att så många anhöriga och personal var med. Barnen delades in i olika barngrupper. De små barnen fick vara på TUFF-dagis medan de stora barnen var kvar på Nordiska folkhögskolan. Även vi vuxna delades upp i olika teckenspråksgrupper. Denna gång var vi uppdelade i fem olika teckenspråksnivåer. Barnen hade fullt upp i sina grupper, med att göra påskpyssel. När kvällen kom samlades vi i hörsalen, där det visades film för barnen. Föräldrarna satt utanför och pratade roliga minnen, som vi upplevt på andra aktiviteter med DHB. Vid niotiden var det dags att samla ihop trötta barn för att vandra upp till våra sängar. Vi vaknade till en lite blåsig men underbar dag och inledde söndagsmorgonen med en god frukost, för att sedan åter sätta oss i skolbänken och träna teckenspråk.  Dagen avslutades med fika och utvärdering, innan det var dags att säga hej då till varandra. Mina barn längtar redan efter att träffa sina kompisar igen på någon annan aktivitet. Sedan var det bara att hoppa in i den lilla Hyundaien och fara hem mot Sjömarken. Text: Lisette med barnen Tindra och Minou  Foto: Nelson Luengo

Verktyg för bättre hälsa Förbundet Sveriges Dövblinda (FSDB) arbetar sedan januari 2014 med projektet “Verktyg för bättre hälsa”. Projektet är finansierat av Arvsfonden och kommer pågå under 20142015. Riksförbundet DHB ingår tillsammans med Nationellt Kunskapscenter för Dövblindfrågor, Mo Gård, Västra Götalandsregionens Dövblindteam, Region Skånes Dövblindenhet, Dövblindteamet i Stockholms läns landsting och Föreningen Sveriges Habiliteringschefer i projektets samverkansgrupp. Kortfattat är projektets syfte att ge föräldrar, barn/ungdomar med kombinerad syn- och hörselnedsättning/dövblindhet och syskon möjlighet att prova på verktyg för återhämt-

ning och prova på metoder för att kunna hantera stress och påfrestningar bättre. Syskon kommer få samtala om sin roll och hela familjen ska få chansen att umgås ihop under avslappnande former. På detta sätt kan hela familjen stärkas. Inom projektet kommer fyra familjevistelser att anordnas. Den första ägde rum i maj. I nästa nummer berättar vi mer om denna helg. Följ gärna projektet på Arvsfondens sida: http://www.arvsfondsprojekten.se/projekt/verktyg-förbättre-hälsa För mer information kontakta Petra Liljeblad, projektledare för Verktyg för bättre hälsa på: petra@fsdb.org alt 0705-52 57 16

Jämför kommuners delaktighetsarbete Myndigheten för delaktighet (MFD) har lanserat webbplatsen kollalaget.mfd.se där man kan se och jämföra hur kommuner arbetar med att öka delaktigheten för personer med funktionsnedsättning. Josefine Gustavsson är projektledare på MFD och säger på myndighetens webbplats: — Vårt verktyg är tänkt som ett stöd för kommunerna i deras utvecklingsarbete. Med verktyget kan kommunerna lätt få en överblick över hur de arbetar med att öka delaktigheten för personer med funktionsnedsättning. De kan också jämföra sig med andra kommuner i länet och med övriga kommuner i landet.

Barnets första tecken de första åren

TECKENSPRÅK PÅ DISTANS Den nuvarande deltidsutbildningen med mellan 5-20 dagar per termin på Kristinaskolan i Härnösand, gör idag teckenspråket tillgängligt för 35 elever i grundskolan. Nu tar Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) och Kristinaskolan ytterligare ett steg genom ett projekt där vi erbjuder teckenspråk på distans, mellan de tillfällen eleverna kommer till vår skola. Det gör vi i syfte att ytterligare utveckla teckenspråksanvändandet för eleverna. - I vår startar vi upp med en pilotgrupp bestående av fem elever. Till höstterminen är tanken att utöka detta till 20 elever, berättar Katarina Olsson, rektor på Kristinaskolan. För att kunna bedriva distansundervisning i teckenspråk har en lärstudio byggts upp på Kristinaskolan. I lärstudion finns dator, tv-skärmar och en interaktiv skrivtavla. Därifrån undervisar läraren eleverna, genom att vara uppkopplad till en dator hemma på elevens skola. - Undervisningen kan ske både individuellt och i grupp. Det ska bli mycket spännande att se hur det här tas emot av eleverna och följa deras utveckling, avslutar Katarina Olsson. Deltidsutbildningen vänder sig till elever med hörselnedsättning i Sveriges fem nordligaste län.

Boken vänder sig till föräldrar som har ett barn med hörselnedsättning eller dövhet och till deras anhöriga. Den vänder sig också till dig som vill veta lite mer om svenskt teckenspråk. Boken innehåller cirka 2000 tecken med små berättelser. Den kan beställas på: http://www.litenupplaga.se/868

Nu har Leffe börjat skolan Del 2 är en fortsättning på ”Barnets första tecken de första åren”. Boken innehåller cirka 350 tecken med små berättelser, samt berättelsen om ”Mina egna erfarenheter som elev med hörselnedsättning i den vanliga grundskolan”. Den kan beställas på: http://www.litenupplaga.se/1280

FINNS ÄVEN I BOKHANDELN

dhb dialog nr 11 2014 ❘ 29


BO

Gilla DHB

på www.facebook.com/dhbriks så får du våra nyheter rätt ner i fickan.

CARLSSONS MINNESGÅVOFOND

Inom Riksförbundet DHB finns en gåvofond - Bo Carlssons minnesgåvofond. Fondens medel ska användas för att främja barn och ungdomar som är döva, hörselskadade eller har en språkstörning. Bo Carlsson satte alltid DHB i första rummet och såg till att alla kände sig delaktiga i DHB:s arbete. Han ville att alla målgrupper skulle känna sig hemma och han var mer insatt i gruppernas behov än någon annan. Det fanns inga oviktiga frågor för Bo och han hade en alldeles särskild förmåga att visa på betydelsen av samarbete med andra organisationer.

Vill du annonsera i tidningen? Vill du skänka pengar till fonden sätter du in en summa på DHB:s postgiro 37 04 84-8 eller bankgiro 485-8999, och märker talongen ”Bo Carlssons minnesgåvofond”. Har du frågor om fonden får du gärna ringa eller maila DHB:s kansli, tel 019-17 08 30 eller kansliet@dhb.se

Kontakta leif.dylicki@agrenshuset.se 0660-29 99 58 eller agneta.nydahl@agrenshuset.se 0660-29 99 59

Har du en story vi borde skriva om? Eller vill du publicera en insändare? Kontakta mats.lindblom@dhb.se 0733-35 98 82

Vi vet att alla kan lära nytt, utvecklas och må bra! För dig som använder teckenspråk eller alternativa kommunikationsätt är våra verksamheter bara ett samtal bort, var i landet du än bor. Hos oss finner du gemenskap, kunskap och möjligheterna till en verklig utveckling genom hela livet. Mo Gård är en icke vinstdrivande organisation med verksamheter spridda över landet. Här hittar du boende enligt LSS och HVB för ungdomar som vuxna. Är du intresserad av att studera, kan du läsa på vår gymnasiesärskola eller om du är över 18 år, så kanske du funderar på vår folkhögskola. Oavsett vilken verksamhet du är intresserad av vet vi att alla kan lära nytt, utvecklas och må bra. Vill du veta mer om oss och vad vi kan göra för dig är du självklart varmt välkommen att kontakta oss för mer information!

info@mogard.se | www.mogard.se | 010-471 66 00

30 ❘ dhb dialog nr 11 2014


EIJE:S BIL AB 070-6575085 www.mmow.se

Edgrensgatan 9 662 27 Åmål

VI STÖDJER DHB:s VERKSAMHET kents bilplåt Ab plåt- och lackskador aukt. för chrysler och Jeep Ulvsundavägen 106, 168 67 Bromma Telefon 08-26 67 15, Telefax 08-704 26 86

ElförzinkninG

Mjölby Galvaniska Hallevadsgatan 16, 595 35 Mjölby Telefon 0142-160 40 www.mjolbygalvaniska.se

Jag har give-aways och trycksaker i egen shop!

Mina annonser går ut i både tryck, mail och sms!

Välkommen till vår butik önskar Håkan Ahlm

08–22 alla dagar! www.maxitrelleborg.se

Trelleborg

Jag fick tusen intresserade kunder till min monter!

Leg. sjukgymnast Hans kristiansson Examen i OMT (Ortopedisk Manuell Terapi) Behandlar nacke, rygg, led- & idrottsskador med bl a

manipulation, laser, mobiliseringsbänk, vibrationsträning 0660-29 99 00 • www.agrenshuset.se

tidsbestäLLning 070-221 22 99 Ängsvaktaregatan 2, 416 52 Göteborg, www.sghk.org Fax 031-25 86 82, hasse.kr@telia.com

dhb dialog nr 11 2014 ❘ 31


POSTTIDNING B

Returadress: DHB Dialog, Järntorgsgatan 8, 703 61 Örebro


Dhb Nr 2-2014_webb  

DHB Dialog är Riksförbundet DHB:s medlemstidning som utkommer med 4 nummer per år. www.dhb.se/dialog

Advertisement
Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you