__MAIN_TEXT__

Page 1

NR 3

❘ 2 018 ❘ Å R G Å N G 4 5

DHB Bdialog

DHB BESÖKER ALMEDALEN DHB:s Sommarläger 2018 Språkresan Intervju med barnombudet i Uppsala


Mer samarbete! Sommaren har varit rekordvarm. Till och med här i Härnösand har flera dagar varit över 25 grader varmt. Det är skönt att bara luta sig tillbaka och dricka något svalkande under sådana perioder och bara slappa lite. Dock så finns det jobb som behöver genomföras, som inte tar någon hänsyn till det underbara vädret.

VILL DU ANNONSERA I TIDNINGEN

DHB Bdialog KONTAKTA leif.dylicki@agrenshuset.se eller ring 0660-29 99 58

Vi vet att alla kan utvecklas och må bra! Mo Gårds fokus ligger på alternativa sätt att kommunicera och verksamheternas miljöer är teckenspråkiga. Här möts alla av respekt och utgångspunkten i verksamheterna är alla människors lika värde och en tro på individens inneboende resurser. Mo Gård är en icke vinstdrivande organisation, här hittar du boende och daglig verksamhet enligt LSS, HVB för ungdomar och vuxna samt gymnasiesärskola. Hör av dig till oss så berättar vi mer om vilka möjligheter som finns!

info@mogard.se | www.mogard.se 010 – 471 66 00

DHB jobbar hårt för att våra medlemmar ska få ta del av seminarier och aktiviteter som utbildar och lär både föräldrar och barn. Bland annat så anordnar vi ett sommarläger varje år som innehåller föreläsningar, teckenspråkskurser, information och gemenskap för att ge våra föräldrar och barn så bra verktyg och självkänsla som möjligt i vardagen. Jag besökte själv lägret som deltagare förra året och har bara positiva erfarenheter. Lägret är en typ av arbete och aktivitet som vi från DHB kan erbjuda som i slutändan stärker vår gemenskap och samarbetsförmåga. Likaså aktiviteter som Mitt Unika Barn i våras där återigen medlemmar från hela landet träffas en för erfarenhetsutbyten och utbildning. Utöver familjeaktiviteter arbetar DHB även intressepolitiskt. Det är därför vi valde att i år närvara vid Almedalen. Det är viktigt att de frågor som vi jobbar med får uppmärksamhet och vi kan presentera dem för våra lagstiftare och tjänstemän. Det som ger denna typ av frågor extra legitimitet inför politiska representanter är att presentera frågorna

tillsammans med andra intressepolitiska organisationer som delar våra målgrupper och våra åsikter. Under aktiviteter som Almedalen är det därför både betryggande och brobyggande att vi närvarade vid samma seminarier samt drev samma frågor. En av dessa frågor, som jag bland annat rört vid tidigare ledare i denna tidning, är det antal TUFF-timmar man som förälder har rätt till. 240 timmar är INTE tillräckligt för att lära sig spanska, eller ryska, så varför skulle det vara tillräckligt för teckenspråk!? Just därför, inför valet den 9e september, så tillfrågade vi samtliga riksdagspartier om hur de ställer sig till bland annat dessa 240 timmar och om de kan tänka sig att höja dem. Du kan läsa om frågorna vi skickat till partierna och deras svar på vår hemsida www.dhb.se. Att kunna kommunicera fritt måste vara en grundförutsättning. Det ökar förståelsen och därigenom gemenskapen i samhället, vilket leder till starkare band mellan både individer och grupper. Det är en positiv spiral som vi måste kämpa för. I övrigt hoppas jag att alla har haft en mycket trevlig sommar! ■

LEDARE FREDRIK ZETTERBERG VICE FÖRBUNDSORDFÖRANDE

DHB Bdialog TIDSKRIFT FÖR RIKSFÖRBUNDET FÖR DÖVA, HÖRSELSKADADE BARN OCH BARN MED SPRÅKSTÖRNING

Redaktör Jonathan Johansson Ansvarig utgivare Fredrik Zetterberg Adress Riksförbundet DHB, Järntorgsgatan 8, 703 61 Örebro Tel 019-17 08 30, dialog@dhb.se, www.dhb.se Prenumeration Riksförbundet DHB:s kansli, kansliet@dhb.se Tidningen utkommer med fyra nr/år. Pris för icke medlem 200 kronor/år. Annonser Ågrenshuset Produktion, Bjästa Leif Dylicki, tel 0660-29 99 58, leif.dylicki@agrenshuset.se Grafisk produktion och tryck Ågrenshuset Produktion, Bjästa Manusstopp nr 4 2018, 2 november. Tidningen finns ute vecka 48. Senaste nytt hittar du på www.dhb.se

När du flyttar, kom ihåg att meddela adressändring till Riksförbundet DHB:s kansli, kansliet@dhb.se, så medlemstidningen och övrig information når dig! Omslag Bilden är tagen i samband med DHB:s besök i Almedalen.

Som medlem i Riksförbundet DHB får du DHB Dialog fyra gånger per år, tillgång till riksförbundets och distriktens aktiviteter, råd och stöd samt möjlighet att påverka. Bli medlem via www.dhb.se/medlem

3


DHB i Almedalen

Välkomna att söka medel från

text: JONATHAN JOHANSSON

DHB var närvarande under årets Almedalen i Visby, Gotland.

BO CARLSSONS

MINNESGÅVOFOND! Bo Carlssons minnesgåvofond ska användas för att främja barn och ungdomar som är döva, hörselskadade eller har en språkstörning. Det är endast fondens över-

skott som får delas ut och nu är det flera år sedan vi kunde ge någon utdelning. Därför är vi nu extra glada att kunna meddela att Ni är välkomna att söka medel från fonden! Både enskilda personer och organisationer kan söka. Fonden har ingen särskild ansökningsblankett, Riksförbundet DHB tar emot skriftlig ansökan eller ansökan via e-post. Berätta om vad ni söker medel till och bifoga en budget för det ni vill göra. Glöm inte att ange kontaktuppgifter i ansökan! Ansökningsperioden till minnesgåvofonden sträcker sig fram till den 30 oktober. Efter den 30 oktober kommer ansökningarna att beredas av kansliet innan beslut om utdelning fattas av styrelsen senare under november månad. Besked till den eller de som beviljats medel sänds därefter ut under december månad. Vi har inga möjligheter att skicka meddelanden om

VI HAR NÅGOT ATT BERÄTTA: Projektet Dövas Kulturarv har rivstartat höstterminen med att boka in möten och intervjuer över hela Sverige. Förutom intervjuer har vi även bokat in oss på Dövas Dag båten, där vi står vid Teckenbros utställningsmonter. Tveka inte att komma fram till oss och tipsa om personer att intervjua!

HAR DU NÅGOT ATT BERÄTTA? Kontakta Maria Norberg, som är åter efter föräldraledigheten på maria@teckenbro.com ■ Fantastisk natur och många sevärdheter i och utanför Visby.

avslag. Notera att medel endast beviljas framtida aktiviteter. För aktiviteter som redan ägt rum när beslutet fattas i november kommer alltså inga medel att tilldelas. Välkomna med en ansökan till Riksförbundet DHB, Järntorgsgatan 8, 703 61 Örebro. Märk kuvertet ”Bo Carlssons minnesgåvofond”. Eller skicka ansökan till kansliet@dhb.se och ange Bo Carlssons Minnesgåvofond i ämnesraden. ■

4

DHB:S SOMMARLÄGER OCH MITT UNIKA BARN 2019 Vi jobbar just nu för fullt med att ordna datum och administration inför nästa års MUB och sommarläger. Håll gärna ögonen öppna på både hemsidan www.dhb.se samt vår Facebook www.facebook.com/dhbriks för att ta del av de senaste nyheterna. ■

DHB DIALOG l NR 3 2018

Arbetet med DHB:s närvaro i Almedalen pågick under lång tid. Vi lyfte tidigt frågan för riksförbundets styrelse och samlade anmälningar från alla distrikt. Vi tror att vår närvaro vid Almedalen är ett bra sätt att lyfta DHB som organisation och våra verksamheter, men också dels ett bra sätt att kunna ställa frågor till politiker och tjänsteman och samtidigt lyfta våra intressepolitiska frågor.

De från DHB som deltog i Almedalen var Ingalill Björkstrand, Anna Gabrielsson och Jonathan Johansson från kansliet tillsammans med Erika Tegström, DHB Norra, Annki och Ingemar Lindell, DHB Mellersta, Ann-Christin Jeppsson och Heléne Ritheim, DHB Södra och Zanna Melin, DHB Västra. Vi hade anordnat boende för alla strax utanför Visbys murar. Det är viktigt att vi som orga-

nisation visar att vi finns och att vi driver våra frågor öppet, framförallt i Almedalen då det är den största samlingsplatsen för intresseorganisationer, tjänstemän och politiker i Sverige. DHB anordnade inte några egna föreläsningar eller seminarier men det gjorde att vi kunde delta vid och se många andra intressanta evenemang – som vi också uppdaterade live om på vår Facebook. Det som följer är ett urval av

alla intressanta seminarier och utfrågningar som DHB deltog vid. Från DHB vill vi tacka för att ni följt vårt intressepolitiska arbete och har ni några som helst frågor om det arbete vi utför får ni gärna kontakta oss via vår e-post kansliet@dhb.se. För en mer utförlig genomgång av vår närvaro i Almedalen kan ni även läsa de inlägg som skrevs på vår Facebook www.facebook.com/ dhbriks. ■ 5


REFLEKTIONER OM ARBETSMARKNADEN

Vad sades om skolan?

Vem har ansvar för att elever får inspiration och förmåga att nå sin potential på en föränderlig arbetsmarknad? Hur kan företag samverka med skolan för ökad motivation hos elever, minskat utanförskap och förbättrad kompetensförsörjning? I ett samtalsseminarium arrangerat av ”My dream now” medverkade representanter från näringslivet (Preem, MTR Pendeltågen, Scandic Hotels med flera), Angeredsgymnasiet och ungdomar från Fryshuset. Inom näringslivet har man rekryteringsproblem inom vissa områden samtidigt som många ungdomar inte känner till speciellt många yrken på arbetsmarknaden. Flera ungdomar upplever också att gymnasieskolan inte är speciellt flexibel och att man måste välja gymnasieprogram alldeles för tidigt. Skolan skulle även fokusera mer på individen och utgå från det som eleven kan och är intresserad av istället för att betona det man inte kan. Flera av de projekt som hänvisades till handlar om att lyfta ungdomar i socialt utsatta områden genom nära kontakt med delar av näringslivet. Att företagen kommer ut till skolorna verkar vara en framgångsfaktor när det gäller att få ungdomar intresserade. Inget av projekten hade några tankar på hur man skulle kunna nå ut till unga med funktionsnedsättning eller om de var intressanta som blivande arbetstagare. Vid ett efterföljande seminarium med rubriken ”Gör plats för alla på arbetsmarknaden – Hur ska arbetsgivare få upp ögonen för värdefull kompetens?” arrangerat av Bräcke diakoni, berättade Emma Lyrdal om hur man faktiskt utvecklats som organisation genom att erbjuda personer med olika funktionsnedsättningar arbete. De nyanställda har bidragit med ett oerhört värdefullt inifrånperspektiv och gjort att allas kompetens om skilda funktionsvariationer ökat. Ett återkommande problem idag är att få personerna att stanna kvar på arbetsmarknaden än att komma ut i arbete. Man måste inse att det som Arbetsförmedlingen benämner långsiktiga insatser behöver vara ännu längre. För en del individer är kanske insatser nödvändiga under hela arbetslivet. Slutsatsen från DHB:s perspektiv blir: när man talar utanförskap tänker man sällan eller aldrig på att det finns olika typer av utanförskap och därmed svårigheter att komma in på arbetsmarknaden. Antingen pratar man bara om insatser i segregerade områden eller flyktingar som behöver få en snabb väg ut på arbetsmarknaden eller så har man projekt för att se hur personer med olika funktionsnedsättningar kan integreras på arbetsplatser. Det verkar inte finnas någon som har hela perspektivet på begreppet utanförskap. ■

Liksom vid förra valet märktes det att skolan var en stor fråga. Skola och utbildning debatterades

text: ANNA GABRIELSSON

text: INGALILL BJÖRKSTRAND

DHB och de andra hörselorganisationerna hade gemensam träffpunkt utanför Visbys ringmur.

6

och analyserades på ett stort antal seminarier i Almedalen. Det utkristalliserade sig några frågor som återkom vid flera tillfällen. De var lärarbristen, behov av att göra förändringar i lärarutbildning-

DHB besökte FSUMs seminarium om psykisk ohälsa bland unga. Foto: Erika Tegström.

DISKUSSION OM PSYKISK OHÄLSA text och foto: ERIKA TEGSTRÖM

På fredagen hade Föreningen för Sveriges Ungdomsmottagningar (FSUM) ett seminarium om psykisk ohälsa bland unga. FSUM:s erfarenhet är att den psykiska ohälsan bland både ungdomar och unga vuxna ökar, att söktrycket till BUP och ungdomsmottagningarna är högre nu än tidigare och att det man söker för är allvarligare idag än för ca 10 år sedan. Arbetet sker alltid på ungdomens uppdrag, det ska vara lätt kunna söka sig dit och helst ska detta kunna göras så tidigt som möjligt. En engagerad och kunnig panel bestående av representanter för FORTE (Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd), Föreningen Tilia (dubbla representanter då RFSL Ungdom inte kunde närvara på grund av NMR:s störande av Almedalen), Suicide Zero och FSUM lyfte flera relevanta frågor angående ungas psykiska ohälsa och gav några tips: • Suicide Zero’s hemsida har konkreta råd gällande självmordstankar, hur omgivningen kan utbildas i att ”Våga fråga” och hur att ’våga fråga’ kan påverka en människa att bestämma sig för att leva. Positivt är att antalet självmordsförsök bland ungdomar faktiskt har gått ner i antal de senaste åren, vilket FORTE bekräftade. • Föreningen Tilia har en online-chatt för ungdomar som vill prata om sin psykiska hälsa som är öppen varje kväll, året om kl.

21.00–22:30. Den bemannas av frivilliga ungdomar som har egna erfarenheter av psykisk ohälsa om allt från prestationsångest till kulturkrockar till sexuell identitet m.m. • Fler och fler ungdomsmottagningar har numera möjlighet till digital kontakt med t.ex. kurator eller barnmorska ifall ungdomen inte har möjlighet att komma fysiskt till en mottagning. På www.umo.se kan ungdomar mellan 13 och 25 år få kunskaper om kroppen, sex, relationer, psykisk hälsa, alkohol och droger, självkänsla och mycket annat. Jag ställde en fråga om hur ungdomsmottagningarna hanterar situationen om ungdomen inte har talad svenska som första språk eller ens använder talat språk. Svaret blev att på just ungdomsmottagningen i Örebro finns det en heltidsanställd sjuksköterska som även är utbildad teckenspråkstolk. På övriga ungdomsmottagningar använder man tolk eller försöker hitta andra sätt att kommunicera på om språken inte räcker eller om ungdomen inte vill ha med en 3:e person när det allra innersta ska pratas om. Tillgänglighet är centralt för ungdomsmottagningarna och finns med i alla ungdomsmottagningars verksamhetsplaner. Jag blev väldigt nöjd med svaret och kände att dessa mottagningar verkligen har förstått vad kommunikation och tillgänglighet innebär! ■ DHB DIALOG l NR 3 2018

en, vikten av goda skolledare och en ökad segregation av både elever och lärare. Sidouri Poli, grundare av Changers Hub, som är en fast mötesplats för unga i Botkyrka inledde ett av de seminarier som besöktes. Ambitionen är att unga människor ska få samma möjlighet att förverkliga sina idéer och påverka sin framtid oavsett förutsättningar. Sidouri Poli är en av dem som var med och grundade verksamheten 2015. Hennes berättelse handlade om att det för henne varit avgörande att ha en lärare som bekräftade hennes begåvning och stöttade henne i hennes fortsatta utveckling. Sidhouri berörde även en annan viktig fråga, nämligen den att skolan bör ha tätare kontakt med näringslivet. – Det vore bra med ”bryggor” mellan skola och näringsliv, menade flera till exempel Ann-Louise Lökholm Klasson som är VD på Sweco. Hon saknade också flera goda exempel på lärares arbete och betonade hur viktig relationen mellan skola och företag är.

– Det är viktigt att få ta del av positiva erfarenheter av skolan, sa Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket. Ofta får vi ta del av problem och brister, men det är nödvändigt att vi får höra om goda exempel från skolan. För de finns, och många skolor fungerar bra. Peter Fredriksson ville även se ökade möjligheter för personer med andra yrkesbakgrunder att kunna omskola sig till lärare. Detta var Christer Nylander (L) och Erik Bengtzoe (M) eniga med Skolverket om. De båda liksom Gustav Fridolin, utbildningsminister (MP), Anna Ekström gymnasieminister (S) och Johanna Jaara Åstrand (ordförande i Lärarförbundet) deltog i en välbesökt debatt om skolan. Nylander och Bengtzoe menade att det kan vara människor som har andra yrken som tar med sig den erfarenheten in i skolan. Det kan även handla om att det kommer lärare från andra länder som får anpassade utbildningar så att

de kan arbeta i svenska skolor. Bengtzoe tog även upp förslaget om att erbjuda intensivutbildningar för personer som redan arbetar inom skolan, exempelvis elevassistenter. Lärarutbildningen måste bli bättre, och utan att säga att dagens utbildning inte är tillfredställande, så var flera, bland annat Fridolin, Ekström och Nylander eniga i att lärarutbildningen bör ses över och att utbildningens kvalitet ska höjas. Flera påpekar att lärarutbildningen idag är spretig, och att det skiljer sig mycket åt mellan olika lärosäten som idag erbjuder lärarutbildningar. Även att lärare bör få högre lön var en aktuell fråga, men att det ska vara utbildning och erfarenhet som avgör nivån. Gustav Fridolin var tydlig med att erfarenhet ska ge en högre lön. Dock betonades att för många lärare är även fortbildning viktig, liksom möjligheter att ingå i professionsprogram1).

Partierna verkar vara eniga i många enskilda frågor, även i den om att staten bör ta ett större ansvar. Det som skiljer partierna åt är frågan om graden av statligt ansvar. Till exempel vill liberalerna se en helt statlig skola, och miljöpartiet, som fortsatt vill se en kommunal skola, vill att staten ska få ökat mandat att dels finansiera åtgärder men även att ta över skolor som inte fungerar. Socialdemokraterna vill också de se att staten tar ett ökat ansvar för resultaten i skolan, men vill liksom miljöpartiet och moderaterna inte se en förstatligad skola. Det som alla vill se är en blocköverskridande överenskommelse om skolan. Den stora skiljelinjen mellan partierna tycks ligga i huruvida det ska få finnas friskolor och hur de ska regleras. ■ 1) Skolkommissionen föreslår i sitt slutbetänkande ett nationellt, statligt reglerat professionsprogram för lärare som ska leda till fler karriärsteg.

Anna Gabrielsson och Heléne Ritheim diskuterar dagens seminarier.

Laith Fathulla och Niclas Martinsson glada över Sveriges avancemang i Fotbolls-VM.

DHB närvarade vid en debatt om skolan. På bilden syns Sidouri Poli. Foto Anna Gabrielsson.

Lena Hallengren träffar döv- och hörselorganisationerna i Almedalen.

7


VI TRÄFFAR BARNOMBUDET I UPPSALA Mitt i Uppsala, i ett äldre hus med mörkgula stenväggar, har Barnombudet i Uppsala sina lokaler. Hit har bland annat bekanta eller föräldrar till barn med hörselnedsättning vänt sig och fått stöd när de anser att de inte fått den hjälp de har rätt i skola och samhälle. Barnombudet tar inte ställning i sakfrågan, men de finns med som ett stöd för att se till att barnens bästa inte glöms bort.

Barnombudet i Uppsala är en ideell förening som funnits sedan 1985. Då startade en jourtelefon för barn och unga i Uppsala som bemannades av ideellt arbetande personer. Verksamheten var uppskattad och 1988 bildades en förening som då också fick en förfrågan av Uppsala kommun att starta en barnombudsmannaverksamhet. Verksamheten har sedan de första åren vuxit och utvecklats och nu arbetar de med mer övergripande frågor och projekt. Ett av projekten är skälet till att jag träffar projektledaren Josefin Högberg som berättar att de dessutom besöker skolor oför att prata om barnkonventionen och barns rättigheter. Jourtelefonen finns kvar men idag sker rådgivning även via, mejl, hemsidan eller andra sociala medier.

8

Barnombudet i Uppsala är med och påverkar i politiska frågor som rör barn. Eftersom de gör många besök på skolor så får de också ta del av vad unga tycker, något de förmedlar till politikerna i kommunen. Viktiga frågor för barn och unga uppmärksammas också i tidningen Ord, som för andra sommaren i rad görs tillsammans med skollediga ungdomar upp till 15 år i Uppsala. Eller i magasinet Word, som Barnombudet gör tillsammans med en redaktion som består av gymnasieungdomar i Uppsala. Josefin Högberg är ansvarig för projektet Barnrätt för alla, som handlar om att göra barnrätt tillgänglig för alla barn. Josefin som är hörselpedagog och har sin bakgrund i att arbeta som lärare för barn med dövhet, hörselska-

da eller språkstörning har varit noga med att materialet ska vara tillgängligt även dessa grupper. Till exempel finns det bilder som ska inspirera till samtal om olika situationer i vardagen kopplade till Barnkonventionen. De kalllas för Berättigheter och är fem enkla berättelser med bild- och teckenstöd. Materialet är i första hand riktat till skolan, så att de ska kunna arbeta med barn rättigheter på ett sätt som verkligen ger barn förutsättningar att delta i samtal. Till materialet finns tex en handledning och en samtalskarta. Projektet har även tagit fram ett memory om barnrätt och tre korta filmer på samma tema. Allt finns samlat på projektets egen hemsida. Josefin berättar även om ett tidigare projekt hos Barnombudet som heter” KNAS hemma”. Det startade som ett Arvsfondsprojekt 2013 men är numera en självständig organisation och lever av egen kraft i form av den ideella organisationen Knas Hemma. Styrelsen i Knas Hemma är ungdomar och unga vuxna och de arbetar för ungdomar i åldrarna 13-30 år, som antingen bor i eller har bott i familjehem, HVB-hem, eller annat boende församhällsplacerade barn eller unga. Knas

Hemma kan man följa både på Facebook och på Instagram. Nu har Josefin precis inlett arbetet med Likarättsprojektet som är ett nytt Arvsfondsprojekt. Här är barn och unga från förskola till gymnasiet i Uppsala och Östersund är med och skapar en webbutbildning för elever, personal och vuxna. Syftet är att stärka barns trygghet och öka kunskapen om möjligheten att få hjälp. Det handlar om att få en tryggare skola, med ett bättre klimat där alla arbetar mot att förhindra kränkningar och trakasserier. Barnen ska veta att de har rätt att få hjälp och att de ska prat med någon vuxen. I samarbete med barn och unga kommer vi att ta fram en utbildning som ska stärka barns trygghet och uppmärksamma möjligheterna att agera om deras rättigheter kränks. Syftet är att ta fram en grundläggande webbutbildning om likarätt/likabehandling som vänder sig till ALLA på en förskola/skola, inte bara de extra drivande. Alla på skolan ska få en grundutbildning på ca 15 minuter där det också kommer finnas länkar till fördjupning. Önskvärt är att få utbildningen på svenska, engelska, arabiska och lätt svenska, även

DHB DIALOG l NR 3 2018

om det är dagsläget är osäkert om hur långt projektmedlen kommer att räcka. Webbutbildningen ska inte kräva några förkunskaper och vara tillgänglig i olika versioner för förskola och lågstadiet, mellan- och högstadiet, gymnasium, personal och närstående vuxna. Varje version kommer innehålla information om främjande, förebyggande och åtgärdande insatser. Projektet kommer främst arbeta i Uppsala och Östersunds kommun. Båda kommunerna har redan skrivit avsiktsförklaringar att efter projekttiden sprida och implementera utbildningen. Utbildningen ska också spridas nationellt. Kursen kommer att tas fram genom att ha ett antal fokusgrupper med ungdomar som kommer att vara med att ta fram innehållet som bla kommer att handla om att främja, förebygga och åtgärda sådant som kan upplevas som otryggt och riskfyllt. Utbildningen är riktad till elever på alla skolans stadier från förskola till gymnasium, till skolans personal och de vuxna som finns nära barnen hemma. Snart väntar också besked om vem som kommer att få årets Barnrättspris. Barnrättspriset delas sedan 2011 ut av Barnombudet i Uppsala län (BOiU) i samarbete med Uppsala kommun. Priset ska gå till en verksamhet eller person som arbetat aktivt med att stärka barnets rättigheter i enlighet med FN:s barnkonvention. Priset har gått till så skilda verksamheter som ett konstmuseum, ett fastighetsbolag och förra året till en caféverksamhet. Vi väntar med spänning på vem som ska få 2018 års pris... ■

Länkar www.barnrättföralla.se www.BouiU.se

Projektledare Josefin Högberg. Foto: Anna Gabrielsson

9


AKTUELL FORSKNING Det pågår ständigt forskning runt om i landet. I Sverige finns det flera institut som bedriver mycket intressant forskning, även om våra målgrupper. I slutet av artikeln kommer vi att skriva ut länkarna till materialet så att du som läsare kan fördjupa dig i ämnet om du tycker att det är intressant!

CAMILLA WARNICKE, vid institutio-

nen för hälsovetenskaper, Örebro universitet har undersökt samspelet mellan samtalsparter i tolksamtal över telefon. Genom att ringa till bildtelefoni kan en teckenspråkig person och en talspråklig person kommunicera via tolk. Då personerna som pratar med varandra filtrerar sin kommunikation genom en tolk gör det att samtalet blir komplicerat och påverkas av många faktorer. Syftet med forskningen är att beskriva och analysera hur samtalet går till. Vad gör tolken? Vad händer under samtalet? Och hur skapas processer för turtagning i ett avancerat samtal? Detta är frågor som Camilla har tittat på i sin forskning. Avhandlingens resultat visar att samtliga deltagare gemensamt skapar mening och att tolken är en viktig kommunikativ resurs i samtalet. Tolkning vid förmedlande samtal via bildtelefoni.net. Camilla Warnicke, Örebro Universitet. Avhandlingen går att hämta hos www.diva.org Vid Göteborgs universitet har David Norlin, psykologiska institutionen, skrivit om föräldrar till barn som har en funktionsnedsättning. Avhandlingen har sin grund i att man sedan tidigare förstått att föräldrar till barn med olika typer av funktionsnedsättningar har större behov av stöd och information om barnets hälsa, men David har nu utökat den 10

kunskapen. I arbetet har David studerat bland annat vad som påverkar föräldrarna som individer och som par. Resultat från studien visade att föräldrar som har barn med funktionsnedsättning upplever större stress och påfrestning jämfört med allmänheten i övrigt. Framförallt mådde mödrar psykiskt sämre, och situationen påverkade båda föräldrarnas välbefinnande. De föräldrar som besökt Nationellt kunskapscenter för sällsynta diagnoser var bättre rustade då de mötte andra föräldrar i samma situationer och värderade dem högt som stöd. Mothers and fathers of children with developmental disabilities: Co-parenting, well-being and empowerment. David Norlin, Göteborgs universitet. Avhandlingen kan hämtas hos gupea. ub.gu.se Ulrika Hallberg har skrivit en bok om att möta personer med funktionsnedsättning inom vården. Personer med olika typer av funktionsnedsättningar kan ha stora behov av vård och omsorg och kommer därför ofta i kontakt med vården. I mångt och mycket är det närstående och anhöriga som står för att tillgodose stora delar av dessa behov. Ulrika hävdar i boken att många som arbetar inom vården saknar kunskap och erfarenhet i att bemöta personer med funktionedsättningar. Boken kan fungera som ett stöd

för anhöriga som är i kontakt med vården. Den är även till för vårdpersonal som önskar lära sig mer om hur de på ett bättre sätt kan möta personer med funktionsnedsättning och deras anhöriga. Boken innehåller bland annat diskussionsfrågor som lämpar sig väl för gruppdiskussioner. Vård och omsorg om personer med funktionsnedsättning av Ulrika Hallberg. Boken kan beställas via hemsida www.liber.se. Milijana Malmberg, legitimerad audionom, har utvärderat effekterna av att använda kompletterande rehabiliteringsprogram på distans, istället för att återvända till kliniken med sin hörapparat. I sin avhandling (vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska akademien) visade hennes resultat att det hade bra effekt att ha rehabiliteringsprogram via brev eller in-

ternet. Milijana undersökte både hur deltagarna själva kände inför programmet, men också hur effekterna blev i den kliniska verksamheten. Deltagarna hade under studien tillgång till ett diskussionsforum där de kunde diskutera och utbyta erfarenheter. De fick också övningar att utföra och information att läsa. Generellt tycks resultaten ha visat att programmet gav bra resultat. Utvärdering visade att personer som använt hörapparat i 6-7 år var mest intresserade av liknande program. Att ha möjligheten att göra det på distans var en av fördelarna och kan nog väcka intresse för andra och Milijana hoppas att programmet ska spridas till andra delar av landet.

På dagsvandring med lägerdeltagarna Foto Sanna Moberg.

GÅLÖLÄGRET – ETT KONFIRMATIONSLÄGER SOM DRIVS AV HÖGALIDS FÖRSAMLING text: LOUISE NYMAN

Vi välkomnar alla ungdomar, både med och utan behov av särskilt stöd. Under tre veckor bor konfirmander och ledare tillsammans på Gålögården ute

För frågor hänvisas till Milijana Malmberg på milijana.lundberg. malmberg@vgregion.se. Avhandlingen går att ladda ner på gupea.ub.gu.se. ■

Många samlades i tältet. Foto Sanna Moberg.

aktiviteter som fokuserar på vad var och en kan bidra med.

INFO Ovanstående texter går att finna i tidskriften forskning om funktionshinder pågår. Skriften ges ut av Centrum för forskning om funktionshinder, Uppsala universitet. Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap. Du kan läsa alla tidigare utgivna nummer av tidningen på hemsida: www.cff.uu.se/Tidskrift_/ Ansvarig utgivare är Päivi Adolfsson. Ljuständning med lägerdeltagarna Foto Linnéa Hagstrom.

DHB DIALOG l NR 3 2018

i Stockholms skärgård. Vi fyller dagarna med roliga

På Gålölägret får alla vara med utifrån sina egna förutsättningar. För att möta allas behov jobbar vi med bilder och tecken som stöd. Vid varje måltid går vi igenom vad som kommer hända fram till att vi äter nästa gång. Vi har ett tydligt dagsschema då struktur och rutiner är viktigt för många av våra deltagare. Scouting, skapande och tematid är aktiviteter som återkommer varje dag. På Gålölägret gör vi allt tillsammans! I vår konfirmationsundervisning, som kallas “Tematid”, jobbar vi med frågor som är viktiga i livet. Vem är jag? Behövs jag? Vem är Gud i mitt liv? Vi gör aktiviteter som på olika sätt anknyter till och får oss att fundera över kristen tro. Vi använder flera uttryckssätt, till exempel skapande och drama, där alla kan vara med och bidra oavsett vilka språkliga förutsättningar en har. Tillsammans hjälper vi varandra! Alla ska känna sig delaktiga! ■ 11


PERSPEKTIVBYTE – från deltagare till arrangör text: CONNY NORÉN

Läger är kul. Läger är fantastiskt. Men det är först nu jag verkligen inser vad som ligger bakom ett läger. I fjol var vi med som deltagare, detta år var jag en av arrangörerna. Vilken skillnad!

Samlingen på Ramoa skedde i alla fall i skuggan.

DHB Familjeläger text: ULRIKA GRANSTÖM

Frågan kom från Ulrika Granström, skulle jag vilja ställa upp som barnledaransvarig under DHB Riks sommarläger under 2018? Självklart, tyckte jag, och tackade ja med stor entusiasm. Då visste jag att det skulle ligga mycket jobb bakom uppgiften, men inte exakt hur mycket det faktiskt var. Första dagen på plats var det bara vi arrangörer och barnledarna. Vilket gäng! En fantastisk blandning av erfarna barnledare och nybörjare. Stäm-

ningen var god direkt från start och mitt jobb blev enklare av att grupperna blev mer eller mindre självgående. När familjerna anlände och själva verksamheten satte igång märkte vi att vår planering inte riktigt höll. Det hade blivit vissa missförstånd, och anpassningar behövde göras. Det var i det läget det blev riktigt intressant tycker jag. För visst är det trevligt när allt går som det skall – men det är först när saker och

ting krånglar som vi har tillfälle att utvecklas och lära oss något. Efter en del diskussioner, byte av folk mellan grupperna och några möten fick vi verksamheten att snurra på riktigt bra. Jag är verkligen stolt över barnledarna som jobbade på lägret i år. De jobbade hårt, entusiastiskt och ställde upp på allt som behövdes för att få lägret att bli så bra som möjligt för deltagarna. För egen del blev det ett nyttigt uppvaknande – tänk så mycket

jobb som ligger bakom ett läger! Det är mycket mer än man kan tro, och jag har vunnit en förnyad respekt för alla som ger sig på denna uppgift. Ett läger är som ett tusenbitarspussel som skall läggas – och alla bitar har samma färg. Vi hade kombinationen av tur, medvind och skicklighet att få till ett riktigt bra läger 2018. Nu laddar vi om inför 2019 och siktar på att det skall bli ännu bättre! ■

Dagen efter vårt första familjeläger förra året, det vill säga sommaren 2017, påbörjade min dotter en kampanj. Att börja tjata om när vi ska åka till nästa läger. I nästan ett års tid har hon frågat om det blir av, när vi ska åka och återberättat för alla hur mycket hon längtar efter lägret. I år är det lite annorlunda, för jag sitter själv med i planeringsgruppen för årets läger. Vi som sitter i gruppen är alla olika individer med olika bakgrund och erfarenheter i vårt bagage. Man skulle nog kunna säga att den enda gemensamma nämnaren är att vi alla var med på lägret förra året samt att vi alla brann för att hålla läger levande. Vi tyckte att lägret var fantastiskt och vi log länge efter lägrets avslut. Det var tydligt att vi föräldrar behövde detta läger. Men att arrangera ett familjeläger är nästan ett ideellt arbete. DHB kansli har personal men de har andra arbetsuppgifter som de måste prioritera. Därför krävs det frivilliga personer för att hjälpa till att behålla läger och att genomföra det. Likaså krävs det att familjer anmäler sig till läger för att visa för DHB-styrelsen att vi verkligen vill ha familjeläger kvar och hålla det levande. Det ligger mycket tid och arbete bakom för att planera ett familjeläger, många saker att ta hänsyn till och framförallt är bar12

nen i olika åldrar och har olika behov. Vi i gruppen var överens att vi skulle se till att båda barn och vuxna skulle få möjlighet att bada i teckenspråk, som är utanför TUFF timmar. Det var också spännande att klura ut hur vi ska fördela grupperna så att alla skulle känna sig tillfredsställda. Vi ville också att under veckan skulle vara lärorika och roliga så att man vill komma tillbaka till nästa år och åren därefter. Det är ju ändå föräldrarna som tar beslut om de ska anmäla sina barn eller familjen till lägret. Barn är fantastiska. De tycker allt är roligt och spännande. Framförallt att åka till en ny plats eller till en plats man varit på tidigare och längtat efter. Barnledarna är roliga och de blir förebilder för barnen. Vuxna får hela veckan på sig att prata och umgås med varandra. Det finns alltid behov för föräldrarna att få träffas och prata om sina erfarenheter och få höra andras upplevelser. Det blir erfarenhetsbyten. I nästan ett års tid höll planeringsgruppen kontakt med

varandra, vi skickade många meddelanden och lade fram olika idéer och funderingar. Vi ville mycket men ibland var det svårt att få ihop tid för att kunna sätta sig ner och arbeta på lägret. Med tanke på att vi alla har saker som måste gå före, barnen till exempel, eller arbete och studier. Dygnets tid räcker inte alltid till men vi i gruppen stöttade varandra och delegerade bra. Jag tycker det var ett riktigt bra samarbete, framförallt då vi bor i olika delar i Sverige som i Skåne, Stockholm, Örebro och på Västkusten. Vi visste var vi hade varandra, återigen vill jag säga att det beror på vi alla ville samma sak och hade ett gemensamt mål. Det var mycket roligt, men periodvis tidskrävande. Till slut och helt plötsligt var det dags för familjeläger 2018. Vi från planeringsgruppen var nog mest nervösa av alla deltagarna. Pirrig i mage och oro om man missat något. Känslan av att man har glömt någonting sitter kvar hos en hela veckan. Men ni, deltagarna hjälpte oss att

släppa vår nervositet. Det blev mycket skratt och glädjetårar tillsammans. Barnen hade ännu roligare, deras glädje smittade verkligen över till oss vuxna så det blev dubbelt så muntert för oss vuxna. Veckan var för kort och gick för fort till sin slut. Återigen frågar min dotter om vi ska åka till läger till nästa år. Jag sitter kvar i planeringsgruppen för att säkra min plats att åka tillbaka. Jag känner fortfarande ett brinnande intresse inom mig att jobba för lägret och se till att hålla det levande. Jag hoppas på det kommer in många anmälningar till nästa år och så att lägret inte försvinner. För att ett läger ska bli av krävs det en planeringsgrupp där alla brinner för det och att de förväntansfulla familjerna ska få en fantastisk vecka. Framförallt för barnens skull! Dottern frågade mig igår, hur många dagar är det kvar till nästa familjeläger. Nedräkning påbörjad. ■ Med vänliga hälsningar Ulrika, mamma till Alma och Ida. DHB DIALOG l NR 3 2018

Till vänster överst: Föräldrarna lyssnade på föreläsare från projektet BOUJT. Foto: Ingalill Björkstrand Mitten: Marie-Louise Fritzén. Till höger: Lekfrämjandet leder fyra grupper i olika lekar. Foto Ingalill Björkstrand Till vänster nedre bilden: En typisk morgon med teckenspråksundervisning.

13


KANSLIET BESÖKER text: JONATHAN JOHANSSON foto, där inget annat anges: JONATHAN JOHANSSON

När alla familjer anlänt till Ädelfors folkhögskola och fått nycklar till sina rum och lägenheter var det dags för en kort information från DHB. sedan kom Lekfrämjandet och presenterade sig och anordnade lekar för familjerna. Familjerna och alla barnledare delades i fyra grupper för olika lekar, och det tjoades länge och väl efter den roliga starten på första dagen. Ledarfamiljerna och alla barnledare anlände redan under söndag eftermiddag och kväll. Medan alla barnledare utbildades i första hjälpen på måndagens förmiddag ägnade ledarna sig åt att förbereda mottagandet av familjerna med allt vad det innebär av fördelning av arbetsuppgifter som fotografering, utdelande av material, avprickning och packande av gympapåsar till barnen mm. Redan före lunch började familjerna droppa in och när alla var inkvarterade var det dags för duktiga lekpedagoger från Lekfrämjandet att hjälpa till med att starta lägret. Familjer och barnledare delades in i fyra grupper som under ledning lekte tillsammans med bland annat bollar och fallskärmar under eftermiddagen. På tisdagen var det dags föräldrarna att gå till respektive teckenspråksgrupp samtidigt som barnen hade aktiviteter i sina grupper, redan vid 9.30 var alla i full gång med kubbspel och minigolf för de äldre och sagoläsning i småbarnsgruppen. Under tisdagen fick föräldrarna också lyssna på en föreläsning från Arvsfondsprojektet BOUJT - Barn- och ungdomsjour på teckenspråk. Det är ett projekt som skapat en barn- och ungdomsjour online på teckenspråk. Denna webbjour riktar sig till barn och ungdomar i åldrarna 7-21 Projektledarna Carolina Ekström och Jiin Najjar besökte sommarlägret. Efter fika i solen så har vi 14

lyssnat på föreläsning om DHB Västras projekt om bildstöd i föreningslivet. Under föreläsningen presenteras teckna.se som en sida med bra bilder att skriva ut. Onsdagen, liksom de flesta dagarna, startade som de andra dagarna med frukost klockan halv åtta och uppdelning i grupper för de yngsta. Föräldrarna gick till sina teckenspråkskurser för att vidare utveckla sina kunskaper. Just denna dag avslutades mycket roligt. Efter att alla familjerna mötts upp och ätit middag så samlades alla i Anna Lind-salen för att titta på Sveriges match mot Mexiko för chansen att gå vidare i VM-slutspelet. Nästan alla hade målat sig i ansiktet och vissa hade förberett resan med att köpa sverige-tröjor för att kunna delta ordentligt i festandet. Och festande blev det. Sverige vann med 3-0 och gick vidare som gruppsegrare. Kvällen fortsatte vid uteplatsen vid boendet för samkväm. Familjerna växer verkligen tillsammans och lyfter varandra när de delar berättelser och finner stöd i varandras situationer. På torsdagen var det dags för äventyrsdagen! Precis som förut så blev det en tidig frukost och så gick bilfärden iväg till äventyrslandet klockan 09. På lång kolonn så gled vi in till Ramoa – Ramkvilla Outdoor Activity. Det är en fantastisk naturnära förläggning med mängder av aktiviteter – allt från fotbollsgolf,

hinderbana, kanot- och roddbåtsturer till bastu och bad. Alla var ivriga att dra igång och föräldrarna kunde knappt hålla reda på all aktivitet. Den stora uppvärmda badtunnan var omåttligt populär, och var allt som oftast fullproppad. Lunchen för dagen ute på Ramoa bestod av barnens favorit – hemgjorda hamburgare. Det var väldigt uppskattat med en kall läsk i den 30-gradiga värmen. När klockan närmade sig 16 rörde sig de flesta tillbaka, med svetten i pannan och med brända underarmar var alla nöjda och glada, om än trötta. De yngsta somnade på en gång när de kommit tillbaka om inte rent av i bilen. Efter en eftermiddagslur så samlades familjerna för middag och efterrätt innan sängdags. Liksom dagen innan så samlades många föräldrar för att dela historier, erfarenheter, skrönor och kanske en och annan fräckis. Under veckan har vi haft teckenspråkstolkar med som tolkar vid föreläsningar och möten. De har också deltagit i kväll-

sumgänget så att alla föräldrar oberoende av kunskaper i teckenspråk kan samtala och umgås med varandra. De har gjort ett enormt arbete, och vi vill tacka dem för deras stora insatser! Fredagen började, till skillnad från torsdagens enorma värmebölja, lite småmulet. Det var behaglig kyla i brisen. Men den kylan varade inte länge innan solen bröt igenom. Vid det här laget hade dock de äldre redan placerat sig i lektionssalarnas ljumma stillsamhet för att undgå värmen när de genomförde sina teckenspråkskurser. Teckenspråkskurserna har under helgen varit ömsom lugna och ömsom livliga. Just idag var många på lekhumör i ”nybörjar”-gruppen så det tjoades och tjimmades. Även de äldsta har barnasinne! Efter dagens lektioner var det dags för lunch, och tacksamt nog hade personalen ställt fram glass till efterrätt – inte bara till barnens förtjusning. Värmen hade så sakta krupit uppåt under förmiddagen och den iskalla glassen var mer än välkommen. ■

Många passade på att njuta av sommarvärmen.

Fanns det glass där borta?

 Onsdagen spenderades på Ramoa för utomhusaktiviteter...och under dagen bjöd personalen på Ramoa på barnens favorit.

Ungdomarna lirade fotbollsgolf...

INFO

Du kan läsa mer om BOUJT och deras verksamhet på deras hemsida www.boujt.se eller deras Facebook www.facebook.com/boujt. För mer information om själva projektet kan du läsa på Arvsfondens projektsida https://www.arvsfonden.se/projekt/starta-enbarn-och-ungdomsjour-pa-teckensprak.

Även de yngsta provade på. DHB DIALOG l NR 3 2018

15


INTERVJU MED

EMMA PEASGOOD Inför detta nummer har vi hos DHB träffat Emma Peasgood från England. Emma har varit på genomresa i Finland och Sverige. Efter besök i både Helsingfors och Raseborg i Finland så besökte hon Göteborg innan hon kom till Örebro för att hälsa på hos DHB. Hon jobbar som en socialsekreterare i Kent och Dover i England och tillhör en enhet som specifikt jobbar med döva och hörselnedsatta personer. Hon berättar att i England så får man vanligtvis via socialen en kontakt som har hand om alla personer med funktionsnedsättning, och saknar oftast då specialkunskap. Hej Emma! Välkommen till Sverige och Örebro. Hur har det varit att resa omkring i norden? – Tack så mycket. Det har varit bra om än lite stressigt. Jag var ju i Finland för några dagar sedan, och jag har redan varit I Stockholm, Göteborg och nu Örebro. Det har varit högt tempo. Du är på besök från England, vad jobbar du med där? – Jag är anställd av Kent kommuns fullmäktige. Stadens värden är att förbättra det ekonomiska, sociala samt omgivningens välmående för dess invånare. Vi är den enda funktionsbaserade socialförvaltningen i Storbritannien och väldigt stolta över det. Angående teckenspråkets legala status, har det något rättsskydd I England eller annan special status som språk? – I Storbritannien så erkändes Brittiskt teckenspråk som eget språk år 2003. Det har inget skydd i sig dock. Skotska och gäliska är skyddade språk, men inte brittiskt teckenspråk tyvärr. Finns det några organisationer eller förbund inriktade mot döva barn? – För döva barn finns Kent deaf children’s society – KDCS (Kent döva barns förening) och National deaf children’s society – NDCS (Nationella döva barns förening). På min avdelning 16

jobbar vi även med Sense, som är en grupp för döv-blinda barn. Vi jobbar även nära gruppen Deaf Child and Adolescence Mental health team (Döva barn och ungas mentala hälsoteam), Guide Docks UK (Ledarhundarna, Storbritannien, Specialist Teaching och Learning Service (Specialistservice för undervisning och lärande), Kent Association for the Blind (Kent förening för blinda) samt HI Kent. Får föräldrar utbildning i teckenspråk om deras barn är döva eller hörselskadade? – Nej, föräldrar får ingen gratis utbildning om deras barn är dövt. Om de behöver eller vill ha det så får de betala för det. Det finns vissa privata företag eller högskolor som kan erbjuda olika nivåer av brittiskt teckenspråk till rabatterat pris om ens barn är dövt. På den avdelningen av socialdepartementet som Emma jobbar består delar av hennes jobb att besöka och titta upp individuella döva och hörselskadade barn och göra en bedömning. Till exempel följa upp hur de integreras i familjen och samhället och ifall de kan göra sig förstådda. Från hennes arbetsplats kan de då rekommendera att föräldrar får 6(!) teckenspråkslektioner som ges av en assistent. I England har det funnits fall av barn som har omhändertagits av myndigheterna bara för att de är döva. Barnen har varit i

en situation av språkdeprivation. Föräldrarna har inte besvärat sig eller orkat att ta itu med situationen och ge sitt barn ett ordentligt språk eller för den delen lärt sig teckenspråk själva. I de fallen så har socialdepartementet i England sett till barnens främsta, till skillnad ifrån i Sverige så ser myndigheterna ofta till de fysiska förutsättningarna för barnet (är de hela, rena och välfödda?). Sex lektioner låter som väldigt lite, får syskon tillgång till samma lektioner? – Hörande barn kan få vara involverade i dessa lektioner som ges av familjeteamet, men det finns i dagsläget inte speciellt höga nivåer av teckenspråk i CODA-grupper. Får hörande barn till döva föräldrar utbildning i teckenspråk? Och är det någon skillnad om barnen i fråga har cochleära implantat? – Nej. Ett hörande barn till döva föräldrar måste gå i vanlig skola.” ”Beroende på vad föräldrarna tycker så kan barn med cochelära implantat gå i vanlig skola, eller i en så kallad döv enhet. Men om de vill gå i en skola där skolan har en döv enhet kan de välja att söka till den enheten. Tyvärr och sorgligt nog är dövenheterna väldigt olika på grund av att vissa lärare tror på det talade språket och kanske försöker skapa en talande miljö medan andra lärare tror på en tecknande miljö istäl-

let och tecknar mycket samtidigt som de talar för att skapa en ”totalt kommunikativ” miljö. Vilken information får föräldrar om cochelära implantat? Är det någon debatt eller diskussion om cochelära implantat i England? I Sverige var det en ganska stor och på många sätt en intensiv debatt när cochelära implantat introducerades. – Det finns två sjukhus i London som ger information till föräldrarna om cochelära implantat och dessa två sjukhus har olika synsätt på cochelära implantat. Ett av dem, erbjuder mycket, mycket mer information och familjer får träffa en dövtolk och ges information om vilka alternativ som finns i landet. Medan det andra inte alls erbjuder samma alternativ eller har samma tillvägagångssätt. Emma kommenterar att det har varit stora diskussioner i England om döva personer med cochelära implantat tidigare, liksom i Sverige, och den inverkan det har haft på personer som lär sig teckenspråk. Det sjukhuset som Emma refererar till I London är ett litet sjukhus med avdelningar för döva barn upp till 18 år och en avdelning för döva vuxna. Hela personalen tecknar eller tolkar åt hörande och det finns även döva och teckenspråkiga psykologer som ger döva möjlighet att utveckla sina tankar på sitt eget DHB DIALOG l NR 3 2018

Emma Peasgood från England besîkte kansliet. Här med Ingalill Björkstrand. Foto Jonathan Johansson

språk och tala fritt, istället för att behöva filtrera genom en tolk. Finns det några kurser eller aktiviteter som erbjuds föräldrar och familjemedlemmar från statligt håll i övrigt? – Nej, inte från statligt håll. Men den lokala organisationen i Kent – Kent deaf children society (Kent döva barns sällskap) som är en ideellt driven och ledd förening och NDCS – National deaf childrens society (Nationella döva barns sällskap), som är överordnad KDCS erbjuder kurser till föräldrar och information. För barnen erbjuder de även kurser och aktiviteter där de kan möta andra döva barn, lite som er organisation med sommarlägret. Uppdelningen mellan NDCS och KDCS fungerar som hos er också, med ett förbund och flera distrikt under det.

Hur är skolor organiserade för att lära döva och hörselskadade barn? I Sverige har vi specialskolor, alltså skolor vars uppdrag är att ge specialundervisning. Finns det liknande skolor i England? – Ja, det finns döva avdelningar och i Storbritannien finns det skolor för döva, men detta blir mindre och mindre vanligt. Om du är barn och döv och du inte har några andra behov så skulle du gå på en av skolorna med denna typ av enhet. Om du, å andra sidan, har fler behov – kanske flerfunktionsnedsättning – så hade du refererats till en annan specialskola som är anpassad för de behoven. Har barn rätt till teckenspråkstolk vid fritidsaktiviteter? – Nej, är det enkla svaret. Hälsa och vård är så hårt prioriterad,

att teckenspråkstolkning på helger eller fritiden till exempel, inte övervägs. På arbetsplatsen, finns rätten till teckenspråkstolk där? – På arbetsplatsen och i arbetsmarknaden i stort så blir du bedömd av Avdelningen för Arbete och Pensioner, och du skulle i så fall ha rätt till en tolk för ett visst antal timmar om de finner det angeläget i sin analys. Är det någon kostnad för individen, familjen eller företaget/jobbet för dessa tolkar? – Pengarna kommer från den tidigare nämnda Avdelningens “Tillgång-till-jobb”-budget, vilken tillhandahålls av regeringen. Finns det några restriktioner eller reservationer för att använda tolkar på arbetsplatsen

eller på fritidsaktiviteter? Till exempel ett visst antal timmar I veckan? – Man får inte tolk för fritidsaktiviteter eller läkarbesök. Ansvaret I Storbritannien för hälsa och denna typ av hjälp ligger hos andra delar än vår. Doktorer meddelar ofta att de inte vet hur man bokar in ett möte med teckenspråkstolk. Det är något som är väldigt frustrerande för döva i Storbritannien, liksom överallt kan jag tänka mig.

Tack så mycket för att du tog dig tid för denna intervju. Är det någonting som vi inte nämnt som du kom att tänka på? – Tack själv! Nej, jag kan inte komma på någonting på rak arm. Tack för att ni ville ta emot mig. ■ 17


Utflykt ungdomar.

Brokiga stråk gav äventyr i naturen. Foto: Deltagaren Miranda.

Fantastiska vyer i böljande landskap. Foto: Deltagaren Miranda.

Ännu en riktigt bra språkresa i ett varmt England I år blev det nio ungdomar från DHB och Unga Hörselskadade som åkte på vår gemensamma språkkurs till Ilfracombe i England. De kom från olika delar av Sverige och flög från både Stockholm, Göteborg och Köpenhamn. Tillsammans med deltagarna från Stockholm reste också vår ungdomsledare som kan engelska och teckenspråk. På Heathrow möttes alla upp av skolan för gemensam busstransfer till Ilfracombe där de engelska familjerna tog emot dem. Ungdomarna fick ett par riktigt härliga veckor med bra undervisning och trevliga utflykter.

Tankar från en deltagare Stranden var fantastisk.

Undervisningen fick inte glömmas.

Våra ungdomar hade en egen undervisningsgrupp med egen engelsktalande lärare. Många hade stor nytta av hörselslingan med mikrofoner och mottagare som vi hyrt och tagit med från Sverige. Förutom undervisning 15 timmar i veckan valde även varje deltagare en fritidsaktivitet. De flesta hade i år valt tillvalspro18

grammet ”Discovering Devon” med olika utflykter, en hade valt ridning. Skolan arrangerar även heloch halvdagsutflykter som är obligatoriska för alla elever på skolan. Våra deltagare tyckte att aktiviteterna var kul och uppskattade även de superbra och frivilliga kvällsaktiviteterna. På

midsommarafton valde gruppen att åka till Barnstable och Exeter för shopping och avslutade midsommarkvällen med fish & ships vid kusten. Nästan midsommarmiddag! Ungdomsledaren har haft fullt upp med att i värmen se till att alla dricker tillräckligt, hjälpt dem att köpa allergitabletter mot pol-

len och bistått vid magsjuka! Men annars har allt varit toppen och ungdomarna var jättenöjda med hela resan. Resan arrangerades av DHB i samarbete med Unga Hörselskadade och Avista Språkreseförmedlarna. Text: Lena Wettrén och Madeleine Granqvist DHB DIALOG l NR 3 2018

Utflyktsdag för ungdomarna.

När jag åkte på språkresan till England fick jag lära mig så otroligt mycket och utvecklades verkligen i språket! Eftersom att man praktiskt taget måste prata engelska så vänjer man sig och blir plötsligt mycket mer självsäker. Det blev i alla fall jag. Familjen jag bodde hos var väldigt rolig och lättsam och det var enkelt att kommunicera med dem. Skolan var toppen, man fick verkligen fördjupa sig i både språket och lite i andra ämnen som NO och samhällskunskap. Det var så roligt att jag inte ville åka därifrån! Och jag åker definitivt tillbaka nästa år! Text: Deltagaren Miranda 19


DHB Ă–STRA

GfĂśr 

Familjeläger pü RÜgrund NU HAR VI haft ännu ett mysigt familjeläger pü härliga RÜgrund. En Ü som ligger mitt mellan NämdÜ- och Jungfrufärden. Här finns vandrarhem, restaurang, gästhamn och man kan üka Waxholmsbüt dit, vilket vi gjorde. Vi har haft hela vandrarhemmet fÜr oss själva och ätit luncher pü restaurangen. Efter lÜrdag lunch fick alla prova Üns Rodelbana. En rodelükare som själv är med i landslaget gav oss tydliga instruktioner och sen visade büde stora och smü stort mod och ükte med fÜrtjusning flera günger. Efter rodelüken samlades vi vid restaurangbryggorna där alla kunde prova kajakpaddling, ro och meta med mera. Tillsammans dukade vi sen fram och grillade den grillmid-

dag som restaurangen fÜrberett üt oss. Efter middagen var det badtunnan, bastun och klippbadet som gällde. Pü sÜndag morgon hjälptes vi üt med frukosten och sen fortsatte dagen med frügesport, fototävling och fria aktiviteter. Efter lunch pü restaurangen var det dags att gü ner till Waxholmsbryggan där det blev prisutdelning och sen ükte vi hem, trÜtta men nÜjda efter en helg fylld av roliga aktiviteter. Alla familjer uppskattade samvaron vi fick tillsammans dü vi kunde dela med oss av vüra erfarenheter men även svürigheter som vi har gemensamt. Det är ovärderligt fÜr büde vuxna och barn att fü träffas och lugnet som rüdde pü Ün var välgÜrande fÜr münga vuxna och barns själar.

KOLMĂ…RDEN

– JAKTEN PÅ DET GYLLENE STRUTSÄGGET BUSSEN STARTADE tidigt frün Stockholm sü vi skulle komma fram i tid fÜr att hinna leta efter det gyllene strutsägget. En zoo-lärare mÜtte upp oss när vi kom fram. När vi letade efter ledtrüdar i jakten pü ägget, fick vi även lära oss en hel del om olika djur. När vi till slut hittat ägget üt vi allihop en gemensam lunchbuffÊ. Sen var det dags att bege sig till den häftiga Delfinshowen. Vi hade bokat platser lüngt fram fÜr tolken och oss. Tolken belystes med en spotlight. Efter showen var det fri tid och münga hann se ännu fler djur, fika och üka attraktioner pü väg tillbaka till bussen.

PĂĽgĂĽ 

DHB Üstra har en hel del medlemsaktiviteter pü güng. Ni kan läsa mer om dem pü www.dhb.se/ostra.

VISNING AV KUNGLIGA OPERAN DEN 13 OKTOBER für vi en guidad barnvisning av Kungliga Operan. Vi für komma bakom kulisserna och även in i kostymateljÊn, där barnen für prova olika scenkläder.

TECKENSPRÅKSKURS FÖR PAPPOR DEN 17-18 NOVEMBER är det dags igen fÜr en teckensprükskurs, den här

güngen fÜr pappor. Kursen genomfÜrs i samarbete med TUFF pü DjurÜnäsets kursgürd. Barnen fann en get!

SIMSKOLOR VI FORTSÄTTER MED vüra simskolor i ÄlvsjÜ och Bergshamra. Vi erbjuder büde nybÜrjar- och fortsättningsgrupper. En fÜrälder är med varje barn i vattnet, barnen bottnar ej och det är bra fÜr kommunikation och koncentration.

Rodel.

Unga och äldre fick paddla kajak.

SIMTRÄNING VÅR SIMTRÄNING I Hammarby sjÜstad är fÜr de som vuxit ur simskolan,

men som vill träna mer och/eller bara ha kul i vattnet under ordnad lek med ledare. Ingen fÜrälder ska vara med i vattnet.

MINIFRITIDS VI FORTSĂ„TTER OCKSĂ… med Minifritids i samarbete med Unga HĂśrsel-

skadade i Stockholm, HiSUS. Minifritids har vi tre lÜrdagseftermiddagar under hÜsten pü HiSUS ungdomsgürd. Büde barn och vuxna är välkomna. Varje lÜrdag har ett eget tema, man kan även pyssla, spela spel, biljard mm.

De äldre testade att üka.

20

DHB DIALOG l NR 3 2018

21


ÄVENTYRSLANDET I HALMSTAD LÖRDAGEN DEN 14 JULI ükte vi till en trevlig aktivitet som DHB Västra

Tanumstrand. Foto:Grethe.

DHB VĂ„STRA

Krabbtävling. Foto: Jenny Mäkiperä.

Sommarläger Tanumstrand

ď žTeckensprĂĽksläger barngrupp pĂĽ stranden. Foto: Nelson Luengo.

ď žTeckenläger DHB Västra tältet. Foto: Grethe.

Till hĂśger: Ungdomshelg Liseberg. Foto: Daniel Lakso. ď ˝

UNGDOMSLÄGER GÖTEBORG LÖRDAGEN DEN 26 MAJ träffades jag

tillsammans med andra ungdomar utanfÜr GÜteborgs vandrarhem. Det var büde nya och gamla deltagare. Vi startade med vür fÜrsta aktivitet som var laserdome. Vi delades in i olika grupper och sedan kunde spelet starta. Spelet hÜll pü i ca I timme, det var en rolig aktivitet med mycket skratt och smidda planer fÜr att vinna. Jag vann inte men vi hade i alla fall en jätterolig fÜrmiddag. Sedan gick vi svettiga, tÜrstiga och hungriga till en pizzeria. När vi var mätta begav vi oss till Liseberg. Där tillbringade vi kvällen pü att üka karuseller och ta lotter. Jag var mycket trÜtt efter en rolig kväll. SÜndagen startade vi med en god frukost pü vandrarhem22

met. Efter det begav vi oss till Prison Island. Detta är ett aktivitetscentrum, man delas in i olika smügrupper med ca 4-5 personer i varje lag. Därefter gür man runt i olika rum, i rummen finns olika uppgifter som du ska lÜsa, lÜser du dem für du poäng. Ex, kasta basket bollar i en korg, dü man müste träffa ett ex antal günger fÜr att klara rummet. I ett annat rum fick man inte nudda golvet fÜr dü gick larmet, klarade man banan fick man poäng. Efter det var slut üt vi kyckling och potatisgratäng. Efter lunchen avslutandes denna underbara helg och vüra fÜräldrar kom och hämtade oss. Jag hoppas att fler ungsommar sÜker till ungdomshelgen 2019. Text: Minou Bruno, 15

VI SAMLADES I det stora komplexet fÜr konferenser redan pü sÜndagen innan själva lägret drog i güng. SkÜnt att vara pü plats, kändes onekligen mindre stresssigt pü mündagsmorgonen. Vi är münga som üker en bit och detta var ett bra sätt att fü alla att komma i tid till mündagens kurstillfälle. Dessutom var barnen redan bekanta med barnledarna sen sÜndagen. Münga har ju varit med tidigare pü lägret och fÜr dem det blev i stället kramar och massa teckensprük och prat om vad som hänt under sommaren eller Üvriga üret. Det var god stämning och man kände i luften att alla süg fram emot en härlig vecka pü Tanumstrand. UtÜver fantastiska teckensprükslärare och fÜreläsare som kämpade med oss under veckan sü var det inplanerat en fÜreläsning med norrmannen Pelle Sandstrack. Han hÜll i en fÜreläsning om sitt liv med Tourette syndrome. Det var sorgligt att ta del av vad han hade fütt stü ut med men han poängterade ocksü att det är samhället som gjorde honom funktionsnedsatt, att det handlar om anpassningar. Alla tänker inte innanfÜr boxen eller beter sig som man fÜrväntar, hur reagerar du pü det? Och vad är normalt och inte? Vi fick münga tankeställare och de flesta grät av skratt dü Pelle har en otroligt humoristisk sida i sitt sätt att berätta. Tack fÜr detta och Tack DHB som bokade Pelle! DHB ville verkligen skämma bort oss sü pü tisdagen fick vi lov

att boka in oss pü spa-anläggningen pü Tanumstrand. DHB hade abonnerat spa-delen under 2 timmar till ett bra pris. Sü ett helt gäng tog tillfället i akt att basta i üngbastun, bubbla i bubbelpoolen och bara hänga i poolen. Pü torsdagen efter lunch var fiskebüten Donalda bokad fÜr oss pü DHB. Vi var ett gäng pü ca 100 personer som äntrade büten fÜr att sen fü en tur pü havet. Vi süg nügra sälar som tittade upp frün havsytan. Ca 45 min senare fick vi gü i land pü RagnhildsÜn fÜr ett dopp i det blü. OJ vilken fin strand! Perfekt fÜr snorkling och underbara bad! Solen lyste och det var varmt och skÜnt Nügra ükte ut med büten igen fÜr att prova fiskelyckan och en hel hÜg av oss ville prova att üka ribbüten som stod vid bryggan och väntade pü oss när vi kom. Vilken eftermiddag! Alla verkade väldigt nÜjda och glada! Som vanligt pü Tanumstrand blir det mycket hopp och lek büde i eventhallen och ute pü lekplatserna. Det spelas minigolf och fiskas krabbor. Det är barn med teckensprük blandat med svenska. De flesta kan gÜra sig fÜrstüdda med varandra och man märkte att barnen fick känna sig oberoende. Det var härligt att se! Min dotter Elsa är beroende av teckensprüket och att se hur hon blommar ut med sina vänner pü lägret är helt fantastiskt! Vi längtar tillbaka redan nu! Elsa själv säger att: �Det var det bästa lägret nügonsin� Text: Jenny Mäkiperä DHB DIALOG l NR 3 2018

anordnade. Vi träffades utanfÜr Halmstad Äventyrsland och hade eftermiddagen där till fritt fÜrfogande. Vür 5-ürige son Hampus tyckte det var jätteroligt att üka karusellerna. Pü kvällen checkade vi in i en jättefin stuga pü TylÜsands camping. Efter lite lek pü campingens roliga lekplats och studsmatta var det dags fÜr gemensam middag pü campingens restaurang. Vi hade tur med vädret sü vi kunde sitta ute och äta. Pü sÜndagen efter vi hade checkat ut frün vür stuga ükte vi tillbaka till Äventyslandet. Denna dagen var det lite varmare, sü dü passade vi pü att gü in pü vattenlandet och üka vattenrutschkanor. Det var en mycket trÜtt och lycklig kille som däckade i bilen hem efter en rolig helg med bus, lek och nya kompisar. Det är sü trevligt och nyttigt fÜr büde oss och Hampus att träffa andra likasinnade familjer! Text: Anette LindstrÜm & Anders Hallberg, Rydebäck

Flygande tefat vid äventyslandet. Foto: Anette LindstrÜm.

Berg-och-dalbana vid äventyrslandet. Foto: Anette LindstrÜm.

Ke 

Aktivitetsdag pĂĽ Universeum och Activity Daredevil i GĂśteborg DEN 15 SEPTEMBER 2018

VI GER ER valmÜjligheten att välja mellan tvü olika aktiviteter. Den ena

är ett besÜk pü Universeum där man träffar massor av djur och promenerar genom tropiskt landskap eller experimenterar med vetenskapliga saker. Det andra är Daredevil som är ett mer äventyrligt och spännande statsuppdrag i lag.

TeckensprĂĽkskurs fĂśr mammor resp. pappor DEN 6-7 OKTOBER RESP. 10-11 NOVEMBER 2018

VÅR TRADITIONELLA teckensprükskurs fÜr fÜräldrar sker pü respektive

datum: Mammor och kvinnliga anhÜriga den 6-7 oktober i NässjÜ där det kommer att finnas mÜjlighet till spa pü kvällen och fÜr pappor och manliga anhÜriga den 10-11 november i GÜteborg med inriktning pü sport. Boka gärna in dessa dagar!!

Halloween pĂĽ Hafsten

Jul pü Älvsborgs fästning DEN 1 DECEMBER 2018

VI TAR TILLSAMMANS büten Üver till Älvsborgs fästning, väl framme blir

det en guidad tur. Efter en god jullunch kÜr vi lite roliga stationstävlingar tillsammans.

Skidresa till Branäs DEN 3-6 JANUARI 2019

UNDER MELLANDAGARNA i januari üker vi pü en skidresa till Branäs. Här üker vi skidor, bräda, längdskidor, pulka, snowracer och annat som passar. Här kan vi umgüs i backen, liftkÜn, gemensamma middagarna, pü kvällsaktiviteterna och har riktigt kul tillsammans.

Skiddag pĂĽ Isaberg DEN 2 FEBRUARI 2019

VI TAR EN 1-DAGARSTUR till skidbacken pü Isaberg i Gislaved. Här har vi

mÜjlighet att gü pü skidskola och umgüs kring lägerelden under en härlig vinterdag i februari.

DEN 2-4 NOVEMBER 2018

VI FIRAR 70 Ă…R

VI FIRAR HALLOWEEN pü Hafstens camping med olika aktiviteter som hÜr halloween till. Vi Üvernattar i stugor och äter middag tillsammans.

DEN 23-24 MARS 2019

Aktiviteter, Üvernattning och ürsmÜte i GÜteborg VI FIRAR 70 i DHB Västra och vi vill gÜra det ordentligt. Vi kommer att vara pü Kvibergs Hotell i GÜteborg och ha massor av olika aktiviteter i den intill liggande arenan Prioritet Serneke Arena. Det kommer bli bankett fÜr alla som firar med oss denna helg.

23


Hoppa med DHB Södra!

DHB NORRA

DHB SÖDRA

DHB Södra bokade tid hos Bounce Trampolinpark på Toftanäs i Malmö. 35 GLADA barn i DHB Södra

träffades och hoppade tillsammans på Bounce Trampolinpark i Malmö lördag den 8 september. Först fick de hoppa en timme med en ledare sen blev det 40 minuters paus med korv, dricka och en pinnglass. Därefter blev det ytterligare en timmes hopp-tid själva. Ett stort tack till er alla som kom. Det var väldigt trevligt att träffas. Text: Anna och Lotta Deltagarna instrueras vid Up zone.

DHB Södra vid Up Zone.

UP ZONE

Vi ses väl i Umeå i november.

HÖGHÖJDSBANA

DHB NORRAS AKTIVITETER

DHB Södra besökte söndagen den 12 augusti Up Zone höghöjdsbana i Åhus.

Jag var en del av ett häftigt gäng som hade förmånen att på plats i Almedalen delta i och följa det intressepolitiska arbete som är en viktig del av vad DHB gör men som kanske tillhör det mer osynliga. INNAN JAG ÅKTE iväg där i början

av juli hade DHB i Norrland för andra året i rad (efter tre år är det en vana!) grillning för alla på TUFF i Härnösand samt för alla medlemmar i DHB i Norrland som ville komma. Vi åt korv och chokladbollar tills vi inte fick ner en bit mer och då fanns det fortfarande en hel del över på grund av att uppslutningen blev något mindre än året innan. Detta berodde nog till stor del på vädret. Sommaren 2018 är ju en rekordsommar på många sätt men just den där söndagen v. 24 var 24

DHB SÖDRA PÅ

det i Härnösand endast 13 grader varmt, mulet och blåsigt. Vi som var där pratade massor om allt från intressepolitik till förskoleval och teckenspråk medan barnen lekte med såpbubblor och spelade fotboll; en väldigt lyckad tillställning antalet till trots! Under höstterminen 2018 kommer vi som vanligt att ha vårt ”Språka på Teckenspråk” i Sundsvall, håll koll på Facebook vilka datum som kommer bli aktuella! Är du inte med i vår Facebookgrupp ”DHB i Norrland

KLÄTTRARNA UTRUSTADES med sele, hjälm och vantar och efter grundliga instruktioner skickades de upp i tallarna. Det var oerhört spännande, roligt och högt med en fin utsikt mot havet. Men det var också lite svårt då det var lite bökigt med vissa kopplingar till selen. Vädergudarna var med DHB Södra den här gången också, och vi kunde njuta av värmen. Dagen avslutades med glasskuponger för att lösa ut Otto-glass med ”hembakad” våffelstrut i kiosken. Ett måste när man är i Åhus! Tack till er alla som kom och gjorde den här dagen med DHB Södra! Det var väldigt trevligt att träffa er alla!

(officiell sida)” – se till att bli det för att inte missa någon information. Avslutningsvis vill jag tipsa om att hålla ögonen öppna i Umeå-regionen! Om allt går i lås kommer vi att arrangera en engagerande föreläsning i slutet av november till vilken alla som är intresserade är välkomna att delta. Mer information kommer att gå ut under hösten. Tills nästa gång!

Text och foto: Anna Söberg

Text: Erika Tegström, ordförande DHB i Norrland DHB DIALOG l NR 3 2018

25


STYRELSEMÖTE MED

DHB MELLERSTA

DHB SPRÅKSTÖRNING text: JAN HÖGLUND, ordförande Riksförbundet DHB

DHB Språkstörnings styrelse har haft sitt första möte efter sommaren för att

Hej alla medlemsfamiljer i DHB MELLERSTA! I vår var vi som intresseorganisation inbjuden till Klöverängen tillsammans med andra organisationer och där fick vi information om vad som händer i verksamheten.

DET BLEV EN intressant diskussion angående varför barn med behov av teckenspråk som kommer från en annan kommun i vårt distrikt inte får plats på Klöverängen. Vid denna diskussion lade DHB:s representant fram ett förslag att Örebro kommun ska bjuda in de övriga kommunerna i länet och berätta om Klöverängen för att inleda ett samarbete eftersom det finns ett stor behov av teckenspråkig förskola. Dessutom har ju Örebro har utropat sig till Europas teckenspråkshuvudstad och borde verkligen visa sin bästa sida. Förslaget mottogs positivt och vi erbjöd oss att vara med vid dessa träffar. Det kom även fram att Klöverängen kommer att få 2 platser till, men att de inte kommer att fyllas upp utan fungerar som reserv ifall det kommer inflyttade familjer till Örebro. Vi har dessutom varit med i Almedalen, på Gotland under politikerveckan, tillsammans med övriga distrikt och kansliets personal. Det var väldigt intressant att vara med och visa att DHB finns och få möta andra personer som verkligen behövde få information om vårt riksförbund/distrikten och att vi jobbar mycket för teckenspråk, språkstörning och barn med flera behov.

planera resten av verksamhetsåret men även en bra bit in på nästa år. Under hösten kommer vi att delta på Svenska Intresseföreningen Tal och Språk (SITS) kongress, och därför ägnades en stor del av mötet åt att uppdatera vårt informationsmaterial för att kunna sprida under kongressen. På bilden syns ledamöterna Eva-Lott och Ronny samt DHB Språkstörnings ordförande Lena

Fernström i färd med att redigera materialet. Den största aktiviteten varje år för DHB Språkstörning är föräldrakonferensen Mitt Unika Barn som preliminärt kommer att hållas 5-7 april 2019. Flera goda programförslag diskuterades på mötet men vi tar tacksamt emot ytterligare förslag från våra

medlemmar om intressanta föreläsare eller programpunkter. Vi riktar våra blickar norrut och räknar med att återkomma om plats för konferensen under tidig höst, så håll ögonen på vår hemsida och vår Facebook för mer information! ■

DHB Språkstörnings styrelsemîte genomfördes i Örebro! Foto: Jan Höglund.

Inbjudan Till en temakväll om språkstörning

Under kvällen får du träffa Anna Båve Schultz som berääar om hur det är aa leva som ung vuxen med språkstörning. Det finns även möjlighet aa möta Anna Gabrielsson som arbetar på Riksförbundet DHB om vilket stöd elever har rää äll i skolan. Anna är jurist och har arbetat i flera år med barns rää ll stöd i skolan.

Vi har inte haft så många aktiviteter i vår som vi önskat och det beror på att vi är fyra personer som sitter i styrelsen. Arbetet runt verksamheten tar mycket kraft och vi hinner inte ordna så mycket. Därför önskar vi att ni som medlemsfamiljer kommer med förslag på vad vi ska göra i höst o i vinter. Tveka inte! Kom jättegärna med förslag! Vi från DHB Mellersta vill önska alla medlemmar en riktigt bra höst och fortsatt gott väder! 26

Temakvällen anordnas i samarbete mellan DHB Mellersta och ABF Örebro

DHB DIALOG l NR 2 2018

27


VI STÖDJER

DHB:s

t t y n Flex

ANS LAGS TAV LAN

VERKSAMHET

Hörservice Pontus Egerö AB www.hörservice.se • 08-777 29 50

Teckenbro AB

www.teckenbro.com, info@teckenbro.com

Ord AF

Astrid Frylmark AB

www.spraklek.se • www.ordaf.se

Fredagen den 24 augusti träffades Cicci Joge Johansson från Mo Gård, Karin Afli och Sonia Strömberg från DHB Flex samt Ingalill Björkstrand från DHB:s kansli för att diskutera fortsatt arbete med att försöka påverka den utredning om LSS som pågår.

SONIA STRÖMBERG Arbetsgruppen skickade under våren 2018 ut en enkät för att ta reda på vad anhöriga till barn, ungdomar och vuxna med frågor om dagens situation och framtiden. Enkätsvaren har sammanställts i en rapport av funktionshinderforskaren Barbro Lewin. DHB Flex tar nu över arbetet med att utarbeta en skrift, som kan användas i kommunikation med beslutsfattare och andra. Arbetsgruppen sammanställde dessutom två skrivelser. Den första skrivelsen är ställd till utredningen för LSS, där DHB Flex lyfter att behovet av en teckenspråkig miljö måste tas med i arbetet med utredningen. DHB Flex ber även om ett möte med representanter från utredningen för att få möjlighet bidra med viktiga perspektiv, kunskap om målgruppen samt om kommunikation och teckenspråk. Den andra skrivelsen går till Inspektionen för Vård och Omsorg, IVO. IVO förbereder nu ett arbete för tillsyn av särskilda 28

boenden där personer riskerar att utsättas för brister i boendemiljön och omsorgen. I skrivelsen önskar DHB Flex föra en dialog med IVO för att delge erfarenheter och lyfta fram perspektivet kommunikation och teckenspråk. Båda skrivelserna finns att läsa på DHB:s hemsida. Vi följer också med intresse och oro hur det går för Linn, 28 år, från Karlstad och hennes rätt till aktivitetsersättning från försäkringskassan. Hon har boende och daglig verksamhet i en teckenspråkig miljö beviljad enligt LSS. Hon har tidigare också haft aktivitetsersättning för sin försörjning, men nu drar försäkringskassan in hennes aktivitetsersättning och anser att hon ska gå till Arbetsförmedlingen för att söka jobb på öppna arbetsmarknaden! Linn har Downs Syndrom och är döv. Flera föräldrar har hört av sig till oss om att de vill att vi ska försöka starta lokala föräldragrupper för Flexmedlemmar. Syftet är att en ska träffas för att stötta varandra och diskutera lokala frågor. Tanken är dock inte att starta lokalföreningar. Vi har fått frågan från Örebro- och Stockholmsföräldrar. Hör gärna av er om ni är intresserade av dessa grupper eller om ni vill starta en grupp i ert eget distrikt. ■ DHB DIALOG l NR 3 2018

Bo Carlssons minnesgåvofond Inom Riksförbundet DHB finns en gåvofond - Bo Carlssons minnesgåvofond. Fondens medel ska användas för att främja barn och ungdomar som är döva, hörselskadade eller har en språkstörning. Bo Carlsson satte alltid DHB i första rummet och såg till att alla kände sig delaktiga i DHB:s arbete. Han ville att alla målgrupper skulle känna sig hemma och han var mer insatt i gruppernas behov än någon annan. Det fanns inga oviktiga frågor för Bo och han hade en alldeles särskild förmåga att visa på betydelsen av samarbete med andra organisationer. Vill du skänka pengar till fonden sätter du in en summa på DHB:s postgiro 37 04 84-8 eller bankgiro 485-8999, och märker talongen ”Bo Carlssons minnesgåvofond”. Har du frågor om fonden får du gärna ringa eller maila DHB:s kansli, 019-17 08 30 eller kansliet@dhb.se

Håll dig uppdaterad

tsföreningarna skickas ut per e-post via vårt Mycket av informationen från såväl riksförbundet som från distrik sregistret är giltig. medlemsregister. Vi ber därför alla medlemmar att kontrollera att e-postadressen i medlem Det kan du göra på ”Min sida” på http://www.dhb.se/medlem. Du kan också kontakta kansliet@dhb.se så hjälper vi dig. vi upp information Ps. Gå gärna in och gilla vår facebooksida https://www.facebook.com/dhbriks. Där lägger om alla våra aktiviteter.

29


Beställ böcker, informationsmaterial och rapporter från DHB! P rodukter

Beställningar görs till kansliet@dhb.se eller via http://www.dhb.se/material

Lätta tecken

Lätta tecken

VILL DU RA I TIDNINGEN? ANNONSE

– 120 ord från det svenska teckenspråket

-

DHBdialog

9 58

60-29 9 KONTAKTA grenshuset.se eller ring 06 leif.dylicki@a

120 ord från det svenska teckenspråket

Lätta tecken DVD med 120 filmade tecken från det svenska teckenspråket. Här kan du se olika tecken för djur, färger, familjen, tid, mat, dryck, känslor, sport och skola. Filmen har inte ljudspår. Pris: 50 kr + frakt

Därför går jag inte till skolan Tre elever på Riksgymnasiet för döva och hörselskadade berättar om skolk. Tryckt: 30 kr + frakt

Språkstörning hos barn och unga i skolåldern Informationsskrift som i första hand vänder sig till föräldrar och andra närstående. Anna-Karin Arnald leg. logoped ger svar på de vanligaste frågorna om barn med språkstörning under skoltiden. Skriften tar upp innebörd och konsekvenser i skolan och ger tips på vad man som förälder och personal i skolan kan göra för att underlätta för barnet. Pris: 30 kr + frakt

Om döva och hörselskadade elevers erfarenheter av Riksgymnasiet

– möjligheter i vardagen

Ett livsperspektiv - möjligheter i vardagen Filmen ”Ett livsperspektiv” handlar om livet för barn, unga och vuxna som är döva, har en hörselnedsättning eller en språkstörning.

Gratis DVD med tillhörande Maria Norberg Gabriella Yström Elinor Brunnberg

Vi är en grupp fast två ändå Sammanfattning av fältstudien som genomförts vid Riksgymnasiet för döva och hörselskadade. Tryckt: 50 kr + frakt 30

En undersökning om hur döva och hörselskadade barn och ungdomar med flerfunktionshinder och deras familjer upplever språksituationen i ett livsperspektiv. Pris: 50 kr + frakt

Ibland låtsas jag att jag förstår (rev. 2014) Bok samt ljudbok i DAISY-format om elever med språkstörning, som uppdaterats 2014. Boken vänder sig till föräldrar, pedagoger och andra som möter barn med språkstörning och ger kunskap om hjälpmedel och om de särskilda svårigheter som eleverna har. Boken innehåller också tankar och råd om bemötande av barn med språkstörning. Pris: 150 kr + frakt

Ett livsperspektiv 1

Vi är en grupp fast två ändå

Flerhandikappades kommunikation i ett livsperspektiv

broschyr beställs via http:// www.dhb.se/?id=2750

Språkstörning i kombination med flerspråkighet Även denna informationsskrift vänder sig till föräldrar och andra närstående i första hand. Eva Kristina Salameh leg logoped ger svar på de vanligaste frågorna om flerspråkiga barn med språkstörning. Skriften tar bland annat upp flerspråkig språkutveckling, språkstörning i kombination med flerspråkighet, utredning och bedömning, intervention och föräldrarnas roll. Denna informationsskrift finns även på arabiska. Pris: 30 kr + frakt

Döv med utvecklingsstörning – Möjligheter i ett livsperspektiv Gratis skrift som kortfattat och lättillgängligt informerar och belyser situationen för individer med hörselnedsättning/dövhet i kombination med utvecklingsstörning. Skriften riktar sig i första hand till personer som inte tidigare kommit i kontakt med målgruppen i fråga. Fraktkostnad tillkommer.

29 DHB DIALOG l NR 3 2018

Teckenspråksutbildning för föräldrar, TUFF Sommarkurser • Helgkurser • Intensivkurserg Terminskurser • Lördagskurser • Distanskurser r Du hittar våra TUFF-kurser på Södertörns Folkhögskolas hemsida www.tuffkurs.nu


Returadress: DHB Dialog Järntorgsgatan 8, 703 61 Örebro

Profile for Riksförbundet DHB

DHB Dialog #3 2018  

DHB Dialog #3 2018  

Advertisement