Page 1

NR 1

❘ 2 017 ❘ Å R G Å N G 4 4

DHB Bdialog

”Föräldrar blir till genom hur de ’läser’ sina barn” LSS – Vad är goda levnadsvillkor? Förlängd anmälan till familjelägret Språka på teckenspråk – familjeträffar i Norrland


Teckenspråkslinje 1 år ❚ Är du nyfiken på teckenspråk? ❚ Har du redan en yrkesutbildning men vill utöka ditt CV med att du kan teckenspråk? Vi på Önnestads folkhögskola har en 1-årig teckenspråksutbildning med möjlighet att läsa ett andra år. Målgruppen är hörande och studietakten är 100%. Ansök nu på: www.onne.se

Platser finns på Gålölägret 2017! Ta chansen! Gålölägret är ett konfirmationsläger som välkomnar dig som går i grundskola, resursskola, specialskola eller särskola och är ca 14–18 år.

Våga utmana dig själv och få ett minne för livet! Gålölägret 2017 äger rum 19/6–8/7 på Vängården, i Follökna i Sörmland. Konfirmation lördag 8/7. Lägret drivs Svenska kyrkan Högalids församling. Info/anmälan: Gunilla Lindén 08-616 88 46, gunilla.linden@svenskakyrkan.se Ett samarbete med Riksförbundet DHB. Läs mer här: www.svenskakyrkan.se/hogalid/funkiskyrkan

Vi vet att alla kan utvecklas och må bra! Mo Gårds fokus ligger på alternativa sätt att kommunicera och verksamheternas miljöer är teckenspråkiga. Här möts alla av respekt och utgångspunkten i verksamheterna är alla människors lika värde och en tro på individens inneboende resurser. Mo Gård är en icke vinstdrivande organisation, här hittar du boende och daglig verksamhet enligt LSS, HVB för ungdomar och vuxna samt gymnasiesärskola. Hör av dig till oss så berättar vi mer om vilka möjligheter som finns!

info@mogard.se | www.mogard.se 010 – 471 66 00


DET RIMMAR ILLA MED SLUTSATSERNA I SYDHOFFUTREDNINGEN Jag sitter nu på tåget hem från ett möte i Stockholm med Specialpedagogiska skolmyndighetens intresseråd och funderar lite på den information som gavs och hur framtiden ska bli för myndigheten. Myndigheten går mot ett spännande år då man nu rekryterar ny generaldirektör. Greger Bååth skulle egentligen avsluta sitt förordnande sista mars men meddelade att han fått förlängt till sista maj. Personligen är jag lite avvaktande och orolig inför detta byte av generaldirektör. Greger är en person som blir svår att ersätta med tanke på hans bakgrund inom funktionshindersfären. Greger har en otrolig kompetens på många områden och har varit mycket lyhörd och respekterat alla organisationers synpunkter, idéer och förslag. De möten som jag haft förmånen att närvara vid har alltid präglats av ömsesidig respekt och öppenhet. Sedan har vi organisationer i rådet och Greger inte alltid varit överens men man har alltid känt att respekten funnits där. Nu kan man bara hoppas på att regeringen hittar någon som är intresserad av verksamheten inom myndigheten. En annan information som lämnades var, delar av, årsrapporten för 2016. Årsrapporten var så färsk att vi i intresserådet inte hunnit få den. Jag tänker bara nämna något om den. När det gäller specialskolorna

inom SPSM så ökar antalet elever för fjärde året i följd. Mätningen görs i oktober månad och nu läsåret 2016/17 finns det 641 elever mot 533 året innan. Ökningen gäller alla skolorna. Kan inte låta bli att tycka att det rimmar lite illa om man tänker på vad Sydhoff kom fram till i sin utredning Samordning, ansvar och kommunikation – vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elevermed vissa funktionsnedsättningar (SOU2016:46). Förslaget är att lägga ner två regionala skolor och avveckla Hällsboskolorna i Stockholm och Umeå. Sedan har däremot ansökningarna minskat med cirka 50 stycken. Mötet diskuterade lite om orsaken till det och en av anledningarna kan vara hotet om nedläggning och avveckling som föreslås i Sydhoffutredningen. Det finns mer att läsa i redovisningen och jag återkommer med mer information när jag fått och läst redovisningen. Vad som händer med utredningen Samordning, ansvar och kommunikation, som lämnades till utbildningsminister Gustav Fridolin den 30 juni ifjol vet jag inte. Det har inte kommit någon pro-

position från utbildningsdepartementet. Vi organisationer som varit med under utredningens gång skulle bli kallade till fortsatt samtal med utbildningsministern. Någon kallelse har inte kommit, så vi avvaktar fortsättningen. Det händer även saker på DHB; vi har fått förändringar på vårt kansli. Sedan slutet av oktober finns en generalsekreterare, Anna Gabrielsson, på plats som bl.a. ska ansvara för kansliet, bevaka remisser, representera förbundet i olika råd och grupper. När ni läser detta kommer dessutom

två nya medarbetare, Emma Cid, ekonomiadministratör och Jonathan Johansson, kommunikatör, vara på plats. Vi hälsar alla tre hjärtligt välkomna till oss och ni kan bekanta er med dem på sidorna 16-17 i detta nummer. Jag hoppas också att ni har tittat in på vår nya hemsida som jag tycker är toppen och jag förväntar mig nu att vi alla på något sätt håller den levande och aktuell. Ja många saker är på gång och förbundet kan blicka framåt. Tack för ordet, och trevlig läsning! ■

LEDARE LENA FERNSTRÖM förbundsordförande

DHB Bdialog TIDSKRIFT FÖR RIKSFÖRBUNDET FÖR DÖVA, HÖRSELSKADADE BARN OCH BARN MED SPRÅKSTÖRNING

Redaktör Mats Lindblom Ansvarig utgivare Fredrik Zetterberg Adress DHB Dialog, Järntorgsgatan 8, 703 61 Örebro Tel 019-17 08 30, dialog@dhb.se, www.dhb.se Prenumeration Riksförbundet DHB:s kansli, kansliet@dhb.se Tidningen utkommer med fyra nr/år. Pris för icke medlem 200 kronor/år. Annonser Ågrenshuset Produktion, Bjästa Jonna Paananen, tel 0660-29 99 61, jonna.paananen@agrenshuset.se Grafisk produktion och tryck Ågrenshuset Produktion, Bjästa Manusstopp nr 2 2017, 21 april. Tidningen finns ute vecka 20. Senaste nytt hittar du på www.dhb.se

När du flyttar, kom ihåg att meddela adressändring till Riksförbundet DHB:s kansli, kansliet@dhb.se, så medlemstidningen och övrig information når dig! Omslag DHB Östra på skidhelg i Bjursås Skicenter. Foto: DHB Östra.

Som medlem i Riksförbundet DHB får du DHB Dialog fyra gånger per år, tillgång till riksförbundets och distriktens aktiviteter, råd och stöd samt möjlighet att påverka. Du kan även teckna olycksfallsförsäkring för barnen hos Folksam. Bli medlem via www.dhb.se/medlem

3


NR 2

❘ 2 0 1 4 ❘ Å R G Å N G 41

DHBdialog

JOSEF FICK RÄTT

till teckenspråkig m

iljö

❚ Miljöbesök på riks gymnasiet i Örebro ❚ Ny film om språks törning från Aktiv Frit id ❚ Uppskattade föräldra dagar på Almåsa

Therése i hamn

– nu går flyttlasset till Finspång!

VAD ÄR GODA LEVNADSVILLKOR?

Theréses

kamp

för ett te

ckensprå

Therése Heg hörselskad elund har Dow i Gnesta a. Hon har tidigare ns syndrom och en och går gått på nu Örebro. Efter mån sista året på gym Åsbackaskolan klivet ut nasiesär ga år i skol skol i vuxenli vet, ett stor an är det nu dag an i ungdom ar, men s att ta också ett t steg, som för de mycket besvärli flesta gt steg.

kigt boe

nde

Framtidsd römmar De flesta unga dröm gymnasie mer om t, en del att flytt vill vidare. Ungdomsa ut på arbetsma a till ett eget boen rknaden, liga lägen rbet de efter andra vill heter lämp slösheten är stor funktions studera nedsättni liga för ett först - likaså brist en på bil ha ett eget ngar vill a eget boen även de hushåll. lämna förä de. Unga med sen med Har man att få jobb en funk ldrahem tionsneds gått på met och riksg ymn och boende ännu ättning är proc asierna svårare. utvecklin es i Örebro De ungd g mot ett har kom omar som eller i en eget boen mit en bit veckohem de, vare på väg i var klap sfamilj. sig de bott sin pat och i ett kolle klart när Det ideala vore för lång ktiv natu studentm t ifrån alla. Och össan åker rligt vis att allt exempelv för en del is för Ther på, men är väge så är det Dagblad n extra har unde ése Hegelund krok ig. från Höga r ett dryg situation Som näs. t år publ och fami icerat artik Helsingborgs efter tiden ljens kam p för att lar om på Theréses ordn Teckensp gymnasiesärsk olan i Öreb a ett värdigt råksmiljö boende Therése ro. – en själv har unde klarhet enspråki r hela skolt g miljö iden fått och även alltid omg sin utbil på boen ivits av dning i den och kommun en teck teckensp icerat på råkig pers under fritiden och gode svenskt har hon onal och teck man, Lena kam enspråk. efter skola Hegelund För Ther rater som n skul le , var det éses mam om Ther flytta till självklar ma éses funk ett boen t att Ther tionsneds de där på sven ése man har skt tecke ättningar kompeten nspråk. och där s alla kom municera Föräldrar r na hade och mena kunskap de att ett om Mog teckenspr boende för dotte åk, och inom Mog årdsstiftelsens rn. Men att dotte inte kunn verksamh ård skull Höganäs nens eget rn a delta et e vara det kom boende i samspelet därmed blir socia för vad allra bästa skul le tillgo mun ansåg Dagblad som lt isolerad med de att en plats kan man dose Ther sjuk eller händer om den andra. av att i kommuläsa att var att De är ocks éses beho teckenspr frånvara tanken Therése v. I Hels å oroliga sedan tidig nde. Att åkskunni från kom ska bo på ingborgs kommun det är sårb ga pers mun are på kom en en för ett onalen munens personal loven. På art har är en till varje anställer tecke år seda en detta svar de erfar n nspråksk eget gruppboe enhet av andra boen skul le lära sig ade kom nde, och unniga som Ther arbetspass. På teck na munen de anvä att assis gruppboe efter hand ése att fler nder tecke ndet finns tenter åt henn anget falle redan känner. och att i n som stöd e, en del av andra unga Här anse r eftersom Ett . extr de r föräldra vuxna ingen av a år på rna gymnasi de jämn Familjen åriga behä att resonemet ville ifjol rskar sven inte accep Fakta om tera denn skt Högan a placering äs kom då de befar Belägen mu n: ade Fakta om i nordvästr Ca 24 600 a Skåne språklage Den 1 juli vid Öres Fyller 75 innevånare und 2009 trädd n: år Svenskt Kommune 2011 teckensprå e den nya språk lagen i kraft k besk rivs Den ensk 41 plats n styrs av Allian . ildes tillgån i bl er i komm sen 14 § 2. g till språk a § 14. unfullmäk som har 27 av den som tige. är döv eller andr a skäl har beho hörselskad utveckla v av tecke och anvä nspråk ges ad och den som nda det av möjlighet svenska att lära teckensprå sig, ket.

Therése Hegelun d har Downs synd rom och en hörselskada. Hon har tidigare gått på Åsbackaskol an i Gnesta och på gymnasiesärskolan i Örebro. I förra num ret av DHB Dialog berä ttade vi om familjen s kamp för att dottern skulle få flytta till ett boende med teck enspråkig miljö. Lena Hegelund som är mamma och god man till Therése har i flera år tvistat med Höganäs komm un om vilket boende som är bäst för dottern efter gymn asieskolan. Den juridiska processen har varit långd ragen och tagit hårt på kraft erna.

Therése Hegelund Det sista steget i den Foto: Eva Gottleben rättsliga processen togs när Högsta förva ltningsdomstolen i juni avslog kommunens ansök prövningstillstånd an om och därigenom fastst ällde Kammarrät tens beslut. -

mogård nästa Genom Kammarrätt ens dom får Therése – På söndag går flyttla möjlighet att flytta till ett boende inom sset! Då får Theré Mogård. Efter disku lägenhet hos sina gamla kompisar, säger se en egen liten ssioner med Mogå har man kommit rd fram till att anläg Lena Hegelund. gningen i Finspång den bästa platsen. är In i det sista har man en lättad mamma haft diskussioner med kommunen om vilket av de boend Lena är glad över en som att man äntligen erbjuda som är aktue är i hamn och tycke att det nu känns llt. Kommunen mena Mogård kan r skönt Kammarrätten var de efter att dome all ovisshet och frust ni kopplad till ett specifi under åren. ration kt boende i Vollsjö. Här fick familjen stöd av Socialstyre – Även om vi inte lsen som förordade fick ett prejudikat annan placering en finns det nu mater inom Mogård med som andra familjer ial hänsy n till Theré kan komplexa behov. Och använ da om de har svårt ses boende, avslutar Lena så kommer det också att få rätt att bli! Hegelund. Lena och Therése var Även om nu frågan på besök i Finspång om boendet är löst sedan och glädjen blev för ett par veckor och beslutet inte går att överklaga finns stor när Therése träffa det från skolan som nume en möjlighet att Diskr de gamla vänner budsmannen (DO) ra bor på Mogård. imineringsomkommer att driva frågan. Therése har genom Lena Hegel und gjort en anmä lan om DO har inhämtat ”Finns paradiset, så synpunkter från båda diskr iminering. finns det i Finspång” parter, men har i skrivande stund inte tagit ställning till om man ska driva ärendet eller inte.

Lena Hegelund

Text: Ingalill Björks trand

Mogård är en stiftelseägd non-profit verksamhe teckenspråk eller använ t som erbjuder tjänst er till personer som komm der alternativa komm unikationsformer och unicerar på som har ytterligare funkt ionsnedsättning. Mogård har samlat sina insatser kring fyra områden: boende, daglig utbildning. verksamhet, fritid samt lärande och

18

Källa: www.mogard.s e

Vad händer med LSS? text SONIA STRÖMBERG, ordförande DHB Flex sonia.stromberg@dhb.se

DHB Flex får upprepade signaler om att många barn, ungdomar och vuxna med flerfunktionshinder, som kommunicerar via teckenspråk har svårt att få sina behov av goda levnadsvillkor tillgodosedda ute i kommunerna idag. 4

DHB DIALOG l NR 1 2017


FAKTA Regeringen har utsett Désirée Pethrus till särskild utredare för att se över assistansersättningen i socialförsäkringsbalken och delar av lagen om stöd och service (LSS). Syftet med uppdraget är att skapa en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling och mer träffsäkra insatser. Utredaren ska också se över att lagstiftningen främjar jämlikhet i livsvillkor och full delaktighet i samhällslivet. – En översyn av assistansersättningen och LSS är viktig för att komma till rätta med de brister som finns idag. Det handlar om de kraftigt stigande kostnaderna som fördubblats på ungefär tio år utan att antalet personer som får assistans ökat i alls samma utsträckning. Vi behöver också få till mer träffsäkra insatser som i högre grad bidrar till självbestämmande och delaktighet, säger barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér. – Jag ser fram emot det här uppdraget då LSS och assistansersättningen är oerhört viktiga delar av välfärden. Mitt sikte är

inställt på att 2018 kunna leverera förslag som gör lagstiftningen mer ändamålsenlig och som tryggar människors rättigheter och möjligheter till delaktighet i enlighet med konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, säger Désirée Pethrus, regeringens särskilda utredare. Ska skapa forum för dialog med berörda aktörer Den översyn som regeringens särskilda utredare ska göra ska leda fram till förslag för en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling av insatsen personlig assistans och för en lagstiftning som ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet. I utredningen ingår även att analysera orsaken till skillnader mellan flickor och pojkar, kvinnor och män när det gäller kvalitet i, tillgång till och omfattning av insatser. Utredaren ska också skapa forum för dialog med funktionshindersrörelsen, de politiska

partierna, berörda myndigheter, kommuner och landsting samt andra berörda organisationer. Uppdraget ska senast redovisas den 1 oktober 2018. ■

Vi har bland annat tagit del av den utdragna historien om Frida! Hon hämtades nyligen av hemkommunen från en flerårig positiv placering med boende och sysselsättning tillsammans med andra teckenspråkiga ungdomar och med personal som hon kan kommunicera med. Hon har inget av detta tillgodosett till fullo i hemkommunen! Vilket är mycket upprörande! Frida vill bo kvar där hon har bott och trivts i flera år! Vi hoppas verkligen att detta löser sig snart! Goda levnadsvillkor är ett begrepp som finns i LSS-lagstiftningen men det är svårt att få grepp om vad detta är! Goda levnadsvillkor är ju helt olika för varje enskild individ. Under hösten har vi träffat tjänstemän såväl på SKL (Sveriges kommuner och landsting) som på Socialdepartementet

och diskuterat om teckenspråkiga flerfunktionsnedsattas utsatta situation inte minst när det gäller deras livssituation när skolan tar slut. Många hamnar i sammanhang, boende och daglig verksamhet mm., utan fullgod kommunikation och delaktighet! I Örebro läggs bland annat en teckenspråkig daglig verksamhet ner. Den startade för knappt ett år sedan av Iris Hadar. När det gäller internetuppkoppling i gruppboenden så är det stora variationer i olika kommuner. Allt från 0 procent till 100 procent... Vid kontakter med olika kommuner så hänvisar de till fastighetsägaren och fastighetsägaren hänvisar till kommunen! I många kommunala fastigheter så har de flesta hyresgästerna tillgång till bredbandsuppkoppling ganska billigt, men detta gäller alltså inte grupp- och ser-

viceboenden! Där får man fixa det själv till en hög kostnad. Är man i behov av bildtelefoni och tolkning via bildtelefoni så krävs det att man har en mycket bra bredbandsuppkoppling. Detta är i högsta grad en demokratifråga! När det är brister både i boende, daglig verksamhet och kommunikation så blir en del personer väldigt socialt isolerade! Vilket i sin tur kan medföra psykisk ohälsa och retardation. Tyvärr har vi ännu inte fått någon konstruktiv kontakt med ansvariga politiker. Det känns viktigt att få diskutera med dem eftersom en översyn av LSS-lagstiftningen är på gång. Vi inom DHB Flex försöker just nu hitta nya vägar att påverka så att inte våra barn, ungdomar och vuxna vänner glöms bort i vanlig ordning. Under arbetshelgen i Stockholm den 4 februari deltog

Barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér är ansvarig minister för utredningen. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

Barbro Lewin som forskar bland annat på LSS-frågor. Vi hade också givande kontakter med Mo Gård i dessa frågor. Styrelsen och ett antal föräldrar med ganska stora barn deltog också. Vi hade mycket konstruktiva diskussioner under lördagens träff. Vi kommer att skapa en arbetsgrupp/referensgrupp som jobbar vidare med dessa frågor. Vi återkommer om det vid årsmötet 31 mars. Översynen av LSS-lagstiftningen och hur den påverkar våra barn, ungdomar och vuxnas livssituation känns som den absolut viktigaste frågan att arbeta med under det kommande verksamhetsåret. Vi tar gärna emot erfarenheter, tankar och synpunkter från er medlemmar. ■

5


Handikappförbundens ordförande Pelle Kölhed. Foto: Christin Philipson. 

text MATS LINDBLOM

Handikappförbunden har med anledning av den statliga översynen av assistansersättningen och LSS (Dir 2016:40), samlat en arbetsgrupp bestående av representanter från flera av dess medlemsförbund. Arbetsgruppen kommer att genomföra en parallell utredning och bedriva löpande rapportering av angelägna frågor som rör LSS.

”Vi menar att kostnadsperspektivet, som dominerar den statliga utredningen behöver nyanseras och även kompletteras med andra viktiga perspektiv, säger Pelle Kölhed, vice ordförande i Handikappförbundens styrelse och expert i den statliga översynen av LSS. ”I den allmänna debatten och i regeringens retorik presenteras mycket som fakta, som saknar evidens. Vår ambition är därför att också erbjuda det aktuella kunskapsläget kring hur LSS – Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade – möjliggör för personer med funktionsnedsättningar att leva som andra i vårt samhälle. Vår ambition är att samla hela funktionsrättsrörelsen kring vår parallella utredning”. Arbetsgruppen kommer att genomföra en grundlig utredning av centrala frågor inom LSS; bland annat huvudmannaskap, centrala begrepp, anhörigassistans och personkretsarna inom LSS-lagstiftningen. Den första fråga som utretts är den om huvudmannaskap. ”Diskussionen om huvudmannaskap har förts sedan LSS kom till”, säger Pelle Kölhed. Tyvärr handlar stora delar av diskussionen om olika aktörers strävan att avsäga sig ansvar, vilket framförallt är kränkande för de som omfattas av lagen. Trots att LSS är en rättighetslag, blir det 6

ett Svarte Petter-spel där huvudmän bollar ansvaret för finansiering mellan sig.” Handikappförbundens utgångspunkt är att frågan om huvudmannaskap måste utgå från vad som bäst uppfyller LSS intentioner. De menar att det fortfarande saknas en konsekvensanalys av de olika alternativen, vilket omöjliggör ett välgrundat ställningstagande. De ställningstaganden som parallellutredningen formulerar kommer löpande att rapporteras i Handikappförbundens pressmeddelanden och på dess hemsida. Där kommer de att bland annat presentera forskning, en bakgrund till den förändrade rättstillämpningen och nya rapporter. Den statliga utredningen präglas också av en historielöshet, och behöver kompletteras med en analys av utvecklingen av LSS, skriver Handikappförbunden i ett pressmeddelande. Låt den enskilde definiera sitt eget liv I direktiven till den statliga översynen av LSS står det att lagen är svårtolkad och att man bör utreda om vissa centrala begrepp därför behöver definieras tydligare i lagen. Det handlar exempelvis om rätten till jämlika levnadsvillkor, full delaktighet och att kunna leva som andra. Han-

dikappförbunden invänder mot detta och menar att begreppen måste definieras av den enskilde som omfattas av lagens insatser. LSS innehåller en rad centrala begrepp som speglar de principer som är bärande för lagens syfte, nämligen att även människor med omfattande funktionsnedsättningar ska ha rätt att styra över sitt eget liv. ”Vi delar inte uppfattningen att lagen är svårtolkad, utan att det istället är den juridiska tillämpningen som brister”, säger Pelle Kölhed. ”Lagen är skriven utifrån den enskildes rätt till självbestämmande och det är bara den enskilde som vet vad de här begreppen innebär för hen.” När LSS kom till 1994, var Sverige före sin tid och lagen är ett utmärkt exempel på social innovation. Reformen innebar att institutionerna kunde avskaffas och skapade förutsättningar för självbestämmande och möjlighet även för personer med omfattande funktionsnedsättningar att styra över sin egen vardag.

Allt detta med en samhällsekonomiskt effektiv lösning. Principerna och begreppen i lagen återkom sedan i FN:s funktionsrättskonvention och förstärktes därmed ytterligare. Sverige ratificerade Funktionsrättskonventionen 2009 och konventionen medger inte lagändringar som på något sätt försvagar redan lagstadgade rättigheter för personer med funktionsnedsättningar. ”Den förändrade tillämpningen vi har sett av LSS innebär ett kliv 40 år tillbaka i tiden, till en tid där personer med funktionsnedsättning saknade självbestämmande. Då var det tjänstemän eller vårdpersonal som definierade livet”, säger Pelle Kölhed. ”Frågan är vad regeringen vill med sin översyn. Vill de att Sverige ska fortsätta att vara framåtblickande och följa funktionsrättskonventionen? Då måste intentionerna med LSS-lagen återupprättas och därmed rätten för enskilda individer att själva bestämma över sina liv och sin vardag.” ■

FAKTA Handikappförbunden är en samarbetsorganisation för 39 funktionshinderförbund som tillsammans representerar ca 400 000 människor. Dess mål är ett samhälle för alla och vårt intressepolitiska arbete grundar sig på mänskliga rättigheter. Handikappförbunden blir Funktionsrätt Sverige i maj 2017. DHB DIALOG l NR 1 2017


KULTURFESTIVAL 2017 SVERIGES TUR ATT ANORDNA PCN-FESTIVAL

Pro Communicare Nordica (PCN) anordnar vartannat år en kulturfestival för teckenspråkiga ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning. De nordiska länderna turas om att hålla i kulturfestivalen och i år är det Sveriges tur att anordna, efter Norge som höll i taktpinnen för två år sedan. Mo Gård står för värdskapet och har ett femdagarsprogram iordningsställt mellan tisdagen den 29 augusti och lördagen den 2 september. Temat för årets kulturfestival är Vildmark och äventyr. Deltagarna kommer att hålla till på campingen First camp i Krokek nära Kolmården. Det är helpension och priset är 4 000 kronor för 4 dygn i delad stuga. För den som vill ha enkelrum kostar det 200 kronor extra/natt. Sista dag för anmälan är den 15 april 2017. För mer information och anmälan, se http://www.mogard.se/inbjudan-till-kulturfestival/

PROGRAM

TISDAG 29 AUGUSTI ❚ 12.00–17.00 Ankomst Kolmården. Läs mer om boendet på: www.firstcamp.se. ❚ 18.00 Middag och gemensam samling ONSDAG 30 AUGUSTI ❚ Aktiviteter på Mo Gård, Doverstorp ❚ Mo Gård 70 års jubileum ❚ Fest! TORSDAG 31 AUGUSTI ❚ Shopping i Norrköping ❚ Bad i Kolmårdsviken ❚ Blandat utbud av aktiviteter och utflykter på plats runt om i Kolmården. ❚ Kvällsaktivitet: Disco FREDAG 1 SEPTEMBER ❚ Besök på Kolmårdens djurpark ❚ Delfinshow ❚ Kvällsaktivitet: Avslutningsfest, middag och dans LÖRDAG 2 SEPTEMBER ❚ Avresa efter frukost

PCN är ett nordiskt nätverk för yrkesverksamma som arbetar med erbjudanden för funktionshindrade döva och dövblinda. Läs mer på http://pcnnet.org/

7


VI TAR DEL I SORGEN Julia blev 20 år. Genom bland annat Aftonbladet, Sveriges Television och Nerikes Allehanda har vi nåtts av den tragiska nyheten att Julia hittades livlös i badkaret på det elevhem hon bodde på i Örebro. Dödsorsaken ska ha varit ett hårt slag mot tinningen med hjärnblödning som följd. Polisen har inte hittat något som tyder på brott utan det verkar vara en olycka. Såväl Julias mamma som Örebro kommun har anmält händelsen till IVO, Inspektionen för vård och omsorg. Polisen har också upprättat en anmälan om vållande till annans död för att utreda eventuella fel som kan ha begåtts. Enligt uppgift skulle personalen hålla ständig uppsikt över Julia, men Aftonbladet uppger att det hann gå 20 minuter innan personalen hittade henne. Det finns inga ord som kan beskriva smärtan hos en förälder som mist sitt barn, än mindre några ord som kan skänka tröst. Ändå vill vi som förening inte hålla tyst. I denna svåra stund sänder vi vår omtanke till Julias nära och kära. Vårt varmaste deltagande i sorgen, Styrelsen för DHB Flex

8

DHB DIALOG l NR 1 2017


Liz Adams Lyngbäck Foto: Clemént Morin.

Föräldrar blir till genom hur de ”läser” sina barn text LIZ ADAMS LYNGBÄCK

9


m o n e g l l i t r i l b r a r d l n r a Förä b a n i s ” r e s ä l ” e d hur Den här studien utforskar ”föräldrandet” av barn med cochleaimplantat och hur hörande föräldrar som individer och i grupper erfar en ny värld. Jag har undersökt deras vardag och situationer där de möter hur andra använder sinnen på ett sätt de inte har kommit i kontakt med tidigare. Jag

visar hur föräldrar i situationer av sensorisk olikhet skapar mening kring språk, teknologi, dövhet,

funktionsnedsättning och aktivism, skriver Liz Adams Lyngbäck som disputerat med avhandlingen Experiences, networks and uncertainty: Parenting a child who uses a cochlear implant.

Barnet och barnets kroppar visar olika vägar men det finns redan upptrampade spår från andra som har gått före.

Avhandlingen Experiences, networks and uncertainty: Parenting a child who uses a cochlear implant (Sv. Erfarenhet, nätverk och ovisshet: Att vara förälder till ett barn som använder ett cochleaimplantat) handlar om erfarenheter hos föräldrar till döva barn som får ett cochleaimplantat och hur deras vardag gestaltar sig. Mellan 2012 och 2016 har jag arbetat med ett projekt om föräldrars upplevelser av en medicinsk-teknologisk artefakt, cochleaimplantat, och sociala och kulturella föreställningar om dövhet och hörselnedsättning. Mitt teoretiska perspektiv utgörs av critical disability studies med ett kritiskt feministiskt fokus på ableism, diskriminering och förtryck på grund av funktions-

nedsättning/funktionsvariation. Fenomenologiska/hermeneutiska, etnografiska och netnografiska1 metoder används för att studera hur föräldrars livsvärld är förkroppsligad i deras förstapersons-perspektiv men också hur livsvärlden delas med andra personer som föräldrarna och barnet kommer i kontakt med och påverkas av. Erfarenheterna av föräldrar i Sverige och USA och deras nätverk studeras utifrån vad som kallas sensorisk olikhet mellan människor. Ett viktigt fynd i det övergripande tolkningsarbetet av olika typer av empiriskt material är att vissa föräldrar tycks utveckla vad jag kallar dis/ability literacy som är en social litteracitet, dvs. en social kunnighet som innefattar både

1 Netnografi är en undersökningsmetod som innebär att utifrån en etnografisk ansats studera människors attityder och beteenden online genom att analysera interaktion och kommunikation via exempelvis sociala medier på internet, och hur denna påverkar och påverkas av det dagliga livet utanför Internet. 2 Litteracitet, från engelskans literacy, betyder läs- och skrivkunnighet.

10

medvetenhet och förmåga att förstå barnet och andra som är likt barnet. Detta görs genom att interagera med och inta olika perspektiv hos individer och grupper som har ingående kännedom om det samspel mellan språk, sinnen, funktion, funktionshinder och teknologi som aktualiseras för föräldrarna till döva barn och barn med hörselnedsättning. Studien undersöker hur föräldrar blir till genom att ’läsa’ sina barn. När föräldrar möter en sensorisk olikhet i förhållande till sina barn, kan de utveckla en sådan social litteracitet2. Vad som kan försvåra den utvecklingen lyfts fram i beskrivningar av ett spänningsfält som innefattar olika mer eller mindre uttalade förslag som föräldrar möter om användning av olika talade och tecknade språk och användning av kombinationer av språkmodaliteter. En sammanfattande tolkning görs

för att bidra till kunskap om föräldraprocesser som sträcker sig över både barnets och förälderns livslopp. Utifrån personers förmåga till dis/ability literacy diskuteras hur anammandet av ovisshet blir en del av hur man håller öppet möjligheten att möta och erkänna andra vuxna och det egna barnet i framtiden. Föräldrars handlingar är i centrum för frågor som rör döva och hörselskadade barns språkinlärning, sociala möten, utbildning och delaktighet. Självklara svar rörande dessa ämnen fortsätter att ifrågasättas i teknologiska vinningars spår. Den här studien utforskar ”föräldrandet” av barn med cochleaimplantat och hur hörande föräldrar som individer och i grupper erfar en ny värld. Jag har undersökt deras vardag och situationer där de möter hur andra använder sinnen på ett sätt de inte har kommit i kontakt med tidigare. Jag visar hur föräldrar i situationer av sensorisk olikhet skapar mening kring språk, teknologi, dövhet, funktionsnedsättning och aktivism. Exemplen på hur föräldrar möts av dilemman, som har sitt ursprung i cochleaimplantationspraktiker, är i fokus när de ständigt funderar på möjligheter i deras barns framtid. Hur föräldrar handskas med denna ovisshet och överskrider en konfliktfylld stämning diskuteras i termer av ”social literacy” baserat på exemplen av levd erfarenhet av funktionsnedsättningar i familjesammanhang. ■ DHB DIALOG l NR 1 2017


text LIZ ADAMS LYNGBÄCK intervjuad av MATS LINDBLOM

Liz Adams Lyngbäck Foto: Clemént Morin.

n

”Vi behöver andra för att skapa mening”

Liz Adams Lyngbäck doktorerade i slutet av 2016. Hon har en kandidatexamen från University of Kentucky, Folkhögskollärarexamen från Linköpings universitet och en mastersexamen från Stockholms universitet. Hennes forskning rör språk och kultur, samhällsvetenskaplig hälsoforskning, critical disability studies, dövstudier och social rättvisa i bildnings- och utbildningssammanhang.

Vad har du forskat om i din avhandling? Jag har studerat upplevelser av att möta annorlundahet brukar jag säga. I det här fallet valde jag föräldrar som har barn som inte använder sinnen, hörsel och syn mest, som ett av många exempel då föräldrar och barn har olika identiteter i något avseende. Andra exempel är adoption, diagnoser, funktionsnedsättningar och hudfärg. Varför valde du det ämnet? Under 2003-2004 kom min familj i kontakt med andra familjer som ville lära sig teckna

för att kommunicera med sina barn. Redan på BB fick vi veta att om vi tecknade med vår son som har Downs syndrom så skulle vi kunna kommunicera mycket tidigare med honom för att hans tal skulle blir försenat och möjligtvis svårt för oss och omgivningen att förstå även i vuxen ålder. Jag minns att vi undrade hur vi skulle förhålla oss till svenska och engelska när vi skulle använda tecken. Vi tog kontakt med Irene Johansson som hade forskat om Downs syndrom, kommunikation och inlärnings- och utvecklingsprocesser. Det var ett lugnande och

konkret besked; att använda de tecken från svenskt teckenspråk, men göra som vi brukar med vår dotter som var tre år äldre, dvs. pappa pratar svenska och mamma pratar engelska. Genom mina studier i andra språks inlärningspsykologi, antropologi och folkhögskolepedagogik hade jag länge läst om olika sätt att lära sig saker som vuxen: språk, att leva i en ny kultur, att bekämpa fördomar som vi alla har, att komma över alla slags hinder. Ett återkommande sätt är just livserfarenheter med olikheter där vi får kontakt med människor som har väldigt skilda

livsvillkor. Det framstår som ett stort problem i vår nutid, att förstå andra, så jag tänkte att det mest lämpade för att lyckas lära sig från sådana möten skulle vara i relationer där vi har en hög nivå av intimitet, ansvar och moralisk plikt. Därför blev det fokus på upplevelser som människor har i samband med att de blir föräldrar och lär sig genom eller på grund ut av ett barn. Fanns det någon lucka i forskningen på området som du tycker behöver belysas? Samhällsvetenskaplig hälsoforskning och forskning om  11


 funktionsskillnader/-nedsättningar i stort är inte där de stora ekonomiska satsningarna görs i akademin men de är absolut nödvändiga för att förstå hur nya teknologier upplevs i vardagen och ändrar våra praktiker och våra föreställningar och vad det betyder att vara människa. Jag brukar skoja att det finns ”hard science” och ”really hard science” men båda delar är beroende av hur människor tolkar kunskap och sen vad de gör med det de vet eller åtminstone tror sig veta. Vilka forskarfrågor ställde du? När jag tar mig an nya projekt vill jag alltid börja i kroppen eller förkroppsligande. Hur upplevs en situation eller ett sinnesintryck, antingen inifrån kroppen eller utifrån? Mina frågor handlar därför om första personsperspektiv om vardagshändelser. Vi kallar det ofta för ”vardagsforskning”. Hur genomförde du din studie? Det började med deltagande observation. Jag valde sen att jobba med djupintervjuer. Eftersom sociala medier fick en stor

betydelse för många deltagare ville jag fortsätta med metoder som kallas netnografiska. Det är som deltagande observation och etnografiska metoder som äger rum på nätet. Vilka resultat kan du visa på i din studie? Det viktigaste resultatet är att många föräldrar beskriver en intensifierad utvecklingsprocess eller transformation där många olika faktorer spelar in. Eftersom jag har haft fokus på föräldrars egna ”blivande”-processer har jag använt teorier som utgår ifrån hur de orienterar sig där barnets kropp och sinnen visar olika vägar. Vad är intressant med dessa resultat? Jag tycker att det mest intressanta är hur föräldrar har flera idéer om tillhörighet och identitet när de lever sina liv med sina barn. När föräldrar beskriver erfarenheter av att möta och lära känna vuxna som liknar deras barn i framtiden, förstår jag det som ett av många sätt där personer söker sig till si-

tuationer där de handskas med ovisshet vad gäller framtida relationer med barnet. Utifrån ditt resultat, vad ser du för behov av ytterligare forskning på området? Eftersom samhället ständigt förändras behövs liknande studier hela tiden. Just nu jobbar jag med ett projekt som problematiserar hur flerspråkighet eller att ha ett annat modersmål allt oftare jämställs med att ha ett funktionshinder. Vilka resultat ser du som intressanta för föräldrar till barn med CI att ta till sig av? Att veta att när en människa tar del av andra föräldrars erfarenheter som hör till en grupp som de liknar förstår de väldigt mycket mer tillsammans än när man är själv. Vi behöver helt enkelt andra för att skapa mening om vad vi är med om och vi väljer olika grupper för att uppnå förståelse beroende på vad vi själva redan har varit med om i livet. Att vara medveten om att det är så vi lär oss det mesta här i livet

...HUR UPPLEVS EN SITUATION ELLER ETT SINNESINTRYCK, ANTINGEN INIFRÅN KROPPEN ELLER UTIFRÅN? MINA FRÅGOR HANDLAR DÄRFÖR OM FÖRSTA PERSONSPERSPEKTIV OM VARDAGSHÄNDELSER. VI KALLAR DET OFTA FÖR ”VARDAGSFORSKNING”...

12

blir särskilt intressant när man hör till en i ett avseende mycket liten grupp, men alla lär sig så. Skillnaden för gruppen anhöriga till döva och hörselskadade barn är att det finns många olika experter och instanser som är specialiserade inom olika specifika små delar av barnets liv. Det kan förstås som olika sorters kunskap som är i konflikt, det specifika mot det livsomfattande eller livslånga. Det har större betydelse för förståelse i den här situationen eftersom kulturen i stort inte erbjuder den sortens erkännande av deras upplevelser som anhöriga. Nu finns så många möjligheter tack vare IKT att få veta om andras erfarenheter och finna erkännande. Jag skulle vilja fortsätta undersöka varför man söker och varför man inte söker kontakt med andra i samma situationer. Det kan vara hur man har upplevt funktionsnedsättningar i sitt liv tidigare. Där är jag just nu med sådana tankar. Vi är alla privilegierade i något avseende gentemot en annan grupp. Vilka kan tänka sig stå upp för andra och våga ifrågasätta sitt sätt att ha förstått saker, ”unlearning” kallas det. Det vill jag fortsätta med. Kan vi beskriva egenskaper som dessa personer har, de som väljer att ändra sig för att kämpa för andras rättigheter. Det innebär att det påverkar deras identitet, vilka de blir. Dessa kvalitéer vill jag kalla ett slags ’literacy’ eller ’läskunnighet om en annan människas sociala möjligheter’. Om vi kan beskriva dem så kanske man kan lära sig av andra hur man gör, hur man lär sig ’läsa’ genom sina barn och genom de tankar vi har om det framtida vuxna barnet. ■ DHB DIALOG l NR 1 2017


Inbjudan till DHB:s familjeläger!

Förlängd anmälan!

Välkomna till Riksförbundet DHB:s familjeläger 2017 den 3-9 juli på Ädelfors folkhögskola utanför Vetlanda. På anläggningen bor vi i rum för 1-4 personer med egen dusch och wc, samt gemensamt kök. Det finns bra utbud av aktiviteter på anläggningen som barnen och ungdomarna kommer att få pröva på under lägerveckan. Veckan kommer att vara fylld av TAKK- eller teckenspråkskurser, intressanta föreläsningar, diskussionsgrupper och gemensamma trivselkvällar. Vi kommer också att ha en gemensam utflyktsdag. Under föreläsningarna tar ledare hand om era barn som delas in i grupper efter ålder. Olika aktiviteter, lekar, idrotter och utflykter varvas under veckan. Observera att alla aktiviteter för barnen kommer att äga rum utomhus. Barnens aktiviteter utformas med barn upp till tolv år i åtanke. Äldre syskon är välkomna att delta på föräldrarnas aktiviteter om så önskas. Vi erbjuder barnomsorg i grupp och det är viktigt att ni meddelar eventuella funktionsnedsättningar utöver dövhet, hörselskada eller språkstörning. Detta för att vi ska kunna erbjuda bästa möjliga barngrupp, boende, mat etc. Vi ser gärna att ni tar med era eventuella assistenter/ledsagare till lägret, ifall barnet har LSS-stöd.

Vi hoppas på en härlig sommarvecka med många trevliga dagar och kvällar tillsammans. Ett bra tillfälle att knyta nya kontakter med andra familjer och utbyta erfarenheter kring barnens funktionsnedsättningar mm.

Mer information och bekräftelse skickas ut i mars till de familjer som blivit antagna. En anmälningsavgift på 1.000 kronor ska betalas direkt när man fått besked att familjen antagits. Observera att anmälningsavgiften inte betalas tillbaka, oavsett orsak. Resterande del av deltagaravgiften ska vara inbetald senast den 31 maj 2017. Familjelägret genomförs under förutsättning att förbundet erhåller sökta landstingsbidrag och fondmedel till verksamheten. Därför är det särskilt viktigt att ni fyller i alla uppgifter i anmälningsformuläret med fullständigt personnummer. Anmälan sker via webbformulär som hittas via www.dhb.se.

Deltagaravgift:

2.000 kr/vuxen 1.500 kr/barn

(Maxkostnad 7.000 kr/familj)

I deltagaravgiften ingår: - Boende - Helpension (frukost/lunch/fika/middag) - Föreläsningar - Aktiviteter - Utflyktsdag

VÄLKOMNA!

Sista anmälningsdag är 9 april. Tidig anmälan garanterar inte plats då vi prioriterar familjer som inte deltagit på DHB:s familjeläger tidigare. Observera att du måste vara medlem för att kunna delta.

Frågor? Kontakta lager@dhb.se eller 019-17 08 30

13


Teckenspråksgestaltning ingen självklarhet trots tidigare succéer På senare år har det blivit något av en tradition att Melodifestivalens final teckenspråksgestaltas på SVT Play. DHB Dialog har pratat med Helena Wästborn, vars företag nu ansvarar för gestaltningen för tredje året i rad. Hon tycker det är kul, naturligtvis, men poängterar att det inte är någon självklarhet att ”Mellon” teckenspråksgestaltas. För tredje året i rad producerades Melodifestivalens teckenspråksgestaltning av WÄSTBORN Produktion. Artisterna bakom gestaltningen i år är Kristoffer Kold-Erlandsen, Amina Ouahid, Matilda Bergman, Eva Håkansson, Romel Belcher samt Helena Wästborn. Helena Wästborn, som är ägare, var peppad när DHB Dialog pratade med henne inför finalen. – Jag är mycket stolt över årets team, vi är fler än någonsin och har bakgrunder från sex olika länder, vi är unga och

14

äldre, nya och erfarna och jag ser inget annat än att det blir en succé. Helena säger att det efter alla dessa år inte är någon självklarhet att Melodifestivalen teckenspråksgestaltas. Hennes dröm är att det blir ett permanent inslag i SVT:s tablå och att även deltävlingarna gestaltas på sikt. Även om några bidrag i skrivande stund är klara för finalen så har Helena och teckenspråksartisterna än så länge inte hunnit få några direkta favoriter.

– Just nu jobbar artisterna på i lugn och ro på sin egen kammare men sista veckan då exploderar det, för då går ju hela fyra bidrag vidare från andra chansen till finalen och vi får tillgång till programledarnas manus och alla mellanakter. Helena berättar att det inte är ovanligt att manuset ändras flera gånger innan sändning och att de upptäcker nytt material när de är på plats på Friends Arena på fredagen och tar del av repetitioner och genrep. Så ibland får de även

jobba med översättning och memorering under natten till lördagen, dagen innan sändning. Men, menar Helena, det är samtidigt det som är lite av tjusningen med dessa program, man vet aldrig riktigt vad som ska hända, så man är på tå hela tiden. – Och det är det som ger våra aktörer den där närvaron vid direktsändningen, den känslan som gör att de går igenom rutan och får våra tittare att uppleva det som att de själva sitter i Friends Arena. ■

DHB DIALOG l NR 1 2017


Vad är teckenspråksgestaltning? Teckenspråksgestaltning är en mer friare form att arbeta med texten än vanlig teckenspråkstolkning. Här jobbar man inte bara med att översätta texten rakt av utan man arbetar även med att förmedla budskap, känsla, rytm, ja hela paketet. Det är inte alla gånger lätt att förstå en låts budskap eftersom låttexter många gånger är som poesi, och poesi tolkar vi ju alla olika, förklarar Helena. – Därför har vi en dialog med varandra inom teckenspråksteamet om hur man uppfattar texten och hur man skulle kunna översätta den. Om vi tolkar texten alltför olika så har vi nu de senaste åren även möjlighet att kontakta textförfattarna för att få hjälp och de brukar vara ganska snabba med att svara. Helena tror att även textförfattarna har förstått att det är en bred målgrupp man når ut till och att det därmed ligger även i deras intresse att låten förmedlas på rätt sätt. – Att vi samarbetar med låtskrivarna, tar del av genrepen och även träffar artisterna och får veta vilken känsla de går in med på scen, gör att vi i teckenspråksteamet blir extra trygga och får en närhet till produktionen. Vilket gör det lättare för oss att slappna av och ge järnet i direktsändningen och förhoppningsvis får vi genom det tittarna att känna det som om att de själva sitter i Friends Arena. ■

De teckenspråksgestaltade Melodifestivalens final, från vänster: Kristoffer Kold-Erlandsen, Amina Ouahid, Matilda Bergman, Helena Wästborn, Eva Håkansson och Romel Belcher. Foto: WÄSTBORN Produktion

CARLBORGSONS DONATIONSTIFTELSE Du som är född inom Dalarnas län samt har genomgått dövskola/specialskola för döva/hörselskadade är behörig att ansöka om bidrag från Carlsborgsons donationsstiftelse. Medel kan sökas till t ex bildandet av eget hem, bosättning samt till inköp av redskap, inventarier och material för bedrivande av yrke eller annan sysselsättning. Bidrag kan även sökas till yrkesutbildning, vidareutbildning och kurser. Ansökningsblankett och information finns på www.Itdalarna.se (flik Övrigt; Stiftelser), eller kontakta Landstinget Dalarna, tfn 023-49 01 05, sven-erik.olsson@itdalarna.se. Loreen, här i Baku 2012, gick inte till final i Melodifestivalen, men alla minns när hon framförde vinnarlåten Euphoria med barn som teckenspråksgestaltade. Foto: Melodifestivalklubben.

Ansökan sändes till Landstingent Dalarna, Carlborgssons donationsstiftelse Box 712 791 29 FALUN

15


DHB förstärker förbundskansliet DHB kan nu presentera tre förstärkningar av förbundskansliet. Vi välkomnar generalsekreterare Anna Gabrielsson, kommunikatör Jonathan Johansson och ekonomiassistent/kanslist Emma Cid. Här presenterar Anna, Jonathan och Emma sig själva.

1. Hur känns det att ha börjat jobba på DHB? 2. Berätta lite om dig själv? 3. Vad gjorde du innan? 4. Vad brinner du särskilt för som du vill ta fram i ditt arbete hos DHB? 5. Vad visste du om DHB innan du sökte jobbet?

Anna Gabrielsson tillsammans med sina söner Erik och Petter.

1. Det ska bli roligt och spännande att få arbeta med DHB:s frågor. 2. Jag kommer ifrån Västerbotten från början och innan jag och min familj bosatte oss i Uppsala bodde vi över tolv år utomlands. Båda mina söner är till exempel

Teckenspråksutbildning för föräldrar, TUFF Sommarkurser • Helgkurser • Intensivkurserg Terminskurser • Lördagskurser • Distanskurser r Du hittar våra TUFF-kurser på Södertörns Folkhögskolas hemsida www.tuffkurs.nu 16

födda i Spanien. Min man har ett företag och tillsammans har vi två söner. Erik som läser rymdteknik vid Luleå Universitet och f ö varit barnledare på flera sommarläger och Petter som har en grav språkstörning och som tidigare har gått i hörselklass i flera år, men nu går på Hällsboskolan och bor på elevboende i Stockholm. 3. Har varit engagerad i intressepolitiska frågor som berör barn med funktionsnedsättningar i många år. Både som förtroendevald i olika organisationer och som anställd. Till DHB kom jag från FUB där jag i fem år arbetade som ombudsman och jurist främst med barn- och utbildningsfrågor. Innan jag började intressera mig för de här frågorna var jag anställd på ett företag i resebranschen. Under de åren var jag till största delen utlandsbaserad och arbetade

med redovisnings-, skatte- och försäkringsfrågor. 4. För mig ska DHB vara det givna valet för de som har ett barn, ett syskon, ett barnbarn, en kusin eller elev som tillhör någon av våra målgrupper. Hit ska de kunna vända sig för att få hjälp med det de söker vilket kan vara olika saker. En förälder vill kanske hitta andra föräldrar som har liknande funderingar och se förbättrade förutsättningar i samhället för sitt barn. En lärare vill ha kunskap om vilka konsekvenser funktionsnedsättningen har. Ett syskon kanske vill träffa andra syskon genom aktiviteter eller jobba på läger och en morfar vill läsa i DHB Dialog om vad som händer i landet. 5. DHB betyder för mig att det finns en organisation som tar våra barns och ungdomars svårigheter på allvar. ■ DHB DIALOG l NR 1 2017


1. Det är spännande att få utveckla mitt favoritområde i en utvecklande miljö och lära känna nya människor, parallellt med mina ekonomistudier. Ser fram emot att påbörja mina uppdrag hos DHB! 2. Jag är 25 år och bor i Örebro med min sambo, en hund och två katter. Förutom att jag brinner för ekonomi älskar jag att löpa i skogen med vår hund Rambo, det är livets bästa medicin som ger en sinnesro och mer ork till allt annat. Ofta klämmer jag in att äta god mat eller fika med vänner. Numera studerar jag ekonomi, främst redovisning och sitter

i STHK:s styrelse som kassör (en nyöppnad hundklubb för teckenspråkiga). 3. Jag arbetade med människor i alla åldrar med olika funktionshinder - alla åren jag arbetade med människor har varit mycket givande. Under tiden har jag även studerat matematik och suttit i en styrelse som kassör i en ungdomsklubb samt rest lite. Har även hunnit bo i Göteborg i två år innan jag flyttade tillbaka till Örebro, som är min hemstad. 4. För barnen och föräldrarna, att de fortsättningsvis ska få bra möjlighet till olika läger och aktiviteter så att de träffas och gör olika saker tillsammans. En gemenskap är viktig för alla. Barnen träffas, gör roliga saker tillsammans och får minnen/vänner för livet. Föräldrarna får även en bra möjlighet att diskutera om gemensamma saker. 5. DHB är ett riksförbund som styr upp läger och verksamheter för föräldrar med barn som är döva, hörselskadade eller har språkstörning. Jag har varit med på ett par läger när jag var liten och har jättebra minnen därifrån som jag ännu idag minns. Det var roliga ledare och spännande aktiviteter, jag är säker på att många barn och föräldrar som gått på läger/aktiviteter minns det i många år framöver. ■

Jonathan Johansson.

1. Det känns både skönt och nervöst! Det är min första tjänst efter studierna så det är med spänd förväntan jag tar mig an arbetsuppgifterna och arbetsplatsen. Men det känns också skönt då kansliet är fullt av professionella och vänliga arbetskamrater! 2. Jag är 28 år och kommer ursprungligen från Karlskoga. Efter studierna i Örebro så fick min sambo jobb på Migrationsverket i Flen, så där bor vi nu men har planer på att flytta tillbaka till Örebro. I övrigt är jag nog som de flesta. Gillar sport, träning och foto, så det tar upp en del av min fritid. Annars spenderar jag

Emma Cid.

Välkommen till Västanviks TUFF-kurser 2017 Varmt välkommen till den vackra teckenspråkiga världen. På en veckas intensivkurs får du ett bra avstamp för kommunikation på teckenspråk. ❚ Språkbad – optimal inlärning ❚ Tvåspråkig förskola för barnen på området ❚ Unna dig en vecka med helpension i avkopplande miljö Efter landstingets grundutbildning är du välkommen att anmäla dig till den nivå som passar dig bäst. kostnad Du har fri undervisning och logi på skolan samt fri barntillsyn. Du betalar endast för maten (f.n 890 kr). Skolan serverar frukost, lunch, middag, frukt/kaffe för- och eftermiddag. Följande tider gäller på skolan. Måndag–torsdag kl. 8.30–16.00 och fredag kl. 8.30–12.00. kurser ❚ Bas (tsp B) 13-17/2 ❚ Forts. (tsp C) 6-10/3 ❚ Forts. (tsp D) 24-28/4 ❚ Fördjupn. (tsp E/F) 15-19/5 taktilt teckenspråk 3-6/4 ❚ Bas 6-20/10 ❚ Forts. (tsp C) 13-17/11 ❚ Forts. (tsp D) 27/11-1/12 ❚ Fördjupn. (tsp E) 4-8/12 tuff sommarkurser vecka 30 teckenspråk för alla vecka 31 Winterommes väg 5 793 92 Leksand

ANMÄLAN OCH MER INFORMATION ❚ www.vastanviksfhs.se ❚ telefon 0247-641 03

min tid hemmavid och försöker lära mig själv spanska med min sambo. 3. Å ena sidan har jag studerat på Örebro Universitet innan jag fick tjänsten hos DHB, men även arbetat som truckförare. Det jobbade jag som när jag studerade så det kändes naturligt att fortsätta med det under tiden min sambo påbörjade sin karriär. Under tiden jag studerade så blev jag även invald i Utrikespolitiska Föreningens styrelse som informationsansvarig vilket gör att den tjänst jag nu har hos DHB känns som ett logiskt steg vidare. 4. I arbetet så premieras en se-

riositet inför arbetsuppgiften, så det är det jag vill lyfta; både i mitt arbete men också i hur organisationen framstår utåt. Jag vill även slå ett slag för alla de personer och familjer som utgör DHB, det är ju ändå dem och deras frågor vi arbetar för. Detta görs ju dels politiskt, men kanske framförallt för dem själva; genom DHB Dialog och sammankomster anordnade av DHB. 5. Jag visste faktiskt ingenting om DHB:s verksamhet innan. Det var när jag läste annonsen jag blev intresserad - dels av tjänsten men även av arbetet som DHB utför. ■ 17


a i n o S r e g sä text SONIA STRÖMBERG foto MATS LINDBLOM

Jag heter Sonia Strömberg och är ordförande i

DHB Flex, som företräder alla DHB:s medlemmar som har någon form av funktionsnedsättning utöver dövhet eller hörselskada. Jag ska berätta lite om vad vi har gjort och vad vi kommer att göra.

Helgen den 4-5 februari träffades styrelsen för DHB Flex i Stockholm för en intensiv arbetshelg med många intressanta diskussioner inför vårt kommande årsmöte på Nynäsgården den 31 april 2017 och det nya verksamhetsåret. Vår styrelse är ett troget gäng, men några förändringar i styrelsen är dock aktuella! Kom till årsmötet och påverka detta! Det går bra att åka pendeltåg till Nynäshamn från Stockholm. Kallelse kommer snart. På arbetshelgen var frågor om översynen av LSS-lagstiftningen och vad goda levnadsvillkor är på agendan. Se artikel om detta på sidan 4 i tidningen. En annan fråga som också känns oerhört viktig just nu är skolfrågor i stort. Vi har varit med och skrivit remissvar på SAK-utredningen (Samordning, ansvar 18

och komunikation) som lägger fram ett antal tänkta förändringar för våra barns skolgång. Dessutom är lokalfrågor för de tre SPSM-skolorna som finns i Örebro aktuella. Det är alltså Birgittaskolan, Åsbackaskolan och Ekeskolan och eventuellt samarbete med Örebro kommun som det handlar om. Vi deltar självklart i de informationsmöten som SPSM bjuder in till. Just nu har vi inga projekt som pågår, men vi jobbar intensivt med att ta fram nya projekt med målgruppen i fokus. Bland annat delvis en fortsättning på Tell-Us tillsammans med Mo Gård och ett kulturprojekt tillsammans med Tyst Teater. Det går fortfarande att läsa om vårt flaggskepp Tell-Us på hemsidan www.tellusprojektet.se. Det kan användas i fortbildningssyfte mm. Hör av er

DHB Flex styrelse jobbar vidare med det som känns viktigast just nu! Välkomna till vår förening!

till kansliet om intresse finns för mer information. I samband med Riksförbundet DHB:s årsmöte i Örebro den 25-26 mars så deltar några av oss i konferensen ”Teckenspråk i fokus” den 24 mars. Vi hoppas på intressanta föreläsningar och givande diskussioner. Hoppas att många tar chansen att delta i denna konferens. Tillgänglighet via teckenspråk är ju ytterst viktigt för våra flerfunktionsnedsatta vänner. Hösten 2014 genomförde vi en uppskattad föräldrakonferens om teckenspråkiga barn och ungdomar med neuropsykiatrisk diagnos på Ädelfors folkhögskola. Därefter har vi tyvärr tvingats ställa in ett par gånger under 2016 på grund av för få anmälda. Döva och hörselskadade med neuropsykiatrisk funktions-

nedsättning är en målgrupp som länge fått stå vid sidan om i samhället! Just nu ligger också vi lågt med planering för denna grupp. Vi behöver idéer från er föräldrar och ni är så välkomna att komma med frågor och idéer, som ni vill att vi ska jobba vidare med! Å-kul! i Örebro är en fritidsverksamhet som föreningen har stöttat sedan starten. Det är ett samarbete med bland annat Dövas förening och vänder sig till teckenspråkiga särgymnasieelever och teckenspråkiga vuxna med funktionsnedsättningar såsom kognitiva svårigheter av olika slag. Den 31 januari 2017 firade verksamheten femårsjubileum med mingel, tal, teater, lekar och smörgåstårta! Många kom och deltog; både gamla och nya deltagare, ett par politiker, representanter för kommun DHB DIALOG l NR 1 2017


och dövas förening med flera. Vi tackar särskilt för de extra pengar som vi fått från kommunen och stiftelsen De dövas väl! Ni har säkert noterat att namnet DHB Flex dyker upp i olika sammanhang, när man pratar om vår förening. DHB Flex är en flexibel förening, vi har inte en homogen målgrupp utan våra medlemmar kan ha de mest skilda kombinationer av funktionsvariationer. Det som förenar oss är hörseln och DHB, och för att sträva framåt tillsammans måste vi vara flexibla. Vill också påpeka att även föräldrar med vuxna barn är välkomna som medlemmar hos oss. Många upplever att svårigheterna ökar när barnen slutar skolan. Vi går ut med inbjudningar för olika arrangemang till alla våra medlemmar per mail, så det är bra om ni meddelar ingalill. bjorkstrand@dhb.se vad ni har för mailadress så att vi kan hålla registret uppdaterat. Vi hörs och syns hoppas jag! ■

Femårsjubileum på Å-kul som DHB Flex stöttat sedan starten.

19


DHB NORRA

DHB i Norrland – ”Språka på teckenspråk” text och foto ERIKA TEGSTRÖM

Idén till våra familjeträffar ”Språka på teckenspråk” kom ur ett högst personligt behov av att synliggöra teckenspråket inom min egen familj, framförallt till vår hörande dotter. Vi behövde ett barnvänligt sätt att visa henne och andra syskon till barn med olika hörselvariationer etc. att teckenspråk är som vilket språk som helst.

20

DHB DIALOG l NR 1 2017


Familjeträffarna är två timmar var tredje vecka och kommer hålla på maj ut vårterminen 2017.

Sonen har ju aldrig känt till något annat än vår kombination av teckenspråk och talat språk men det är givetvis bra även för honom att få träffa även andra familjer där teckenspråket finns med i bilden. DHB i Norrland nappade på min idé och hittills har fem stycken träffar genomförts. Upplägget är väldigt enkelt; genom ett samarbete med Medelpads dövförening (MDF) har vi centralt i Sundsvall tillgång till ett konferensrum, springvänliga korridorer och ett kök. DHB i Norrland bjuder på kaffe/te/saft och de som kommer tar med sig något att fika, om de så vill. Vi träffas i cirka två timmar var tredje vecka och kommer hålla på maj ut vårterminen 2017. Vi brukar se till att det finns lite pysselmaterial,

några böcker och enkla spel till varje tillfälle ifall barnen behöver ha stöd i att komma igång med leken eller bara vill sitta för sig själva en stund. Vi har inte satt något krav på att man ska vara medlem i vare sig DHB eller MDF för att få komma på våra träffar utan vi vill istället prioritera att försöka nå fram till alla familjer som på något sätt använder teckenspråk i sin kommunikation med barnen; allt från fullt teckenspråk till tecken som stöd till talet är välkommet. Vi kan inte tvinga någon att teckna men däremot ser vi gärna att man försöker använda sina kunskaper och tecknar så mycket som möjligt. Vi behöver verkligen träna de allra flesta av oss och här kan vi hjälpa varandra och stötta varandra i använd-

ningen av språket. Ganska ofta har vi turen att någon eller några vuxna från dövföreningen är med och då blir det genast en annan nivå på språket, då måste vi ju teckna med dessa för att kunna kommunicera! Röster från familjeträffen 2017-02-26: ”Det är roligt att komma hit och träna på att teckna. Det är också viktigt för identifikationen att vårt barn får träffa andra barn med teckenspråk samt att syskonen till barnen med hörselvariation kan få träffas.” ”Att komma hit och teckna med andra föräldrar känns viktigt. Om man bara tecknar hemma är det inte samma sak, man får inte samma utveckling.”

”Vår dotter är hörande men lever i en döv vuxenvärld och det är bra för henne att träffa andra barn som också använder teckenspråk.” ”Jag vill vara här för att jag vill vara ett stöd för den teckenspråkiga utvecklingen hos barn och föräldrar. Jag tycker det är viktigt att barnen får se och lära känna starka, döva förebilder.” Planen för 2017 är att fortsätta med dessa familjeträffar och även att sprida dem till åtminstone en annan ort. På sikt hoppas vi att ”Språka på teckenspråk” finns på många orter och att vi genom lokala händelser kan visa våra medlemsfamiljer att det verkligen händer saker inom DHB i Norrland! ■ 21


DHB ÖSTRA

UNGDOMSHELG

Teckenspråkshelg för pappor

Romeo & Julia och Mio, min Mio på Stadsteatern

DHB ÖSTRA HAR åter igen arrangerat en teckenspråkskurs tillsammans med TUFF (Teckenspråksutbildning För Föräldrar) på en kursgård i Stockholms skärgård. Den här gången hade pappor första tjing. Tack vare två engagerade och pedagogiska lärare fick deltagarna repetera och lära sig en mängd nya begrepp. En lyckad och nyttig kurs i en härlig miljö med god mat och trevligt umgänge.

I DECEMBER GICK vi och såg en modern version av Shakespeares Romeo & Julia och nu i januari och februari har många medlemmar sett en storslagen föreställning av Astrid Lindgrens Mio, min Mio. Föreställningarna var textade (man får låna en liten textbox att ha i knät). Stadsteatern hade även hörselslingor för utlåning.

22

I SLUTET AV november arrangerade DHB Östra en ungdomshelg med övernattning på Boda Borg i Oxelösund. Boda Borg är som Fångarna på Fortet, med olika banor och uppgifter som man ska lösa tillsammans. Med under helgen var två logopeder som ungdomsledare. På söndag förmiddag hade ungdomarna ett möte och diskuterade bland annat vilka aktiviteter de vill att DHB Östra ska arrangera för dem. Jätterolig helg tyckte både ungdomar och ledare.

DHB DIALOG l NR 1 2017


SKIDHELG MED TOTALSKIDSKOLA I KUNGSBERGET ALLA FAMILJER ANLÄNDE på fredagskvällen till charmiga Forsbacka Wärdshus, som vi hade helt för oss själva. Väl framme väntade middagsbuffé och sköna sängar. Efter en härlig frukostbuffé begav sig alla till Kungsbergets skidanläggning. Både lördag och söndag hade vi tre olika skidskolegrupper med Totalskidskolelärare från Friluftsfrämjandet i Sandviken. Duktiga lärare som är bra på att hantera barn som behöver extra stöd. På lördag eftermiddag när vi kom tillbaka hade Wärdshuset dukat upp Afternoon Tea för alla, med ett stort kak- och bullbord. På lördagskvällen tittade de som orkade vara uppe på Melodifestivalen på projektorduk. Söndagen bjöd på strålande väder med sol och härlig skidåkning.

SKIDHELG I LUGNA OCH VACKRA BJURSÅS I ÅR VALDE DHB Östra att pröva Bjursås Skicenter. Vi åkte i vår inhyrda buss i några timmar till en vackert belägen skidort. När vi kom fram checkade vi in i mysiga stugor utrustade med bastu och några hade även braskamin. Stugorna låg runt omkring Värdshuset Bäverhyddan där vi åt alla gemensamma måltider. Vi hade tre olika skidskolor både lördag och söndag. Bjursås erbjöd slalom i fint pistade backar och längdskidåkning på isen. En del hann även med alternativ skidåkning som pulka- och sparkåkning och bad i familjerelaxen. Deltagarna uppskattade möjligheten att lära känna och umgås med andra familjer som har barn med samma behov.

Pågående och kommande aktiviteter i DHB Östra Simskola VI FORTSÄTTER MED våra fyra simskolegrupper i Älvsjö och Bergshamra i samarbete med Vattenhuset. Simskolan är på söndagseftermiddagar i varma bassänger och med en förälder per barn med i vattnet.

Alla kan gympa VI FORTSÄTTER OCKSÅ samarbetet med Top Gymnastic med gympa i Vällingby på torsdagar.

Minifritids VI HAR TRE Minifritidsträffar i Axelsberg under våren i samarbete med Unga Hörselskadade, då hela familjen är välkommen. Vi har planerat in tre lördagar, 18 februari har vi sagoläsning med pyssel och spel, 1 april har vi påskpyssel och 6 maj har vi avslutning med kalas.

Årsmöte 18 mars på Tom Tits experimentverkstad I ÅR SKA DHB Östra ha sitt årsmöte på Tom Tits Experimentverk-

stad i Södertälje med möte och lunchbuffé. Det kommer också finnas tid för alla, stora som små, att pröva det stora utbudet av experiment och verkstäder.

Föräldrakonferens VI KOMMER I vår ha en föräldrakonferens med information och samtal kring vad man går igenom när man får ett barn med en funktionsnedsättning.

Gripsholms slott VI KOMMER HA en dagsutflykt med familjevisning på Gripsholms

slott i vår.

Lida Friluftsområde med höghöjdsbana HÄR FINNS DET olika höghöjdsbanor för olika åldrar, till och med en som även 4-åringar kan klara. Den här aktiviteten kommer i höst. Text och foto: DHB Östra

23


DHB SÖDRA

Kreativa workshops med Kollaborativet och DHB Södra Text och foto: Charlotte Elm Ravn

Sex lördagar under våren 2017 arrangerar scenkonstgruppen Kollaborativet i samarbete med DHB Södra kreativa workshops på Danscentrum och i teaterhuset Bastionen i Malmö, för att undersöka och leka med svenskt teckenspråk i spännande rum och med olika material. DESSA WORKSHOPS HAR två syften; dels att erbjuda en gemensam aktivitet för teckenspråkiga familjer och dels att samla in material till ett s.k. performativt laboratorium som gruppen ska producera i höst, som en del av det treåriga Arvsfondsprojektet ”…när vi lyser för varandra…” Det performativa laborato-

24

riet ska bli en korsning mellan utställning, föreställning och estetiskt laboratorium, med möjlighet för besökarnas egna experiment, och visas på bland annat Malmö Museer. Förhoppningen är att erbjuda en gemensam konstnärlig upplevelse för döva, hörselskadade och hörande och samtidigt skapa nyfikenhet in-

för och mer kunskap om teckenspråk och teckenspråkigas erfarenheter. Kollaborativets samarbete med unga vuxna teckenspråkiga vid folkhögskolan Mo Gård i Åkarp och specialavdelningarna på förskolan Uroxen i Lund kommer också vara en del av innehållet i det performativa laboratoriet.

DHB DIALOG l NR 1 2017


I SKRIVANDE STUND planeras nästa träff som kommer bjuda på experimenterande med USB-mikroskop, UV-ljus och webbkamera. Det går att följa Kollaborativets process fram mot det performativa laboratoriet och se bilder från lördagarna med DHB Södra på Kollaborativets blogg på www.kollaborativet.se

Tar avstamp i svenskt teckenspråk NÄR KOLLABORATIVET MÖTER

DHB:s barn och föräldrar hoppas gruppen på att sätta igång kreativa processer som tar avstamp i svenskt teckenspråk och som alstrar berättelser och uttryck av olika slag. Vid den första träffen i januari möttes ca 30 barn och deras vuxna av ett rum klätt i papper. I rummet stod tre stora pappersklädda kuber att gå in i och flytta runt på och som var belysta på olika sätt. I ett hörn

skapades skuggor av olika handformer utklippta i papper som hängde ner från taket. Det låg också pennor framme på det pappersklädda golvet. Deltagarna leddes in och runt i rummet tillsammans hållandes i en lång pappersremsa och släpptes sedan fria att utforska på eget bevåg. Efter en fikapaus delades gruppen upp på fyra stationer för att presenteras för några olika sätt att leka vidare

med papper på; berätta och rita sagor, skapa bilder och mönster genom att pricka hål i en av kubernas pappväggar med en nål, göra handskuggor och bygga

former inspirerade av handformer. Timmarna gick snabbt och fylldes av samtal och skratt, stora rörelser och små fokuserade göranden.

Teckenspråks- och dövblindtolkutbildning - Yrkesutbildning som leder till jobb

Teckenspråkskurs

- För hörande och hörselskadade

Allmän kurs på teckenspråk

- Komplettera luckor från grund- och gymnasieskolan www.fellingsbro.fhsk.se/kurser

25


DHB VÄSTRA

JUL PÅ LISEBERG Jag, min man och vår dotter satte oss vid lunchtid den 10 december i bilen för att åka mot Göteborg och Liseberg för en helg med härliga DHB:are. VI TRÄFFADES klockan 15 i receptionen på Gothia Towers Hotell där ledarna Lisette och Kristina tog emot oss alla. Det var både nya och gamla ansikten som dök upp. Vi var ca 100 personer som

hade anmält oss och var med. Efter att man checkat in och fått rummet så åkte vi upp till rummet som var på 14:e våningen i torn 3. Utsikten från rummet vi hade var kanonfin med Liseberg

och alla ljusen. När väskorna var lämnade på rummet så gick vi in på ”Jul på Liseberg”. Det var mycket folk som liksom vi gick och strosade runt och kollade i bodar med försäljning av diverse

olika saker. Alla dessa ljus som man bara kunde bli ståendes och kolla på, fantastiskt. Jag hade önskat mig lite snö på marken, men men…, man kan inte få allt. Tycker för egen del att december ska ha lite snö på marken! Det blev lite spel på hjulen som gav några vinster, chokladkartong och två gosedjur. Klockan 19.50 samlades vi på Stjärnornas krog inne på Liseberg för att äta julbord tillsammans. Det smakade gott och var ett bra julbord med trevligt sällskap. När vi var mätta och belåtna så gick vi tillbaka till hotellet och fick en skön sömn. På söndagen var det besök på Universeum, men då hade min familj åkt hem. Tack alla som var med för en trevlig helg! Text: Helen, Jan-Eric och Frida Josefsson från Trädet Foto: Grethe Håkansson

26

DHB DIALOG l NR 1 2017


Vinterdag i Ulricehamn Den femte februari var det åter dags för den väldigt populära vinterdagen i Ulricehamn. Vi var ett sextiotal personer som slöt upp för att tillbringa en dag i backen eller mingla vid grillen. DET VAR GRILLMÄSTARNA Helena och Lisette som skötte om grillningen med lite

hjälp av andra medlemmar i föreningen. Skidskola anordnades för åkare som anmält sitt intresse. Och det var riktig kämpaglöd bland deltagarna i lilla backen. När den timman var till ända började vi nog alla att känna oss riktigt hungriga. Det smakar givetvis alltid extra bra när man är ute. Det serverades både hamburgare och korv med dricka. Efter en stunds paus gav sig många åter ut i backen för några fler åk innan det avslutades på eftermiddagen. Vi tackar för en väl genomförd dag i trevligt sällskap. Text: Malin Ahlberg Foto: Johanna Ljunggren

Målgruppsträff med familjer som använder hörseltekniska hjälpmedel

VI STARTADE DENNA söndag med

att samlas i matsalen på Kristinebergsskolan. Barnen blev indelade i grupper för att göra en tårta per grupp som sedan skulle bedömas och vi skulle utse en vinnare. Detta gjorde barnen

medan vi föräldrar förberedde för varmrätten, tacobuffé. Efter att vi ätit tacos så fick papporna rösta och utse den tårta som enligt dem var godast och sedan var det dags för oss andra att få provsmaka. Samtliga tårtor var väldigt goda. När vi ätit upp tårtan så var det dags att åka mot go-cartbanan. Vi blev indelade i två grupper, en för laserdome och en för go-cart, sedan bytte vi. En fantastiskt rolig dag i sin helhet tyckte vad jag förstår samtliga medverkande. Text: Helena Persson med familj Foto: Maria Forslund

TECKENKURS FÖR MAMMOR OCH ANHÖRIGA I slutet av november samlades ett tjugotal mammor och andra anhöriga för teckenspråkskurs på Kungälvs folkhögskola. Vi blev som vanligt indelade i olika grupper och hade olika lärare under de två dagarna. Som vanligt lärde vi oss mycket. DET SOM DENNA gång var ovanligt var lördagskvällen. Den blev väldigt lyckad då den inleddes med en jättegod middag med himmelsk efterrätt och allt avnjöts på fint uppdukade bord med trevlig stämning. Vi kände oss verkligen bra omhändertagna av köket denna gång. Efteråt hade vi en trevlig stund tillsammans med en musikquiz som finns på Spotify och heter Tävling Finsk

Musikquiz. Sök upp den och kör den på jobbet eller med vänner. Det är finska musiker som göra helt galna covers på kända låtar. Tack helgens ledare, Helena Persson och Jenny Mäkiperä, för att ni ordnat så bra och att vi hade så kul. Vi ses alla på nästa mamma-helg! Text: Maria Berntsson Foto: Jenny Mäkiperä 27


DHB VÄSTRA

DHB VÄSTRA I BRANÄS 26-29 JANUARI Branäs skidort blev en rolig bekantskap för oss som åkte dit med DHB Västra. VI VAR 38 personer på deltagarlis-

tan. Ett par familjer tog egen bil, en familj var redan på plats, vi övriga reste i buss tillsammans. Det var förväntansfulla, sömndruckna deltagare som hejade på varandra under tidiga morgontimmar på torsdagen. Framåt lunchen i Grums (10.30!) hade vi piggnat till och började samtala lite. Efter ankomst och inkvartering i stora lägenheter med utsikt emot backarna, kunde vi testa skidorna lite innan vi sågs för en informationsstund. Skidskola var 28

bokad två dagar och barn, men även vuxna kämpade på fint i backarna. Vi hade bokat tolk till skidskolan. Vädret de här dagarna var lite molnigt och snön yrde, men mängden snö i backarna och i spåren var bra! Fredagsmyset på fredagen inkluderade frågesport där laget The Girls vann genom utslagsfrågan Vad heter snömonstret i Frost? Förutseende hade aktivitetsansvariga i DHB Västra bokat in ett konferensrum där vi kunde ses allihop på kvällarna. Lördagens eftermiddag bjöd

på tävling på en self-timerbana, och efter det korvgrillning. På kvällen åt vi middag tillsammans i Branäs Ski Lodge restaurant. Gott och trevligt! Söndagen var det städning och packning, och skidåkning för några med. Min familj konstaterar att trots allt roligt, var det inget som slog pulkaåkningen som barnen företog sig på kvällarna. Det var det absolut roligaste! Vi återkommer gärna. Text: Jenny Kozma Foto: Donald Andersson DHB DIALOG l NR 1 2017


61 Örebro 019122146*

120 ord från det svenska teckenspråket

m teckentörning hos

Lätta tecken

rbete mellan ckholm och och språk-

Beställningar görs till kansliet@dhb.se eller via http://www.dhb.se/material

Lätta tecken

ecken från se olika , dryck, as ett antal tecken” a och lätta nspråk övföreningen

Beställ böcker, informationsmaterial och rapporter från DHB! P rodukter

120 ord från det svenska teckenspråket

Lätta tecken DVD med 120 filmade tecken från det svenska teckenspråket. Här kan du se olika tecken för djur, färger, familjen, tid, mat, dryck, känslor, sport och skola. Filmen har inte ljudspår. Pris: 50 kr + frakt

Därför går jag inte till skolan Tre elever på Riksgymnasiet för döva och hörselskadade berättar om skolk. Tryckt: 30 kr + frakt

Språkstörning hos barn och unga i skolåldern Informationsskrift som i första hand vänder sig till föräldrar och andra närstående. Anna-Karin Arnald leg. logoped ger svar på de vanligaste frågorna om barn med språkstörning under skoltiden. Skriften tar upp innebörd och konsekvenser i skolan och ger tips på vad man som förälder och personal i skolan kan göra för att underlätta för barnet. Pris: 30 kr + frakt

Vi är en grupp fast två ändå

– möjligheter i vardagen

Ett livsperspektiv - möjligheter i vardagen Filmen ”Ett livsperspektiv” handlar om livet för barn, unga och vuxna som är döva, har en hörselnedsättning eller en språkstörning.

Gratis DVD med tillhörande Maria Norberg Gabriella Yström Elinor Brunnberg

Vi är en grupp fast två ändå Sammanfattning av fältstudien som genomförts vid Riksgymnasiet för döva och hörselskadade. Tryckt: 50 kr + frakt

En undersökning om hur döva och hörselskadade barn och ungdomar med flerfunktionshinder och deras familjer upplever språksituationen i ett livsperspektiv. Pris: 50 kr + frakt

Ibland låtsas jag att jag förstår (rev. 2014) Bok samt ljudbok i DAISY-format om elever med språkstörning, som uppdaterats 2014. Boken vänder sig till föräldrar, pedagoger och andra som möter barn med språkstörning och ger kunskap om hjälpmedel och om de särskilda svårigheter som eleverna har. Boken innehåller också tankar och råd om bemötande av barn med språkstörning. Pris: 150 kr + frakt

Ett livsperspektiv 1

Om döva och hörselskadade elevers erfarenheter av Riksgymnasiet

Flerhandikappades kommunikation i ett livsperspektiv

broschyr beställs via http:// www.dhb.se/?id=2750

Språkstörning i kombination med flerspråkighet Även denna informationsskrift vänder sig till föräldrar och andra närstående i första hand. Eva Kristina Salameh leg logoped ger svar på de vanligaste frågorna om flerspråkiga barn med språkstörning. Skriften tar bland annat upp flerspråkig språkutveckling, språkstörning i kombination med flerspråkighet, utredning och bedömning, intervention och föräldrarnas roll. Denna informationsskrift finns även på arabiska. Pris: 30 kr + frakt

Döv med utvecklingsstörning – Möjligheter i ett livsperspektiv Gratis skrift som kortfattat och lättillgängligt informerar och belyser situationen för individer med hörselnedsättning/dövhet i kombination med utvecklingsstörning. Skriften riktar sig i första hand till personer som inte tidigare kommit i kontakt med målgruppen i fråga.

29


EIJE:S BIL AB

VI STÖDJER

HB:s VERKSAMHET DHB:s VERKSAMHET Edgrensgatan 9, 662 27 Åmål

Hörservice Pontus Egerö AB

tik

www.hörservice.se • 08-777 29 50

kents Misa AB bilplåt Ab www.misa.se

plåt-Teckenbro och lackskador AB aukt. för chrysler och Jeep www.teckenbro.com, info@teckenbro.com Ulvsundavägen 106, 168 67 Bromma Telefon 08-26 67 15, Telefax 08-704 26 86

Ord AF

Astrid Frylmark AB

www.spraklek.se • www.ordaf.se

Jag har give-aways och trycksaker i egen shop!

Mina annonser går ut i både tryck, mail och sms!

Boken vänder sig till föräldrar som har ett barn med hörselnedsättning eller dövhet och till deras anhöriga. Den vänder sig också till dig som vill veta lite mer om svenskt teckenspråk. Boken innehåller cirka 2000 tecken med små berättelser. Den kan beställas på: http://www.litenupplaga.se/868

Nu har Leffe börjat skolan Del 2 är en fortsättning på ”Barnets första tecken de första åren”. Boken innehåller cirka 350 tecken med små berättelser, samt berättelsen om ”Mina egna erfarenheter som elev med hörselnedsättning i den vanliga grundskolan”. Den kan beställas på: http://www.litenupplaga.se/1280

FINNS ÄVEN I BOKHANDELN

Jag fick tusen intresserade kunder till min monter!

son

Bo Carlssons minnesgåvofond

bl a

äning

telia.com

Barnets första tecken de första åren

0660-29 99 00 • www.agrenshuset.se

ANSLAGS TAVLAN

R FÖR ELEVER MED HÖRSELNEDSÄTTNING

Inom Riksförbundet DHB finns en gåvofond - Bo Carlssons minnesgåvofond. Fondens medel ska användas för att främja barn och ungdomar som är döva, hörselskadade eller har en språkstörning. Bo Carlsson satte alltid DHB i första rummet och såg till att alla kände sig delaktiga i DHB:s arbete. Han ville att alla målgrupper skulle känna sig hemma och han var mer insatt i gruppernas behov än någon annan. Det fanns inga oviktiga frågor för Bo och han hade en alldeles särskild förmåga att visa på betydelsen av samarbete med andra organisationer. Vill du skänka pengar till fonden sätter du in en summa på DHB:s postgiro 37 04 84-8 eller bankgiro 485-8999, och märker talongen ”Bo Carlssons minnesgåvofond”. Har du frågor om fonden får du gärna ringa eller maila DHB:s kansli, 019-17 08 30 eller kansliet@dhb.se

skaper, 60 procent av hörtekniken fungerar inte som den ska mmunal hörselpedagog. Det visar en studie av hörteknik pedagogiska skolmyndigheten och Hörselhabiliteringen på a studiesituationen för elever med hörselnedsättning.

. Hörtekas behov dkvalitén. ljudmiljö, Special-

Håll dig uppdaterad

tsföreningarna skickas ut per e-post via vårt medlemsregister. Mycket av informationen från såväl riksförbundet som från distrik i medlemsregistret är giltig. Det kan du göra på ”Min sida” på adresse är en viktigllera person när det gällern att att e-post att kontro marmycket ber därför alla medlem Vi– Hörselpedagogen förmedlawww.dh tilledlem. lärareDu ochkan arbetslag om konsekvenserna ta kansliet@dhbav.se så hjälper vi dig. också kontak b.se/m http:// kunskap en elevs hörselnedsättning och hur man kan arbeta för att unk.com/dhbriks. Där lägger vi upp information om alla våra aktiviteter. aceboosäger oksida https:/ gilla vår facebo in och Ps. Gå gärna derlätta elevens delaktighet i undervisning och /www.f skolarbete,

Håkan Bergkvist. Studien omfattar situationen för 85 elever i Stockholms län, men p om hur Håkan Bergkvist bedömer att elever med hörselnedsättning i anhöver an- dra delar av landet upplever samma slags problem i skolan. FoU-rapporten ”Vad var det du inte hörde – Hörteknik och dess rarna det 30 användning i skolan” finns på www.spsm.se.

DHB DIALOG l NR 1 2017


Bra start i livet Torsdag 15 juni kl 9.00 - 17.00 Scandic Star i Sollentuna Missa inte Sveriges Dövas Riksförbunds (SDR) konferens ”Bra start i livet”! Den fokuserar på döva och hörselskadades barns språkutveckling och deras förutsättningar till en fullt stimulerande kognitiv utveckling. Konferensen vänder sig bl a till föräldrar till döva och hörselskadade barn, professionella inom döv/hörselområdet, myndigheter och organisationer.

Fyra forskare föreläser om aktuella forskningsresultat och föräldrar delar med sig av sina erfarenheter av hur stöd i språkutveckling och kommunikation ser ut idag. Här presenterar vi föreläsarna & moderatorn:

Mary Rudner Professor i Handikappvetenskap vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande på Linköpings universitet och biträdande forskningsledare för Linnécentrum HEAD för forskning om hörsel och dövhet.

Patrick Kermit Professor i handikappvetenskap vid Institutet för socialt arbete och hälsovetenskap, NTNU, Trondheim, Norge.

Ingela Holmström Filosofie doktor, forskare och biträdande universitetslektor vid Institutionen för lingvistik på Stockholms universitet.

Dagens moderator: Malin Johansson Kvitvaer Genusvetare och projektledare på RFSU Stockholm.

Liz Adams Lyngbäck Vikarierande lektor på Specialpedagogiska institutionen vid Stockholms universitet och aktuell med avhandlingen ”Experiences, networks and uncertainty: Parenting a child who uses a cochlear implant”.

Information om program och anmälan finns på sdrkongress.org BARNPASSNING FINNS!

Extra! Föreläsning av Peter C. Hauser

Söndag 18 juni kl 13.30 - 16.00, Scandic Star i Sollentuna Dr Peter C. Hauser är neuropsykolog, professor och föreståndare för Centrum för kognition och språk i Rochester, New York där hans team studerar språk och sociala faktorer som är viktiga för döva individer och deras utbildning, hälsa och välbefinnande. Han har internationellt presenterat och publicerat sitt arbete om vikten av teckenspråk. I denna föreläsning, som vänder sig till alla som är intresserade, fokuserar han på teckenspråkets betydelse för dövas kognitiva utveckling. En uppskattad föreläsare som inte får missas!

För anmälan: sdrkongress.org


POSTTIDNING B

Returadress: DHB Dialog Järntorgsgatan 8, 703 61 Örebro

DHB Dialog #1 2017  
DHB Dialog #1 2017  
Advertisement