Issuu on Google+

nr 3

❘ 2012 ❘ årgång 39

DHB Bdialog

ungdomar På sPråkresa i Vackra engLand ❚ härligt intensiv sommarlägervecka i ängelholm ❚ Vad händer med åsbackaskolan och hällsboskolan i umeå? ❚ dhB och systerorganisationer i almedalen


Hösten är snart här i full mundering, rent meteorologiskt är den antagligen redan ett faktum. Man ser typiska kännetecken som att barnens hösttermin redan är en vanesak, kalla morgnar och att ”På spåret” snart blir ett alternativ i fredagsmyset. Jag vet inte om ni brukar sitta och gissa på de kluriga och ibland kryptiska frågorna om världens alla hörn. Jag gillar kombinationen av underhållning och bildning. Men på tal om barnens hösttermin så får Kristian Luuks patenterade fras ”Vart är vi på väg?” en att tänka på annat än städer och länder.

❚ Nedsatt hörsel? ❚ Ishockeysspelare? ❚ Drömmer du om att få representera Sverige?

Vart är vi på väg?

Svarar du ja på de tre frågorna så är du den vi söker efter!!! Svenska dövidrottsförbundet söker efter hörselskadade ishockeyspelare som vill representera Sverige. Ta kontakt med SDI:s sportchef Joachim Sundström för mer information; joachim.sundstrom@dovidrott.se

Teckenspråk på Nordiska folkhögskolaN i kuNgälv ❚ Långa kurser Teckenspråkslinje 2 år - Tolklinje 2 år ❚ korTa kurser TUFF - teckenspråk för föräldrar Kommunikationskurser för vuxendöva/hörselskadade Fortbildning för tolkar, Nordiska språk Teckenspråk för personal

För vidare upplysningar kontakta Anne-MArie TernsTedT, Tel 0303-20 62 00

MATHIAS ANDERSSON VICE FÖRBUNDSoRDFÖRANDE

” Nu är jag inte lika trött efter släktkalaset ” Upptäck glädjen i att höra bättre Känner du att du ibland behöver anstränga dig för att höra? Mino är en samtalsförstärkare som hjälper dig att delta obehindrat i umgänget med dina nära och kära. Den lyfter fram orden så att du hör dem klart och tydligt även när det är mycket som händer i bakgrunden.

DHB Bdialog

20% rabatt t.o.m 31/7

❚ Ansvarig utgivare Mathias Andersson ❚ Redaktör Mats Lindblom ❚ Adress DHB Dialog, Klostergatan 15, 703 61 Örebro Tel 019-17 08 30 , Texttel 019-1968 90 ange 019122146*, dialog@dhb.se, www.dhb.se ❚ Prenumeration Riksförbundet DHB:s kansli, kansliet@dhb.se. Pris för icke medlem 300 kronor/år ❚ Annonser Ågrenshuset Produktion, Bjästa, Leif Dylicki, tel 0660-29 99 58, leif.dylicki@agrenshuset.se Agneta Nydahl, tel 0660-29 99 59, agneta.nydahl@agrenshuset.se ❚ Grafisk form Ågrenshuset Produktion, Bjästa ❚ Manusstopp nr 4 16 november 2012, Tidningen finns ute vecka 50. Senaste nytt hittar du på www.dhb.se ❚ När du flyttar, kom ihåg att meddela adressändring till Riksförbundet DHB:s kansli, kansliet@dhb.se, så medlemstidningen och övrig information når dig! ❚ Som medlem i Riksförbundet DHB får du DHB Dialog fyra gånger per år, tillgång till riksförbundets och distriktens aktiviteter, råd och stöd samt möjlighet att påverka. Du kan även teckna olycksfallsförsäkring för barnen hos Folksam. Medlemsavgiften för 2012 är 300 kronor och omfattar hela familjen. Inbetalning sker till bankgirokonto 485-8999. Uppge namn, adress, e-post, tel, barnets/barnens namn och eventuella funktionshinder i samband med betalningen. ❚ Omslag Omslag Utflykt under språkresan till England. Foto: Lena Wettrén.

Tel 031 748 37 50 bellman.se/lyssna

2.4_2012_1_advertisement_185x126mm.indd 1

Jag tillstyrker Sonia och DHB Flerhandikapp i att SPSM innan sitt beslut bemöter föräldrarnas reaktioner, samråder med intresseorganisationer och säkrar att den unika kompetensen hos Åsbackapersonalen följer med vid en eventuell flytt. Beträffande Hällsboskolan i Umeå blir jag konfunderad över statens och myndighetens tvära kast. Från beslutad avveckling 2001 till återetablering 2008, sedan utvidgning med en skola till 2009 och nu nedläggning av den samma. Än mer konfunderad blir jag över riksgymnasieutredningen som är helt på det klara med att kommunerna inte har kompetens nog för elever med grav språkstörning, och samtidigt föreslår att det är just kommunerna som ska bära huvudansvaret för dessa elever.Vart är vi på väg? Det är frågan. Svaret är inte givet och jag har all förståelse för att stat, myndigheter och kommuner har svårt att tillgodose alla då föräldrars och elevers önskemål ser olika ut. Men att önskemålen hos våra familjer ser olika ut får inte innebära att stat, myndigheter och kommuner drar åt olika håll. Det måste finnas ett gemensamt mål och en gemensam plan. För vart är vi annars på väg? ■

Tidskrift för Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn. DHB Dialog utkommer med fyra nr/år.

Mino fungerar både med och utan hörapparat och är lika enkel att använda runt matbordet som för att lyssna på radio eller TV.

2 ❘ dhb dialog nr 3 2012

Innan semestern skrev vi en debattartikel i Östersundsposten som stöd för de föräldrar som kämpar emot kommunens sparkrav som innebär en ökning av elevantalet från 15 till 25 på hörselspåret. Pappan Fredrik Wigdén har gång på gång betonat för de beslutande vad hörselspårets framgång bygger på, framförallt mindre klasser. Nu är höstterminen igång och klasserna är större. Vart är vi på väg? På annat håll fasas det över SPSM:s föreslagna beslut att flytta Åsbackaskolan till Birgitta- och Ekeskolan i Örebro, samt att lägga ned Hällsboskolan i Umeå. Beträffande Åsbacka är sviktande elevunderlag och dyra lokalhyror orsaken till förslaget. Föräldrar är med all rätt oroliga för vad som händer med kompetensen vid en flytt, hur väl anpassade lokalerna i Örebro är för målgruppen och framför allt hur barnens självkänsla påverkas av att gå i skola med döva/hörselskadade utan utvecklingsstörning. DHB Flerhandikapps ordförande Sonia Strömberg fångar problematiken då hon i ett utlåtande (se sid 12–13) beskriver variationen i hur föräldrar till barn i målgruppen väljer skolgång. En del väljer Åsbacka, andra väljer en regionskola inom SPSM och resten väljer särskolan inom hemkommunen.Vart är vi på väg?

2012-04-10 11:44:57

inneHåll 4 8

Språkresa till England ........................................................... Sommarläger – en lägerchefs betraktelser ............. Maria Berntsson: Jag har blivit grym på handalfabetet .......................... Åsbackaskolan ......................................................................... Hällsboskolan ........................................................................... Almedalen – Kultur på (o)lika villkor .......................... Arbetsmarknaden för döva och hörselskadade ................................................................. Norrlands Ungdomsförbund ...........................................

18 20

på GånG i DiStrikten DHB Flerhandikapp ............................................................... DHB Södra ................................................................................... DHB Västra ................................................................................. DHB Östra .................................................................................... Noterat ..........................................................................................

22 23 23 26 29

9 11 14 16

dhb dialog nr 3 2012 ❘ 3


Lena Wettrén och Amanda Bergström text & FOTO

Språkresan för hörselskadade ungdomar till England Pittoreskt vacker engelsk vy.

För tredje året i rad blev det en mycket lyckad språkresa, arrangerad i samarbete med Avista Språkreseförmedlarna.

Ilfracombe som ligger i Devon i sydvästra England är en mysig och fantastiskt vacker liten stad vid kusten, husen klättrar på flera branta kullar med dalar emellan. Här finns charmiga engelska radhus, en hamn, långa sandstränder och stark ebb och flod, som mest tio meter i skillnad. I staden finns bara en språkskola, Channel School of English som drivs av Country Cousins, och hit kommer ungdomar från hela Europa för att förbättra sin engelska. Skolan är liten och familjär och

har bra undervisning och bra aktiviteter och utflykter. Alla elever och medföljande ledare bor inackorderade i engelska familjer.Våra elever delar oftast familj med en eller två andra ur vår grupp. Årets DHB-deltagare, arton hörselskadade ungdomar 14–18 år, reste från Arlanda, Kastrup och Landvetter. Flera av dem har CI (cochlea-implantat), de andra har hörapparater och de flesta är helt beroende av hörselteknisk utrustning. Många använder även teckenspråk eller tecken som stöd när det behövs.

Gruppen anlände helgen före midsommar i en lugn period med väldigt få elever på skolan. Några av ungdomarna kände varandra från förra årets resa, och de flesta har även haft kontakt under våren via en facebookgrupp som vi lagt upp inför resan. Med följde också Amanda Bergström som DHB:s egen gruppledare. Undervisningen Ungdomarna från DHB bildade två egna undervisningsgrupper. Första måndagen gjorde alla ett engelsktest, både muntligt och skriftligt, så att lärarna kunde placera dem i rätt grupp. Årets lärare, Paul och Andy som undervisade i båda grupperna, talade tydlig engelska, var duktiga med eleverna, hanterade slingor bra och de var även noga med att vara vända mot klassen mm. De tyckte att våra elever var mycket duktiga, svenska ungdomar är ju oftast bra på engelska. De hade 15 lektionstimmar i veckan, oftast på förmiddagarna. De har tränat uttal, byggt upp sina ordförråd och tränat på att våga prata mer engelska. En eftermiddag gjorde gruppen två nya versioner av Romeo och Julia, en disco-version och en James Bond-version. De spelade upp dem för varandra och vi tog fina bilder. Hörselslingorna Comfort Audio försåg dem med ett Digifocus-system, med kombinerade mottagare/mikrofoner till alla elever, därmed kunde alla höra varandra under lektionerna. Några av dem använde även slingorna under sina fritidsaktiviteter. Digifocus-systemet fungerar väldigt bra både för hörapparater och CI och flera av ungdomarna har samma system i sina skolor i Sverige. Aktiviteter och utflykter Alla väljer även en aktivitet att göra på fritiden. Flera hade valt Discovering Devon med olika utflykter. Tennisen såg rolig ut, golfarna var nöjda trots lite

4 ❘ dhb dialog nr 3 2012

dhb dialog nr 3 2012 ❘ 5


kvällen och det blev ett stort kramkalas. En ledare behövs definitivt som kan stötta ungdomarna, hjälpa lärarna och finnas till hands på fritiden. De andra grupperna på skolan från andra länder har även de gruppledare med. Den franska gruppen med 50 studenter hade tre ledare! – Jag har haft en fantastisk tid här! Mycket har hänt och det är lärorikt både för mig och för barnen. Era barn är underbara tonåringar som tar hand om varandra och gör sitt bästa, de är engagerade och vill lära sig allt möjligt! Tack för att jag har fått ”låna dem”, skriver Amanda. regn och ridtjejerna var mycket nöjda. Alla aktiviteter görs tillsammans med de andra eleverna på skolan. Hela skolan åkte även på heldagsutflykter bl a till King Arthur’s Castle at Tintagel. – Vädret var fantastiskt och vi gick den branta vandringen upp till ruinen som enligt legenden ska vara King Arthur’s gamla slott. Alla var nöjda med att vi gick upp, för utsikten var fantastisk och deras kameror gick på högvarv, berättar Amanda. De åkte även till en Wild Life Park och till Exeter. Några kvällar var det karaoke vilket de flesta tyckte var roligt och vårt gäng sjöng flera sånger tillsammans. Det blev lite tävling mot spanjorerna vilket var kul. Fredrik var dock kvällens kung, han sjöng solo och alla dansade! Flera gånger ordnades även disco på hyrd club nere på High Street, med dansgolv, discolampor, bardisk mm. Jag har aldrig sett ett så fullt dansgolv med ungdomar i alla åldrar som höll igång och hade så jättekul, utan alkohol förstås. De firade midsommar i samband med skolans kvällsaktivitet som passande nog var fotboll på en stor gräsmatta och solen tittade fram någon sekund. Alla hade fått i uppgift att köpa någonting så de hade både jordgubbar, muffins, chips, tårta mm. Sedan dansade de runt den engelska versionen av midsommarstång: Rebeccas ryggsäck. De firade samtidigt Louises födelsedag och sjöng för henne, både på engelska och på svenska. På helgerna gör en del av familjerna utflykter mm med sina ungdomar. Amanda tog hand om de andra och ordnade olika helgaktiviteter som gruppen ville göra. De åkte till Woolacombe beach, Barnstaple och de spelade ”Crazy golf ” minigolf, då de slog banrekord i att spela långsamt. Amanda har även under vissa kvällar sett till att de som velat, träffats 6 ❘ dhb dialog nr 3 2012

och gjort något tillsammans. De har bl a ätit pizza och tittat på ett bra liveband som spelade på en familjepub. Härliga ungdomar – Alla på skolan tycker att den här gruppen är helt fantastisk, vilket den också är! De säger att det är bästa gruppen på hela året. De är snälla och visar hänsyn, har roligt och uppskattar aktiviteter, skrattar och skojar, busar lagom mycket och är helt enkelt väldigt goa allihop! Ni ska vara stolta, skrev Amanda i ett mail till alla föräldrar.

Det blev lite tävling mot spanjorerna vilket var kul. Fredrik var dock kvällens kung, han sjöng solo och alla dansade!

Det är även kul för dem att träffa andra hörselskadade och se hur väl de blir accepterade här, de lär sig även mycket av varandra! Några var lite oroliga för hur det ska gå att hålla kontakt med varandra när de kommit hem, de bor så utspridda i landet. Hoppas att Facebook, Skype och kanske även föräldrarna kan hjälpa dem med det! DHB:s gruppledare Amanda, som var med som DHB:s gruppledare, har gjort ett fantastiskt jobb i tre veckor. Gruppen sjöng en avskedssång för bara henne den sista karaoke-

DHB:s arrangör anslöt sista veckan Då Amanda var tvungen att åka hem de sista dagarna, åkte jag som arrangerat detta i tre år dit och avlöste henne. Det var jättekul att äntligen få se både skolan och Ilfracombe. Den lilla stan är fantastiskt vacker och mysig. Nu förstår jag vad Hanna, min dotter som nu deltagit tre år, menade första året när hon skrev att det var jättebranta backar här. De familjer och den personal jag har träffat har varit väldigt trevliga och engelskt gemytliga. Det finns en mysig artighet här som jag tycker vi borde ta efter. Skolan är över förväntan med riktigt bra lärare som pratar tydlig engelska och det jag sett hittills har varit bra och roliga lektioner. Mysig stämning, trevlig personal och nu sista veckan ganska många elever från många olika länder. Det har även varit bra att få träffa skolledningen och höra hur de resonerar kring sin verksamhet och framtiden. Jag hann delta i några trevliga utflykter och följde med till ridningen, som var på en riktigt professionell nivå. Våra elever var helt fantastiska, jättegoa ungdomar som var väldigt fina mot varandra. Såg att det verkligen behövs en medföljande ledare för vår grupp. Amanda har haft fullt upp. Men hon tycker att det är kul och kan tänka sig ett år till! Nästa års språkresa Hoppas att vi kan fortsätta med den här verksamheten i många år framöver. Avista och Channel School of English fungerar bra för DHB så vi fortsätter samarbetet. Skolan har både bra undervisning, bra aktiviteter och trevlig ledning med bra ordningsregler. Ilfracombe är också en väldigt mysig liten stad med bara en språkskola och därmed inte så många språkelever på orten. Hoppas nu att lika många är intresserade av att följa med nästa år. ■

Specialisten på hörslingor Vi projekterar, installerar och besiktigar hörslingor i hem, skola och offentlig miljö. Alla former av hörhjälpmedel för hörselskadade och döva. Ljudanläggningar för konferens och möteslokaler

Starkey Sweden AB Världsledande på hörapparater och individuella hörselskydd

www.starkey.se ❚ www.earstore.se ❚ www.soundscope.se

Hantverkarvägen 25 C, 136 44 Handen Telefon 08-777 29 50 • Texttelefon 08-777 29 25 Fax 08-777 29 25 www.pontus-egero.se • www.hörservice.se mail@pontus-egero.se

MED KOMMUNIKATION I FOKUS Mogård är en stiftelseägd non-profit verksamhet som erbjuder tjänster till personer som kommunicerar på teckenspråk eller använder alternativa kommunikationsformer och som har ytterligare funktionsnedsättning. Våra tjänster omfattar insatser inom LSS, med egna boenden på flera platser i landet, och inom SoL med bland annat HVB-hem. Vi har också en egen gymnasiesärskola, med nationellt upptagningsområde, för elever med en kombination av kommunikativa och andra funktionsnedsättningar. Vår teckenspråkiga folkhögskola, med allmän kurs, är för dig som är intresserad av vuxenutbildning. Folkhögskolan hittar du i Stockholm, Göteborg, Finspång och Åkarp.

För mer information besök: www.mogard.se eller kontakta oss på tel: 010-471 66 00 eller e-post till: info@mogard.se

dhb dialog nr 3 2012 ❘ 7


sara rangmar, dhB Västra, numera F d LägercheF text dick hansson & heLena Persson Foto

Varje sommar har DHB Riks sommarläger för sina medlemmar, sedan flertalet år tillbaka arrangerat av DHB Västra, så också under den gångna sommaren. Under vecka 28 samlades ca 200 deltagare, 6 teckenspråkslärare, 24 barnledare och 6 ledare på Klitterbyns konferensanläggning i Ängelholm.

En lägerchefs BETRAKTELSER

DHB:s SoMMARLÄGER 2012 8 ❘ dhb dialog nr 3 2012

Vid måndagens inryckning tilldelades varje deltagande familj boende i Klitterbyns små stugor, efter några byten och förflyttningar till de flestas belåtenhet. Under veckan erbjöds i vanlig ordning teckenspråks- och TSS-kurs för föräldrar och fritidsaktiviteter i barngrupp för barnen. Teckenspråkskursen är upplagd i fem nivåer, från nybörjare till hög nivå, och TSS som en egen ”nivå”. Deltagarna väljer själva vilken nivå som passar dem och under de första dagarna går det utmärkt att byta om man känner att man kallsvettas eller är uttråkad.Vi har sex förträffliga lärare som år efter år ställer upp och håller i undervisningen, en lärare har varit med i så mycket som tio år. Barnen delades in åldersvis i grupper med olika färger för de olika grupperna, i år var exempelvis de yngsta barnen (12,5 år) i barngrupp ljusblå och de äldsta (12-17 år) i barngrupp grå. I varje barngrupp finns 3-5 barnledare i åldrarna 1830 år som alla är teckenspråkiga, en del med teckenspråk som förstaspråk, en del blivande teckenspråkstolkar och liknande. Detta gör att medan föräldrarna går på kurs för att lära sig mer teckenspråk får även barnen möjlighet att kommunicera på/utveckla sitt teckenspråk. Massvis med aktiviteter Flera av barnledarna har varit med många gånger på sommarlägret, vilket är väldigt roligt och dessutom bra eftersom deras erfarenhet är mycket värdefull. På sommarens läger genomfördes en mängd

aktiviteter i barngrupperna. Alla grupper hade en utflyktsdag då de yngsta åkte iväg till Busfabriken i Helsingborg och busade och lekte, de mellanstora barnen åkte till Tosselilla sommarland och gjorde allt möjligt (men hann inte bada) och de äldsta åkte sommarrodel vilket var roligt och lite läskigt sägs det. Förutom detta målades det t-shirts, åktes kana på såpad presenning, kastades färg, spelades brännboll, fotboll och kubb, gicks på skattjakt, lektes på stranden (det var liite badväder några gånger under lägret, och många modiga badade), spelades äventyrsgolf, paddlades kanot, gicks på järnvägsmuseum, ritades, pysslades, målades, lästes sagor (jo, det kom ett riktigt troll och läste sagor för de yngsta, kan man tänka sig?), vattenkrigades och bakades tårtor som alla barn och barnledare fick äta tillsammans sista dagen. En del av tårtingredienserna hamnade dock på barn och barnledare i ett slags vaniljsås- och vispgräddekrig (de t-shirtarna luktade lagom gott när det var dags för tvätt). Tårtorna åts under en grym jongleringsföreställning som Ted Bondesson i barngrupp grå bjöd på. Lägret brukar också innehålla två föreläsningar som föräldrarna får gå på om de så önskar, och denna sommar handlade dessa om ”Omsorg utan våld”, ”Våga vara förälder och ”Håll kärleken levande”. Läs gärna vad Maria skriver om dessa i artikeln härintill. Vi hade även några gemensamma familjeaktiviteter. En kväll med tipspromenad och en DHB-dag med utflykt

till Ängelholms hembygdspark, där man kunde gå på skattjakt, äta glass, leka på lekplatsen, titta på djur och framförallt se Ballongteaterns uppsättning av ”Pettson och Findus – Rävjakten” som teckenspråkstolkades. Liksom många dagar under lägret var vädret något ostadigt över hembygdsparken under DHB-dagen, men precis när Pettson och Findus skulle äntra scenen klarnade det upp och solen lyste över föreställningen. Jag hoppas att barnen tyckte teatern var lika rolig som jag tyckte. En möjligheternas miljö Klitterbyns konferensanläggning ligger ungefär 200 meter från havet och där finns en fantastisk sandstrand. Nu tillät ju inte vädret några vidlyftiga badutflykter, men många valde att ta trevliga promenader längs stranden. Personalen på Klitterbyn var trevlig och tillmötesgående och lagade väldigt god mat, möjligen inte så barnanpassad ryktades det och så var frukosten lite klen enligt en del morgonhungriga deltagare. DHB sommarläger ger barn som är teckenspråkiga möjlighet att träffa andra barn som också är teckenspråkiga, syskon till barn med dövhet, hörselskada och språkstörning möjlighet att träffa andra syskon, föräldrar till barn med olika funktionsnedsättningar möjlighet att träffa andra föräldrar med liknade eller olika erfarenheter, problem, lösningar osv. Lärare och barnledare är teckenspråkiga och samtliga deltagare på lägret tecknar om än i olika utsträckning. Det här ger en miljö där teckenspråkiga barn kan prata med (nästan) alla, tyvärr en lite unik upplevelse för många av barnen. Eftersom vi hade ett stort läger och fyllde väldigt många av Klitterbyns stugor med våra deltagare kändes det som om vi hade en liten teckenspråkig by som vi bodde i tillsammans, mysigt. Många av familjerna som deltog på sommarens läger har varit med många eller åtminstone flera gånger, men det var också några familjer som var med för första gången. Jag hoppas att alla har fått med sig nytt teckenspråk, nya erfarenheter och nya vänner från lägret. ■ dhb dialog nr 3 2012 ❘ 9


maria Berntsson, göteBorg text heLéne okomdaL hoLmgren & dick hansson Foto

mats LindBLom text drago PrVuLoVic, maLmöBiLd aB Foto

åSBaCkaSkolan FÖreSlåS FlYtta till ÖreBro

”Jag har blivit grym på handalfabetet!”

SPSM föreslår att Åsbackskolans verksamhet flyttas till Birgittaskolans och Ekeskolans lokaler i Örebro. Anledningen är enligt myndigheten att man med det sviktande elevunderlaget inte kan erbjuda en relevant utbildningsmiljö för elevgruppen.

MARIA BERNTSSON OM EN HÄRLIGT INTENSIV SOMMARLÄGERVECKA I år var vi 112 barn och 95 vuxna som fick vara med om en intensiv vecka i Klitterbyn i Ängelholm. För min familj var det andra sommaren vi fick den stora möjligheten att få vara med på DHB:s sommarläger.

var teaterföreställningen kanon och samspelet mellan skådespelarna och teckentolkarna fungerade fint. Det är nog inte alla teckentolkar som fått frågan om de är en hustomte! Andra passade på att tura till Danmark, besöka Kullens Fyr eller Höganäs. Allt efter tycke och smak…

Under veckan fick vi så klart lära oss teckenspråk och TSS. Höjdpunkten i teckenspråksundervisningen för egen del var den traditionsenliga stadsrundturen med besök i olika affärer och fikat. Och att jag nu blivit grym på handalfabetet! Två föreläsningar gav också nya kunskaper. Först ut var Alf B Svensson, psykolog och författare. Han drog ned många skratt när han föreläste om att vi måste våga vara föräldrar.Vi fick några handfasta tips på hur man håller kärleken levande och får ett förhållande att fungera. Jag rekommenderar varmt hans bok ”Våga vara förälder”. En lättläst bok med många bilder som passar både kvinnor och män.Vi hade också förmånen att 10 ❘ dhb dialog nr 3 2012

lyssna på Elisabet Råberg, en mamma som varit med om en resa i livet med sina två söner med autism och tilläggshandikapp. Jag vill också rekommendera hennes lättlästa lärobok ”Omsorg utan våld. Konsten att möta människor med autism.” Den gav nya kunskaper om hur livet kan vara med barn med funktionsnedsättningar men också hur man kan arbeta för att finna vägar som förbättrar för den enskilda individen. Torsdagen under lägerveckan var DHB-dag. Då var barnledarna lediga och alla familjer fick åka på utflykt. Många valde att mellan regnskurarna titta på teaterföreställningen Rävjakten med Pettson & Findus. För de mindre barnen

Gamla och nya kontakter Lägerveckan är självklart rätt tillfälle att upprätthålla gamla kontakter från förra lägret men också att lära känna fler trevliga DHB-medlemmar. Själv har jag lovat en annan mamma som var med att vi ska ses på DHB Västras mammahelg i november. Allt för att upprätthålla kontakten men också kunskapen i teckenspråk vi fick under veckan. Var allt bra då? Nja, min son Simon skulle nog påpeka att vädret var lite kasst några dagar. För oss som satt inne rätt mycket och lärde oss teckenspråk och TSS var det ju inte så farligt. Simon fick inte heller bada på Tosselilla Sommarland för det hanns inte med. Så det innebär att vi nu har ett nytt resmål i Skåne i framtiden: Tosselilla Sommarland. Tack! Slutligen vill jag passa på att tacka Sara, Asta, Ann-Christin, Johan och Magnus och alla barnledare och lärare för all tid och engagemang som ni la ner före, under och efter lägret. Utan er hade det inte gått för oss vuxna att lära oss så mycket teckenspråk och TSS och för barnen att ha så roligt. Tack! ■

Statliga Åsbackaskolan för elever som är döva eller hörselskadade och har en utvecklingsstörning föreslogs 21 juni i år av SPSM att samlokaliseras med Birgittaskolan och Ekeskolan i Örebro. SPSM motiverar sitt förslag med att elevantalet vid flera specialskolor minskar och att elevprognosen år 2014 för Åsbackaskolan i Gnesta endast är 14 elever. Med ett så kraftigt minskat elevantalet ges inte, enligt SPSM, möjlighet att erbjuda en relevant utbildningsmiljö för elevgruppen. - Med så få elever får vi andra krav på oss som skola.Vi måste garantera att våra elever får en fortsatt kvalitativ och bra pedagogisk miljö. Flera förslag har utretts. Det förslag jag lämnar vidare nu till generaldirektören är att Åsbackaskolan samlokaliseras med vår specialskola Birgittaskolan i Örebro, säger Ander Nordin, avdelningschef på SPSM, i ett pressmeddelande från myndigheten. Åsbackaskolan i Gnesta tar emot elever från hela landet med hörselnedsättning i kombination med utvecklingsstörning och elever med tidigt förvärvad dövblindhet. I förslaget har man därför, enligt SPSM, tagit

särskild hänsyn till att den verksamhet för elevgruppen som ska tas emot i riksskolan Åsbacka bör förläggas i anpassade lokaler i anslutning till en skola som erbjuder en teckenspråkig miljö. Det är SPSM:s motivering till att Åsbackaskolan lokaliseras i anpassade lokaler i anslutning till SPSM:s regionskola Birgittaskolan i Örebro. Birgittaskolan tar emot barn och elever som är döva eller som har en hörselnedsättning. Med en flytt till Birgittaskolan i Örebro ser SPSM möjligheter att utveckla en nära samverkan med riksskolan Ekeskolan, vars målgrupp är barn och elever med synnedsättning och ytterligare funktionsnedsättning. SPSM argumenterar också för att det finns bättre möjligheter att utveckla samverkan med riksgymnasiet i Örebro dit elever från Åsbackaskolans målgrupper kan söka. Myndigheten menar vidare att kommunikationerna är lika bra för Örebro som för Gnesta. De elever som idag dagpendlar till Åsbackaskolan ska enligt SPSM ha fortsatt möjlighet till detta.

De elever och vårdnadshavare som så önskar ska erbjudas plats på Manillaskolan, där lokaler i så fall ska anpassas. - Förslaget att flytta verksamheten är enbart kopplat till minskningen av elever som söker sig till skolan.Verksamheten har bedrivits och bedrivs fortsatt med hög kvalitet och av engagerade och kunniga medarbetare, betonar Anders Nordin i myndighetens pressmeddelande. Förslaget om flytt av Åsbackakolan föreslås gälla från och med höstterminen 2014. I slutet av september förväntas SPSM:s generaldirektör fatta beslut i frågan. ■

Anders Nordin, chef Nationella resursen, SPSM.

mats LindBLom text susanne LindQWist Foto

FÖRÄLDRARÖSTER KRITISKA TILL FLYTT

”ett Hån”

I en skrivelse, till SPSM med flera, ifrågasätter två föräldrar planerna på att flytta Åsbackaskolan till Birgittaskolans och Ekeskolans lokaler i Örebro. DHB Dialog har fått ta del av skrivelsen och återger här i korthet budskapet. - Att hävda att den här målgruppen skulle må bra av en flytt till en skola med över 100 elever plus personal enbart för språkets skull är ett hån, skriver föräldrarna.

De menar att dessa barn behöver en skyddad, lugn och förutsägbar miljö och personal som känner dem och kan möta dem utifrån deras behov kopplade till

funktionsnedsättningarna. Föräldrarna ifrågasätter teckenspråksargumentet då hälften av eleverna använder bildkommunikation, såsom Pictogram, PECS och fotografier. I sin skrivelse utgår föräldrarna från SPSM:s ”Översyn och konsekvensanalys kopplat till behov inom Nationella resursen (ALL 2012/251)”. En översyn de menar är otillräcklig. I en tabell har SPSM identifierat sex risker med en flytt till Örebro, men ingen av dessa är kopplad till barns utveckling och självständighet, skriver föräldrarna. Föräldrarna saknar redogörelse om dhb dialog nr 3 2012 ❘ 11


hur man tänker kring ny personal på den mottagande skolan, trots att man i översynen konstaterar att få om några lärare och elevassistenter följer med vid en flytt till Örebro. Föräldrarna saknar även redogörelse för vilka anpassningar som krävs, inne och ute, på mottagande skolor eller när sådana anpassningar skulle påbörjas. - Risken är stor, menar föräldrarna, att barnen inte blir accepterade och förstådda av mottagande skolors elever och personal.

Avslutning på Åsbackaskolan 2009.

Integrerad men segregerad? De som idag går på Åsbackaskolan i Gnesta får vara duktiga och känna sig behövda, men det kommer att bli svårt vid en samlokalisering, skriver föräldrarna. - Skillnaderna blir tydliga för de barn som kan reflektera och analysera utifrån graden av sin utvecklingsstörning. Dessa barn kommer att se sina egna brister och känna ett utanförskap som i sin tur leder till svag självkänsla och tilltro till sin egen förmåga, kunskap och kompetens. ■

sonia strömBerg ordFörande dhB FLerhandikaPP text Per zetterman Foto

utlåtanDe Från DHB FlerHanDikapp Ta föräldrareaktionerna på allvar, samråd med intresseorganisationerna och ta till vara personalens kunskap om målgruppens behov och rådfråga dem inför en eventuell flytt. Det säger styrelsen för DHB Flerhandikapp genom ordförande Sonia Strömberg i sitt utlåtande till SPSM.

12 ❘ dhb dialog nr 3 2012

I början av sommaren nåddes vi av ryktet att planer på att flytta Åsbackaskolan till Örebro var långt framskridna. Föreningen erhöll i början av hösten en skrivelse från några föräldrar, som har sina barn på Åsbackaskolan. Skrivelsen innehåller många tunga synpunkter på den planerade flytten. Även Riksförbundet DHB och andra intresseorganisationer har fått denna information sent. Den senkomna informationen innebär att vi har haft svårt att noggrant sätta oss in i den komplexa situationen. DHB Flerhandikapp har medlemmar som har sina barn på Åsbacka eller planerar att placera sina barn där. Men vi har även föräldrar organiserade som valt en annan skolplacering för sina barn. De har kanske valt att placera sitt barn

i en särskola eller en annan skolform i närheten av bostadsorten. Det är ibland ett medvetet val, men det kan ju också handla om informationsbrist. Andra väljer redan idag att placera sitt flerfunktionshindrade barn i en regionskola. Den möjligheten kom 2001 och därmed ser man en förändrad elevgrupp på regionskolorna. Långtifrån alla våra medlemmar och presumtiva medlemmar, oberoende av barnens skolplacering, har haft en chans att ta del av planerna och framföra sina åsikter och önskningar inför framtidens skolgång för sina barn. Det vi idag vet är att de döva/hörselskadade flerfunktionshindrade med behov av teckenspråk och/eller alternativ kommunikation är en dold grupp i många kommuner, det gäller både barn och vuxna i målgruppen. Barnen får inte det stöd och den skolgång som de har rätt till och de vuxna är ofta helt glömda. Både barn och vuxna ses i första hand som utvecklingsstörda, och därmed får de inte tillgång till den kommunikation som de har rätt till enligt Språklagen. Vi i DHB Flerhandikapp menar att det är av yttersta vikt att myndigheten tar föräldrareaktionerna på största allvar och att omständigheterna noga penetreras tillsammans med berörda föräldrar.Vi menar också att dylika stora förändringar i verksamheter bör få ta tid och samråd bör ske med de aktuella intresseorganisationerna innan beslut tas.Vidare menar vi att den kompetens och miljö som finns på Åsbackaskolan idag är unik. Personalens kunskap om målgruppens behov bör tillvaratas och de bör rådfrågas i diskussionerna om en eventuell flytt. Med förhoppningar om ett bra samråd för barnens bästa. ■

Är du vår nästa

FÖrBunDSorDFÖranDe? riksförbundet dhB söker ny förbundsordförande och alla intresserade är välkomna att höra av sig. om FörBundet DHB är en ideell föräldraorganisation för familjer med barn och ungdomar med: ❚ dövhet/hörselnedsättning/dövblindhet, med eller utan hörapparat/cochleaimplantat, ❚ språkstörning, samt för barn till föräldrar som: ❚ är döva/hörselskadade ❚ har en språkstörning. Barn och ungdomar med ovanstående funktionsnedsättningar i kombination med utvecklingsstörning eller annan funktionsnedsättning innefattas i våra målgrupper. Vi ser till hela familjens bästa, under barnens väg från födsel till arbetslivet. Det språkliga, psykosociala och pedagogiska perspektivet är lika viktigt som det medicinska och det tekniska. Vi arbetar för ett perspektivskifte från handikapp till språk och identitet. om uPPdraget Vi ser gärna att du har kunskaper inom områdena döv, hörselskada, språkstörning och flerfunktionsnedsättning. Du har givetvis ett brinnande intresse för frågor som rör dessa målgrupper. För mera inFormation, kontakta VaLBeredningen Perre 070-561 34 08 Sonia 073-508 67 72 Janne 070-56 87 951 valberedningen@dhb.se

dhb dialog nr 3 2012 ❘ 13


mats LindBLom text

SPSM vill avveckla Hällsboskolan i Umeå SPSM föreslår att Hällsboskolan i Umeå avvecklas. Förslaget till beslut, som kan härledas till ”Översyn och konsekvensanalys kopplat till behov inom Nationella resursen (ALL 2012/251)”, har överlämnats till generaldirektör Greger Bååth och beslut är att vänta i slutet av september. De föreslagna förändringarna ska börja gälla från hösten 2014. Liksom i fallet Åsbackaskolan argumenterar myndigheten för sin sak utifrån bristande elevunderlag och dyra lokalkostnader. I ett brev till Hällsboskolans föräldrar i Umeå skriver Nationella resursens chef Anders Nordin: - Sedan etableringen i Umeå har elevantalet inte ökat på det sätt myndigheten förutsett. Kostnaderna har varit och är fortsatt höga i förhållande till antalet

elever. Med det krav vi som myndighet har att bedriva verksamhet kostnadseffektivt, kan verksamheten i Umeå inte fortsätta. SPSM föreslår alltså att Hällsboskolan avvecklas och att detta ska genomgöras i samlad trupp med Umeå kommun. Tanken är från myndighetens sida att erbjuda övergångslösningar till Västangårds skola eller andra skolor inom Umeå kommun.

I brevet till föräldrarna säger Anders Nordin också att de elever/vårdnadshavare som så önskar ska erbjudas plats på Kristinaskolan i Härnösand. Anders Nordin poängterar i brevet att förslaget inte grundar sig på något annat än myndighetens bedömning att Hällsboskolan i Umeå i framtiden kommer att ha få elever och därför bli för dyr i drift för myndigheten.

FaceBookgruPP Protesterar mot FörsLaget När SPSM föreslår nedläggning av Hällsboskolan i Umeå efter bara två års verksamhet har föräldrar startat en facebookgrupp där de kämpar för att få myndigheten att ändra sig. – När vi föräldrar ansökte om en plats för våra unika barn blev vi lovade barnen en plats från åk 1 - 10 om behovet kvarstår. Detta löfte tas nu ifrån oss, skriver en förälder i facebookgruppen. Man vänder sig också mot myndighetens ekonomiska argument som framfördes i brevet: – Myndigheten har inte marknads-

14 ❘ dhb dialog nr 3 2012

fört sin skola för att öka upp elevantalet, dessutom ligger som vi föräldrar förstår ansökningar och väntar på beslut om plats. Till hösten börjar det fler elever på skolan, så att påståendet om för tunt elevunderlag stämmer inte. Myndigheten har inte heller försökt kapa kostnader för att rädda verksamheten, åtgärder som borde föregå en nedläggning. Förslaget att i stället erbjuda plats på

Kristinaskolan i Härnösand faller inte i god jord. I ett inlägg ifrågasätts förslaget utifrån att man inte kan skicka så små barn att bo på internat. I ett annat inlägg ifrågasätts alternativet Kristinaskolan med en parallell till riksgymnasieutredningen ”Likvärdig utbildning”, där utredarna föreslår att riksgymnasierna för döva och hörselskadade inte längre ska ta emot elever med språkstörning.

mats LindBLom text

DHB Språkstörning är kritiska till nedläggningen. Förhastat, ogenomtänkt och helt fel väg att gå säger ordförande Lena Fernström. – Det behövs fler, inte färre Hällsboskolor.

DHB SPRÅKSTÖRNING

Det BeHÖvS Fler, inte FÄrre HÄllSBoSkolor! När DHB Språkstörning hade styrelsemöte den 7-8 september var naturligtvis Hällsboskolan i Umeå på tapeten. Föreningen har svårt att förstå de tvära kast som kännetecknar SPSM:s, och i förlängningen statens, strategi kring riksskolorna för elever med språkstörning. Från att fr.o.m. 2001 fasa ut verksamheten i Hällsboskolan i Sigtuna med kompetensflykt som följd har vi sett återetablering av Hällsbo i Sigtuna 2008 och därefter uppstart av en filial i Umeå 2009. Lena Fernström ser ingen röd tråd i myndighetens agerande, när man nu väljer att lägga ner Hällsbo i Umeå efter bara ett par års verksamhet – Det är lätt att riva ner, men det tar som bekant längre tid att bygga upp. SPSM har bestämt sig för att elevantalet ska vara si och så just här och nu, annars lägger de ner, oavsett om de lovat elever och föräldrar skolgång från klass 1-10. Det är ett kortsiktigt agerande som inte gillas av någon annan än ekonomiavdelningen på SPSM. Hur det kan harmoniera med Barnkonventionen är för mig en gåta. DHB Språkstörning och Lena Fernström har kollat på samma prognoser som SPSM:s utredare gjort och har svårt att köpa argumentet. – Prognosen för 2012 är 69 elever och för 2014 är den 85.Vi tycker det är en markant ökning och ett tempo som borde ge anledning till lite is magen hos en myndighet.

redningen visat att kompetensen i kommunerna för elever med grav språkstörning är bristfällig. –Vi tycker SPSM gör helt fel när de lägger ned.Vi anser att Hällsboskolan i Umeå borde utvecklas och marknadsföras bättre. Då skulle prognoserna se ännu bättre ut än vad de redan gör. I stället borde myndigheten etablera fler Hällsboskolor, ett önskemål som DHB

förespråkat i många år, i första hand i västra och södra Sverige, menar DHB Språkstörning. Det viktigaste, menar Lena Fernström, är att elever med språkstörning erbjuds skolgång som är anpassade just för dem. – En geografisk spridning skulle dessutom erbjuda föräldrar ett bra skolalternativ på ett någorlunda rimligt avstånd från hemkommunen.

Det är lätt att riva ner, men det tar som bekant längre tid att bygga upp...

Fler inte färre Hällsboskolor Lena Fernström menar att det är märkligt att Sverige ska gå runt på bara en Hällsboskola, när behovet är stort överallt i Sverige. Särskilt nu när riksgymnasieutdhb dialog nr 3 2012 ❘ 15


mats lindblom text Heléne Ritheim, Helena Skagerborg och Mats Lindblom foto

Kultur på (o)lika villkor DHB och systerorganisationer i almedalssamarbete

Helena Skagerborg och Pontus Degsell från FSDB intervjuas av SVT Teckentorget.

med en nypa salt. Och almedalsveckan är så mycket mer än exponering i media, almedalsveckan är en mötesplats av rang. Det är inte ofta man kan fråga en socialdemokratisk riksdagsledamot om vad som händer med tolktjänstutredningen och sedan i nästa andetag ställa samma fråga till en miljöpartistisk och en kristdemokratisk riksdagsledamot som har vägarna förbi.Vill man kan man med lätthet boka upp hela hösten med möten utifrån de kontakter som knyts i Almedalen. Vi knöt kontakter och träffade politiker som ville ha oss med och diskutera t ex tolktjänsten och följa upp meritpoängsfrågan. Det finns politiker som intresserar sig för våra frågor och de spontana samtalen i Almedalen ger en bra grund för mer officiella träffar i höst.

Den rosa gemenskapen intog ånyo Visby under årets almedalsvecka, denna gång med färdiga förslag till politiker som vill göra kulturen mer jämlik för döva, hörselskadade och personer med dövblindhet. Genom två egna seminarier, teckenspråkskurs, ivrigt uppvaktande av politiker och några oförargliga hyss förklarade vi att kulturen ska vara till för alla.

Hela offentliga Sverige var där och det var vi med tillsammans med våra samarbetsparter Sveriges Dövas Riksförbund (SDR), Sveriges Dövas Ungdomsförbund (SDUF), Förbundet Sveriges Dövblinda (FSDB), Dövblind Ungdom (DBU), Förbundet Vuxendöva i Sverige (VIS) och projektet WeSign. DHB representerades av Heléne Ritheim, Helena Skagerborg, Sonia Strömberg, Jan Carlsson, Ingalill Björkstrand samt undertecknad. Vi hade enats om att driva kulturfrågor och hade arbetat fram en rad motionsförslag till politiker. Under parollen ”Kultur på (o)lika villkor” lobbade vi bl a för fler 16 ❘ dhb dialog nr 3 2012

kulturskolor med teckenspråkig verksamhet, satsning på teckenspråkig litteratur, bättre möjligheter för döva och teckenspråkiga att skapa kultur på sitt eget språk, lag om textning av svensk biofilm, textade teaterföreställningar och textade regionala nyhetssändningar. För kampanjen hade vi tagit fram en fin folder, tryckt unisona rosa t-shirts och skapat en blogg (http://kulturpaolikavillkor.wordpress.com/). Mötesplatsen Almedalen Almedalsveckan i Visby, som i år ägde rum den 1-8 juli, är ett getingbo där partier, myndigheter, kommuner, landsting,

organisationer, tankesmedjor, företag etc. med mer eller mindre sofistikerade tilltag försöker slå sig in i folks medvetande. Mycket av ansträngningarna riktar sig naturligt nog mot media, eftersom man vill ha ut sitt budskap i offentligheten. Kampen om uppmärksamhet, åtminstone genom media, är stenhård, och det gäller att komma ihåg att Almedalsveckan bevakas av media som en politikervecka. Så har det varit, så är det och så kommer det att vara även under kommande år. Jämsides med giganter som de två stora partierna och de stora fackförbunden är det naturligt för en liten samarbetsorganisation att ta kampen om mediernas gunst

Seminarier Genom samarbetet med WeSign som finansieras av ABF fick vi i år möjlighet att anordna två seminarier, varav ett tillsammans med LO.Vid det första seminariet ”Teckenspråk på jobbet – om arbetsmarknaden för döva och hörselskadade och bikulturella arbetsplatser” presenterade Maria Norberg resultaten från sitt projekt ”Arbetsmarknaden för döva och hörselskadade” (läs mera på nästa sida). Den efterföljande diskussionen med Karl-Petter Thorwaldsson, ordförande LO, Henrietta Stein, chef för Avdelningen Rehabilitering till arbete på Arbetsförmedlingen, Ragnar Veer, förbundsordförande SDR och Klas Nelfeldt, styrelseledamot FSDB modererades av DHB:s avgående förbundsordförande Janne Carlsson. Marias redogörelse för arbetsmarknaden kändes bekant för många döva och hörselskadade och de som inte funderat över saken tidigare blev varse om hur verkligheten ser ut på arbetsplatser där döva/hörselskadade jobbar jämsides med

Hög tillgänglighet på seminariet var en självklarhet för oss.

hörande. Eller som LO:s ordförande KarlPetter Thorwaldsson uttryckte sig: ”Detta är Almedalens viktigaste seminarium”. Under det andra seminariet, ”Kultur för alla – verklighet eller ren utopi för döva och hörselskadade?”, debatterade riksdagsledamöterna Cecilia Magnusson (M), Per Svedberg (S), Lars-Axel Nordell (Kd), Joakim Hagelin Adeby från SDR och Linda Eriksson från FSDB. Cecilia Magnusson menade att det kommer att ta tid innan kulturutbudet är tillgängligt för alla. Hon poängterade dock att kulturen är ”på väg ut ur sin egen kokong” och att kulturen bör få en högre prioritering och ett regelverk som stöttar den. Lars-Axel Nordell framhöll att det inte ska skapas speciallösningar, utan generella lösningar för att alla ska kunna delta i kulturutbudet på lika villkor. Han förespråkade också projektverksamhet, eftersom de på sikt kan permanentas i offentligt driven verksamhet. Seminarierna var ett steg framåt för oss i vårt samarbete, och även om de inte var almedalsveckans mest besökta så var de ett forum där våra frågor stod i fokus. De politiker som fanns i panelen och i publiken fick en djupare presentation än vad som hade varit möjligt för oss ute i vimlet på Visby innerstads kullerstensgator. Teckenspråkskurs Ifjol höll vi en teckenspråkskurs nere i Almedalen under de dagar vi fått lov från respektive parti att göra så. Det föll väl ut och i år fortsatte vi med samma koncept och det är bara att konstatera att det är ett mycket bra grepp för att träffa folk och prata om teckenspråk.Väldigt många förskolelärare och föräldrar drogs till oss och berättade om hur de använde tecken med barnen på förskola eller med sina egna barn. Det handlade sällan om svenskt teckenspråk, men väl om TAKK

och stödtecken. Det visar på att tecken som kommunikation finns på kartan på ett helt annat sätt än för bara tio år sedan. Främst var det naturligtvis barnen som lockades till kursen, men även nyfikna ungdomspolitiker och företrädare för andra organisationer kom för att prata med oss. Samarbete Tillsammans har vi flera händer än om vi kämpar enskilt, och om flera organisationer säger samma sak så väger det tyngre hos politiker. Samarbetet mellan oss organisationer är därför av stor vikt när vi försöker påverka. Ungdomarna stod i år för en härlig kampvilja och förde fram vårt budskap med hjälp av ett och annat hyss. Mimmi och Julia från SDR berättade för Annie Lööf att det bara är på webben man ser teckenspråkstolken som tolkar hennes tal. Det tyckte ministern var värt att förändra, men hon ville inte ställa in sitt tal, vilket Mimmi och Julia djärvt, och med glimten i ögat, föreslog. Efter en intensiv och tempostark vecka var det många rosaskjortor som slumrade till i fåtöljen på färjan till fastlandet.Vi har gjort vårt allt för att nå fram med budskapet till så många som möjligt, resultatet ser vi under allmänna motionstiden i höst. ■ dhb dialog nr 3 2012 ❘ 17


mats lindblom text Maria Norberg foto

”Det blir vad man gör det till”

Djurskötare.

Fitnessinstruktör.

Flygmekaniker.

Golvläggare.

Lastbilschaufför.

Maskiningenjör.

Målare.

SISU.

Snickare.

Projektet Arbetsmarknaden för döva och hörselskadade avslutat Projektledare Maria Norberg har intervjuat 29 döva/hörselskadade inom ”ovanliga” yrken. Projektet Arbetsmarknaden för döva och hörselskadade är nu avslutat.

Maria intervjuar.

Projektet Arbetsmarknaden för döva och hörselskadade är avslutat och efter tre års arbete känner projektledare Maria Norberg att det både är vemodigt och skönt att avsluta projektet. Hon tycker om att jobba i projektform där man ganska snabbt börjar och slutar arbetet och ser slutresultatet ta form. Projektet såg sin gryning när Dövas Förening i Örebro, DFÖ, tog del av diverse utredningar och statistik, bland annat Utredningsinstitutet Handu ABs levnadsnivåundersökning, som visade att arbetslösheten var högre hos gruppen döva och hörselskadade än hos hörande. I sin ansökan till Arvsfonden beskrev DFÖ hur begränsade kunskaper döva och hörselskadade personer har om vad arbeten inom olika yrken innebär, och att de därför drar sig för att jobba på platser där det inte finns andra teckenspråkiga kollegor att samtala med. Ansökan skickades in med en idé om att starta ett projekt där besök görs hos döva och hörselskadade personer på ett antal arbetsplatser där teckenspråk inte är vanligt. För att få en inblick i hur dessa personer klarar av sin arbetssituation. En sådan inblick menade DFÖ är svår för lärare, studievägledare och dövkonsulenter att svara på, då de sällan har egna erfarenheter om hur det kan vara. I 18 ❘ dhb dialog nr 3 2012

Bilmekaniker.

ansökan nämndes också att rätten att ha tillgång till information på teckenspråk är en förutsättning för tillgänglighet och delaktighet för målgruppen. Under projektets första år skapades en ram för hur arbetet skulle bedrivas. Inspelningsstruktur lades upp, rekvisita köptes in och ett sökande efter personer att intervjua inleddes. Webbsidans utformning planerades och ett kontaktnätverk skapades. Under andra och tredje året genomfördes flera intervjuer runt om i landet, en del utställningar och föreläsningar om projektet. I slutet av tredje året sammanställdes allt i skriven form, och en manual gjordes för eventuellt fortsatt arbete i någon annans regi. – Fortfarande efter projektets officiella slut håller jag i en del föreläsningar för intresserade, så projektet lever vidare, berättar Maria. Dessutom kommer hemsidan att finnas kvar i ett par år framöver. Den ska uppdateras i slutet av september, med de allra senaste intervjuerna. Attityden avgör Sammanlagt har Maria intervjuat 29 personer från de mest varierande yrkesgrupper. Allt från flygmaskintekniker och hudterapeut till laboratorieingenjör och guldsmed. Maria berättar att styrgruppen noga talade om för henne att hon

Café.

skulle leta rätt på personer som jobbar med ”ovanliga” yrken, dvs. inte de allra vanligaste yrken för döva och hörselskadade - skola, omsorg och organisationer. Dessutom skulle det vara personer från hela landet, i olika åldrar och någorlunda jämt fördelat mellan könen. – Så jag har själv gett mig ut på jakt och frågat personer jag känner om tips, och personer jag känner som känner någon som känner någon... olika föreningar, dövkonsulenter m.m. Intervjuerna gjordes utifrån en frågemall indelad i fem kategorier. Efter rena faktafrågor har de intervjuade fått svara på frågor om själva jobbet, om hur kommunikationen fungerar och om kollegorna. Vid tillfälle har Maria även intervjuat en kollega om hur de upplever att arbeta med en teckenspråkig. Rent allmänt har Maria sett att flera arbetsplatser kommit på interna lösningar på små problem som uppstår, och också skapat en intern språklig atmosfär. Men hon ser också att det är personligheten och attityden hos såväl den döve/hörselskadade som hos kollegorna som avgör hur situationen känns, och alltså inte språket i första hand! – En arbetsplats där det finns två teckenspråkiga kollegor behöver nödvändigt-

vis inte vara bättre än en arbetsplats där ingen kan teckna, men där alla är öppna och glada och försöker lösa kommunikationen på andra sätt och låter den döva/ hörselskadade känna sig inkluderad. En intressant notering Maria gjort är att flera av personerna var ärliga och talade om att det sällan går att känna sig 100 procent delaktig i den sociala biten på jobbet och att det är ett val man gör när man jobbar på en ”hörande arbetsplats”. Det har också varit intressant, tycker Maria, när kollegor svarat på frågan om det finns något som fungerar extra bra med att ha en döv/hörselskadad person på arbetsplatsen. Några goda exempel har också upptäckts under projektet, bland annat sjuksköterskan som hade ett anpassat stetoskop som hon kunde använda sin t-slinga till. – Ett annat exempel är handläggarens kollegor som berättade, att de numera pratar en och en och genomför sina möten mer strategiskt och effektivt, sedan de fått en hörselskadad person i gruppen. Varför inte hörandekonsulenter? Men Maria ser också att det finns mera att göra. Som så ofta förut är det kunskapsspridningen som brister. Möjligheten för kollegorna att ta del av teckenspråks-

kurser, lära sig lite om ”dövrealia” och få information om diverse hjälpmedel. – Som det är idag så ligger allt som oftast detta ansvar hos den döve/hörselskadade själv. Man får själv söka information om sina rättigheter, vilka hjälpmedel som finns och vilka kurser som finns. Och vilka möjligheter det finns att få bidrag för att betala detta. Maria lever själv under devisen ”det blir vad man gör det till” och det är något hon upplevt många gånger när hon träffat dessa 29 personer. – Döva och hörselskadade personer får kämpa lite mer för att visa att de ”duger” och är fullt arbetsföra. Självklart finns det begränsningar som ibland är knepiga att lösa, men vi får inte glömma att det är lika självklart att det finns fördelar och styrkor i att ha sin dövhet eller hörselskada. På frågan om vad makthavare kan bidra med för att förbättra möjligheterna svarar Maria: – Ett enklare bidragssystem och en mer utåtriktad information om hjälpmedel till användarna. Dövkonsulenter finns, men ”hörandekonsulenter” finns inte, dvs. någon som kollegorna och/eller arbetsgivarna kan rådfråga. Som döv eller hörselskadad kan man också göra saker menar Maria. Man kan ta kontakt med dövkonsulenter och be

om information kring hjälpmedel och övrigt informationsmaterial att lämna lämna till kollegorna. Man kan även erbjuda sina kollegor en kvällskurs i vardagstecken som man antingen håller i själv eller fixar genom en kontakt. Bara skapandet av ett tillfälle då alla kan fråga allt de undrar kring hur man fungerar gör att isen sedan lossnar lite. – Acceptera att du inte kan bli fullt socialt delaktig på en hörande arbetsmarknad, och tänk att det mesta är möjligt, att du duger lika mycket som alla andra. ”Det blir vad du gör det till!” Projektet har sammanställts i en rapport som finns att tillgå för den som önskar. Kontakta maria@teckenbro.com. Rapporten finns också som PDF-fil på www. teckenbro.com. En manual för tillvägagångssättet vid intervjutillfällena och redigeringen har utformats. Manualen är tänkt att finnas för den eller de som önskar göra ett liknande projekt eller rent av fortsätta på detta. Arbetsförmedlingen länkar nu till projektets webbsida från ”teckenspråksfliken” på sin hemsida, studievägledare och lärare använder materialet i sin undervisning på gymnasieskolorna och tolkutbildningen i Örebro använder materialet i sin undervisning. ■ dhb dialog nr 3 2012 ❘ 19


mats LindBLom text & Foto

Juni startade ungdomsförening i Norrland

på jakt efter blommor och teckenspråkiga I en dokumentärserie på SVT 2 i sex delar söker svenska Nathalie efter utrotningshotade växter i Papua Nya Guineas djungler. Samtidigt undersöker hon de dövas villkor i skogsbyarna och försöker ta reda på vilka teckenspråk som används. I dokumentärserien Diwai Meri – trädkvinna, som sänds i SVT 2 i sex delar, ger sig Nathalie Simonsson från Trollhättan ut i Papua Nya Guineas djungler. Hon ska dels försöka hitta utrotningshotade växter, men också undersöka hur villkoren är för de döva invånarna. – Jag gör det här för att jag vill förbättra situationen för döva och motarbeta fördomar som finns. Här är döva väldigt

förtryckta, berättar Nathalie i programinformationen från SVT, och fortsätter: – Och så vill jag rädda de växter jag kan, innan det är för sent. Regnskogen i Papua Nya Guinea avverkas nu i rasande fart! Många insekter behöver porslinsblommorna som bara växer i de oförstörda urskogarna. Programmet sänds onsdagar klockan 19.30, med start 17 oktober.

Juni Sowell har startat Norrlands Ungdomsklubb och är nu ordförande i föreningen. Det viktigaste för unga döva är att bli lyssnade på och att se möjligheter till påverkan, menar Juni.

Mikaela Söderström, sekreterare, Jessica Madan, ledamot,Yafet Afewerki, ledamot och Tommy Hansson, ledamot. Ännu har ingen känt sig manad till att ta kassörsposten. Styrelsen ska planera och genomföra aktiviteter efter medlemmarnas önskemål. De samarbetar med Härnösands dövas förening, SDUF (Sveriges Dövas Ungdomsförbund) och andra ungdomsklubbar i Sverige. Den 4:e december 2011 bildades Norrlands Ungdomsklubb av Juni Sowell,Yafet Afewerki och Jessica Madan. Det skedde efter seminariet ”Tillgänglighet genom teckenspråk” som anordnades i Örebro en helg i början av december. - Vi ska anordna aktiviteter för ungdomar i åldern 6-30 i Norrland för att ge dem möjligheter att träffas. Ha ett bra samarbete med andra ungdomsklubbar och ordna gemensamma aktiviteter. Bygga en stabil ungdomsklubb att föra vidare till nästa generation.Vi vill på sikt bli politiskt aktiva, berättar ordförande Juni Sowell. Det är vad den nystartade föreningen ska jobba för. Just nu planeras för nästa års sommaraktiviteter i Härnösand och man värvar även deltagare till ”Stadskampen” i Vänersborg i höst. Norrlands Ungdomsklubb invigdes 28 april och i styrelsen sitter, förutom Juni: 20 ❘ dhb dialog nr 3 2012

Samarbete med DHB Det viktigaste för unga döva är enligt Juni att de ”känner att de blir lyssnade på och ser en möjlighet att påverka de orättvisor som de stöter på”. Hon ser inga hinder i att på sikt samarbeta med DHB i Norrland. - Absolut! Vi har inte planerat något sådant men jag vill gärna börja samarbeta. När DHB Norra har föreläsningar för föräldrarna så skulle vi kunna fixa något för barnens del. Ungdomsklubben är på gång med en styrelseutbildning där alla får veta vad som krävs för deras arbete. De ska också skapa en blogg där medlemmarna lätt kan se vad som händer. Norrlands Ungdomsklubb är registrerad under SDUF. Alla i åldern 6-30 kan kostnadsfritt bli medlem. Medlemskap

är gratis i år och troligen följande år för att värva medlemmar. Som medlem kan man få rabatt på aktiviteter som anordnas. Ligger man inte inom målgruppen men vill stödja verksamheten så kan man bli stödmedlem, gratis likaså. ■

Maria Norberg tog denna bild på Grönland 2007. Den förtydligande undertexten på parkeringsskylten är dock inte en påföljd för att döva på Grönland utnyttjat sin funktionsnedsättning för parkeringsfördelar. Dovenskab betyder enligt uppgift lathet på danska. Namn Ålder Bor Gör Motto Framtidsplaner

Juni sowell 19 Härnösand Tänker på framtiden Fyll inte livet med år, utan åren med liv. Börja studera till sjukgymnast hösten 2013, men kanske halkar in på något annat kul program.

Projektledare Margareta Persson.

Berättelser på teckenspråk efterfrågas Projektet Livsbild samlar in digitala berättelser och fotografier från personer med funktionsnedsättning, föreningar inom funktionshindersrörelsen och anhöriga. Hittills har projektet fått in över 100 berättelser, men det är fortfarande bara enstaka som berättat på teckenspråk. Projektet Livsbild vill ha fler berättelser på teckenspråk. Berättelserna samlas in via webben under 2012, så ännu finns det tid att spela in sin egen berättelse. Det går bra att berätta vad föreningslivet betytt för en, om man inte vill berätta så mycket om sig själv. Livsbild är ett samarbete mellan Nordiska museet och Handikapphistoriska föreningen som finansieras av Arvsfonden. Om Livsbild: http://www.livsbild.se/Om-livsbild/Om-oss/ KONTAKT: Margareta

Persson, margareta.persson@nordiskamuseet.se, 08-519 545 18.

dhb dialog nr 3 2012 ❘ 21


pp a k i d n a h r Fle

Helena Skagerborg text Heléne Ritheim foto

Aktiviteter

sonia strömberg text & foto

Å-kul och projektet Vild Vacker Vuxen i Örebro

Vild Vacker Vuxen är ett arvsfondsprojekt som drivs av Studieförbundet Vuxenskolan (huvudman) med Studiefrämjandet och FUB i Örebro. under 2009 bedrevs en förstudie i syfte att bland annat kartlägga utbudet av kulturaktiviteter för vuxna personer med utvecklingsstörning och/ eller autismspektrum. Örebro Kulturskola har ”Kullagret” som erbjuder ett antal ämnesspecifika kurser inom konst, dans, instrument, sång och teater, för barn och ungdomar med funktionsnedsättningar och särskilda behov. Efter avslutad studiegång saknar eleverna en motsvarande kulturanordnare att vända sig till för att fortsätta med kulturskapande aktiviteter. Som en del i huvudprojektet Vild Vacker Vuxen (VVV) genomfördes en målgruppstudie. Studien bedrevs av projektets samarbetspartner DHB i Örebro. Projektledare var Zara Persson. Studiens syfte har varit att synliggöra målgruppen döva/hörselskadade vuxna med utvecklingsstörning, göra en kartläggning 22 ❘ dhb dialog nr 3 2012

över antalet personer inom målgruppen samt utbud och intresse för estetisk verksamhet hos dessa. Kartläggningen har gett en uppfattning om antalet personer som tillhör målgruppen, intresset för estetisk verksamhet och den brist som råder för dem att utöva detta på sin fritid. Målgruppsstudien utgör ett värdefullt underlag för det fortsatta arbetet att inkludera och integrera målgruppen döva/hörselskadade vuxna med utvecklingsstörning i projektets verksamhet. DHB Flerhandikapp har representation i projektets referensgrupp för att värna just den teckenspråkiga målgruppen. För att den gruppen och deras specifika behov inte ska bli bortglömda.

DHB bakom särskild satsning

Huvudprojektet VVV har nu pågått i ca 2,5 år och det är

ett treårigt projekt. Under våren 2012 drog DHB och Dövas förening i Örebro igång en särskild teckenspråkig estetisk gruppverksamhet i Dövas förenings lokaler med ekonomiskt och praktiskt stöd från huvudprojektet VVV. Även kommunen och landstinget har tillskjutit lite bidrag. Vi kallar gruppen ”Å-kul” och under våren hade de träff en kväll i månaden, totalt fem gånger. Deltagarna har gjort smycken, målat och tovat mm. Men det viktigaste har varit att träffas och umgås i en teckenspråkig miljö där de känner sig trygga. Ledarna är teckenspråkiga och samma personer har tagit emot varje gång. Den 12 juni hade gruppen sommaravslutning med pyssel, önskemål inför hösten och fika med trevlig samvaro. Deltagarantalet har varierat under våren, men i avslutningen deltog nio personer. Allihop ville fortsätta i höst

Vi har spelat minigolf och Heléne visade prov på koncentrationsförmåga i hettan. Framöver blir det föreläsning om kulturkrockar med populära Sussi Toft samt bad och jultåg. en mycket varm och solig dag i mitten av augusti var vi dryga 20 unga och lite mindre unga som spelade en runda minigolf på Bulltoftas minigolfbana i Malmö. Det var svettigt värre och lite si och så med koncentrationen hos alla. Den som lyckades hålla ihop spelet alla 18 hål och dessutom satte dagsrekordet var allas vår Helene Ritheim! Med endast 58 slag bemästrade hon både värmen och banan!

och vi hoppas på fler deltagare. Enligt den tidigare nämnda målgruppsstudien så fanns det ca 40 aktuella personer boende i Örebro. Verksamheten fortsätter i höst med samma ledare, Zara Persson och Charlotte Kankkonen. Från Dövas förening samordnar Bim Sundström. Vi planerar för flera olika estetiska verksamheter, bland annat att fortsätta göra smycken och måla vid staffli, men också göra roliga collage och mycket annat. Vi hoppas också kunna fixa en lördag med film, spel och annat kul, men det ligger utanför projektet. Vid årsskiftet avslutas projektet VVV och det är fortfarande osäkert hur vi ska finansiera en fortsättning på Å-kul! Den 21 augusti startade Å-kul igen med åtta glada deltagare, som tyckte det var åååå så kul att träffas igen efter sommaren!

Felix, Filip och Ronja på en solig golfbana.

Föreläsning med Sussi Toft Den 19:e september blir det föreläsning med den populära danska Sussi Toft. Hon är lärare och hörande men uppväxt med döva föräldrar. Hon föreläser om kulturkrockar som kan uppstå när den döva världen möter den hörande och tvärtom. Alltid uppskattad och det bjuds på många skratt. Den 28:e oktober har vi abonnerat Lågedamsbadet i Hörby för en härlig kväll med bad och artificiell sol i deras solrum. I december tänkte vi åka jultåget på Österlen. Det är det gamla ångloket som går vid Brösarp som står för den museala upplevelsen.

Maria Berntsson, Kirsten Ekholm & Grethe Håkansson text Kirsten Ekholm & Helena Persson foto

Familjedag på Borås djurpark och äventyret Upzone En lördag i slutet av maj träffades drygt 20 familjer, sammanlagt 84 deltagare, utanför Borås djurpark. Halva gänget gick till äventyret på Upzone och de andra gick en guidad tur på djurparken. på djurparken fick man lära sig mer om lejonen, tigrarna och afrikanska vildhundar, björnar m.fl. Guidningen bjöd

oss på en kul föreställning med sälar och sjölejon. På Upzone provade familjerna äventyret uppe bland

träden i de olika klätterbanorna som var uppdelade i olika zoner efter svårighetsgrad. De första banorna började på 1,5-

2 meters höjd vilket var ganska lagom tyckte de föräldrar som var med. Man tog sig fram zon efter zon där många dhb dialog nr 3 2012 ❘ 23


överraskningar väntade på svindlande höjder och där det krävdes en hel del fysiska övningar. Den sista banan avslutade i Adventurezone som var för de modiga. Linbanan nio meter över marken fick det att suga i magen ordentligt.

Några andra roliga banor var att åka lilla Bobby Car över hängbron och rutschkanan på nio meters höjd. Glädjande nog klarade alla DHB:are äventyret och kände sig säkert stolta över att ha vågat klättrat på dessa svindlande

höjder med över 30 hinder av varierande svårighetsgrad. När den guidade turen och äventyret på Upzone var slut, samlades familjerna för att inta sina medhavda matsäckar vid grillplatsen. Här fanns möjlighet att umgås och gå till lekplatsen som låg intill. På eftermiddagen gick man vidare för att se savannens djur och aporna och flera andra intressanta levande varelser som finns i Borås djurpark. Det blev en mysig dag med fint väder för oss DHB:are.

Johan Ahlberg, Lisette Bruno & Grethe Håkansson text Lisette Bruno foto

Lisette Bruno text & foto

Vildmarkshelg

Marie-Louise Fritzén text DHB Västra foto

Cykeltur på

Kosteröarna

Ånglok och Riddarspel

Teckenspråksutbildning för föräldrar, TUFF Kvällskurser Intensivkurser Helgkurser & läger www.tuffkurs.nu

24 ❘ dhb dialog nr 3 2012

www.tuffkurs.nu

Det var bokat tandemcyklar, påhängscykel samt cykelvagn för dem som behövde det och på Koster finns även möjlighet att hyra golfbil för de riktigt lata. Det var väldigt trevligt att cykla runt på Kosters slingrande vägar, titta på pittoreska hus, klättra upp på klipporna och beundra utsikten, fika, stanna till vid någon vik och fiska krabbor. Det var till och med några modiga av oss som badade i det kyliga vattnet. Ön är bilfri, men man får se upp för enstaka traktorer och flakmoppar. Flera av oss besökte Kosters Trädgårdar som också driver restaurang och café med ekologiska råvaror. Vid middagstid samlades vi nere i Långegärde hamn vid restaurangen Sibirien för att äta deras berömda pannbiff. Därefter parkerade vi cyklarna

och det var fritt att fiska och bada en stund. Innan middagen serverades med grillmat ute på terrassen skulle vi ha en femkamp. Det blev en uppskattad kamp där vinnarna av varje gren fick en nyckel. Nyckeln skulle sedan passa skattlådan där vinsten låg. Vinnarna blev laget som bara hade vunnit en nyckel, det var en rolig och annorlunda femkamp.

Lördagen den 30 juni samlades vi familjer vid Anten utanför Alingsås, för att sedan åka ångtåg till Gräfsnäs. Ett gammalt tåg som nästan är 100 år. Under vår färd gjorde vi ett stopp, där vi fick se när de fyllde på tåget med vatten.

Den 16 juni anordnade DHB Västra en familjeutflykt till Koster. Många medlemmar anmälde sig till detta trevliga arrangemang, men när väderleksrapporterna fortsatte ge nedslående prognoser valde flera att avboka. Cykla en heldag i regn och blåst är ju trots allt inte så lockande. men som på många andra ställen i havsbandet är det nästan alltid sol på Koster, åtminstone slutade det regna strax efter att vi kommit till ön och valt ut våra cyklar, och framemot eftermiddagen blev det riktigt varmt och soligt!

Vädret var på vår sida hela denna helg när vi samlades vid lägerelden i mitten av augusti strax utanför Bengtsfors.

framme i gräfsnäs satte vi oss och åt vår matsäck. Det som var mest intressant för barnen, var anden med ungar som närmade sig i gröngräset. Jag funderade på om det var barnen eller fåglarna som var mättast efter picknicken. På eftermiddagen samlades vi vid slottsruinen för att se ”Riddarna av Dalaborg”. Först tävlade gycklarna om vilken sida av publiken som kunde ropa och bua högst. Sedan fick vi äntligen beskåda de vackra hästarna med riddare rida fram i olika tävlingar. Det var en solig dag med lite regn på slutet. Jag är fortfarande lycklig över att jag både hittade dit och hem utan GPS. Då jag har ett lokalsinne som gör att jag brukar gå vilse i min egen jackficka.

och åkte med den pyttelilla färjan över till Nordkoster för en stärkande promenad innan det var dags att vänta in färjan till Strömstad vid halvåttatiden på kvällen. Jag tror att de flesta var överens om att detta borde

vara ett återkommande evenemang. För min egen del kan jag bara säga att det var perfekt att hitta på något med barnen och följa med på en sådan här utflykt medan sambon var på tjänsteresa utomlands!

vi började dagen på spåret, vi tog våra dressiner och cyklade iväg till en liten lanthandel som blev en naturlig paus efter någon mil. Här svalkade vi oss med en glass allihop och det var vi värda. När pausen var slut vände vi våra dressiner på spåret och cyklade hem genom den vackra naturen, förbi myr, torpstugor och sjöar med fantastiskt fin utsikt. Väl tillbaka åt vi lite av våra medhavda matsäckar

Kvällen blev en höjdare när vi samlades vid lägerelden och hade det mysigt grillandes marshmallows. Övernattningen skedde i militärtält till många barns förtjusning, föräldrarna var kanske inte lika glada! Dagen efter var det paddla kanot på schemat. Alla åkte ut på sjön för att känna hur det är att glida fram på vattnet nästintill ljudlöst och fridfullt. Familjerna var mycket nöjda och önskade gärna någon liknande aktivitet framöver. dhb dialog nr 3 2012 ❘ 25


Håkan Tellander & Carina Altius text Håkan Tellander foto

Sommarläger på Vässarö Ett läger för familjer som har barn med språkstörning Den 17-19 augusti var 30 barn och föräldrar från DHB Östra på sommarläger på Vässarö i Öregrunds skärgård.

det var en grupp fylld av förväntningar som samlades i solskenet vid Ellans brygga norr om Grisslehamn för att bli hämtade av båten som skulle ta oss ut till Vässarö. När packningen var lastad tog båtturen 20 minuter innan vi var framme på Vässarös brygga. En ledare från Vässarö som hette Malin tog emot och visade oss runt på ön samtidigt som en traktor körde upp våra väskor till stugområdet. Kvart över tolv var det lunch på Vässarö varje dag. Härligt tyckte alla föräldrar att gå och sätta sig vid dukat bord. God mat och alla fick äta så mycket man ville. Fika på förmiddag, eftermiddag och kväll bjöds vi också på varje dag och middag med efterrätt serverades kvart över fem i matsalen. Första eftermiddagen gick hela vår grupp till havet och badade. Efter middagen var det lek och korvgrillning vid 26 ❘ dhb dialog nr 3 2012

havet i solnedgången. Endast en ramlade i vattnet, men kunde värma sig vid elden . Lördagen började med frukost i matsalen med hembakat bröd och mycket att välja på. Sen var det dags för aktiviteter. På förmiddagen fick alla som ville prova på att segla jolle och paddla kanot. Trots en viss tvekan bland några barn i förväg var alla nöjda efteråt för att de vågat sig ut på vattnet. Många testade både att segla och paddla och alla var jätteduktiga. En riktig höjdare Efter en välbehövlig lunch var det så dags för helgens äventyr, Vässarös Trapperspår. I drygt tre timmar var hela gruppen ute i skogen och klättrade uppför bergsväggar med rep eller repstege, gick över repbroar och andra kluriga broar som byggts upp i skogen. Även de minsta

klarade detta galant även om vissa föräldrar kanske var lite rädda ibland. Aktiviteten slutade med att alla som ville fick åka linbana över en vik, en riktig höjdare! Trapperns arbete var att jaga djur för deras skinn och därför blev vi under vår skogsvandring även förevisade fällor, som idag är förbjudna, för att fånga bl a ekorrar, varg och björn. Lördagskvällen avslutades med ett av de lugnaste discon vi upplevt. Både barn och vuxna var trötta efter dagens strapatser och hade inte mycket energi kvar till dans. Men ingen missade kvällsfikat. Det var fint väder hela helgen förutom på söndagsmorgonen då vi vaknade av regnet. Ett passande väder då det var stugstädning som stod på programmet. Efter städning var vädret bättre och föräldrarna fick tillfälle att sitta och slappa i solen med

en kopp kaffe innan det var dags för lunch före hemfärd. Barnen var nöjda med att hitta på egna aktiviteter med bollar, pingisbord och sandlåda. Favorit i repris nästa år? Helgen var mycket lyckad och uppskattad av alla som var med. Det var flera av oss som redan så smått började planera för vilka aktiviteter vi skulle göra på ön nästa år. Tack alla för den härliga helg vi hade tillsammans!

Citat i vår facebookgrupp Hemma efter tre underbara dagar på Vässarö. Kommer drömma om optimistjollar, kanoter, höga höjder, trapperspår och färdiglagad mat! Paula

dhb dialog nr 3 2012 ❘ 27


Lena Wettrén text & foto

DHB Östras höst!

Monica Hermanssons stipendium till Pia Rönnmark Nygårds

Vikingastaden Birka

Den 8 september har vi arrangerat en båtutflykt till Birka. Väl framme ska vi få en guidad familjevisning av Birkas stadskvarter och de som vill kan även besöka museet. Samma dag är det också skördemarknad på Birka. Vi kommer att ha en egen guide under hela besöket. Blir vi många delar vi upp oss i två grupper. Alla familjer tar med picknick och så hoppas vi på bra väder. Kanske blir det ett sista dopp på badstranden.

Monica Hermanssons stipendium har tilldelats Pia Rönnmark Nygårds, tolk på Risbergska skolan. Det är andra gången AB Stockholmstolkarna delar ut sitt stipendium.

Vandring i Tyresta nationalpark

Tyresta nationalpark och naturreservat är ett av de största orörda skogspartierna i Sverige utanför fjällvärlden. Sjätte oktober ska vi vandra på Urskogsstigen och få en guidning på barnnivå. Halvvägs tar vi en fikapaus i skogen. Var och en tar fika med sig. När vi kommer tillbaka är det, för dem som vill, sagostund i Naturrum, ett hus med utställning och bildspel om Sveriges nationalparker. Efter sagostunden grillar vi korv tillsammans, DHB Östra bjuder.

Dansmix för döva och hörselskadade barn

Vi startar nu dans för barn 7-10 år i samarbete med studieförbundet Sensus. De får prova olika dansstilar med inspiration från flamenco, street, jazz, stepp mm.

Prova-på-idrott

Gruppen med barn 8-12 år har provat dykning med tuber och fortsätter nu med golf, fäktning mm.

Plask & lek och simskolor

Våra två simskolor i samarbete med Vattenhuset i Bergshamra och Älvsjö fortsätter med totalt fem grupper. En Plask & lekgrupp, två simgrupper på nybörjarnivå och två fortsättningsgrupper för dem som lärt sig simma lite. Även syskon är välkomna. Vi har teckenspråkstolk på bassängkanten. Det här är en aktivitet som passar både döva och hörselskadade barn, barn med språkstörning och döva eller hörselskadade föräldrar.

Lekgympa för barn med språkstörning

Vår älskade lekgympa hos Top Gymnastics fortsätter med hela 18 barn i gruppen. Det ska nog gå bra, Maria har extra ledare med sig och föräldrarna kan hjälpa till vid de olika stationerna. Riktig gymnastik där barnen får träna motorik under roliga former.

Träningsklubben

Träningsklubben på Eriksdalsbadet i Stockholm på tisdag eftermiddagar, fortsätter med träning både på land och i vatten: styrketräning, tonårsbox, aerobics, spinning, yoga, simträning, simhopp och dykning. Efteråt kan de som vill och får, stanna kvar och bada. Ett samarbete med Idrottsförvaltningen i Stockholm.

På gång har vi även

❚ Museet Tre Kronor, guidad visning ❚ Teckenspråkskurs för föräldrar ❚ Peter Pan & Wendy textad teater på Stadsteatern, 13 januari 28 ❘ dhb dialog nr 3 2012

Gunilla Vigert (uppe till höger) med referensgruppen i HUGIS-utredningen. Foto: Daniel Lee.

HUGIS-

beslut nu taget

– Det blir ny gymnasielösning i Stockholm Stockholms stad har beslutat att erbjuda fyra gymnasieprogram för döva och hörselskadade, inkluderat i reducerad grupp på Frans Schartaus gymnasium. i dialog nr 1-2012 berättade vi om HUGIS*-utredningen i Stockholm, där utbildningsförvaltningen utredde och kartlade hörselskadade och döva gymnasieelevers situation. Nu har man, på grund av osäkerhet kring antalet sökande till ett gymnasiealternativ för elever med hörselskada/ dövhet i Stockholms stad, beslutat om ett alternativ. Från och med höstterminen 2013 får hörselskadade och döva elever gå inkluderat i reduce-

rad grupp på Frans Schartaus gymnasium. Till buds står fyra program, nämligen naturvetenskap, samhällsvetenskap, ekonomi och handels- och administration. Beslutet innebär inkluderande lärmiljöer med reducerad gruppstorlek där hörselskadade/döva elever ingår. Platser som inte fylls av elever med hörselnedsättning går till hörande elever. Undervisningen bedrivs i tillgänglighetsanpassade lärmiljöer av

monica hermanssons stipendium tilldelas en teckenspråkstolk som utfört alldeles särskilda insatser och utmanat sig själv. I motiveringen sägs bland annat: ”Med sin kvalitetsmedvetenhet tar stipendiaten fullt ansvar för tolkningen och samspelar och får stöd av kollegor på bästa sätt för att tolkanvändarna alltid ska känna förtroende och trygghet.” Monica Hermanssons stipendium är baserat på en fond som skapades av AB Stockholmstolkarna efter Monicas bortgång den 2 januari 2005. Stipendiet ska i Monicas anda uppmärksamma och uppmuntra teckenspråkstolkar som tänjer på gränserna och utmanar sig själva. Fonden finansieras genom bidrag och del av AB Stockholmstolkarnas vinst.

lärare med specialkompetens inom hörsel/dövhet. Om en eller flera döva elever söker till något av programmen behöver det finnas teckenspråkstolkar i den/de klasserna. Skolpersonalen som direkt ska arbeta med eleverna ska ha/få grundkunskap om vad elevens hörselnedsättning/dövhet innebär och hur man möter elevens behov. *Hörselskadade ungdomars gymnasiealternativ i Stockholm

Pia Rönnmark Nygårds.

dhb dialog nr 3 2012 ❘ 29


INGA LILLS K O N F EH. NORDSTRÖM RERa MED STIL. N TILL PERUKMAKERI AB V ä L K O MIM EKALMAR 070-657 50 85 www.mmow.se

Box 537 331 25 VÄRNAMO Tel 0370-69 55 20

Lina Sandells plan 1 129 53 Hägersten

LAGER SERVICE AB

Örebro

FIRST HOTEL ÖREbRO!

Vångerslät 382 380 31 Läckeby

KONFERERa MED STIL. VäLKOMMEN TILL FIRST HOTEL ÖREbRO!

socialdemokraterna.se/orebro

Bokning och information tel 019-611 73 00 För bokning och information, +46 (0)19-611 73 00 boka@hotellorebro.se

Box 214 571 23 Nässjö

e-post: boka@hotellorebro.se

www.rpg.org.se

VI STÖDJER DHB:s VERKSAMHET För bokning och information, +46 (0)19-611 73 00 e-post: boka@hotellorebro.se

Skolinspektionen

BRISTER I SÄRSKILT STÖD VANLIGASTE KRITIKEN Brister i särskilt stöd till elever som är i behov av det är den vanligaste kritiken mot grundskolor och gymnasieskolor. Det visar preliminär statistik om Skolinspektionens regelbundna tillsyn första halvåret 2012. siffrorna är hämtade från Skolinspektionens regelbundna tillsyn första halvåret 2012 och omfattar 470 grundskolor (436 kommunala och 34 fristående) och 114 gymnasieskolor (66 kommunala och 48 fristående) – cirka en tiondel av Sveriges skolor. Statistiken omfattar enbart skolor som inte har fritidshem eller särskola. I grundskolan gällde kritiken oftast brister i särskilt stöd (72 procent), bedömning och betygssättning (68 procent) samt trygghet och studiero (67 procent). I gymnasieskolan gällde kritiken oftast brister i särskilt stöd (81 procent), trygghet och studiero (74 procent), samt undervisning och lärande (49 procent).

30 ❘ dhb dialog nr 3 2012

KENTS BILPLÅT AB PLÅT- OCH LACKSKADOR

Carl Älfvåg, generaldirektör Handisam.

MYnDiGHeter BaCkar i tillGÄnGliGHetSarBetet Ingen domstol, polismyndighet, museum eller länsstyrelse uppfyller Handisams krav på grundläggande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Endast sex myndigheter i landet lever upp till samtliga 13 kriterier. Det framgår av Handisams jämförelse av tillgänglighetsarbetet mellan 275 myndigheter. –det finns exempel på myndigheter som tagit stora kliv framåt, men oroväckande många har låtit tillgänglighetsarbetet stannat av eller till och med backat, säger Arvid Lindén, analyschef på Handisam. Sedan mer än tio år finns en förordning som innebär att det ska vara möjligt för alla, oavsett funktionsförmåga, att både arbeta på en myndighet och att besöka den. Det handlar bl.a. om att det finns utrustning för att kommunicera med hörselskadade.

Trots förordningen uppfyller mer än en tredjedel av myndigheterna inte ens hälften av de 13 kriterierna. Så många som 94 myndigheter har t.o.m. backat i det grundläggande tillgänglighetsarbetet. Enskilda myndigheter har dock gjort stora framsteg, t.ex. Läkemedelsverket, Barnombudsmannen, Transportstyrelsen och Tullverket. En ledningsfråga Handisams erfarenheter visar att framgångsfaktorerna för myndigheternas tillgäng-

lighetsarbete är att man på ledningsnivå beslutar om att strukturera arbetet, dvs. tar fram en handlingsplan, inventerar och ser till att någon eller några samordnar arbetet. – Arbetslösheten är hög bland personer med funktionsnedsättning och en viktig förutsättning för att kunna delta på arbetsmarknaden är en god tillgänglighet i samhället. Här har staten ett stort ansvar att vara ett föredöme för andra, säger Carl Älfvåg, generaldirektör på Handisam.

Jämför myndigheterna på www.handisam.se/oppnajamforelser

AUKT. FÖR CHRYSLER OCH JEEP Ulvsundavägen 106, 168 67 Bromma Telefon 08-26 67 15, Telefax 08-704 26 86

ELFÖRZINKNING

MJÖLBY GALVANISKA Hallevadsgatan 16, 595 35 Mjölby Telefon 0142-160 40 www.mjolbygalvaniska.se

562 80 Norrahammar Telefon 036-31 80 00

Jag har give-aways och trycksaker i egen shop!

Mina annonser går ut i både tryck, mail och sms!

Jag fick tusen intresserade kunder till min monter!

Leg. sjukgymnast Hans kristiansson Examen i OMT (Ortopedisk Manuell Terapi) Behandlar nacke, rygg, led- & idrottsskador med bl a

manipulation, laser, mobiliseringsbänk, vibrationsträning tidsbestäLLning 070-221 22 99 Ängsvaktaregatan 2, 416 52 Göteborg, www.sghk.org Fax 031-25 86 82, hasse.kr@telia.com

0660-29 99 00 • www.agrenshuset.se

dhb dialog nr 3 2012 ❘ 31


POSTTIDNING B

Returadress: DHB Dialog, Klostergatan 15, 703 61 Ă–rebro


DHB Dialog #3-2012